Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift"

Transkript

1 Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift

2 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm ISBN X Naturvårdsverket Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 2003 Upplaga: Produktion: Ord & Vetande AB, Uppsala Skribent, redaktör: Åsa Eckerrot, Skrivupp Grafisk form: Mats Thorburn, Ord & Vetande AB, Uppsala Illustrationer: Erik Hedman

3 Femton miljömål År 1999 fastställde riksdagen femton miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på längre sikt: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Hur ska miljömålen följas upp? Uppföljningen är en central del i miljömålssatsningen. Miljömålsmyndigheterna och länsstyrelserna tar fram indikatorer för att följa upp de nationella miljömålen. På nationell nivå presenteras utvecklingen i Miljömålsrådets årsrapport defacto och på I flera fall kan indikatorerna också användas på lokal nivå. Sedan tidigare arbetar många kommuner dessutom med miljöredovisningar och gröna nyckeltal. Det är viktigt att uppföljningssystemet delvis är gemensamt och hänger ihop mellan lokal, regional och nationell nivå. Ett gemensamt system underlättar för kommunerna att följa upp, samordna och prioritera i det lokala miljöarbetet. (Se även bakre omslagets insida.) Under hösten 2001 våren 2002 konkretiserades miljömålen i olika delmål som anger inriktningen och sätter tidsramarna för arbetet. Mer att läsa:

4 Vem gör vad? Bilden visar hur miljömålsarbetet är tänkt att ske i samspel mellan: Regering/Riksdag ansvarar för nationella mål och styrmedel Statliga myndigheter ansvarar för olika delar av målen Miljömålsrådet följer upp och utvärderar det samlade arbetet Kommuner tar fram lokala mål och åtgärdsprogram i samarbete med lokala aktörer Företag och organisationer väger in målen i den egna verksamheten Länsstyrelser tar fram regionala mål i samarbete med kommuner och andra aktörer Individer påverkar som konsumenter och medborgare

5 Innehåll 2 Förord 3 Inledning: Nationella miljömål en utmaning 6 Borlänge: Miljöprogram med lokalt anpassade miljömål 8 Mölndal: Samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen 10 Gävleborg: Brett samarbete gav regionala miljömål 12 Sundsvall: Från miljö- och folkhälsoarbete till livsmiljöbokslut 13 Falun: Översiktsplan och miljöprogram blir hållbarhetsplan 14 Jämtland: Miljöledning och nationella miljömål 15 Uppsala: Miljömål i tillsynen 16 Litteraturtips 1

6 Förord De femton nationella miljökvalitetsmålen som beslutats av riksdagen är en del av politiken för en hållbar utveckling. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges natur- och kulturmiljö som är hållbara på lång sikt. De ska regelbundet följas upp och utvärderas. Till varje miljökvalitetsmål finns också olika delmål som anger inriktning och tidsperspektiv för arbetet. Målen finns men mycket av medlen återstår. Naturvårdsverket och andra statliga myndigheter har tagit sig an sina olika uppdrag i miljömålsarbetet. Uppföljningen och utvärderingen samordnas av Miljömålsrådet på uppdrag av regeringen. Rådet föreslår även nödvändiga förändringar i mål och styrmedel vid behov. För att konkretisera arbetet och dess förutsättningar är det viktigt att miljömålsarbetet sker i en fortsatt dialog mellan lokal, regional och nationell nivå. Kommunerna är motorn i det lokala miljömålsarbetet. Hos dem finns ett samlat lokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är på den lokala nivån många åtgärder ska genomföras för att nå miljömålen och där görs många avvägningar i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Miljömålen behöver kopplas till kommunens egna politiska mål och instrument för att bli en del av den lokala politiken. De har beröring med mycket annat välfärdsarbete i kommunerna, t.ex. för folkhälsa, attraktivitet, trygghet, säkerhet och tillväxt. Men för att det ska bli ett tryck i frågorna måste de också bli konkreta för invånarna. Den här idéskriften riktar sig i första hand till dig som fattar politiska beslut eller arbetar med miljömålsarbete på lokal nivå. Här presenteras erfarenheter från några kommuner som valt att arbeta med miljömålen på olika sätt: genom politisk styrning och tvärsektoriellt arbete, i dialog med invånare och näringsliv samt i regionalt samarbete. Vi hoppas att exemplen kan fungera som stöd och inspiration till de kommuner som nu står i begrepp att utforma sitt eget miljömålsarbete! 1 Lars-Erik Liljelund Generaldirektör Naturvårdsverket Jan Bergqvist, Ordförande Miljömålsrådet Ilmar Reepalu, Ordförande Svenska Kommunförbundet 2

7 Inledning Nationella miljömål en utmaning Riksdagen har beslutat om femton miljökvalitetsmål och ett sextiotal delmål. Samtidigt har många av de tidigare miljömålen rensats bort. De nya miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation (år 2020), medan många delmål ska vara uppnådda 2005 och Förutom en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen görs en djupare utvärdering vart fjärde år som lämnas till regeringen. Strukturen med miljökvalitetsmål och delmål innebär att det går att följa utvecklingen i miljön på ett betydligt bättre sätt än tidigare, vilket ökar förutsättningarna för att vi ska nå målen. Enligt riksdagen är det viktigt att kommunerna tar ett övergripande ansvar när det gäller att anpassa miljömålen till de lokala förutsättningarna. Kommunerna ses som plattform och motor i det lokala miljömålsarbetet genom att de förankrar, utvecklar och förverkligar miljömålen i nära samarbete och dialog med samhällets olika aktörer. som många kommuner antagit Flera kommuner har inlett arbetet med att utveckla lokala miljömål och strategier. Många har inkluderat miljömålen i arbetet med kommunens miljöprogram, medan andra valt att samordna miljömålsarbetet med införandet av miljöledningssystem, det lokala Agenda 21-arbetet eller folkhälsoarbetet. I vissa fall har miljömålen integrerats i översiktsplaneringen eller i olika verksamhetsplaner för t.ex. energi, transporter, avfall och miljötillsyn. Miljömålen är också utgångspunkter för de lokala investeringsprogrammen och arbetet med regionala tillväxtprogram. 3

8 En utgångspunkt för den här idéskriften och de exempel som presenteras är en studie av miljömålsarbetet i åtta kommuner som Naturvårdsverket genomförde Syftet var att öka kunskapen om vad som krävs för att utveckla lokala miljömål och hur det kommunala miljömålsarbetet kan bli framgångsrikt. Studien visade att kommunerna arbetade på flera olika sätt med miljömålen och hade kommit olika långt. De såg både hinder och möjligheter i arbetet och hade önskemål om olika stöd från regional och nationell nivå. Resultatet av studien redovisas i rapporten Kommunerna och miljömålen en utvärdering (Rapport 5265).* Satsningar i stat och kommun Staten genomför flera stora satsningar med koppling till miljömålen. Mellan 1997 och 2002 satsades 6,2 miljarder kronor i statsbidrag till lokala investeringsprogram (LIP) för en ekologiskt hållbar utveckling. Totalt 161 kommuner genomför 211 lokala investeringsprogram med en sammanlagd investeringsvolym på mer än 20 miljarder kr. Investeringsbidragen har gått till lokala program som ger minskad miljöbelastning, effektivare användning av energi och andra naturresurser, ökad återanvändning och återvinning, ökad användning av förnyelsebara resurser och ökad sysselsättning. Ett nytt stöd, Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) har inrättats för åtgärder som främst syftar till att minska klimatpåverkan. Sammanlagt 840 miljoner kronor har reserverats för Klimp och kan börja betalas ut LIP och Klimp ska även bidra till miljömålsarbetet genom ökat engagemang och fler aktiviteter på lokal nivå, samt kunskap om tekniska lösningar, nya metoder och samverkan mellan olika aktörer. Statens institut för ekologiskt hållbar utveckling (IEH), har fått en särskild roll i att sprida erfarenheterna. Andra stora statliga satsningar med koppling till miljömålen omfattar sanering av förorenade områden * 4

9 och inrättande av reservat för värdefull natur. Länsstyrelserna har fått extra resurser för att arbeta med miljömålen och uppföljningen på regional nivå. Staten har däremot inte anslagit några resurser specifikt för kommunernas miljömålsarbete. Därför måste kommunerna ta sig an miljömålen med utgångspunkt i sina lokala förutsättningar och genom att prioritera bland olika insatser. Flera kommuner har dock kommit igång mycket bra med detta arbete, vilket den här idéskriften visar. Mölndal tog fram ett sammanhängande system med miljömål, åtgärder och uppföljning. Fem brett sammansatta arbetsgrupper arbetade fram lokala miljömål för luft, vatten, natur, god bebyggd miljö och giftfri miljö. I Borlänge fick miljömålen en naturlig plats i ett redan tidigare ambitiöst miljöarbete, och man arbetar nu vidare med att inkludera frågorna i samhällsplanering, medborgardialog och investeringar. Sundsvall valde att samordna miljömålsarbetet med folkhälsoarbete och miljöbokslut. Från och med i år görs en samlad redovisning av tillståndet och utvecklingen av de faktorer som påverkar både hälsa och miljö: Livsmiljöbokslut Falun gör en integrerad översikts- och miljöplan, en hållbarhetsplan. Miljömålsarbetet innebär att det tidigare miljö- och energiprogrammet revideras med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Gävleborg det första länet i landet som regionalt anpassat, preciserat och konkretiserat de nationella miljökvalitetsmålen lät nio arbetsgrupper ta fram förslag på regionala mål och åtgärdsstrategier. Uppsala låter miljömålen styra planeringen av miljötillsynen och Jämtlands län sätter in målen i miljöledningsarbetet i kommuner, länsstyrelse, landsting och företag.1 5

10 Borlänge Miljöprogram med koppling till nationella miljömål,tack vare ett väletablerat och framgångsrikt miljöarbete valde Borlänge att inte arbeta fram en ny struktur för miljömålsarbetet utan i stället utgå från det befintliga miljöprogrammet. Utgångspunkten för arbetet var miljösituationen och kommunens tidigare miljömål, strategier och miljöarbeten, samt internationella, nationella och regionala miljömål, strategier och miljöarbeten. Det första miljöprogrammet som tydliggjorde kommunens miljömål antogs I dag pågår ett aktivt miljöarbete inom hela kommunens verksamhet där bl.a. kontoret för hållbar utveckling (tidigare Agenda 21-kontoret) har en nyckelroll och de nationella miljömålen har kopplats till kommunens miljöprogram (se faktarutan). De nationella miljömålen är ett bra stöd i miljöarbetet, enligt Karin Blidberg, miljöinspektör i Borlänge: Tidigare levde kommunens miljöprogram ett liv lite för sig själv. Målen styrde inte kommunens verksamhet på allvar. Tanken är nu att integrera de lokala miljömålen i den ordinarie verksamhetsplaneringen. Miljöfrågorna integreras i översiktsplaneringen på samma sätt som ekonomi, kultur och sociala frågor översiktsplanen ska bli en hållbarhetsplan. Ambitionen är att den ska samordna utvecklingsmålen och samtidigt vara ett paraply och en riktningsgivare för olika verksamheters mål- och uppföljningsarbete. Till hållbarhetsplanen kopplas handlingsplaner för åtgärder och uppföljning med bokslut. Och det är helhetsperspektivet som är nyckeln till framgång, menar Steve Johnson, kommunens översiktsplanerare: Frågan om hållbarhet handlar om att kunna se helheten, att delarna hänger ihop och påverkar varandra. Det handlar om att de små besluten, de små stegen, tas i rätt och hållbar riktning. Det är självklart att samhällsplaneringen har påverkan på miljön, om vi t.ex. ska använda cykel eller kollektivtrafik, och om den ska bli effektiv och lönsam. I dag ser Steve sig själv som en processledare, snarare än som en planförfattare. Mycket av arbetet handlar om att involvera och övertyga olika verksamheter om att ett aktivt deltagande i en gemensam process underlättar både den egna verksamhetsplaneringen och den övergripande, kommunala. Men han poängterar att miljömålsarbetet inte kan klaras enbart på tjänstemannabasis, allmänheten måste också involveras: Mycket handlar om att förenkla och göra lättförståeligt, det är viktigt att höja medvetenheten och kunskapen hos människor. Och det är viktigt att välja ut något eller några mål som känns viktiga att 6

11 Utgick från befintligt miljöprogram Borlänge Lönsamma miljöinvesteringar Helhetsperspektiv i samhällsplaneringen arbeta med, sådant som är angeläget för kommunen, då ökar allmänhetens engagemang. Med resurshushållningen som mål har kommunen även satsat brett på folkbildning. Sedan femton år tillbaka utbildas alla skolelever i energieffektivitet, dessutom anordnas kampanjer och man bjuder in fastighets- och villaägare till informationsträffar. I dag har 70 procent av kommunens hushåll deltagit i möten om avfall och källsortering. Anders Lindberg, VD på Borlänge energi, menar att ett bra miljöarbete förutsätter en god ekonomi för att man ska våga investera, men att avkastningen hittills varit mycket bra i Borlänge: Enligt min erfarenhet är miljöinvesteringarna alltid lönsamma. I vissa fall betalar de sig redan efter tre till fem år och alltid på mindre än tio. Borlänge energis mål är att enbart använda energikällor som saknar alternativ användning. Genom att samverka med industrin får man tillgång till sekunda energi (som annars skulle släppas ut till luft och vatten utan nytta) från exempelvis rökgaser och kan värma vatten till fjärrvärmeanläggningen. Trots en omfattande utbyggnad av fjärrvärmenätet har bolaget kunnat behålla sina relativt låga energipriser. 1 I Borlänges Miljöprogram 2002 kopplas tretton av de nationella miljökvalitetsmålen och fem nationella folkhälsomål till ett antal kommunala delmål som anses vara rimliga att uppnå under en angiven tidsperiod. Delmålen utvärderas regelbundet och redovisningar sker till kommunfullmäktige. Kommunens övergripande utvecklingsmål är ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart samhälle där följande mål ska vara vägledande i all kommunal verksamhet: Borlänge är en attraktiv ort för boende, företagande och besök Borlängeborna, näringslivet och besökare får rätt service med god kvalitet Borlänge är en miljökommun som vågar gå före Kommunen är en attraktiv arbetsplats Kommunen har sund ekonomi Mer att läsa: Miljöprogram 2002 och Miljöbokslut Karin Blidberg, miljöinspektör Steve Johnson, kommunens översiktsplanerare Anders Lindberg, VD, Borlänge energi 7

12 Mölndal Samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen,hösten 2001 fick Planeringsutskottet och Miljöoch hälsoskyddsnämnden i gemensamt uppdrag att utarbeta lokala miljömål och åtgärdsprogram för Mölndals kommun. Arbetet skulle ske i samråd med berörda förvaltningar och målet var att ta fram ett sammanhängande system med miljömål, åtgärder och uppföljning. Inledningsvis bildades fem arbetsgrupper som skulle arbeta fram lokala miljömål för luft, vatten, natur, god bebyggd miljö samt giftfri miljö. I grupperna deltog Framgångsrikt grupparbete ca 40 personer från kommunen, näringslivet, föreningar, LRF, statliga verk Tre fokusområden och enskilda Mölndalsbor med gedigna Fler nätverk och ökat samarbete miljökunskaper. Gruppledarna kom från kommunen och skötte skrivande och administration. Förslagen till miljömål skickades efter lndal bearbetning ut på en bred remiss i januari När svaren kom in var de övervägande positiva, berättar Stina Landén, miljösamordnare på kommunen och en av nyckelpersonerna i miljömålsarbetet: Vi fick bl.a. höra att målen var briljant formulerade och självklara, och att vi tog ett samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen. Stina Landén tror att en del av förklaringen till framgången är att man först arbetade i smågrupper innan förslaget gick ut på remiss, och att man tog tillvara den kompetens som fanns i kommunen. Man har inte heller prioriterat mellan olika miljömål, det är upp till varje aktör att plocka ut det de är mest intresserade av. Att det är samma mål nationellt, regionalt och lokalt är en stor styrka. Företagarna i kommunen har sagt att de har stor nytta av de lokala miljömålen när de tar fram miljömål för den egna verksamheten och tycker det är en fördel att de lokala målen följer den nationella strukturen. Det är lättare att samtala om miljömålen när de är lokala, då har människor större förståelse för vad de kan påverka, menar Patrik Karlsson, Planeringsutskottets ordförande, som också poängterar att det är viktigt att man följer upp målen och åtgärdar det som inte är bra. Patrik Karlsson rekommenderar ett arbetssätt som utgår från ett brett samarbete med deltagare från olika grupper, men menar också att det behövs eldsjälar, miljösamordnare eller andra nyckelpersoner, som kan driva och samordna arbetet och få med folk, även de som kanske är negativa i början. För att förenkla kommunikationen och snabbare komma igång med konkreta åtgärder har man i Mölndal valt att fokusera på tre områden: Hållbara trafiksystem, Tätortsnära natur och Hälsosam livsmiljö. Det arbetssättet medför flera fördelar, menar Anders Hansson, förvaltningschef på Stadsbyggnadskontoret, med ansvar för miljösamordningen i kommunen: Folk kommer inte ihåg fler än två eller tre 8

13 områden så det är bra att kunna kraftsamla kring samma sak, och bra att alla kommunicerar samma mål. Miljömålen har givit en gemensam plattform för miljöarbetet i kommunen och bl.a. gjort miljöarbetet tydligare för politikerna. Stina Landén hoppas att det kommer att gå snabbare på sikt, att det blir en ökad förståelse för miljöfrågorna, och att de blir en gemensam utgångspunkt och plattform även i samhällsdebatten, något som går att kommunicera. Det finns förstås målkonflikter, motsättningar mellan olika miljömål, men för att veta vilka konsekvenserna blir av varje åtgärd måste man titta på varje enskilt fall. En svårighet med det lokala miljömålsarbetet kan vara att konstruera mätbara miljömål eftersom uppföljningen bitvis är svår på kommunnivå, säger Stina Landén. En positiv effekt av miljömålsarbetet är att det både breddar de befintliga nätverken och bygger nya. I ett aktuellt projekt samarbetar Mölndals kommun med miljöchefer på olika företag i kommunen, samt Vägverket och Västra Götalandsregionen. Sammanlagt omfattar projektet 40 procent av alla som arbetar i kommunen. Målet är att få till en attitydförändring och försöka minska bilpendlandet. Anders Hansson tror att miljöfrågorna kommer att få en annan tyngd framöver, en annan helhet: Jag tror de kan fungera som övergripande mål för kommunens fortsatta fysiska planering och att de underlättar revideringen av den nya översiktsplanen, t.ex. när det gäller att planera nya bostadsområden. Dessutom visar åtgärdsplanen att det här är viktigt för oss i den kommunala organisationen, att vi föregår med gott exempel.1 Mölndals miljömål utgår från tretton av de nationella miljömålen. De är konkreta, mätbara och uppföljningsbara, inkluderar alla aktörer och omfattar hela den geografiska kommunen. De utgår från människan och de handlar om livet: Vi ska överleva människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter Vi ska fortleva vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer Det ska vara värt att leva våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra och ha tid och plats för rekreation och naturupplevelser. Till miljömålen hör åtgärdsstrategin Action 21 som bygger på att alla aktörer tar ansvar för sin del av miljöpåverkan. Strategiska åtgärder inom tre fokusområden prioriteras: Hållbara trafiksystem, Tätortsnära natur och Hälsosam livsmiljö. Mer att läsa: Mölndals miljömål samt åtgärdsprogrammet Action 21. Stina Landén, miljösamordnare Patrik Karlsson, ordförande Planeringsutskottet Anders Hansson, förvaltningschef, Stadsbyggnadskontoret Foto: Boel Ferm 9

14 Gävleborg Brett samarbete gav regionala miljömål Gävleb Arbetsgrupper föreslog regionala miljömål Miljökämpar och industri eniga om ambitionsnivå Begränsade åtgärder ett framgångsrecept,vintern inledde länsstyrelsen i Gävleborg som första län i landet arbetet med att regionalt anpassa, precisera och konkretisera fjorton av de femton nationella kvalitetsmiljömålen. Länsstyrelsen initierade nio arbetsgrupper med externa ordföranden för de miljömål som bedömdes ha störst betydelse för länets utveckling (se faktaruta). Grupperna skulle lämna förslag på regionala mål och åtgärdsstrategier. Arbetet var lite trevande i början, men efter en tveksam start kom man snabbt igång, bl.a. besökte länsstyrelsen varje kommun och informerade om målen. Även näringslivet kom tidigt med i arbetet. Per Lundman, VD för Arizona Chemicals, var ordförande i Giftfri miljö-gruppen: Jag har ofta en känsla av att ramarna är givna och att det inte finns något förhandlingsutrymme. Men så var det inte här. Vi kom med på ett tidigt stadium och hade oerhört konstruktiva diskussioner i en sammansatt grupp med personer från kommun, näringsliv, miljökonsulter osv. Samarbetet fungerade bättre än jag hade förväntat mig. Vi satt som en arbetsgrupp där ingen bestämde mer än någon annan och där alla kunde påverka. Det var inte helt lätt för grupperna att enas om ambitionsnivån, i första hand gällde detta övergödnings- och klimatmålen. Bland deltagarna fanns både industrifolk och utpräglade miljökämpar, personer med delvis vitt skilda åsikter som inte är rädda att ta ställning och föra fram sina åsikter (det senare är för övrigt viktiga egenskaper för en gruppdeltagare, enligt Per Lundman). Av förklarliga skäl blev det en del kompromisser. Men Per Lundman menar att man ändå lyckades nå fram till ett gemensamt beslut i hans grupp, även om det tog tid: Som grupp stod vi bakom de mål vi tog fram, även om vi var långt ifrån varandra i början. Vi hamnade på nivåer som var acceptabla. När vi var klara gick ingen därifrån och var missnöjd. Samarbetet mellan länsstyrelsen, kommunen, näringslivet, miljöorganisationer m.fl. skapade en bred diskussion. Lena Andreasson, landstingspolitiker och fd. kommunalråd i Gävle, var med från början: Vi började med att diskutera vilka delmål som gäller i vårt län, vad vi har uppnått hittills och vad vi kan uppnå. Hur skulle vi låta Gävleborna få kännedom om vårt arbete med miljömålen och skulle vi begränsa oss eller ta med hela batteriet? Vi fick även möjlighet att informera kommunstyrelsen i Gävle om det kommande arbetet med de regionala och kommunala miljömålen. I Gävle har man ägnat mycket tid åt att förankra miljöarbetet hos allmänheten. Gävleborna bjöds 10

15 bl.a. in till diskussionskvällar för att få säga vad de tyckte och tänkte i frågan. Arbetet och dialogen måste ligga på en nivå som många kan relatera till och ta på allvar. En del miljöfrågor kan vara svåra, men vissa saker kan alla diskutera, t.ex. avfallsfrågor. Lena Andreassons recept för ett lyckat miljöarbete är att kommunen prioriterar att arbeta med det som kan förbättras och som går att åtgärda lokalt, exempelvis luft- och klimatpåverkan eller vattenkvalitet. En bred kontakt med olika intressenter är grunden för ett lyckat arbete enligt Stig Hammarsten, Miljövårdsdirektör på Länsstyrelsen i Gävleborg: Det är viktigt att arbeta i en öppen dialog med alla inblandade. Att förankra ämnet så brett som möjligt hos alla som är viktiga för genomförandet. Att ha ärliga diskussioner och vara optimistisk. Men också realistisk. Vissa åtgärder kanske går att genomföra relativt omgående med en begränsad insats, medan annat kräver långsiktighet och tillgång till omfattande personella och ekonomiska resurser. Andra viktiga aspekter är att arbetet är ordentligt förankrat hos den högsta ledningen och inom organisationen. Länsstyrelsen har besökt och diskuterat miljömålsarbetet med samtliga kommuner på kommunledningsnivå, och landshövdingen har medverkat aktivt och tagit upp frågan när kommunalråden bjudits in. 1 Nio arbetsgrupper med representanter från län och kommun, näringslivet, miljöorganisationer m.fl. fick vintern i uppgift att ta fram förslag till regionala miljömål och åtgärder för de miljömål som bedömdes har störst betydelse för länets utveckling: Begränsad miljöpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö De regionala målen fastslogs av Länsstyrelsen i juni Då hade antalet mål och etappmål minskat jämfört med förslaget och gjorts kvantifierbara (så långt som möjligt) med utgångspunkt i de synpunkter som kom in via remisser. Länsstyrelsens beslut omfattar målen, inte förslagen till åtgärder. Mer att läsa: Miljömål Per Lundman, VD Arizona Chemical Lena Andreasson, Landstingspolitiker Stig Hammarsten, Miljövårdsdirektör, Länsstyrelsen i Gävleborg 11

16 SUNDSVALL FRÅN MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOARBETE TILL LIVSMILJÖBOKSLUT I år gör Sundsvall en samlad redovisning av olika faktorer som påverkar både hälsa och miljö. Livsmiljöbokslut 2002 inkluderar olika bestämningsfaktorer för hälsa och tretton av de femton nationella miljökvalitetsmålen. Livsmiljöbokslutet bygger på en lång tradition: Sundsvall började ge ut årliga miljöbokslut redan 1991 och var därmed först i landet. Tanken var att låta invånarna följa miljöutvecklingen i kommunen på ett lättillgängligt sätt så att de själva kan ta ställning i olika miljöfrågor. Miljöbokslutet, som har använts mycket av Sundsvallsborna, inkluderade redan från början folkhälsoarbetet och från 1998 ingår även välfärdsnyckeltal. År 2001 lade kommunen fram sin första folkhälsorapport: Hälsan rättvist fördelad? De flesta av de nationella miljökvalitetsmålen visar hur miljö- och hälsoaspekter hänger ihop. Den bebyggda miljön är en väsentlig del av människans livsrum och viktig för välbefinnandet. En bra miljö ger tillfälle till möten, erbjuder tillgänglighet och trygghet, och en känsla av identitet och samhörighet. En sund fysisk miljö som stödjer en god hälsa bestäms både av kemiska och biologiska faktorer, t.ex. luftföroreningar, och av tillgången på grönområden eller annan naturmiljö, bullerfria zoner, kommunikationer, sociala kontakter m.m. Dessa samband, som ofta verkar glömmas bort, vill Sundsvall synliggöra. Människans vardagsmiljö har stor betydelse för stressnivåer och hälsa. Ofta bortser man i planeringssammanhang från att personskador inträffar vid exponering för risker i olika miljöer, t.ex. dålig trafikmiljö, arbetsmiljö, hem-, skola och fritidsmiljö. Genom att medvetet satsa på sunda och säkra miljöer skapas förutsättningar för att ge invånarna en livsmiljö som samtidigt är trygg, trivsam, vacker och hållbar. Sundsvalls miljöarbete tog ett rejält kliv framåt i och med det statliga uppdraget Miljöprojekt Sundsvall Timrå, som presenterade sina förslag Året efter var Sundsvall värd för WHO:s och UNEP:s världshälsokonferens med temat Stödjande miljöer för hälsa. Konferensen antog en slutdeklaration, Sundsvallsdeklarationen om Stödjande miljöer för hälsa, och visade tydligt på sambanden mellan yttre miljö och folkhälsa. Marie-Louise Henriksson, samhällsplanerare och samordningsansvarig för det kommunövergripande Agenda 21-arbetet i Sundsvall: Mitt råd till en kommun som vill inkludera hälsofrågorna i miljömålsarbetet är att den miljömålsansvarige sätter sig ner tillsammans med kommunens hälsoplanerare och diskuterar vad arbetet bör fokusera på. Jag rekommenderar också att miljöarbetaren går en folkhälsoutbildning och hälsoplaneraren en miljöutbildning. Det ger en bredare syn på arbetet. Miljömålsarbetet innebär alltid avvägningar mellan olika intressen, men rent politiskt är det betydligt lättare att sälja in värdet av att kunna ta en promenad i en gammal skog än att det finns en sällsynt lav där. Resultatet blir ju detsamma, laven klarar sig. Mer att läsa: Sundsvalls Livsmiljöbokslut 2002 kan hämtas som pdf och beställas via 12

17 F ALUN ÖVERSIKTSPLAN OCH MILJÖPROGRAM BLIR HÅLLBARHETSPLAN När det var dags att revidera Falu kommuns översiktsplan och miljöprogram bestämdes det att det skulle ske samtidigt. Miljöfrågorna ges därmed en tydligare roll. Samrådsoch utställningsprocessen som finns i planoch bygglagen ökar möjligheterna till dialog och förankring av planerna, vilket kändes extra angeläget i ett Agenda 21-perspektiv. Den integrerade översikts- och miljöplanen kallas hållbarhetsplan eftersom en långsiktigt hållbar utveckling innebär en mer förvaltande syn på nyttjandet av både mänskliga resurser och naturresurser. Den tidigare traditionella översiktsplaneringen fokuserade ofta på förändringar, exploatering och utbyggnad. Representanter från samtliga förvaltningar deltar i arbetet som hålls ihop av stadsbyggnadskontoret. Samråd med invånare och andra aktörer ska genomföras under 2004, med sikte på en färdig plan Hittills har man sammanställt alla aktuella politiska utvecklingsmål för kommunen som geografiskt område, hämtat från andra planer och dokument. Revideringen av Faluns miljömål och åtgärderna för att uppnå dem görs som en genomgång av kommunens tidigare miljöoch energiprogram, relaterat till den nya strukturen på de nationella miljömålen. Faluns gamla miljömål täcker det mesta av de nationella miljömålen, men numera inkluderas även kulturmiljövårdens mål och åtgärder. I den nya versionen blir det ännu viktigare att det finns en gemensam uppslutning bakom de mål och åtgärder som beslutas både inom och utanför kommunorganisationen. Detta kan förhoppningsvis uppnås genom att miljöfrågorna inordnas direkt i kommunens planering för en hållbar samhällsutveckling. Falu kommun har en digital kunskapsbas som hela tiden utvecklas och byggs på. Den innehåller bl.a. uppgifter om miljötillståndet i kommunen, blir gemensam för hela kommunen och kan användas i kommunorganisationen. Det som förs upp till fullmäktigebeslut blir avvägningar, markanvändningsredovisningar, rekommendationer och åtgärder som arbetet resulterar i; strategier för hur Falun ska utvecklas inom ramarna för en hållbar utveckling Anna Perols, kommunbiolog, Falu kommun: Det är viktigt med en politisk uppslutning bakom miljömålsarbetet. Faluns sätt att arbeta förutsätter också samarbete mellan kommunen och andra aktörer. Alla måste ställa upp och "dra sitt strå till stacken". Det är viktigt att mål och åtgärder förankras hos alla aktörer. En bra utgångspunkt är att arbeta i grupper med företrädare för olika intressen. Mer att läsa: Falu kommuns Agenda 21-bokslut. 13

18 JÄMTLAND MILJÖLEDNING OCH NATIONELLA MILJÖMÅL Jämtlands län har valt att jobba med miljöledningssystem för att få en bra struktur och kvalitetssäkring av miljöarbetet. Samtliga kommuner och landstinget är i slutfasen av införandet av ett miljöledningssystem (ISO 14001/EMAS). Med utgångspunkt i de nationella miljömålen har länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, högskola och andra organisationer bildat arbetsgrupper som formulerat länsmål, vilka sedan har fastställts av länsstyrelsens styrelse. För att få ett offensivt och målinriktat miljömålsarbete har Jämtland utvecklat en ny modell för miljöutredning som utgår från en målbild där de nationella miljömålen och länsmålen är utgångspunkten. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har fastställt miljöpolicy och övergripande miljömål för kommunerna med utgångspunkt i de nationella miljömålen, miljöutredningen, egna Agenda 21-mål och eventuellt andra lokala mål. Arbetssättet innebär en tydlig fokusering på viktiga miljöfrågor och prioritering bland olika miljömål. Svårigheterna att prioritera har i slutänden upplevts positiva kommunernas miljöarbete blir trovärdigare när de klarar av det de åtar sig. Miljömålsarbetet har inkluderats i den ordinarie besluts- och budgetprocessen. Det ger bättre samordning och struktur av miljömålsarbetet och är bra både för miljön och kommunernas ekonomi. För kommunerna blir det lättare att kommunicera miljömålen mot kommuninnevånarna och framför allt företagen, vilket leder till att det blir naturligt att företagen inarbetar relevanta miljömål i sitt eget miljöarbete. Jobbet med miljöledningssystem har givit en samsyn över länet, stora samordningsvinster för ett gemensamt miljöarbete och en profilering av Jämtlands län som en grön region. Kommunernas arbete med miljöledningssystem ingår i ett större projekt där ca 100 företag, 26 kommuner och tre landsting/fylkeskommuner i Jämtlands län och Tröndelag i Norge ingår. Thure Mårtensson, projektledare för kommunernas arbete med miljöledningssystem, Jämtlands län: Mitt råd är att föra in miljöfrågorna i den ordinarie beslutsprocessen och att prioritera rätt saker man ska bara ägna sig åt det man klarar av. Och det ska finnas rutiner för uppföljning. Ett tips är också att satsa på befintligt material och egen expertis och sammanställa ett underlag utifrån det. Med utgångspunkt i underlaget kan man sedan göra en analys och föreslå konkreta åtgärder och även se var det fattas kunskap. En fördel är också att jämföra med andra kommuner och se vad de har gjort, i stället för att göra alla utredningar eller mätningar själv, t.ex. luftmätningar. Slutligen är arbetssättet, att arbeta med miljöledningssystem, bra för att få struktur på miljöarbetet och det ger synergieffekter på övrig verksamhet. Mer att läsa: 14

19 UPPSALA MILJÖMÅL I TILLSYNEN Verksamheten på miljökontoret i Uppsala har sedan länge planerats med utgångspunkt i de nationella miljömålen. När miljömålen kom 1999 var det naturligt att använda dem i planeringen i stället för de tidigare miljöhoten. Genom att planeringen utgår från de nationella miljömålen blir arbetet mer långsiktigt och inte lika händelsestyrt. Frågor som är viktigast från miljö- och hälsosynpunkt och som miljökontoret kan påverka prioriteras. Inledningsvis bryts de nationella miljömålen ner till lokala mål för miljökontoret som beslutats av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Därefter gör miljökontoret en årlig planering för hur arbetet ska genomföras i syfte att nå de lokala målen. Det finns en tydlig koppling mellan miljömålen och den utredning av tillsynsbehovet som alla tillsynsmyndigheter ska göra enligt miljöbalken. Tillsynsbehovet bedöms med utgångspunkt i olika lagstiftningskrav och de resurser som miljökontoret behöver för att uppfylla sin del av de nationella, regionala och lokala miljömålen. Samtliga anställda är mycket delaktiga i planeringen. Alla handläggare är med och bedömer tillsynsbehovet, sätter upp mål och planerar nästa års verksamhet. Livsmedels- och djurskyddstillsyn är två ansvarsområden som saknar nationella mål, vilket försvårar målstyrningen. På miljökontoret försöker man lösa problemet genom att formulera egna mål som passar in i planeringen. Miljökontoret har byggt upp en databas med detaljerad information om olika branscher och bl.a. uppgifter om antal tillsynsobjekt, tillsynsbehovet, planerat antal tillsynsdagar, ärenden och inspektioner under året, samt vilka typer av faror (från miljö-, hälso- och djurskyddssynpunkt) som finns med branschen. Bland uppgifterna finns också information som visar om det finns andra kriterier som styr tillsynen, t.ex. lagstiftning eller avgifter. Johan Stock, tillsynssamordnare, Uppsala kommun: Först och främst är det viktigt att bestämma vad man vill uppnå som tillsynsmyndighet, inte bara hur det ska göras. På så sätt blir man inte låst i enskilda arbetsmetoder. Det finns olika lösningar, olika medel för att uppnå målen. Sedan gäller det att prioritera bland miljömålen. Vilket eller vilka mål är viktigast att nå? Vad kan vi uppnå som tillsynsmyndighet? Ibland är det svårt att sätta mätbara och uppföljningsbara mål, t.ex. om andra aktörer inverkar på resultatet. Det är ändå viktigt att formulera mål som bygger på vad vi vill uppnå. Efter några år, när t.ex. föroreningarna har minskat, kan vi analysera vad vi har gjort för att uppfylla målen. Mer att läsa: Miljökontorets verksamhetsplan 15

20 Litteraturförteckning Boverket och Naturvårdsverket, Planera med miljömål! En vägvisare. Rapport Boverket och Naturvårdsverket, Planera med miljömål! En idékatalog. Rapport Energimyndigheten, Miljömålsrapport 2002: bidrar Energimyndigheten till att uppfylla de 15 svenska miljökvalitetsmålen? ER 2003:7. Miljödepartementet, På väg mot miljökvalitetsmålen: 17 exempel från de lokala investeringsprogrammen Naturvårdsverket, Handlingskraft för klimatet om kommuners arbete: Falkenberg, Eskilstuna, Gävle, Växjö, Övertorneå Naturvårdsverket, Kommunerna och miljömålen en utvärdering. Rapport Naturvårdsverket och Miljömålsrådet, Miljömålen når vi fram? defacto Naturvårdsverket och Miljömålsrådet, Miljömålen når vi delmålen? defacto Naturvårdsverket, Målgång. Så kan din kommun bidra till att miljömålen nås Naturvårdsverket, På väg mot klimatmålet: så kan den fysiska planeringen bidra Naturvårdsverket, Tillsyn och miljömål en idésamling. Rapport Naturvårdsverket, Samhälle, system och miljöstyrning En diskussion om synergier, konflikter och hållbarhet i miljöarbetet. Rapport Prop. 1997/98:145, Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Prop. 2000/01:130, Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. SOU 2000:52, Framtidens miljö: allas vårt ansvar! Svenska Kommunförbundet, God bebyggd miljö en del av välfärden: Mer mänskliga miljöer Från Haparanda till Helsingborg Skönhet och välbefinnande Svenska Kommunförbundet, Gröna nyckeltal en metod för att jämföra kommuner Naturvårdsverket, Miljömål och sektorsansvar. Rapport

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011.

Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Sammanställning av samrådsremiss: Folkhälsoplan för Borlänge Kommun 2008-2011. Borlänge kommun har på uppdrag av kommunstyrelsen tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för Borlänge Kommuns långsiktiga,

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.40 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

R EVISIONSRAPPORT 2007. Granskning av miljöledningsarbetet. Malmö stad

R EVISIONSRAPPORT 2007. Granskning av miljöledningsarbetet. Malmö stad R EVISIONSRAPPORT 2007 Granskning av miljöledningsarbetet Malmö stad Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan:

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionen har tre övergripande målsättningar 1. utveckla regionen

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning Företagen ska spara energi Många företag kan spara upp till 15 procent av sin energianvändning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Strategi för hållbar utveckling

Strategi för hållbar utveckling 2008-04-14 1 (8) Strategi för hållbar utveckling Bakgrund I Falköpings kommuns flerårsplan för 2008 2011 sägs följande om de övergripande målsättningar för hållbar utveckling: Utan att äventyra kommande

Läs mer

miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål

miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål miljömålen nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008 miljömålen nu är det bråttom! Det var en bra bäck. Klar och brun dansade den över tussar av fjolårslöv och genom kvarglömda

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål 1(7) Rektor 2004-03-14 Leif Svensson Dnr Redovisning av miljöledningssystemarbetet under år 2003 vid Högskolan i Gävle Arbetet med att integrera miljöledningssystem allt bättre i den ordinarie verksamheten

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet Innehållsförteckning Miljökurser inom ramen för universitetets miljöledningssystem... 1 Utbildningsplan och målgrupper...

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsopolicy för Nyköpings kommun 2012-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning och syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 2.1 Politiska utgångspunkter... 4 2.2 Situationsspecifika

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP)

Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00. Kristina Strömbeck Kardoud Projektledare. Ordförande... Nicklas Ljungström (MP) Miljöutskottet Datum 2013-11-27 Plats och tid Sessionssalen Nya Rådhuset Kl. 15:00-16:00 Beslutande Nicklas Ljungström (MP) Ordförande Stefan Malmberg (S) Vice ordförande Sune Mårtensson (M) Ledamot Övriga

Läs mer