Bättre läkemedelskoll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre läkemedelskoll"

Transkript

1 Nyheter om forskning, utveckling och utbildning från Centrum för allmänmedicin Dec 2012 Bättre läkemedelskoll Nytt koncept prövas på ett 70-tal vårdcentraler SMA bra instrument för att fånga upp risker och göra patienten delaktig i läkemedelsfrågor Gener kan ligga bakom att diabetiker svarar sämre på motion Diplom till läkarstudenternas favoriter Gunnar Nilsson: ny chef på CeFAM

2 Kort och lång distans plus stafett det är CeFAM:s sätt Vad kan en innovativ och produktiv akademiker bidra med? Ett gediget och livsnödvändigt hantverk, som inte kan utföras på konsultbasis. Ett arbete som måste integreras i vårdens vardag i framtiden än mer än nu. CeFAM:s ansvar är akademisk och produktionsinriktad utveckling av primärvården. På kort sikt måste vi vara starka fortbildare och metodutvecklare; vi måste vara lyhörda för de olika professionernas behov i dagens vårdvardag. Och naturligtvis även vara innovativa själva när det gäller att införliva dagens kunskap. Annars gör vi inte nytta! Vårdens utveckling stannar snart av om vi bara förpackar och sprider det som vi redan vet. Även på längre sikt måste vi ta fram ny kunskap och forska på såväl folksjukdomar som mer udda tillstånd. Och vi behöver studera både människans och sjukdomarnas vandring genom vårdapparaten. Därför är utvecklingen av CeFAM och de akademiska vårdcentralerna, AVC, ett win-win-koncept för alla. Inte minst för primärvården, patienten och övriga sjukvården. Kartan är snart lagd. Under 2013 kommer ytterligare fyra AVC på plats och de blir troligen de sista. Det gör att hela primärvården i Stockholms läns landsting kommer att omfattas, och mycket av CeFAM:s decentraliserade aktiviteter blir mycket enklare att få till och få effekt av. Då kan vi bygga åtta samverkande nav ett ensamt AVC kan aldrig hålla universitetsstatus. På Karolinska Institutet går tongångarna mer mot kraftsamling. Med ett starkt CeFAM i ledande roll, med en stark inre forskningsmiljö kombinerad med starka AVC-plattformar ute på klinikerna, då kan vi lösa detta Columbi ägg. CeFAM behöver också samspela med andra akademiska intressenter ensam är inte starkast och det gäller även oss. Jag är övertygad om att ett integrerande synsätt även gäller på kortdistans vår fortbildning i realtid och nära framtid. Och på tal om stafett; jag passar nu på att få tacka för mig och för de fyra år som jag har haft förmånen att få vara chef på CeFAM. Det har varit otroligt spännade och utvecklande. Men tidens tand gnager i möjligheten att få klart och ut de forskningsresultat som flera tusen frivilliga bidragit med, i form av både gastrooch koloskopier. Och på tal om forskning och fortbildning; det är oetiskt att inte publicera. Då kan man inte heller införa kunskaper. Så jag lämnar snart över stafettpinnen till Gunnar Nilsson med varm men ändå lite avundsjuk hand det har varit kul...! Lars Agréus Professor och verksamhetschef

3 innehåll CeFAM:s nya kurskatalog är här sid 4 Allt om MAgen! ny uppdragsutbildning sid 4 Rädda både hjärtat och hjärnan sid 5 CeFAM fortbildningskatalog 2013 Grupputbildning under lupp sid 5 Nu prövas nytt koncept för bättre läkemedelskoll ett 70-tal vårdcentraler deltar sid 6 Vi är som klippta och skurna för att delta sid 10 SMA fångar upp läkemedelsrisker och gör patienter mer delaktiga sid 14 Diplom till läkarstudenternas FAvoriter sid 16 Gener kan ligga bakom att diabetiker svarar sämre på motion sid 20 utbildningspaket för Säkrare nutritionsvård sid 24 Fler ser mer sid 28 Kroppsliga symtom vanliga efter traumatisk händelse sid 32 Ny studie för höjd kvalitet på medicinska underlag för sjukintyg sid 37 Språkliga och kulturella skillnader i vårdmötet försvårar vård på lika villkor sid 38? Kvalitet Förändringar?? Åtgärder Porträttet: Det gäller att se människan bakom sjukdomen sid 40 3

