TEMA: TON- GIVANDE. FORSKNING PÅGÅR Om vad som motiverar elever. TREDJE KLOTET FRÅN SOLEN Konsten att bygga ett planetarium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA: TON- GIVANDE. FORSKNING PÅGÅR Om vad som motiverar elever. TREDJE KLOTET FRÅN SOLEN Konsten att bygga ett planetarium"

Transkript

1 # ÅRGÅNG 17 TEMA: TON- GIVANDE FORSKNING PÅGÅR Om vad som motiverar elever TREDJE KLOTET FRÅN SOLEN Konsten att bygga ett planetarium EGENUTVECKLAT SYSTEMSTÖD Balder ska kombinera idéer & teknik GENERATIONSSKIFTE Fridas nya koncernchef heter Malin

2 Med stora krafter... INNEHALL NR1/15 8/ VÄLKOMNA TILL MITT UTVECKLINGSSAMTAL! Det finns alla anledningar i världen att undfägna sig och sin omvärld goda historier. Ändå glömmer vi emellanåt av oss och riktar blicken mot sådant som gör läget värre, som sena ankomster, myggbett och alla utspillda mjölkglas. Lätt hänt, men cacheminnet är kort, som tur är. 10/ Klurar man lite på det där, så inser man en sak ganska snabbt: Det handlar om att rikta sin blick blickriktning. Jo, tillvaron är slask och försvunna fjärrkontroller ibland, men om man istället valde attt se slask som ett milt vårtecken och förlorad kontroll som en nätt liten chans till personlig utveckling? Att se möjligheter, att rikta blicken sålunda, är talande för verksamheten på Frida. Vi vill tala om tongivande som en strävan detta är ett nummer av Inblicken som handlar om när man ligger i framkant och är tongivande. Går det ens att påstå en sådan sak själv? Det låter kanske lite självgott? Men å andra sidan, i skolvärlden, som får skäll från många håll, tycks det vara än viktigare att i första hand ta vara och bygga vidare på alla goda historier. En del av slasket försvinner då av sig själv, resten blir i regel betydligt roligare att hantera. Önskas en inledande övning? Applådera och var glad för alla mjölkglas som inte tappas, och ge alla elever för tidig ankomst. Trevlig läsning! Anders Nord, redaktör VÄRT ATT TÄNKA PÅ:»If I had to live my life again, I d make the same mistakes, only sooner.«tallulah Bankhead 26/ 6/ 4 / FORSKNING PÅGÅR Frida Utbildnings två doktorander berättar om sin forskning. 6 / BIG BANG THEORY Malte och David i 8:an berättar om hur ett planetarium kommer till. 10 / MIN BERÄTTELSE ANDERS BERGHALL Eller närmare bestämt berättelsen om vägen till Sveriges bästa skolrestaurang. Anders är rektor på Fridaskolan i Mölnlycke. 13 / BAKLÄNGESPLANERING ATT TÄNKA EFTER FÖRE 14 / LÅT MIG VÄXA, LÄR MIG ATT LÄRA MIG SJÄLV 16 / FRIDA UTBILDNING SÅ FUNKAR DET 20 / GENERATIONSSKIFTE PÅ FRIDA Möt Malin Johansson, koncernchef och verkställande direktör. 22 / LÄRANDE UTANFÖR KLASSRUMMET Lärande utanför klassrum finns i många former här berättar Karin Helmerson om ett av de mer ambitösa sätten: Att resa i Europa. 26 / BALDER ETT SYSTEMSTÖD I TIDEN Filippa Johansson, verksamhetsutvecklare, berättar om varför Frida Utbildning valde att utveckla ett eget, heltäckande systemstöd. 28 / ETT NYTT TÅG Malin, avgångsstudent från Fridagymnasiet 2014, berättar om nya vägar. 30 / FRIDAGYMNASIET: DET PERSONLIGA VALET TIDNINGEN INBLICKEN NR 1, VÅRTERMINEN 2015 ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att spegla verksamhet och aktuell skolutveckling REDAKTÖR, ANSVARIG UTGIVARE och GRAFISK FORM: Anders Nord REDAKTION Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg TRYCK Cela Grafiska AB FOTOGRAFER Daniel Eliasson, Eva Hasselholm-Loodus UPPLAGA 3500 exemplar OMSLAGSBILD Daniel Eliasson FOTO: DANIEL ELIASSON 2 Inblicken 1/ Inblicken 1/2015 3

3 FORSKNING PÅGÅR. Elevers motivation, till exempel i en alltmer digitaliserad skolmiljö, och särskilda utbildningsinsatsers påverkan på matematikundervisningen är föremål för två avhandlingar vid Göteborgs universitet. Doktoranderna, Jan och Veronica, arbetar på Didaktikcentrum, Fridaskolans systerbolag, och berättar mer om sitt arbete. TEXT: JAN BLOMGREN & VERONICA SÜLAU, DIKAKTIKCENTRUM // FOTO: DANIEL ELIASSON Frida Utbildnings forskningsinsats finansierar i dagsläget två doktoranders forskarutbildning i pedagogik och pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Forskningsinsatsen är en del i det ständigt pågående utvecklingsarbetet vid Fridaskolorna där beprövad erfarenhet och aktuell forskning ska skapa de bästa förutsättningarna för barn och ungas utveckling. Att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, och som är granskad och dokumenterad. Fridas doktorandsatsning påbörjades Fridas doktorander är båda lärare inom Fridaskolorna, Jan Blomgren, mellanstadielärare som varit med sedan starten 1993 av Fridaskolan och arbetat med utvecklingsfrågor och kompetensutveckling vid Didaktikcentrum AB samt Veronica Sülau, grundskolelärare med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga ämnen för år 1-7 och speciallärare. Det innebär att våra doktorander har djup och bred erfarenhet av hur det fungerar i vardagen på en skola. En förtrogenhet som också styrt val av forskningsområde när ansökningarna till forskarutbildningen formulerades. Den nära kopplingen mellan praktik och forskning är något som sedan starten präglat Fridas utvecklingsarbete och hur det omsätts i alla delar av verksamheten. Elevers motivation och individuella skäl för att ta sig an skolarbetet är i fokus för Jans forskning. Hur ser elever på sin egen kompetens och kunskapsutveckling? Hur bidrar eller hindrar lärandemiljön denna utveckling? Hur påverkar den alltmer digitaliserade skolmiljön elevers motivation och målsättning med lärandet? Hur skapar skolan livslång lust att lära hos alla elever? Det är frågor som nu väntar på svar, svar som hämtats in via elevenkäter i intervjuer. Grunden för forskningsarbetet är internationell forskning kring elevers motivation och hur detta kan omsättas i svensk utbildningsmiljö.»verksamheten ska vila på vetenskaplig grund.«frida ingår i den stora nationella utbildningsinsatsen Matematiklyftet. Det är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Veronicas forskningsområde handlar om att undersöka och följa hur Matematiklyftet påverkar lärares förståelse av hur elever bäst lär sig matematikinnehållet och på vilket sätt undervisningen förbättrats och förändras. Forskningsresultat tar tid att få fram och att omsätta dem i en komplex skolvardag är en utmaning. Den utmaningen är Frida väl rustade att möta, inte minst tack vare en organisation där lärares kompetensutveckling, vardagsarbetet i barn- och elevgrupper och det övergripande verksamhetsarbetet utgör många och nära kontaktytor inom hela koncernen. En sådan kontaktyta är styrelsen för Frida Utbildning vilken nyligen satt upp som mål att forskningsinsatsen ska kunna utökas ytterligare när medel för detta finnes. 4 Inblicken 1/ Inblicken 1/2015 5

4 Stjärnhuset I grundskolans läroplan formuleras en del av skolans uppdrag som att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. BIG BANG THEORY GRÄNSLÖST LÄRANDE I TID OCH RUM Uppgiften i ett nötskal: Gör ett planetarium. Lätt att säga, en utmaning att få till. Malte och David går i 8:an på i Vänersborg och här berättar de om ett uppdrag som fick fröken att damma av de gamla guldstjärnorna... TEXT & FOTO: MALTE LANDGREN & DAVID WIBERG, ÅRSKURS 8, VÄNERSBORG V i fick i uppgift att arbeta med ett projekt före jul och vi valde att göra ett planetarium med planeterna i rätt skala till varandra. Skalan räknade vi ut utifrån solsystemets anotomi som vi lärt oss i ett tidigare område inom NO:n. Vi fortsatte genom att dela in oss i grupper med två personer i varje grupp och två grupper per planet och började söka intressanta fakta om våra planeter. Faktan som vi fick fram illustrerade vi med snygga bilder och gjorde till posters som vi senare satte upp bredvid planeterna. Projektet höll vi på med i ett par veckor fast med ett specialschema då vi bara jobbade med projektet. eftersom den inte skulle få plats i glasgången, den 30 meter långa korridor som binder ihop de tre huvudbyggnaderna på skolan. Detta löste vi genom att göra solen i genomskärning som en apelsinklyfta. På det sättet kunde vi också visa en illustration av hur solen ser ut inuti. När tremansteamet som jobbade med solen var klara borrade vi hål i sidorna och monterade den på en lampa i glasgången för att få en lysande effekt. Materialet vi använde till solens yta var vanligt orange papper medan genomskärningen var gjord av träskivor. Hur det gick med solen? Strålande, haha! Solen fick bli 1 meter i diameter, alltså från toppen till botten men vi kunde inte göra den som en stor sfär När vi först skulle räkna ut skalan och hur stora planeterna skulle bli utgick vi ifrån att jordens 6 Inblicken 1/2015 diameter var 1 centimeter. Vi multiplicerade därefter jordens diameter för att få fram de andra planeternas diametrar. Jupiters diameter är t.ex. 11 gånger större än jordens, så vår Jupiter, som vi gjorde i trä, har en diameter på 11 centimeter. Våra planeter hänger som sagt i skolans 30 meter långa glasgång, men dessa 30 meter räcker egentligen inte till även fast modellerna av planeterna är så små. Därför har vi även räknat ut var planeterna skulle ligga om man använde sig av vår skala och om solen skulle sitta i vår glasgång där den sitter nu. När vi räknade ut avståndsskalan så räknade vi ut hur stor del av jordens riktiga diameter som 1 centimeter var och använde sedan den skalan för att få fram avståndet till solen. Vi kom fram till att om jordens diameter skulle vara 1 centimeter så skulle jorden ligga 117 meter ifrån solen. För att räkna ut avståndet till solen för de andra planeterna använde vi jordens avstånd och multiplicerade det för att få fram andra planeters avstånd. Om Jupiters diameter egentligen skulle ha varit 11 centrimeter så skulle Jupiter ligga 607 meter ifrån solen.»om jordens diameter skulle vara 1 centimeter så skulle jorden ligga 117 meter från solen.«planeterna använde vi många olika tekniker för att tillverka, bland annat svarvades Saturnus och Jupiter medan Uranus och Neptunus tovades. Den kända ringen till Saturnus tillverkades flitigt av plexiglas för att passa perfekt. Venus gjordes finurligt nog av sand och trälim och till Merkurius användes en pärla som målades i korrekt färg. Men det var inte bara planeter som tillverkades utan också asteroidbältet mellan Mars och Jupiter samt de största månarna till Jupiter och Saturnus samt månen till Jorden. Asteroidbältet gjordes genom att limma grus på fiskelinor och tillsammans med de andra himlakropparna hängdes de upp i glasgången enligt skalan vi räknade ut tidigare. Inblicken 1/2015 7

5 Välkomna till mitt utvecklingssamtal! Välkomna till mitt utvecklingssamtal! Nu ska vi prata om mig och min utveckling. Jag tänkte vi skulle börja prata om min sociala förmåga. Så skulle det kunna låta på ett utvecklingssamtal på Fridaskolan, där eleven hälsar sina föräldrar och pedagoger välkomna till ett samtal som hålls av eleven och där eleven har ordet. TEXT: ELIN BJÖRNSSON & ELIN HJALMARSSON, FRIDASKOLAN UDDEVALLA // FOTO: DANIEL ELIASSON Här, på Frida, finns en stark tilltro till elevernas förmåga att själva reflektera över sin utveckling och sätta ord på sitt lärande. Detta innebär att eleven med stigande ålder och mognad kan hålla i en allt större del av samtalet själv. Grundskolan Genom Fridaskolans arbetssätt där eleverna ständigt ställs inför utmaningar ges eleverna ofta möjligheten att just reflektera över sitt lärande och sin utveckling. En utmaning för vissa elever kan vara att berätta vad han/hon faktiskt är bra på. Många elever kan nog ibland tycka att det är lite jobbigt att framhäva sig själva och kanske till och med kan det vara pinsamt att göra det inför föräldrar (och pedagoger) på utvecklingssamtalet. Det kan också ibland vara svårt att formulera mål som känns meningsfulla och relevanta för eleven. I det vardagliga arbetet är därför dialogen om elevens starka sidor och utvecklingsområden mycket viktig. Eleverna får tydlig respons av pedagogerna, men tränas också i att ge respons till sina klasskamrater genom kamratvärderingar. Utvecklingssamtalet är ett bra verktyg för att ge eleverna möjlighet att reflektera över sina kunskaper och fundera över hur de kan ta ytterligare kliv framåt i sin utveckling. Förskolan För barnen i förskolan är utvecklingssamtalen en stund av positivt beröm från sina pedagoger och från sina föräldrar. Som förälder förbereder man sig genom att sätta ord på sitt barns positiva egenskaper och under samtalet får barnen också berätta vad de själva tycker att de är bra på. Avslutningsvis öser pedagogen beröm över barnet. Största delen av samtalet viks åt portföljen som är det viktigaste verktyget för att visa upp sitt lärande då man går i förskolan. I portföljen samlas varje termin olika dokument som visar sådant som barnen utvecklat och blivit bra på. Det kan vara faktakunskaper, logiska tankebanor, sociala eller motoriska framsteg. Portföljen finns alltid tillgänglig för barnen och föräldrarna, men på utvecklingssamtalet får den en central roll och barnen ser fram emot att få visa upp dokumenten för mamma eller pappa under pedagogens närvaro. Genom att eleverna skolas in i att själva hålla i sina utvecklingssamtal tränas de samtidigt till ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ. När man lämnar utvecklingssamtalet ska man givetvis ha fyllts av positiva ord och god självkänsla oavsett om man går i förskolan eller i årskurs 9.»När man lämnar utvecklingssamtalet ska man ha fyllts av positiva ord och god självkänsla oavsett om man går i förskolan eller i årskurs 9.«8 Inblicken 1/2015 Inblicken 1/

6 White Guide Junior- Min berättelse. Anders Berghall, rektor Året är Det är april och våren har kommit igång på allvar. En sen eftermiddag ringer det i min mobil: Hej, det är Mats Andersson! säger en entusiastisk röst. Mats Andersson? frågar jag. Ja, jag känner din kompis Magnus. Du får skicka in en anmälningsblankett för ditt barn. Men skynda, för det börjar bli fullt. Nej, jag vill inte anmäla något barn, jag vill bli kock på Fridaskolan. TEXT: ANDERS BERGHALL, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE Så börjar berättelsen om en fantastisk resa. Vi träffades några dagar senare i mitt kök i Landvetter över en kopp kaffe, självklart. Mats berättade att han sedan 17 år tillbaka drev en lunchrestaurang vid järnvägen på Ringön. Nu hade han hört genom en kompis till oss båda att man skulle anställa kökspersonal på den nyöppnade Fridaskolan i Mölnlycke. Jag vill testa något nytt och jag vill förändra barns syn på skolmaten, sa Mats vid köksbordet. Är man bevandrad i systemteori svarar man: Hur tänker du då? Mats berättade då om sina visioner om att få tillaga god mat från grunden och få barn att testa att äta mat som mat ska smaka. Det var nog inte kocken Mats jag fastnade för utan människan Mats. Han brann verkligen för att laga god mat. Jag blev inbjuden till hans lunchrestaurang och jag blev inte besviken. Kontakter togs med ledningsteamet för Fridaskolorna AB och snart hade alla varit där och ätit. Det var inget svårt beslut att ta. Mats skulle anställas, så var det bara. Det fanns bara en lite kugge, som Mats uttryckte det. Min fru, Monika, vill också börja arbeta hos er. Kan jag få hennes nummer? Hon har ingen mobil! Jag kalllar henne för fru Flinta, sa Mats och skrattade. Det löste sig ändå och efter några dagar var herr och fru Andersson anställda på Fridaskolan i Mölnlycke. Åren har gått och ytterligare anställningar har gjorts. Vi har fått in Monikas kusin Annika och Tobias som kompletterar Mats fantastiskt bra. Vi har Caroline som ser till att grovjobbet görs och så har vi Åsa som fixar och trixar i förskoleköket. Nu kunde allt löpt på i sakta mak, men någon hade nominerat oss till White Guide Junior, en organisation som utser de bästa skolrestaurangerna i Sverige kom vi på fjärde plats och 2014 var vi uppe på den stora galan i Stockholm igen. Själv hade jag förberett mig på att köpa räkmackor på kvällståget hem till alla för att fira, vi vann inte, men ni är fantastiskt duktiga ändå ungefär. Priset för bästa skolrestaurang är huvudpriset och delas naturligtvis ut sist eftersom det är det mest prestigefulla priset. Vi sitter samlade i den stora lokalen med flera hundra andra nominerade. Vi applåderar åt alla vinnare i de andra kategorierna. Nu ska det sista priset delas ut. Prins Carl Philip kommer in i lokalen med sina livvakter. Ett sorl hörs från publiken. Tina Nordström intervjuar prinsen på scenen och sedan ska kuvertet med vinnaren öppnas. Jag tittar på Mats, Monika, Åsa, Caroline, Tobias och Annika och tänker: Vad jag är stolt över dessa personer och hur glad jag är att jag får vara arbetskamrater med dessa fantastiska människor. Varje dag är det skratt och arbetsglädje och man märker hur de trivs på sin arbetsplats. Kuvertet öppnas. Vinnaren är... En lång tystnad följer. Fridaskolan Mölnlycke! Jag fattar ingenting. Jag hade ju förberett mitt peptalk på tåget hem: Vi vann ju inte, men nästa gång! Alla tar sig upp på scenen. Kramar och jubel från publiken. Prinsen delar ut priset och tackar alla från köket i Mölnlycke. Själv sitter jag kvar några sekunder i stolen. Jag blir lite blöt i ögonen och närmar mig scenen samtidigt som fotoblixtarna smattrar mot killarna och tjejerna. Prinsens livvakt motar bort mej, men jag lyckas till slut ta mej upp på scenen. Alla är tagna av stundens allvar. Vi vann! Vi har Sveriges bästa skolrestaurang! Tina Nordström ropar till Mats: Alla ska vara med i TV4:s morgonsoffa imorgon! Då ropar Monika tillbaka: Det går inte, vi ska laga mat till barnen på skolan imorgon. Så är det. Alla i köket vill göra det bästa. Det går inte att sitta i TV när man ska laga Sveriges bästa skolmat. Det var resan med maten på Fridaskolan så långt. Från mitt kök till utsedd till Sveriges bästa skolrestaurang. Det tog fyra år. Är man från Göteborg lyssnar man på stadens store poet, Håkan Hellström. Vi på Fridaskolan i Mölnlycke stämmer in i hans strof Vi tror att, när vi går genom tiden, det bästa inte hänt ännu. Detta är bara början. Till sist: Köket offrade Mats. Han fick vara med i TV. Vi andra åkte hem med kvällståget, och självklart blev det räkmacka och firande på tåget. Ni är bäst! Träffa Tobias från restaurangen i Mölnlycke på nästa sida! 10 Inblicken 1/2015 Inblicken 1/

7 MATGLÄDJE TILL ALLA Lyckat planeringsarbete i idrotten I Fridaskolan Mölnlyckes restaurang arbetar kocken Tobias. Restaurangen har fått mycket uppmärksamhet det senaste, inte minst efter att ha blivit utsedd till Årets skolrestaurang 2014 av White Guide Junior. TEXT & FOTO: DANIEL AROSENIUS, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE Vad är viktigt för att lyckas med en skolrestaurang? Det är viktigt att inspirera barnen till att våga smaka på sådant som de inte har smakat på tidigare. Det är också viktigt att vi i köket har ett bra samarbete med pedagogerna, vilket jag tycker att vi har! Det märks också att vi gillar vårt jobb, då tycker barnen det är roligt att komma hit, berättar Tobias. Hur väljer ni vilken mat ni ska servera? Vi fokuserar på närproducerade och ekologiska råvaror och lagar näringsriktig mat. Det ger gladare barn som orkar mer i skolan. Vi försöker också prata mycket om vikten av att inte slänga mat så att barnen lär sig det tidigt och förstår varför man inte ska slänga så mycket. Vilka maträtter har ni varit särskilt nöjda med? Ett exempel är våra egna Chicken Nuggets, de blev succé! Vi gjorde också en egen Hollandaisesås. Egentligen ska den göras i vattenbad, men vi gjorde den direkt i grytan. Det var en chansning, men det blev jättebra! Även att laga pulled pork som stått i ugnen över natten har varit nytt för mig. Vad mer tror du har bidragit till att ni har lyckas så bra? Det är positivt att vi har fria händer och möjlighet att göra vad vi vill. Det ger oss inspiration och glädje att testa nya maträtter. Sedan jag började här har jag fått en riktig kick till att fortsätta utvecklas. Här får man chans att lära sig mer och det är ok att det inte alltid blir som det var tänkt från början. Hur gör man för att innehållet i undervisningen ska stämma överens med kunskapskraven i ämnet? Hur ser man till att planerade bedömningar testar just de kunskaper som man har för avsikt att testa? Frågor av den här typen brottas lärare med ständigt, men idrottsläraren Marc på Frida i Mölnlycke har tillsammans med sina kollegor kommit en god bit på väg mot en lyckad överensstämmelse mellan planering, undervisning och bedömning. TEXT: DANIEL AROSENIUS, FRIDASKOLAN MÖLNLYCKE Marc har ansvar för 216 elevers idrottsundervisning i årskurs 7-9 tillsammans med lärarkollegorna Carina och Barbro. När de började arbeta tillsammans för ungefär två år sedan konstaterade de efter ett avslutat område om friluftsliv att det fanns utvecklingsmöjligheter gällande planeringen av området. De ville finna en strategi för att på ett bättre sätt planera undervisningen så att den stämde överens med kunskapskraven och vad som bedömdes i slutet av området. Detta gjorde att de började fundera på vad de kunde utveckla och förändra för att få en bättre överensstämmelse mellan planering, undervisning och bedömning. När vi planerade friluftsliv för andra gången började vi använda oss av baklängesplanering* och följde sedan detta slaviskt, berättar Marc. Vi satte oss in i kunskapskraven på djupet och började prata om vilka kvaliteter vi ville se hos eleverna i slutet av området. Sen bestämde vi hur det hela skulle examineras. Så fort vi kom in på innehållet i undervisningen så backade vi. Marc, Carina och Barbro bestämde sig för att göra ett skriftligt prov och lade ner mycket tid på att formulera frågorna till provet. Frågorna skulle vara få, men omfattande. Först när provet var färdigt började de med lektionsplaneringen. På så sätt hade de en tydlig bild av vad de ville att eleverna skulle lära sig och vilka kunskaper de skulle bedöma när de planerade lektionerna. Uppdelningar inom ämnet Inom området om friluftsliv delade de tre lärarna upp innehållet mellan sig. Carina hade hand om konsten att hitta en lägerplats, hur man reser ett tält och väljer rätt klädsel. Barbro hade hand om matlagning på stormkök och Marc ansvarade för hur man gör upp eld på ett säkert sätt. Första året genomfördes den kallaste lektionen i november när det var 11 minusgrader. Andra gången valde vi att lägga det momentet i augusti istället, berättar Marc och skrattar. Bedömningar som träffar rätt När området var avslutat kunde Marc, Carina och Barbro konstatera att bedömningarna de gjort stämde mycket väl överens med kunskapskraven de hade valt, tack vare baklängesplaneringen. De tyckte också att eleverna hade lyckats bättre den här gången, troligtvis tack vare att undervisningen på ett tydligt sätt riktats mot kunskapskrav och bedömning redan från början. Nästa steg för oss är att planera en dansperiod som också ska förberedas med en baklängesplanering. Då ska vi fokusera på att behålla lusten hos eleverna, det är också viktigt, avslutar Marc. *Baklängesplanering: Att utgå från kunskapskraven för att skapa rätt förutsättningar för bedömning. Det vill säga: Vad vill jag att eleverna ska kunna i slutet av det här arbetsområdet? 12 Inblicken 1/ Inblicken 1/

8 LÅT MIG VÄXA, LÄR MIG ATT LÄRA MIG SJÄLV. Om att arbeta i helheter. Arbetet i skolan ska organiseras så att alla elever får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och att arbeta ämnesövergripande. Hos oss på Fridaskolan är den vanligaste formen för detta Områdesarbete. Och en gång per läsår i form av en kabaré... TEXT & FOTO: JENNY LANDGREN, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG Det händer något när man jobbar med ett område inför Kabarén. Väntans tid liksom bubblar. Barnen börjar bubbla. Lektionerna bubblar och poppar. Pedagogerna bubblar. Goda historier delas friskt i personalrummet. Måste bara få berätta om Leon idag! Han tog en helt ny roll. Blev ledare för dom andra kom med idéer och förlag. Pelle är en fena på att dansa, han glänste. Stina har gått på teater, visste ni det? Hon visar dom andra barnen hur man kan visualiserar en våg! Anna växer något otroligt, hon älskar geografi och lär dom andra barnen massor. Sedan skrytskvallrar vi för barnen om deras klasskompisar och för övrig personal i skolan. Kanske för kassörskan på Ica också. Vi gillar det! Varje barn ska finna sin unika egenart. Kabaréarbetet lyfter fram oanade eller helt nya egenskaper hos barnen. Det är en fantastisk arena för att få lära med kroppen och knoppen och elevinflytandet är mycket stort. Här uppmuntras kreativitet och elevernas egna idéer tas till vara. I dag hade jag möte med Amerika-gruppen. 15 killar från årskurs 2 och 3 som satt runt ett ovalt bord och hade idéutbyte. Hur ville de visa Nordamerika? Hur kan man gestalta Sydamerika? Vilka danssteg kan dom? Var kan vi lära oss nya? Hur visar man en sport utan rekvisita? Vi hade ett papper mitt på bordet och började skissa ner allas idéer. Musiken hade de valt ut från Youtube och Spotify på sina ipads. Efter en timme, ömsom vid skissbordet och ömsom dansande och gestaltande hade de fått till en riktigt bra grundstomme till sitt nummer. Alla var rosiga om kinderna, varma, uppspelt och trötta. Kanske allra mest fröken. Trött, otroligt imponerad och glad! Så klart finns det barn som får kämpa mer, som trivs lite bättre när allt är som vanligt. Som inte kommer med förslag, som ibland inte vill delta aktivt. Men de är i rummen. De känner, iakttar och lyssnar. Vi har sett det förut och vet att de kommer klara det: På den stora dagen kommer de att delta på ett sätt som de trivs med. De kommer att stå på scenen, på en riktig och stor teater, inför massor av känd och okänd publik och växa metervis mentalt. Då torkar stolta fröknar tårarna i kulisserna. Klasskompisarna dukar dem i ryggen. Mammor och pappor applåderar och berömmer. Kabaré för årskurserna F-5 är en annorlunda och fenomenal redovisningsform för att summera ett kunskapsområde. Med och av eleverna. En områdesstart däremot, den startar upp, inspirerar, kittlar och får igång. Uppstarten syftar till att skapa nyfikenhet och lust att lära mer. I årskurs 2-3 på Fridaskolan i Vänersborg startade vårt nuvarande område med en skattjakt i skolan. Barnen sökte ledtrådar och tecken från olika världsdelar. De dokumenterade dem med ipads och redovisade sedan sina spaningar på projektorn inför gruppen, men det kunde lika gärna ha varit en teater eller en film, eller kanske en utflykt, en lek eller ett studiebesök. Områdesarbetena på Fridaskolan i Vänersborg har en övergripande rubrik för hela året. I vårt fall är det Detektiv. En sådan är bra på att spana, iaktta och upptäcka och tränar på att hantera information genom att reflektera, analysera och dra slutsatser. En detektiv är nyfiken! Utifrån läroplanen planerar vi vår undervisning. En viktig del är att ge eleverna överblick och sammanhang. Det är inget mindre än en livslång lust att lära vi strävar efter. Fokus i ett områdesarbete hämtas från kursplanerna och kan vara kring till exempel historia, teknik eller fysik. Så många ämnen som passar vävs in i temat. Samverkan lärare emellan är stor och schemat är flexibelt. Läroplansmålen och kunskapskraven bryts ner och kommuniceras med eleverna. Vägen för att nå dem bestäms av lärarna och eleverna. Lektionerna kan ske både inne och ute, i skolan eller på ett museum. Syftet är att eleverna ska utforska omvärlden och upptäcka att skolan inte är något isolerat. I områdesarbetena tränar vi förmågan att lösa problem, enskilt och i grupp. Alla människor är olika. Vi gillar olika. I ett områdesarbete planeras olika sätt att lära. Man är stark inom vissa områden och kan utmanas inom andra.»det är inget mindre än en livslång lust att lära som vi strävar efter.«några är logiskt matematiska, några har hög språklig intelligens. En del är bildkloka, musikkloka eller lär bäst med händer och kropp. Någon jobbar bäst enskilt, någon annan i grupp. Den naturintelligente får en extra skjuts då vi avslutar områdesarbeten med läger, och så vidare... Strävan efter variation och anpassningsmöjligheter gör att vi lägger stor vikt vid att redovisningsformerna ska vara olika. Efter att ha avslutat ett område, som vanligtvis är sex veckor, tar vi några veckors paus. Det blir en medveten och behövlig mellanperiod för att fokusera mer på teori, vi har mer vanliga lektioner. I och med pauserna får man en rytm i lärandet och livet i skolan. Avslutningsvis ska sägas att det inte är detta barnen svarar i första hand när man undra vad de gillar med områdesarbeten. De svarar att det var så kul att lära sig om naturen. Eller att forntiden är så intressant. Rymden det är så spännande! De svarar att de fortsätter arbetet hemma. De bygger vidare, uppfinner, skapar, läser, spelar skolspel på datorn. Inspirerar familjen. Vi gillar sådana smittor! Allt hänger ihop! 14 Inblicken 1/ Inblicken 1/

9 FRIDA UTBILDNING: Malin Johansson Koncernchef & Verkställande direktör STYRNING OCH Tomas Borgvall Utbildningschef Filippa Johansson Verksamhetsutvecklare LEDNING Vision och värdegrund Policyfrågor och principiella frågor Strategiska och strukturella frågor Frida genomsyras av en stark gemensam värdegrund som är tydligt sammanflätad med företagets vision och affärsidé. Värdegrunden är vårt grundfundament som gör oss unika och framgångsrika. Ledarskapet handlar om att ta till sig dessa värderingar och omsätta dem i konkreta handlingar som är förståeliga och tydliga i det dagliga arbetet, att konkretisera värdegrunden i dialog med medarbetare, elever och föräldrar. TEXT: MALIN JOHANSSON, KONCERNCHEF Frida Utbildning växer kontinuerligt och har idag verksamhet i fem kommuner med över 400 medarbetare och cirka barn och ungdomar. För att vässa vår ledningsorganisation ytterligare, och för att bättre anpassa den till vår storlek och geografiska utbredning, har vi inför läsårsstarten 2014 genomfört en större omorganisation av ledning och styrning. Ägarna och styrelsen har höga förväntningar på att förändringen ska medföra kvalitetshöjande effekter i alla delar av verksamheten. Vi tänker att det är passande att i detta nummer av Inblicken passa på att presentera den nya ledningsorganisationen. Bolagsstämman Bolagsstämman är det högsta beslutsfattande organet i Frida Utbildning där aktieägarna fattar beslut enligt aktiebolagslag och bolagsordning. För att vara aktieägare måste man vara anställd vid Frida. Idag har finns 21 aktieägare där två familjer dominerar ägarbilden genom att tillsammans äga drygt 70% av företaget. Aktieägarna i Frida Utbildning har arbetat fram ett ägardirektiv som anger riktningen för organisationen. En viktig del i ägardirektivet är att utdelning av vinst till aktieägarna aldrig ska komma att tillämpas inom Frida Utbildning. Styrelsen Mikael Alexandersson Anita Brodén Håkan Johansson Styrelsen består av tre ledamöter valda av bolagsstämman. Håkan Johansson är styrelseordförande och övriga ledamöter är Mikael Alexandersson, professor i pedagogik och allmän didaktik och rektor för Högskolan i Halmstad samt Anita Brodén, lärare och före detta riksdagsledamot under 12 år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Frida Utbildnings organisation och ledning och det är styrelsen som utser koncernchef/vd. Styrelsens ordförande ska tillse att styrelsens arbete utövas enligt bestämmelserna i bolagsordningen, aktiebolagslagen, regler och förordningar samt i riktning med Fridas värdegrund och det ägardirektiv som ägarna har arbetat fram. Birgitta Arosenius Ekonomichef Koncernledning Koncernledningen lyder under styrelsen och är ett team för närvarande bestående av fem personer med ett nära och öppet samarbete mellan medlemmarna. Teamet har ett gemensamt ansvar för att verksamheten som helhet arbetar i riktning mot visionen. Kännetecknande för teamets arbete är att i relation till vision, värdegrund och riktlinjer lägga fokus på frågor som handlar om strategier och strukturer men också på princip- och policyfrågor. Frågor och träffar av mer operativ art löses alltid i olika grupperingar inom teamet och rapporteras till koncernchefen eller, om koncernchefen så beslutar, till hela koncernledningen. Koncernchef och Verkställande direktör Koncernchefen (KC) leder, fördelar och samordnar arbetet i koncernledningen och är chef över dess medlemmar. KC ansvarar för att alla delar av koncernen bidrar till att organisationen närmar sig visionen och har huvudansvar för avgörande framtidsfrågor. I ansvaret ligger även att upprätthålla en god och regelbunden kommunikation mellan koncernledning och styrelse. Johan Larsson Marknadschef Verksamhetsutvecklare Arbetet som verksamhetsutvecklare (VU) vid Frida innebär att ständigt analysera och utveckla företagets processer i linje med visionen att vara Sveriges tongivande utbildningsföretag. Verksamhetsutvecklingen sker i nära samarbete med de andra medlemmarna i koncernledningen. VU ansvarar för arbetet i koncernens dotterföretag Didaktikcentrum AB och är coach för Didaktikcentrums utvecklingsledare och chef över våra doktorander. VU har ett särskilt ansvar för Balderutveckling, forskningsavdelning, senior advisors, intern och extern kompetensutveckling, kommunikation och omvärldsbevakning. Ekonomichef Ekonomichefen (EC) har som främsta uppgift att, genom god kännedom om ekonomiska möjligheter och förutsättningar, bidra till att koncernens ekonomiska status stärks på kort och på lång sikt. I EC:s uppdrag ingår att upparbeta och utveckla rutiner som skapar ekonomisk trygghet i alla delar av organisationen samt medverka till att medarbetarna har en hög medvetenhet och ett stort ansvarstagande när det gäller hushållning av koncernens resurser. Forts. nästa sida 16 Inblicken 1/ Inblicken 1/

10 Forts. från föregående sida hårdvara och infrastruktur gällande IKT. UC har även det övergripande HR-ansvaret inom företaget. Marknadschef Marknadschefen (MC) har ett övergripande resultatoch utvecklingsansvar för koncernens marknadsfunktion. Uppdraget innebär att ständigt förbättra den strategiska och taktiska kund- och marknadsbearbetningen. I rollen ingår även ett särkilt fokus på omvärldskontakter och att skapa möjligheter för kommande nyetableringar. MC har även ett övergripande ansvar för Fridas utbildningslokaler och miljöfrågor. Utbildningschef Utbildningschefens (UC) främsta uppdrag är att säkerställa att samtliga enheter inom Fridaskolorna AB arbetar i riktning mot visionen att utbilda tågluffare samt i enlighet med de lagar och förordningar som styr skolan. UC ska tillse att Riktlinjer och värdegrund på ett tydligt sätt genomsyrar den dagliga verksamheten på våra enheter. UC är chef över regioncheferna vilka i sin tur är chefer över rektorer och förskolechefer. I rollen ingår även ansvaret för Fridaskolornas tillgång till rätt Regionchefer Regionchefernas (RC) viktigaste uppdrag är att leda och coacha skolledarna i deras arbete i riktning mot visionen att utbilda tågluffare. Ett annat viktigt uppdrag är att leda och samordna elevhälsans verksamhet. RC är således chef över skolledarna liksom över kurator, skolpsykolog, skolläkare samt studie- och yrkesvägledare (syv). RC samverkar med koncernledningen i övergripande frågor av principiell- och policynatur liksom vid strukturella eller strategiska frågor. När det gäller mer operativa moment har RC tätast kontakt med verksamhetsutvecklaren och skolchefen. Inom HRområdet kommunicerar RC med utbildningschefen bland annat kring fackliga frågor och Personligt Mästerskap. Samverkan med verksamhetsutvecklaren är främst inriktat mot den regionala utvecklingsplanen och tillhörande kompetensutveckling. WALTHER, ÅK 6. Nu har en termin här på Frida gått, jag har redan många minnen med kompisarna, och det ska bli fler på denna underbara skola. Just nu luktar det vinter ute, och den nya terminen har börjat. Av den här terminen förväntar jag det här: 1. Att jag ska kämpa mig till högre betyg. 2. Att maten ska vara lika god som alltid! 3. Och att jag ska göra bra ifrån mig på nationella proven. SAMMANSTÄLLNING: EVA HASSELHOLM-LOODUS, FRIDASKOLAN GÖTEBORG Regionchefer. Henrik Kamp, regionchef Trestad, och Heléne Johansson, regionchef Göteborg.. PATRIC, SO-LÄRARE. Under vårterminen förväntar jag mig att fortsätta utvecklas som lärare. Efter 13 år i yrket har jag sedan i höstas fått chansen att vidga mina vyer på Fridaskolan vilket jag är mycket glad för. Höstterminen var intensiv. Det var mycket nytt att ta in samtidigt som det var otroligt roligt och inspirerande. Under vårterminen hoppas jag kunna landa och ihop med mitt arbetslag mer kunna förankra framtida rutiner. JESSICA, ÅK 7. Jag har gått nu på Fridaskolan en termin och det har varit väldigt bra, tycker jag. Nu till våren vet man ju mer om hur skolan fungerar. Vi kommer under våren få lära känna våra lärare bättre och hur man ska göra för att få så högt betyg så möjligt. Vi har också fått datorer och det är väldigt bra men lite annorlunda för man är van med böcker men jag tycker att det har fungerat bra. Skolan är väldigt fin och fräsch så jag är väldigt nöjd att jag valde Fridaskolan. NETTAN, LÄRARE ÅK 2 & 6. Mina förväntningar är att alla rutiner kommer på plats, vi kommer igång med våra områdesarbeten, barnen känner trygghet och uppnår målet att visa respekt mot varandra. Men den största förväntningen är nog att vi uppnår målet att utbilda tågluffare, som tar eget ansvar och känner tillit till sig själva. Så när de går på sommarlov ska de känna att de gjorde ett bra val genom att börja sin resa hos oss på Fridaskolan i Göteborg. 18 Inblicken 1/ Inblicken 1/

11 Håkan GENERATIONSSKIFTE I FRIDA Håkan, varför lämnar du över? Min bestämda uppfattning är att en generationsväxling ska vara noggrant planerad för att kunna genomföras smidigt och utan friktion. Det är viktigt såväl för företaget som för nästa generations ledare att övergången inte kommer abrupt och förorsakar problem. Att jag lämnar över stafettpinnen nu är inget som är hastigt påkommet, första steget togs redan 2003 när Malin började i företaget. Sedan har jag åldern inne och tror inte på att det är framgångsrikt att bita sig kvar i en framträdande operativ position allt för länge. Malin kommer också in från ett annat håll. Hon är civilingenjör och har tillfört kvaliteter och dimensioner som ofta saknas i skolans värld. Dessutom är hon väl förberedd eftersom hon arbetat på olika positioner, allt från lärare till skolledare, under sina första år Malin Håkan Johansson som grundade företaget 1992 lämnar nu uppdraget som koncernchef och istället går Malin Johansson in i den rollen. Ledningen av företaget stannar därmed inom familjen. Med anledning av detta ställer Inblicken några frågor till Malin och Håkan. inom Frida tog Malin steget in i koncernledningen där hon haft rollen som verksamhetsutvecklare fram till 1/ då hon tog över som koncernchef. Och Malin, hur ser du på din nya roll? Håkan lämnar över en koncern med fler än 400 anställda och över barn och ungdomar. Det är därför ett stort ansvar jag tar på mig att säkerställa att Frida fortsätter sitt framgångsrika arbete. Vår proffsiga personal, våra barn, ungdomar och föräldrar måste känna att det finns en trygghet och en kontinuitet inom Frida. Det finns också mycket som talar för att Frida ska lyckas väl i framtiden. Frida är i grunden ett familjeföretag med en mycket stabil ekonomi och med korta och snabba beslutsvägar. Vår familj är den största ägaren och tanken är att företaget ska fortleva som ett familjeföretag på mycket lång sikt vilket inne- bär kontinuitet och stabilitet. Sedan finns Håkan kvar som styrelseordförande och som min mentor under överskådlig tid vilket också ger kontinuitet. Under Håkans sista år som koncernchef arbetade koncernledningen fram en delvis ny ledningsorganisation för Frida som vi nu håller på att genomföra. Som det ser ut idag, efter ett drygt halvår, verkar bitarna vara på väg att falla på rätt plats. Sammantaget ser jag därför på min nya roll med stor tillförsikt. Vad gör en styrelseordförande, Håkan? Som styrelseordförande leder jag arbetet i styrelsen. Styrelsens uppdrag är att realisera ägarnas vilja. Det finns 21 aktieägare som i ett ägardirektiv formulerat vad Frida ska syssla med och vilken riktning arbetet ska ha de närmaste fem åren. Direktivet uttrycker företagets värdegrund, framtidsidéer och tillväxttakt samt att det måste byggas upp ekonomiska resurser för att kunna expandera och hålla lokaler och utrustning på en hög nivå. I ägardirektivet framgår det också att utdelning av vinst aldrig har tillämpats inom Frida och att den principen ska gälla även i framtiden. Styrelsen beslutar hur ägarnas vilja ska realiseras i ett perspektiv på 1-3 år och ger koncernledningen direktiv om vad som ska utföras. Styrelsen är ett framtidsinriktat och strategiskt beslutsforum som styr och kontrollerar enligt ägarnas vilja och gällande lagar. Det måste därför finnas en klar och tydlig dialog mellan styrelse och ägare liksom mellan styrelse och koncernledning. Styrelsen har också ansvaret för att organisationen, i linje med ägarnas vilja, är och förblir socialt, ekologiskt och affärsmässigt hållbar. Malin, vad gör du mer konkret som koncernchef? För ett drygt halvår sedan jag tog över rollen som koncernchef. Det har varit en rolig och händelserik tid. Vi har, som jag tidigare nämnde, genomfört en stor omorganisation på ledningsnivå för att bättre anpassa våra strukturer till företagets storlek, vi har startat en ny Fridaskola i Göteborg i Sveriges häftigaste skollokaler, vi har fått en ny regering som har signalerat hårdare tag mot friskolor. Det är ingen tvekan att Frida som organisation liksom omvärlden hela tiden befinner sig i stark förändring. Mitt uppdrag som koncernchef är att navigera i den riktning som ägare och styrelse angivit oavsett vilka förändringar som sker i omvärlden eller inom Frida. En av mina främsta uppgifter är att stärka och utveckla ledarskapet inom koncernen dels genom att göra ägarnas och styrelsens krav levande och dels genom att se till att ledarna får en utbildning som ger dem redskap för förändring på kort och lång sikt. Håkan, några ord om Fridas framtid. Fridakoncernens vision är att vara tongivande och därmed bidra till att förändra svensk skola till det bättre. Om våra mer näraliggande mål för verksamhetens utveckling dominerar vårt synsätt alltför mycket, kan detta komma att skymma sikten för vart vi är på väg. Konkret innebär det att vi aldrig får göra de mer akuta förändringsbehoven till vårt viktigaste uppdrag även om vi självklart måste agera snabbt och träffsäkert även i sådana sammanhang. Det viktigaste är att, parallellt med alla vardagsförändringar, ha siktet inställt på mycket lång sikt. För att behålla positionen som tongivande måste vi utbilda äkta tågluffare som lämnar Frida med kunskaper och förmågor som gör att de kommer att lyckas i framtiden. Grunden för att vinna framgång med detta är att jämt och ständigt ha vår värdegrund och den goda miljön för lärande och utveckling i fokus. Konststycket är således att på lång sikt och i en föränderlig värld hålla fast vid våra väl beprövade grundidéer och principer. Vad tänker du om framtiden, Malin? På Frida tänker vi att skolan nu och i framtiden ska vara en plats att upptäcka världen på och lära sig sådant som är viktigt för att klara sig i ett framtida samhälle. Drivkraften ska vara elevernas intresse och nyfikenhet och fokus ska ligga på de stora existensiella frågorna såsom människors lika värde, demokrati och naturvetenskap. Genom att sätta de verkligt väsentliga frågorna i centrum rustar vi våra tågluffare att med gott självförtroende och god självkänsla möta en framtid som vi idag inte kan förutse hur den kommer att se ut. Den viktigaste framgångsfaktorn är en god miljö för lärande och utveckling. Alla som befinner sig inom Frida ska må bra och trivas tillsammans eftersom det är då man lär sig saker och utför ett riktigt bra jobb. Det ska vara roligt att arbeta eller studera på Frida. Sedan ska det finnas ett reellt medinflytande för såväl elever som medarbetare, en nära samverkan med föräldrar och en tydlig och aktiv ledning. Kort sagt bygger vår framgång på att vi alla tillsammans delar en gemensam vision och därmed skapar framtidens tongivande skola. 20 Inblicken 1/ Inblicken 1/

12 LÄRANDE UTANFÖR KLASSRUMMET EXEMPLET EUROPARESA Det började som en galen idé i början på 2000-talet. Ett arbetslag i Vänersborg planerade kommande områdesarbete för 9:or talshistoria, världskrig, förenade nationer och dyrköpta men desto viktigare lärdomar. Ett nyligen timat krig på Balkan skulle bli en av många utgångspunkter, men frustrationen växte: Hur skulle eleverna få en chans att uppleva att deras historia, nära eller mer fjärran, verkligen angick dem? Och därmed, i förlängningen, få dem att känna att framtiden var deras, på riktigt? Hur? Den enkla lösningen presenterades på ett föräldramöte: Vi tänkte ta med er ungdomar på en liten resa... TEXT: KARIN HELMERSON, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG & SAMORDNARE AV INTERNATIONELLA KONTAKTER På Fridaskolorna arbetar vi för att ge eleverna möjligheter till lärande ur ett helhetsperspektiv och på en mångfald arenor för att praktiskt få uppleva så mycket av det man studerat som möjligt. Mångfald präglar områdesstudier där eleverna arbetar ämnesintegrerat såväl individuellt som i grupp, gör studiebesök och redovisar sin kunskap även i praktisk-estetisk form, muntliga eller digitala presentationer. Årskurs 9 fokuseras naturligt delvis på nutidshistoria och hur den påverkat såväl oss som individer som vårt samhälle. I skolans övergripande uppdrag finns målet att varje elev ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande, och att dessa ska vara grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter, grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. När främlingsfientliga vindar blåser i Europa och Sverige ter det sig än viktigare att betona denna värdegrund i skolan, till exempel genom utvecklingen och förändringarna i samhället i upptakten till andra världskriget. Det är i detta sammanhang vi gör en studieresa ut i Europa med eleverna i åk 9 för att med egna ögon lära på plats och se resultatet av det vi studerat. Resan är ingen klassresa som avslutning på grundskolan utan görs som en del av studierna, på skoltid. På resan kombineras kunskaper med erfarenheter. Man applicerar det man lärt sig i skolan i nya situationer och får helt nya erfarenheter genom skolsamarbete under en studieresa ut i Europa - en Europaresa. På resan ges eleverna möjlighet att både upptäcka nytt och fördjupa sin kunskap med hjälp av historiskt viktiga besök i exempelvis Berlin eller på ett tidigare fängelse eller förintelseläger likt det i Auschwitz-Birkenau utanför Krakow. Det starkaste minnet för de allra flesta eleverna är just det guidade besöket och rundvandringen på ett förintelseläger. Intrycken är många och allt de ser och hör är svårt att ta in där och då men det finns gott om tid till reflektion tillsammans efteråt och på den långa hemresan med buss. Målet är också att utveckla kontakter med partnerskolor i andra länder för kontinuerliga samarbeten och goda personliga möten med skolungdomar i elevernas egen ålder. Eleverna ges möjlighet att se sin egen vardag och verklighet i ett större sammanhang. Samarbetet inför utbytet sker främst digitalt. Lärare i båda länderna ger samma uppgifter som eleverna presenterar med hjälp av film, bild och text och eleverna kan skapa mer personliga relationer inför utbytet på skolan och i staden där värdeleverna guidar. I flera fall har elever bott i värdfamilj istället för på vandrarhem. Ibland blir det extra officiellt med mottagning hos stadens borgmästare och eleverna får verkligen prova på hur det är att vara ambassadörer för sitt land. Den viktigaste punkten för eleverna själva är dock att de kan prata om sin egen vardag, umgås på ett otvunget sätt och känna gemenskap med elever i sin egen ålder. Förutom workshops på olika tema på skolan anordnas det sportaktiviteter och ofta en gemensamt lagad middag. Trots stort geografiskt avstånd länderna emellan berättar eleverna om att det var så kul att umgås och att den faktiska skillnaden inte var så stor som de hade trott. Genom att utveckla kontakter mellan elever som annars inte skulle fått möjlighet att träffas, samarbeta virtuellt, resa och umgås på plats och delta i värdelevernas vardag ges förståelse för andra ungdomars livsvillkor. Dessutom blir engelskan ett naturligt inslag och många kunskaper visas och utvecklas under resan. Som läraren Bogna Orzeszyna i Polen uttrycker det: As I was looking at my students being so involved into preparing your visits, I thought they were really happy just to be able to get in touch with students from another country, make friends abroad, see that the way we live does not differ much...and as a teacher of English, I think the students no longer see English as yet another school subject, but well, something more, a kind of tool that is definitely useful in life. Och det där föräldramötet, där i början på 2000-talet? Jo, det gick fint. Efter att ha presenterat en resa som skulle ta oss genom Tyskland (Wiemar, Buchenwald), Tjeckien (Prag, Kladno) och vidare ner till Kroatien (Split, Makarska) för att i tur och ordning lära oss mer om Europas framväxt, hur nära dess undergång vi var på 40-talet, hur det nya Europa växer fram idag och hur historiens svartaste sida aldrig är mer än en ovetande generation bort, allt kryddat med många möten med elever från andra länder och kulturer blev det först alldeles tyst. Sedan utbröt jubel och applåder. En överdriven reaktion, givetvis, men ändå ett fint uttryck för att det främsta verktyget, som Mandela påpekade, för att förändra världen är just utbildning. 22 Inblicken 1/ Inblicken 1/

13 PROV Hur mycket tågluffare är du? Det här är en favorit i repris! För två år sedan publicerade vi följande lilla test, där man en gång för alla kunde avgöra hur mycket tågluffare man innerst inne var. Eftersom just detta att utbilda tågluffare är vår högsta kontext, finns det all anledning att antingen se om du har utvecklats, eller att göra testet för första gången. Tänk dig in i situationerna som beskrivs nedan och räkna sedan ihop dina poäng. Hur mycket tågluffare är du? TEXT: ANNA ANDERSSON, FRIDASKOLAN VÄNERSBORG A) Nästa lektion börjar om ett par minuter. Du är inte riktigt säker på i vilket klassrum du ska vara eller vilket ämne som står på tur. Vad gör du? 1. Du märker inte att något är på gång förrän de andra går. Va?! Börjar vi nu? är inte en av dina ovanligare kommentarer. 2. Vet att lektionen börjar, men sitter ändå kvar vid datorn och väntar på att en lärare ska säga till. 3. Frågar en kompis: Du, börjar vi inte nu? Vet du vad vi har?. Vet inte kompisen, kollar ni schemat i datorn. 4. Ett osannolikt scenario, men känner du dig osäker så kollar du det i god tid. B) Internetuppkopplingen hemma krånglar och du kommer inte ut på nätet. Du har två uppgifter som ska vara klara till i morgon, men kommer inte åt dem. Vad gör du? 1. Absolut ingenting. Det är väl inte ditt fel att internet har gått sönder? 2. Du gör de uppgifterna som du tror att det var. 3. Du ringer en kompis som brukar ha koll och tar reda på vad som skulle göras. 4. Det är en kuggfråga. Du skulle aldrig spara två uppgifter till kvällen innan inlämning. C) Ett grupparbete är framförallt Ledig tid. 2. Ett långsammare sätt att göra uppgifter på, jämfört med att göra dem själv. 3. Ibland dåligt, ibland bra men det kan du inte påverka särskilt mycket. 4. Ett spännande sätt att både bredda och fördjupa sina kunskaper samtidigt som man får jobba ihop med både gamla och nya kompisar. Kul! D) Du har just avslutat en slöjdperiod, men hann inte bli riktigt klar. Ett extra pass eller två skulle göra susen. Vad gör du? 1. Inte ett smack. Den där spånsugen förstörde dessutom din frisyr. 2. Orka! Läraren har påmint flera gånger, men ingen säger till exakt när du ska gå dit. 3. Läraren påminner, men du glömmer bort att gå dit. 4. Du kollar med läraren när det kan finnas möjlighet att komma dit och göra klart. E) Du ska vara ledig ett par dagar från skolan. Hur gör du med de lektioner och uppgifter som du missar? 1. Du förstår inte frågan. Du är ju ledig! 2. Tänker att du kan nog arbeta ikapp när du kommer hem. 3. Vill lärarna att du ska göra uppgifter, får de väl se till att fixa dem till dig. 4. Kollar läget med dina lärare i god tid så att du vet vilka uppgifter som ska göras kanske hinner du till och med göra dem innan du åker. F) Att komma ihåg att ta med dina gympakläder till skolan är Onödigt. Du har ändå hört att idrott inte är ett obligatoriskt ämne. 2. Något du oftast glömmer. Men det är inget som du har problem med. Din gympalärare, däremot Något du gör om mamma kommer ihåg att påminna dig. 4. Inga problem. Skulle det ändå hända, kollar du om det finns lite extra tid i textilslöjden innan idrotten börjar. Ett höftskynke borde räcka. Räkna ihop dina poäng och se vilken kategori du tillhör! 0-7 POÄNG CHARTERVARNING I bakhuvudet gnager en envis tanke som du nästan tror på: kan det vara så att det är du och ingen annan som kan ta dig dit du vill? Alla kompisar, dina föräldrar och inte minst alla lärare är en bra hjälp på vägen, men den som verkligen gör skillnad är du. Vi vet att du vet att vi vet att du både kan och vågar ta steget! 8-13 POÄNG BLANDRESENÄR Inte illa, men du har en bit kvar till absolut tågluffarklass. Du tar ansvar, men kan nog ännu bättre, inte sant? Vi är dock säkra på att du tids nog kommer att kliva på tåget, eftersom du börjat ana att det största drivkraften kanske helt enkelt finns inom dig... Vilka i din omgivning skulle kunna hjälpa dig på vägen? POÄNG TÅGLUFFARPOTENTIAL Japp, snart är du där! Dina tågluffaregenskaper håller på att finslipas, vilket också märks på dina studieresultat. Du inser definitivt värdet i att ta hjälp av lärare, klasskompisar och föräldrar för att lyckas så bra som möjligt. Påstigning! POÄNG FULLÄNDAD BACKPACKER Du vet väl att när vi pratar om tågluffare hit och dit, så är det egentligen dig vi tänker på? Du klarar dig fint, oavsett vilka utmaningar som dyker upp. Ett problem, brukar du säga, är bara en lösning som jag inte har hittat ännu. Så fint sagt. Att du dessutom tycks kunna vara bästis med alla, gör oss nästan lite kära. 24 Inblicken 1/2015 Inblicken 1/

14 BALDER: ETT SYSTEMSTÖD I TIDEN. Ett egenutvecklat systemstöd, var det ens möjligt? Efter att ha letat efter ett system som utvecklar kvaliteten i kärnverksamheten och innebär ett verkligt värde för elever föräldrar och personal, stod det klart att ett sådant inte fanns inte i form av ett enda, heltäckande systemstöd åtminstone. Återstod att kavla upp ärmarna och göra det själva. Detta är berättelsen om Balder. TEXT: FILIPPA JOHANSSON, VERKSAMHETSUTVECKLARE FOTO: DANIEL ELIASSON På Fridaskolorna strävar vi ständigt efter att förbättra och utveckla vår verksamhet för att leva upp till våra riktlinjer kring god miljö för lärande. Vi vill att våra barn och ungdomar, liksom vår personal, ska uppleva trygghet, delaktighet, möjligheter till inflytande och få de redskap som är nödvändiga för att bli tågluffare. Därför är det inte bara viktigt för oss att både ständigt granska det vi gör, för att se vad av det vi gör bra som vi kan göra ännu bättre, utan också att utveckla vår undervisning och våra skolor. För oss är förändring ett naturligt tillstånd förändring till det bättre. Ett av många utvecklingsprojekt som bedrivs inom Frida är byggandet av det heltäckande systemstödet Balder. En viktig målsättning med Balder är att underlätta och på ett ställe samla dokumentation av planering av undervisning och verksamhet, bedömning och återkoppling till elever, så att elever och föräldrar enkelt kan följa skolans arbete och få en överblick över sin egen/sitt barns utveckling. Det yttersta syftet med Balder är inte systemet i sig, att ha en plattform, utan att den ska bidra till att vi utvecklar kvaliteten i kärnverksamheten, det vill säga utbildning i en god miljö för lärande och utveckling. Balder ska innebära och medföra ett värde för våra elever. Utvecklingen av verksamheten och vår strävan att hålla hög kvalitet sker därför alltid med utgångspunkt i att det ska gynna de barn och ungdomar som vi arbetar för, liksom föräldrarna till våra barn. Vinsten med Balder för elever och föräldrar är tydlig: att få överblick över undervisningens innehåll, över kunskapskrav och kunskapsutveckling genom återkoppling som också visar vad som är nästa steg i elevens utveckling. Kommunikationen av detta är i sig inte det nya utan att det är samlat på ett ställe. Hur startade då det hela? För ett antal år sedan sökte man inom Fridas koncernledning efter ett ekonomisystem. Efter kontakt med ett antal leverantörer konstaterades att det dels var svårt att hitta ett system som passade vår organisation, dels att de som möjligen var intressanta också var alltför kostsamma. En bit i taget. Att utveckla ett eget systemstöd är inte gjort på en dag; att bygga är en process som fordrar tid och tanke då blir det riktigt bra! Men så kom Frida i kontakt med företaget Ataio, lite av en slump. Ataios tidigare projekt hade skattats högt av kunder inom flera olika branscher. När Ataio och Frida möttes visade de stig också att Ataios grundare Mats Jönsson brann för skola. Sålunda fann Ataio och Frida en gemensam nämnare, och sedan ett antal år driver vi gemensamt utvecklingsprojektet som ska utmynna i ett heltäckande, kvalitativt och kostnadseffektivt systemstöd. Utöver det som nämns i föregående stycke, ska Balder vara ett system som ger överblick och uppföljning av de processer där ansvaret ligger på skolledar- och huvudmannanivå exempelvis systematiskt kvalitetsarbete, arbetsmiljöarbete och ekonomi. Men projektet Balder är inte något som enbart de som arbetar inom företagsledningen driver. Alla som verkar inom Frida bidrar till utvecklingen av vårt systemstöd, enligt den inom Frida gällande idén att alla är experter. Eftersom Balder är ett flexibelt system som går att anpassa till kunden har det varit viktigt för vår organisation att brukarna (pedagoger, elever, administratörer, kontor- och servicepersonal, osv.) är involverade i processen. Balder blir det vi gör det till, och vår idé att bygga tåget medan vi kör är den enda rimliga om alla ska involveras.»det yttersta syftet med Balder är inte systemet i sig, att ha en plattform, utan att den ska bidra till att vi utvecklar kvaliteten i kärnverksamheten, det vill säga utbildning i en god miljö för lärande och utveckling.«många är de som lagt och lägger ner tid och kraft på att tänka klokt kring vår verksamhetsutveckling och kring hur ett system som ska spegla och stötta det dagliga arbetet ska se ut. En viktig målsättning med Balder är att det ska underlätta vårt dagliga arbete och leva upp till de krav på dokumentation och uppföljning som styrdokumenten ställer, så att vi kan ägna tiden åt våra barn och ungdomar och åt det som är viktigt: Att utbilda tågluffare. 26 Inblicken 1/ Inblicken 1/

15 Vilket spår är ditt? I may not have gone where I intended to go, but I think I have ended up where I needed to be. Douglas Adams Ett nytt tåg. Malin Nilsson tog studenten från Fridagymnasiet 2014 efter att ha läst tre år på det naturvetenskapliga programmet. Här berättar hon om känslan att var mitt i steget, att med tillförsikt välja mellan alla tänkbara spår och att vänta på ett nytt tåg. TEXT: MALIN NILSSON // FOTO: BILDBYRÅ Åkrar, hus och sjöar susar förbi. Det börjar bli mörkare och solen som grillat på Växjös gator hela dagen har plötsligt gömts undan av moln. Jag sitter i ett tåg som ska ta mig från Växjö och hem till Trollhättan. Många tankar susar i mitt huvud efter sex timmars inmatning av information. Information om framtiden, besked om livet. Om tretton dagar ska jag, Malin Nilsson, lämna den trygga stigen som tagit mig från bussen till Fridagymnasiets portar varje dag. Jag ska lämna min plats och mitt schema. Det är läskigt, men jag är redo, jag ska ta studenten! Kvällssolen kikar fram en sista gång för den här dagen och jag kan inte låta bli att förundras av att det är samma sol som jag kommer att kisa mot om ett halvår. Samma sol men på en helt annan plats. Tåget jag sitter i är nämligen på väg från den första informationsträffen angående Tanzaniakursen på S:t Sigfrids Folkhögskola. Kort sagt innebär det att jag till hösten ska spendera ett halvår med studier och praktik i Tanzania, det är då dags att uppleva en av mina stora drömmar och att göra en sådan sak som Fridagymnasiet från start har uppmanat till. uppleva, Drömma, kämpa, tro, uppleva, vara en tågluffare! en Drömma, kämpa, tro, tågluffare! Tyvärr måste jag erkänna att det något fåniga uttrycket börjar få sin förklaring. Efter tre år på Fridagymnasiet börjar jag nämligen äntligen förstå att innebörden av uttrycket, tågluffare är mer än enbart fåniga ord med en tjusiga klang. För uttrycket innefattar precis allt det som jag på Fridagymnasiet alltid fått jobba med. Ansvar, mod, målmedvetenhet. Strävan efter att stå på egna ben, och framförallt, att känna sig redo att göra det. Fridagymnasiet har gett mig allt det och lite till. För Fridagymnasiet utbildar inte robotar, och de utbildar heller inte som robotar. De utbildar eleverna till självständiga människor som kan mer om livet än vad kursplanen innehåller. Tre gånger i veckan är det mentorstid. Innan jag började på Frida innebar mentorstid läxkoll och informationsgenomgång, samt oändliga diskussioner om saker att ta upp på elevrådet, skoltröjor och framtida avslutningsresor. Resor som alla trots allt redan visste ändå inte skulle bli av. Min bild har ändrats. Nu ser jag mentorstiden som en stund där man kan göra allt det där, men också en tid på dygnet då man får lära sig om andra saker som hör livet till. Erfarenheter kan delas och svåra aktuella frågor kan diskuteras och bearbetas. För att jag ska klara av att vara på en plats som ligger så långt hemifrån som Tanzania i ett halvår kommer jag behöva samla varje liten gnutta mod och självständighet som jag har. Det är ingen enkel uppgift, men efter att ha övat på det i tre läsår på Fridagymnasiet vet jag att jag kan klara det! Nu rullar tåget in på perrongen och resan närmar sig sitt slut. Det är sorgligt att det ska vara så, men ett slut betyder ju trots allt alltid en ny början, och med det, nya möjligheter. Ett slut betyder ett fortsatt liv, nya chanser och ett nytt tåg att kliva ombord på! 28 Inblicken 1/ Inblicken 1/

16 laborationer och exkursioner SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET många vägval språk och kreativitet EKONOMIPROGRAMMET diplomerad gymnasieekonom förutsättning för att kunna prestera. Vill du ingå i ett med ett glädjevrål rusar alla ut i solen och vidare i Fridagymnasiet får du möjlighet dig själv, sammanhang där du bliratt seddutveckla och uppmärksammad livet. Inte sista gången jag ser dem, menpå sista gången eller trivs du med att vara en i mängden? Tycker de kan kalla sig Fridagymnasieelever. Nu är de väl göra egna val utifrån dina intressen och ambitioner ochdu det är skönt när du får vara med tycka och tänka eller rustade att möta sina drömmar och mål. själv forma din utbildning. Lärarna finns hela tiden vid din är det gôtt när allt redan är klappat och klart? sida ochåren gör allt för såvad braduförutsättningar förmen Vetatt du ge intedig riktigt vill göra efter skolan Det som varit vår viktigaste uppgift under framtiden Oavsett vilkaolika dinavägar, drömmar vill vara bra rustad inför eller vetär. du exakt på gymnasiet är att vi tillsammans jobbat för att för-som möjligt. vad du vill och vill vara med och påverka din utbildbereda våra elever för vad de än kommer att göra efter ning så att den blir bäst för just dig? gymnasiet, men också njuta av de tre år av upplevelser NATURVETENSKAPSPROGRAMMET HUMANISTISKA PROGRAMMET av olika slag som väntar dem. laborationer och exkursioner språk och kreativitet Oavsett vad du tänker idag, så vet jag att det under Några kommer läsa till lärare, andra till ingenjörer, SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET EKONOMIPROGRAMMET din gymnasietid händer mycket. Det viktigaste är att läkare eller ekonomer. Några kommer gå direkt ut i många vägval diplomerad gymnasieekonom du får en bra och intressant utbildning med goda arbetslivet och andra kanske reser jorden runt alla ämneskunskaper men också goda färdigheter och fördessa historier hör vi när våra före detta elever kommer mågor för att hantera framtida studier eller arbetsliv. tillbaka till oss. För oss innebär det att du när du lämnar oss har fått utveckla din initiativförmåga, ditt självförtroende, din Att förbereda dig för livet efter grundskola och förmåga att agera och reagera, din digitala kompetens gymnasium är inte det lättaste, men vi har en utbildoch att tillsammmans med andra utvecklas. ningsidé som handlar om att förbereda våra elever inför de olika vägar in i framtiden som finns. Vi tror att en gymnasieskola som ska leva upp till Hur gör vi då detta och vad är viktigt att ha med att vara en plats där du utvecklas för din framtid också sig in i framtiden då du kanske inte riktigt vet vart du är en plattform som lär känna dig som individ och i ska? Vi tänker att vi tillsammans med dig ska börja samarbete med dig skapar en väg in i framtiden. forma en väg som innebär kunskaper i olika kurser Vi tror att vi på ett bra sätt kan rusta dig inför det men också viktiga förmågor som behövs i studier och som du tänker blir din framtid. i olika yrken. Att välja gymnasium och program handlar dels om att du väljer en fysisk plats att vara på under Lycka till med ditt g ymnasieval det är i och med det som du 3 år men också att du väljer en miljö du ska trivas och börjar forma din framtid. utvecklas både socialt och kunskapsmässigt i. Vi lägger stor vikt vid att du som individ ska trivas och känna dig trygg med din skola, dina lärare och dina kompisar. Vill du veta mer om hur du kan forma din framtid på Fridagymnasiet? FRIDAGYMNASIET ETT PERSONLIGT VAL Se Fridafilmen fridagymnasiet.se/film Skugga oss på skolan fridagymnasiet.se Följ oss på på du Facebook /fridagymnasiet f Besök oss Gymnasievalet som står inför redan innan du slutat årskurs 9 är ett viktigt val. Nu kommer du kanske inte följa de kompisar du gått i samma klass som sedan du var 7 eller 13 år. Du gör ett val som kommer påverka mycket i ditt liv och du kommer under tiden gå från att vara ungdom till att bli vuxen. Hur ska man göra? Vad ska man välja? TEXT: MAGNUS WALLIN, REKTOR, FRIDAGYMNASIET // BILD: PROFIL REKLAMBYRÅ V et du precis vad du vill bli och vill börja jobba direkt så väljer du kanske ett yrkesförberedande program. Om du vet att det du just nu vill kräver en längre utbildning så väljer du kanske ett studieförberedande program med flera öppningar för fortsatta studier så att du inte stänger några vägar. Det viktiga är att du känner efter och vet att det är du som gör valet och börjar att forma den framtid som blir en bra start för resten av ditt liv. Fridagymnasiet Jag tänker tillbaka på förra årets elever som stod och väntade bakom det vita draperiet för att rusa ut och möta sina föräldrar, släktingar och vänner. Stolthet och förväntan fanns i luften efter tre år av studier. Alla vitklädda med 30 Inblicken 1/2015 studentmössor på huvudet omgivna av de kompisar de tillsammans upplevt så mycket med. Vad som nu kommer möta dem ser väldigt olika ut. Vad jag dock vet är att drömmar och planer som har smidits under dessa år nu äntligen ska förverkligas. När de som nu står här och väntar på att få springa ut som studenter hade lämnat grundskolans trygghet så var några fortfarande ganska osäkra på vad de ville göra, medan andra var trygga i precis vilket målet efter skolan var. För några varierade drömmarna över åren och målet kanske inte ens är klart för dem denna studentdag. Det viktiga är att komma ihåg att mycket händer under gymnasietiden. Med en trumpetfanfar dras draperiet åt sidan och Vill du veta mer om hur du kan forma din framtid på Fridagymnasiet? Fundera på några saker i lugn och ro inför ditt val: Se Fridafilmen fridagymnasiet.se/film Hur är det runt dig när du mår bra? Att må bra är en Skugga oss på skolan fridagymnasiet.se Följ oss på f Besök oss på Facebook /fridagymnasiet Inblicken 1/

17 På Fridagymnasiet får du möjlighet att utveckla dig själv, göra egna val utifrån dina intressen och ambitioner och själv forma din utbildning. Lärarna finns hela tiden vid din sida och gör allt för att ge dig så bra förutsättningar för framtiden som möjligt. Oavsett vilka dina drömmar är. NATURVETENSKAPSPROGRAMMET laborationer och exkursioner SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET många vägval HUMANISTISKA PROGRAMMET språk och kreativitet EKONOMIPROGRAMMET diplomerad gymnasieekonom Vill du veta mer om hur du kan forma din framtid på Fridagymnasiet? f Se Fridafilmen fridagymnasiet.se/film Skugga oss på skolan fridagymnasiet.se Följ oss på Besök oss på Facebook /fridagymnasiet

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet.

Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden måste vi göra två saker: Bli ännu bättre på det vi är bra på nämligen lärandet. Vi i skolan har inte längre monopol på kunskap. Idag går det att lära sig saker mycket bra även utanför skolans värld. Inte minst genom den nya tekniken. Om vi vill fortsätta att spela en roll i framtiden

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag

Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Välkommen till Sigfridsborgs skola 2015 Världens bästa utbildning för alla barn och elever varje dag Nacka kommuns vision för förskola, fritids och skola Välkommen till oss! Sigfridsborgs skola med förskolor

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20

Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Valbara kurser Elevens Val Pass 1 Tisdag 13.30-14.20 Tala till och med varandra - Svenska Vad är väldigt många människor rädda för mest av allt? Jo, att stå inför en grupp och tala. På denna kurs kommer

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité

Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité Fridagymnasiet Fridagymnasiet 2006 Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité 4 fridagymnasiet Bra! Nu förstår du vad vi menar. Vi vill att

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare När pedagogiken blir verklig är alla vinnare Ett spännande sätt att både ta ansvar och stimulera teknikintresse och nyfikenhet. En skola mitt i verkligheten Johan Drott, forskningschef på Gambro Gränslösa

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer