Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift"

Transkript

1 Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå en idéskrift

2 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm ISBN X Naturvårdsverket Tryck: Almqvist & Wiksell, Uppsala 2003 Upplaga: Produktion: Ord & Vetande AB, Uppsala Skribent, redaktör: Åsa Eckerrot, Skrivupp Grafisk form: Mats Thorburn, Ord & Vetande AB, Uppsala Illustrationer: Erik Hedman

3 Femton miljömål År 1999 fastställde riksdagen femton miljökvalitetsmål som beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på längre sikt: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Hur ska miljömålen följas upp? Uppföljningen är en central del i miljömålssatsningen. Miljömålsmyndigheterna och länsstyrelserna tar fram indikatorer för att följa upp de nationella miljömålen. På nationell nivå presenteras utvecklingen i Miljömålsrådets årsrapport defacto och på I flera fall kan indikatorerna också användas på lokal nivå. Sedan tidigare arbetar många kommuner dessutom med miljöredovisningar och gröna nyckeltal. Det är viktigt att uppföljningssystemet delvis är gemensamt och hänger ihop mellan lokal, regional och nationell nivå. Ett gemensamt system underlättar för kommunerna att följa upp, samordna och prioritera i det lokala miljöarbetet. (Se även bakre omslagets insida.) Under hösten 2001 våren 2002 konkretiserades miljömålen i olika delmål som anger inriktningen och sätter tidsramarna för arbetet. Mer att läsa:

4 Vem gör vad? Bilden visar hur miljömålsarbetet är tänkt att ske i samspel mellan: Regering/Riksdag ansvarar för nationella mål och styrmedel Statliga myndigheter ansvarar för olika delar av målen Miljömålsrådet följer upp och utvärderar det samlade arbetet Kommuner tar fram lokala mål och åtgärdsprogram i samarbete med lokala aktörer Företag och organisationer väger in målen i den egna verksamheten Länsstyrelser tar fram regionala mål i samarbete med kommuner och andra aktörer Individer påverkar som konsumenter och medborgare

5 Innehåll 2 Förord 3 Inledning: Nationella miljömål en utmaning 6 Borlänge: Miljöprogram med lokalt anpassade miljömål 8 Mölndal: Samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen 10 Gävleborg: Brett samarbete gav regionala miljömål 12 Sundsvall: Från miljö- och folkhälsoarbete till livsmiljöbokslut 13 Falun: Översiktsplan och miljöprogram blir hållbarhetsplan 14 Jämtland: Miljöledning och nationella miljömål 15 Uppsala: Miljömål i tillsynen 16 Litteraturtips 1

6 Förord De femton nationella miljökvalitetsmålen som beslutats av riksdagen är en del av politiken för en hållbar utveckling. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges natur- och kulturmiljö som är hållbara på lång sikt. De ska regelbundet följas upp och utvärderas. Till varje miljökvalitetsmål finns också olika delmål som anger inriktning och tidsperspektiv för arbetet. Målen finns men mycket av medlen återstår. Naturvårdsverket och andra statliga myndigheter har tagit sig an sina olika uppdrag i miljömålsarbetet. Uppföljningen och utvärderingen samordnas av Miljömålsrådet på uppdrag av regeringen. Rådet föreslår även nödvändiga förändringar i mål och styrmedel vid behov. För att konkretisera arbetet och dess förutsättningar är det viktigt att miljömålsarbetet sker i en fortsatt dialog mellan lokal, regional och nationell nivå. Kommunerna är motorn i det lokala miljömålsarbetet. Hos dem finns ett samlat lokalt ansvar för att skapa en god livsmiljö; ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Det är på den lokala nivån många åtgärder ska genomföras för att nå miljömålen och där görs många avvägningar i arbetet med att nå ett hållbart samhälle. Miljömålen behöver kopplas till kommunens egna politiska mål och instrument för att bli en del av den lokala politiken. De har beröring med mycket annat välfärdsarbete i kommunerna, t.ex. för folkhälsa, attraktivitet, trygghet, säkerhet och tillväxt. Men för att det ska bli ett tryck i frågorna måste de också bli konkreta för invånarna. Den här idéskriften riktar sig i första hand till dig som fattar politiska beslut eller arbetar med miljömålsarbete på lokal nivå. Här presenteras erfarenheter från några kommuner som valt att arbeta med miljömålen på olika sätt: genom politisk styrning och tvärsektoriellt arbete, i dialog med invånare och näringsliv samt i regionalt samarbete. Vi hoppas att exemplen kan fungera som stöd och inspiration till de kommuner som nu står i begrepp att utforma sitt eget miljömålsarbete! 1 Lars-Erik Liljelund Generaldirektör Naturvårdsverket Jan Bergqvist, Ordförande Miljömålsrådet Ilmar Reepalu, Ordförande Svenska Kommunförbundet 2

7 Inledning Nationella miljömål en utmaning Riksdagen har beslutat om femton miljökvalitetsmål och ett sextiotal delmål. Samtidigt har många av de tidigare miljömålen rensats bort. De nya miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation (år 2020), medan många delmål ska vara uppnådda 2005 och Förutom en årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen görs en djupare utvärdering vart fjärde år som lämnas till regeringen. Strukturen med miljökvalitetsmål och delmål innebär att det går att följa utvecklingen i miljön på ett betydligt bättre sätt än tidigare, vilket ökar förutsättningarna för att vi ska nå målen. Enligt riksdagen är det viktigt att kommunerna tar ett övergripande ansvar när det gäller att anpassa miljömålen till de lokala förutsättningarna. Kommunerna ses som plattform och motor i det lokala miljömålsarbetet genom att de förankrar, utvecklar och förverkligar miljömålen i nära samarbete och dialog med samhällets olika aktörer. som många kommuner antagit Flera kommuner har inlett arbetet med att utveckla lokala miljömål och strategier. Många har inkluderat miljömålen i arbetet med kommunens miljöprogram, medan andra valt att samordna miljömålsarbetet med införandet av miljöledningssystem, det lokala Agenda 21-arbetet eller folkhälsoarbetet. I vissa fall har miljömålen integrerats i översiktsplaneringen eller i olika verksamhetsplaner för t.ex. energi, transporter, avfall och miljötillsyn. Miljömålen är också utgångspunkter för de lokala investeringsprogrammen och arbetet med regionala tillväxtprogram. 3

8 En utgångspunkt för den här idéskriften och de exempel som presenteras är en studie av miljömålsarbetet i åtta kommuner som Naturvårdsverket genomförde Syftet var att öka kunskapen om vad som krävs för att utveckla lokala miljömål och hur det kommunala miljömålsarbetet kan bli framgångsrikt. Studien visade att kommunerna arbetade på flera olika sätt med miljömålen och hade kommit olika långt. De såg både hinder och möjligheter i arbetet och hade önskemål om olika stöd från regional och nationell nivå. Resultatet av studien redovisas i rapporten Kommunerna och miljömålen en utvärdering (Rapport 5265).* Satsningar i stat och kommun Staten genomför flera stora satsningar med koppling till miljömålen. Mellan 1997 och 2002 satsades 6,2 miljarder kronor i statsbidrag till lokala investeringsprogram (LIP) för en ekologiskt hållbar utveckling. Totalt 161 kommuner genomför 211 lokala investeringsprogram med en sammanlagd investeringsvolym på mer än 20 miljarder kr. Investeringsbidragen har gått till lokala program som ger minskad miljöbelastning, effektivare användning av energi och andra naturresurser, ökad återanvändning och återvinning, ökad användning av förnyelsebara resurser och ökad sysselsättning. Ett nytt stöd, Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) har inrättats för åtgärder som främst syftar till att minska klimatpåverkan. Sammanlagt 840 miljoner kronor har reserverats för Klimp och kan börja betalas ut LIP och Klimp ska även bidra till miljömålsarbetet genom ökat engagemang och fler aktiviteter på lokal nivå, samt kunskap om tekniska lösningar, nya metoder och samverkan mellan olika aktörer. Statens institut för ekologiskt hållbar utveckling (IEH), har fått en särskild roll i att sprida erfarenheterna. Andra stora statliga satsningar med koppling till miljömålen omfattar sanering av förorenade områden * 4

9 och inrättande av reservat för värdefull natur. Länsstyrelserna har fått extra resurser för att arbeta med miljömålen och uppföljningen på regional nivå. Staten har däremot inte anslagit några resurser specifikt för kommunernas miljömålsarbete. Därför måste kommunerna ta sig an miljömålen med utgångspunkt i sina lokala förutsättningar och genom att prioritera bland olika insatser. Flera kommuner har dock kommit igång mycket bra med detta arbete, vilket den här idéskriften visar. Mölndal tog fram ett sammanhängande system med miljömål, åtgärder och uppföljning. Fem brett sammansatta arbetsgrupper arbetade fram lokala miljömål för luft, vatten, natur, god bebyggd miljö och giftfri miljö. I Borlänge fick miljömålen en naturlig plats i ett redan tidigare ambitiöst miljöarbete, och man arbetar nu vidare med att inkludera frågorna i samhällsplanering, medborgardialog och investeringar. Sundsvall valde att samordna miljömålsarbetet med folkhälsoarbete och miljöbokslut. Från och med i år görs en samlad redovisning av tillståndet och utvecklingen av de faktorer som påverkar både hälsa och miljö: Livsmiljöbokslut Falun gör en integrerad översikts- och miljöplan, en hållbarhetsplan. Miljömålsarbetet innebär att det tidigare miljö- och energiprogrammet revideras med utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen. Gävleborg det första länet i landet som regionalt anpassat, preciserat och konkretiserat de nationella miljökvalitetsmålen lät nio arbetsgrupper ta fram förslag på regionala mål och åtgärdsstrategier. Uppsala låter miljömålen styra planeringen av miljötillsynen och Jämtlands län sätter in målen i miljöledningsarbetet i kommuner, länsstyrelse, landsting och företag.1 5

10 Borlänge Miljöprogram med koppling till nationella miljömål,tack vare ett väletablerat och framgångsrikt miljöarbete valde Borlänge att inte arbeta fram en ny struktur för miljömålsarbetet utan i stället utgå från det befintliga miljöprogrammet. Utgångspunkten för arbetet var miljösituationen och kommunens tidigare miljömål, strategier och miljöarbeten, samt internationella, nationella och regionala miljömål, strategier och miljöarbeten. Det första miljöprogrammet som tydliggjorde kommunens miljömål antogs I dag pågår ett aktivt miljöarbete inom hela kommunens verksamhet där bl.a. kontoret för hållbar utveckling (tidigare Agenda 21-kontoret) har en nyckelroll och de nationella miljömålen har kopplats till kommunens miljöprogram (se faktarutan). De nationella miljömålen är ett bra stöd i miljöarbetet, enligt Karin Blidberg, miljöinspektör i Borlänge: Tidigare levde kommunens miljöprogram ett liv lite för sig själv. Målen styrde inte kommunens verksamhet på allvar. Tanken är nu att integrera de lokala miljömålen i den ordinarie verksamhetsplaneringen. Miljöfrågorna integreras i översiktsplaneringen på samma sätt som ekonomi, kultur och sociala frågor översiktsplanen ska bli en hållbarhetsplan. Ambitionen är att den ska samordna utvecklingsmålen och samtidigt vara ett paraply och en riktningsgivare för olika verksamheters mål- och uppföljningsarbete. Till hållbarhetsplanen kopplas handlingsplaner för åtgärder och uppföljning med bokslut. Och det är helhetsperspektivet som är nyckeln till framgång, menar Steve Johnson, kommunens översiktsplanerare: Frågan om hållbarhet handlar om att kunna se helheten, att delarna hänger ihop och påverkar varandra. Det handlar om att de små besluten, de små stegen, tas i rätt och hållbar riktning. Det är självklart att samhällsplaneringen har påverkan på miljön, om vi t.ex. ska använda cykel eller kollektivtrafik, och om den ska bli effektiv och lönsam. I dag ser Steve sig själv som en processledare, snarare än som en planförfattare. Mycket av arbetet handlar om att involvera och övertyga olika verksamheter om att ett aktivt deltagande i en gemensam process underlättar både den egna verksamhetsplaneringen och den övergripande, kommunala. Men han poängterar att miljömålsarbetet inte kan klaras enbart på tjänstemannabasis, allmänheten måste också involveras: Mycket handlar om att förenkla och göra lättförståeligt, det är viktigt att höja medvetenheten och kunskapen hos människor. Och det är viktigt att välja ut något eller några mål som känns viktiga att 6

11 Utgick från befintligt miljöprogram Borlänge Lönsamma miljöinvesteringar Helhetsperspektiv i samhällsplaneringen arbeta med, sådant som är angeläget för kommunen, då ökar allmänhetens engagemang. Med resurshushållningen som mål har kommunen även satsat brett på folkbildning. Sedan femton år tillbaka utbildas alla skolelever i energieffektivitet, dessutom anordnas kampanjer och man bjuder in fastighets- och villaägare till informationsträffar. I dag har 70 procent av kommunens hushåll deltagit i möten om avfall och källsortering. Anders Lindberg, VD på Borlänge energi, menar att ett bra miljöarbete förutsätter en god ekonomi för att man ska våga investera, men att avkastningen hittills varit mycket bra i Borlänge: Enligt min erfarenhet är miljöinvesteringarna alltid lönsamma. I vissa fall betalar de sig redan efter tre till fem år och alltid på mindre än tio. Borlänge energis mål är att enbart använda energikällor som saknar alternativ användning. Genom att samverka med industrin får man tillgång till sekunda energi (som annars skulle släppas ut till luft och vatten utan nytta) från exempelvis rökgaser och kan värma vatten till fjärrvärmeanläggningen. Trots en omfattande utbyggnad av fjärrvärmenätet har bolaget kunnat behålla sina relativt låga energipriser. 1 I Borlänges Miljöprogram 2002 kopplas tretton av de nationella miljökvalitetsmålen och fem nationella folkhälsomål till ett antal kommunala delmål som anses vara rimliga att uppnå under en angiven tidsperiod. Delmålen utvärderas regelbundet och redovisningar sker till kommunfullmäktige. Kommunens övergripande utvecklingsmål är ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbart samhälle där följande mål ska vara vägledande i all kommunal verksamhet: Borlänge är en attraktiv ort för boende, företagande och besök Borlängeborna, näringslivet och besökare får rätt service med god kvalitet Borlänge är en miljökommun som vågar gå före Kommunen är en attraktiv arbetsplats Kommunen har sund ekonomi Mer att läsa: Miljöprogram 2002 och Miljöbokslut Karin Blidberg, miljöinspektör Steve Johnson, kommunens översiktsplanerare Anders Lindberg, VD, Borlänge energi 7

12 Mölndal Samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen,hösten 2001 fick Planeringsutskottet och Miljöoch hälsoskyddsnämnden i gemensamt uppdrag att utarbeta lokala miljömål och åtgärdsprogram för Mölndals kommun. Arbetet skulle ske i samråd med berörda förvaltningar och målet var att ta fram ett sammanhängande system med miljömål, åtgärder och uppföljning. Inledningsvis bildades fem arbetsgrupper som skulle arbeta fram lokala miljömål för luft, vatten, natur, god bebyggd miljö samt giftfri miljö. I grupperna deltog Framgångsrikt grupparbete ca 40 personer från kommunen, näringslivet, föreningar, LRF, statliga verk Tre fokusområden och enskilda Mölndalsbor med gedigna Fler nätverk och ökat samarbete miljökunskaper. Gruppledarna kom från kommunen och skötte skrivande och administration. Förslagen till miljömål skickades efter lndal bearbetning ut på en bred remiss i januari När svaren kom in var de övervägande positiva, berättar Stina Landén, miljösamordnare på kommunen och en av nyckelpersonerna i miljömålsarbetet: Vi fick bl.a. höra att målen var briljant formulerade och självklara, och att vi tog ett samlat och pedagogiskt grepp om miljömålen. Stina Landén tror att en del av förklaringen till framgången är att man först arbetade i smågrupper innan förslaget gick ut på remiss, och att man tog tillvara den kompetens som fanns i kommunen. Man har inte heller prioriterat mellan olika miljömål, det är upp till varje aktör att plocka ut det de är mest intresserade av. Att det är samma mål nationellt, regionalt och lokalt är en stor styrka. Företagarna i kommunen har sagt att de har stor nytta av de lokala miljömålen när de tar fram miljömål för den egna verksamheten och tycker det är en fördel att de lokala målen följer den nationella strukturen. Det är lättare att samtala om miljömålen när de är lokala, då har människor större förståelse för vad de kan påverka, menar Patrik Karlsson, Planeringsutskottets ordförande, som också poängterar att det är viktigt att man följer upp målen och åtgärdar det som inte är bra. Patrik Karlsson rekommenderar ett arbetssätt som utgår från ett brett samarbete med deltagare från olika grupper, men menar också att det behövs eldsjälar, miljösamordnare eller andra nyckelpersoner, som kan driva och samordna arbetet och få med folk, även de som kanske är negativa i början. För att förenkla kommunikationen och snabbare komma igång med konkreta åtgärder har man i Mölndal valt att fokusera på tre områden: Hållbara trafiksystem, Tätortsnära natur och Hälsosam livsmiljö. Det arbetssättet medför flera fördelar, menar Anders Hansson, förvaltningschef på Stadsbyggnadskontoret, med ansvar för miljösamordningen i kommunen: Folk kommer inte ihåg fler än två eller tre 8

13 områden så det är bra att kunna kraftsamla kring samma sak, och bra att alla kommunicerar samma mål. Miljömålen har givit en gemensam plattform för miljöarbetet i kommunen och bl.a. gjort miljöarbetet tydligare för politikerna. Stina Landén hoppas att det kommer att gå snabbare på sikt, att det blir en ökad förståelse för miljöfrågorna, och att de blir en gemensam utgångspunkt och plattform även i samhällsdebatten, något som går att kommunicera. Det finns förstås målkonflikter, motsättningar mellan olika miljömål, men för att veta vilka konsekvenserna blir av varje åtgärd måste man titta på varje enskilt fall. En svårighet med det lokala miljömålsarbetet kan vara att konstruera mätbara miljömål eftersom uppföljningen bitvis är svår på kommunnivå, säger Stina Landén. En positiv effekt av miljömålsarbetet är att det både breddar de befintliga nätverken och bygger nya. I ett aktuellt projekt samarbetar Mölndals kommun med miljöchefer på olika företag i kommunen, samt Vägverket och Västra Götalandsregionen. Sammanlagt omfattar projektet 40 procent av alla som arbetar i kommunen. Målet är att få till en attitydförändring och försöka minska bilpendlandet. Anders Hansson tror att miljöfrågorna kommer att få en annan tyngd framöver, en annan helhet: Jag tror de kan fungera som övergripande mål för kommunens fortsatta fysiska planering och att de underlättar revideringen av den nya översiktsplanen, t.ex. när det gäller att planera nya bostadsområden. Dessutom visar åtgärdsplanen att det här är viktigt för oss i den kommunala organisationen, att vi föregår med gott exempel.1 Mölndals miljömål utgår från tretton av de nationella miljömålen. De är konkreta, mätbara och uppföljningsbara, inkluderar alla aktörer och omfattar hela den geografiska kommunen. De utgår från människan och de handlar om livet: Vi ska överleva människan ska inte utsättas för hälsoskadliga utsläpp eller gifter Vi ska fortleva vi som lever nu får inte rycka undan förutsättningarna för kommande generationer Det ska vara värt att leva våra livsmiljöer ska vara vackra och trivsamma, vi ska må bra och ha tid och plats för rekreation och naturupplevelser. Till miljömålen hör åtgärdsstrategin Action 21 som bygger på att alla aktörer tar ansvar för sin del av miljöpåverkan. Strategiska åtgärder inom tre fokusområden prioriteras: Hållbara trafiksystem, Tätortsnära natur och Hälsosam livsmiljö. Mer att läsa: Mölndals miljömål samt åtgärdsprogrammet Action 21. Stina Landén, miljösamordnare Patrik Karlsson, ordförande Planeringsutskottet Anders Hansson, förvaltningschef, Stadsbyggnadskontoret Foto: Boel Ferm 9

14 Gävleborg Brett samarbete gav regionala miljömål Gävleb Arbetsgrupper föreslog regionala miljömål Miljökämpar och industri eniga om ambitionsnivå Begränsade åtgärder ett framgångsrecept,vintern inledde länsstyrelsen i Gävleborg som första län i landet arbetet med att regionalt anpassa, precisera och konkretisera fjorton av de femton nationella kvalitetsmiljömålen. Länsstyrelsen initierade nio arbetsgrupper med externa ordföranden för de miljömål som bedömdes ha störst betydelse för länets utveckling (se faktaruta). Grupperna skulle lämna förslag på regionala mål och åtgärdsstrategier. Arbetet var lite trevande i början, men efter en tveksam start kom man snabbt igång, bl.a. besökte länsstyrelsen varje kommun och informerade om målen. Även näringslivet kom tidigt med i arbetet. Per Lundman, VD för Arizona Chemicals, var ordförande i Giftfri miljö-gruppen: Jag har ofta en känsla av att ramarna är givna och att det inte finns något förhandlingsutrymme. Men så var det inte här. Vi kom med på ett tidigt stadium och hade oerhört konstruktiva diskussioner i en sammansatt grupp med personer från kommun, näringsliv, miljökonsulter osv. Samarbetet fungerade bättre än jag hade förväntat mig. Vi satt som en arbetsgrupp där ingen bestämde mer än någon annan och där alla kunde påverka. Det var inte helt lätt för grupperna att enas om ambitionsnivån, i första hand gällde detta övergödnings- och klimatmålen. Bland deltagarna fanns både industrifolk och utpräglade miljökämpar, personer med delvis vitt skilda åsikter som inte är rädda att ta ställning och föra fram sina åsikter (det senare är för övrigt viktiga egenskaper för en gruppdeltagare, enligt Per Lundman). Av förklarliga skäl blev det en del kompromisser. Men Per Lundman menar att man ändå lyckades nå fram till ett gemensamt beslut i hans grupp, även om det tog tid: Som grupp stod vi bakom de mål vi tog fram, även om vi var långt ifrån varandra i början. Vi hamnade på nivåer som var acceptabla. När vi var klara gick ingen därifrån och var missnöjd. Samarbetet mellan länsstyrelsen, kommunen, näringslivet, miljöorganisationer m.fl. skapade en bred diskussion. Lena Andreasson, landstingspolitiker och fd. kommunalråd i Gävle, var med från början: Vi började med att diskutera vilka delmål som gäller i vårt län, vad vi har uppnått hittills och vad vi kan uppnå. Hur skulle vi låta Gävleborna få kännedom om vårt arbete med miljömålen och skulle vi begränsa oss eller ta med hela batteriet? Vi fick även möjlighet att informera kommunstyrelsen i Gävle om det kommande arbetet med de regionala och kommunala miljömålen. I Gävle har man ägnat mycket tid åt att förankra miljöarbetet hos allmänheten. Gävleborna bjöds 10

15 bl.a. in till diskussionskvällar för att få säga vad de tyckte och tänkte i frågan. Arbetet och dialogen måste ligga på en nivå som många kan relatera till och ta på allvar. En del miljöfrågor kan vara svåra, men vissa saker kan alla diskutera, t.ex. avfallsfrågor. Lena Andreassons recept för ett lyckat miljöarbete är att kommunen prioriterar att arbeta med det som kan förbättras och som går att åtgärda lokalt, exempelvis luft- och klimatpåverkan eller vattenkvalitet. En bred kontakt med olika intressenter är grunden för ett lyckat arbete enligt Stig Hammarsten, Miljövårdsdirektör på Länsstyrelsen i Gävleborg: Det är viktigt att arbeta i en öppen dialog med alla inblandade. Att förankra ämnet så brett som möjligt hos alla som är viktiga för genomförandet. Att ha ärliga diskussioner och vara optimistisk. Men också realistisk. Vissa åtgärder kanske går att genomföra relativt omgående med en begränsad insats, medan annat kräver långsiktighet och tillgång till omfattande personella och ekonomiska resurser. Andra viktiga aspekter är att arbetet är ordentligt förankrat hos den högsta ledningen och inom organisationen. Länsstyrelsen har besökt och diskuterat miljömålsarbetet med samtliga kommuner på kommunledningsnivå, och landshövdingen har medverkat aktivt och tagit upp frågan när kommunalråden bjudits in. 1 Nio arbetsgrupper med representanter från län och kommun, näringslivet, miljöorganisationer m.fl. fick vintern i uppgift att ta fram förslag till regionala miljömål och åtgärder för de miljömål som bedömdes har störst betydelse för länets utveckling: Begränsad miljöpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö De regionala målen fastslogs av Länsstyrelsen i juni Då hade antalet mål och etappmål minskat jämfört med förslaget och gjorts kvantifierbara (så långt som möjligt) med utgångspunkt i de synpunkter som kom in via remisser. Länsstyrelsens beslut omfattar målen, inte förslagen till åtgärder. Mer att läsa: Miljömål Per Lundman, VD Arizona Chemical Lena Andreasson, Landstingspolitiker Stig Hammarsten, Miljövårdsdirektör, Länsstyrelsen i Gävleborg 11

16 SUNDSVALL FRÅN MILJÖ- OCH FOLKHÄLSOARBETE TILL LIVSMILJÖBOKSLUT I år gör Sundsvall en samlad redovisning av olika faktorer som påverkar både hälsa och miljö. Livsmiljöbokslut 2002 inkluderar olika bestämningsfaktorer för hälsa och tretton av de femton nationella miljökvalitetsmålen. Livsmiljöbokslutet bygger på en lång tradition: Sundsvall började ge ut årliga miljöbokslut redan 1991 och var därmed först i landet. Tanken var att låta invånarna följa miljöutvecklingen i kommunen på ett lättillgängligt sätt så att de själva kan ta ställning i olika miljöfrågor. Miljöbokslutet, som har använts mycket av Sundsvallsborna, inkluderade redan från början folkhälsoarbetet och från 1998 ingår även välfärdsnyckeltal. År 2001 lade kommunen fram sin första folkhälsorapport: Hälsan rättvist fördelad? De flesta av de nationella miljökvalitetsmålen visar hur miljö- och hälsoaspekter hänger ihop. Den bebyggda miljön är en väsentlig del av människans livsrum och viktig för välbefinnandet. En bra miljö ger tillfälle till möten, erbjuder tillgänglighet och trygghet, och en känsla av identitet och samhörighet. En sund fysisk miljö som stödjer en god hälsa bestäms både av kemiska och biologiska faktorer, t.ex. luftföroreningar, och av tillgången på grönområden eller annan naturmiljö, bullerfria zoner, kommunikationer, sociala kontakter m.m. Dessa samband, som ofta verkar glömmas bort, vill Sundsvall synliggöra. Människans vardagsmiljö har stor betydelse för stressnivåer och hälsa. Ofta bortser man i planeringssammanhang från att personskador inträffar vid exponering för risker i olika miljöer, t.ex. dålig trafikmiljö, arbetsmiljö, hem-, skola och fritidsmiljö. Genom att medvetet satsa på sunda och säkra miljöer skapas förutsättningar för att ge invånarna en livsmiljö som samtidigt är trygg, trivsam, vacker och hållbar. Sundsvalls miljöarbete tog ett rejält kliv framåt i och med det statliga uppdraget Miljöprojekt Sundsvall Timrå, som presenterade sina förslag Året efter var Sundsvall värd för WHO:s och UNEP:s världshälsokonferens med temat Stödjande miljöer för hälsa. Konferensen antog en slutdeklaration, Sundsvallsdeklarationen om Stödjande miljöer för hälsa, och visade tydligt på sambanden mellan yttre miljö och folkhälsa. Marie-Louise Henriksson, samhällsplanerare och samordningsansvarig för det kommunövergripande Agenda 21-arbetet i Sundsvall: Mitt råd till en kommun som vill inkludera hälsofrågorna i miljömålsarbetet är att den miljömålsansvarige sätter sig ner tillsammans med kommunens hälsoplanerare och diskuterar vad arbetet bör fokusera på. Jag rekommenderar också att miljöarbetaren går en folkhälsoutbildning och hälsoplaneraren en miljöutbildning. Det ger en bredare syn på arbetet. Miljömålsarbetet innebär alltid avvägningar mellan olika intressen, men rent politiskt är det betydligt lättare att sälja in värdet av att kunna ta en promenad i en gammal skog än att det finns en sällsynt lav där. Resultatet blir ju detsamma, laven klarar sig. Mer att läsa: Sundsvalls Livsmiljöbokslut 2002 kan hämtas som pdf och beställas via 12

17 F ALUN ÖVERSIKTSPLAN OCH MILJÖPROGRAM BLIR HÅLLBARHETSPLAN När det var dags att revidera Falu kommuns översiktsplan och miljöprogram bestämdes det att det skulle ske samtidigt. Miljöfrågorna ges därmed en tydligare roll. Samrådsoch utställningsprocessen som finns i planoch bygglagen ökar möjligheterna till dialog och förankring av planerna, vilket kändes extra angeläget i ett Agenda 21-perspektiv. Den integrerade översikts- och miljöplanen kallas hållbarhetsplan eftersom en långsiktigt hållbar utveckling innebär en mer förvaltande syn på nyttjandet av både mänskliga resurser och naturresurser. Den tidigare traditionella översiktsplaneringen fokuserade ofta på förändringar, exploatering och utbyggnad. Representanter från samtliga förvaltningar deltar i arbetet som hålls ihop av stadsbyggnadskontoret. Samråd med invånare och andra aktörer ska genomföras under 2004, med sikte på en färdig plan Hittills har man sammanställt alla aktuella politiska utvecklingsmål för kommunen som geografiskt område, hämtat från andra planer och dokument. Revideringen av Faluns miljömål och åtgärderna för att uppnå dem görs som en genomgång av kommunens tidigare miljöoch energiprogram, relaterat till den nya strukturen på de nationella miljömålen. Faluns gamla miljömål täcker det mesta av de nationella miljömålen, men numera inkluderas även kulturmiljövårdens mål och åtgärder. I den nya versionen blir det ännu viktigare att det finns en gemensam uppslutning bakom de mål och åtgärder som beslutas både inom och utanför kommunorganisationen. Detta kan förhoppningsvis uppnås genom att miljöfrågorna inordnas direkt i kommunens planering för en hållbar samhällsutveckling. Falu kommun har en digital kunskapsbas som hela tiden utvecklas och byggs på. Den innehåller bl.a. uppgifter om miljötillståndet i kommunen, blir gemensam för hela kommunen och kan användas i kommunorganisationen. Det som förs upp till fullmäktigebeslut blir avvägningar, markanvändningsredovisningar, rekommendationer och åtgärder som arbetet resulterar i; strategier för hur Falun ska utvecklas inom ramarna för en hållbar utveckling Anna Perols, kommunbiolog, Falu kommun: Det är viktigt med en politisk uppslutning bakom miljömålsarbetet. Faluns sätt att arbeta förutsätter också samarbete mellan kommunen och andra aktörer. Alla måste ställa upp och "dra sitt strå till stacken". Det är viktigt att mål och åtgärder förankras hos alla aktörer. En bra utgångspunkt är att arbeta i grupper med företrädare för olika intressen. Mer att läsa: Falu kommuns Agenda 21-bokslut. 13

18 JÄMTLAND MILJÖLEDNING OCH NATIONELLA MILJÖMÅL Jämtlands län har valt att jobba med miljöledningssystem för att få en bra struktur och kvalitetssäkring av miljöarbetet. Samtliga kommuner och landstinget är i slutfasen av införandet av ett miljöledningssystem (ISO 14001/EMAS). Med utgångspunkt i de nationella miljömålen har länsstyrelsen tillsammans med kommuner, näringsliv, högskola och andra organisationer bildat arbetsgrupper som formulerat länsmål, vilka sedan har fastställts av länsstyrelsens styrelse. För att få ett offensivt och målinriktat miljömålsarbete har Jämtland utvecklat en ny modell för miljöutredning som utgår från en målbild där de nationella miljömålen och länsmålen är utgångspunkten. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige har fastställt miljöpolicy och övergripande miljömål för kommunerna med utgångspunkt i de nationella miljömålen, miljöutredningen, egna Agenda 21-mål och eventuellt andra lokala mål. Arbetssättet innebär en tydlig fokusering på viktiga miljöfrågor och prioritering bland olika miljömål. Svårigheterna att prioritera har i slutänden upplevts positiva kommunernas miljöarbete blir trovärdigare när de klarar av det de åtar sig. Miljömålsarbetet har inkluderats i den ordinarie besluts- och budgetprocessen. Det ger bättre samordning och struktur av miljömålsarbetet och är bra både för miljön och kommunernas ekonomi. För kommunerna blir det lättare att kommunicera miljömålen mot kommuninnevånarna och framför allt företagen, vilket leder till att det blir naturligt att företagen inarbetar relevanta miljömål i sitt eget miljöarbete. Jobbet med miljöledningssystem har givit en samsyn över länet, stora samordningsvinster för ett gemensamt miljöarbete och en profilering av Jämtlands län som en grön region. Kommunernas arbete med miljöledningssystem ingår i ett större projekt där ca 100 företag, 26 kommuner och tre landsting/fylkeskommuner i Jämtlands län och Tröndelag i Norge ingår. Thure Mårtensson, projektledare för kommunernas arbete med miljöledningssystem, Jämtlands län: Mitt råd är att föra in miljöfrågorna i den ordinarie beslutsprocessen och att prioritera rätt saker man ska bara ägna sig åt det man klarar av. Och det ska finnas rutiner för uppföljning. Ett tips är också att satsa på befintligt material och egen expertis och sammanställa ett underlag utifrån det. Med utgångspunkt i underlaget kan man sedan göra en analys och föreslå konkreta åtgärder och även se var det fattas kunskap. En fördel är också att jämföra med andra kommuner och se vad de har gjort, i stället för att göra alla utredningar eller mätningar själv, t.ex. luftmätningar. Slutligen är arbetssättet, att arbeta med miljöledningssystem, bra för att få struktur på miljöarbetet och det ger synergieffekter på övrig verksamhet. Mer att läsa: 14

19 UPPSALA MILJÖMÅL I TILLSYNEN Verksamheten på miljökontoret i Uppsala har sedan länge planerats med utgångspunkt i de nationella miljömålen. När miljömålen kom 1999 var det naturligt att använda dem i planeringen i stället för de tidigare miljöhoten. Genom att planeringen utgår från de nationella miljömålen blir arbetet mer långsiktigt och inte lika händelsestyrt. Frågor som är viktigast från miljö- och hälsosynpunkt och som miljökontoret kan påverka prioriteras. Inledningsvis bryts de nationella miljömålen ner till lokala mål för miljökontoret som beslutats av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Därefter gör miljökontoret en årlig planering för hur arbetet ska genomföras i syfte att nå de lokala målen. Det finns en tydlig koppling mellan miljömålen och den utredning av tillsynsbehovet som alla tillsynsmyndigheter ska göra enligt miljöbalken. Tillsynsbehovet bedöms med utgångspunkt i olika lagstiftningskrav och de resurser som miljökontoret behöver för att uppfylla sin del av de nationella, regionala och lokala miljömålen. Samtliga anställda är mycket delaktiga i planeringen. Alla handläggare är med och bedömer tillsynsbehovet, sätter upp mål och planerar nästa års verksamhet. Livsmedels- och djurskyddstillsyn är två ansvarsområden som saknar nationella mål, vilket försvårar målstyrningen. På miljökontoret försöker man lösa problemet genom att formulera egna mål som passar in i planeringen. Miljökontoret har byggt upp en databas med detaljerad information om olika branscher och bl.a. uppgifter om antal tillsynsobjekt, tillsynsbehovet, planerat antal tillsynsdagar, ärenden och inspektioner under året, samt vilka typer av faror (från miljö-, hälso- och djurskyddssynpunkt) som finns med branschen. Bland uppgifterna finns också information som visar om det finns andra kriterier som styr tillsynen, t.ex. lagstiftning eller avgifter. Johan Stock, tillsynssamordnare, Uppsala kommun: Först och främst är det viktigt att bestämma vad man vill uppnå som tillsynsmyndighet, inte bara hur det ska göras. På så sätt blir man inte låst i enskilda arbetsmetoder. Det finns olika lösningar, olika medel för att uppnå målen. Sedan gäller det att prioritera bland miljömålen. Vilket eller vilka mål är viktigast att nå? Vad kan vi uppnå som tillsynsmyndighet? Ibland är det svårt att sätta mätbara och uppföljningsbara mål, t.ex. om andra aktörer inverkar på resultatet. Det är ändå viktigt att formulera mål som bygger på vad vi vill uppnå. Efter några år, när t.ex. föroreningarna har minskat, kan vi analysera vad vi har gjort för att uppfylla målen. Mer att läsa: Miljökontorets verksamhetsplan 15

20 Litteraturförteckning Boverket och Naturvårdsverket, Planera med miljömål! En vägvisare. Rapport Boverket och Naturvårdsverket, Planera med miljömål! En idékatalog. Rapport Energimyndigheten, Miljömålsrapport 2002: bidrar Energimyndigheten till att uppfylla de 15 svenska miljökvalitetsmålen? ER 2003:7. Miljödepartementet, På väg mot miljökvalitetsmålen: 17 exempel från de lokala investeringsprogrammen Naturvårdsverket, Handlingskraft för klimatet om kommuners arbete: Falkenberg, Eskilstuna, Gävle, Växjö, Övertorneå Naturvårdsverket, Kommunerna och miljömålen en utvärdering. Rapport Naturvårdsverket och Miljömålsrådet, Miljömålen når vi fram? defacto Naturvårdsverket och Miljömålsrådet, Miljömålen når vi delmålen? defacto Naturvårdsverket, Målgång. Så kan din kommun bidra till att miljömålen nås Naturvårdsverket, På väg mot klimatmålet: så kan den fysiska planeringen bidra Naturvårdsverket, Tillsyn och miljömål en idésamling. Rapport Naturvårdsverket, Samhälle, system och miljöstyrning En diskussion om synergier, konflikter och hållbarhet i miljöarbetet. Rapport Prop. 1997/98:145, Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Prop. 2000/01:130, Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. SOU 2000:52, Framtidens miljö: allas vårt ansvar! Svenska Kommunförbundet, God bebyggd miljö en del av välfärden: Mer mänskliga miljöer Från Haparanda till Helsingborg Skönhet och välbefinnande Svenska Kommunförbundet, Gröna nyckeltal en metod för att jämföra kommuner Naturvårdsverket, Miljömål och sektorsansvar. Rapport

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd Kommunikationsplan för Södermanlands miljö- och klimatråd Bakgrund Miljö- och klimatrådets syfte är att vara en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna och de prioriteringar

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete EM1003 W-4.2, 2012-02-09 YTTRANDE 1 (5) Datum Ert datum Ert dnr 2015-06-29 M2015/1539/S Analysavdelningen Enheten för miljöanalys Linda Kaneryd linda.kaneryd@energimyndigheten.se Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Verksamhetsplan 2016 Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Eriksson och Göran Nilsson Antagen av: Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-11-12 Innehåll Innehåll

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon:

PM 1 (5) FASTIGHETSKONTORET. Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET PM 1 (5) Handläggare: Jan Lind Staben Telefon: 508 264 71 2002-01-29 Utdrag ur Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, statliga satsningar för

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Miljöledningssystem/- arbete

Miljöledningssystem/- arbete UFV 2012/916 Miljöledningssystem/- arbete Rapport från internrevisionen Till konsistoriet 2012-10-03 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och riskbedömning 3 2 Granskningens omfattning och inriktning 3 3 Iakttagelser

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne 16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator Jämtlands läns landsting Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen Jonas Pettersson Miljökoordinator Certifiering Första landstinget i Europa att certifieras enligt ISO 14

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Socialstyrelsens arbete len

Socialstyrelsens arbete len Socialstyrelsens arbete med miljömålen len 1. Hälsa i miljömålen 2. Fördjupad utvärdering Johanna Bengtsson Ryberg, johanna.bengtsson.ryberg@socialstyrelsen.se 1. Hälsa H i miljömålen len Folkhälsom lsomål

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Miljömålen svåra att hitta, svåra att använda

Miljömålen svåra att hitta, svåra att använda Miljömålen svåra att hitta, svåra att använda Ingela Bendrot och Sofie Elmström September, 2004 En kartläggning av hur kommunerna i Östergötland informerar om sina miljömål 1 Innehåll Förord...2 Bakgrund...3

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömålssystemet i korthet

Miljömålssystemet i korthet Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor

Läs mer

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april 2014 Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen 070-2240346 Västra Götalands län 49 kommuner 1,5 miljoner invånare 17

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008

eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008 Erfaringer med lokal klimapolitikk I Sverige og eit kritisk blikk på Sogn og Fjordane 30 sept 2008 Katarina Eckerberg Professor i offentlig förvaltning, Umeå universitet samt Deputy Director SEI Svensk

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Strategi- och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-02-03 SDN 2006-02-16 Dnr 310-023/2006 FÖRSLAG TILL STRATEGI FÖR AGENDA

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.45 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är

Läs mer