4 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2013 CeFAM:s nya kurskatalog är här Väx med kunskap, tillsammans med CeFAM! En härligt tjock och mångfacetterad katalog har just kommit från tryckeriet. Vi skickar ut den till ett stort antal vårdenheter, med flera. Vill du ha ett eget exemplar kan du skicka din beställning till Och du som vill ha den som pdf, direkt och bekvämt, kan ladda ner den från Allt om magen! Start februari Är du läkare i primärvården och vill förbättra din förmåga att handlägga patienter med gastroenterologiska besvär såväl medicinskt som kirurgiskt? Då har vi en helt ny specialdesignad utbildning för dig, med föreläsare som är experter och föregångare inom området. Målgrupp: Specialister och ST-läkare i allmänmedicin. Datum: 11-15/2 (14-15 tid för eget arbete) samt 4-5/3. Kostnad: kr, exklusive moms (7 500 kr för anställda inom landstinget). Anmälan: Mer information: Kontakta Malin Gadd, Gunnar Nilsson: ny chef på CeFAM Gunnar Nilsson, professor i allmänmedicin, är CeFAM:s nya verksamhetschef från och med den 1 januari Han vill så snart som möjligt få de akademiska vårdcentralerna i full blom och att den kliniska forskningen vid Karolinska Institutet, KI, får en närmare koppling till primärvården. En längre intervju med Gunnar hittar du på vår webbplats och i nästa nummer av AHA!. God fortsättning önskas alla läsare. AHA! är tillbaka i april. 4

5 Rädda både hjärtat och hjärnan Kardiovaskulär profylax och behandling vid kognitiv svikt 7-8 mars Primärvården möter ett växande antal patienter med minnesstörningar. Senaste kunskapen visar att primär och sekundär profylax av kardiovaskulära sjukdomar kan förbygga och behandla kognitiv svikt och demens. Det finns stora möjligheter att förbättra prognosen om patienter får rätt behandling vid sjukdomar som stroke och förmaksflimmer. Förutsättningen är god kännedom om utredning och behandling av såväl hjärt-kärlsjukdomar som minnesstörningar. Här är utbildningen där du får veta mer om det. Målgrupp: Specialister och ST-läkare i allmänmedicin respektive geriatrik som ansvarar för SÄBO (allmänläkare företräde vid platsbrist) och AT-läkare på vårdcentral. Datum: 7-8/3. Plats: Garnisonen Konferens, Karlavägen 100. Kostnad: Kostnadsfritt. Anmälan: Grupputbildning under lupp Forskargrupp bryter ny mark En ny forskargrupp har bildats med fokus på grupputbildning i primärvården. Det är ett samarbete mellan Centrum för allmänmedicin och Linköpings universitet. Forskargruppen är tvärvetenskaplig inom områdena pedagogik, psykologi, vårdvetenskap och medicin. Det övergripande syftet är att med hjälp av grupppsykologi och pedagogik utveckla metoder för förebyggande och behandlande insatser i primärvården. Ett första projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, är redan i startgroparna. Fokus är att studera sjuksköterskornas och barnmorskornas två roller som lärare och som gruppledare, föräldrarnas upplevelse av sitt föräldraskap och interaktionen mellan föräldrar och sjuksköterskor. Trots att det är en etablerad hälsovårdsinsats förväntas personalen kunna agera som både lärare och gruppledare, utan formell utbildning. Vi vill bidra till mer kunskap om hur effektiva föräldrautbildningarna är och vilka metoder som fungerar. Det saknas forskning inom området, så vi bryter ny mark, menar docent Michael Rosander från Linköpings universitet som leder projektet. Forskarna hoppas att resultatet inte bara kan användas i den framtida föräldrautbildningen, utan också ska kunna överföras till andra grupputbildningar inom hälso- och sjukvården. 5

6 Ett 70-tal vårdcentraler deltar Nu prövas nytt koncept för bättre läkemedelskoll Varje minut, varje dag skrivs tusentals läkemedelsdoser ut till äldre personer, mediciner som många gånger orsakar biverkningar. För att försöka vända trenden testas ett nytt koncept i primärvården. Vässade kunskaper hos förskrivarna, kollegial dialog och diskussion, och kliniska data utifrån lokala förutsättningar kan bli en guldgruva i utvecklingsarbetet, leda till hållbara rutiner och i slutänden förbättra för de äldre patienterna. Som färsk läkare fick jag lära mig att gränsen för hur många läkemedel som gamla människor tål gick vid tre preparat, minns Jan Hasselström, specialist i allmänmedicin, klinisk farmakologi och forskningsledare vid Centrum för allmänmedicin. Sedan kom många nya läkemedel och många fler äldre, som fick alltfler läkemedel. Det är dags att sätta de äldres läkemedelsanvändning högst på dagordningen. En framkomlig väg att få koll på de äldres läkemedelsanvändning kan vara det nya koncept som Jan Hasselström, hans kollegor vid Centrum för allmänmedicin och Stockholms läns läkemedelskommitté, ska testa på ett 70-tal vårdcentraler i länet. Att satsningen görs nu är ingen slump. Larmrapporterna duggar tätt. Exempelvis antas att ungefär en femtedel av sjukhusinläggningarna av äldre, multisjuka patienter orsakas av mediciner. Socialstyrelsen och beställarna i landstinget tycker att problemet är så allvarligt att de nu skärper kraven: Alla personer över 75 år som använder fem eller fler läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgångar. Mer av hållbara rutiner, kollegial dialog och diskussion utifrån lokala förutsättningar och kliniska data, är några exempel på vad Jan Hasselström vill se för att konkret kunna åtgärda problemen. Unik klinisk data Konceptet som ska prövas går ut på att en kliniskt erfaren farmaceut kommer ut till vårdcentralen och håller en två timmar lång utbildning med läkare och sjuksköterskor. Samtidigt ges stöd till vårdcentralen, som behöver skapa egna rutiner för att kunna få fram rätt patienter, strukturera läkemedelsgenomgången och fördela arbetsuppgifterna. Man går tillsammans igenom vilka läkemedel äldre patienter tar, om behandlingsindikationen kvarstår, betydelsen av symtomskattningar och vilka praktiska instrument som finns. Kontroll av njurfunktion och bedömning av risken för interaktioner mellan läkemedlen, tas också upp. Ett viktigt inslag är att deltagarna får tillgång till unika data om vårdcentralens förskrivning av läkemedel till äldre patienter. Det är först nu som primärvården har tillgång till data som på det här sättet relaterar till en klinisk situation, understryker Jan Hasselström. Vårdcentralerna som ingår i projektet får färdiga rapporter om andelen 6 Det är en glädje att veta att man kan göra skillnad för patienterna på ett enkelt sätt.

7 siktar högt Distriktsläkarna Jan Hasselström och Katharina Schmidt Mende hoppas mycket på det nya projektet. På önskelistan finns, att onödiga mediciner tas bort och att doser justeras till rätt nivå. Färre läkemedelskrockar, minskade sjukhusinläggningar bland äldre och att njurskadliga läkemedel inte sätts in, är andra. 7

8 äldre patienter, hur många läkemedel de använder och hur många som har farliga interaktioner. Data om patienternas njurfunktion, med möjlighet att relatera till läkemedelsanvändning, kommer också att finnas med. Vi hoppas pedagogiken med kollegial dialog, reflektion, kompetens-boost och överblicken av medicinska data gällande de egna patienterna, kan ge stöd för nya förhållningssätt och handlingsmönster. Och att det i slutänden förbättrar situationen för våra äldre patienter, säger Jan Hasselström. Få studier om effekter Tillgång till bättre praktiska redskap och mer kunskap för att kunna göra effektiva läkemedelsgenomgångar på äldre patienter det är syftet med den här utbildningen. Tanken är att kunskapen ska kunna tillämpas direkt i det vanliga mottagningsarbetet och att så många läkemedelsgenomgångar som möjligt görs under tre månader. Vi tror att läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna redan i dag besiter många av de kunskaper som behövs för att ge en bra läkemedelsbehandling, menar Jan Hasselström. Tre månader efter utbildningen görs ett uppföljande besök av farmaceuten. Effekten av utbildningarna och läkemedelsgenomgångarna kommer även att utvärderas av ett forskarteam. Motor i arbetet är distriktsläkaren och doktoranden Katharina Schmidt Mende: Det finns få vetenskapliga studier om effekterna av läkemedelsgenomgångar. Och mycket tid och kraft läggs ner av personalen på vårdcentralerna på att genomföra dem. Därför är det viktigt att få kunskap om hur det förhåller sig. Men hur har förskrivningen kunnat skena iväg så här? Och varför blir så många äldre sjuka av sina läkemedel? Utgångspunkten har säkert varit att göra gott, men problemen är komplexa, menar Katharina Schmidt Mende: De äldre är en svår och skör patientgrupp som i regel har många sjukdomar och symtom, och därmed även många läkemedel. Då är också risken större för negativa bieffekter. Ju fler sjukdomar, desto fler läkare kommer också att vara inblandade. Det kan göra det svårare att få överblick. Kroppens förmåga att ta upp, fördela, omvandla och utsöndra läkemedel försämras med åldern, vilket gör att höga halter av läkemedel stannar kvar i kroppen. Det kan leda till biverkningar och symtom som yrsel, blödningar, muskelsvaghet, balansstörningar, fallskador och förvirring. Många preparat är dessutom olämpliga ihop, och sällan utprovade på äldre. Det kan ofta vara att dosen av en substans blir för hög och viktiga organ som njurar och lever sviktar. Några läkemedel som bör undvikas vid behandling av äldre är långverkande bensodiazepiner, hydroxizin och propiomazin), tramadol och urologiska spasmolytika. Den viktigaste förändringen att vara uppmärksam på är försämrad njurfunktion. Det är nödvändigt att inför läkemedelsförskrivning skatta njurfunktionen för att dosera rätt och kanske utesluta vissa läkemedel. Det bör göras för att undvika biverkningar eller ytterligare försämring av njurfunktionen, säger Katharina Schmidt Mende. Sammantaget krävs stor kunskap om läkemedel, full insyn i patientens läkemedelsbild och 8

9 Eva: projektets sambandscentral Eva Lindevall är distriktssköterska på Gärdets vårdcentral och studiesköterska i projektet om säkrare läkemedelsanvändning. Hon är den som håller i många praktiska bitar och bokar in alla tider för utbildningarna på vårdcentralerna. Hon har även gjort kortare telefonintervjuer med alla verksamhetschefer på de vårdcentraler som deltar. Intervjuerna ska användas som underlag för utbildningen och studien. Det är ett intressant och viktigt ämne, och projektet är genomtänkt. Och jag vet att många av deltagarna är förväntansfulla. Det ska också bli roligt att få en inblick i forskarvärlden, vilket är helt nytt för mig, säger Eva Lindevall. Behöver du komma i kontakt med Eva nås hon på på tfn: eller e-post: ordning och reda. Men det är svårt att uppfylla i dagsläget. Vi saknar bra sammanhållna system för att se patientens hela läkemedelsförskrivning. Vi har ett regelverk som lägger ansvaret för en god läkemedelsförskrivning på varje enskild förskrivare, utan att någon läkare har helhetsansvaret. I primärvården vilar, juridiskt sett, ansvaret på patienten att hålla ihop det hela och informera sin doktor. Och det är ju inte alltid är så lätt, säger Jan Hasselström. Tendensen blir i stället att betrakta varje enskild problematik för sig och för varje problem skrivs det ofta ut ett nytt läkemedel. Och det kan fortsätta under en lång följd av år, menar han. Katharina Schmidt Mende och Jan Hasselström hoppas att den nya satsningen kommer att leda till att onödiga mediciner tas bort och att doser justeras till rätt nivå. Färre läkemedelskrockar, minskade sjukhusinläggningar bland äldre och att njurskadliga läkemedel inte sätts in finns också på deras önskelista. Vi siktar högt. Om metoden visar sig fungera, hoppas vi kunna vidareutveckla och sprida den, till nytta för fler i primärvården, säger Katharina Schmidt Mende. Vill du veta mer? text & foto: daphne macris illustration: anna ödlund Kontakta: 9

