Inledning. Peter Emsheimer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning. Peter Emsheimer"

Transkript

1 Inledning Peter Emsheimer Reflektera mer lyder instruktionen från många utbildare. Det ska reflekteras om än det ena och det andra. Gjorda erfarenheter ska problematiseras och reflekteras. En öppen fråga är hur detta ska gå till och vad som skiljer reflektion från vardagligt funderande. Innan vi går vidare i resonemanget presenteras en allmän bestämning av begreppet som borde kunna vara allmängiltig oberoende av vilken syn man i djupare mening har på reflektionens karaktär och syfte. Reflektion skiljer sig från vanligt tänkande eller grubblande genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar. Skillnaden mellan att fundera och att reflektera är att reflektionen med fördel bör leda till nya strukturer. För att komma fram till nya strukturer krävs någon form av metod och någon form av medel för att distansera sig från gamla strukturer. Vårt argument för att betona det nya är att om reflektionen ska begränsas till slutledningar av det slag vi redan uppnått finns inget skäl till att reflektera annat än i undantagsfall då även en bekräftelse på gamla idéer har betydelse. Vårt reflektionskoncept bygger på antagandet att nyskapande är ett centralt mål i mänsklig verksamhet. Vi efterlyser mer av metoder och strukturer för att utveckla reflektionens kvalitet. Framför allt i metodkapitlet ges exempel på hur reflektionen kan utvecklas, bli systematisk och målinriktad. I flera av teorikapitlen ges på andra sätt exempel på metoder för reflektion. Det är en grannlaga uppgift att förmedla idéer om metoder Författarna och Studentlitteratur 5

2 Peter Emsheimer utan att hemfalla till kokboksmetodik. Vi hoppas att vi lyckas med detta. En viktig del av det reflekterande arbetet handlar om att kombinera och förena pusselbitar som inte synes höra ihop. Fantasin utgör en hjälp till nya kombinationer. Vygotskij (1995) diskuterar fantasins karaktär. Fantasin är beroende av erfarenheten/verkligheten Beskrivningar av komplexa verkligheter genererar fantasier vi kan föreställa oss hur det är som vi aldrig sett och sådana fantasiprodukter består av förvandlade och omarbetade element ur verkligheten. Fantasin blir ett medel att vidga en människas erfarenheter. Eftersom hon kan föreställa sig det som hon inte har sett och eftersom hon kan göra sig föreställningar i enlighet med andras berättelser och beskrivningar av saker som inte ingått i hennes egna, omedelbara personliga erfarenheter begränsas hon inte av sina egna erfarenheters trånga sfär och snäva gränser, utan kan gå långt utöver dem och med fantasins hjälp tillägna sig en annan historisk eller social erfarenhet. (s. 22) Om vi förstår Vygotskij rätt kan man inte fantisera utan att ha några erfarenheter även om fantasins utfall är av en helt annan kvalitet än dessa erfarenheter. Vygotskij ger ett exempel i en dikt av Puskin. Vid havet står en ek så grön Runt eken i en gyllene kedja Går dag och natt en allvis katt. Går den åt höger hörs en sång åt vänster kväder den en saga. Där finns det underverk att skåda: En sjöjungfru i ekens topp Och skogsrået längs dunkla stigar Med spår av aldrig sedda djur. På hönsaben en stuga står, med varken fönster eller dörr [ ] ur Alexander Puskins versberättelse Russlan och Ljudmila. Ö.a. Vygotskij hävdar att man kan påvisa att det bara är själva kombinationen av element som är fantasisk i sagan, men att elementen själva är hämtade ur verkligheten (s ). 6 Författarna och Studentlitteratur

3 Om vi begränsar vårt tänkande till det som redan är givet, de slutsatser vi redan gjort eller till det som verkar passa ihop kommer inga nya lösningar att ges. Vi blir fast i det gamla och tänkandet blir lätt more of the same. Att ge utlopp för fantasin är ett viktigt sätt för att åstadkomma detta. Boken kommer att behandla olika sätt att göra dessa kombinationer och anvisa metoder för att finna nya kombinationer och former vid sidan av de gängse som vi redan erfarit. Fantasifulla kombinationer, fantastiska kombinationer som samtidigt förhoppningsvis inte är avskilda från vardagens händelser. I nya tekniska uppfinningar är grundkaraktären att tidigare kända element förenas i en ny struktur. Hur ska då dessa element föras samman i en medveten och målmedveten process? Hur ska vi kunna vara medvetna och jordbundna och samtidigt överskrida det jordiska vi redan erfarit? Representationsformerna är bestämmande för våra möjligheter att distansera oss. När vi begränsar oss till tal eller skriftspråk sätter detta språk snäva ramar för vårt tänkande. Orden kan inte förenas hur som helt (även om Puskin och andra författare lyckas på sina håll). Kombinerandet av skilda representationsformer vidgar såväl perception som tankeförmåga. Genom att angripa frågor utifrån olika aspekter ges många fler kombinationsmöjligheter. Om vi begränsar oss till det verbala kommer exempelvis vissa rumsliga aspekter inte att bli lika synliga. Om vi ovanpå detta lägger möjligheter att uttrycka sig i bild, form, kroppsligt etc. så ökar antalet kombinationsmöjligheter drastiskt. Vår erfarenhet är att föreningen av olika representationsformer väsentligt vidgar tänkandets möjligheter och öppnar vyer som tidigare inte varit synliga. Vilka är de möjligheter som skapas av ordordningen och vilka av bildordningen? Olika ordningar skapar olika möjligheter. En helt annan ordning är spelordningen dvs. när vi ger oss in i en dramatisering av ett förlopp. I psykologisk behandling används ofta skilda representationsformer drama, rollspel, bild etc. ofta används för att möjliggöra för patienten att få andra sätt att se på sitt liv och sin problematik. Ytterst syftar reflektion till att etablera ordningar. Är detta att bryta upp existerande ordningar och skapa nya eller är det att helt enkelt förhålla sig till existerande ordningar och skapa några till? Vi är övertygade om att även det som uppenbarar sig som oordning lämpar sig för ordnande. Uppenbarar sig, dvs. varje ordning Författarna och Studentlitteratur 7

4 Peter Emsheimer inrymmer också en oordning. Allt är inte ordnat och det är när vi tar fatt i den oordnade sidan som möjligheten ges att skapa ordning. Var ska vi reflektera? I rummet i den situation vi just befinner oss i eller mellan rummen dvs. när vi är på väg ur en situation in i en annan? Rummet är slutet och avgränsat. Rummet utgör i sig en begränsning av möjligheterna till kombinationer. Mellan rummen eller i mellanrummen ges andra möjligheter till reflektion. Vad betyder det då att reflektera mellan rummen? Det betyder att vi på ett annat sätt spränger de ramar som är uppsatta och i mellanrummet skapar ett nytt rum. Bokens uppläggning Vi som skrivit denna bok har arbetat med den i två och ett halvt år. Vi säger alla tre att vi inte kunnat skriva den utan den långa process som huvudsakligen har utgjorts av vårt gemensamma sökande. Vi står gemensamt för alla texter, men har givetvis skrivit varsin del. Peter Emsheimer har lett projektet och skrivit inledningen och kapitlen 2, 3, 4 och 12. Hasse Hansson har skrivit kapitlen 1, 5 och 6. Thomas Koppfeldt har skrivit kapitlen Våra olika bakgrunder har präglat våra respektive kapitel samtidigt som just dessa olikheter har bidragit till vår gemensamma utveckling. Efter denna inledning följer Att se dansen genom bilden, kapitel 1, om en danslärare som efter åratal av dans fått syn på sin verksamhet på ett helt nytt sätt genom att betrakta dansen genom en videofilm som hon analyserat på djupet. Det är med detta exempel vi vill inleda en diskussion om metoder för reflektion som avslutas i det sista kapitlet som handlar om metoder. Danslärarens berättelse är ett exempel på hur vi ger prov på metoder för reflektion utan att för den skull i varje läge resonera om hur man bör göra. Kapitel 2, Forumspel, utgör prov på dramatisering. Detta är exempel på hur skilda representationsformer kan bidra till nya förståelser, nya tolkningar och handlingsmönster. Förutom den metod diskussionen kring forumspel ger oss är den ett bidrag i diskussionen om olika representationsformer dock inte det sista. Kapitel 3, Studentröster, syftar till att spegla studenters uppfatt- 8 Författarna och Studentlitteratur

5 ningar om reflektion. Syftet är dubbelt. Ett syfte är att förstå studenternas tänkande, vilket krävs om man ska arbeta med hur studenter och andra utvecklas. Det andra syftet är att genom deras röster synliggöra reflektionsdiskussionens ofullgångenhet, vad som behöver utvecklas och fördjupas för att det ska bli en diskussion som bidrar till växt och utveckling i stället för att lägga ut dimridåer. Kapitel 4, Reflektionsteorier, utgör inte det enda teorikapitlet även om dess rubrik kan ge ett sådant intryck. Det är däremot det mer grundläggande teorikapitel i vilket vi försöker granska reflektionsdiskurserna och utveckla vår egen. Till de viktigare bidragen i detta kapitel hör distinktionen mellan slutna och öppna teorier. De slutna teorierna ger oss en viss förståelse de har ett innehåll. Med de öppna teorierna avser vi teorier som i första hand ger metoder för att granska världen och utöka förståelsen. Exempel på öppna teorier är systemteori, hermeneutik, dialektik med flera, något som vi går närmare in på i detta kapitel. Kapitel 5 som handlar om såväl Reflektionsbegreppet i styrdokument som återspeglingar av detta hos elever i skolan utgör med sin inledande del en textanalys som syftar till att ge läsaren en uppfattning om vad de styrande i utbildningen tänker sig när det gäller reflektion. Särskilt intressant är också var begreppet förekommer mer och var det förekommer mindre och vad som kan ses som inåtvänd respektive utåtriktad reflektion. Vad kan så eleverna göra av denna och med vilka syften utvecklas den? I kapitel 6, Bilder av mördare, illustreras i en betydelse oavsiktligt och samtidigt med största medvetenhet att vår syn på reflektion ligger nära deckarens uppgift att följa spår, tyda spår, sammanställa spår, skapa ordningar av dem och åter bryta upp dessa ordningar för att i vissa fall börja från noll igen. Kapitlet utgör en granskning av de bilder av mördare som florerade i pressen efter det tragiska mordet på Anna Lindh. Det har sin plats i denna bok därför att det utgör ett särskilt inträngande exempel på en människas reflektion. Inget skrymsle går fritt för granskning; ingen fråga rörande bilder och tolkning av dem lämnas och författaren prövar alla tänkbara möjligheter inte när det gäller vem som är mördaren utan om hur denna jakt skildras i media. Den som läser rubrikerna på kapitlen 7 11 skulle kunna tro att detta egentligen är en bok om bildpedagogik eller bildtolkning. I denna del använder vi bilden, samtalen kring bild och de olika teo- Författarna och Studentlitteratur 9

6 Peter Emsheimer rier kring bilder och de berättelser de kan ge som källa för att förstå reflektionens karaktär. Dessa kapitel utgör samtidigt teorikapitel och metodkapitel. Teorikapitel i den meningen att de teoretiskt behandlar avtäckandets metoder. Metodkapitel i den meningen att de faktiskt ger metoder för avtäckande och förståelsebildning. I kapitel 7 försöker vi med bildens hjälp komma åt frågor som rör vaneseende och enögdhet. Något vi uppfattar som reflektionens fiender. För att komma åt detta arbetar vi med en bildtyp vi kallar bild i bildbild. Den karaktäriseras av att minst två delar, tecken eller delbetydelser i bilden både konkurrerar och samverkar för att väcka betraktarens seende. Kapitlet börjar med barnet och spegeln och sättet på vilket bilden av den reflekterade kroppen föregriper men senare gör sällskap med den reflekterande tanken. Kapitlet avslutas med reflektioner kring hur visuell konstruktion av en bild bidrar till att skapa föreställningar om den då nyutnämnde Jämo. Kapitel 8 öppnar med frågan om var reflektion kan äga rum och gör påståendet att den behöver rum att äga. Vi undersöker bilden som rumslighet. Att man via det man kan se i en bild börja bli varse att det som bilden inte visar kan vara en utgångspunkt för att börja reflektera är ett av greppen i avsnittet. Genom att se själva bildrummet, fotografiet i detta fall, som ett arbetsrum markerar vi att man på det viset behöver metaforer för olika rum för att så väcka tankar om och metoder för reflektion. I kapitel 9 presenteras och diskuteras ett samtal med två yrkesverksamma pedagoger, en lärare från grundskolan och en museipedagog, som samarbetar under en högskolekurs i en övning genom att göra varandra till bild. Deras uppgift går ut på att formulera en frågeställning som har med den egna identiteten och självbilden att göra. Med fotografins hjälp undersöker de hur det skulle vara att kunna se sig själv i en position de inte tidigare varit i. Övningens grundfråga är besläktad med och konkretiserar föregående kapitel där den position de båda måste försätta sig i ibland annat kräver svar på frågan om vilket rum man ska fotografera sig i. Om man vill undersöka sig själv som slöjbärare vilket rum kräver detta för att även slutresultatet (bilden) ska aktivera tankarna? Kapitel 10, Berättandets makt, handlar om hur vi i berättelsen kan ordna företeelserna på olika sätt och därmed ge upphov till olika förståelser. Narration handlar om berättelsens ordning. Hur vi berättar om något vare sig det är i ord, bild eller text påverkar 10 Författarna och Studentlitteratur

7 också våra möjligheter att begrunda det som skett. Berättelsen löper längs en väg som tar oss mellan punkter i tiden. Genom valet av hur vi tar oss fram över denna väg spinner vi en förståelse för vad vi varit med om eller erfarit. Kapitel 11, Semiotik och märkvärdiggörande, presenterar teorier, metoder och tankar för hur vi kan närma oss en bild, en text, en berättelse. I vår kultur närmar vi oss gärna företeelser utifrån betraktande av helheter som vi sedan bedömer eller värderar utan att gå in på dess beståndsdelar. Semiotiken ger oss metod för att närma oss helheten genom att först av allt avkoda dess delar för att i ett senare skede värdera och dra slutsatser av betydelsen av denna helhet. Semiotiken kan synas vara enbart ett sätt att analysera, men representerar också ett sätt att sätta samman delarna. Just genom att vi tagit isär helheten tvingas vi till och ges möjligheten att göra en medveten sammansättning. Kapitel 12 är ett metodkapitel i vilket vi försöker konkretisera våra tankar och teorier så att det kan bli en vägledning till metod för den som vill utveckla sin reflektion. Den reflekterande verksamheten kan som nämnts ses som en detektivs arbete att avtäcka ett brottsligt sammanhang. Förövaren döljer sig, gömmer sig och spelar detektiven ständiga spratt. Vår detektiv måste finna sig i dessa spratt samtidigt som han överlistar förövaren. Förövaren är de livets nycker som försvårar och förhindrar förståelsen av vår existens och möjligheterna att nå våra mål. Vår detektiv rör sig på en krokig och slingrande väg utan att på förhand bestämma sig för vem som är förövaren och kanske inte ens vilket brottet är. Strävan i denna bok är att spegla ett slags reflektion som ger makt åt människan och hennes tänkande, som utvecklar hennes möjligheter att finna nya kombinationer, nya sätt att förstå sammanhang. För att utveckla denna makt krävs olika typer av verktyg. Vi försöker visa på ett antal olika verktyg och ett antal olika sätt att hantera dem för att bidra till en medvetenhet om detta. Förutom de verktyg vi vill lyfta fram ger vi exempel på reflektion som kan tjäna som förebild eller rentav som avskräckande exempel. Det beror på vem som läser. Poängen är att utveckla ett antal möjliga tolkningar och förståelser av sammanhang som berikar diskussionen och därmed nå syftet att öka insikten om reflektionens möjligheter. Författarna och Studentlitteratur 11

Etnografi

Etnografi Etnografi 2009 10 05 sinna@kth.se Etnografi Vad är etnografi användbart till? Kontext Reflektion Att skriva Definition av etno-begrepp Etnografi (från grekiskans ethnos, folk, och grafein, skriva) Benämningen

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

"Kom ljug mig en saga"

Kom ljug mig en saga "Kom ljug mig en saga" Ett läsfrämjande projekt som riktar sig till förskoleklasser och särskoleeleverna i tre kommuner i Västernorrlands län, Sollefteå, Kramfors, Härnösand. Att lära sig och läsa är idag

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg.

Centralt innehåll. Estetiska uttryck och verktyg. Estetiska sammanhang och funktioner. Estetiska uttryck och verktyg. RÖRELSE OCH DRAMA Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används i en mängd sammanhang, har olika

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING RÖRELSE OCH DRAMA FÖR ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Drama, musik och dans finns i alla kulturer och berör människor, såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Dessa estetiska uttrycksformer används

Läs mer

Berättandet genom olika gestaltande språk

Berättandet genom olika gestaltande språk Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad boken handlar om? Boken handlar om Vanja och hennes kompis, Livia, som sitter hemma och tittar på en vampyrfilm. Vanja tycker egentligen att vampyrer är otäcka, men

Läs mer

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN DANDERYDS KULTURSKOLA Noragårdsvägen 27, 182 34 DANDERYD 08-568 910 96 kulturskolan@danderyd.se www.danderyd.se/kulturskolan 1 Äntligen! Musik

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

DANSTEORI. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET

GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET GÖR DET OSYNLIGA SYNLIGT MED HJÄLP AV LJUSET Bild av 8 klassare från skola i Östra Göinge Kommun. - En fotografisk workshop Bildkonstnär SOFIA ÄNGHEDE Ankargatan 4a 414 61 Göteborg Tfn 0704 01 31 26 Email:

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Fysik Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna till några vanliga energikällor och deras påverkan på miljön kunna redogöra för vattnets

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen. I förskoleklassens verksamhet tar vi tillvara på barnens nyfikenhet och lust att lära genom att låta leken vara ett av de viktigaste verktygen för barnens kunskapsutveckling. Den sociala träningen och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer