Byrån i takt med tiden

Transkript

1 I KARRIÄREN / I LIVET NR 9 NOVEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Bilaga: Fördjupning #4/2014 Byrån i takt med tiden Duon bakom Årets framtidsbyrå har byggt den arbetsplats de själva vill jobba på s. 42 VÄRLDEN Ny revisionsberättelse Utökade möjligheter att kommunicera med ny IAASB-standard. FOKUS Oegentligheter Koll på riskerna? Närvaron av en tuff revisor har en preventiv inverkan. PROFILEN Åse Bäckström Hon bygger en hållbar karriär på starkt affärstänk. s. 15 s. 18 s. 22

2 Framtidsstudien säger att den stora potentialen ligger i rådgivningstjänster. Ledare Få en flygande start på din arbetsdag! En PT går bredvid kunden som lyfter till oanade höjder Meeting POINT Nyhet Center POINT Knowledge POINT Time POINT What s the POINT? Det har aldrig varit enklare att arbeta rätt och effektivt med hög kvalitet! Med Hogia Point får din byrå en central plattform för kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter som alla medarbetare har tillgång till. Du ser direkt vad du är ansvarig för, vad som behöver göras och när. Hogia Point hjälper dig prioritera och fördela ut arbetet, dokumentera och hålla koll på kunder, uppdrag, tjänster och aktiviteter, från vilken dator eller surfplatta som helst. Drift, säkerhet, backup och uppdateringar sköter vi! What s the Point? Boka en kostnadsfri webbvisning på så får du se! Träffa Hogia hösten 2014 mer information hittar du på hogia.se/ror SEMINARIUM K2/K3 Halvdag den 21 november i Stockholm med bl a Eva Törning. SEMINARIUM E-FAKTURA Effektiva elektroniska flöden för din byrå - november i Stockholm. SEMINARIUM POINT & SALK SRF och Hogia bjuder in till seminarium om SALK Svensk Standard för Auktoriserade Lönekonsulter samt visar hur Hogia Point ger ett effektivt stöd i löneprocessen. GÖTEBORG UMEÅ STOCKHOLM HOGIA BOKSLUT K2/K3 En webbutbildning där du lär dig arbeta enligt de nya K-regelverken. DI GASELL Hogia är stolt huvudsponsor av Di Gasell STOLT SPONSOR 2014 När jag skriver detta har jag precis gjort en speciell sak för första gången. Jag har bokat tid med en personlig tränare, en egen PT. Det är stort och det måste erkännas - angeläget. Vid första mötet ska det inte bli någon träning, utan vi ska diskutera vilka mål jag har (eller borde ha). Och så ska det ske en kroppsmätning. Det senare låter inte enbart trevligt, men jag inser att det kan vara bra att dokumentera hur nyckeltalen ser ut innan träningen går igång på allvar. I några fall är förbättringspotentialen säkert betydande. det här håller för övrigt på att bli en riktig PT-höst. För på Branschdagarna i september diskuterades entreprenörers och företagares behov av en PT. Det var Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist som först myntade begreppet, och sedan har jag inte kunnat släppa tanken. Och nu är vi många på FAR som funderar på hur en företagar-pt (eller vad det nu ska heta) bör se ut och jobba. Jag tror att branschens rådgivning till övriga näringslivet är eftersatt. Vi har haft starkt fokus på bokslut, deklarationer och årsredovisningar. Men det finns så mycket mer att göra. Prognosen i framtidsstudien säger också att den stora potentialen ligger i rådgivningstjänster. Och det finns ett behov. Många företag som startas upp kan redan efter några dagar göra affärer med avlägsna marknader. Bara en sådan sak som att göra rätt med momsen från början kräver, tror jag, att företagaren får handfast hjälp. Den hjälpen kan inte komma i efterhand, utan det behövs en PT som går bredvid kunden, för att citera kollegan Annelie Dahlqvist. I det inte alldeles givna valet mellan redovisningsregelverken K2 och K3 behöver många företagare också råd från någon som på djupet känner till företagets verksamhet och mål. Det är företagaren som ska göra jobbet, men det behövs någon som hejar på och som ser till att saker och ting blir gjorda utan onödiga skador. Jag sätter själv stort hopp till en positiv effekt av att jag nu engagerar en egen PT. På samma sätt är jag övertygad om att en företagar-pt kan ge stor utväxling. Nyttan överstiger med råge kostnaden. det måste vara ett fantastiskt stöd för en företagare att få hjälp med att prioritera och sätta mål, och med utgångspunkt i en företagsmätning gemensamt analysera hur verksamheten utvecklas. Det kommer tveklöst att lyfta kvaliteten i den angelägna affärsplanen, och företagets bokföring och rapportering vässas givetvis för att bli riktigt bra beslutsunderlag. Jag kan inte tänka mig annat än att det också uppstår ett ömsesidigt lärande när företagaren på det här sättet samverkar med sin PT. Det är väl så här vi redan jobbar, tänker säkert många. Men detta handlar om att ta rådgivningen vidare, framför allt handlar det om en mer proaktiv rådgivning. På FAR kommer vi därför att initiera ett projekt för att utveckla ett PT-koncept. Säkert kommer det att inrymma utbildning, för den som ger sig ut för att vara PT måste ju själv vara vältränad. avslutningsvis vill jag referera till en lokal FAR-aktivitet i Skellefteå för någon vecka sedan där det var en paneldebatt om hur branschen kan göra ännu större nytta för näringsliv och samhälle. Vi diskuterade några av trenderna i framtidsstudien och hur ny teknik kommer att förändra byråernas affärsmodeller. Men det jag minns mest var konklusionen om betydelsen av det personliga mötet. Ny teknik i all ära, men den personliga kontakten är oslagbar. Det behövs en PT (ja, uttrycket från Branschdagarna ekade faktiskt i lokalen), någon som kan företagets verksamhet och som har förmågan att lyssna. Men som också analyserar och klär siffror i ord. Och tack vare allt detta ger goda råd. Som du märker är detta tankar och idéer i ett tidigt skede. Därför är du varmt välkommen med förslag kring hur PT-rollen kan utvecklas. Vem kan för övrigt bli företagar- PT? Vilken utbildning och specialisering behövs? Om du inte alls tror på PT-idén får du också gärna höra av dig med dina argument. Tills motsatsen bevisas hoppas jag hur som helst att min egen PT ska lyfta mig till oanade höjder. Nu är vi många på FAR som funderar på hur en företagar-pt bör se ut och jobba. dan brännström är FAR:s generalsekreterare. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på 3

3 s. 15 s. 18 s. 22 PETER SVING, VISMA SPCS Innehåll 11 FAR och SRF i samarbete om kvalitetskontroll Gemensam kvalitetskontroll av auktoriserade redovisningskonsulter ska ge samma kvalitet. sida 22 sida JOBBA MED DINA KUNDER VAR DU VILL OCH NÄR DU VILL. VÄLJ VISMAS WEBBLÖSNINGAR. sida 17 Om Sverige ska anpassa sig internationellt borde progressiv avskrivning inte förekomma alls. Jan Marton sida Ny revisionsberättelse från 2016 IAASB:s nya standarder är klara nu är det upp till branschen! 18 Fokus: Oegentligheter Låg riskmedvetenhet bland svenska företag när det handlar om oegentligheter. 22 Profilen: Åse Bäckström Strategen som brinner för hållbara affärer. 30 Experten: Daniel Stattin Professorn i bolagsrätt om rättsutlåtandet som minskar osäkerheten för bostadsrättsföreningar. 32 Debatt Revisorer förväntas kunna förhindra korruption Replikskifte mellan Brockert och FAR Bostadsrättsföreningar fast i karusellen? Sven Hagströmer: Jag älskar jobbiga revisorer. I KARRIÄREN / I LIVET NR 9 NOVEMBER 2014 UTGIVEN AV FAR Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se Byrån i takt med tiden Duon bakom Årets framtidsbyrå har byggt den arbetsplats de själva vill jobba på på omslaget ÅRGÅNG 40 PRIS 65 KRONOR Bilaga: Fördjupning #4/2014 Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med våra webbaserade tjänster lägger du grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Ni kommer åt all företagsinformation var ni än befinner er och här finns alla funktioner du behöver: Bokföring och fakturering i Visma eekonomi ny version med flera nyheter som är anpassade för byråer med bland annat periodiseringar och snabbkommandon. Visma Advisor som ger dig full koll på dina kunder, uppdrag och din tidredovisning. Och nya Visma Ekonomiöversikt, byråns nya rådgivarverktyg, så att du alltid kan ge dina kunder aktuell ekonomisk status. BYRÅANPASSAT WEBBANPASSAT MOBILANPASSAT Debatten om pågående arbeten fortsätter. 42 Vår byrå: Deskjockey Revision Årets framtidsbyrå 2014 tvekade inte inför tekniksprånget. s. 42 VÄRLDEN Ny revisionsberättelse Bättre möjligheter att kommunicera med ny IAASB-standard. FOKUS Oegentligheter Koll på riskerna? Närvaron av en tuff revisor har en preventiv inverkan. PROFILEN Åse Bäckström Hon bygger en hållbar karriär på starkt affärstänk. omslag Hanna och Peter Rexhammar foto Christian Gustavsson Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på eller läs mer på vismaspcs.se/byra. VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT Återkommande i : Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 10 Profilen 22 Experten 30 Debatt 32 Debattpanelen 40 Vår byrå 42 After Work 51 Mot väggen 54 5

4 FÖRSTÖRT FÖRSTÖRT EN HEL DOMSTOLSUTREDNING GRATTIS BDO EN HEL DOMSTOLSUTREDNING NU FÖRSTÖR VI ALLT FÖR ER FÖRSTÖRT Nummer 9/2014 EN HEL DOMSTOLSUTREDNING Chefredaktör och i förändring ansvarig utgivare Pernilla Halling Omslagsbild Christian Gustavsson en del av förändringen var att lyfta ut de så kallade fördjupningsartiklarna ur papperstidningen och i stället publicera dem löpande på tidningenbalans.se. Tanken var att lätta upp papperstidningen, men samtidigt göra fördjupningsartiklarna mer lättillgängliga och enkla att sprida via mejl och sociala medier. Chefredaktören EN HEL DOMSTOLSUTREDNI i oktober förra året lanserades Nya. Med yrkesrollerna i fokus och ett vassare och mer angeläget innehåll Redaktion När det gäller Lisa Bergman var vår ambition att du som FAR-medlem, oavsett yrkeskategori, i ska Sverige Stena känna att Recycling som kan är "din förstöra destruerar tidning". dokument hemliga direkt papper artiklarna på och plats känsliga hos gick kunden, dokument tack fö v fördjupnings Stena Recycling destruerar hemliga papper och känsliga dokument för flera tusen företag. Charlotta Marténg Vi är det enda företaget Stena Recycling destruerar hemliga papper och känsliga dokument för flera tusen företag. Vi är det enda företaget i Sverige som Rakel Lennartsson Stena kan förstöra Recycling dokument destruerar direkt hemliga på plats papper hos och kunden, känsliga tack vi dokument vare våra bevisligen för specialbyggda flera tusen fö la ett steg för Grafisk form Oh My! långt i vår förändringsiver. För bara 195 kr/månad* förstör vi för dig också Mått: Mått: Helsida: 184x240 eller 210x utfallande Halvsida: Helsida: 184x x240 eller 88x240 eller 210x utfallande Halvsida: 184x117 eller 88x240 Annonser Alex Simonsson, Swartling & Bergström Media AB , balans@sb-media.se Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , balans@far.se FAR-medlem: medlem@far.se ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. vi har fått en hel del positiva reaktioner under året som gått. Men när det gäller fördjupningsartiklarna gick vi bevisligen ett steg för långt i vår förändringsiver. Ni läsare har gjort det tydligt att det inte räcker att enbart publicera dem på webben. Ni vill helt enkelt ha dem i print. Då kläcktes idén att publicera fördjupningsartiklarna i en bilaga i vartannat nummer av, men att de även fortsättningsvis skulle publiceras löpande på webben. En strålande idé, visade det sig. Många har hört av sig med positiva kommentarer och intresset för att skriva artiklar är fortsatt stort. Mått: Mått: Helsida: 184x240 eller 210x utfallande Helsida: 184x240 eller 210x utfallande Halvsida: 184x117 eller 88x240 Halvsida: 184x117 eller 88x240 i detta nummer av medföljer fjärde utgåvan av fördjupning. Något vi är mycket stolta över. För just fördjupningsartiklarna är ju trots allt det som gör unik. Och även om de ofta behandlar mycket smala ämnen, så är de många gånger ovärderliga för dem som arbetar med just dessa frågor. vi fortsätter förstås att utveckla. Och du som har synpunkter på tidningen är varmt välkommen att kontakta oss på redaktionen. All input är välkommen, både ris och ros! Pernilla Halling pernilla.halling@far.se Stena Recycling destruerar hemliga papper och känsliga dokument för flera tusen företag. Vi är det enda företaget i Sverige som kan förstöra dokument direkt på plats hos kunden, tack vare våra specialbyggda lastbilar. Snabbt, säkert och miljövänligt! VILL NI OCKSÅ FÅ ALLT FÖRSTÖRT? Kontakta oss på eller sekretess@stenarecycling.se Långt ifrån alla företag i Sverige har en säker sekretesshantering. Det betyder att de flesta inte har en aning om ifall någon läser det de slänger. Hur är det med ditt företag? För bara 195 kr/mån kommer vi till er och förstör alla sekretessbelagda handlingar, direkt på plats i våra specialbyggda lastbilar. Ta det säkra före det osäkra anlita oss idag. För bara 195 kr/mån För bara förstör vi för dig också! 195 kr/mån förstör vi för dig också! * Gäller enkla abonnemanget. BRYÅ Vi vet att du bryr dig. Det gör Norstedts Byrå också. Norstedts Byrå månar lika mycket om din verksamhet och dina kunder som du. Vårt verksamhetssystem för ekonomibyråer skapar ordning och trygghet och hjälper dig att ta ännu bättre hand om dina kunder. Stora som små. Niclas Johansson Produktchef Norstedts Byrå Läs mer på nj.se/byrå 7

5 BLI FORTNOX BYRÅPARTNER Effektivare Byråpartner Arbeta digitalt Kom igång som Byråpartner TURNÉPLAN 2014 Uppsala 3/11 Clarion Hotel Gillet Gävle 4/11 Scandic Borlänge 5/11 Scandic Borlänge Karlskrona 13/11 Scandic Umeå 17/11 Scandic Plaza Luleå 18/11 Scandic Luleå Kiruna 19/11 Scandic Östersund 26/11 Scandic City Sundsvall 27/11 Scandic Hudiksvall 28/11 Scandic Malmö 1/12 Scandic S:t Jörgen Göteborg 2/12 Scandic Crown Stockholm 8/12 World Trade Center (New York) GRATIS FÖR BYRÅER! ROADSHOW2014 Nu kommer vi till dig som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen. Vi visar dig fördelarna med att vara Fortnox Byråpartner och du får tips på hur du effektivt kan arbeta med Fortnox tillsammans med dina kunder. Du har även möjlighet att ställa frågor till oss samt att träffa kollegor i branschen. Vi ser fram emot att få träffa dig varmt välkommen! Anmäl dig på Ps: Givetvis är alla lika välkomna, dvs både du som är kund men också du som ännu inte är kund till oss! 29/9 8/12 HÖSTENS NYHETER OCH ANDRA NYTTIGA TIPS Anmäl dig och dina medarbetare på Här hittar du även mer information om Fortnox Roadshow. Har du några frågor så hör gärna av dig till oss! E-post: byrapartner@fortnox.se Telefon: BYRÅPARTNER

6 Nyheter Nyheter 6 av 10 FAR-medlemmar tror att hållbarhetsfrågor kommer att ligga högre upp på agendan de närmaste tio åren än i dag. Källa: FAR:s Framtidsstudie Både SAS och Saab fortsätter att fascinera, trots att inget av dem är någon framgångssaga. Allt är tydligen inte pengar. Inte ens i affärslivet. Jon Åsberg, Affärsvärlden nummer 40/ Godkända och auktoriserade revisorer fanns registrerade hos RN 1 september Källa: RN foto: dreamstime 5 snabba foto: far Noterat LÄTTÅTKOMLIG INFO I FAR ONLINE-APPEN FAR Online-appen har passerat 1000 nedladdningar, och appen används därmed av tio till femton procent av FAR Online-användarna. I appen känner man bland annat igen mycket från de gamla papperskalendrarna ekonomiska rapport- och deklarationsdatum, sifferuppgifter som basbelopp, utlandstraktamenten och räntor med mera. Vi märker tydligt en allt större efterfrågan på digitala komplement, även för sådant som inte tar så stor plats som de tusentals sidor våra böcker ofta är på. Ett mobilt format ställer också krav på att vara kortfattad, tydlig och koncis, vilket vi hela tiden jobbar med, säger David Nylund, affärsområdeschef Förlag FAR Akademi. REKO Revision & Konsultation är en mindre revisionsfirma på Gotland med inriktning på bokslutsarbete, skatterådgivning och revision åt tjänsteföretag och entreprenörer på ön. PWC-MENTORER FÖR UT- LANDSFÖDDA AKADEMIKER Tidigare i höst drog PwC:s nya samhällssatsning Mitt Liv igång. Den är en del av företagets nya hållbarhetsstrategi och innebär att utvalda medarbetare från PwC blir mentorer för arbetslösa, utlandsfödda akademiker med uppehållstillstånd i Sverige. Intresset för att engagera sig har varit stort bland medarbetarna på PwC. 17 medarbetare har valts ut och kommer att coacha sina adepter tio till tolv gånger via organiserade träffar som Mitt Liv arrangerar, samt fem gånger på egen hand. BDO + RÄKENSKAPARNA = SANT BDO fortsätter att växa genom nya uppköp. 1 oktober gick redovisningsbyrån Räkenskaparna AB samman med BDO i Stockholm. Med förvärvet av Räkenskaparna stärker vi BDO Företagsservice med seniora konsulter SÖKER som har lång erfarenhet av ägarledda företag. Det ligger i linje med utvecklingsplanen för affärsområdet och med BDO:s offensiva tillväxtstrategi, säger Carl-Johan Kjellman, vd BDO. FRAMSTÅENDE RÅDGIVARE INOM SKATTEPROCESSER De svenska revisions- och rådgivningsbyråerna återfinns när magasinet International Tax Review utnämner världens mest framstående rådgivare inom skatteprocesser i 51 länder. De som får utmärkelserna är Thomas Andersson, Magnus Larsson och Ingemar Ritseson på Deloitte, Hans Eklund, KPMG, Johan Hörberg och Erik Hultman, EY, samt Myléne Beiming, Lennart Staberg, Pär Magnus Wiséen och Magnus Johansson på PwC. Utöver dessa har ytterligare åtta rådgivare på byråer utanför branschen fått utmärkelsen. Kvalificerad revisor KPMG FÖRVÄRVAR STRATEGI- FÖRETAGET ASKUS CON- SULTING KPMG förvärvar strategiföretaget Askus Consulting och integrerar därmed två etablerade verksamheter inom hållbarhetsrådgivning. Vi har sett en stor efterfrågeökning på våra konsulttjänster inom hållbarhetsområdet. Och jag är övertygad om att vi bara sett början på det, säger Christer Wiberg, chef för KPMG Advisory. KPMG har väglett beslutsfattare och granskat organisationers hållbarhets- och miljöarbete i närmare trettio år. Askus har sedan 1986 varit rådgivare åt företagsledningar och styrelser inom ett antal strategiska områden. Senaste åren har uppdragen inriktats alltmer på hållbarhetsfrågor. För att möta efterfrågan söker vi dig som är en erfaren revisor. Vårt sätt att arbeta innebär ett tydligt fokus på relationen med kunden vilket betyder att du normalt hanterar alla frågor dina kunder kan ha. Du måste därför trivas i rollen som rådgivare och ha lätt att kommunicera med kunder och kollegor. Delägarskap kan erbjudas. Välkommen att kontakta Robert von Krusenstierna på eller skicka ett mail till robert@rekovisby.se FAR OCH SRF I SAM ARBETE OM KVALITETSKONTROLL far och srf har startat ett samarbete gällande kvalitetskontroll av de auktoriserade redovisningskonsulterna. Samarbetet har resulterat i gemensamma riktlinjer, checklistor och mallar. Det är av yttersta vikt att redovisningskonsulterna bedöms på samma sätt och att vi får samma kvalitet, säger Caisa Drefeldt, ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet. redovisningskonsulter som är medlemmar i FAR har kvalitetskontrollerats sedan 2008 och sedan 2009 har kvalitetskontrollen varit obligatorisk. Under en längre tid har FAR och SRF, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, diskuterat frågan om lika kvalitetskontroll. Det är nödvändigt att arbeta med den här typen av projekt och det är väsentligt att man har samma kriterier, men därför tar det också tid, säger Caisa Drefeldt. Målsättningen med den lika kvalitetskontrollen är att vara tydlig mot marknaden att titeln auktoriserad redovisningskonsult är den samma oavsett vilken organisation konsulten tillhör. Ska vi ha lika kvalitetskrav oavsett organisation innebär det att vi måste ha likadana riktlinjer för hur själva kvalitetskontrollen går till och vilka krav som ställs, säger Maria Bengtson, ansvarig FAR:s kvalitetssekretariat. Lika kvalitetskontroll oavsett vilken organisation den auktoriserade redovisningskonsulten tillhör innebär lika krav. Checklistorna för kvalitetskontrollen är desamma oavsett om det är FAR eller SRF som utför kvalitetskontrollen och medlemmarna kommer åt dessa på respektive hemsida. Lika kvalitetskontroll innebär Caisa Drefeldt också att det går att kontrollera varandras medlemmar. Exempelvis behöver inte en byrå där det finns fem medlemmar varav fyra tillhör FAR och en SRF genomgå två kontroller. För de byråer som ska genomgå en så kallad enskild kontroll och har auktoriserade redovisningskonsulter från både SRF och FAR, kommer detta att bli en effektivisering då byrån enbart behöver avsätta tid för ett externt besök, säger Eva Sandström, kvalitetschef på SRF. Det viktiga är att alla ska veta att titeln auktoriserad redovisningskonsult står för samma sak, oavsett medlemskap i FAR eller SRF, säger Maria Bengtson. De gemensamma riktlinjerna och checklistorna ska användas vid kvalitetskontroller under hösten och kommer sedan att utvärderas för att se om något behöver revideras. Det har varit fruktbart och lärorikt för båda kvalitetsnämnderna att träffas och diskutera frågorna, säger Maria Bengtson. charlotta marténg till Christina Libassi på FAR, projektledare för Finforum som i år fyller 30 år. Finforum är ett samarrangemang mellan SFF Sveriges Finansanalytikers Förening, Sveriges Kommunikatörer, Nasdaq och FAR, och hålls 26 november på IVA:s konferenscenter i Stockholm. Vad är temat för årets Finforum? Framtiden måste kommuniceras och analyseras men hur? Vilken är den hetaste frågan på årets Finforum? Det nya kommunikationslandskapet som växer fram, där de sociala medierna ökar tempot och skapar schabloniseringar. Hur kommer det att påverka företagen? Och vad ställer det för krav på IR-funktionen? Priset för Bästa redovisning 2013 delas ut på Finforum. Vad vill ni premiera? Vi vill inspirera företag att utveckla sin externa ekonomiska rapportering så att det blir enklare för investerarna att ta till sig den. Det innebär inte alls omfångsrika årsredovisningar och delårsrapporter, utan hellre att de är väl avvägda och precisa. En viktig röd tråd är att det ska vara lätt att förstå vilka parametrar som är viktiga för företagets utveckling, både finansiella och icke-finansiella. Företagsskatteutredningen är en punkt på programmet. Varför är denna viktig att lyfta? Den kan komma att innebära stora förändringar, framför allt för företag med stora krediter och i den fållan hittar vi särskilt fastighetsföretag. Eftersom avdragsrätten för räntekostnader föreslås att avskaffas, kommer den totala kostnaden för kredittyngda bolag att öka markant. Om jag vill gå på Finforum, hur anmäler jag mig? Du anmäler dig enklast på farakademi.se/ finforum pernilla halling 10 11

7 Nyheter BOLAGSASSISTANS Hjälper dig med bolagsbildning foto: dreamstime Nybildning, befintliga bolag, lagerbolag, företagsvärderingar Bokföring, Juridik, IT Kompletta Offshorelösningar i 30 Länder Kampanj sätter värde på redovisningskonsult kampanjen bättre bokföring är i full gång. Syftet är att visa värdet av att anlita en auktoriserad redovisningskonsult. under hashtaggen #battrebokforing på Instagram kan kunder och FAR:s medlemmar dela upplevelsen av Bättre bokföring, bland annat genom att publicera bilder på sig och sin auktoriserade redovisningskonsult. Det är en del i kampanjen Bättre bokföring som påbörjades i september och som ska få marknaden att förstå värdet av att anlita en auktoriserad redovisningskonsult. Som auktoriserad redovisningskonsult är man skyldig att reagera om man ser att företaget är på väg åt fel håll. Det innebär att företagaren kan leva tryggt i förvissning om att företagets ekonomi sköts på ett sunt vis, säger Anna Nord, ansvarig för redovisningsfrågor på FAR. Många slutkunder har en låg kunskap om innebörden av auktorisationen och genom kampanjen vill FAR förtydliga och stärka begreppet auktoriserad redovisningskonsult. I kampanjen presenteras de fyra hörnstenarna. En auktoriserad redovisningskonsult: Genomgår löpande vidareutbildning i nya regler och ny praxis. Blir kvalitetskontrollerad. Är ansvarsförsäkrad. Arbetar enligt Svensk standard för redovisningstjänster, REKO. kampanjen består, utöver aktiviteterna på sociala media, av banners, foldrar och informationsmaterial som medlemmarna kommer åt när de loggat in under Mina sidor på FAR:s hemsida. Respons och återkoppling från medlemmarna på Bättre bokföring har varit väldigt bra. Det är kul att se att de använder materialet vi har tagit fram, syftet med kampanjen är ju att stärka medlemsnyttan för de auktoriserade redovisningskonsulter som är medlemmar i FAR, säger Lena Henriksson, FAR:s kommunikationschef. charlotta marténg fakta: Bättre Bokföring FAR:s kampanj Bättre bokföring är en kvalitetsmärkning för auktoriserade redovisningskonsulter. Målgruppen är de auktoriserade redovisningskonsulternas kunder, nuvarande och presumtiva. Kampanjens nav är en sajt som informerar och inspirerar kring varför man som kund bör anlita en auktoriserad redovisningskonsult

8 Nyheter: Världen svenskt näringsliv söker Expert på finansiell rapportering Svenskt Näringsliv företräder cirka små, medelstora och stora företag organiserade i 49 branschoch arbetsgivarförbund (vilka är föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar ). Svenskt Näringslivs målsättning är svenska företag ska återta en tätposition i den inter nationella välståndsligan och har som uppdrag att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Svenskt Näringsliv bildar opinion, sprider kunskap, utvecklar nya idéer, tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten, verkar för att kollektiv avtalen har ett innehåll som ger stöd för företagens utveckling och behov. I korthet handlar det om att revisorn ska rapportera skriftligt till bolagsstämman sådant som i dag enbart förmedlas muntligt till bolagsledningen. Nya Revisionsberättelsen ger mer information Stora krav ställs på företagens rapportering. I allt högre grad styrs den av internationella regelverk, som är under ständig förändring. Svenskt Näringsliv arbetar för att företagens perspektiv ska beaktas i denna utveckling. Arbetet bedrivs i Sverige i nära kontakt med Näringslivets redovisningsgrupp (NRG) och inter nationellt genom BUSINESSEUROPE. traditionellt har det viktigaste området varit den finansiella rapporteringen (års- och koncernredovisningar). Nya stora områden har dock utvecklats över tid, till exempel bolagsstyrningsrapporter, CSR-rapportering, Integrated Reporting och country-by-country reporting. Till detta ska också läggas revisionsfrågor. Arbetet inom Svenskt Näringsliv avseende rapportering sker integrerat med andra områden, bland annat skatter, bolagsstyrning, pensioner och samhällsekonomisk analys. DIN ROLL svenskt näringsliv söker nu en expert på finansiell rapportering för att förstärka rapporteringsfunktionen. Du ska tillsammans med ansvarig för finansiell rapportering vid Svenskt Näringsliv utveckla arbetet i Sverige och internationellt. du kommer att vara sekreterare i NRG. Det innebär bland annat att koordinera arbetet i NRG, utarbeta förslag till Comment Letters och remissvar samt driva proaktivt arbete i Sverige och internationellt. Deltagande i normgivningsarbete med mera i Sverige och internationellt kan bli aktuellt och är något som starkt uppmuntras. en viktig del av arbetet avser finansiell rapportering (IFRS och god redovisningssed). Det förväntas att du också arbetar med övriga områden inom rapporteringsfunktionen där möjlighet till specialisering kommer att finnas och att du kan arbeta integrerat inom Svenskt Näringsliv. du ska vidare kunna göra olika slag av analyser (effektanalyser, nyckeltalsanalyser, genomgång av redovisningspraxis, intressentanalyser med mera) som underlag för Svenskt Näringslivs ställningstaganden. en väsentlig del av arbetet bedrivs på engelska. Tjänsten är förenad med resor. DIN PROFIL Intresse för rapporteringsfrågor i ett bredare samhällsperspektiv Minst 10 års yrkeserfarenhet från företag, revisionsbyrå eller universitet med inriktning på finansiell rapportering Goda kunskaper i redovisning, framför allt IFRS Utåtriktad, öppen och samarbetsinriktad Kunna uttrycka sig väl i tal och skrift Goda kunskaper i engelska God analytisk förmåga Ekonom tjänsten är på heltid och en tillsvidareanställning med placering på Skatteavdelningen vid Svenskt Näringslivs huvudkontor i Stockholm. Tillträde så snart som möjligt. vid frågor angående tjänsten, kontakta Claes Norberg, ansvarig för finansiell rapportering, telefon eller Krister Andersson, chef för Skatteavdelningen, telefon Välkommen med din ansökan senast 15 november! i dagarna släpper IAASB nya standarder för revisorns rapportering. Syftet är att möta marknadens krav på mer information. Om detta lyckas beror på hur branschen väljer att utnyttja de nya möjligheterna till kommunikation. poängen med den nya revisionsberättelsen är att göra revisorns rapportering mer relevant för mottagarna genom att berätta mer om vad revisorn gjort för att hantera svåra frågor i revisionen, säger Jonas Hällström, auktoriserad revisor och ledamot i IAASB. Som en av 18 ledamöter i IAASB:s styrelse har han tagit aktiv del i arbetet med att ta fram den nya revisionsberättelsen. Diskussionen om en ny revisionsberättelse, som bättre motsvarar marknadens förväntningar, startade redan för åtta år sedan. Men den utlösande faktorn för att arbetet skulle sätta igång var ju finanskrisen, säger Jonas Hällström. Finanskrisen utlöste en kapplöpning mellan lagstiftare och standardsättare. Ungefär samtidigt som EU-kommissionen kom med sin grönbok om revision, hösten 2010, skickade IAASB ut sitt första consultation paper för att testa olika idéer om en mer transparent revisorsrapportering satte IAASB sin projektplan och två och ett halvt år senare fattade styrelsen enhälligt beslut om den nya revisionsberättelsen. När man tittar på innehållet i den nya revisionsberättelsen är det ett projekt som i vanliga fall skulle tagit tre till fem år. Men den politiska viljan har varit stark och det har varit ett forcerat, koncentrerat och intensivt Jonas Hällström fakta: ISA foto: rakel lennartsson Dessa ISA förändras: 701 (ny) samt smärre förändringar i ytterligare några ISA. utvecklingsarbete, säger Jonas Hällström. Den nya revisionsberättelsen kan beskrivas som en ompaketering och utökning av revisionsberättelsens innehåll. I praktiken består paketet dels av en helt ny standard (ISA 701), dels av förändringar i ett antal ISA (International Standards on Auditing). ISA 701 om att kommunicera Key Audit Matters (KAM) är nyskriven och den materiellt sett största förändringen i den nya revisionsberättelsen. I korthet handlar det om att revisorn ska rapportera skriftligt till bolagsstämman sådant som i dag enbart förmedlas muntligt till bolagsledningen, säger Jonas Hällström. IAASB har valt att inte ge några exempel på hur KAM ska kommuniceras. Det här är en fråga som vi har diskuterat väldigt mycket i styrelsen. Den övervägande nackdelen med att ge exempel är att det ger en standardtext, som ju är motsatsen till syftet, säger Jonas Hällström. Han är samtidigt medveten om att det finns en stor risk för att språket i den nya revisionsberättelsen ändå blir standardiserat. Här har FAR en viktig roll och ett ansvar för att förvalta den nya flexibiliteten. För avsikten är inte att vi ska skriva samma sak i alla revisionsberättelser, i så fall har vi inte åstadkommit någonting mer än att revisionsberättelsen bara blir längre och tråkigare. Senare i november publicerar IAASB sin slutversion av arbetet och 2016 kommer förändringarna att träda i kraft. Hur stort genomslaget blir, beror i hög grad på vad branschen och revisorerna väljer att göra med sitt nya handlingsutrymme. rakel lennartsson fakta: Revisionsberättelsen Synbara förbättringar i den nya revisionsberättelsen Revisorns uttalande får en mer framskjuten placering först i revisionsberättelsen. Rapportering av Key Audit Matters (svensk översättning finns ännu inte). Undantagsrapportering om going concern (i de fall när hot mot fortlevnad finns). Namnet på revisorn ska skrivas ut (kontroversiellt i USA). Uttalande om oberoende. Rapportering av annan information (exempelvis finansiella rapporter i en mer omfattande verksamhetsberättelse). Förbättrad och förtydligad beskrivning av ledningens och revisorns ansvar. 15

9 Nortedts Juridiks Skattesvar A Ö är en till uppslagsbok förklädd och uppdaterad sammanställning av svar på allmänna frågor som de senaste åren har ställts till de skattejurister som skriver artiklar i nyhetstjänsten Norstedts Skatteinformation. Målsättningen med boken är att ge läsaren ett överskådligt komplement till de skatterättsliga informationstjänster och uppslagsböcker som redan finns, samt att visa på spännvidden i de konkreta skattefrågor som man som yrkesverksam kan ställas inför. Boken vänder sig till läsare som redan har grundläggande kunskaper inom svensk inkomstbeskattning, och som i sitt arbete stöter på konkreta skattefrågor med viss bredd. Läsaren kanske har bekantat sig med huvuddragen i företags- och individbeskattningen genom studier i skatterätt eller genom att arbeta som till exempel redovisningskonsult eller revisor. erfarenhet från Skatteverket. ISBN Vinge. ISBN och riskkapitalfonder. varit akademiskt verksam. ISBN Jan Marton Norstedts Juridiks Skattesvar A Ö Beskattning av aktiebolag vid företagsöverlåtelser Varje dag överlåts företag och företagsgrupper omstruktureras. Ofta rör det sig om stora värden och det är inte ovanligt att en företagsöverlåtelse påverkar de inblandade parterna under lång tid. Skatt är ofta den väsentligaste transaktionskostnaden. Av den anledningen är det mycket viktigt att kunna förutse de skattekonsekvenser som uppkommer i och med överlåtelsen. Beskattning av aktiebolag vid företagsöverlåtelser syftar till att ge en överblick över skattereglernas inverkan på företagsöverlåtelser. Boken riktar sig dels till jurister och andra rådgivare som inte primärt arbetar med skatterätt men som kommer i kontakt med skatterättsliga frågeställningar i sitt arbete med företagsöverlåtelser, dels till skattejurister i början av sin yrkesbana och till studenter. oskar henkow är docent i handelsrätt, särskilt indirekt beskattning, vid Institutionen för handelsrätt, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Oskar har mångårig erfarenhet av frågor rörande mervärdes skatt, både inom akademin och som rådgivare inom privat och publik sektor. Han är redaktör för avdelningen Case law and legislative development i The World Journal of VAT/GST Law och medförfattare till Skattehandboken. vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han har mångårig erfarenhet av företagsbeskattningsfrågor och har bland annat varit verksam som advokat vid Advokatfirman david kleist är doktor i finansrätt och verksam ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se robert selvaag arbetar bland annat med Norstedts Skatteinformation och uppdragsutbildningar inom skatteområdet samt som föreläsare på skattedagar och konferenser. Robert har bland annat 17 års ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se NY UPPLAGA: Bolagsrevisorn, 4 u Krister Moberg, Niklas Valentin, Peter Åkersten 2014 Revisorns roll har under de senaste åren alltmer kommit i rampljuset. I boken ges en samlad fram ställning av revisorns ställning, rättigheter och skyldigheter. I centrum för analysen står reglerna i aktiebolags lagens nionde kapitel och revisorslagen. Särskilt ingående behandlas revisorns ansvar, oberoende och sekretess. 580 kr exkl moms nr nj.se Andra intressanta böcker: Beskattning av aktiebolag vid företagsöverlåtelser Henkow Kleist oskar henkow david kleist Beskattning av aktiebolag vid företagsöverlåtelser En skatterättslig vägledning för köpare och säljare av företag Beskattning av aktiebolag vid företagsöverlåtelser Oskar Henkow, David Kleist kr exkl moms nr nj.se Norstedts Juridiks Skattesvar A Ö Robert Selvaag robert selvaag Norstedts Juridiks Skattesvar A Ö Norstedts Juridiks Skattesvar A Ö Robert Selvaag kr exkl moms nr nj.se Fler titlar hittar du på nj.se Norstedts Juridik främst för de främsta. Moms för bank och finans Moms för bank och finans är en praktiskt inriktad handbok för ekonomichefer, skattejurister, bolagsjurister och andra som kommer i kontakt med momsfrågor inom den finansiella sektorn. I boken behandlas de vanligaste momsfrågeställningarna inom olika slags finansiella verksamheter såsom inlåning, kreditgivning, betalningar, factoring, värdepappershandel, corporate finance, värdepappersfonder Boken innehåller även en överskådlig genomgång av de viktigaste momsreglerna för finansbranschen, bland annat om reglerna momsfrihet, avdragsrätt och internationella tjänster. ulf nilsson är skattejurist, verksam inom mervärdesskatteområdet. Han har lång erfarenhet från skatterådgivning på revisions-, advokat- och skattebyråer. Tidigare har han även arbetat vid domstol och på Skatteverket. Ulf har författat ett stort antal artiklar inom det skatterättsliga området och också ett Wolters Kluwer-företag kundservice@nj.se nj.se Moms för bank och finans Ulf Nilsson ulf tivéus ulf nilsson Moms för bank och finans Moms för bank och finans Ulf Nilsson kr exkl moms nr nj.se Tretolv Skatt på kvalificerade andelar Tretolv Ulf Tivéus kr exkl moms nr nj.se Trött på att ensam driva kvalitets- och personalfrågor? Fastnat i en för stor organisation? Titta in hos oss! Vi på Moore Stephens Ranby söker nu er som har egna kunder och vill förnya er genom att flytta till en revisionsbyrå som storleksmässigt tillhör nivån närmast under the big 7. Kanske har du idag egen byrå med någon eller några anställda men tycker att det skulle kännas bra att dela ansvar och resurser med kompanjoner i en större organisation. Eller så sitter du med egna kunder på någon av storbyråerna men vill kunna växa och utveckla din kundstock i en organisation som erbjuder möjlighet till delägarskap. vi erbjuder: en öppen och trivsam miljö engagerade medarbetare välfungerande strukturer möjlighet att frigöra egen tid trevliga lokaler i centrala göteborg för ytterligare information: Kontakta Patrik Löw en adler eller Niklas Larsson på Moore Stephens Ranby. Telefon: Besök gärna vår hemsida SAMARBETE SÖKES vi är en välrenommerad medelstor revisionsbyrå i centrala Stockholm med 12 medarbetare. vi arbetar med revisionstjänster och redovisningstjänster i mindre och medel stora företag i Stor Stockholmsområdet. Vi har varit verksamma under många år. vi söker nu intressenter för samarbete och eventuellt samgående. Vi tar tacksamt emot svar till mailadress annonssvar@far.se Ska vi verkligen ha progressiva avskrivningar? Periodisering är en central aktivitet för redovisare och revisorer, och det är själva periodiseringen som gör redovisningen besvärlig. Icke-periodiserad redovisning, exempelvis redovisning baserad på kassaflöden, skulle vara en relativt enkel form av redovisning. Den generellt sett största periodiseringsposten är avskrivningar på anläggningstillgångar. Det är en klassisk periodiseringsfråga med utgift (och vanligtvis utbetalning) en period, och kostnader under ett antal perioder. Med tanke på hur länge det har varit en fråga i redovisningen kunde man tro att det vid det här laget skulle vara en enkel och okontroversiell fråga. Det finns dock flera händelser under senare år som visar att det är en högst kontroversiell fråga. Innan vi går in på det kan konstateras att många företag själva anger att avskrivningar är en redovisningsfråga som kräver mycket bedömningar och som kan ha stor effekt på finansiella rapporter. Detta visas i en studie genomförd på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet om europeiska företags upplysningar i enlighet med IAS 1 om osäkerheter och bedömningar i redovisningen. Mer än 20 procent av samtliga noterade företag i Europa anger att avskrivningar på materiella anläggningstillgångar är en svårbedömd post. vad gäller aktuella händelser kan vi börja i Sverige. Här har det förts en debatt om användning av progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar, som möjligen avslutades med Bokföringsnämndens ändringar av K2 i april (även om debatten nu i stället handlar om huruvida det är lagligt med underskott i bostadsrättsföreningar). Enligt BFN kan inte progressiv avskrivning användas för byggnader, men kan tänkas för andra typer av tillgångar med lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling. Logiken bakom denna uppdelning är inte helt självklar, då byggnader med god marginal borde passa in på beskrivningen lång livslängd och obetydlig teknisk utveckling, särskilt bostadsfastigheter. Även om Drefeldt i en krönika i nr 8/2014 anger att regelverk inte ska blandas ihop, och att därmed K2 är något helt annat än IFRS, är BFN själva inte fullt så renläriga. Texten om avskrivningsmetoder i kommentarerna till K2 är mycket lik texten i RR12, punkt 23. Notera då att Redovisningsrådets rekommendationer skrevs för i första hand noterade företag och företag av stort allmänt intresse (RR12 var dessutom baserad på dåvarande IAS 16). Texten om avskrivningar i K2 är följaktligen skriven för helt andra företag än de som ska följa K2, närmare bestämt för de företag som i dag följer IFRS. Det kan därför vara intressant att se vad som på senare tid sagts inom IFRS-området med avseende på progressiva avskrivningar. i maj 2014 kom ett tillägg till IAS 16 och IAS 38 som behandlade just frågan om vilka avskrivningsmetoder som kan användas för anläggningstillgångar. Där påpekas särskilt att avskrivning som tar sin utgångspunkt i intäkter inte är tillåtna. Ett skäl som anges är att intäkter kan avspegla inflation, vilket inte anses vara kopplat till förbrukning av tillgångens ekonomiska fördelar. Detta kan ses som ett indirekt avfärdande av progressiv avskrivning, eftersom just inflation är ett av argumenten för progressiv avskrivning. I tider av inflation ger progressiv avskrivning jämnare reala kostnader över tid, vilket kan resultera i mer lättolkade resultat räkningar över tid. IAS 16 tillåter dock beaktande av inflation vid beräkning av restvärde, men det är en annan fråga. Ett mer explicit uttalande om att progressiv avskrivning inte används inom IFRS ges i IASB:s utkast till ny leasingstandard, som publicerades 2013 (ED/2013/6). I Basis for Conclusion, stycke BC36(a) anges att progressiv avskrivning av leasade tillgångar förkastats av IASB (och FASB), eftersom det är uttryckligt förbjudet i US GAAP och inte används i IFRS. Att tillåta det för leasade tillgångar skulle därmed skapa bristande jämförbarhet mellan leasade och köpta anläggningstillgångar. Det är också intressant att IASB i samma stycke anger att argumentet för progressiv avskrivning är att det innebär att hänsyn tas till pengars tidsvärde. Det är följaktligen en liknande motivering som att ta hänsyn till inflation. Man gör dock klart att denna bevekelsegrund för progressiv avskrivning inte är applicerbar inom IFRS (eller US GAAP, för den delen). Slutsatsen verkar bli att om Sverige ska anpassa sig till det tänkesätt som gäller internationellt borde progressiv avskrivning inte förekomma alls, vare sig för byggnader eller för andra materiella eller immateriella tillgångar. Vare sig argument baserade på lång livslängd, obetydlig teknisk utveckling eller pengars tidsvärde verkar vara gångbara i den aktuella internationella redovisningsdebatten. Bokföringsnämnden borde ha tagit ett helhetsgrepp på frågan om avskrivningar och då eventuellt tagit bort progressiva avskrivningar för andra tillgångar än byggnader. Om Sverige ska anpassa sig till det tänkesätt som gäller internationellt borde progressiv avskrivning inte förekomma alls. jan marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av. jan.marton@handels.gu.se 17

10 Fokus: Oegentligheter listan över företag som drabbats av oegentligheter kan göras lång. Ändå verkar riskmedveten bland företagen låg. Och när oegentligheter väl uppdagas är det ofta revisorn som får ta smällen. FAR:s generalsekreterare Dan Brännström menar att revisorn inte ska vara någon detektiv, men att det är här det ofta uppstår ett förväntningsgap. Vilket ansvar har revisorn? illustration: shutterstock Blotta närvaron av en tuff revisor har en preventiv inverkan. Fokus: Oegentligheter Man måste satsa på det förebyggande arbetet och kunna vara nöjd med det arbetet. Ingen skugga ska falla på verksamheten om något händer, säger Magnus Lindahl. Och det är många gånger där problemen börjar. Med det förebyggande arbetet. Eller snarare avsaknad av det förebyggande arbetet. För PwC:s undersökning visar att riskmedvetenheten är lägre bland de svenska respondenterna än de utländska. Riskanalyser är fundamentala i arbetet med att kontrollera de negativa konsekvenser som oegentligheter alltid medför, säger Magnus Lindahl. I de lugnaste vatten när oegentligheter uppstår i ett företag riktas strålkastarljuset snabbt mot revisorn. Framför allt i media. Men vilket ansvar har revisorn? Revisorn ska vara tuff och professionellt skeptisk, men inte någon detektiv, säger Dan Brännström, FAR:s generalsekreterare. den oklara uppfattningen om revisorsrollen förstärker kritiken när det blir en redovisningsskandal. Citatet är hämtat från en intervju med Dan Brännström i SvD Näringsliv För mer än tio år sedan. Men ämnet är lika aktuellt i dag. När någon medvetet går in för att dölja något i bokföringen eller undanhålla information är det inte lätt för revisorn att upptäcka det, eftersom det inte ligger inom ramen för revisionsuppdraget att aktivt söka efter oegentligheter. Däremot ska revisorn i sin planering av uppdraget bedöma och ta hänsyn till risken för oegentligheter. Det innebär att revisorn inte är eller ska vara någon detektiv och här uppstår det ofta ett förväntningsgap, säger Dan Brännström. Han tar TeliaSonera som exempel, där det verkar ha funnits förväntningar på att revisorn skulle gjort ingående efterforskningar och följt transaktioner via Gibraltar till Euroasien. Sådana efterforskningar ryms inte i ett vanligt revisionsuppdrag, men om revisorn uppmärksammar oegentligheter ska han eller hon naturligtvis rapportera detta till ledning och styrelse för åtgärder. Ägarna eller styrelsen i ett bolag kan dessutom ge revisorn i tilläggsuppdrag att göra en fördjupad granskning exempelvis om företaget verkar på marknader med förhöjd risk, säger han. Dan Brännström betonar att det är styrelsen och vd:n som har ansvar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten, och den interna kontrollen får inte bli statisk utan måste förändras och anpassas till verksamhetens utveckling. Revisorn ska i sin revision uppnå rimlig säkerhet för att årsredovisningen eller annan finansiell rapport inte innehåller väsentliga felaktigheter, och för att kunna göra det måste revisorn granska den interna kontrollen, säger Dan Brännström. I grund och botten handlar det också om Dan Brännström att revisorn måste vara professionellt skeptisk och under hela revisionen vara medveten om att det kan förekomma oegentligheter, framhåller Dan Brännström. Jag har själv den erfarenheten att personer jag litade på faktiskt medverkade till oegentligheter och felaktig redovisning. I de lugnaste vatten simmar de fulaste fiskarna, det gör att revisorn måste vara tuff och ställa de känsliga frågorna. Blotta närvaron av en tuff revisor har en preventiv inverkan, säger han. foto: stig-göran nilsson charlotta marténg Lågt riskmedvetande bland företag i Sverige kraft och kultur, TeliaSonera, Eniro. Listan över företag som drabbats av oegentligheter kan göras lång. Ändå verkar riskmedvetenheten i Sverige låg. skillnaden i andelen som drabbats av oegentligheter bland svenska respektive globala respondenter är den lägsta på länge. Det visar den senaste upplagan av Global Economic Crime Survey som genomförs av PwC vartannat år. Och siffrorna bekräftas även av andra liknande undersökningar. Ekonomiska oegentligheter är en realitet i många verksamheter, cirka en tredjedel av de svenska respondenterna uppger att de har drabbats och det är de anställda som är i majoritet bland de huvudsakliga förövarna, säger Magnus Lindahl, director Forensic Services PwC. Att medial uppmärksamhet kring olika former av oegentligheter påverkar uppmärksamheten och medvetenheten kring förekomsten är nog ett rimligt antagande gällande exempelvis misstankar om mutor och korruption, där också ny och tuffare lagstiftning i Sverige och utomlands påverkat medvetenheten hos företag och inom offentlig sektor. I Sverige finns korruptionen i alla branscher. Men till skillnad från i många andra länder handlar det främst om Magnus Lindahl företagskorruption, säger Carina Sörqvist, expert inom utredande och förebyggande av korruption vid företaget Seccredo. förskingring och trolöshetsbrott uppges vara den vanligaste formen av oegentligheter i PwC:s undersökning, därefter kommer mutor och korruption. Magnus Lindahl, som dagligen arbetar med frågorna, konstaterar att en organisation aldrig kan förhindra att enskilda medarbetare eller externa parter begår brott men påpekar att en organisation ska kunna stå upp när det blåser och hantera misstankar om brott, som kanske också florerar i media, genom att visa upp ett gediget förebyggande arbete som också har en substans. foto: pwc det förebyggande arbetet är alltså a och o i en verksamhet. Företag som bedriver en verksamhet som medför ökad risk för exempelvis oegentligheter i form av mutor och korruption bör vara noga med att göra en riskanalys. Att enbart ha en skriftlig policy i en pärm räcker inte långt. Det förebyggande arbetet och riskmedvetenheten måste genomsyra hela verksamheten. Räcker det med en policy, en utbildning eller ett kontrakt med anställda? Nej, man måste veta hur man gör affärer, med vem, hur kunderna bearbetas, vilka mellanhänder som finns, hur reglerade samarbetsavtalen är och så vidare, säger Magnus Lindahl. Han rekommenderar företagen att ta ett steg tillbaka och vara noga med att göra en riskanalys, gärna med hjälp av en konsult för att undvika att förutfattade meningar om riskerna påverkar analysen negativt. Om man inte vet vilka risker som finns, eller inte vill tro att de finns, blir de också svåra att förebygga. Det gäller alla former av oegentligheter. Man måste sätta sig ner och kartlägga vilka områden man är verksam inom och vilka risker för oegentligheter som kan finnas. Sedan ska man titta på hur man arbetar med att förebygga riskerna, fungerar det bra eller mindre bra? Riskanalysen ska alltid ligga till grund för det förebyggande arbetet, konstaterar Magnus Lindahl. Det är också väldigt viktigt att ledningen sänder ut signaler att de tar det förebyggande arbetet på allvar. Enligt Magnus Lindahl ser man ofta att företag jobbar generellt med riskanalyser, men det är inte så ofta som arbetet sker metodiskt och inkluderar riskerna för oegentligheter generellt eller ens den specifika risken för korruption och mutor. Snarare är det förebyggande arbetet ad hoc-drivet av faktiska incidenter, det ser vi både inom privat och offentlig sektor. Utvecklingspotentialen inom området riskanalyser är enorm, säger han. charlotta marténg 18 19

11 Fokus: Oegentligheter Fokus: Oegentligheter illustration: shutterstock Stort mörkertal när det gäller mutor och korruption förskingring och trolöshetbrott är de vanligaste oegentligheterna som drabbar offentlig och privat sektor. Men mutor och korruption seglar upp på listan över de vanligaste formerna av oegentligheter. för en tid sedan fick Sverige en ny mutlagstiftning. Huruvida den gör någon skillnad har diskuterats, och i debatten framhålls ofta England som ett exempel där man vågat ta ytterligare steg i kampen mot denna form av oegentligheter. Korruption och mutor är näst vanligaste formen av oegentligheter bland de svenska respondenter som svarat på frågorna i PwC:s undersökning, cirka en tredjedel av de svenska respondenterna som drabbats av ekonomiska oegentligheter uppger att de drabbats av korruption och mutor. Samtidigt är det rimligt att tro att det finns ett stort mörkertal som vi aldrig ser i statistiken, vilket också påpekas i andra undersökningar kring mutor som gjorts i Sverige, säger Magnus Lindahl. Frågan var gränsen går, vad som kan ses som en muta eller inte är svår. Vissa handlingar, som att sticka till besiktningsmannen en tusenlapp för att bilen ska gå igenom, är solklara mutbrott. Den som ger mutan döms för givande av muta och mottagaren för Korruption finns i alla branscher. tagande av muta. Men verkligheten är inte alltid så svartvit. Om du exempelvis arbetar som inköpare på en kommun och sedan länge är kompis med en företagare som deltar i en offentlig upphandling med kommunen, är det då okej att låna hans stuga i skärgården? I det här fallet skulle jag säga att det inte är okej. En bra tumregel är att fråga sig själv om man är beredd att berätta om saken för sina medarbetare och sin chef. Kan man det så är det troligen tillåtet, säger Carina Sörqvist. Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, IMM, konstaterar att mutlagstiftningen är extra strikt när det NCC tog krafttag mot mutorna Vi bestämde oss för att göra allt som står i vår makt ncc är ett av företagen som tagit krafttag för att förhindra mutor och korruption. En whistleblowerfunktion är en av åtgärderna. direkta ekonomiska skador kan bli kännbara när ett företag drabbas av oegentligheter, men även de indirekta ekonomiska konsekvenserna kan bli stora. Det handlar bland annat om förtroendeskador, och svårigheter att rekrytera och behålla skickliga medarbetare. När asfaltskartellen seglade upp strax efter millennieskiftet ledde det till att NCC och andra bolag som Skanska och Peab dömdes till att betala miljontals kronor i böter för att tillsammans ha riggat priserna på asfalt. Asfaltskartellen medförde att NCC tog ett mer resolut grepp om etik och moral, bland annat togs en ny uppförandekod fram. Regelboken gav vägledning och cheferna gick utbildningar i etik och moral. Men då en ny asfaltskartell uppdagades 2011 stod det klart att arbetet inte var tillräckligt. Därför beslutade vi oss för att göra ett omtag och ta tag i frågan ännu mer genomgripande. Vi bestämde oss för att göra allt gäller personer i offentlig tjänst eftersom de omfattas av ett särskilt skyddsintresse. I princip får en anställd inte ens bjuda en offentliganställd på en kopp kaffe. Anledningen är att anställda i den offentliga sektorn har hela svenska folket som huvudman och lagen ska skydda huvudmannen. I den privata sektorn är huvudmannen ägaren av bolaget. De är inte lika mycket värda som svenska folket. Det är tanken bakom hur mutlagstiftningen tillämpas säger Helena Sundén. IMM har tagit fram en kod för hur näringslivet ska tolka lagen. Den hittar man på IMM:s hemsida. charlotta marténg och henrik norberg som står i vår makt för att förhindra detta, säger Gunnar Bäckström, Group compliance officer på NCC. År 2012 inleddes arbetet med NCC Compassen, ett internt verktyg Gunnar Bäckström som ska hjälpa de anställda att följa bolagets värderingar och uppförandekod. Bolagets internwebb förbättrades med mer information och frågefunktionen Ask me lanserades. Kompassen innehåller även whistleblowerfunktionen Tell me. Innebörden är att den som anmäler något som bryter mot regelboken kan göra det anonymt. För att säkerställa detta har NCC lagt ut tjänsten på ett annat företag. Det är viktigt att våra medarbetare verkligen känner att de kan anmäla utan att behöva varar rädda för repressalier, säger Gunnar Bäckström. En bra tumregel är att fråga sig själv om man är beredd att berätta om saken för sina medarbetare och sin chef. Helena Sundén foto: henrik norberg henrik norberg foto: björn lejon CHEFER OCH MELLANCHEFER VANLIGA FÖRÖVARE en man i en förtroendeposition, som en chef eller mellanchef. Det är den vanligaste förövaren när det handlar om oegentligheter. i flera undersökningar bekräftas samma sak. I de mest allvarliga fallen av oegentligheter har förövaren varit en anställd. Inte sällan en topp- eller mellanchef. Enligt Magnus Lindahl ligger förklaringen i att män i dessa positioner ofta befinner sig i en kontrollsituation och kan utöva inflytande, dessutom känner de till kontrollerna i verksamheten och kan på så sätt kringgå dem. Generellt är män överrepresenterade i många typer av brottslighet, men när det handlar om oegentligheter är det ju också så att män är överrepresenterade på den här typen av poster. Vad händer när vi har lika många kvinnor som män i de här positionerna, funderar Magnus Lindahl. Att anställda är involverade i oegentligheter innebär dock att verksamheter kan minska riskerna bland annat genom hur den interna kontrollen anpassas. De externa förövarna återfinns oftast bland företagens affärspartners, framför allt kunder och leverantörer. charlotta marténg foto: dreamstime 20 21

12 Profilen i karriären Karriär i medvind Hon var hållbarhetskonsult innan ordet fanns, och kommer inte att sluta förrän hållbarhet blivit en integrerad del av allt företagande. Åse Bäckström har drivit utvecklingen av hållbarhetsarbetet till ett starkt affärsområde för branschen. En utpräglad strateg som anser att man inte ska jobba på revisionsbyrå om man inte vill bli delägare. Text: Rakel Lennartsson Foto: Christian Gustavsson

13 i karriären Profilen Profilen i karriären Det är en konturlös höstdag vid havsbandet. Himmel och hav liksom flyter ihop i det milda gråvädret. Mot den lugna bakgrunden framträder Åse Bäckström som det energiknippe hon är. Hon lyser som höstlöven och är skarp som den ensamma segelbåten som klyver vattenytan ute på Saltsjön. Jättebra, perfekt. Och så tittar du lite längre bort, och så tillbaka mot mig jättesnabbt. Bra. Fotografen ger Åse Bäckström instruktioner. Efter en stund är det dags att sitta ned och låtsasprata över tidningen. Det är bara det att Åse Bäckström inte behöver låtsas. Det här tycker jag är jätteintressant, på riktigt, säger hon och pekar på Dagens Industris förstasida. 9,9 står det med stora bokstäver. Så många procent kvinnor saknas för att svenska börsbolagsstyrelser ska kunna anses jämställda på riktigt. Jämställdhet är en hållbarhetsfråga. Många misslyckanden i både föreningar och företag beror på att de inte har jämställda styrelser, säger Åse Bäckström. Ett exempel från hennes närhet är Tyresö FF:s damlag. Familjen är bosatt i Tyresö och hennes man (Anders Bäckström, tidigare FAR-ordförande) är fotbollstränare i Tyresö FF, så hon har god insyn i skandalen med fotbollslaget som pumpades upp tills det sprack. Jag är övertygad om att en kvinna hade ställt frågan Som den västkusttjej hon är, spelar havet en viktig roll i hennes liv. Familjen har byggt sin energisnåla villa havsnära i Tyresö och somrarna tillbringas i Bohuslän. om hur man skulle finansiera alla utfästelser, säger Åse Bäckström. Om styrelsen hade varit mindre enkönad och mindre homogen, så hade någon ställt de kritiska frågorna, menar hon. Hållbarhet är så mycket och det handlar framför allt om att ha pengar till långsiktig överlevnad. Åse Bäckström må ha gjort sig ett namn som hållbarhetskonsult, men hennes utgångspunkt är alltid affären. Det är det som skiljer ett framgångsrikt hållbarhetsarbete från så kallad green washing, som handlar mer om image. För mig är hållbarhet inte ett varumärkesarbete, utan kärnan i företagets strategiska arbete. På det viset har hållbarhetsfrågorna tagit Åse Bäckström raka vägen till företagens absoluta ledningar. Genom att brinna för att koppla hållbarhetsfrågorna till affären har hon vunnit deras förtroende. Om företagens uppdrag är att skapa aktieägarvärde måste man förstå att vd, och styrelse ibland kan bli skeptiska om hållbarhetsagendan inte drivs fullt ut affärsmässigt, säger Åse Bäckström. ekonomistyrning var det stora trendämnet när Åse Bäckström studerade ekonomi på Handels i Göteborg. Alla ville bli flashiga managementkonsulter. Problemet var att 1995, direkt efter examen, fanns det nästan inga jobb att söka. Men Åse Bäckström, som visste att hon någon gång skulle vilja doktorera, hittade en genväg in fakta: Åse Bäckström bor: Egenbyggd, klimatsmart villa i Tyresö utanför Stockholm. familj: Gift med Anders Bäckström, chef för revision på KPMG och tidigare FAR-ordförande. Tillsammans har de barnen Jonathan 12 år och Jakob 10 år. intressen: Familjen, barnen och alla deras sportaktiviteter och på sista plats den egna löpningen. måtto: Annorlunda, bättre och utveckling! Hållbarhet är så mycket och det handlar framför allt om att ha pengar till långsiktig överlevnad. i revisions- och rådgivningsbranschen via det så kallade Revisionsprogrammet som Linköpings universitet drev tillsammans med de stora revisionsbyråerna. Jag tror inte att man kan bli mer nördigt intresserad av revisionsbranschen än vi som gick det programmet blev. Även om vi inte skulle bli revisorer var vi tvungna att lära oss revision för att kunna tillämpa metodiken i våra uppsatser. Hennes licentiatavhandling handlar om hur företag kan använda miljöfrågorna som en del av sin styrning, eller annorlunda uttryckt hur man kan tillämpa finansiell styrning på miljödimensionen. Parallellt med avhandlingen arbetade hon på Deloitte, där hon anställdes inom rådgivningssektionen, och det föll sig naturligt att hon där fick ägna sig åt pionjärarbete inom hållbarhet som 1995 fortfarande benämndes miljö. Veckan innan hon skulle börja arbeta var det en stor miljömässa på Skandinavium i Göteborg. Åse Bäckströms nya chef gav henne en entrébiljett med uppmaningen att gå runt och fråga om det finns system för hur man rapporterar miljöarbete. Det var ingen som fattade vad jag pratade om! Jag ville ju komma tillbaka till jobbet med ett resultat, men begynnelsen till dagens hållbarhetsstandarder kom först ett par år senare. 19 år har gått sedan Åse Bäckström började i branschen. Under den tiden har hon sett hållbarhetsområdet växa fram som ett självständigt affärsområde med egna standarder för styrning, rapportering och bestyrkande. På mindre än 20 år har hållbarhetsfrågan utvecklats från noll till att vara högsta mode. Men om lika många år till, kommer den förmodligen att vara bortglömd igen, därför att hållbarhet kommer att vara liktydigt med gott företagande. När jag började fanns det ingen profession för hållbarhet. I dag är problemet nästan det omvända, många studenter riktar in sig specifikt på hållbarhet, men hållbarhet kommer snart att integreras med övriga företagsfrågor och man måste vara beredd att jobba med båda, säger Åse Bäckström. Hennes egna framgångar på hållbarhetsområdet bygger på att hon alltid tänkt på frågorna utifrån ett affärsmässigt perspektiv. Som professionell inom det här området ska man vara noga med att driva rätt frågor och underbygga dem med substans. Annars är risken att de här frågorna får en halleluja-stämpel, säger Åse Bäckström. Själv arbetar hon numera uteslutande strategiskt tillsammans med företagsledningar. Den första övningen som alla företag måste göra är att definiera vad hållbarhet är i deras specifika verksamhet. Det handlar alltså inte om att rapportera på alla punkter som finns i det standardiserade GRI-ramverket. Tvärtom handlar det om att sortera ut de punkterna som är av betydelse för verksamheten. I steg två delas de valda punkterna in i hygienfaktorer respektive strategiska frågor. När man tar sig an hållbarhetsfrågorna ur ett affärsmässigt perspektiv blir de inte en administrativ börda utan i stället något som bidrar till värdeskapande. Åse Bäckström menar att detta gäller revisions- och rådgivningsbranschen såväl som företag och organisationer. fakta: Hållbarhet Integrated Reporting (IR) är den senaste nyheten inom hållbarhetsredovisning. Ramverket som tagits fram av International Integrated Reporting Committee (IIRC) syftar till att ge de ickefinansiella värdena samma tyngd som de finansiella och att integrera alla värdeskapande faktorer i årsredovisningen. Global Reporting Initiative (GRI) har etablerat sig som den vedertagna standarden för hållbarhetsredovisning. Den lanserades i slutet av 1990-talet och finns nu i en fjärde generation. FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling finns sedan slutet av 1990-talet och delar varje år ut pris till de företag som tagit fram marknadens bästa hållbarhetsredovisningar

14 i karriären Profilen Åse Bäckström har alltid tänkt på hållbarhetsfrågorna ur ett affärsmässigt perpektiv. Profilen i karriären Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din upp dragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Ring oss redan idag BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB Box 270 Tullgatan Sundsvall Tfn info@bolagsratt.se Hemsida Branschens utmaning är hur man får omvärlden att förstå att revisorer inte bara är kontrollanter, utan att man skapar värde för företagen, säger Åse Bäckström. Konkurrensen kommer i dag från flera håll, men revisionsbyråerna har på många sätt ett övertag, eftersom de arbetar med företagen hela tiden och har en naturlig ingång till företagens högsta ledning. Men vår styrka kan också bli vår svaghet om företagen tror att vi bara kan revision, då kan vi som arbetar på revisionsbyrå ha varumärket emot oss, säger Åse Bäckström. Jag frågar om branschen har utnyttjat den affärsmässiga potentialen i hållbarhetsfrågorna. Svaret är tvetydigt. Å ena sidan har branschen, på global nivå, medverkat till att affärsområdet har vuxit fram med utveckling av standarder för rapportering och revision. Å andra sidan betonar Åse Bäckström att efterfrågan alltid kommer underifrån. Det är inte konsulten som hittar på affären, det är kunden som frågar om hjälp och konsulten som skapar, säger hon och fortsätter: Att jag fick i uppdrag att gå runt på Skandinavium för att hitta ett system för rapportering av miljöfrågor, var ju för att en kund hade frågar efter det. Alla affärsområden måste utvecklas utifrån kundens behov, men det finns väldigt mycket mer att göra än vi gör i dag. dagen innan vi träffas för denna intervju har EU:s ministerråd klubbat beslutet om att företag från och med 2017 ska rapportera icke-finansiell information i sina årsredovisningar. Det gäller frågor om miljö, socialt ansvar och medarbetarnas sammansättning, men bara de allra största företagen. Enligt Åse Bäckström är det något av en falsk nyhet. Förutom mångfaldsfrågan som är ny, är detta bara ett förtydligande av EU:s moderniseringsdirektiv, som redan 2007 infördes i svensk årsredovisningslag. Där står det att företagen i sin förvaltningsberättelse ska kommentera icke-finansiella frågor som har betydelse för det långsiktiga finansiella resultatet. Men detta har, som alla läsare av årsredovisningar kan intyga, inte fått det genomslag som lagstiftarna i EU avsåg och därför kommer de nu tillbaka med mer lagstiftning. Få företag har hittills läst in ett tydligt hållbarhetsansvar i årsredovisningslagen. Åse Bäckströms övertygelse är att alla skulle behöva göra det. Det handlar om att titta på företagets affärsmodell ur ett framtidsperspektiv. Givet de megatrender som syns i världen, med brist på råvaror, klimatförändringar, urbanisering och flyktingströmmar, kommer mitt företag att vara fortsatt lönsamt på fem eller femton års sikt? Eftersom detta är frågor som det ligger i varje företags intresse att svara på, borde lagstiftning inte behövas. Hade du frågat mig för fem år sedan, hade jag varit emot ytterligare lagstiftning. Men inte så mycket har hänt på företagens eget initiativ. Nu har de dessutom fått verktygen, i form av nya generationens GRI och ramverket för integrerad rapportering, så i dagsläget ser jag inte att lagstiftning kring rapportering innebär en administrativ börda. Tvärtom kommer detta arbete att vara värdeskapande för företagen, säger Åse Bäckström. fakta: Åse Bäckströms karriär Civilekonom från Handels i Göteborg. Doktorand och Ekonomie Licentiat på Revisorsprogrammet, Linköpings universitet. Rådgivare på Deloitte. Projektledare på World Business Council for Sustainable Development i Schweiz. Chef för hållbarhetsverksamheten på KPMG. Chef för internrevisions- och internkontrollverksamheten på KPMG. Ordförande i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling. Styrelseledamot i stiftelserna bakom Stockholm International Water Institute (SIWI). 26

15 i karriären Profilen Profilen i karriären Åse Bäckström ser en framtid där företagets vd också är hållbarhetschef. Låt oss avlasta dig! På Bolagsstiftarna finns vi alltid redo att leverera lagerbolag samt snabbavveckla vilande aktiebolag. Hos oss finns varken röda dagar eller lediga kvällar vi kan alltid garantera en handläggning inom 2 timmar! Precis som en gång revisionsplikten, kan lagstiftning i viss mån spela branschen i händerna. Svenska regeringens beslut om att alla statliga bolag ska hållbarhetsredovisa (från 2008) har haft viss betydelse för revisions- och rådgivningsbranschens möjlighet att bygga upp kapacitet på området. Svenska företag har relativt sett tappat några positioner i den globala hållbarhetsligan, men Åse Bäckström ser ändå mycket positivt på utvecklingen. De senaste åren har det skett en enorm kvalitetsförbättring i företagens hållbarhetsredovisningar. Det beror dels på att de fått nya verktyg för att hantera frågorna, men också på att företagen har mognat i sin syn på hållbarhetsarbete, och vad informationen ska användas till. Nästa steg är att hållbarhetsfrågorna blir en så självklar del av allt företagande att benämningen hållbarhet blir irrelevant. I Åse Bäckströms framtidsvision är företagets vd också hållbarhetschef. Till sin hjälp har han eller hon olika stabsfunktioner, såsom ekonomiansvarig och hållbarhetscoach en roll som Åse Bäckström kan ses sig själv i på några års sikt. Som konsult går hon in och gör punktinsatser; det skulle vara roligt att någon gång följa en utveckling hela vägen, tycker hon. Samtidigt finns det en anledning till att hon fortfarande är kvar i branschen efter 19 år, även om man som konsult alltid är nyfiken på andra sidan. Jag kan inte komma på ett enda uppdrag som jag inte har haft glädje av! Genom att hållbarhet har varit ett område som utvecklats i takt med Åse Bäckströms karriär har det inte funnits så många färdiga lösningar, utan utrymme för kreativitet. Det är inte så att Big 4 har en färdig checklista för hur du ska leverera den här tjänsten till din kund, utan du måste själv skapa och utveckla den, säger Åse Bäckström. Som chef för hållbar affärsutveckling på KPMG och Jag tycker inte att man ska jobba på revisionsbyrå om man inte vill bli delägare. ordförande i FAR:s arbetsgrupp för hållbar utveckling är Åse Bäckström en av dem som visat på den stora affärspotentialen i hållbarhetsfrågorna både för revisons- och rådgivningsbranschen och för företagen. Hur ser hon då på sin egen framtid? Jo, hon kan definitivt se sig själv som hållbarhetsbollplank åt vd:n på ett av de stora företagen. Samtidigt är det tydligt att hon är beredd att ta på sig ett än större ansvar för att utveckla den enorma affärspotential som finns i hållbarhetsfrågorna inte minst för branschen. Varför är hon inte delägare, kan hon tänka sig att bli det, undrar jag? Åse Bäckströms svar kommer blixtsnabbt: Jag tycker inte att man ska jobba på revisionsbyrå om man inte vill bli delägare. Sedan kan man fråga sig varför jag inte är det. Vår verksamhet är väldigt framgångsrik, så ur det perspektivet kan man tycka att det är dags. Det viktigaste för mig är att det skall vara snabbt, tryggt och enkelt att göra affärer med oss! Bolagsstiftarna AB Box 12086, Göteborg Tel Fax info@bolagsstiftarna.se 28 29

16 i karriären Experten Experten i karriären daniel stattin. Professor i bolagsrätt vid Uppsala universitet och medförfattare tillsammans med advokat Carl Svernlöv till ett rättsutlåtande om underskott i bostadsrättsföreningar. Analysen beställdes av FAR och de fyra stora bostadsrättsorganisationerna med anledning av förbudet mot progressiv avskrivning. Text: Rakel Lennartsson Foto: Kristofer Hedlund Rättsutlåtande om brf minskar osäkerheten Vad är ett rättsutlåtande och vilken juridisk status har det? Man kan säga att det är en teoretisk prövning av en fråga, i motsats till en praktisk prövning i domstol. Ett rättsutlåtande är inte bindande för någon och vilken status det får beror på hur väl man argumenterar. Men i brist på domstolsprövningar av frågan, vilket är det aktuella fallet, kan ett rättsutlåtande få stor betydelse. Rättsutlåtandet är beställt av HSB, Bostadsrätterna, Sveriges bostadsrättscentrum, Riksbyggen och FAR. Vad är syftet? Våra uppdragsgivares syfte var att få ett underlag för rekommendationer till sina medlemmar i den oklara situation som uppkommit efter Bokföringsnämndens (BFN) förbud mot progressiva avskrivningar. Många bostadsrättsföreningar tvingas byta avskrivningsmetod från progressiv till linjär och frågan är vad det kommer att få för konsekvenser för föreningens ekonomi. Vilka blir konsekvenserna menar ni, efter att ha analyserat rättsläget? Vår viktigaste slutsats är att styrelseledamöter inte behöver riskera skadeståndsansvar om föreningen gör ett redovisningsmässigt underskott, så länge som underskottet inte äventyrar föreningens överlevnad på sikt. Vad betyder det i klartext? Det betyder att föreningar med god likviditet och en lågt belånad fastighet med ett högt och stabilt marknadsvärde kan välja att visa redovisningsmässiga förluster på grund av avskrivningar. Detta innebär att många föreningar kan byta avskrivningsmetod från progressiv till linjär utan att nödvändigtvis behöva höja avgifterna. Innebär er analys en omtolkning av rättsläget? Nej, det kan man inte säga eftersom frågan aldrig har prövats tidigare. Däremot fanns det en uppfattning när BFN ändrade sin rekommendation om avskrivningar att det skulle få väldigt stora ekonomiska konsekvenser för bostadsrättsföreningar och enskilda bostadsrättsinnehavare. Jämfört med den uppfattningen kan man säga att vi står för en ny analys av rättsläget. Vad ska föreningar tänka på för att inte hamna snett? Det är viktigt att de ser över sina stadgar så att det inte finns skrivningar i stadgarna som är strängare än lagen i synen på underskott. Exempelvis, kan stadgarna föreskriva att medlemmarnas årsavgift till föreningen ska täcka avskrivningar. Även om det står att föreningens kostnader ska täckas så menar vi att begreppet kostnader kan tolkas så att det innefattar avskrivningar. Sådana stadgar måste alltså skrivas om, i den mån ett underskott annars skulle leda till att styrelsen inte följer stadgarna. Sedan får man inte glömma att styrelsen även har ett ansvar för föreningens långsiktiga överlevnad, vilket innebär att det måste finnas en finansierad underhållsplan. Kan föreningen välja att ta lån i stället, när det blir dags för renoveringar? Ja, många bostadsrättsföreningar sitter på dolda övervärden i form av fastigheter. Om en sådan förening gör en förlust är det inget hot mot dess överlevnad. Men detta gäller inte alla, utan framför allt bostadsrätts föreningar i storstadsområdena. Styrelser och potentiella köpare måste alltid titta på det enskilda fallet när de tar ställning till en förenings ekonomi och långsiktiga överlevnad. Vilka bostadsrättsföreningar kan behöva höja avgifterna trots era slutsatser? Vårt rättsutlåtande utesluter naturligtvis inte att föreningar som har en besvärlig ekonomi behöver höja sina avgifter. Exempelvis föreningar som inte kan betala sina löpande kostnader. Men i så fall beror avgiftshöjningen inte på att man har bytt avskrivningsmetod utan på andra saker. Det är naturligtvis heller ingen bra idé att ta lån för att betala löpande drift. Vad innebär ert rättsutlåtande för revisorerna? Rättsutlåtandet är en vägledning för revisorerna när det gäller styrelsens ansvarsfrihet. Konkret innebär det att om det inte föreligger något hot mot föreningens överlevnad, är ett redovisningsmässigt underskott inte i sig grund för en oren revisionsberättelse. Så rättsutlåtandet har sparat mycket tid och pengar? Ja det blir billigare och framför allt går det snabbare FAKTA: Bakgrund 28 april i år beslutade Bokföringsnämnden om vissa ändringar i redovisningsregelverket K2 för mindre ekonomiska föreningar. Bland annat förbjöds progressiv avskrivning. Beslutet väckte stor oro på marknaden eftersom linjär avskrivning innebär att man inte kan skjuta kostnader framför sig, vilket skulle öka många föreningars kostnader och tvinga fram avgiftshöjningar. 19 september kom rättsutlåtandet av Carl Svernlöv, adjungerad professor vid Uppsala universitet och advokat vid Baker & McKenzie, och Daniel Stattin professor vid Uppsala universitet, som klargör att en bostadsrättsförening kan visa ett redovisningsunderskott utan att detta strider mot lagen. Det får dock inte äventyra föreningens ekonomi. Rättsutlåtandet bygger på en analys av bostadsrättslagen och föreningslagen samt ett antal normalstagar, det vill säga förslag till stadgar utgivna av någon av de stora bostadsrättföreningsorganisationerna. Rättsutlåtandet är en vägledning för revisorer när det gäller styrelsens ansvarsfrihet, säger Daniel Stattin. att ta fram ett rättsutlåtande. En domstolsprocess hade tagit flera år eftersom man förmodligen inte hade nöjt sig med första instans. Det hade inneburit flera år av osäkerhet för styrelseledamöter och revisorer. Samtidigt säger ni att ingen får förlita sig på rättsutlåtandet? Det är en vanlig friskrivning i juridiska dokument Man kan säga att vi står för en ny analys av rättsläget. och det handlar om att våra slutsatser inte i sak tas ur sitt sammanhang. Därför säger vi att det bara är våra uppdragsgivare som får använda rättsutlåtande. Nu vilar det ett stort ansvar på dem att förklara för sina medlemmar och berörda parter vad rättsutlåtandet innebär och hur det kan tillämpas

17 Debatt Debatt Korruption Debattpanelen: Den nya ekonomiska politiken Det saknas inte ämnen att debattera. För en debattredaktör är det ett angenämt problem. För er debattörer är det kanske med blandade känslor som ni lägger dyrbar tid på författande och korrektur. Men jag hoppas och tror att ni delar min övertygelse om att en rik och levande debatt sammantaget medverkar till bättre beslut och en bättre bransch. Så tack alla som bidrar och kommer att göra det! Adam Diamant: Uppmaning till revisions- och redovisningsbranschen Rakel Lennartsson, debattredaktör Mejla dina åsikter till mig på Ni förväntas kunna förhindra korruption en revisor som i sitt arbete får indikationer om korruption är skyldig att gräva vidare. Det skriver Revisorsnämndens chefsjurist Adam Diamant och uppmanar de större byråerna och FAR att öka utbildningsinsatserna på området. som ett led i de aktiviterer som det allmänna vidtar för att förebygga korruption har Revisorsnämnden (RN) fått i uppdrag att, inom ramen för sin verksamhet, verka för att öka medvetenheten hos revisorer om behovet av att uppmärksamma och anmäla misstänkt korruption. Jag vill därför ge min syn på vad branschen, revisionsföretagen och de revisorer som utför revisonerna kan göra för att bidra till att korruption förhindras. Korruption kan påverka revisionen på flera sätt. Ett första sådant är att redovisningen, och därmed räkenskapsrevisionen påverkas. Som exempel kan lämnade mutor redovisas som försäljningskostnader eller inte redovisas alls. Det är dock ofta svårt att direkt ur redovisningen finna sådana fel. Viktigt är därför att revisorn baserar sin revision på en god förståelse av revisionsklientens verksamhet. Detta gäller inte minst företag verksamma i branscher där risken för korruption erfarenhetsmässigt är särskilt stor. Även revisorns aktiviter vid genomförandet av förvaltningsrevisionen är av betydelse. Inledningsvis ligger det i revisorns uppdrag att granska om styrelseledamot och vd inom ramen för sitt uppdrag har vårdat företagets angelägenheter så att de legala kraven på företaget kan efterlevas. Brister styrelsen i sin skyldighet att organisera och övervaka verksamheten, eller vd i sin skyldighet att sköta den löpande förvaltningen, så att de legala kraven på verksamheten inte efterlevs eller avvikelser från kraven inte kan upptäckas, åsidosätter funktionärerna sina skyldigheter. Detta kan i sin tur aktualisera revisorns aktivitets- och rapporteringsplikt. Därtill har revisorer en särskild rapporteringsplikt om de i sin revision av ett aktiebolag finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till något av brotten tagande av muta, givande av muta, handel med inflytande eller vårdslös finansiering av mutbrott. Även om revisorn inte ska planera eller vidta några särskilda granskningsåtgärder för att upptäcka dessa brott är det ett skäligt krav att revisorn genomför andra delar av revisionen medveten om risken för korruption. Har revisorn fått indikationer om förekomsten av bland annat de nämnda brotten måste han eller hon gräva vidare. Med detta sagt uppkommer frågan om vilka rimliga förväntningar revisionens intressenter kan ha på revisorers agerande. Jag menar att åtgärder på bransch-, byrå- och individnivå bör kunna baseras på en metod likartad den som tillämpas för att förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism. väl medveten om att krav på organisation, utbildning med mera motsvarande de i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inte finns beträffande korruptionsbrotten, framstår det för mig som rimligt att förvänta sig att det finns någon form av beredskap hos revisorerna för att de, tillsammans med andra experter, ska kunna hantera i revisionen förekommande frågor om korruption. Bedrivs revisionsverksamheten inom större revisionsbyråer bör byråerna genom särskilda återkommande utbildningsinsatser tydligt göra revisorer medvetna om kraven på att de ska vara vaksamma på indikatorer på korruption och vilka indikatorer som typiskt finns i fråga om korruption. Därtill bör revisionsbyråerna införa rutiner för att skydda anställda från till exempel hot till följd av att de granskar eller rapporterar misstänkt Därtill bör revisionsbyråerna införa rutiner för att skydda anställda från till exempel hot till följd av att de granskar eller rapporterar misstänkt korruption. korruption. I de fall revisionsverksamheten bedrivs i mindre byråer bör i stället FAR kunna tillhandahålla utbildning och annat stöd som ger även dessa byråers revisorer verktyg för att kunna upptäcka, och hantera de revisionella följderna av korruption. när det gäller enskilda revisorers agerande är min erfarenhet att svenska revisorer ofta saknar tillräckliga, på erfarenhet baserade, kunskaper för att kunna göra kvalificerade bedömningar om misstanke om förekomsten av en inte sällan komplex brottslighet. Däremot är den svenska revisorskåren väl skolad i att göra bedömningar baserade på professionell skepticism. Det finns därför befogade och rimliga förväntningar på att revisorerna genom sedvanliga revisionsåtgärder ska kunna upptäcka transaktioner som till sin natur eller omfattning framstår som så avvikande från det granskade företagets löpande verksamhet att skyldigheten att vidta ytterligare utredningsåtgärder föreligger. Adam Diamant är chefsjurist på Revisorsnämnden (RN). Debatt debatten om pågående arbeten fortsätter. Mats Brockert har i tidigare artiklar i hävdat att FAR arbetar för mer komplicerade regler för småföretag ( nr 5/2014 och fördjupning nr 3/2014) och kritiserat FAR:s skrivelse till Bokföringsnämnden angående alternativregeln i K2 för pågående arbeten. Göran Arnell, ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning har i en replik ( nr 7/2014) på Mats Brockerts första artikel hävdat att FAR verkar för förenkling så länge det kan ske utan att bryta mot lag. Nedan följer ett sista replikskifte mellan Mats Brockert och representanter för FAR:s policygrupp för redovisning. Mats Brockert: Replik Det är fortfarande möjligt att förenkla inledningsvis finns det anledning att understryka att jag har valt att debattera FAR:s agerande och argument för mer komplicerade regler, inte vad som är gällande rätt. Orsaken till det är att rättsfrågan ska prövas utifrån EU-rätten och direktivtext, vilket gör frågan svårtolkad. Att EU-rätten är svårtolkad visas bland annat genom att Högsta förvaltningsdomstolen ofta tvingas begära förhandsavgörande från EU-domstolen. Det är inte heller länge sedan lagstiftaren klargjorde att ett visst förfarande var helt omöjligt med hänvisning till EU-rätten, men efter kontakt med EU-kommissionen ändrades denna bedömning. Denna feltolkning visar givetvis inte att lagstiftaren saknar juridisk kompetens utan i stället hur oerhört svårtolkad EU-rätten kan vara. I Göran Arnells replik behandlas EUrätten i väsentlig omfattning. Det är naturligt och helt riktigt, eftersom EU-rätten är av helt avgörande betydelse i denna fråga. Mot denna bakgrund kan man med fog fråga sig varför FAR:s skrivelse, som är på tre sidor, endast innehåller en enda mening med ett inte underbyggt konstaterande av EUrätten. Denna avsaknad av analys av den helt avgörande frågan är förvånande och i det närmaste respektlöst. Det visar också med all tydlighet att FAR:s skrivelse är ett hastverk och att den inte uppfyller de krav som det finns anledning att ställa på en skrivelse som kräver ökad komplexitet för småföretag. Göran Arnell ifrågasätter varför jag inte anger om jag anser att det är tillåtet enligt ÅRL med undervärdering av omsättningstillgångar. Min utgångspunkt har, som ovan nämnts, varit att frågan är svårtolkad. För mig är detta ett tillräckligt starkt skäl för att inte huvudlöst kräva ändringar som medför att småföretagarnas vardag kompliceras. Eftersom jag får kritik för detta är det lika bra att jag kortfattat redogör för hur jag ser på den rättsliga frågan. EU-rätten saknar regelrätta förarbeten. Därför är det en rimlig utgångspunkt att en tolkning i första hand bör ske utifrån direktivtextens ordalydelse. Frågan är därför om den tillåter undervärdering av omsättningstillgångar. Göran Arnell stöder sin tolkning på artikel 35, I, d och 39, I, e i det fjärde direktivet (artikel 17, 1, b i det nu gällande direktivet från 2013). Artiklarna är självklart av intresse och vägledande, men de kan inte tillmätas någon avgörande betydelse. Det beror på att nämnda artiklar reglerar vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas och inte hur värdering ska ske. Ska man till exempel göra en bedömning av hur anläggningstillgångar ska värderas enligt ÅRL måste frågan givetvis prövas utifrån värderingsregeln i 4 kap. 3 ÅRL. Det kan knappast vara riktigt att pröva frågan utifrån reglerna om tilläggsupplysningar i 5 kap. 3 ÅRL. Jag har svårt att se varför detta inte skulle gälla vid tolkning av EU-direktivet. Frågan måste därför 32 33

18 ekurs kostnadseffektiv inlärning Var du vill, när du vill och i din egen takt! Sven-Inge Danielsson din guide till K3-reglerna Debatt foto: shutterstock K3 mindre företag är en kurs som ger dig kunskaper för att kunna upprätta korrekta årsredovisningar enligt K3-reglerna. Du får grepp om de grund läggande principerna i K3 och om den praktiska utformningen av förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, tilläggsupplysningar, mm. Värdering av tillgångar, skulder och fordringar är exempel på andra delar du lär dig. Själva insteget i K3, dvs hur man gör vid övergången till det nya regelverket, behandlas även det utförligt. Gå kurs när du har tid och i din egen takt ekurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt att skaffa ny kunskap eller uppdatera sig på olika områden. En ekurs går du via internet med hjälp av din dator, smartphone eller surfplatta. Det innebär att du kan ta del av kursen i princip var du vill och när du vill. En ekurs går du helt i din egen takt. Om du vill pausa mitt i kursen kan du skapa ett bokmärke. Särskilt intressanta avsnitt kan du gå igenom flera gånger. Från köptillfället har du tillgång till kursen i 6 månader. Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om våra ekurser. K3 mindre företag 2 890:- (+ moms) K2 eller K3 dags att välja Läs mer och beställ! 1 890:- (+ moms) Vi tittar på de områden där skillnaderna mellan de båda regelverken är störst. Hur görs värderingar? Uppställningsform? Tilläggsupplysningar? För vilka företag är respektive regelverk att föredra? Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell K2 i praktiken 2 890:- (+ moms) I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning enligt K2-reglerna. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom övergångsreglerna. Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell Våra ekurser ger utbildningstimmar för FAR! Sven-Inge Danielsson, kursledare Björn Lundén Information Box 84, Näsviken Tel: salj@blinfo.se facebook.com/blinfo EU-rätten saknar regelrätta förarbeten. Därför är det en rimlig utgångspunkt att en tolkning i första hand bör ske utifrån direktivtextens ordalydelse. enligt min mening i första hand prövas utifrån hur värderingsregeln i direktivet är utformad. I nuvarande direktiv regleras värderingen i en allmän princip. Bestämmelsen anger att endast per balansdagen konstaterade intäkter får tas upp (artikel 6, 1, i). Något förbud mot att värdera tillgången till ett lägre belopp kan jag inte hitta. Direktivtexten ger alltså, utifrån traditionell lagtolkning, inget stöd för att en undervärdering inte skulle vara möjlig. Upplysningskravet om värdejusteringar som har gjorts uteslutande av skatteskäl i artikel 17, 1, b visar tvärtom med all tydlighet att undervärdering faktiskt är tillåten. Att upplysning ska lämnas om anledningen till justeringen visar också att det kan finnas fler orsaker till undervärderingen. I ett strikt logiskt resonemang kan man också fråga sig varför det skulle vara förenligt med direktivet att redovisa obeskattade reserver, men däremot inte värdera tillgången enligt skattereglerna och lämna en upplysning om detta. Detta är ju två likvärdiga sätt att öppet redovisa en undervärdering av skatteskäl. I vågskålen måste också läggas det faktum att värderingsregeln har fått ny utformning samt att syftet med det nya EU-direktivet är att förenkla för mindre företag. Att mot denna bakgrund i strid med direktivets ordalydelse och systematik göra en tolkning som ökar den administrativa bördan framstår som svårsmält. I vart fall kan en motsatt tolkning knappast vara glasklar. Jag har, som tidigare nämnts, varit kritisk till att FAR inte har försökt arbeta för alternativa lösningar. Göran Arnell svarar på denna kritik att FAR har lyft frågan till Redovisningsutredningen men fått till svar att frågan ansågs ligga utanför utredningens uppdrag. Mot bakgrund av FAR:s klara och tydliga inställning i rättsfrågan, och att kommittédirektiven anger att utredaren i ett andra steg ska föreslå ytterligare förenklingar, framstår detta som ytterst märkligt. Skulle det emellertid visa sig vara riktigt så kastar det en tung skugga över utredningen. Hur som helst har en annan aktör begärt att frågan ska tas upp, vilket utredningen självklart också kommer att göra. Oavsett vad som har hänt så finns det fler handlingsalternativ. Ett självklart alternativ, om man som FAR anser att skattereglerna styr över redovisningen, är att begära en lagändring av skattereglerna. Det är en åtgärd som faktiskt borde göras oavsett hur EU-rätten ska tolkas. En sådan lagändring bör inte heller vara svår att få gehör för. Dels för att det är politiskt viktigt att arbeta för förenklingar, dels för att skattereglerna uppenbarligen inte har den utformning och innebörd som var avsedd. Även andra aktörer är rimligen intresserade av en lagändring. För Skatteverket innebär nuvarande ordning stor risk att behöva utreda ofrivilliga skattefel. Bolagsrättsligt finns det också anledning till lagändring, eftersom uppskjuten skatt inte redovisas i K2. När FAR nu har valt att arbeta för mer komplicerade regler och överlåtit till andra aktörer att söka en lösning borde man också vara medveten om att allt tal om att vilja förenkla kan ifrågasättas. Hur som helst finns det fortfarande en möjlighet för FAR att visa förenklingsambitioner i denna fråga. Handlingsalternativ saknas som bekant inte, så nu återstår bara att visa den rätta viljan. Mats Brockert är egenföretagare som arbetar med utbildning och information inom redovisning och beskattning. LÄS FAR:S SVAR PÅ NÄSTA SIDA 35

19 Gå flera från samma kontor 50 % RABATT från tredje deltagaren Debatt q Borås 1 dec q Eskilstuna 11 dec q Falun 4 dec q Gävle 5 dec q Göteborg 28 nov q Göteborg 11 dec q Göteborg 17 dec q Göteborg 13 jan q Halmstad 27 nov q Helsingborg 26 nov q Helsingborg 16 jan q Jönköping 2 dec Skatteträff ALLT NYTT OCH VIKTIGT OM SKATTERNA Du blir ordentligt uppdaterad om allt väsentligt. Både om företags skatten och din privata skatt. Riktigt bra och lättanvänd dokumentation. Den har du god nytta av även efter kursen. Företag Moms Lön Kapital Slopade ränteavdrag för företag och sänkt bolagsskatt 2016? Högre momsavdrag vid representation. Begär omprövning. Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare 2016? Högre sociala avgifter för vissa skattskyldiga 2015 Ny särskild löneskatt införs 2015 q Kalmar 26 nov q Karlskrona 25 nov q Karlstad 9 dec q Kristianstad 24 nov q Linköping 3 dec q Luleå 1 dec q Malmö 25 nov q Malmö 16 dec q Malmö 15 jan q Norrköping 4 dec q Stockholm 5 dec q Stockholm 16 dec q Stockholm 17 dec q Stockholm 18 dec q Stockholm 14 jan q Sundsvall 3 dec q Trollhättan 8 dec q Umeå 2 dec q Uppsala 9 dec q Visby 15 dec q Västerås 10 dec q Växjö 27 nov q Örebro 10 dec q Östersund 8 dec Företag: Adress: Postnr: Deltagare 1: Deltagare 2: EFFEKTIV OCH TREVLIG INFORMATIONSDAG MASSOR AV RÅD OCH TIPS 2014/2015 Privatekonomi Skärpta bilförmånsregler nästa år? Pensionssparavdraget ( kr) sänks 2015 och slopas helt Tips på annat spa rande. Löneväxling? Arbetsredskap under icke arbetstid vad gäller? SKV: Skärpt tillämpning av fri mobiltelefon Särskild skattedag för revisorer m fl Tillsammans med FAR Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl. Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi Ort: E-post: E-post: Deltagare 3: 50 % rabatt E-post: Deltagare 4: 50 % rabatt E-post: Lars Samuelsson, Emilia Talje, Ulf Eriksson och Susanne Pålsson är några av kursledarna vid Skatteträff Anmälan: Posta Eller ring order@tholin.se Tel: Borås Eskilstuna Falun Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Luleå Malmö Norrköping Stockholm Sundsvall Trollhättan Umeå Uppsala Visby Västerås Växjö Örebro Östersund Bra kursmaterial även på nätet Genomarbetad dokumentation. Tillgång även på nätet, kompletterad med senaste nytt varje vecka. Kurstid Samling Morgonkaffe från Lågt pris: kr plus moms Lunch, kaffe och förfriskningar ingår. 50 % RABATT ÖVER HELA LANDET November januari 36 kurstillfällen 26 platser från tredje deltagaren Mer info: Tel: Fax: order@tholin.se SVAR DIREKT: FAR vill förenkla men inte bryta mot lagen vi beklagar att Mats Brockert tycker att "FAR arbetar för mer komplicerade regler" och att FAR:s skrivelser är hastverk. Det skriver Göran Arnell, Sven-Inge Danielsson och Pernilla Lundqvist, alla tre ledamöter i FAR:s policygrupp för redovisning. från år 2011 har det i förekommit elva artiklar, inklusive denna, om pågående arbeten. Orsaken till att debatten satte fart var rättsfallet från HFD 2011 ref 20. I detta rättsfall fastslogs att pågående arbeten på löpande räkning är ett frikopplat område, det vill säga, det föreligger inget samband mellan redovisning och beskattning. Redovisning av pågående arbeten på löpande räkning styrs därför av redovisningsrätten, inte skatterätten. Vi vill belysa denna fråga utifrån ett användarperspektiv. Vi önskar också hålla debatten på en saklig nivå med respekt för olika parters uppfattningar. I artiklarna i samt de brev som FAR skickat till Bokföringsnämnden har argument presenterats som visar varför tidigare redovisning varit tillåten, det vill säga varför vi kunde underlåta att redovisa denna tillgång innan området bedömdes vara frikopplat, samt vilka redovisningsregler som gäller för dessa transaktioner när området är frikopplat. Brockert verkar inte ta till sig dessa argument och presenterar inte heller argument varför det skulle vara tillåtet att underlåta att redovisa dessa tillgångar. Vi kan inte se att det finns någon svårighet att tolka ÅRL 4 kap. vad gäller lägsta värdets princip (LVP). Det synes helt klart att det inte kan finnas anledning att undanta en viss post från denna regel med mindre än att det krävs en krock med annan lagstiftning. Att försöka göra detta till en svårtolkad fråga känns överdrivet och svårbegripligt. En annan fråga är om det är komplicerat att i praktiken värdera posten pågående arbeten avseende upparbetade men ännu ej fakturerade arbeten. Knappast i de flesta fall räcker det med att bläddra bland de utgående fakturorna månaderna efter bokslutet och göra en sammanställning av timmarna. Om man inte vet hur mycket tid som lagts ned kan man heller inte fakturera. Det finns många omsättningstillgångar som är betydligt mer komplicerade att hantera i redovisningen såsom exempelvis inventering och värdering av varulager i en järn- och bygghandel, men även där är lagen tydlig att det är LVP som gäller; man kan inte redovisa varuinköp som kostnad vid inköpet och intäkt vid försäljning/fakturering. så varför just denna relativt enkla post har blivit föremål för debatt kan tyckas märkligt. Brockert har gjort frågan mycket märkvärdigare än vad den är. Här kommer därför en kort sammanfattning av de regler som gäller för värdering av omsättningstillgångar. Utgångspunkten för pågående arbeten är att de utgör omsättningstillgångar och då gäller LVP. Pågående arbeten på löpande räkning är ett frikopplat område. Skatterätten är därför inte relevant. LVP regleras inom EU-rätten i artikel 6.1 i) och artikel (När hänvisning sker till EU-direktiv avses, i de fall inget annat sägs, hänvisning till artiklar i det Redovisningsdirektiv som antogs 29 juni 2013 och som ersatte fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven.) Artikel 6.1 i) anger att [p]oster som redovisas i de finansiella rapporterna ska värderas i enlighet med principen om anskaffnings- eller tillverkningskostnad. Enligt direktivet är man skyldig att värdera en omsättningstillgång till ett lägre värde om marknadsvärdet eller annat lägre värde kan åsättas dem på balansdagen. Dessa artiklar beskriver att omsättningstillgångar ska redovisas enligt LVP. En värdering understigande LVP tillåts alltså inte. Det är dessa regler som återfinns i ÅRL 4 kap. 9. LVP är oförändrad jämfört med tidigare redovisningsdirektiv och därför föreslås heller inga ändringar i ÅRL i samband med införande av nya redovisningsdirektivet i svensk rätt. I fjärde direktivet återfanns dock dessa regler i artikel 32 samt artikel 39. vi tolkar det som att Brockert enbart hänvisar till realisationsprincipen (artikel 6.1 c) i)), vilken återfinns i ÅRL 2 kap. 4, men det räcker inte. Reglerna för värdering av omsättningstillgångar måste också tillämpas. När det gäller realisationsprincipen hänvisas det i ÅRL:s förarbeten till IAS 18 Revenue. IAS 18 tillåter ingen faktureringsmetod. I stället är det värdet av nedlagt arbete inklusive vinst som ska redovisas som intäkt i den period som arbetet utförs förutsatt att ekonomiska utfallet kan beräknas tillförlitligt, alltså successiv vinstavräkning. Om utfallet inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt ska intäkten redovisas endast i den utsträckning den motsvarar kostnader som är återvinningsbara någon vinst redovisas således inte i dessa fall. När utfallet inte kan beräknas och det inte är sannolikt att uppkomna uppdragsutgifter kommer att ersättas sker ingen intäktsredovisning och uppkomna utgifter redovisas som kostnader. Det innebär att även inom ramen för IAS 18 kommer LVP till uttryck men med en skyldighet att även redovisa vinsten om tillförlitlig beräkning av det ekonomiska utfallet kan ske. Vi har ingen annan syn än att EU-rätt och svensk rätt ska följas och inom denna ram ska förenkling ske. FAR anser sig därför ha presenterat de handlingsdirektiv som finns. Ett sätt att lösa problematiken är att skattelagstiftningen ändrads så att beskattningen av pågående arbeten på löpande räkning åter igen blir ett kopplat område. Då uppnås dessutom effekten att minska arbetet för företagen vid upprättande av inkomstdeklaration. Göran Arnell Ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning, redovisningsspecialist och delägare i KPMG. Sven-Inge Danielsson Ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning, ordförande i SRF:s Redovisningsgrupp, delägare i Tirfing RAS AB. Pernilla Lundqvist Ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning, Redovisningsspecialist i Redovisningsutredningen, redovisningsspecialist på KPMG. 37

20 Debatt SRF Utbildning Kunskap i praktiken att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring eller e-posta sales@e-conomic.se Aktuella kurser SRFs Redovisningsdagar nyheter Aktuella redovisningsnyheter där du får både bredd och djup. Årets fokus ligger på de nya K-regelverken. Kursomgångar: november 2014, Malmö november 2014, Göteborg 4-5 december 2014, Stockholm februari 2015, Stockholm SRFs Skattedagar nyheter Två dagar med det senaste inom inkomstskatt och moms. Kursen ger också en fördjupad genomgång av gällande regelverk, komplicerade skattefrågor samt kommande förändringar. Kursomgångar: november 2014, Göteborg november 2014, Malmö 2-3 december 2014, Stockholm Boka och läs mer på srfutbildning.se We simplify accounting economic_annonce_184x117.indd 1 19/09/ Bostadsrättsföreningar fast i karusellen? rättsutlåtandet underskott i bostadsrättsföreningar, m.m. som publicerades av FAR i september kullkastar i ett slag den revision som hittills genomförts i bostadsrättsföreningar. Det skriver auktoriserade revisorn Anders Callert och pekar på flera problem med nytolkningen. jag har följt debatten som varit kring bostadsrättsföreningar samt även informerat mig hos de organisationer som förvaltar bostadsrättsföreningar om hur de agerar för att anpassa sig till de nya anvisningar och utlåtanden som tagits fram under senaste tiden. Jag liknar deras läge just nu vid att de sitter fast i en snurrande karusell föreningarna har en kraftig yrsel av de motstridiga besked som tagits fram av olika intressenter, föranledda av anpassningen till kommande K-regelverk. Rättsutlåtandet Underskott i bostadsrättsföreningar, m.m." som tagits fram av professor Daniel Stattin och advokat och adjungerade professorn Carl Svernlöv 26 september om ansvarsfrågor vid underskott i bostadsrättsföreningar, kullkastade med sina slutsatser i ett slag den revision vi revisorer genomfört fram till dags dato vid granskning av bostadsrättsföreningar. I rättsutlåtandet kommer man fram till att bostadsrättsföreningar kan redovisa underskott ett eller flera år och till och med en ansamlad förlust i det egna kapitalet utan att det innebär något ansvar för styrelseledamöterna, under förutsättning att likviditeten i föreningen är tillräcklig och att tillräckliga fonderingar görs för framtida underhåll. Likviditeten borde tillmätas en större betydelse, enligt författarna, då redovisningen inte avspeglar en korrekt bild av bostadsrättsföreningens ekonomiska ställning när det föreligger övervärden i bostadsrättsföreningens fastighet. Konsekvensen av utlåtandet blir troligen att bostadsrättsföreningarnas styrelser framöver inte kommer att täcka in de kostnader som till sin karaktär endast är bokföringsmässiga, det vill säga fokus kommer att läggas över på att medlemmars inbetalningar till föreningen räcker till utbetalningarna. Värdet på en bostadsrätt avgörs generellt sett av dels årsavgiftens storlek, dels av hur mycket det dolda övervärdet på fastigheten uppgår till. Till följd av det aktuella rättsutlåtandet kommer sannolikt värdena på bostadsrätter att på kort sikt öka då årsavgifterna inte längre behöver omfatta avskrivningar av byggnaden. Dock uppkommer det två nya tolkningsosäkerheter, dels kring värderingen av ansamlad förlust, dels kring likviditeten som kommer att försämras och göra föreningen mer sårbar. Det vill säga, den nya framtagna kassaflödesprincipen kommer att på lite längre sikt skapa större svårigheter att värdera bostadsrätter och då kommer de tillkommande osäkerhetsfaktorerna sannolikt att i slutänden ge ett lägre bostadsrättsvärde. Hade dessa slutsatser tagits fram redan på åttiotalet skulle förmodligen de bostadsrättsinnehavare som avyttrade bostadsrätter under slutet av nittonhundratalet mer rättvist fått ta del av den kraftiga värdeökning som skett under 2000-talet, då värdeökningen troligtvis påbörjats tidigare och skett på ett lugnare sätt. Likabehandlingsprincipen som är grundläggande, både över tiden samt mellan olika medlemmar, blir nu åsidosatt, på grund av rättsutlåtandets nytolkning av styrelsens ansvar. Frågan är; går det att göra en så kraftig omtolkning av styrelsens ansvar? En fråga som inte har behandlats i debatten tidigare är den negativa särbehandling ekonomiska föreningar belastas av i årsredovisningslagen gällande uppskrivning av byggnaden som inte får täcka in en ansamlad förlust i fritt eget kapital. Det får till följd att bara aktiebolag via uppskrivning av byggnader kan justera ett historiskt värde uppåt mot fritt eget kapital givet att det finns ett övervärde i byggnaden. Aktiebolag och ekonomiska föreningar drivs också på olika sätt. Aktiebolag drivs i vinstsyfte där vinsterna kan återinvesteras eller delas ut för att placeras i bättre vinstgivande verksamhet. Bostadsrättsföreningar drivs i syfte att upprätthålla status quo i verksamheten. Trots dessa organisationsformers olika syften och olika behandling i årsredovisningslagen kommer man ändå att lyda under samma tvingande civilrättsliga regler gällande avskrivning av byggnad. I ett aktiebolag syftande till vinstmaximering är det förståeligt att lagstiftaren vill ha en tvingande regel där en lagstadgad lägsta nivå på avskrivningar föreskrivs. I en bostadsrättsförening som syftar till status quo i verksamheten finns det egentligen inte några goda argument för att tvingas följa samma lägsta nivå för avskrivningar av byggnad. Bostadsrättsföreningar bör därför kunna beviljas dispens för dessa regler i årsredovisningslagen. Avskrivningen bör tillåtas att kopplas till motsvarande kapitalanskaffning som räcker för att möta eventuella amorteringskrav på föreningens fastighetslån. Förhoppningsvis får vi snart regelanpassningar som tillåter att bostadsrättsföreningarna tar sig ur den snurrande karusellen. Anders Callert är auktoriserad revisor på Helsingborgs Ekonomi & Revision AB. 39 foto: shutterstock