10 i startgroparna Medicinskt ansvariga läkaren Mattias Eirefelt och distriktssköterskan Virpi Vaara på Blackebergs vårdcentral ser fram emot att få vara med om att utveckla bättre verktyg för att få fart på läkemedelsgenomgångarna. 10

11 Vi är som klippta och skurna för att delta Vi tvekade aldrig att tacka ja. Det behövs bättre arbetssätt och rutiner för att öka kvaliteten på läkemedelsgenomgångarna. Förhoppningen är att både vi och patienterna vinner på satsningen. Det säger personalen på Blackebergs vårdcentral om varför de valt att delta i projektet om förbättrad läkemedelsanvändning för äldre patienter. Vi har många äldre patienter listade hos oss och behöver få struktur, systematik och fart på läkemedelsgenomgångarna bland äldre. Det gör vår vårdcentral som klippt och skuren för att delta i CeFAM:s och Stockholms läns läkemedelskommittés projekt, tycker verksamhetschefen Lena Bäckström på Blackebergs vårdcentral. När projektet drar igång är det Mattias Eirefelt, medicinskt ansvarig läkare, och Virpi Vaara, distriktssköterska, som ska leda det lokala arbetet. Det ska bli spännande och är angeläget. Problemet med äldre som blir sjuka av sina mediciner är stort, betonar Mattias Eirefelt. I dag gör de bara strukturerade läkemedelsgenomgångar på hemsjukvårdspatienterna, och de utförs av en geriatriker. En apotekare kommer någon gång per år och diskuterar läkemedelsfrågor, men då är inte fokus på de äldre patienternas läkemedelsanvändning. I stället blir det i det enskilda mötet med patienten som frågorna om läkemedel tas upp. En del patienter kommer direkt hemifrån, andra från sjukhuset och en del träffar de på hembesök. Den gemensamma nämnaren är att nästan alla har massor av mediciner. Ett tvåsiffrigt antal läkemedel per patient är inte ovanligt. Ett stort problem är att det inte finns någon gemensam uppdaterad läkemedelslista vid övergångar mellan olika vårdformer. Det gör att man ofta får agera som ett slags detektiv, menar Mattias Eirefelt. Han försöker illustrera de problem som kan uppstå: Patienten kanske har olika läkemedel ordinerade från olika läkare som inte står på läkemedelslistan, patienten vet inte själv vilka mediciner hon eller han tar eller så tar patienten inte alla läkemedel som är ordinerade. När jag försöker få en kontroll över helheten är det inte mycket som stämmer. Där finns mycket att förbättra. Virpi Vaara försöker ha som rutin att ta upp läkemedelsfrågor när hon gör hälsosamtal hos 75-åringar i deras hem: Många uppskattar att någon tar upp frågan. Informationen från hälsosamtalet för jag sedan in i omvårdnadsjournalen. Men sedan stannar ofta informationen, antingen i omvårdnads- eller läkarjournalen. Det borde vara mer av ett teamarbete där man använder varandras kunskaper bättre, betonar bägge två. Kanske inte i alla led, men gemensamma avstämningar och att vi distriktssköterskor kan hjälpa till att samla in bakgrundsfakta om patienten. Det är ingen orimlighet, menar Virpi Vaara. Snart drar projektet igång. Många frågor snurrar. Vad förväntas? Hur ska de få tag på patienter till projektet? Hur ska de få dit dem till vårdcentralen? Och hur ska det här kunna göras i en redan pressad arbetssituation? Det är tudelade känslor. Å ena sidan: viss oro över hur vi ska hinna. Å andra sidan: väldigt positivt att få vara delaktig i att utveckla något som kan vara till praktisk nytta för oss alla, avslutar Mattias Eirefelt. AHA! kommer att återkoppla till Blackebergs vårdcentral lite längre fram för att se hur det har gått. Vill du veta mer? text & foto: daphne macris Kontakta: Att uppdaterade läkemedelslistor saknas gör att man får agera som ett slags detektiv. 11

12 Få koll på patienters lungfunktion ta körkort i spirometri januari och februari Missa inte CeFAM:s välmatade tvådagarskurs för kvalitetssäkrade mätningar av lungfunktion, spirometri. Ta vårt körkort enligt nationell standard och förbättra era undersökningar av patienters lungor. Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor i primärvården. Datum: 16-17/1, kl /2, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12. Kostnad: kr, exklusive moms. Anmälan: eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. Sjukdomen som många missar KOL 31 januari En halv miljon människor beräknas vara drabbade av KOL kronisk obstruktiv lungsjukdom. Ur ett mänskligt lidande-perspektiv och även hälsoekonomiskt, behöver vården bli bättre på att upptäcka och behandla sjukdomen. Flera yrkesgrupper behöver samverka och arbeta i team för att klara det målet. Missa inte vår endagsutbildning i september. Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och kuratorer i primärvården. Datum: 31/1 kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12. Kostnad: kr, exklusive moms. Fika ingår. Anmälan: eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. 12

13 Så startar du en astma/kolmottagning 10 januari Är ni på gång att starta en astma/kol-mottagning på vårdcentralen, eller är ni redan igång och behöver hjälp att utveckla den? På denna utbildning får ni kunskap om astma och KOL samt de riktlinjer och vårdprogram som ligger till grund för vård och behandling. Ni får möjlighet att lägga upp en strategi för arbetet på just er vårdcentral. Det finns även möjlighet att boka in ett uppföljande besök för handledning på vårdcentralen. Målgrupp: Verksamhetschefer och astma/kol-team med läkare och sjuksköterska. Vi välkomnar även sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och psykologer/kuratorer om de är med i teamet. Datum: 10/1, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12. Kostnad: 600 kr, exklusive moms. Anmälan: eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. Diagnostisera astma och allergisk rinit 29 januari Senare års forskning visar att hela 80 procent av patienterna med astma också har rinit, inflammation i näsan. Men med ordentligt utförda diagnoser kan fler få effektiv hjälp och samhället spara pengar. Målgrupp: Läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter i primärvården. Datum: 29/1, kl Plats: CeFAM, Alfred Nobels allé 12, plan 6. Kostnad: kr, exklusive moms. Anmälan: eller gå in på webbplatsen klicka på kursanmälan. Starta livsstilsmottagning boka vi kommer Nu har ni som arbetar i primärvården även möjlighet att få stöd och kunskap om hur man kan hjälpa patienter att välja sundare levnadsvanor direkt på arbetsplatsen. Ett team från CeFAM hjälper till med att strukturera stödet till patienterna på er enhet. Inga förkunskaper krävs. Målgrupp: Vårdpersonal i primärvården. Kursinnehåll: Genomgång av fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, tobaksavvänjning och riskbruk av alkohol. Kostnad: kr/timme, exklusive moms. Anmälan: Kontakta Lena Lundh, tfn , , e-post: Teamet som hjälper dig att stärka astmaoch KOL-vården Behöver du ett program för rökavvänjning eller råd om astma? Kontakta CeFAM:s vårdutvecklare inom astma, KOL, allergi och tobaksavvänjning distriktssköterskan Lene Nordstrand och distriktsläkaren Luisa Escuder så får du hjälp. De har under de senaste åren lagt ner mycket kraft på att sprida aktuella rön om sjukdomar i andningsorganen, och erbjuda stöd, verktyg och fortbildningar på vetenskaplig grund. Kontaktuppgifter: eller 13

14 SMA fångar upp riske patienter delaktiga i Med instrumentet Safe Medication Assessment (SMA) kan distriktssköterskor hjälpa till att öka kvaliteten på läkemedelsanvändningen samt fånga upp riskfaktorer och behov av stöd som eventuellt kan behövas, menar Hanna Vidsten och Annica Lagerin från Centrum för allmänmedicin. fungerar Annica Lagerin och Hanna Vidsten tycker att SMA är ett bra stöd i den kliniska vardagen för att fånga upp risker och problem, utvärdera, ompröva, och inte minst göra patienten mer delaktig i läkemedelsbehandlingen. 14

15 r och gör läkemedelsfrågor Äldre patienter vänder sig ofta till distriktssköterskan med sina symtom och funderingar kring läkemedel. Därför är det självklart för distriktssköterskan att observera och följa upp en ordination och föra en dialog med läkaren om deras gemensamma patient. Det säger Hanna Vidsten och Annica Lagerin, distriktssköterskor och vårdutvecklingsledare på Centrum för allmänmedicin. De erbjuder alla distriktssköterskor i primärvården att ta del av instrumentet Safe Medication Assessment, SMA ett frågeformulär för att identifiera riskområden. SMA är ett bra stöd i den kliniska vardagen för att fånga upp risker och problem, utvärdera, ompröva och ifrågasätta, och inte minst göra patienten mer delaktig i läkemedelsbehandlingen, säger Annica Lagerin. SMA är ett formulär med ett antal frågor som utvecklats av distriktssköterskorna Annelie Gusdal och Christel Beckman samt docent Lena Törnkvist på Centrum för allmänmedicin. Nyligen kom en uppgraderad version. Formuläret är lämpligt att använda för exempelvis patienter som skrivs in i hemsjukvård, vid uppföljning av läkemedelsanvändning, och som ett moment i hälsosamtal som erbjuds 75-åringar. Att utföra SMA tar runt 20 minuter, beroende på hur erfaren man är. Genom att ställa frågorna kan distriktssköterskan exempelvis få veta om patienten förstår sin sjukdom och behandling eller har nedsatt kognitiv förmåga. De kan även ge svar på om patienten tar en annan dos än den ordinerade, om läkemedlen förvaras på ett bra sätt eller om det finns tecken på biverkningar. Det är ett sätt att inte missa viktig information, säger Annica Lagerin. Hon tillägger: Många frågor kanske aldrig annars ställs för att patienten inte visste att det var viktigt att berätta, eller för att vården inte har rutiner. Samtalet ger också patienten möjlighet att bli mer medveten om och motiverad till sin behandling och bättre förberedd inför besök hos läkare. Varje fråga i SMA poängsätts. Låga poäng står för mycket god säkerhet, som att patienten har få förskrivare, färre läkemedel än 5. Höga poäng däremot står för exempelvis att man har svårt att svälja läkemedlet, många läkemedel, har många olika förskrivare och läkemedel, biverkningar, inte har dosett, har kognitiv nedsättning eller svårt att förstå svenska språket. Eventuella problem, risker och behov diskuteras sedan med den ansvariga läkaren. Vidtagna åtgärder förs in i journalen. Formuläret bör enligt Hanna följas upp en gång per år eller oftare om behov finns. Samtidigt betonar hon att systematiska genomgångar är ett teamarbete och att ansvaret är gemensamt. Diskussionen där var och en bidrar med sina kunskaper och synsätt är ovärderlig, säger Hanna Vidsten. För att få reda på mer om hur SMA fungerar har Annica prövat instrumentet vetenskapligt i samband med det hälsosamtal som erbjuds 75-åringar i Stockholmsregionen. Resultatet visar bland annat att närmare hälften av de 113 äldre som deltog, hade 5 eller fler läkemedel. En tredjedel upplevde symtom på läkemedelsbiverkningar som yrsel eller muntorrhet. Distriktssköterskorna var i stort positiva till SMA. Efter genomgången sattes åtgärder in som råd om egenvård och tidbokning hos läkare. Många äldre var tacksamma över att de äntligen fick någon att diskutera läkemedel med, säger Annica. Även Hanna Vidsten är på gång med en studie där hon tittar närmare på hur SMA fungerar bland hemsjukvårdspatienterna. Resultaten bearbetas just nu. Ett intressant fynd är att det verkar finnas en koppling mellan sviktande kognitiv förmåga och många riskfaktorer, säger Hanna Vidsten. text & foto: daphne macris Genom att ställa rätt frågor undviker distriktssköterskan att missa viktig information. Vill du veta mer? Kontakta: 15

16 Diplom till läkarstudenternas favoriter Den första snön ramade in årets utdelning av diplom till vårdcentraler med excellent lärandemiljö för läkarstudenter. Och i år var det sju fler än förra året tjugotre. Utvecklingen ser både ljus ut och går fort framåt, med andra ord. Den 29 november samlades glada och stolta handledare hos CeFAM för diplomutdelning. Läkarstudenterna sätter betyg på sina handledare och de vårdcentraler som får flest poäng kammar hem både diplom och böcker i pris. I år var det Tänk snabbt och långsamt och så Teaching for Quality Learning at University två böcker som enhetschefen Helena Salminen på CeFAM Grundutbildning rekommenderade varmt som pedagogisk stimulans. Representanter från alla excellent vårdcentraler kunde tyvärr inte vara på plats men deras diplom fanns i Helena Salminens famn. Även förra året var Älvsjö vårdcentral här och tog emot diplom för uppskattad handledning. Distriktsläkaren Tova de Ruvo-Lohmann var på plats å sin vårdcentrals vägnar. Varför får ni det här diplomet? För att vi engagerar oss och låter läkarstudenterna alltid få vara med på till exempel patientsamtal. Vi har en struktur för dem, det uppstår ingen dötid hos oss. Vad betyder det för er att få det? Det är ju väldigt roligt och ett kvitto från studenterna på att vi gör ett bra jobb, att de är nöjda. text & foto: marie eriksson 16

17 Kursen för dig som vill handleda AT- och STläkare! Handledarkursens syfte är att ge reell och formell kompetens för att självständigt kunna handleda AT- och ST-läkare i allmänmedicin. Är du intresserad av att handleda och har en pågående handledning av AT eller ST så är detta kursen för dig. Från och med hösten 2010 är det obligatoriskt att ha gått handledarkurs för att få handleda ST-läkare. Målgrupp: Specialister i allmänmedicin. Datum, plats och kostnad är inte fastställda ännu. Information kommer att läggas ut på webbplatsen och skickas ut via CeFAM:s digitala nyhetsbrev. Anmälan och mer information: E-post: Irene Åsberg vinnare av ST-forums handledarpris Stort grattis till distriktsläkare Irene Åsberg på Dalens vårdcentral som har tilldelats ST-forum Stockholm Söders handledarpris Ett pris som ST-läkare på Södermalm och södra Stockholm kan tilldela kollegor som har uträttat betydelsefulla insatser för främjande av lärande. Motiveringen löd: Med lång erfarenhet och en stor nypa förnuft stöttar och undervisar Irene såväl patienter som kollegor. Trots en ofta fullbokad arbetsdag tar sig Irene alltid tid för att lyssna och handleda. Irene har gång på gång visat att ett respektfullt bemötande och ett genuint intresse för patientens problem är de avgörande parametrarna för en lyckad konsultation. Irene ger stöd för ST-läkarnas idéer och önskemål och ger en stor frihet att individuellt anpassa ST-utbildningen. Irene Åsberg är ett föredöme både som läkare och handledare. Digitalt nyhetsbrev direkt till dig... Vill du prenumerera på CefaM:s digitala nyhetsbrev för att få reda på vad som är på gång? Gå in på www. cefam.se och klicka på länken om nyhetsbrevet. 17

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdcentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2014 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2014 Vetenskap i vårdens vardag Centrum för allmänmedicin (CeFAM) är det största utvecklings-, utbildnings- och forskningscentrumet

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015

Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine. CeFAM. fortbildningskatalog 2015 Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine CeFAM fortbildningskatalog 2015 Innehåll Diabetes 7 7 8 9 9 10 10 11 11 12 12 Diabetes i primärvården Grupputbildning för vuxna med diabetes Starta

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer