Introduktion. Målgrupp

Transkript

1 Lärarhandledning introduktion, målgrupp s. 1 information till eleverna, material s. 2 arbeta vidare s. 3 facit till arbetsblad s. 5 egen fördjupning s. 6 bilagor: arbetsblad karaktärskort

2 1 Introduktion Mobiltelefoner har på kort tid blivit var mans självklara egendom. Särskilt våra ungdomar använder sig frekvent av teknikprylar som mobiltelefoner, kameror, mp3-spelare och spelkonsoler. Det är inte många som tänker på att bakom varje produkt finns ett stort nätverk av leverantörer som är spridda över hela världen. Inte heller känner man till problemen som är kopplade till produktionen. Detta material syftar till att öka kunskapen om produktionsleden och uppmana till diskussion om vad vi som konsumenter kan göra för att bidra till en förbättring. Genom att arbeta med det här materialet kommer eleven att få insikt i hur produktionen av elektronik går till, sociala och ekonomiska konsekvenser av den, samt faktorer som leder till miljöförstöring. Materialet tar också upp sambandet mellan levnadsvillkor i utvecklingsländer, rättvis handel och konsumtionsval. Eleven får också tillfälle att göra egna reflektioner, ta ställning, leva sig in i andra människors situation och argumentera för olika åsikter. Möjligheter och hinder för enskilda medborgare, konsumenter, lobbygrupper och affärsidkare belyses också. Målgrupp Grundskolans år 8 och 9 Det finns stöd i grundskolans läroplan och i kursplanerna för att frågorna som tas upp i detta material kan användas av pedagoger som undervisar i: SO, eller något av SO-ämnena NO, eller något av NO-ämnena Teknik eller Svenska Materialet kan också användas i ämnesövergripande undervisning och på handlednings-/mentorstid. Gymnasieskolan Det finns stöd i gymnasieskolans läroplan och i kursplanerna för att frågorna som tas upp i detta material kan användas av pedagoger som undervisar i: Naturkunskap A Samhällskunskap A-C Svenska Materialet kan också användas i ämnesövergripande undervisning, på handlednings-/mentorstid och i valbara kurser som Filosofi A och B, Företagsekonomi B, Global miljövård, Internationell ekonomi, Internationella relationer, Marknadsföring och Miljöteknik. Hemsidan finns på flera språk, till exempel engelska och tyska, och kan också användas i språkundervisningen.

3 2 Information till eleverna Du vill starta en egen mobiltelefonbutik. I butiken kommer du att sälja de senaste och mest moderna teknikprylarna. Dessutom vill du förstås tjäna bra med pengar. Nuförtiden ställs det allt högre krav på att tillverkningen av produkter skall ske på ett rättvist och miljövänligt sätt. Medvetna konsumenter har börjat ställa frågor om hur produkter tillverkats och om hur de påverkar miljön, och du måste kunna svara på deras frågor. Du kanske har hört talas om barnarbete på kaffeplantage eller om människor som arbetar utan skyddskläder med giftiga ämnen när de bleker dina jeans i Asien. Men hur är det med din mobiltelefon? Kan den vara tillverkad under liknande förhållanden? Om du vill vara väl förberedd på dina kunders frågor bör du veta hur produktionskedjan för mobiltelefoner ser ut. Hur tillverkas mobiltelefoner? Vem tillverkar dem? Var sker produktionen och vad vill kunderna ha för produkter? Material Webquest Genom att använda sig av en webquest kan eleverna samla strukturerad information från internet på egen hand. Webquesten ger eleverna fördjupade kunskaper, och kräver inte någon ytterligare faktakunskap av pedagogen som leder arbetet. Med välgrundade faktakunskaper är eleverna sedan redo att ställas inför etiska problem, öva på att bilda sig en egen uppfattning och på att argumentera för sina åsikter. För att eleverna ska kunna lösa uppgifterna enskilt behöver de tillgång till en dator med internetuppkoppling, Microsoft Word eller Open Office samt Acrobat Reader. Datorerna måste ha ljud. Du som pedagog kan också använda det webbaserade materialet som en genomgång med videokanon. I webquesten hänvisas till tre informationsbroschyrer: Vem betalar för din mobil, Din mobiltelefon är guld värd och Unga tjejer bakom din mobil. Broschyrerna förklarar produktionen av mobiltelefoner på ett tydligt och kortfattat sätt. Eleverna kan läsa broschyrerna i PDF-format online (länkar finns i webquesten) men du kan också beställa en uppsättning till din skola mot portokostnad från Fair Trade Center. Fair Trade Center, Magnus Ladulåsgatan 24, Stockholm Telefon: e-post: info@fairtradecenter.se

4 3 Allt annat material, exempelvis filmer, finns länkat från webquesten. Eleverna gör uppgiften i par eller individuellt. Alla fakta de behöver för att kunna lösa uppgiften finns tillgänglig online och i broschyrerna som beskrivits ovan. Eleverna kommer att svara på frågor på ett separat arbetsblad som antingen kan delas ut eller laddas ner av eleverna själva. Arbetsbladet finns i webquesten, men också med facit i detta häfte. Som lärare kan du rätta arbetsbladen eller låta klassen diskutera svaren tillsammans efter slutförd uppgift. Totalt tar webquesten ungefär två timmar. Arbeta vidare A. E-frågesport För att testa sina kunskaper kan eleverna göra en frågesport som ligger på hemsidan. Den kan göras individuellt, eller i helklass med hjälp av videokanon, där ni diskuterar frågorna och svaren tillsammans. Varje fråga har tre tänkbara svar, och det rätta alternativet presenteras i anslutning till frågan. Uppgiften tar ungefär en halvtimme. B. Gör en undersökning Varifrån kommer våra egna mobiler? Var detektiv för en dag och ta reda på så mycket som möjligt om hur våra mobiler tillverkats och hur de till slut hamnat i våra fickor. Vilka modeller och fabrikat är vanligast? Presentera resultaten i diagramform, gärna så att många på skolan kan ta del av resultatet. Hur har mobilerna tillverkats? Vad har respektive företag för inställning till de anställdas arbetsvillkor etc. På hemsidan finns aktuell information och användbara länkar. Diskutera gärna tillsammans hur man kan skapa debatt och opinion runt resultaten. Varför hör man så lite om det i media? Vem tjänar på att vi inte vet? Vem förlorar? Uppgiften tar en-två lektioner och passar också som hemuppgift. C. Skriv kreativt Be eleverna formulera en insändare eller debattartikel till valfri tidning. Man kan också skriva fiktiva brev till någon av personerna i materialet. Beskrivningar av personerna finns på karaktärskorten i slutet av detta häfte. Uppgiften tar ungefär en halvtimme. D. Arrangera ett rollspel Du behöver: 8-20 elever per uppsättning karaktärskort. Uppgiften tar ungefär en timme. Innan lektionen: Kopiera de åtta karaktärskorten och dagordningen.

5 Eleverna får spela roller som representerar olika aktörer. Om eleverna inte är vana att sätta sig in i roller och argumentera inför andra är det lämpligt att de jobbar i par eller grupp om tre. Under lektionen: 1. Dela eventuellt in eleverna i 8 par/grupper och fördela sedan karaktärskorten slumpvis. 2. Låt eleverna läsa igenom karaktärskorten noga och fundera över vad som står där. Uppmana dem också att komma på egna argument som kan komma att bli användbara. 3. Sätt igång rollspelet genom att berätta: Ryktet säger att tillverkningen av mobiltelefoner inte går helt schyst till. Nu träffas ni, en grupp människor med olika kopplingar till mobiltelefontillverkning för att reda ut saken, och höra varandras åsikter. Inled varje punkt på dagordningen med en runda runt bordet, där var och en får redogöra för sin ståndpunkt, oemotsagd. Släpp sedan diskussionen fri. 4 Dagordning: 1. Finns det några problem kring tillverkningen av mobiltelefoner? 2. Vem har det slutgiltiga ansvaret för arbetsvillkoren i gruvorna och fabrikerna? 3. Skulle man kunna ändra något för att förbättra arbetsvillkoren för fabriksoch gruvarbetarna? Vad? 4. Kan ni komma överrens om några punkter inför framtiden som ni kan berätta om i ett nyhetsprogram i TV ikväll? Vad kan ni enas om?

6 5 Facit till arbetsblad 1. Fyra ord som beskriver elevens upplevelse av mobiltelefon, dator eller spel. Exempel: frihet, nöje kommunikation, chatta, lyssna på musik, glädje, kompisar. 2. Råvarorna kommer från gruvor utanför Europa. Fattiga människor kan tvingas arbeta till lägre löner och har inte samma möjligheter till utbildning. Miljökraven är annorlunda. Brist på demokrati. När landet är fattigt är ekonomisk utveckling desto viktigare. Stor ekonomisk lönsamhet för företagen. 3. Nej, det verkar dyrt. Folk vill inte betala mer. Kunderna bryr sig ändå inte. Mobilernas funktion och utseende är det viktigaste. Eller Ja, jag ser min chans att göra världen lite bättre. Det finns både miljö- och rättviseskäl till detta. Det ligger i tiden att sälja etiskt tillverkade produkter. 4. Arbetet är okvalificerat, de anställda jobbar med kemikalier och giftiga metaller. Arbetsvillkoren är hemska: 12 timmar/dag sex till sju dagars arbetsvecka. Lönerna är mycket låga, ibland bara 40 kr/dag. 5. Ja, butiksägaren väljer ju vad som säljs och marknadsförs i butiken. Eller Nej, ansvaret vilar på tillverkarna och konsumenterna. 6. Metallerna till elektronikprylarna kommer från till exempel Ryssland, Kina, Kongo-Kinshasa, Chile, Sydafrika och Indonesien. 7. a) Malmen som utvinns i filmen är tennsten (eller kassiterit) ett brunt, brunsvart eller svart, glänsande mineral med sammansättningen SnO2. b) Ur malmen utvinns tenn som används till lödningar och kretskort. 8. I gruvorna är det mörkt och det finns nästan ingen luft att andas. Man blir väldigt smutsig av att kräla i de smala gångarna. Det finns soldater som skjuter mot arbetare som inte lyder. 9. Förutom konsumentens kostnad för inköpet av mobilen finns ett högt pris som betalas av någon annan. Till exempel arbetaren i fabriken som utnyttjas och får mycket låg lön, gruvarbetaren som riskerar sin hälsa och arbetar under dåliga förhållanden, miljöförstöring osv. 10. Man kan tänka sig att mobiltelefonföretag som Nokia och Samsung ska ställa samma krav på arbetsvillkor i sina leverantörers fabriker som i de egna. Man kan vidare tänka sig att de ska kunna stå för tillverkningen av sina produkter även om konsumenterna känner till hur de tillverkats.

7 11. Uttjänta datorer eldas i öppna brasor så giftiga ämnen läcker ut okontrollerat i luften, vattnet och marken. Giftiga tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver cirkulerar fritt i arbetsmiljön såväl som i omgivningarna där de kinesiska arbetarna demonterar gamla datorer. Även bromerade flamskyddsmedel, som liknar DDT och PCB, läcker ut. 12. Kännedom om hur farliga ämnena i elektronikprodukterna är, var man kan lämna in dem till återvinning och inrätta ett pantsystem är exempel på svar. 13. Besök hemsidan för den senaste rankingen. Bilden visar situationen i november Egen fördjupning Om du vill fördjupa dig i ämnet så har makeitfair skrivit flera rapporter om metallerna som används i elektronikprodukter och produktionen av mobiltelefoner. Rapporterna är skrivna på engelska med sammanfattningar på svenska. Du hittar dem på Silenced to Deliver om tillverkningen av mobiler i Kina och Filippinerna och Powering the mobilde word om koboltutvinning i Kongo På finns ytterligare rapporter om globaliseringens konsekvenser.

8 Kolofon Webquesten är producerad av Alice O Education in Global Perspective, på uppdrag av den nederländska organisationen SOMO och ingår i kampanjen makeitfair. Författare: Margriet Jansen Redigering: Arbetsgruppen för makeitfair Slutredigering: Ton Guikin Design: JUSTAR.nl Översättning till svenska: Ulrica Nordström Detta projekt är producerat med stöd av Europeiska unionen. Den nederländska organisationen SOMO och Fair Trade Center är dock ensamt ansvariga för projektets innehåll som inte kan sägas representera EU:s hållning

9 Arbetsblad webquest makeitfair Arbetsblad Webbsida 1 1. Fundera över hur teknikprodukter är en del av ditt liv. Skriv ner fyra ord som beskriver vad mobiltelefonen, datorn eller spelen betyder för dig. 2. Varför tror du att en så stor del av dator- och mobiltillverkningen sker i länder utanför Europa?.. Webbsida 2 3. Kommer du att ta in gröna mobiler i din butik? Motivera svaret I filmen nämns ett antal problem som är förknippade med produktionen av hårddiskar. Vilka?.. 5. Har en butiksägare ansvar för att bidra till dessa problem? Motivera ditt svar. Arbetsblad webquest makeitfair 1

10 Webbsida 3 6. Varifrån kommer metallerna som används i mobiltelefoner och andra teknikprodukter? 7. a. Vad heter den malm som utvinns i filmen? b. Vad används den till i mobiler och annan elektronik? 8. Varför är det farligt att arbeta i gruvorna som är med på filmen? Webbsida 4 9. Titeln på broschyren är: Vem betalar för din mobil? Vad tror du menas med det? Webbsida 5 10 Vilket ansvar har mobilföretag som Nokia och Samsung för arbetsvillkoren vid fabriker som de köper delar från? Motivera ditt svar. Arbetsblad webquest makeitfair 2

11 Webbsida 7 11 Vilka problem skapar e-avfallet i Ghana och Kina? 12 Vad tror du skulle få fler människor att lämna in sin mobil eller dator till återvinning? 13 Uppgift till Greenpeace-rankning: Hur grön är din mobiltelefontillverkare? Om du inte har en mobiltelefon så kan du använda dig av företaget som tillverkar din MP3-spelare eller datorn som du använder just nu. Ditt märkes poäng:... Arbetsblad webquest makeitfair 3

12 Jag bor med min mamma, pappa och fyra syskon fyra mil från stenbrottet där jag arbetar. Tidigare gick jag i skolan, men jag var tvungen att börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. Jag arbetar 11 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Jag tjänar kr per dag. I stenbrottet där jag arbetar bryts kobolt, som används i elektronikindustrin. Jag har ingen säkerhetsutrustning när jag arbetar så jag riskerar mitt liv dagligen. En tredjedel av alla arbetare i stenbrottet är barn och ungdomar. Jean, 13 år, gruvarbetare i Kongo-Kinshasa Min by saknar så mycket. Vi har ingen ambulans, ingen elektricitet, inget dricksvatten och vårdcentralen är dåligt utrustad. Gruv- och handelsföretagen berikar sig själva mitt framför ögonen på oss. De vet varken vad generositet eller medlidande är. Maew, 28, fabriksarbetare i Bangkok Jag lämnade min familj och dotter i norra Thailand när jag åkte till Bangkok för att söka jobb. Jag arbetar 12 timmar om dagen, sex dagar i veckan. Jag tjänar 45 kronor per dag, och det kan jag leva på. (45 kr i Thailand räcker till tre hamburgare.) Jag skickar också en summa pengar till min familj varje månad. Jag känner mig utnyttjad av företaget, men hoppas ändå att folk fortsätter köpa våra produkter. För om de inte gjorde det skulle jag bli av med jobbet, vilket skulle vara ännu värre. Jag tror inte att konsumenter i västvärlden har en aning om hur hårt vi arbetar.

13 Siu, 20 år, elektronikarbetare i Kina Jag jobbar timmar om dagen, 6-7 dagar i veckan. Jag tjänar 4 kr i timmen. Jag bor i en sovsal som fabriken äger tillsammans med sju andra tjejer. Jag jobbar med att sätta klisterlappar på mobilladdare. Jag måste hinna 855 lappar varje timme. Om jag gör misstag, eller klagar på arbetstempot, kan jag få avdrag på lönen eller till och med sparken. Min lön räcker knappt till att leva på. Jag brukar jobba övertid för att kunna skicka pengar hem till min fattiga familj för att min lillebror ska kunna gå i skolan. Det finns flera lagar som skyddar arbetare från orimliga villkor, men de följs ofta inte. Jag skulle vilja be er att inte bara tänka på produkternas snygga design utan också på arbetarna bakom varan. Se till att vi får rättvisa löner. När skiftet är över är jag väldigt trött både fysiskt och psykiskt på grund av det höga arbetstempot. Samtidigt känns arbetet tråkigt och meningslöst. Jag har fått ont i ögonen och känner mig ofta yr. Jenny, 25 år, Hongkong. Jag är med i organisationen SACOM som verkar för att arbetare i elektronikbranschen ska få det bättre. Vi märkte att arbetare blev förgiftade av att arbeta med kameralinser till mobiltelefoner. Jag vill råda arbetare att skriva brev och samla in underskrifter från kollegor och lämna till fabriksledningen. Om det inte hjälper ska de vända sig till en journalist eller organisation och be om hjälp. Jag tycker att stora företag som Sony Ericsson och Apple ska kontrollera hur arbetsvillkoren är hos leverantörerna i Kina och andra länder. De borde också se till att arbetarna har rätt att organisera sig i fackföreningar. Om fabriksarbetarna vågar protestera kan de få högre löner och bättre arbetsvillkor. Unga människor i Europa kan kräva att det stora elektronikföretagen tar sitt ansvar och förbättrar arbetsvillkoren och miljön. Unga människor borde också kräva produkter som är tillverkade på ett schyst sätt.

14 Charlotta, 17 år, Sverige Jag fick min första mobil när jag gick på lågstadiet. Jag har haft sju eller åtta mobiler sedan dess. Jag har också en ipod och en laptop som jag gillar starkt. Jag kan inte tänka mig ett liv utan mina tekniska prylar. Jag tror att min mobiltelefon är tillverkad i något fattigt land, men jag vet inte säkert. Det är så mycket att tänka på. Men det är ju klart, det är vi i de rika länderna som bestämmer till sist. Michael, 48 år, London Jag är försäljningschef på Sony Ericsson. Jag har jobbat i Sverige, Singapore, USA och Brasilien. Jag är gift och har två barn. Vi kontrollerar fabrikerna vi handlar av, och så hoppas vi att de i sin tur kontrollerar sina leverantörer på samma sätt. Ibland märker vi att leverantörerna inte lever upp till våra krav. Då handlar det om att arbetarna inte har vettiga anställningsformer och bostäder, de använder farliga kemikalier utan skyddsutrustning. Vi på Sony Ericsson tycker att miljöaspekter är viktiga, och funderar på att lansera en miljövänlig telefon.

15 Sarah, 44 år, London Jag är chef för utvecklingsavdelningen på Nokia. Jag har ansvar för att vårt företag växer och ökar sin försäljning. Jag jobbar över hela världen. Vi tillverkar mobiler i Sydkorea, Kina, Indien, Finland, Rumänien, Ungern, Mexiko, Brasilien och Storbritannien. Vi har etiska regler skrivna på trettio olika språk. Vi kontrollerar att våra leverantörer lever upp till reglerna, och litar på att de i sin tur kontrollerar sina leverantörer. Ibland upptäcker vi problem med arbetstid och arbetsmiljö. Vi tillverkar flera miljömobiler, men de finns inte att köpa i Sverige. Justin, 48 år, ägare av gruvföretag i Kongo-Kinshasa Mitt företag ser till att malm bryts i gruvor, bärs genom djungeln och till slut transporteras till Europa och USA för förädling innan det används i elektronikindustrin. Jag gör inget olagligt. Men visst, jag betalar ut väldigt låga löner, men det är bättre för mina gruvarbetare att tjäna nånting än ingenting. Jag måste anlita militära vakter för att arbetarna inte ska stjäla värdefulla stenar när de arbetar. Om mitt företag inte gjorde detta skulle någon annan göra det. Det är knappast min uppgift att vara någon slags moralens väktare.