Backstugan vid Immeln. Hur isolerar man bäst? Öppen gård i Förslöv. Pappspännarkurs på Målens gård. Informationsblad för Skånska Gårdar nr 3/2010

Transkript

1 Informationsblad för Skånska Gårdar nr 3/2010 Backstugan vid Immeln Den 4 september besöker vi den gamla backstugan som Eric och Birgitta Lilius har rekonstruerat och dessutom dokumenterat i en bok. Läs mer på sista sidan Hur isolerar man bäst? Hur ska man isolera ett gammalt skånskt hus för att kunna bo där året om med rimlig standard? Fyra experter i olika ämnen ger sina synpunker på ett seminarium i Malmö. Läs mer på sidorna 6-7 Pappspännarkurs på Målens gård Dags att göra något åt väggarna hemma? Ett sätt är att pappspänna dem. Katarina Olsson lär ut hur man gör på en heldagskurs. sidorna 8-9 Öppen gård i Förslöv Temat för Öppen gård i år är verandor. Hur kan man anpassa dem till gamla hus? Gården som vi ska besöka är en kärngård. Det innebär bl a att man verkar för långsiktigt hållbara odlings- och tillverkningsmetoder. Läs ägarnas tankar i ämnet och dessutom om verandans historia och byggtips på sidorna 3-5

2 Skånska gårdar Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Föreningen Skånska Gårdar Box Malmö epost info@skanskagardar.se Styrelsen Ordförande Eleonore Nilsson Odén tel , epost eleonore@hnbyggnadsvard.se Sekreterare Tore Persson tel , epost tp.arkitekt@telia.com Kassör Claes-Göran Kind tel epost claes.kind@telia.com Webbredaktör Christer Fahlström tel epost christer@fahlstrom.nu Kalender 4 september Studiebesök hos Eric och Birgitta Lilius Backstuga vid Immeln 12 september Kulturarvsdagen Arr. Riksantikvarieämbetet 18 september Kurs i att pappspänna väggar Målens gård, nordöstra Skåne 19 september Pålssonhusets dag Arr. Käglinge egnahemsförening, Malmö 25 september Höstmarknad i Tomelilla Arr. Tomelilla gård 24 oktober Öppen gård Verandor och lusthus Engatorpet i Förslöv, nordvästra Skåne 13 november Seminarium om isolering S:t Gertruds i Malmö Redaktör Marianne Rosén tel epost marianner@telia.com Eva Jönsson tel epost evaj.ostragard@minpost.nu Johan Larsson tel epost Ingmar Melin tel epost ingmar.melin@telia.com Henrik Nilsson tel epost info@hnbyggnadsvard.se Fredrik Trane tel fredrik.trane@gmail.com Maria Trane tel mia.trane@gmail.com Foto: Eleonore Nilsson Odén Intressant mölla Innan årsmötet i juni gick vi en mycket intressant rundtur i Kronetorps mölla under ledning av vår medlem Rune Jönsson. Protokoll från årsmötet och verksamhetsberättelsen för 2009 finns på sidorna

3 Den tillbyggda verandan, med inspiration från hembygdsgård i närheten. Solceller är placerade på verandans tak. Öppen gård i Förslöv, nordvästra Skåne Välkommen till samtal på verandan! Söndag 24 oktober Kl Vid föreningens arrangemang Öppen gård 2010 står en veranda i centrum. Vi besöker en mindre gård med anor i 1700-talet, vilken ägarna under en treårsperiod renoverat med traditionella metoder. Gården har tillfogats en veranda med förebild i en hembygdsgård i trakten. Verandan förenar gammal byggnadsteknik med moderna solceller på taket, vilka står för en del av familjens varmvattenbehov. Utöver många intressanta detaljer från husets renovering finns också tillfälle att inspireras av ägarnas långt gångna självhushållning: Linderödsgrisar, som förutom att de ger kött också bearbetar jorden inför odling, får och höns, växthus och isolerat rotsaksförråd, egenhändigt kärnat smör och malt mjöl. Vi ses på verandan! text: Ann Renbjer foto: Eleonore Nilsson Odén Program: Ägarna Johan och Sara hälsar välkomna och berättar lite om gårdens historia och sitt arbete med restaurering och verandabygge. Arkitekterna Ulrika och Mårten från Bjartmar och Hylta Arkitekter AB i Lund, som arbetar mycket med äldre byggnader och även är engagerade i BE- VIS, Byggnadsvård i Skåne, kommer och pratar om vad som kan vara bra att tänka på vid tillbyggnad av gamla hus. Har du kanske frågor som du skulle vilja ställa om just verandor? Varmt välkommen till dialog! Dagen avslutas med fika och rundvandring på gården. Anmälan sker senast 20 oktober till Christer Fahlström på info@skanskagardar.se eller på telefon Vid anmälan ges vägbeskrivning. Kaffe och tilltugg serveras till självkostnadspris, 20 kr. 3

4 Våra tankar om renovering När man renoverar och bygger till hus är det mycket att tänka på, är sen huset gammalt blir det ytterligare aspekter att väga in. Dagens byggmarknader har massor av enkla och underhållsfria (=icke renoveringsbara) metoder och material. Många av materialen är främmande för gamla hus. Förr var valen rätt självklara, man använde vad som fanns i omgivningarna såsom lera, sten och virke. Nu kan vi använda material från hela världen om vi vill, utan enorma kostnader. När vi har renoverat har vi försökt att se på ursprunget och värdera det. Vad är bra nog och vad bör bli bättre. Allt var ju inte bättre förr. De gamla materialen är oftast skonsamma för miljön vilket också är ett bra skäl. Vi har tänkt bakom produkterna i bygghandeln som t. ex. var kommer råvaran ifrån, hur långt har den fraktats, hur mycket energi går det åt vid tillverkningen av produkten och till sist vad som blit kvar när det är utslitet vid nästa renovering. Vi har försökt se oss omkring och använda lokalt och återvunnet material om kvaliteten är god. Det kräver att man är lite detektiv och ringer och frågar, stora öron är bra att ha ibland! Det är självklart enklare att åka till bygghandeln men känslan av sunda material är svårare att hitta. För att vårt hus ska bli sundare och mer naturligt så Sara och Johan, ägare till Engatorpet i Förslöv. har vi bl. a. använt lärk istället för tryckimpregnerat, närproducerad ek och fur från lokalt sågverk, kärnvirkesfur till fönster av lokalt snickeri, återvunnet glas från närområdet, köksinredning av massiv fur av lokalt snickeri, inga tätskikt i huset (det måste kunna andas), furuplankgolv från Hälsingland, gamla tegelstenar från närområdet, lera att mura med från den egna tomten, gamla tegelpannor från närområdet, ved till uppvärmning och solfångare till varmvattnet under vår/sommar/höst. Plast har absolut sina fördelar som t. ex. runt elkablar och till avloppsrör. Utvecklingen går trots allt framåt. Sara Engström En veranda ett rum att vara ute i inne och inne i ute Från mitten av 1800-talet försågs ibland gårdar och villor med en mindre utbyggnad, ett tak med bröstningshöga barriärer eller väggar. En veranda kan vara öppen eller sluten även om vi oftast tänker oss den inglasad, en glasveranda. Verandan byggdes vanligen i trä och hör ihop med det under den tiden ökande välståndet och uppsvinget inom trä- och sågverkssektorn. Förslag till utformning av verandor spreds genom böcker och tidskrifter som Hem i Sverige och Emil Löfvenskiölds Landtmannabyggnader. Per postorder kunde man köpa olika byggnadsdetaljer och framför allt färdig snickarglädje-utsmyckning, vilken utmärker många av sekelskiftets verandor särskilt i badorter och mindre samhällen. I och med 1930-talets genomslag för en stramare arkitektur försvann mycket av tidigare decenniers utsmyckningsmässiga utsvävningar och i den mån verandor byggdes, utmärks de av en stramhet i utformningen. Ordet veranda lär härstamma från ett indiskt ord, som betecknar den öppna gången kring ett indiskt hus. Verandor hör också till den traditionella arkitekturen i Orienten och på Balkan. I svensk traditionell arkitektur är förstukvisten, övergången mellan ute och inne, en föregångare till verandan och alla de uterum, som under senare årtionden lagts till både moderna och äldre villor, vilka kan ses som vår tids veranda en utökning av boytan och en plats att i vårt klimat vara ute inne. text: Ann Renbjer Källor: Mårtensson, Hans, Förstukvistar & verandor, 1999 ICA bokförlag Bra Böckers lexikon 1982 Nationalencyklopedin 1996 Svensk uppslagsbok 1955 Wikipedia 4

5 Råd för tillbyggnad av verandor och uterum Verandan på bilderna till vänster representerar en arkitektritad veranda från sekelskiftet 1900, Finnhult Gård vid Bosjökloster. Verandan på högra bilden representerar en typisk variant från samma tid i original men med traditionen som arkitekt. Gård utanför Näsum. När våren övergår i sommar ökar vår längtan att njuta av trädgård och natur. Med det kommer också tankar på att bygga till på sätt som gör detta möjligt. Man diskuterar verandor och inglasade uterum men också trädäck som tänkbara lösningar. Man söker idéer hur har grannen gjort? vad finns på Internet? Snart är bollen i rullning, samtidigt som man i dagspress och villatidskrifter överöses av reklamerbjudanden som förvirrar situationen ytterligare. Några av er känner säkert igen förloppet, och de flesta av er har förhoppningsvis också bemästrat situationen och hittat en för huset och platsen rätt lösning. Som arkitekt har jag under snart 40 år haft förmånen att ledsaga ett antal familjer genom begrepp som gestaltning, proportioner, skala, väderstreck, utblickar, material och metoder. Det är en för alla inblandade spännande och ibland krävande process. Vi är ju alla olika, och har våra egna preferenser för hur det ska vara. Men blickar vi lite bakåt i historien så finner vi att man alls inte låtit slumpen avgöra hur det färdiga resultatet gestaltats. Vi nöjer oss här med att gå tillbaks till talet då det vi definierar som verandor började komma på modet. Vi kan särskilja några grundvarianter som öppen entréveranda, ofta med motstående bänkar och ett skyddande tak, och glasveranda som oftast vette mot trädgårdssidan. Man hör fortfarande begrepp som punschveranda som klart doftar midsommar. I olika delar av vårt land har olika traditioner varit med som hjälparkitekt vid de enklare byggnadsbestånden. Dessa traditioner hade sina förebilder i regionens högreståndsbyggnader, där på den tiden oftast en arkitekt var inblandad i planeringsprocessen. För alla er som är lyckliga ägare av gamla fina hus, oavsett om det är slott eller koja, är det värt att beakta dessa särpräglade traditioner som något att stå på inför en kommande utbyggnad av exempelvis en veranda. Vad finns då mer att beakta med en verandautbyggnad? Jo det första är proportioner i förhållande till den befintliga byggnaden. Man känner ganska snabbt en övre gräns för byggnadens bredd och djup. Måtten i sig är inte helt avgörande. Det är också hur man med utformning, fönstersättning och materialval upplevelsemässigt kan förstora eller förminska byggnaden för att få den lagom dominant. I allt väsentligt skall utbyggnaden underordna sig huvudbyggnaden om resultatet skall bli bra. Man kan också påpeka att takfot med fördel bör ligga under huvudbyggnadens, och att lätthet skall gå före klumpighet i detaljer som takavslut, taktassar och val av exempelvis takmaterial. Tillbyggnaden måste även i övrigt ges en passande skala, där exempelvis väggpanel bör vara smalare eller enklare än huvudbyggnadens. Man skall på inget sätt försöka att ge verandan samma karaktär genom att välja likadana fönster, samma panel och samma färgsättning, vilket man tyvärr ofta ser. De bärande delarna av verandan byggs upp av stolpar och pelare som inbördes skall ha sin rangordning. Det är inte enbart vad som kan anses hålla som gäller. Hörnstolpar ges en något kraftigare dimension osv. Den våg av byggprogram på TV som resulterat i den s.k. Timelleffekten har varit förödande både beträffande detta och i övrigt förflackat begrepp som förhållningssätt till det man skall gestalta. Det som slutligen gör att en veranda blir en veranda är ett subtilt förhållningssätt till fönstrens utseende, indelning och rytm. Man bör inte blanda olika storlekar och glasmått på olika sidor. Man räknar fram en minsta gemensam nämnare som sedan fördelas och delas in i de tänkta facken eller fälten. Detta styr också totalmåtten på verandans bredd och djup. Som med allt annat i byggnadskonsten måste man därför först tänka sig in i byggets slutmoment för att kunna göra rätt i fortsättning på sista sidan 5

6 Seminariedag om isolering Hur isolerar man äldre skånska hus? S:t Gertruds i Malmö Lördag 13 november 2010 Kl Pris: 650 kr inkl. lunch, fika för/eftermiddag Studentrabatt ges i mån av plats Teckning Eleonore Nilsson Odén Anmälan är bindande och sker senast 15 oktober, till Christer Fahlström på info@skanskagardar.se el. på telefon Glöm inte att meddela specialkost, om så önskas. I våras blev vi i styrelsen kontaktade av Skånska Gårdars medlem Karl-Gustav Wahlund, som kom med en idé till en artikelserie om isolering. När vi satte oss ner och tittade närmare på idén, blev vi inspirerade till att anordna en seminariedag med temat. Fyra experter föreläser och svarar på frågor På seminariedagen kommer fyra experter att föreslå hur man kan gå till väga för att isolera ett gammalt skånskt hus från 1800-talet uppfört i traditionella material, till fritidsbostad för åretruntbruk med en standard som någorlunda passar en nutidsfamilj. Ger olika infallsvinklar olika svar? Inbjudna experter är: en arkitekt, en bebyggelseantikvarie, en expert på isoleringsmaterial och en energirådgivare från Malmö kommun. Eric och Birgitta Lilius är moderatorer och leder dagens program. Exempel på äldre skånskt trähus respektive stenhus Nedanstående förutsättning har experterna fått som utgångspunkt inför dagens seminarium. Byggnadskonstruktion: knuttimrat/korsvirke/skiftesverk/stolpverk, alternativ gråsten/kalkgjutet/lergjutet/lersten/tegel Oisolerade väggar Enkla fönster, innerbågar saknas Traditionella brädgolv på bjälkar direkt på grus/alternativ torpargrund Tak av eternit, oinredd vind utan isolering, synliga sparrar och läkt Frågeställningar Ytterväggar Fönster Golv Tak/vind Varmt välkomna! /Styrelsen Behöver de isoleras? Ska man isolera fasaden eller inomhus, materialval? Behöver de bytas eller ej? Vad finns att välja på? Är betong under golven bra el dåligt? Varför? Finns alternativ eller kan man låta golven vara som de är? Hur isolerar man och vad innebär det för sparrar och läkt? Ska man använda vindtätt material, eller diffusionsöppet/diffusionstätt? Förklara vad det innebär och vad man vill uppnå med det. Hur skall arbetet utföras? 6

7 Återbesök på Per Hans Gård juli 2010 Körde förbi Per Hans måndagen den 5 juli och kunde inte låta bli att titta in. Jag har regelbundet besökt gården efter det att vi lämnade den och sett hur förfallet tilltagit, trädgården förbuskats och slyet tagit över runt omkring. Men nu har tydligen ägaren, Kronan, det vill säga Försvaret bestämt sig för att kosta på det, som man trodde att en ideell förening skulle göra med ett hyresobjekt. Bostadslängorna är vitkalkade, såväl utvändigt som inåt gården. Fönstren är nymålade gula, förmodligen några bytta. Den berömda färgen Per Hans Blått, som tillkom härute vid en fönstermålningskurs, är idag ett minne blott. Taket på östra bostadslängan får nytt halmtak (vass?) på utsidan från bakugnen och till östra gaveln. Även underliggande regelverk bytts ut. Skorsten, som så oturligt rasade strax före vi lämnade gården är nu uppmurad igen, dock är jag i skrivande stund lite osäker på om den överensstämmer med den gamla till utseendet. Bostadslängan har nog fått nya dörrar också och nytt trä i de s.k. hängrännorna ovanför dörrarna. Östra längan som fick taket laget av oss, får helt nytt tak i korrugerat cementmaterial, en ersättning för eterniten (P8?), ljusgrått till färgen. Dessutom har längan fått ett antal fönster, tvålufts med spröjs i östra yttre långsidan, vitkalkad, träet rödmålat liksom fönstren, korsvirket svart (tjära?). Teckning Eric Lilius Det stora trädet som stod öster härom är nedkapat och endast en del av stammen återstår. Månne en stormolycka som knäckt taket på östra längan? Ladugården har fått samtliga fogar i de båda gavlarna omfogade, frågan är om även teglet är bytt? Det hela ser väldigt nytt ut! Byggnadsställningar tyder på att kanske även här skall eterniten bytas ut till cement? Per Hans Gård har ju betytt mycket för föreningen och varit en naturlig samlingsplats för våra olika aktiviteter, därför kan det vara av intresse för er som var med på den tiden att se vad som händer med gården. Hoppas i ett kommande nummer av bladet återkomma med bilder! Christer Fahlström Har du något att berätta? Har du gjort något intressant med ditt skånska hus som du kan tänka dig att visa för föreningens medlemmar? Skicka i så fall in bild och text till info@skanskagardar.se så hör vi av oss. Eller har du förslag till någon aktivitet nästa år? Hör av dig! Våra egna böcker Våra egna böcker kan beställas via info@skanskagardar.se. Priser: Golv, fönster, färg & kalk 80 kr Skånelängans traditionella utformning 50 kr Paketpris på ovanstående 100 kr. Prästens Ö och Mjära Nabbe kostar 240 kr. Priserna inkluderar moms & frakt. Besök Skånska gårdars hemsida medlemsinloggning: ID gardar74 Lösenord: medlem0302 7

8 Heldagskurs i Pappspänning Foto och teckning: Eleonore Nilsson Odén Spänt uppåt väggarna... Att spänna papp på väggar och tak är en kunskap som nästan glömts bort. Det är synd för det är ett härligt material och har en lång historia i våra hus. Pappspända tak började användas mera utbrett i slutet av 1800-talet, då papp började tillverkas i stora mängder på rullar. Föregångaren var spända linnetak, som dock tillhörde de mer påkostade miljöerna än papptakens. I början av 1800-talet fanns papper i kvadratmeterstora ark likt lumppapp, men vi skall inte jobba med den typen av papp utan med spännpapp på rulle. I dag är spännpappen något tunnare än den äldre pappen som många gånger kunde vara riktigt kraftig. Förutom att pappspända tak och väggar är vackra och miljövänliga är det bästa att det går att laga eller till och med göra om i händelse av lite misstag. Det är ett underhållsvänligt material således. Under den här dagen på Målens gård skall vi titta på olika typer av skador som stora och små hål, färgsläpp, dragningar i papp och tapet, som vi på ett enkelt sätt reparerar. Vi skall pröva på att spänna ny papp på vägg. Verktygen som används är enkla liksom klistret som i huvudsak är cellulosalim dvs vanligt tapetklister. Ta gärna med en moddlare, färgskrapa, hammare, hörselskydd, mattkniv och stållinjal om du har något av detta hemma. Under dagens hoppas jag att vi har lärt oss de enklaste åtgärderna för att laga tak och väggar av spännpapp. Framförallt lärt oss att det går att fixa och att det inte är så svårt som man kanske tror. Katarina Olsson Bebyggelseantikvarie Regionmuseet i Kristianstad Målens gård i nordöstra Skåne Lördag 18 september kl Kursledare: Katarina Olsson Pris: 400 kr Max 12 deltagare Medtag oömma kläder, matlåda, dricka och verktyg om du har. Värdparet bjuder på eftermiddagsfika. Anmälan sker senast 10 september till Christer Fahlström på info@skanskagardar.se eller Anmälan är bindande. Vid anmälan ges vägbeskrivning. 8

9 Välkomna till Målens gård Målens gård är förknippad med många minnen. Gården har en lång historia. Den finns omnämnd i dansk medeltidshistoria som levererande vilt till danske kungen, kom sedan att tillfalla gråbrödraklostret på Bäckaskog och vid reformationen skingras tillsammans med allt annat man där ägde. Det hus vi nu bebor byggdes omkring 1820 när den välbeställda dottern Bengta på Juteboda gifte sig med Målenbonden Mats Persson. Hon ville ha det lite stiligare än den gamla längan här på gården. Sedan har den skiftat ägare ett flertal gånger. Vår familj kom in som delägare 1938 men gården såldes 1962 till Domänverket. Vi fick så småningom hyra boningshusen och kunde senare köpa tillbaka dem tillsammans med den öppna jorden runt omkring. Det känns mycket hemma här trots att det myller av människor och djur som levde och verkade här efterlämnat en stor tystnad. Carin och Sven Lenninger foto: Eleonore Nilsson Odén Kulturarvsdagen/European Heritage Days 2010 Kulturarvsdagen 2010 äger rum söndagen den 12 september i hela Sverige. Dagen byter i år namn från Kulturhusens dag till Kulturarvsdagen. Kulturarvsdagen, eller European Heritage Days som den också kallas, är ett årligt återkommande evenemang runt om i Europa och lockar tusentals besökare. Syftet är att bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Årets tema är Kulturens vägar Vilken historia kan vägen, stigen eller leden berätta för oss? Vilka människor har färdats på den, varför och till vilket mål? Kultur- och naturstigar, landsvägar, farleder, skolvägar, järnvägar, kyrkostigar, cykelvägar, omvägar, Eriksgata, Kungsled och Inlandbana. I Sverige finns tusentals kända och okända vägar på vilka människor färdats sedan urminnes tider. Från Riksantikvarieämbetets hemsida: 9

10 10

11 11

12 Välkomna till Mjära Nabbe vid Immelsjön Vi, Eric och Birgitta Lilius, visar ett torp som byggdes 1847, brukades i 19 år och ödelades vid en brand Här levde Per och Bengta med sina 5 barn tills familjen splittrades vid katastrofen. Torpet med sina inägor har legat orört i 150 år med odlingsrösen, rovland och uthusens grundmurar. Birgitta och Eric Lilius tog beslutet att rekonstruera bostaden, en ryggåsstuga med bakugn och väggar av sten. Byggnationen är dokumenterad i bokform och finns att köpa genom Skånska Gårdar. Vi bjuder på kaffe i stugan - och har ni lust- går det bra att bada i viken och pick-nicka. Hur hittar vi dit? Se karta. Vi ses 4 sept kl Vi samlas ovanför stora vägen åker med bilarna 1 km och går 50 meter till torpet. illustration: Eric Lilius fortsätning från sidan 5 de grundläggande skeden. Man kan således inte börja med att säga sig vilja ha en veranda på ex.vis 2,5x3 meter, det kan mycket väl bli 2,58x2,93 när man gjort sina detaljförberedelser. Lycka till och som sagt TÄNK EFTER FÖRE! Krister Wall ARK MSA foto och text Krister Wall har egen verksamhet sedan Inriktningen har med tiden allt mer innefattat byggnadsvård, bl.a. som ansvarig arkitekt för restaureringen av Hovdala slott, samt nu med restaureringar av ett antal kyrkor i Skåne och Blekinge. Krister har också ett förflutet som ordförande i BEVIS och har under ett antal år varit länsombud för Svenska byggnadsvårdsföreningen. Höstmarknad på Tomelilla byagård lördag 25 september kl Kaffeservering Vi tänkte samlas och dela med oss av höstens alla frukter. Hemmagjorda matprodukter som marmelad och honung. Frukt och växter från trädgården. Ägg från hönsen och mycket mera. Välkomna att sälja, byta och köpa! Medtag eget bord. Pålssonhuset i Käglinge är en gård från 1830-talet som renoverades av Käglinges egnahemsförening i mitten av 1980-talet. Huset beboddes senast av Gustaf Pålsson i mitten av 1920-talet. Han var bl a Oxie kommuns siste kommunalrådsordförande. Den 19 september arrangeras Pålssondagen, en historisk friluftsdag för alla. 12