KOMPETENS UPPDRAG: MATCHA RÄTT SÅ VIKTIG ÄR ELEVERNAS VALKOMPETENS. Kompetensförsörjningen en ödesfråga för hela Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMPETENS UPPDRAG: MATCHA RÄTT SÅ VIKTIG ÄR ELEVERNAS VALKOMPETENS. Kompetensförsörjningen en ödesfråga för hela Sverige"

Transkript

1 Skolans viktigaste ämne? Nytt ljus på studie- och yrkesvägledningen Jämtlands Gymnasium släpper inte taget om avhopparna VO-college matchar kompetenserna i vården Tillbaka till skolan. SamTid fångar upp de frånvarande UPPDRAG: KOMPETENS IDÉER FÖR ETT KONKURRENSKRAFTIGARE SÖRMLAND SÅ VIKTIG ÄR ELEVERNAS VALKOMPETENS Val för framtiden kräver aktuella kunskaper MATCHA RÄTT Hur minskar vi glappet mellan studier och arbetsliv? 17 Konkreta förslag till insatser! - Så kan vi lösa kompetensförsörjningen Kompetensförsörjningen en ödesfråga för hela Sverige

2 Nu kavlar vi upp ärmarna! Kompetensförsörjningsfrågan är het i hela Sverige och det är inte konstigt, den är nämligen en ödesfråga för hela landet. Vi har en gemensam utmaning i att möta arbetsmarknadens kompetensbehov och att möjliggöra för fler att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en utmaning som måste involvera kommuner, landsting, arbetsgivare, utbildningsanordnare, medier och inte minst politiker till syvende och sist är det ju beslutsfattarna som fäller avgörandet. Under de senaste 1,5 åren har jag fördjupat mig i kompetensförsörjningsfrågan i Sörmland. Detta som ordförande för den så kallade Kompetensberedningen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har jag tillsammans med politikerkollegor från hela länet arbetat fram ett antal förslag till åtgärder. Du kan läsa mer om dessa åtgärdsförslag på sidorna 4 7. För att du som läsare ska förstå mer av kompetensförsörjningens komplexa värld har vi tagit fram tidningen Uppdrag: Kompetens. I tidningen kommer många av dem som arbetar med kompetensfrågan till tals. Vi har pratat med pedagoger, forskare och andra yrkespersoner om hur de jobbar med olika åtgärder kring bland annat skola, studie- och yrkesvägledning samt matchning mellan skola och arbetsliv. Utgångspunkten för artiklarna i Uppdrag: Kompetens är de förslag till åtgärder som vi i Regionförbundet Sörmlands kompetensberedning har lagt fram i vår slutrapport. Vår förhoppning är att Uppdrag: Kompetens ska hjälpa fler att få förståelse för hur viktig kompetensfrågan verkligen är och vad vi gemensamt kan göra för att lösa den. INNEHÅLL UPPDRAG:KOMPETENS FÖRSLAG FÖR FRAMTIDEN Kan kompetensberedningens förslag bidra till lösningen? 10 DAGS ATT TA ANSVAR Gabriella Holm vill höja studie- och yrkesvägledningens status 12 KONSTEN ATT VÄLJA RÄTT Valkompetens är ledordet i Härryda 14 ALLA FÅR RÅD I KUNGSBACKA Kompetenscentrum fixar jobben 16 PEPTALK I PLUG IN-STUDION Johanna Bogfors sprider skolkärlek i Järpen 19 EN ANDRA CHANS Jämtlands gymnasium släpper inte taget SKOLANS VIKTIGASTE ÄMNE? Riksomfattande turné kastar ljus på studie- och yrkesvägledningen 22 DEN HÅRDASTE NÖTEN Lösningen på kompetensfrågan gäckar regionförbunden 24 SKOLAN KAN INTE VÄNTA I Vingåker och Katrineholm är det skolbänken som gäller för nyanlända barn 28 INTE SÅ TRÅKIGT I VÅRDEN Kompetensbehovet är enormt, hur ska arbetsgivarna locka fler? 32 RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN VO-college ger jobb och utveckling 38 ATT MATCHA RÄTT Kunskap om arbetsmarknaden låg i skolan DET SVÅRA VALET Anders Lovén lider med våra vilsna ungdomar 42 TRE TEKNISKA STEG Härnösand prioriterar teknikintresset 48 OSTLÄNKEN GER CHANSER Tidernas järnvägsprojekt startar, men hur får vi jobben? 52 LÄRARNA SOM SKA FIXA DET Hasse Hedström om förtroendet för våra lärare 54 TILLBAKA TILL SKOLAN SamTid fångar upp de frånvarande 57 ATT FOSTRA FÖRETAGARE Ny pedagogik anpassar eleverna till en okänd framtid CATARINA FREDRIKSSON Kommunalråd i Oxelösund samt ordförande för Regionförbundet Sörmlands kompetensberedning UPPDRAG: KOMPETENS Produktion: Helikopter Brand Design Falun Redaktör: Jakob Falkerby Skribenter: Jakob Falkerby, Henrik Sjögren, Hasse Hedström 2 3 Fotografer: Emelie Otterbäck, Hasse Hedström, Lasse Skog Omslagsbild: Jörgen Wiklund Scandinav Bildyrå AD & layout: Louise Yngveson. Layout: Johan Westergren Utgiven av Regionförbundet Sörmland 2014

3 SÅ KAN VI LÖSA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I SÖRMLAND UNDER MÅL 1 I SÖRMLANDS- STRATEGIN STÅR DET*: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Men verkligheten är i dag en annan. I Sörmland är det färre unga som studerar vidare efter gymnasiet, jämfört med omgivande län. Arbetslösheten är hög i Sörmland. Ändå säger många arbetsgivare att de har svårt att hitta rätt kompetens, speciellt inom tekniska yrken samt inom vård- och omsorg. Kompetensförsörjningen är den viktigaste framtidsfrågan för Sörmland och den svåraste. Den kan bara lösas genom kunskapsuppbyggnad, kommunikation och ett brett samarbete mellan skola och arbetsliv. Regionförbundet Sörmland har regeringens uppdrag att arbeta med kompetensförsörjningsfrågan. Ett led i detta arbete var att regionförbundet under våren 2013 tillsatte en kompetensberedning bestående av sju politiker från regionstyrelsen. Beredningens uppdrag är att samla erfarenheter, förslag och goda exempel. Dessa ska bli en del i ett länsövergripande samarbete med syfte att få fler unga att slutföra sin grundskole- och gymnasieutbildning med godkända betyg och se till att arbetagivare hittar rätt kompetens. Kompetensberedningens arbete har under arbetets gång kokats ner i 17 konkreta förslag på insatser. 25% Så många av Sörmlands niondeklassare klarar inte målen i alla ämnen. 20% Så här många av Sörmlands gymnasieelver slutför inte sin utbildning inom fyra år. DET ÄR VI SOM HAR INGÅTT I KOMPETENSBEREDNINGEN: Catharina Fredriksson (S), Oxelösund - ordförande. Dag Bergentoft (M), Oxelösund. Jari Puustinen (M), Eskilstuna. Bengt-Eric Sandström (FP), Trosa. Jonas Hultberg (MP), Nyköping. Johan Rocklind (S), Gnesta. Pia Bernthling (C), Landstinget Sörmland. 17 FÖRSLAG TILL INSATSER FRÅN KOMPETENSBEREDNINGEN I den här tidningen kan du läsa om projekt och verksamheter, både i Sörmland och på andra håll i Sverige, som alla syftar till en förbättrad kompetensförsörjning. Artiklarna kan i de flesta fall härledas till någon av de insatser som kompetensberedningen föreslår. I dessa fall markeras den aktuella insatsen med två symboler - en bokstav, A E, följt av en siffra, C 10 Står det t.ex. C10 i huvudet på en artikel, kan den härledas till punkt 10 under insats C, dvs. Attraktiv arbetsgivare inom vård- och omsorg Se alla insatserna på nästa uppslag * Läs mer om Sörmlandsstrategin på sid

4 A B KOMPETENSBEREDNINGENS 17 FÖRSLAG TILL INSATSER INSATSOMRÅDE A-B Fler unga som slutför grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Kompetensberedningen har fördjupat sig i studie- och yrkesvägledning som strategiskt verktyg för minskade avhopp i gymnasieskolan och bättre matchning på arbetsmarknaden. Tidigare forskning, erfarenheter från beredningens studiebesök och dialog med berörda aktörer i länet ger en tydlig bild av betydelsen av en elevs valkompetens. Med valkompetens menas oftast sakkunskaper som hjälper eleven att samla och organisera information om utbildningar och yrkesliv för att ta väl underbyggda beslut. Hög valkompetens är viktigt för att lyckas med skolgång och övergång från studier till arbete. Valkompetens är en rad kompetenser som hjälper individer, att på ett strukturerat sätt, samla, analysera, sammanställa och organisera information om sig själv, utbildningar och yrkesliv, såväl som förmågor att ta och genomföra beslut och övergångar. Beredningen föreslår även insatser inom ett antal andra utvalda områden som kräver länsövergripande samarbeten. C D INSATSOMRÅDE C-D Tillgång på kompetens inom vård och omsorg samt inom teknik och naturvetenskap Regionförbundet har tagit fram ett antal analyser som beskriver arbetsmarknadens utveckling och framtid. Inom ramen för dessa har regionstyrelsen tidigare kunnat peka ut några områden som är särskilt angelägna att fokusera på. Obalansen inom vård och omsorg är vår största utmaning, men den teknik- och naturvetenskapliga sektorn hör också till de områden som kräver särskilda insatser. E INSATSOMRÅDE E Politisk beredning Kompetensberedningen består av politiker som representerar hela regionen. Det har underlättat det operativa arbetet och förankringen hos medlemskommunerna. För att göra verklighet av de utvecklingsplaner som beredningen har föreslagit behövs fortsatt politiskt stöd. Detta ska åstadkommas genom ett brett påverkansarbete via såväl politiska kanaler som media. A. LIKVÄRDIG STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Förslag på insatser 1 Förstudie om behovet av och intresset för framtagande av regionala rekommendationer för en likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna i Sörmland. 2 Sörmland deltar i en fortbildningsinsats under 2015 i samverkan med Skolverket och Arbetsförmedlingen som vänder sig till hela arbetslag i skolan. Syftet är att inspirera lärare till att väva in studie- och yrkesvägledning i undervisningen. 3 Fortsatta nätverksträffar med länets studie- och yrkesvägledare. En årlig nätverksträff har anordnats sedan Fortsatt satsning på Arbetsmarknadskunskap, ett inslag i undervisningen som syftar till att lyfta frågor om yrkesliv och utbildning för att på sikt åstadkomma bättre matchning. Arbetsmarknadskunskap är sedan 2014 ett stående inslag på flertalet högstadie- och gymnasieskolor i Sörmland. B. SKOLUTVECKLING Förslag på insatser 5 Förstudie om Kompetenspool för t.ex. specialpedagogik. Vissa yrkesgrupper är svårare än andra att rekrytera och även om dessa är nog så viktiga kan det vara svårt för framförallt mindre kommuner att erbjuda fulla tjänster för dessa personer med specialutbildning, t.ex specialpedagoger. Frågan behöver därför belysas i en förstudie om flera kommuner kan samverka kring en gemensam personalpool för den här typen av specialkompetens. 6 Nyanländas lärande kunskapshöjande insatser i samarbete med Länsstyrelsen och Mälardalens högskola kring nyanlända barns och ungdomars lärande och integration i skolan samt möjliggörande av nätverkande och erfarenhetsutbyte mellan kommuner och andra berörda aktörer. 7 Fördjupad inventering av i länet pågående satsningar, och behov av framtida satsningar, för minskade avhopp i gymnasieskolan inom skola, folkbildning och arbetsförmedling. En del av mobiliseringen för insats B8. 8 Framtagande av gemensam strategi i Östra Mellansverige för att motverka avhopp i gymnasieskolan, i samverkan med regionalt tillväxtansvariga i Västmanland-, Örebro-, Östergötland- och Uppsala län. Arbetet görs i samarbete med folkhögskolorna. 9 Mälarakademin, ett forskningsbaserat utvecklingsprogram inom Mälardalens högskola för förvaltningschefer inom utbildningsområdet. Vi har en ambition att, tillsammans med Mälardalens högskola, utarbeta ett utvecklingsprogram för förvaltningschefer inom utbildningssektorn. Programmet ska bidra till att deltagarna får forskarstöd i sitt arbete med att utveckla sin verksamhet. Tanken är också att deltagarna ska få stöd av varandra genom erfarenhetsutbyte men också möjlighet att driva utvecklingsprojekt tillsammans. C. KOMPETENSBRIST VÅRD- OCH OMSORG Förslag på insatser 10 Attraktiv arbetsgivare inom vård och omsorg, ett tvåårigt utvecklingsprojekt för landstinget och kommunerna. Projektet är delfinansierat av Tillväxtverket inom ramen för det nationella programmet för de regionala kompetensplattformarna. Tidigare analyser visar att bristen på vårdpersonal är stor och kommer att öka framöver. Projektet syftar till att stötta arbetsgivarna i ett omställningsarbete som i förlängningen ska leda till att vård- och omsorgsyrkena blir mer attraktiva än idag. 11 Säkerställa långsiktig finansiering av Vård- och omsorgscollege regionalt i Sörmland. Vård- och omsorgscollege är en nationell utbildningsinsats och certifiering för ökad kompetens inom vården. Samtliga kommuner i Sörmland erbjuder certifieringen. 12 Förstudie om arbetsförmedling för kommuner och landsting; ett nav för kompetensinventering, arbetskraftsförsörjning och praktiksamordning. D. KOMPETENSBRIST TEKNIK OCH NATURVETENSKAP Förslag på insatser 13 Kompetensförsörjningsinsatser i samband med byggandet av Ostlänken i samverkan med Region Östergötland och Östsvenska Handelskammaren. Utveckling av strategier för att på bästa sätt dra nytta av Ostlänken, matcha behovet av kompetens och se till att jobben går till sörmlänningar. 14 Kartläggning av satsningar för att stimulera barn och ungas intresse för teknik och naturvetenskap samt analys av vad som fungerar för att skapa ett teknikintresse som håller över tid. Utifrån slutsatserna av detta ge förslag på regional satsning. E. REGIONAL UTVECKLING INOM KOMPETENSOMRÅDET Förslag på insatser 15 Kompetensberedningen fortsätter sitt pågående arbete. Detta för att följa upp att förslagen drivs igenom, samt hur pågående processer rullar på. 16 Fortsätta att initiera analyser av utmaningar och möjligheter. För att det regionala utvecklingsarbetet ska bli framgångrikt tror vi att en politisk närvaro är nödvändig. Många av våra insatser bygger på ett regionalt analysarbete men också en kontinuerlig dialog med medlemskommunerna och här kan en politisk beredning göra skillnad. 17 Påverkans- och förankringsarbete. Förankra insatserna hos berörda parter i länet samt bidra till att lyfta de kompetensförsörjningsfrågor som är viktiga för Sörmland till nationell nivå. 6 7

5 EN FELMATCHAD ARBETSMARKNAD Den sörmländska arbetsmarknaden präglas idag av en tilltagande brist på arbetskraft och av att allt för många saknar jobb. Det kan framstå som en paradox, men är ett uttryck för en bristande matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Både ur ett välfärds- och tillväxtperspektiv hör detta till regionens främsta utmaningar. Arbetslöshet är ett av de största folkhälsoproblemen och brist på arbetskraft med rätt kompetens och erfarenheter är näringslivets främsta tillväxthinder. Det bekräftas återkommande i åtskilliga studier. Den omvandling som ständigt sker av näringslivet och arbetsmarknaden är mycket mer omfattande än man till en början kan få intrycket av om man bara ser på variationen i antalet sysselsatta. Ökningen av antalet sysselsatta i Sörmland under exempelvis år 2012, endast 0,2 procent eller 200 personer, är i själva verket resultatet av långt större förändringar. De innebar bland annat att omkring personer lämnade arbetsmarknaden, samtidigt som ungefär lika många fick ett jobb för första gången. Därutöver byter omkring tio procent av alla sysselsatta jobb under ett enskilt år, vilket motsvarar i storleksordningen till personer. På detta sätt anpassas näringsliv och arbetsmarknad till ständigt nya och förändrade omvärldsförutsättningar. När ett jobb försvinner är det inte säkert att det ersätts med ett annat av samma slag. Kompetenskraven förändras ständigt på arbetsmarknaden, menar Bo Wictorin. De jobb som försvinner ersätts bara delvis av andra med likartat innehåll. I hög grad förändras samtidigt kompetenskraven. Ett av de mer utmärkande dragen på arbetsmarknaden är att de jobb som inte kräver någon yrkesutbildning stadigt minskar. En fullgjord gymnasieutbildning är därför närmast ett minimikrav för att få jobb idag. I ljuset av denna utveckling är det självklart ett problem när nästan en fjärdedel av alla som påbörjat en gymnasieutbildning inte fullgjort studierna efter fyra, fem år. Orsakerna till detta är många och de studier vi gjort visar dessutom att andelen som klarar gymnasiet varierar betydligt mellan olika delar av Sörmland. Dessa skillnader bygger till stor del på hur väl den socioekonomiskt svagaste gruppen klarar studierna. I vilken mån det bara kan kopplas till varierande förhållanden inom olika skolor är inte självklart. Även andra faktorer i det omgivande samhället kan spela en viktig roll. En positiv slutsats är dock att man kan lyckas väl, trots sämre förutsättningar. Med detta sagt kan man på goda grunder anta att fortsatta lokala och regionala utvecklingsinsatser behövs för att utveckla utbildningssystemet och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Om dessa insatser görs på ett framgångsrikt sätt, kommer åtgärderna sannolikt bidra till såväl tillväxt som stärkt folkhälsa. BO WICTORIN, ANALYTIKER REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Brist på arbetskraft med rätt kompetens och erfarenheter är näringslivets främsta tillväxthinder. ARBETSLÖSHET EFTERGYMNASIAL UTBILDNNG ICKE FULLFÖLJT GYMNASIUM VAD GÖR DE NU? Andel kvinnor och män i Sörmland med en minst treårig eftergymnasial utbildning efter ålder år 2003 och 2013 Män 2003 Kvinnor 2003 Män 2013 Kvinnor ,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Arbetslösa män och kvinnor år i Sörmland kvartal 3 år 2013 efter utbildningsnivå GRUNDSKOLA 26% 27% GYMNASIUM 12% 14% EFTERGYMNASIAL 2% 5% Andel av samtliga elever som inte hade fullföljt gymnasiestuderna inom fyra år efter bostadskommun år % 28% 27% 24% 21% VINGÅKER GNESTA NYKÖPING OXELÖSUND FLEN 24% 22% 23% 21% 21% 18% KATRINEHOLM ESKILSTUNA STRÄNGNÄS TROSA SÖRMLAND RIKET Vad gör de som började på gymnasiet i Sörmland fyra år senare? Uppgifter för 2012 Fullföljt gymnasiet 53% 28% 0% 0% 19% SYSSELSATT STUDERANDE FÖRTIDS- PENSION ARBETSLÖS EJ SYSSELSATT, ÖVRIGT Ej fullföljt gymnasiet 27% 34% 3% 1% 35% Källa: Egna bearbetningar/scb Källa: Egna bearbetningar/scb Källa: Egna bearbetningar/skolverket Källa: Egna bearbetningar/specialbearbetad statistik från SCB 8 9

6 A 1 DAGS ATT TA ANSVAR DET ÄR HELA SKOLANS ANSVAR GABRIELLA HOLM VILL HÖJA STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGENS STATUS Som konsult har hon har drivit frågan om utbildningens koppling till arbetslivet under många år. Hur ser Gabriella Holm på studie- och yrkesvägledningen av idag? Hur tycker du att studie- och yrkesvägledningen fungerar i dagens skola? Enligt min uppfattning lider studie- och yrkesvägledningen lite av sitt arv, man likställer den med studie- och yrkesvägledaren. Syvarna är en yrkesgrupp som har specialistkunskaper inom området, de är proffs på vägledning men de ska även stötta och inspirera övrig personal i arbetet. I vissa fall fungerar det bra, men det finns mycket som skulle kunna bli radikalt bättre. Det handlar i mångt och mycket om en okunskap kring styrdokumenten och studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Hur får man det att fungera bättre? Vi måste få in vägledningen i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är viktigt att den uppfattas som en del av utbildningen. Inte som ett bihang med helt egna intressen. Här måste huvudmännen ta sitt ansvar. Vidare ska rektor på skolan ge riktlinjer och skapa förutsättningar samt lärarna förstå hur de kan integrera studieoch yrkesvägledning inom ramen för sina ämnen. Parallellt måste vi jobba med att höja SYVarnas status, ge dem mandat att påverka. Hur ska SYVarna kunna driva den processen? Det är hela skolans ansvar, även lärarnas. Vägledarna är inte ensamma i detta. Alla som arbetar med utbildning måste inse hur viktigt det här arbetet är. Det gäller att planera in omvärlden och arbetslivet i varje ämne, skapa relevans och visa på möjligheter. Eleverna ska kunna svara på frågor som: Varför behöver du lära dig detta? Hur kan det hjälpa dig i exempelvis framtida utbildningsval? Vad kan SYVen påverka redan i dag? De kan, tillsammans med lärarna, hjälpa eleverna i årskurs nio att göra ett väl underbyggt, medvetet val till gymnasiet. Det är inte lätt. Alltför många väljer fel program, vilket leder till byten och avhopp. Det kostar massor av pengar för kommunerna när elever ska byta program eller gå fler än tre år. I vilken årskurs måste arbetet med SYV påbörjas? Så tidigt som möjligt, redan i årskurs ett ska skolan börja bygga elevernas valkompetens bland annat genom samverkan med omvärlden. Elevernas vyer ska vidgas, självkännedom ska byggas och könsmönster brytas. Framför allt ska skolan få eleverna att se positivt på sina framtidsval och möjligheter. Det är ett långsiktigt men enormt roligt arbete! Gabriella Holm är konsult med inriktning på skolans studie- och yrkesvägledning och kopplingen mellan skola och arbetsliv. Driver sedan många år det egna företaget Skolsamverkan. Vi måste acceptera att alla är olika. Vårt gymnasium, med de program som finns idag, passar inte alla

7 A LOREM 2 IPSUM KONSTEN ATT VÄLJA RÄTT VALKOMPETENS I FOKUS PÅ EKDALASKOLAN Att väva in yrkesrollerna i undervisningen, det är en av metoderna som ska höja valkompetensen hos eleverna på Ekdalaskolan i Härryda. Hallå Mikael Svensson! Rektor på Ekdalaskolan (åk 6-9). Du har sagt: Vi måste göra eleverna valkompetenta. Vad menar du med det? Generellt handlar valkompetens om att en elev har tillräcklig kunskap om både utbildning och arbetsmarknad för att klara av att göra ett bra val av utbildning och senare yrke. Det är förstås mycket individuellt när eleven tycker sig ha den här kompetensen. Varför är det viktigt? Val av utbildning och yrke ska inte styras av socioekonomiska förutsättningar, eller av grupptryck. Idealet vore att alla gjorde väl underbyggda val, dels med hänsyn till intresse och personliga målsättningar, dels utifrån arbetsmarknadens behov. Vad gäller det sistnämnda skulle vi samtidigt få en lösning på matchningsproblematiken. Hur vet ni att en elev har valkompens? Det vet vi när en elev går ut gymnasiet med fullständiga betyg och, om det finns sådana ambitioner, med behörighet att söka till högskolan. Kan ni hålla koll på alla elever i gymnasiet? Ja, vi strävar efter att följa upp deras tid på gymnasiet. Det är ganska enkelt för oss i Härryda, eftersom vi bara har en kommunal gymnasieskola här. Men då följer ni ju upp i efterhand när valet redan är gjort. Alltså i efterhand. Det låter som ganska trubbigt mätinstrument. Jo, men vad vi kan göra är att tidigt börja bygga elevernas kompetens om utbildning och arbetsmarknad. Om du under hela grundskolan har jobbat med frågor som rör yrkeslivet, då är det ganska troligt att du också har en idé om ditt framtida drömjobb och troligen också klart för dig vilken utbildning som leder till det där jobbet. Då skulle jag säga att eleven är valkompetent. Men hur pratar ni yrkesliv med eleverna i årskurs 6? De har ju många år kvar i grundskolan. Visst, det är många år kvar, men jag tycker att pedagogerna har ett ansvar att tidigt etablera tanken på att det kommer ett yrkesliv. Det känns heller inte så abstrakt om vi är duktiga på att koppla samman skolämnena med olika yrkesgrupper. I lägre åldrar kanske det räcker med att prata om vilka yrken som finns inom skolans värld. Vad föräldrarna jobbar med, drömjobb och så vidare. Eller resonera kring vilka yrken som kräver olika kunskaper. Kanske vissa kunskaper är universella? Som matte och svenska, till exempel. Då blir det också enklare att motivera uppgifter som känns tråkiga. Det gäller alltså att både elever och lärare har bra koll på vilka yrken som är aktuella. Hur anpassar ni utbildningen till dagens föränderliga arbetsmarknad? Arbetsmarknaden har alltid förändrats över tid och utbildningen måste göra detsamma. Ett exempel på det är att vi idag lägger stor vikt vid entreprenöriell kompetens. Det är inte troligt att dagens unga kommer att jobba hela sitt liv på en och samma arbetsplats. De kommer att lära om, lära nytt, starta eget kanske. På en rörlig arbetsmarknad är det bra att kunna ha en kreativ blick. Att hitta jobben, fast de kanske inte är utannonserade. Eller se möjligheten att jobba fram en egen affärsverksamhet. Vi måste bidra till att eleverna får utveckla den drivkraft som behövs. Kontrasten mellan skolan och omvärlden är stor. Hur förbereder ni eleverna på det annorlunda klimatet i yrkeslivet? Det går att öva sig på vanliga situationer i arbetslivet. Genom PRAO förstås, men vi använder oss också av rollspel, där någon söker ett jobb och en annan agerar arbetsgivare. På så vis går vi igenom hela processen med ansökan, intervju och så vidare. Vi har dessutom jobbat med skarpa projekt, som undersökningar eller rapporter, där det finns en riktig beställare utanför skolan. Vad är syftet med att jobba mot parter utanför skolan? Dels gör en extern part att eleverna anstränger sig lite extra. De vet att i andra änden sitter någon och förväntar sig leverans av en viss kvalitet och på utsatt tid. Dels handlar det om en kontakt med omvärlden, med en arbetsgivare. Det gör arbetet spännande och värdefullt på ett annat sätt än de vanliga skoluppgifterna. Hur ser du som rektor till att alla lärare jobbar enligt samma synsätt? Det här är ett pågående utvecklingsarbete inom Härryda kommun. Vi jobbar på en plan för skolan och omvärlden som kommer att vara färdig under 2015, men metoderna är redan etablerade. Givetvis har studieoch yrkesvägledningen en mycket viktig roll i detta, men organisatoriskt är det är allas uppdrag att utveckla elevernas valkompetens. På en rörlig arbetsmarknad är det bra att kunna ha en kreativ blick. Att hitta jobben, fast de kanske inte är utannonserade. Mikael Svensson är rektor på Ekdalaskolan i Härryda, strax utanför Göteborg. Han vill lyfta entreprenörsandan i undervisningen. Vi måste bidra till att eleverna får utveckla den drivkraft som behövs

8 C 12 ALLA FÅR RÅD I KUNGSBACKA VÅRT MÅL: INGEN SKA VARA ARBETSLÖS I KUNGSBACKA Ingen ska behöva vara arbetslös om man inte vill oavsett ålder, kön eller ursprung. Kompetenscentrum i Kungsbacka har det livslånga perspektivet i sitt arbete, från första klass och livet ut. Deras idé är att samla all hjälp i ett och samma hus och uppdraget är att alla kommunens invånare ska få den hjälp och de möjligheter de behöver för att ta sig vidare i sitt liv. Alla kommuninvånare ska få möjlighet att komma ut i arbete. Då menar vi alla, oavsett om du är 19 eller 90. Hos oss har man en väg in för allt som rör yrkes- eller utbildningsval, säger Catarina Gustafsson som är enhetschef för vägledning. Kompetenscentrum är en mötesplats i kommunen där tillväxt och utveckling står i fokus. Enheten lyder under Kungsbacka kommun och är i sin tur indelad i fyra ytterligare enheter: Enheten för vägledning, Studion, Vuxnas lärande och Arbetsliv. Här är också alla kommunens studie- och yrkesvägledare anställda. Vi tar ett helhetsperspektiv och utgår alltid från individen. Vårt arbete med invånaren börjar redan i första klass. Sedan finns vi tillhands för invånaren livet ut om det skulle behövas, säger Catarina Gustafsson. Redan i grundskolan kommer Kompetenscentrum in och erbjuder lösningar för studiebesök och inspirationsdagar. Sedan arbetar de tillsammans med skolorna på bred front med bland annat samarbeten kring praktikplatser, näringslivskontakter och personlig utveckling. Redan i tidiga år gäller det att bygga upp självkänslan. Efter skolgången finns det sedan möjligheter att få den vägledning och vidareutveckling som behövs för att ta sig vidare, säger Catarina Gustafsson. Kompetenscentrums uppdrag är livslångt. Det kan handla om att få rätt behörighet till vidare studier på högskolenivå. Men det kan också handla om att få rätt vägar in till ett nytt arbete om du är 60 år och vill byta yrkesbana. Här finns inga stuprör. Vi som arbetar med komptensfrågor befinner oss hela tiden omkring varandra. Den ene ser vad den andre gör. Det bidrar till en bra dynamik och samarbete över gränserna, säger Catarina Gustafsson. Kungsbacka är en vidsträckt kommun i norra Halland med bara två mil till Göteborg. Många arbetspendlar mellan orterna. Behovet av studieoch yrkesvägledning har ökat de senaste åren i samband med stora nedläggningar inom processindustrin i regionen. Trots de utmaningar som finns så har vi lägre ungdomsarbetslöshet än i andra kommuner. Den har sjunkit sedan vi startade Kompetenscentrum för sex år sedan. Vi får ut fler i arbete eller studier snabbare, säger Catarina Gustafsson. Har du något tips till andra kommuner som vill få ut sina individer i arbete? Arbeta smart med möten och undvik stuprör i organisationen. Det är viktigt att alla som arbetar med liknande frågor träffar varandra rent fysiskt. Samverkan är enormt viktigt, säger Catarina Gustafsson. Alla kommuninvånare ska få möjlighet att komma ut i arbete. Då menar vi alla, oavsett om du är 19 eller 90. Catarina Gustavsson är chef för vägledning på Kompetenscentrum i Kungsbacka. Här finns inga stuprör. Det bidrar till ett bra samarbete. Vägledaren Karin Samuelsson diskuterar möjligheter och utmaningar med en klient på Kompetenscentrum i Kungsbacka. Hit är alla välkomna för att få hjälp och stöd. Foto: Per Aronsson 14 15

9 B 8 PEPTALK I PLUG IN-STUDION PEPTALK I PLUG IN-STUDION MINA STRULPELLAR GER SÅ MYCKET TILLBAKA När Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fick EU:s uppdrag att hitta en metod för att minska avhoppen från gymnasiet valdes Jämtland ut som en av fem svenska pilotregioner. Det var 2012 och sedan dess har ett intensivt arbete pågått inom den kommunala gymnasieskolan i Jämtland. Johanna Bogfors är lärare på Åre gymnasieskola i Järpen. I sin studio öppnar hon famnen för alla som vill plugga, prata ut eller bara få en peppande spark i ändan. Jag ställer krav på eleverna, men med professionell fingertoppskänsla. TRO, HOPP OCH SKOLKÄRLEK PÅ ÅRE GYMNASIESKOLA Med en dåres envishet kämpar hon på med sina skoltrötta elever. Hur ser Johanna Bogfors på sin uppgift och hur finner hon motivation? Johanna Bogfors är lärare på Åre gymnasieskola i Järpen. Hon är drivande i arbetet med Plug In, som syftar till att minska gymnasieavhopp. Hennes arbete kan följas i UR-serien Dropouts som sändes av SVT under Foto: Loa Bie/UR SKOLKÄRLEK ENLIGT JOHANNA BOGFORS Fingertoppskänsla (på krav, mål och förväntningar), tillgänglighet, motivation, positivt bemötande och omtanke. Johannas metod handlar mycket om uppmärksamhet, att se eleverna och att känna in var skon klämmer. Genom en tajt dialog och genom att vara tillgänglig bygger jag förtroende med eleven. När förtroendet finns där kan hon sätta in åtgärder och driva eleven mot ett tydligt mål. Jag ställer krav på eleverna, men med professionell fingertoppskänsla, säger hon. Det betyder att Johanna ibland är tuff, om hon vet att det ger positiv effekt. Jag känner eleverna. Till vissa kan jag säga: Nu är det full närvaro som gäller! Annars Och de lyssnar och inser att jag har en poäng. Samlingsplatsen för de elever som får stöd av Johanna kallas Studion. Det är en lokal i skolan som fungerar som fristad, avskärmad studiemiljö och ventil för många elever med trasslig skolgång. En ganska enkel lösning kan tyckas, men oerhört effektiv, enligt Johanna. Studion är helt avgörande för framgången inom Plug In på vår skola. Nyttan med att ha en avskärmad samlingsplats kan inte överskattas. För Johanna är elevernas hälsa och välmående högsta prioritet. Om eleverna mår bra kan de också prestera i skolan. Betygen är inte viktigare än välbefinnandet, menar hon. Genom att koppla positiva känslor och tankar till skolan får Johanna eleverna att må bättre i skolmiljön. Hon pratar mycket om skolkärlek som en viktig metod. Skolkärlek är att vara tillgänglig, att motivera, att bry sig om. Jag brukar kolla att de har ätit frukost, uppmuntra till idrott och att inte dricka så himla mycket energidryck. Det kanske inte hör till en lärares huvuduppgifter, men jag vill vara en bra förebild. Vissa har kanske sett Johanna som en av lärarna i UR-serien Dropouts som sändes i SVT under I serien får vi följa hennes kamp för att få struliga elever på rätt köl och det är lätt att förundras över hennes entusiasm. Visst, det är krävande att jobba på det här sättet, men jag har så roligt tillsammans med eleverna, säger Johanna. Mina strulpellar ger så mycket tillbaka

10 PEPTALK I PLUG IN-STUDION EN ANDRA CHANS FAKTA PLUG IN I FEM SVENSKA REGIONER Plug In är ett nationellt projekt som initierades av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och ESF (Europeiska socialfonden). Det riktar sig till ungdomar över 16 år som funderar på eller som redan har gjort ett studieavbrott från sina gymnasiestudier. Plug In har pågått i fem svenska regioner: Jämtland, Västerbotten, Göteborg, Östergötland och Småland. Verksamheten finansieras till hälften av EU-medel, vilket innebär att ESF-rådet skjuter till drygt 97 miljoner under en tvåårsperiod. I Sverige har i genomsnitt 24 procent av eleverna inte fullföljt sina gymnasiestudier på fyra år. Ytterligare tio procent har visserligen gått färdigt de tre gymnasieåren men är inte godkända i ett eller flera kärnämnen. Många av dem läser senare in sin gymnasiekompetens på komvux. Målet med Plug In är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna. Mer fakta om Plug In och de metoder som har använts i de fem pilotregionerna hittar du på sajten pluginnivation.se FAKTA KALLA FAKTA OM GYMNASIEAVHOPP Gymnasieavhopp är ett problem i hela Europa. Så många som 6 miljoner unga européer har idag enbart grundskoleutbildning eller lägre. Av Sveriges unga är det 11 procent som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Teknik- och naturprogrammen har många avhoppare. Färre avhopp: MED VINNA VINNA-PROJEKTET STARTADE 2012 AV JÄMTLANDS GYMNASIEFÖRBUND, MED MÅLSÄTTNINGEN ATT FLER ELEVER SKA FULLFÖLJA SIN GYMNASIEUTBILDNING. Vinnas metod handlar om att utveckla och testa nya metoder för att på ett tidigt stadium fånga upp potentiella avhoppare och stötta dem både i och utanför skolan, bland annat genom samverkan med olika stödsystem i samhället samt näringsliv, universitet och ideella organisationer. Genom att spänna upp alla tänkbara skyddsnät, och skapa samverkan mellan dessa, kan fler elever på glid fångas upp. Lärarkollegiet samverkar för att gemensamt plocka upp illavarslande signaler från eleverna. En öppen och Lärare Ingegerd Bäckström och eleven Nelly Axelsson i Vinnaverkstan inbjudande attityd från lärarna är en framgångsfaktor. Genom att vid behov specialutforma utbildningar kan elever stöttas till att få kompletta betyg. Resultatet är gott hittills. För drygt tio år sedan, , valde 35 elever att hoppa av sin utbildning på Jämtlands Gymnasium Wargentin. När Vinna startade i januari 2012 hade siffran minskat till 23 avhoppare. Efter ett år med Vinna, vid slutet av läsåret var det 12 elever som inte fullföljde. En minskning med 48 procent jämfört med året innan. VI SLÄPPER INTE TAGET JÄMTLAND JOBBAR BRETT MOT GYMNASIEAVHOPP Vad gör vi för de ungdomar som väljer att hoppa av gymnasiet? Den frågan ställde sig Jämtlands gymnasieförbund. I dag har man minskat avhoppen med nästan 50 procent. Östersund i september. Den mörka hösten närmar sig med stormsteg. Närmar sig gör också novemberlovet. Ett skönt avbrott för många och ett steg ut i ovissheten för andra. Novemberlovet är ett tillfälle då många väljer att hoppa av. Speciellt våra inackorderade elever, berättar Anneli Malmberg Englund. Hon är lärare vid Wargentinskolan, en av tre gymnasieskolor i Östersund. Stadens läge, mitt i det glest befolkade Jämtland, gör att många ungdomar måste flytta från mindre samhällen in till stan under sin gymnasietid. Ett spännande nytt liv förstås, men också ansvarsfullt och kanske ensamt. Ja, men, tänk dig att vara 16 år och flytta till en stad där du kanske inte har några vänner alls. Om du är en social och framåt person är det säkert inga problem, men är du inte det, då förstärks ofta känslan av utanförskap när du hamnar i ett helt nytt sammanhang. Just socialt utanförskap är en av de allra viktigaste orsakerna till gymnasieavhopp. Detta enligt rapporten Tio orsaker till avhopp, där 379 unga som inte fullföljt gymnasiet delar med sig av sina erfarenheter. Mobbning och socialt utanförskap hamnade på första plats av tio kriterier som anses bidra till avhopp. Att vuxna inte lyssnar och bryr sig, är en viktig faktor enligt undersökningen. Och det är bland annat detta som Vinna syftar till. Vi måste ha koll på våra elever. Fånga upp och tolka signaler. Prata med dem, inte bara om skolan utan om livet i stort. Det är viktigt att aldrig släppa taget om dem. Då kan de vara förlorade för skolan. Anneli Malmberg Englund berättar om elever som har signalerat att Nu lägger jag ner, men som genom Vinna har fått en annan syn på skolan. Mycket genom att vuxenvärlden har tänkt utanför boxen. Vi måste acceptera att alla är olika. Vårt gymnasium, med de program som finns idag, passar inte alla. Det kanske inte är studietakten, utan sammansättningen av kurser. Då får vi anpassa oss och ta lite kringelkrokar, för att till slut gå i mål. -50% Så mycket har avhoppen från gymnasieskolan minskat! Anneli Malmberg Englund, operativ projektledare Vinnaprojektet. Ett projekt i skolan som kommit till för att förhindra avhopp och få fler ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier. Projektägare är Jämtlands Gymnasium och det delfinansieras av ESF Vi måste acceptera att alla är olika. Vårt gymnasium, med de program som finns idag, passar inte alla

11 X Y SKOLANS VIKTIGASTE ÄMNE? STORSATSNING PÅ STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Efter en pilotomgång under 2014 genomför Skolverket och Arbetsförmedlingen tillsammans med olika universitet och högskolor en landsomfattande turné Syftet är att inspirera lärare till att jobba med studie- och yrkesvägledning. Hela Sveriges lärare kommer att få inspireras av Sara Hägglund. Under två år reser hon runt för att sprida budskapet om den viktiga studie- och yrkesvägledningen och hur den kan integreras i undervisningen. Allt vi gör i skolan går ju att koppla till olika yrken. Foto: Alice Öberg Hallå Sara Hägglund! Du jobbar vid Mälardalens Kompetenscenter för Lärande vid Mälardalens högskola och är en av föreläsarna under turnén. Hur kommer det sig att diskussionen om studie- och yrkesvägledning har fått ett uppsving? Jag vet inte om det är något uppsving. Egentligen borde det alltid vara så pass omdiskuterat som det är just nu. Studie- och yrkesvägledningen står med i läroplanen sedan 2011 och ska egentligen ingå i undervisningen redan i dag. Men den här satsningen sätter förstås nytt fokus på ämnet och gör att det får en del välförtjänt uppmärksamhet. Måste studie- och yrkesvägledningen marknadsföras på det här viset för att det ska bli verkstad ute i skolan? Frågan måste lyftas, det är uppenbart! Det finns en tradition i skolan att studie- och yrkesvägledningen har skötts av en SYV, som alltså har haft en ganska specifik kompetens. Till den här SYVen har lärarna sedan skickat de elever som behöver rådgivning. Idag ser vi saken på ett annat sätt. Studie- och yrkesvägledningen ska involveras i hela skolgången på ett naturligt sätt, som att öka samverkan mellan skola och arbetsliv eller skapa idéer om hur man kan lyfta olika yrken kopplade till alla ämnen och åldrar. SYVen har en otroligt viktig funktion i allt detta men lärarna har också ett eget ansvar. Vad är viktigast att förmedla när lärare ska undervisas om studieoch yrkesvägledning? Att läraren har en viktig roll, både när det gäller orientering om arbetsmarknadens behov och möjligheter, men också som inspiratör. Vi måste bidra till att eleverna får självkänsla och framåtanda. Om skolan känns meningsfull ökar motivationen. Jag är övertygad om att lärarens drivkraft och kunskap om arbetslivet påverkar elevernas val av utbildning och yrkesbana. Hur går det till när man blandar in studie- och yrkesvägledningen i lektionerna? Det ska lärare i hela landet utveckla i det här projektet. Resultatet kommer att bli olika beroende på ort, elever och lärare. Men en bra metod är att passa in studie- och yrkesvägledningen så att det blir pedagogiskt effektfullt. Jag menar, allt vi gör i skolan går ju att koppla till olika yrken. Vi studerar ju inte för att fördriva tiden, utan för att få kunskaper som vi kan tillämpa under vårt kommande liv. Och en stor del av tillvaron i samhället upptas ju av våra yrkesliv. Kan du ge ett exempel? Jag själv är musiklärare i grunden. Under en musiklektion kanske man kan prata om hur det är att jobba som musiker, vilka möjligheter som finns inom musiken. Vi kan vara detektiver och ta reda på om det finns yrkesroller inom ett ämne som varken jag eller eleverna känner till? När man kopplar samman jobb och skola uppstår ofta intressanta och tankeväckande samtal. Blir det inte lätt så att man missar de tråkigare yrkena, och istället sätter orealistiskt fokus på exempelvis kreativa näringar eller yrken som är nästan omöjliga att få? Vi ska ju inte lura eleverna, men inte heller kväva deras förhoppningar och drömmar. Vad vet jag? Det kanske sitter en blivande pilot eller filmregissör där i klassrummet. Om du kan ingjuta framtidshopp i eleverna har du kommit långt. Att få dem att sätta upp långsiktiga mål och planer. Hur förbereder man då eleverna på livets hårda skola, på att de kan bli utsorterade om de inte har tillräckligt bra betyg? Att genomföra grund- och gymnasieskolan och att få betyg är viktigt, det ska vi inte bortse från. Men det är också viktigt att berätta om de möjligheter som finns för den som inte har så bra betyg eller som inte orkar med skolan av olika skäl. De entreprenöriella kompetenserna, framtidskompetenserna, kan också ta dig långt i livet och de hänger inte alltid ihop med ämneskunskap och betyg. Läraren måste visa hela perspektivet, så att eleverna inte ger upp. Du ska nu ut på en tvåårig turné och berätta om studie- och yrkesvägledning för lärare i hela landet. Varför gör du det? Jag har arbetat som lärare själv i sjutton år i grundskolan och har alltid älskat mitt jobb och vet att lärare brinner för sina elever. Men ibland är det tungt och motivationen sjunker, så jag vill gärna bidra med lite energi och engagemang och särskilt kring den här frågan som är så otroligt viktig. Bra betyg är viktigt, det ska vi inte bortse från. Men det är också viktigt att berätta om de möjligheter som finns för den som inte har så bra betyg

12 AE 15 3 DEN HÅRDASTE NÖTEN Jag har jobbat på regional nivå i tjugo år. Det här är bland det svåraste jag någonsin har gjort. Kompetensförsörjning är så komplext. Det berör flera politikområden och det är många aktörer. Så säger Barbro Lundmark, projektledare för Kompetensplattform Västerbotten. Hon arbetar strategiskt med att bygga relationer mellan skola och arbetsliv. Målet är att långsiktigt trygga kompetensförsörjningen i regionen. Kompetensförsörjningen är den viktigaste framtidsfrågan för Västerbotten. Både Företagarna och Svenskt Näringsliv vittnar om att företag i dag får tacka nej till uppdrag på grund av att de inte får tag i kompetent folk. I Västerbotten växer många nya branscher fram, till exempel inom de kreativa och kulturella näringarna. Det finns flera goda exempel på innovativa och nyskapande branscher i regionen, Det vi gör i Västerbotten är en del av den totala kompetensförsörjningen. Det är samhällsutveckling vi sysslar med, säger Barbro Lundmark på Region Västerbotten. KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN VÅR VIKTIGASTE FRAMTIDSFRÅGA men även det ställer krav på kompetensutvecklingen, menar Barbro Lundmark. Efterfrågan på rätt kompetens enligt arbetsmarknadens behov har kanske aldrig varit större än nu. Mot bakgrund av detta uppdrog regeringen under 2010 landets regionförbund, alternativt länsstyrelser, att sätta fokus på kompetensfrågor. Varje region skulle enligt uppdraget etablera en så kallad regional kompetensplattform. För Västerbottens del hamnade uppdraget på Region Västerbotten och Barbro Lundmark. Exakt hur resultatet skulle se ut framgick inte av uppdraget, inte heller definitionen av en kompetensplattform. Barbro har ställt sig frågan flera gånger under sitt arbete och även diskuterat den med kollegor runt om i landet. Vad är en regional kompetensplattform? Den frågan brukar locka fram en del skratt. Inte så att vi skämtar bort själva frågan, för den är förstås otroligt viktig. Samtidigt finns det fördelar med att definitionen inte är så exakt. Det skapar bättre möjligheter för oss att arbeta utifrån- och utveckla våra regionala förutsättningar. Inom Region Västerbotten har man valt att tona ner begreppet kompetensplattform. Istället pratar man om det löpande arbetet med kompetensförsörjning. Kanske är det en ren semantik, funderar Barbro. Men det vi gör i Västerbotten är en del av den totala kompetensförsörjningen. Det är samhällsutveckling vi sysslar med. Barbro refererar till att frågan löper på tvären genom samhället och därför kräver insatser från många aktörer simultant. Kompetensförsörjning är komplext och det är svårt att ha överblick över alla processer och aktörer. Det finns ingen quick fix när det gäller kompetensförsörjning. Långsiktigt och målmedvetet arbete är vad som krävs. NATIONELL MOBILISERING MOT BRIST PÅ KOMPETENS Den regionala kompetens- och arbetskraftsbristen är en hård nöt att knäcka för landets regioner. Nu mobiliserar Sverige gemensamt för att hantera problemet. Den statliga myndigheten Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utveckla strategier för regional kompetensoch arbetskraftsförsörjning. I rapporten Strategier för regional kompetensförsörjning tar Tillväxtanalys ett rejält grepp om den regionala kompetens- och arbetskraftsbristen. INPENDLING INFLYTTNING Enligt rapporten finns två tillgängliga huvudspår: 1. Att bättre ta tillvara den kraft som finns inom regionen. 2. Att locka arbetskraft till regionen. Med utgångspunkt ur dessa två arbetssätt har Tillväxtanalys utarbetat följande fem strategier: INVANDRING Rapporten Strategier för regional kompetensförsörjning från Tillväxtanalys. KOMPETENSUTVECKLING Anpassa arbetsuppgifterna till den kompetens som finns tillgänglig Kompetensutveckla eller omskola befintlig arbetskraft Anpassa det regionala utbildningsutbudet till den regionala efterfrågan på kompetens ÖKAT ARBETSKRAFTSUTBUD Bidra till snabbare genomströmning i utbildningssystemet Förmå arbetstagare att arbeta längre upp i åldrarna Tar tillvara den kraft som finns inom regionen 22 23

13 B 6 NYANLÄNDAS LÄRANDE NYANLÄNDAS LÄRANDE Yota från Syrien och Yusuf från Somalia i full gång med skolarbetet. TILL SKOLAN I TID NYANLÄNDAS SKOLA PRIORITERAS I VINGÅKER OCH KATRINEHOLM Hur tar vi på bästa sätt emot nyanlända barn, så att de snabbt kan komma igång i den svenska skolan? Det är av stor vikt att våra kommuner har en bra plan för detta. Vi har tittat lite närmare på Katrineholm och Vingåker, som båda har kommit långt i sitt arbete. I båda kommunerna ser man snabbt till att ha en träff med familjen och får barnet/barnen inskrivna i skolan. I Katrineholm tar det max två veckor innan ett nyanlänt barn börjar i skolan, i Vingåker max en vecka. Vi är bra på att ta emot barnen. Först går de i en grupp med andra nyanlända barn, i upp till ett år. Vi kartlägger deras tidigare kunskaper och de får undervisning av utbildade lärare. Alla som arbetar med nyanlända barn hos oss är utbildade lärare, ofta med svenska som andra språk, berättar Anita Hummerdal, enhetschef på interkulturella enheten i Katrineholm. Lena Furén var tidigare förvaltningschef på barn- och utbildningskansliet i Vingåker. Mottagandet där ser ungefär likadant ut som i Katrineholm. När placeringen är klar så har läraren ett introduktionssamtal med eleven och föräldrarna. Då pratar vi om vad det innebär att gå i svensk skola. Vilka skyldigheter och rättigheter man har. Sedan kartlägger man elevens kunskaper och behov. Efter det kan eleven börja! I Katrineholm får alla nyanlända barn gå en tid tillsammans med bara andra nyanlända, innan de slussas ut i sina ordinarie klasser. I Vingåker får alla barn direkt en placering i ordinarie klass, men får under en tid gå vissa eller alla lektioner tillsammans med andra nyanlända i förberedelseklass. Hur mycket de är där beror på kunskapsnivån. Det skiljer mycket i kunnande bland barnen som kommer. Barn från vissa länder, som Irak, är vana att gå i skolan, medan vissa barn från till exempel det krigsdrabbade Somalia aldrig har satt sin fot i en skola förut. I Katrineholm har man en särskild grupp för barn som varken kan läsa eller skriva. Linda Lindholm är ansvarig för den verksamheten i årskurs sju till nio. Anita Hummerdal är enhetschef på Interkulturella enheten i Katrineholm

14 NYANLÄNDAS LÄRANDE Hassan Hasan från Somalia och Anita Hummerdal. NYANLÄNDAS LÄRANDE Sacdiya Mahamud och Faton Haji är båda nyanlända flyktingar från Somalia. Linda Lindholm är lärare för nyanlända ungdomar som varken kan läsa eller skriva på sitt modersmål. ANTAL ASYLSÖKANDE BARN I SKOLAN JUST NU Katrineholm: 170 st Vingåker: 88 st Vi tar hand om barn som är analfabeter och alltså inte kan skriva eller läsa på sitt modersmål. Vi säger att vi jobbar med både bas och utbyggnad samtidigt. De ska få baskunskaper i uttal, grammatik och ordförråd, samtidigt som vi jobbar med specifika ämnesord och att ge dem skriftspråket. Det är en utmaning, men otroligt roligt och eleverna är väldigt motiverade att utvecklas, berättar hon. I Vingåker använder man digitala verktyg som läsplattor väldigt mycket i undervisningen, särskilt för de barn som är analfabeter. Det har gjort stor skillnad. Att kunna sätta ord på saker som annars är abstrakta. Hur länge det dröjer innan de nyanlända barnen börjar i ordinarie klasser skiljer sig åt från elev till elev, men max ett år. Anita Hummerdal framhåller vikten av att inte slussa ut dem för tidigt. Från början skulle vi slussa ut dem efter tre månader, men det har vi fått förlänga. De måste ha lärt sig tillräckligt bra svenska först, annars blir det jobbigt för dem. Nu fungerar det bättre. När de har varit en vecka i sin nya klass så får de komma till oss och berätta hur det går och oftast så trivs de och har det bra. Pedagogerna som tar emot dem är duktiga också! Barnen som kommer har olika bakgrund, men ofta har de varit med om traumatiska upplevelser, av krig och flykt. Det här är flyende barn. Vi har kuratorer hos oss och försöker hela tiden fånga upp och stötta de elever som vi ser har det svårt, säger Anita Hummerdal. Det råder ingen tvekan om att språket är nyckeln till att få nyanlända barn att trivas och lyckas i den svenska skolan. Att de får möta språket är oerhört angeläget för integrationen i en kommun. Att vara bland svensktalande kompisar är jätteviktigt, säger Lena Furén. Att de får möta språket är oerhört angeläget för integrationen i en kommun. LENA FURÉN Fotnot: Lena Furén arbetar numera som chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Flen

15 C 10 INTE SÅ TRÅKIGT I VÅRDEN INTE SÅ TRÅKIGT I VÅRDEN Dåliga arbetstider, låga löner och obefintliga karriärmöjligheter. Vård- och omsorg är en sektor som brottas med fördomar som i många fall är rena felaktigheter. Men nu ska vårdjobben få upprättelse genom Attraktiv arbetsgivare inom vård och omsorg ett stort projekt som ska hjälpa arbetsgivare att lyfta sitt varumärke. ATT LYFTA EN ARBETSGIVARE Utmaningarna är stora inom vård- och omsorg. Kan ett starkare varumärke hjälpa? V Att öka intresset för omvårdnadsutbildningen är en av utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning inom vård- och omsorg. Ann-Britt Nordahl på Regionförbundet Sörmland är projektledare för Attraktiv arbetsgivare inom vård och omsorg. i har allvarliga problem med rekrytering inom vård- och omsorg och det ser bara ut att bli värre, säger Ann- Britt Nordahl. Hon leder projektet Attraktiv arbetsgivare inom vård och omsorg i vilket alla Det är oerhört viktigt att ta makten över det egna varumärket, att arbetsgivaren själv laddar det med rätt innehåll. länets kommuner samt Landstinget Sörmland ska samarbeta under två år. Syftet med projektet är att ta fram strategier för hur en arbetsgivare inom vård och omsorg kan bli attraktivare. Verktyg som kommuner och landsting sedan kan använda i sin egen verksamhet. I många fall handlar det nog om att bli tydligare gentemot sin målgrupp. Det kan gälla karriärvägar, löner eller delaktighet. Vi måste råda bot på allmänhetens okunskap om yrkena inom vård- och omsorg. I förlängningen är målet att fler ska välja jobb inom vård- och omsorg. Men de måste också ha rätt kompetens, menar Ann-Britt Nordahl. Just skillnaden mellan arbetsgivarnas behov och den tillgängliga arbetskraften är en viktig del av grundproblematiken. Men i dagsläget är ansökningarna till vårdutbildningarna alldeles för få. Det är till och med så att antalet sökande till vård- och omsorgsutbildningarna minskar, samtidigt som rekryteringsbehovet stadigt ökar. Att göra arbetsgivarna medvetna om sitt varumärke är en del av lösningen, enligt Ann-Britt Nordahl. Arbetsgivarens varumärke är ju allt det som allmänheten vet, eller tror sig veta, om en arbetsgivare. Det är oerhört viktigt att ta makten över det egna varumärket, att arbetsgivaren själv laddar det med rätt innehåll men det ska vara trovärdigt också. Verksamhetsutvecklingen måste skapa en bra grund för varumärkesbyggandet. Ann-Britt Nordahl berättar att medarbetarundersökningar i vårdoch omsorgssektorn visar en helt 28 29

16 INTE SÅ TRÅKIGT I VÅRDEN annan bild än den som florerar hos allmänheten. De flesta tror att folk inom vården vantrivs med sina jobb. Men undersökningar som jag har tagit del av visar helt andra resultat. Folk är nöjda med sina vårdjobb och med sina arbetsgivare. Sådant är ju jätteviktigt att förmedla. Under projektets första tid arbetar man med att samla in goda exempel från olika håll. Vad har andra gjort? Vad har fungerat bra? Vad kan vi lära av andras misstag? Syftet med insamlingsfasen är att få ett bra underlag för att bygga egna strategiska verktyg. Jag hoppas verkligen att projektet ska få en avgörande betydelse för arbetsgivarna. Att de känner att Nu har vi de strategier som vi har saknat. Sedan är förstås det långsiktiga målet att få ett stadigt flöde av rätt kompetens till vården. Och jag tror att vi kommer att klara även detta. Studie- och yrkesvägledning/arbetsmarknadskunskap Attraktiv arbetsgivare KOMPETENSBRISTEN SKA LÖSAS GENOM TRE SAMORDNADE PROCESSER SOM SKA SÄTTA FART PÅ INFLÖDET AV RÄTT KOMPE- TENS TILL VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORN Vård- och omsorgscollege 01 INTE SÅ TRÅKIGT I VÅRDEN FOLK ÄR NÖJDA MED SINA VÅRDJOBB OCH MED SINA ARBETS- GIVARE. SÅDANT ÄR JU JÄTTEVIKTIGT ATT FÖRMEDLA. Jag hoppas verkligen att projektet ska få en avgörande betydelse för arbetsgivarna. Att de känner att Nu har vi de strategier som vi har saknat. FAKTA ATTRAKTIV ARBETSGIVARE INOM VÅRD OCH OMSORG Regionförbundets kompetensberedning har regionstyrelsens uppdrag att se över kompetensförsörjningen till bland annat vård- och omsorg. Som ett led i det arbetet har beredningen initierat projektet Attraktiv arbetsgivare inom vård och omsorg som ska pågå till och med oktober Samtliga kommuner i länet och Landstinget Sörmland står bakom satsningen som kommer att omfatta cirka tre miljoner kronor. Som grund för projektet finns två färska studier om matchning på arbetsmarknaden. En av prognoserna som gäller utvecklingen i Sörmland fram till år 2030 pekar ut vård- och omsorg som ett yrkesområde med mycket stor obalans. För att lösa problemet måste arbetsgivarna gemensamt skapa ett större intresse för omvårdnadsutbildningen och yrkena inom vård- och omsorg. Samtidigt måste kommunerna erbjuda attraktiva arbetsplatser med intressanta arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Därför är fokus i projektet att skapa strategier för löpande verksamhetsutveckling samt bygga attraktiva arbetsgivarvarumärken och därigenom öka intresset för vård- och omsorgsyrkena. Att vården omsätter många olika kompetensområden är något som sällan uppmärksammas, heller inte möjligheten till utveckling inom vårdoch omsorgssektorn. Genom att sprida kunskap och positiva argument ska vårdens arbetsgivare locka fler

17 C 11 RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN SAMVERKAN FÖR RÄTT KOMPETENS Vård- och omsorgscollege ger den utbildning som arbetsgivarna behöver 32 33

18 RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN Att personal inom vård och omsorg har rätt och bra utbildning är viktigt. Efterfrågan på utbildad vårdpersonal ökar ständigt. Att få fler att söka sig till vårdyrket, och att höja utbildningsnivån på de som redan arbetar där, är en viktig framtidsfråga. För att möta detta behov finns Vård- och omsorgscollege, som är ett samarbete mellan utbildare och arbetsliv. Genom certifieringen garanteras att vårdutbildningar runt om i Sverige håller en jämn och hög kvalitet. Det är viktigt att påpeka att VOcollege inte är en utbilning utan en samverkansform mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facket, i både privat och offentlig verksamhet, säger Monica Andersson, som är regional samordnare för VO-college i Sörmland. VO-college ska ge den studerande en modern utbildning med tydliga karriärvägar på gymnasial och eftergymnasial nivå. VO-college erbjuder utbildningar till ungdomar och vuxna som vill arbeta i vården samt redan anställd personal som är i behov av kompetensutveckling. Idag finns det 19 regionala samt cirka 70 lokala VO-college runt om i landet. VO-college är ett skyddat varumärke som får användas när vissa kvalitetskriterier är uppfyllda. Genom certifieringen garanteras att vårdutbildningar runt om i Sverige håller en jämn och hög kvalitet. Alla måste anpassa sig till kvalitetskriterierna. Det går inte att komma och köra sitt eget race, förklarar Monica Andersson. Det finns anställda som saknar formell utbildning, men som har jobbat länge och hunnit skaffa sig väldigt goda kunskaper. Då finns det möjlighet att få validera sina kunskaper, och kunna utbilda sig vidare utan att behöva starta från noll. För att elever ska kunna erbjudas bra praktikplatser arbetar man också mycket med att utbilda vårdpersonal till handledare och valideringshandledare. En modern och attraktiv utbildning, det är målet för de elever som väljer VO-college. Monica Andersson är regional samordnare för VO-college i Sörmland. En yrkesutbildning som grundar sig på arbetsgivarnas behov är förutsättningen

19 RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN RÄTT KOMPETENS I VÅRDEN VO-college ska säkerställa att vi har kompetent personal i vården. Det är viktigt att samverka kring de här frågorna. Att det inte bara blir prat utan även verkstad, säger Monica Andersson. Behovet av personal inom vård och omsorg kommer att öka i takt med att det stora antalet 40-talister når 80-årsåldern. Genom VO-college garanteras att eleverna får en modern och attraktiv utbildning och den kompetens de behöver för att få jobb. Arbetsgivarna ser absolut fördelarna med att samverka så att man får fler att söka sig till vården. Och att man får rätt kompetenser, säger Monica Andersson. Behovet av personal inom vård och omsorg kommer att öka i takt med att det stora antalet 40-talister når 80-årsåldern. VO-college ska säkerställa att vi har kompetent personal i vården. Den som går VOcollege kan räkna med att få ett meningsfullt jobb efter studierna. Behovet av kompetens inom vården är stort och växande. Inom VO-college i Sörmland samverkar åtta kommuner, landstinget, fackliga organisationer, arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare på ungdomsgymnasium, privata utbildningsföretag för vuxna och kommunal vuxenutbildning, Mälardalens högskola och regionförbundet. Det är viktigt att man satsar på vården och att Sörmland är med och fortsätter jobba med VO-college, avslutar Monica Andersson. FAKTA VO-COLLEGE VAD? Nationell certifiering och kvalitetsstämpel för ökad kompetens inom vården. HUR? Samarbete mellan arbetsgivare, fack och utbildare. VARFÖR? Öka intresset för vårdutbildningar, samt se till att de håller en jämn och hög nivå. VAR? 19 regionala, 70 lokala

20 A 4 ATT MATCHA RÄTT ATT MATCHA RÄTT ATT VÄLJA RÄTT ÄR STORT INSPIRERANDE SKOLVAL ELLER BRA JOBBLÄGE. HUR MATCHAR VI BÄTTRE? Hur minskar vi glappet mellan den utbildning som skolungdomen väljer och den kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna? Den frågan ställde sig gänget bakom Jobba i Västerås. Lösningen blev att ta arbetsmarknaden till skolan. Eleverna är grymt intresserade av sin framtid på arbetsmarknaden, säger Sara Wallentin som är projektledare för Arbetsmarknadskunskap. Du är projektledare för Arbetsmarknadskunskap. Vad är det? Man kan säga att det är ett ämne som fyller en viktig funktion, nämligen att berätta för eleverna vilka jobb som finns och hur man kan få dem. Vi kommer helt enkelt ut till skolorna och berättar om läget på arbetsmarknaden och vad arbetsgivarna har för behov. Men behoven ändras ju ganska snabbt. Hur förhåller ni er till det? Vi gör detta i samarbete med arbetsgivarna. Det är alltså inga antaganden vi gör, och så fort ändras det inte. Våra lektioner är väl underbyggda med fakta kring vilka arbetsgivare som finns på orten och i regionen. I ämnet samhällskunskap ingår i dag utbildning om arbetsmarknaden. Räcker inte den? Det verkar inte så och det är lite olika aspekter av arbetsmarknaden som tas upp. Under våra lektionspass upplever vi att det finns ett gigantiskt matchningsproblem mellan skola och arbetsliv. Det här är frågor som förtjänar högre prioritet, inte bara i gymnasiet, utan kanske ännu hellre i yngre åldrar. Eleverna är grymt intresserade av sin framtid på arbetsmarknaden, och även att starta eget företag. Inom vilka områden upplever ni att matchningsproblemet är störst? Framförallt inom teknik och IT, vård och omsorg och inom pedagogik. Men även inom vissa hantverksinriktade yrkesprogram, som frisör och stylist. HALLÅ SARA WALLENTIN! Vad beror det på? Det har skett en övergripande akademisering på arbetsmarknaden. Fler yrken kräver högskoleutbildning i dag än tidigare. Som inom vården till exempel. Det räcker kanske inte med att gå vårdprogrammet på gymnasiet för att få ett jobb inom landstinget. Då måste du vara sjuksköterskeutbildad. Likadant är det i den tekniska industrin. När det gäller udda yrkesprogram är det väldigt ofta intressestyrt. Du vill jättegärna plugga till frisör, för att du tycker att det är så roligt. Men finns det jobb? Vad säger ni då till en klass med frisörelever? Berättar ni den nakna sanningen? Ofta har de väl en aning om att det blir tufft efter skolan. En frisör måste ofta klara sig själv, med en stol i en salong ungefär. Det kräver ett driv och engagemang. Men å andra sidan kan det vara så att en elev tack vare sitt stora intresse för ett specialämne också orkar ta sig igenom de obligatoriska ämnena. Alternativet kanske hade varit att inte gå gymnasiet alls. Hur går det till när ni är ute i skolorna? Vi håller en inspirationsföreläsning på en timme. En gång per läsår kan vi komma ut och hålla frågan vid liv, däremellan får lärarna på plats genomföra lektioner i ämnet. För detta tillhandahåller vi 24 lektionspass med vårt arbetsmaterial. Föräldrarna har ofta stor inverkan på val av utbildning. Hur involverar ni dem? Vi arrangerar föräldramöten med ett liknande upplägg som för eleverna. Ofta får vi fantastisk respons från föräldrar som upplever att de har fått en aha-upplevelse av vår föreläsning. Hur ser planerna ut för Arbetsmarknadskunskap? Sedan vi började i Västerås 2011 har konceptet spridits till ett flertal regioner i landet. Under 2014 fokuserade jag personligen på Sörmland, där det finns massor att göra. Till exempel är det alldeles för få som läser eftergymnasiala utbildningar i Sörmland

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018

Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 D a t u m D n r 2015-01-15 15-001 Regionstyrelsen Direktiv för regionstyrelsens kompetensberedning 2015-2018 Bakgrund Människors kunnande och kraft bygger Sörmland. En bättre matchning mellan arbetsgivarnas

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2014

Gysam Verksamhetsplan 2014 2014-01-27 Gysam Verksamhetsplan 2014 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun För elever i grundskola och grundsärskola FRAMTIDEN Innehållsförteckning INLEDNING Förord s 3 Syfte och mål s 4 Nationella styrdokument s 5 Definitioner

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun!

Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun! Så prioriteras och organiseras Studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka kommun! Kungsbacka kommun Alla syv i en enhet förutsättningar för en lyckad organisation Ökat engagemang och nytänkande för en

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner

Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner Anställ fler lärare och ge eleverna mer individuell hjälp i skolan. Vi vill anställa minst 130-140 nya lärare och speciallärare i länets kommuner före 2018. Vårt mål är att halvera andelen obehöriga till

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer