Bättre läkemedelskoll

Transkript

1 Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin Dec 2012 Bättre läkemedelskoll Nytt koncept prövas på ett 70-tal vårdcentraler SMA bra instrument för att fånga upp risker och göra patienten delaktig i läkemedelsfrågor Gener kan ligga bakom att diabetiker svarar sämre på motion Diplom till läkarstudenternas favoriter Gunnar Nilsson: ny chef på CeFAM

2 Kort och lång distans plus stafett det är CeFAM:s sätt Vad kan en innovativ och produktiv akademiker bidra med? Ett gediget och livsnödvändigt hantverk, som inte kan utföras på konsultbasis. Ett arbete som måste integreras i vårdens vardag i framtiden än mer än nu. CeFAM:s ansvar är akademisk och produktionsinriktad utveckling av primärvården. På kort sikt måste vi vara starka fortbildare och metodutvecklare; vi måste vara lyhörda för de olika professionernas behov i dagens vårdvardag. Och naturligtvis även vara innovativa själva när det gäller att införliva dagens kunskap. Annars gör vi inte nytta! Vårdens utveckling stannar snart av om vi bara förpackar och sprider det som vi redan vet. Även på längre sikt måste vi ta fram ny kunskap och forska på såväl folksjukdomar som mer udda tillstånd. Och vi behöver studera både människans och sjukdomarnas vandring genom vårdapparaten. Därför är utvecklingen av CeFAM och de akademiska vårdcentralerna, AVC, ett win-win-koncept för alla. Inte minst för primärvården, patienten och övriga sjukvården. Kartan är snart lagd. Under 2013 kommer ytterligare fyra AVC på plats och de blir troligen de sista. Det gör att hela primärvården i Stockholms läns landsting kommer att omfattas, och mycket av CeFAM:s decentraliserade aktiviteter blir mycket enklare att få till och få effekt av. Då kan vi bygga åtta samverkande nav ett ensamt AVC kan aldrig hålla universitetsstatus. På Karolinska Institutet går tongångarna mer mot kraftsamling. Med ett starkt CeFAM i ledande roll, med en stark inre forskningsmiljö kombinerad med starka AVC-plattformar ute på klinikerna, då kan vi lösa detta Columbi ägg. CeFAM behöver också samspela med andra akademiska intressenter ensam är inte starkast och det gäller även oss. Jag är övertygad om att ett integrerande synsätt även gäller på kortdistans vår fortbildning i realtid och nära framtid. Och på tal om stafett; jag passar nu på att få tacka för mig och för de fyra år som jag har haft förmånen att få vara chef på CeFAM. Det har varit otroligt spännade och utvecklande. Men tidens tand gnager i möjligheten att få klart och ut de forskningsresultat som flera tusen frivilliga bidragit med, i form av både gastrooch koloskopier. Och på tal om forskning och fortbildning; det är oetiskt att inte publicera. Då kan man inte heller införa kunskaper. Så jag lämnar snart över stafettpinnen till Gunnar Nilsson med varm men ändå lite avundsjuk hand det har varit kul...! Lars Agréus Professor och verksamhetschef

3 innehåll CeFAM:s nya kurskatalog är här sid 4 Allt om MAgen! ny uppdragsutbildning sid 4 Rädda både hjärtat och hjärnan sid 5 CeFAM fortbildningskatalog 2013 Grupputbildning under lupp sid 5 Nu prövas nytt koncept för bättre läkemedelskoll ett 70-tal vårdcentraler deltar sid 6 Vi är som klippta och skurna för att delta sid 10 SMA fångar upp läkemedelsrisker och gör patienter mer delaktiga sid 14 Diplom till läkarstudenternas FAvoriter sid 16 Gener kan ligga bakom att diabetiker svarar sämre på motion sid 20 utbildningspaket för Säkrare nutritionsvård sid 24 Fler ser mer sid 28 Kroppsliga symtom vanliga efter traumatisk händelse sid 32 Ny studie för höjd kvalitet på medicinska underlag för sjukintyg sid 37 Språkliga och kulturella skillnader i vårdmötet försvårar vård på lika villkor sid 38? Kvalitet Förändringar?? Åtgärder Porträttet: Det gäller att se människan bakom sjukdomen sid 40 3

4 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2013 CeFAM:s nya kurskatalog är här Väx med kunskap, tillsammans med CeFAM! En härligt tjock och mångfacetterad katalog har just kommit från tryckeriet. Vi skickar ut den till ett stort antal vårdenheter, med flera. Vill du ha ett eget exemplar kan du skicka din beställning till Och du som vill ha den som pdf, direkt och bekvämt, kan ladda ner den från Allt om magen! Start februari Är du läkare i primärvården och vill förbättra din förmåga att handlägga patienter med gastroenterologiska besvär såväl medicinskt som kirurgiskt? Då har vi en helt ny specialdesignad utbildning för dig, med föreläsare som är experter och föregångare inom området. Målgrupp: Specialister och ST-läkare i allmänmedicin. Datum: 11-15/2 (14-15 tid för eget arbete) samt 4-5/3. Kostnad: kr, exklusive moms (7 500 kr för anställda inom landstinget). Anmälan: Mer information: Kontakta Malin Gadd, malin.gadd@sll.se. Gunnar Nilsson: ny chef på CeFAM Gunnar Nilsson, professor i allmänmedicin, är CeFAM:s nya verksamhetschef från och med den 1 januari Han vill så snart som möjligt få de akademiska vårdcentralerna i full blom och att den kliniska forskningen vid Karolinska Institutet, KI, får en närmare koppling till primärvården. En längre intervju med Gunnar hittar du på vår webbplats och i nästa nummer av AHA!. God fortsättning önskas alla läsare. AHA! är tillbaka i april. 4

5 Rädda både hjärtat och hjärnan Kardiovaskulär profylax och behandling vid kognitiv svikt 7-8 mars Primärvården möter ett växande antal patienter med minnesstörningar. Senaste kunskapen visar att primär och sekundär profylax av kardiovaskulära sjukdomar kan förbygga och behandla kognitiv svikt och demens. Det finns stora möjligheter att förbättra prognosen om patienter får rätt behandling vid sjukdomar som stroke och förmaksflimmer. Förutsättningen är god kännedom om utredning och behandling av såväl hjärt-kärlsjukdomar som minnesstörningar. Här är utbildningen där du får veta mer om det. Målgrupp: Specialister och ST-läkare i allmänmedicin respektive geriatrik som ansvarar för SÄBO (allmänläkare företräde vid platsbrist) och AT-läkare på vårdcentral. Datum: 7-8/3. Plats: Garnisonen Konferens, Karlavägen 100. Kostnad: Kostnadsfritt. Anmälan: Grupputbildning under lupp Forskargrupp bryter ny mark En ny forskargrupp har bildats med fokus på grupputbildning i primärvården. Det är ett samarbete mellan Centrum för allmänmedicin och Linköpings universitet. Forskargruppen är tvärvetenskaplig inom områdena pedagogik, psykologi, vårdvetenskap och medicin. Det övergripande syftet är att med hjälp av grupppsykologi och pedagogik utveckla metoder för förebyggande och behandlande insatser i primärvården. Ett första projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, är redan i startgroparna. Fokus är att studera sjuksköterskornas och barnmorskornas två roller som lärare och som gruppledare, föräldrarnas upplevelse av sitt föräldraskap och interaktionen mellan föräldrar och sjuksköterskor. Trots att det är en etablerad hälsovårdsinsats förväntas personalen kunna agera som både lärare och gruppledare, utan formell utbildning. Vi vill bidra till mer kunskap om hur effektiva föräldrautbildningarna är och vilka metoder som fungerar. Det saknas forskning inom området, så vi bryter ny mark, menar docent Michael Rosander från Linköpings universitet som leder projektet. Forskarna hoppas att resultatet inte bara kan användas i den framtida föräldrautbildningen, utan också ska kunna överföras till andra grupputbildningar inom hälso- och sjukvården. 5

6 Ett 70-tal vårdcentraler deltar Nu prövas nytt koncept för bättre läkemedelskoll Varje minut, varje dag skrivs tusentals läkemedelsdoser ut till äldre personer, mediciner som många gånger orsakar biverkningar. För att försöka vända trenden testas ett nytt koncept i primärvården. Vässade kunskaper hos förskrivarna, kollegial dialog och diskussion, och kliniska data utifrån lokala förutsättningar kan bli en guldgruva i utvecklingsarbetet, leda till hållbara rutiner och i slutänden förbättra för de äldre patienterna. Som färsk läkare fick jag lära mig att gränsen för hur många läkemedel som gamla människor tål gick vid tre preparat, minns Jan Hasselström, specialist i allmänmedicin, klinisk farmakologi och forskningsledare vid Centrum för allmänmedicin. Sedan kom många nya läkemedel och många fler äldre, som fick alltfler läkemedel. Det är dags att sätta de äldres läkemedelsanvändning högst på dagordningen. En framkomlig väg att få koll på de äldres läkemedelsanvändning kan vara det nya koncept som Jan Hasselström, hans kollegor vid Centrum för allmänmedicin och Stockholms läns läkemedelskommitté, ska testa på ett 70-tal vårdcentraler i länet. Att satsningen görs nu är ingen slump. Larmrapporterna duggar tätt. Exempelvis antas att ungefär en femtedel av sjukhusinläggningarna av äldre, multisjuka patienter orsakas av mediciner. Socialstyrelsen och beställarna i landstinget tycker att problemet är så allvarligt att de nu skärper kraven: Alla personer över 75 år som använder fem eller fler läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgångar. Mer av hållbara rutiner, kollegial dialog och diskussion utifrån lokala förutsättningar och kliniska data, är några exempel på vad Jan Hasselström vill se för att konkret kunna åtgärda problemen. Unik klinisk data Konceptet som ska prövas går ut på att en kliniskt erfaren farmaceut kommer ut till vårdcentralen och håller en två timmar lång utbildning med läkare och sjuksköterskor. Samtidigt ges stöd till vårdcentralen, som behöver skapa egna rutiner för att kunna få fram rätt patienter, strukturera läkemedelsgenomgången och fördela arbetsuppgifterna. Man går tillsammans igenom vilka läkemedel äldre patienter tar, om behandlingsindikationen kvarstår, betydelsen av symtomskattningar och vilka praktiska instrument som finns. Kontroll av njurfunktion och bedömning av risken för interaktioner mellan läkemedlen, tas också upp. Ett viktigt inslag är att deltagarna får tillgång till unika data om vårdcentralens förskrivning av läkemedel till äldre patienter. Det är först nu som primärvården har tillgång till data som på det här sättet relaterar till en klinisk situation, understryker Jan Hasselström. Vårdcentralerna som ingår i projektet får färdiga rapporter om andelen 6 Det är en glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna på ett enkelt sätt.

7 siktar högt Distriktsläkarna Jan Hasselström och Katharina Schmidt Mende hoppas mycket på det nya projektet. På önskelistan finns, att onödiga mediciner tas bort och att doser justeras till rätt nivå. Färre läkemedelskrockar, minskade sjukhusinläggningar bland äldre och att njurskadliga läkemedel inte sätts in, är andra. 7

8 äldre patienter, hur många läkemedel de använder och hur många som har farliga interaktioner. Data om patienternas njurfunktion, med möjlighet att relatera till läkemedelsanvändning, kommer också att finnas med. Vi hoppas pedagogiken med kollegial dialog, reflektion, kompetens-boost och överblicken av medicinska data gällande de egna patienterna, kan ge stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster. Och att det i slutänden förbättrar situationen för våra äldre patienter, säger Jan Hasselström. Få studier om effekter Tillgång till bättre praktiska redskap och mer kunskap för att kunna göra effektiva läkemedelsgenomgångar på äldre patienter det är syftet med den här utbildningen. Tanken är att kunskapen ska kunna tillämpas direkt i det vanliga mottagningsarbetet och att så många läkemedelsgenomgångar som möjligt görs under tre månader. Vi tror att läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna redan i dag besiter många av de kunskaper som behövs för att ge en bra läkemedelsbehandling, menar Jan Hasselström. Tre månader efter utbildningen görs ett uppföljande besök av farmaceuten. Effekten av utbildningarna och läkemedelsgenomgångarna kommer även att utvärderas av ett forskarteam. Motor i arbetet är distriktsläkaren och doktoranden Katharina Schmidt Mende: Det finns få vetenskapliga studier om effekterna av läkemedelsgenomgångar. Och mycket tid och kraft läggs ner av personalen på vårdcentralerna på att genomföra dem. Därför är det viktigt att få kunskap om hur det förhåller sig. Men hur har förskrivningen kunnat skena iväg så här? Och varför blir så många äldre sjuka av sina läkemedel? Utgångspunkten har säkert varit att göra gott, men problemen är komplexa, menar Katharina Schmidt Mende: De äldre är en svår och skör patientgrupp som i regel har många sjukdomar och symtom, och därmed även många läkemedel. Då är också risken större för negativa bieffekter. Ju fler sjukdomar, desto fler läkare kommer också att vara inblandade. Det kan göra det svårare att få överblick. Kroppens förmåga att ta upp, fördela, omvandla och utsöndra läkemedel försämras med åldern, vilket gör att höga halter av läkemedel stannar kvar i kroppen. Det kan leda till biverkningar och symtom som yrsel, blödningar, muskelsvaghet, balansstörningar, fallskador och förvirring. Många preparat är dessutom olämpliga ihop, och sällan utprovade på äldre. Det kan ofta vara att dosen av en substans blir för hög och viktiga organ som njurar och lever sviktar. Några läkemedel som bör undvikas vid behandling av äldre är långverkande bensodiazepiner, hydroxizin och propiomazin), tramadol och urologiska spasmolytika. Den viktigaste förändringen att vara uppmärksam på är försämrad njurfunktion. Det är nödvändigt att inför läkemedelsförskrivning skatta njurfunktionen för att dosera rätt och kanske utesluta vissa läkemedel. Det bör göras för att undvika biverkningar eller ytterligare försämring av njurfunktionen, säger Katharina Schmidt Mende. Sammantaget krävs stor kunskap om läkemedel, full insyn i patientens läkemedelsbild och 8

9 Eva: projektets sambandscentral Eva Lindevall är distriktssköterska på Gärdets vårdcentral och studiesköterska i projektet om säkrare läkemedelsanvändning. Hon är den som håller i många praktiska bitar och bokar in alla tider för utbildningarna på vårdcentralerna. Hon har även gjort kortare telefonintervjuer med alla verksamhetschefer på de vårdcentraler som deltar. Intervjuerna ska användas som underlag för utbildningen och studien. Det är ett intressant och viktigt ämne, och projektet är genomtänkt. Och jag vet att många av deltagarna är förväntansfulla. Det ska också bli roligt att få en inblick i forskarvärlden, vilket är helt nytt för mig, säger Eva Lindevall. Behöver du komma i kontakt med Eva nås hon på på tfn: eller e-post: eva.lindevall@sll.se. ordning och reda. Men det är svårt att uppfylla i dagsläget. Vi saknar bra sammanhållna system för att se patientens hela läkemedelsförskrivning. Vi har ett regelverk som lägger ansvaret för en god läkemedelsförskrivning på varje enskild förskrivare, utan att någon läkare har helhetsansvaret. I primärvården vilar, juridiskt sett, ansvaret på patienten att hålla ihop det hela och informera sin doktor. Och det är ju inte alltid är så lätt, säger Jan Hasselström. Tendensen blir i stället att betrakta varje enskild problematik för sig och för varje problem skrivs det ofta ut ett nytt läkemedel. Och det kan fortsätta under en lång följd av år, menar han. Katharina Schmidt Mende och Jan Hasselström hoppas att den nya satsningen kommer att leda till att onödiga mediciner tas bort och att doser justeras till rätt nivå. Färre läkemedelskrockar, minskade sjukhusinläggningar bland äldre och att njurskadliga läkemedel inte sätts in finns också på deras önskelista. Vi siktar högt. Om metoden visar sig fungera, hoppas vi kunna vidareutveckla och sprida den, till nytta för fler i primärvården, säger Katharina Schmidt Mende. Vill du veta mer? text & foto: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: jan.hasselstrom@priv.sll.se 9

10 i startgroparna Medicinskt ansvariga läkaren Mattias Eirefelt och distriktssköterskan Virpi Vaara på Blackebergs vårdcentral ser fram emot att få vara med om att utveckla bättre verktyg för att få fart på läkemedelsgenomgångarna. 10

11 Vi är som klippta och skurna för att delta Vi tvekade aldrig att tacka ja. Det behövs bättre arbetssätt och rutiner för att öka kvaliteten på läkemedelsgenomgångarna. Förhoppningen är att både vi och patienterna vinner på satsningen. Det säger personalen på Blackebergs vårdcentral om varför de valt att delta i projektet om förbättrad läkemedelsanvändning för äldre patienter. Vi har många äldre patienter listade hos oss och behöver få struktur, systematik och fart på läkemedelsgenomgångarna bland äldre. Det gör vår vårdcentral som klippt och skuren för att delta i CeFAM:s och Stockholms läns läkemedelskommittés projekt, tycker verksamhetschefen Lena Bäckström på Blackebergs vårdcentral. När projektet drar igång är det Mattias Eirefelt, medicinskt ansvarig läkare, och Virpi Vaara, distriktssköterska, som ska leda det lokala arbetet. Det ska bli spännande och är angeläget. Problemet med äldre som blir sjuka av sina mediciner är stort, betonar Mattias Eirefelt. I dag gör de bara strukturerade läkemedelsgenomgångar på hemsjukvårdspatienterna, och de utförs av en geriatriker. En apotekare kommer någon gång per år och diskuterar läkemedelsfrågor, men då är inte fokus på de äldre patienternas läkemedelsanvändning. I stället blir det i det enskilda mötet med patienten som frågorna om läkemedel tas upp. En del patienter kommer direkt hemifrån, andra från sjukhuset och en del träffar de på hembesök. Den gemensamma nämnaren är att nästan alla har massor av mediciner. Ett tvåsiffrigt antal läkemedel per patient är inte ovanligt. Ett stort problem är att det inte finns någon gemensam uppdaterad läkemedelslista vid övergångar mellan olika vårdformer. Det gör att man ofta får agera som ett slags detektiv, menar Mattias Eirefelt. Han försöker illustrera de problem som kan uppstå: Patienten kanske har olika läkemedel ordinerade från olika läkare som inte står på läkemedelslistan, patienten vet inte själv vilka mediciner hon eller han tar eller så tar patienten inte alla läkemedel som är ordinerade. När jag försöker få en kontroll över helheten är det inte mycket som stämmer. Där finns mycket att förbättra. Virpi Vaara försöker ha som rutin att ta upp läkemedelsfrågor när hon gör hälsosamtal hos 75-åringar i deras hem: Många uppskattar att någon tar upp frågan. Informationen från hälsosamtalet för jag sedan in i omvårdnadsjournalen. Men sedan stannar ofta informationen, antingen i omvårdnads- eller läkarjournalen. Det borde vara mer av ett teamarbete där man använder varandras kunskaper bättre, betonar bägge två. Kanske inte i alla led, men gemensamma avstämningar och att vi distriktssköterskor kan hjälpa till att samla in bakgrundsfakta om patienten. Det är ingen orimlighet, menar Virpi Vaara. Snart drar projektet igång. Många frågor snurrar. Vad förväntas? Hur ska de få tag på patienter till projektet? Hur ska de få dit dem till vårdcentralen? Och hur ska det här kunna göras i en redan pressad arbetssituation? Det är tudelade känslor. Å ena sidan: viss oro över hur vi ska hinna. Å andra sidan: väldigt positivt att få vara delaktig i att utveckla något som kan vara till praktisk nytta för oss alla, avslutar Mattias Eirefelt. AHA! kommer att återkoppla till Blackebergs vårdcentral lite längre fram för att se hur det har gått. Vill du veta mer? text & foto: daphne macris Kontakta: lena.backstrom@legevisitten.se Att uppdaterade läkemedelslistor saknas gör att man får agera som ett slags detektiv. 11

12 Få koll på patienters lungfunktion ta körkort i spirometri januari och februari Missa inte CeFAM:s välmatade tvådagarskurs för kvalitetssäkrade mätningar av lungfunktion, spirometri. Ta vårt körkort enligt nationell standard och förbättra era undersökningar av patienters lungor. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvården. Datum: 16-17/1, kl /2, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12. Kostnad: kr, exklusive moms. Anmälan: maria.lund@sll.se eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. Sjukdomen som många missar KOL 31 januari En halv miljon människor beräknas vara drabbade av KOL kronisk obstruktiv lungsjukdom. Ur ett mänskligt lidande-perspektiv och även hälsoekonomiskt, behöver vården bli bättre på att upptäcka och behandla sjukdomen. Flera yrkesgrupper behöver samverka och arbeta i team för att klara det målet. Missa inte vår endagsutbildning i september. Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och kuratorer i primärvården. Datum: 31/1 kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12. Kostnad: kr, exklusive moms. Fika ingår. Anmälan: maria.lund@sll.se eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. 12

13 Så startar du en astma/kolmottagning 10 januari Är ni på gång att starta en astma/kol-mottagning på vårdcentralen, eller är ni redan igång och behöver hjälp att utveckla den? På denna utbildning får ni kunskap om astma och KOL samt de riktlinjer och vårdprogram som ligger till grund för vård och behandling. Ni får möjlighet att lägga upp en strategi för arbetet på just er vårdcentral. Det finns även möjlighet att boka in ett uppföljande besök för handledning på vårdcentralen. Målgrupp: Verksamhetschefer och astma/kol-team med läkare och sjuksköterska. Vi välkomnar även sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och psykologer/kuratorer om de är med i teamet. Datum: 10/1, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12. Kostnad: 600 kr, exklusive moms. Anmälan: maria.lund@sll.se eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. Diagnostisera astma och allergisk rinit 29 januari Senare års forskning visar att hela 80 procent av patienterna med astma också har rinit, inflammation i näsan. Men med ordentligt utförda diagnoser kan fler få effektiv hjälp och samhället spara pengar. Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården. Datum: 29/1, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: kr, exklusive moms. Anmälan: maria.lund@sll.se eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. Starta livsstilsmottagning boka vi kommer Nu har ni som arbetar i primärvården även möjlighet att få stöd och kunskap om hur man kan hjälpa patienter att välja sundare levnadsvanor direkt på arbetsplatsen. Ett team från CeFAM hjälper till med att strukturera stödet till patienterna på er enhet. Inga förkunskaper krävs. Målgrupp: Vårdpersonal i primärvården. Kursinnehåll: Genomgång av fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, tobaksavvänjning och riskbruk av alkohol. Kostnad: kr/timme, exklusive moms. Anmälan: Kontakta Lena Lundh, tfn , , e-post: lena.k.lund@sll.se. Teamet som hjälper dig att stärka astmaoch KOL-vården Behöver du ett program för rökavvänjning eller råd om astma? Kontakta CeFAM:s vårdutvecklare inom astma, KOL, allergi och tobaksavvänjning distriktssköterskan Lene Nordstrand och distriktsläkaren Luisa Escuder så får du hjälp. De har under de senaste åren lagt ner mycket kraft på att sprida aktuella rön om sjukdomar i andningsorganen, och erbjuda stöd, verktyg och fortbildningar på vetenskaplig grund. Kontaktuppgifter: lene.nordstrand@sll.se eller luisa.escuder-miquel@sll.se 13

14 SMA fångar upp riske patienter delaktiga i Med instrumentet Safe Medication Assessment (SMA) kan distriktssköterskor hjälpa till att öka kvaliteten på läkemedelsanvändningen samt fånga upp riskfaktorer och behov av stöd som eventuellt kan behövas, menar Hanna Vidsten och Annica Lagerin från Centrum för allmänmedicin. fungerar Annica Lagerin och Hanna Vidsten tycker att SMA är ett bra stöd i den kliniska vardagen för att fånga upp risker och problem, utvärdera, ompröva, och inte minst göra patienten mer delaktig i läkemedelsbehandlingen. 14

15 r och gör läkemedelsfrågor Äldre patienter vänder sig ofta till distriktssköterskan med sina symtom och funderingar kring läkemedel. Därför är det självklart för distriktssköterskan att observera och följa upp en ordination och föra en dialog med läkaren om deras gemensamma patient. Det säger Hanna Vidsten och Annica Lagerin, distriktssköterskor och vårdutvecklingsledare på Centrum för allmänmedicin. De erbjuder alla distriktssköterskor i primärvården att ta del av instrumentet Safe Medication Assessment, SMA ett frågeformulär för att identifiera riskområden. SMA är ett bra stöd i den kliniska vardagen för att fånga upp risker och problem, utvärdera, ompröva och ifrågasätta, och inte minst göra patienten mer delaktig i läkemedelsbehandlingen, säger Annica Lagerin. SMA är ett formulär med ett antal frågor som utvecklats av distriktssköterskorna Annelie Gusdal och Christel Beckman samt docent Lena Törnkvist på Centrum för allmänmedicin. Nyligen kom en uppgraderad version. Formuläret är lämpligt att använda för exempelvis patienter som skrivs in i hemsjukvård, vid uppföljning av läkemedelsanvändning, och som ett moment i hälsosamtal som erbjuds 75-åringar. Att utföra SMA tar runt 20 minuter, beroende på hur erfaren man är. Genom att ställa frågorna kan distriktssköterskan exempelvis få veta om patienten förstår sin sjukdom och behandling eller har nedsatt kognitiv förmåga. De kan även ge svar på om patienten tar en annan dos än den ordinerade, om läkemedlen förvaras på ett bra sätt eller om det finns tecken på biverkningar. Det är ett sätt att inte missa viktig information, säger Annica Lagerin. Hon tillägger: Många frågor kanske aldrig annars ställs för att patienten inte visste att det var viktigt att berätta, eller för att vården inte har rutiner. Samtalet ger också patienten möjlighet att bli mer medveten om och motiverad till sin behandling och bättre förberedd inför besök hos läkare. Varje fråga i SMA poängsätts. Låga poäng står för mycket god säkerhet, som att patienten har få förskrivare, färre läkemedel än 5. Höga poäng däremot står för exempelvis att man har svårt att svälja läkemedlet, många läkemedel, har många olika förskrivare och läkemedel, biverkningar, inte har dosett, har kognitiv nedsättning eller svårt att förstå svenska språket. Eventuella problem, risker och behov diskuteras sedan med den ansvariga läkaren. Vidtagna åtgärder förs in i journalen. Formuläret bör enligt Hanna följas upp en gång per år eller oftare om behov finns. Samtidigt betonar hon att systematiska genomgångar är ett teamarbete och att ansvaret är gemensamt. Diskussionen där var och en bidrar med sina kunskaper och synsätt är ovärderlig, säger Hanna Vidsten. För att få reda på mer om hur SMA fungerar har Annica prövat instrumentet vetenskapligt i samband med det hälsosamtal som erbjuds 75-åringar i Stockholmsregionen. Resultatet visar bland annat att närmare hälften av de 113 äldre som deltog, hade 5 eller fler läkemedel. En tredjedel upplevde symtom på läkemedelsbiverkningar som yrsel eller muntorrhet. Distriktssköterskorna var i stort positiva till SMA. Efter genomgången sattes åtgärder in som råd om egenvård och tidbokning hos läkare. Många äldre var tacksamma över att de äntligen fick någon att diskutera läkemedel med, säger Annica. Även Hanna Vidsten är på gång med en studie där hon tittar närmare på hur SMA fungerar bland hemsjukvårdspatienterna. Resultaten bearbetas just nu. Ett intressant fynd är att det verkar finnas en koppling mellan sviktande kognitiv förmåga och många riskfaktorer, säger Hanna Vidsten. text & foto: daphne macris Genom att ställa rätt frågor undviker distriktssköterskan att missa viktig information. Vill du veta mer? Kontakta: annica.lagerin@sll.se 15

16 Diplom till läkarstudenternas favoriter Den första snön ramade in årets utdelning av diplom till vårdcentraler med excellent lärandemiljö för läkarstudenter. Och i år var det sju fler än förra året tjugotre. Utvecklingen ser både ljus ut och går fort framåt, med andra ord. Den 29 november samlades glada och stolta handledare hos CeFAM för diplomutdelning. Läkarstudenterna sätter betyg på sina handledare och de vårdcentraler som får flest poäng kammar hem både diplom och böcker i pris. I år var det Tänk snabbt och långsamt och så Teaching for Quality Learning at University två böcker som enhetschefen Helena Salminen på CeFAM Grundutbildning rekommenderade varmt som pedagogisk stimulans. Representanter från alla excellent vårdcentraler kunde tyvärr inte vara på plats men deras diplom fanns i Helena Salminens famn. Även förra året var Älvsjö vårdcentral här och tog emot diplom för uppskattad handledning. Distriktsläkaren Tova de Ruvo-Lohmann var på plats å sin vårdcentrals vägnar. Varför får ni det här diplomet? För att vi engagerar oss och låter läkarstudenterna alltid få vara med på till exempel patientsamtal. Vi har en struktur för dem, det uppstår ingen dötid hos oss. Vad betyder det för er att få det? Det är ju väldigt roligt och ett kvitto från studenterna på att vi gör ett bra jobb, att de är nöjda. text & foto: marie eriksson 16

17 Kursen för dig som vill handleda AT- och STläkare! Handledarkursens syfte är att ge reell och formell kompetens för att självständigt kunna handleda AT- och ST-läkare i allmänmedicin. Är du intresserad av att handleda och har en pågående handledning av AT eller ST så är detta kursen för dig. Från och med hösten 2010 är det obligatoriskt att ha gått handledarkurs för att få handleda ST-läkare. Målgrupp: Specialister i allmänmedicin. Datum, plats och kostnad är inte fastställda ännu. Information kommer att läggas ut på webbplatsen och skickas ut via CeFAM:s digitala nyhetsbrev. Anmälan och mer information: E-post: carina.ev.andersson@sll.se Irene Åsberg vinnare av ST-forums handledarpris Stort grattis till distriktsläkare Irene Åsberg på Dalens vårdcentral som har tilldelats ST-forum Stockholm Söders handledarpris Ett pris som ST-läkare på Södermalm och södra Stockholm kan tilldela kollegor som har uträttat betydelsefulla insatser för främjande av lärande. Motiveringen löd: Med lång erfarenhet och en stor nypa förnuft stöttar och undervisar Irene såväl patienter som kollegor. Trots en ofta fullbokad arbetsdag tar sig Irene alltid tid för att lyssna och handleda. Irene har gång på gång visat att ett respektfullt bemötande och ett genuint intresse för patientens problem är de avgörande parametrarna för en lyckad konsultation. Irene ger stöd för ST-läkarnas idéer och önskemål och ger en stor frihet att individuellt anpassa ST-utbildningen. Irene Åsberg är ett föredöme både som läkare och handledare. Digitalt nyhetsbrev direkt till dig... Vill du prenumerera på CefaM:s digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på www. cefam.se och klicka på länken om nyhetsbrevet. 17