NATIONELL PATIENTÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELL PATIENTÖVERSIKT"

Transkript

1 2014 Skoglind-Öhman Ingegerd Vackermo Marie NATIONELL PATIENTÖVERSIKT Uppföljning av införande och användande av NPÖ i Jämtlands län

2 Innehåll 1. Bakgrund Metod Metodologiska överväganden Etiska aspekter Resultat Statistik Intervjuer Önskade funktionaliteter Diskussion och slutsatser Referenslista... 8 Elektroniska referenser

3 1. Bakgrund Programmet al IT i samverkan i vård och omsorg syftar till att förstärka samverkan mellan erna, och mellan dessa och landstinget genom att införa NPÖ ett journalsystem för delning av vissa patientuppgifter. Målet är större inflytande för medborgaren, ökad patientsäkerhet, minskad administration och bättre underlag för ledning och styrning. Samtliga Sveriges landsting införde NPÖ under 2012, varvid frågeställningen om ernas behov kopplat till NPÖ blir starkt aktualiserad. NPÖ är ett informationsöverföringssystem där landstingens och ernas hälso- och sjukvårdspersonal kan få tillgång till enskilda personers (patienters) medicinska historik hos andra vårdgivare, dvs. legitimerad personal i erna kan få tillgång till personers medicinska historik hos landstinget. Landstinget i sin tur kan få tillgång till personers medicinska historik, samt pågående vård hos annat landsting. För att kunna läsa uppgifterna krävs att man har en pågående vårdrelation, och att personen har givit tillstånd, det vill säga medgivande för inhämtande av information. Om personen inte ger samtycke kan informationen spärras. NPÖ är en del av Nationell IT-strategi för vård och omsorg, och ska bidra till ökad patientsäkerhet. Syftet är att nå förbättrat kliniskt resultat (rätt diagnos och rätt behandling i tid, förutsättningar för förebyggande arbete), ökad säkerhet för patienten (rätt beslutsunderlag minskar risken för felbehandlingar), ökad effektivitet (delad information minskar dubbelarbete) och ökat inflytande (den enskilde får insyn och ökat inflytande över sin egen vård) Varje landsting bestämmer självt vilka funktioner/uppgifter som skall visas i NPÖ. I Jämtland visas: patientens namn och personnummer; journalinformation dvs. olika anteckningar och sammanfattning av vårdvistelser; diagnoser, läkemedel som patienten fått ordinerad och hämtat ut (signerade av vårdgivande läkare); patientens kontakter med vård- och omsorg dvs. vilken sorts kontakt, besök, telefonkontakt eller inläggning, resultat av undersökningar och provtagningar från klinisk kemi. Detta ser relativt likadant ut över hela landet, med några undantag där det finns någon färre eller någon ytterligare uppgift. Enbart behöriga kan få åtkomst till NPÖ. Detta sker genom att det krävs en sorts e-legitimation (SITHSkort) för att logga in i systemet. All inloggning registreras, och man kan därmed se hur ofta användaren har loggat in i NPÖ och vilken information hon/han har tagit del av. Under 2012 deltog Jämtland som ett av tre testlän i ett delprojekt via SKL. Delprojektet syftade till att utreda och analysera på vilket sätt införandet av NPÖ i landstingen kan påverka och förändra arbetssätten i erna (för mer information, se Vackermo & Skoglind-Öhman, 2013). De resultat som framkom i 2012 års kunskapsöversyn var att de flesta informanter var hoppfulla till införandet av NPÖ och man förväntade sig åtminstone i en ytter att komma igång relativt snabbt med användandet. I Östersunds upplevdes inte samma behov, även om man även där såg fördelarna med ett användande av NPÖ. Syftet med föreliggande översyn är att följa upp 2012 års resultat och utreda huruvida NPÖ används i landstinget och erna och om förväntningar och farhågor infriats eller inte. 2. Metod I och med att aktuellt uppdrag är en uppföljning av en tidigare kunskapsöversyn var avsikten att använda samma metod och samma urval som tidigare, det vill säga i huvudsak fokusgruppintervjuer, samt en individuell intervju med läkare på hälsocentral. Förutsättningarna i de olika erna/arbetslagen har dock förändrats och metoden har anpassats efter detta. En fokusgruppintervju med ett arbetslag 1 i en har därför bytts ut till att omfatta enbart två distriktssköterskor. Därutöver utökades uppföljningen med en fokusgruppintervju i en där användandet varit som högst. 1 Arbetslaget definieras här som en vardera av sjukgymnast, arbetsterapeut, biståndshandläggare och distriktssköterska. 2

4 Tre fokusgruppintervjuer genomfördes; i Krokoms, i Strömsunds, samt inom en av klinikerna vid Jämtlands läns landsting. Intervjuerna hölls på respektive arbetsplats. Därutöver gjordes nämnda intervju med två distriktssköterskor i Östersunds, samt en individuell intervju med distriktsläkare vid hälsocentral, även här vid respektive arbetsplats. Intervjuerna gjordes under oktober och november månad 2013, samt i februari Precis som vid tidigare studie användes ett underlag i form av tänkt flödesschema med tre scenarier i samtliga intervjuer, för att underlätta och ge en gemensam grund för dessa (bilaga två). Fokusgruppintervjuerna hölls av två moderatorer (forskningsledarna vid FoU Jämt), medan intervjuerna med de två distriktssköterskorna och distriktsläkaren gjordes av respektive forskningsledare. De semistrukturerade intervjuerna spelades in på digitalt fickminne. En intervjuguide fokuserande på frågorna: hur arbetar ni med NPÖ idag?; vad är bra, respektive mindre bra?; vad saknas?; funktionaliteter?; samtycke?; användes som stöd i diskussionen. Klarläggande följdfrågor ställdes vid behov. Samtliga intervjuer resulterade i engagerade diskussioner. Det inspelade materialet transkriberades, och lästes igenom av moderatorerna. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod inspirerad av innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Nedtecknade innehållsenheter, kategoriserades avseende likheter och skillnader med utgångspunkt från de formulerade frågeställningarna. Ytterligare avlyssning av inspelningarna gjordes för kontroll av innehåll och genomgång av tolkningar, vilket utfördes tills konsensus uppnåddes. Statistiska uppgifter gällande graden av användning hos verksamheterna har inhämtats via Inera, som tillhandahåller NPÖ och uppgifter för Jämtland har manuellt tagits ut per månad, under perioden till och med Metodologiska överväganden Intervju i fokusgrupp är en metod för att samla in deltagarnas synpunkter och erfarenheter i en viss fråga eller ett visst ämne. I gruppintervjuer sker en interaktion, vilken medför ett givande och tagande i en fruktbar dialog. Diskussionen leds av en eller två moderator(-er), som har rollen som gruppledare och guide för resonemanget (Wibeck, 2000; Dahlin-Ivanoff & Hultberg, 2004). I föreliggande uppföljning gjordes valet att istället för fokusgrupp i ett av arbetslagen genomföra en par-intervju. Här förlorades naturligtvis den fruktbara dialog mellan flera professioner som kunde tas tillvara under förra årets fokusgruppintervju i just den en. Intervjun gav emellertid en fördjupad beskrivning av hur två distriktssjuksköterskor erfar ikationen mellan primärvård och och vice versa. Fortfarande fanns också en begränsning utifrån att primärvården inte heller nu representeras av deltagare i fokusgrupp. Kontakter har dock tagits utifrån användarstatistik som visar att primärvården har ett väldigt lågt användande av NPÖ och att behovet av NPÖ är litet inom hälsocentralerna. Förklaringen kan vara att man här redan har tillgång till landstingets journaler, vilka är de journaler som bedöms vara de viktiga att kunna hämta information från. I och med att underlaget för föreliggande rapport är relativt litet, samt med tanke på metodvalet för undersökningen, är generaliserbarhet svår att uppnå. Med andra ord är det svårt att säga att det som framkommer i respektive /landstingsområde gäller för hela nämnda / verksamhetsområde och/eller för länet som helhet. Däremot kan vi jämföra intervjumaterialet med den statistik som finns och där finna såväl skillnader som beröringspunkter i länet. Utifrån uppdragets karaktär och tidsplan, har målsättningen med föreliggande rapport varit att ge en deskriptiv redovisning vilket också varit vad som efterfrågats av uppdragsgivaren. 3

5 2.2 Etiska aspekter Deltagarna fick redan vid första kartläggningen frågan om de skulle kunna tänka sig att delta i en uppföljning, vilken alla samtyckte till. Informerat samtycke underskrevs på samma sätt som vid första kartläggningen, vilket innebar att allt material behandlas konfidentiellt, att uppgifter som lämnas inte skall kunna härledas till enskild intervjuad person och att deltagandet är frivilligt. 3. Resultat Resultatsammanställningen inleds med statistikuppgifter om användningsgrad i de olika verksamheterna. Därefter följer synpunkter som har framkommit under intervjuerna. Dessa beskrivs kortfattat och illustreras genom belysande citat. 3.1 Statistik Statistik mellan maj 2013 och februari 2014 visar att NPÖ kanske inte används i så stor grad som var förväntat. Vi kan emellertid se av tabellen nedan att det finns vissa er som sticker ut härvidlag. Som vi kan utläsa av intervjuerna nedan har det funnits vissa problem med både införande och användande av systemet, samt med uppkopplingssystem, vilket skulle kunna vara en orsak till ett lågt användande. I de flesta er och landstinget har man någon gång varit inne i systemet, men flera av dem så få gånger att kanske inte handlar om användning, utan snarare om prova på eller en början till användning. Den som klart sticker ut gällande hög användning är Strömsund, kan förklaras med att man där använt sig av en riktad aktivitet till både anställda och omsorgstagare/anhöriga för att stimulera till användning i NPÖ. De andra erna och landstinget har inte tillnärmelsevis lika hög användning (detta oavsett om vi räknar på antal sessioner/månad, antal användare eller antal sessioner per tusen invånare). Den som har näst intill obefintlig användning under perioden är Härjedalen, där det ändå ser ut som att man kommit igång något efter årsskiftet Vad gäller landstingets användning är det under samma tidsperiod en relativt låg frekvens, utom Område Hud Infektion och Medicin, där den i sammanhanget är hög. Vi kan dock se att det är sjukhuset som står för den mesta användningen, då hälsocentralerna har i sammanhanget en låg till i princip obefintlig användning. Här finns det i och för sig redan tillgång till sjukhusets journaler inom landstingsnätet och det är nära till hands att tänka sig att de inte har patienter från andra landsting i särskilt hög utsträckning. Andel sessioner i NPÖ per tusen invånare och månad 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Bergs Bräcke Härjedalens Krokoms Ragunda Kommun Strömsunds Åre Östersunds Jämtlands läns landsting maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 feb-14 4

6 3.2 Intervjuer Krokoms I den här en var informanterna vid studien 2012 förväntansfulla och positiva till införandet av NPÖ. Det fanns i stort sett få farhågor inför uppstarten och man såg fram emot användande av systemet. Vid den uppföljande intervjun i denna var läget något annorlunda. Utifrån problem med det rent tekniska, har informanterna upplevt vissa problem som har med själva användandet att göra. Det handlar om journalinformation som ofta kommer sent i systemet, beroende på att en del läkare dröjer med att signera sina anteckningar. Det handlar också om att det fortfarandet finns vissa oklarheter kring samtycket från omsorgstagarna. Informanterna ser också ett problem i att rutiner ser olika ut mellan olika kliniker utifrån att till exempel epikriser från länssjukvården fortfarande kan skickas via fax, eller via brev som skickas per post eller genom att patienten får det med sig vid hemgång från sjukhuset. I dagsläget ser informanterna i denna intervju inget behov av att bli producenter, vilket skiljer sig från tidigare studie där detta snarare sågs som en fördel utifrån att man såg en vinst i att landstinget lättare kunde inhämta information om sina patienter. Östersunds Intervjun i den här en visar att det finns användare eller potentiella användare som saknar ett stöd i form av instruktion eller manual för användning av NPÖ och menar att detta också skulle vara bra även för att introducera nyanställda till NPÖ. I intervjun framkommer att NPÖ inte är användarvänligt och även här uttalas att det finns en del oklarheter kring samtycke; hur fungerar detta till exempel för LSSpatienter eller för god man? - Eller räcker det med anhörigas samtycke? Man menar att egentligen är det nyttan för patienten som ska vara styrande Sjukhuset Den intervjuade underläkaren använder inte NPÖ särskilt mycket, och har endast gjort det vid några enstaka tillfällen. Hon menar också att hon i princip aldrig hör någon kollega nämna att de tittat i översikten. Själva gränssnittet är inte bra, är inte användarvänligt, det är svårt att finna det man söker. Fokusgruppintervjun från sjukhuset är inne på samma sak att det finns vissa faktorer som inverkar negativt på användandet. Det handlar om att det tar lång tid att koppla upp sig och när man väl är inne i systemet kastas man ut av och till. Dessutom är det svårt att orientera sig i systemet och där det finns mycket journalanteckningar, dvs. från flera händelserika vårddygn eller upprepade sjukhusvistelser är det svårt att finna relevant information. Alla i gruppen har inte använt systemet frekvent och det användningsområde som finns handlar om att se hur vård förlöper/har förlöpt i andra landsting, alltså när man har gemensamma patienter med andra län. kommer inte åt omvårdnadsanteckningar på aktuell avdelning. Vad gäller nya rutiner, uppger man att man började med sådana i uppstarten av NPÖ, men att det lätt blivit så att man halkat tillbaka till gamla rutiner (och då bör vi komma ihåg att detta är den klinik på sjukhuset som har bäst användarfrekvens), dvs. fax som används i störst utsträckning, men även brevpost, där man säger att Det är bäst att veta vem man ska skicka till. Det är inte lätt. En farhåga som gruppen lyfte vid den tidigare intervjun, handlade om rädslan att översvämmas av information. Detta kan man nu konstatera var en överdriven farhåga. Istället uttrycks en besvikelse över att landstinget inte fått bli konsumenter av ernas journaler. Denna önskan uttrycks i förstone av rehabiliteringspersonal, men övriga professioner instämmer i motiveringen: Det kan vara av intresse att veta hur patienten haft det tidigare och att det skulle kunna finnas en vinst i vårddygn och resurser om det redan vid inskrivning går att ta lätt reda på hur det varit tidigare med patienten. det blir ju att man blir som en detektiv, man ska leta där och så kollar man där ja det blir många ställen. Och det kan bli fördröjt med vårdtid. då har jag slitit som ett djur för att få upp den här personen och hemma har den haft dubbelbemanning i två år man lägger ju tid på fel saker. Dessutom menar man i intervjun att det skulle innebära ett lärande att följa upp de patienter där insatser satts in. och vi i akutvården är ju de enda som inte följer upp, för vi får ju skicka över till någon annan. 5

7 Strömsunds Samtliga deltagare i fokusgruppen (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och distriktssköterska) använder NPÖ i varierad omfattning. De menar att systemet är både arbets- och tidsbesparande och informativt. Möjligheten att själv inhämta information underlättar dagligt arbete, och behovet att uppsöka hälsocentral för journaluppgifter har minimerats. Följande citat beskriver åsikterna: Jag ser en stor fördel att kunna gå in själv och hämta information när jag behöver. Jag behöver inte störa någon annan och det blir färre inblandade, inte strul med faxande etcetera. blir samma information, det är bara det att man läser det istället för att någon ska läsa upp det. De faxar ibland, och ibland har jag sagt att: ni behöver inte faxa för jag kan gå in och läsa det själv. Gruppen är ense om att grunden för samtycke är att det finns en vårdrelation mellan den professionelle och patienten. Själva förfarandet kring förfrågan om samtycke skiljer sig en del. Distriktssköterskan frågar alltid nya vårdtagare vid första hembesöket, sjuksköterskan på särskilt boende frågar när ny boende flyttar in. Sjukgymnasten brukar inte fråga om samtycke på särskilda boenden, men brukar ringa och fråga om personen bor i ordinärt boende. Under intervjun klarläggs en gemensam hållning vad gäller inhämtande av samtycke: Du frågar nya vårdtagaren om den legitimerade personalen kan få gå in och läsa din journal, då behöver inte frågas nå mer och man kan gå in i lugn och ro och då är det gjort en gång för alla och infört i vårt dokumentationssystem, och du har fått tillåtelse. Strömsund menar i motsats till övriga er att de inte har haft behov av introduktion för att lära sig att komma in i NPÖ. Vi har inte behövt någon instruktion alls, vi har gått in det har vi lärt själva och testat oss fram, inga problem. är en generationsfråga, eller intresse, eller det är en fråga om attityd. Sjuksköterskan ser att det finns behov av förbättringar av systemet. Ett exempel på detta är att det finns en tidsaxel högst upp på skärmbilden, vilket naturligt tolkas som att där erbjuds möjlighet att klicka på år och månad för att komma åt information från just den tidsperioden.. Men det visar sig axeln inte kan användas på det sättet. för där ligger ju en tidsaxel och man tror att man kan gå in där och söka. Arbetsterapeut och sjuksköterska menar att det vore bra om länssjukvård och primärvård kunde gå in och läsa ens journaler. Detta för att ta del av nyligen gjorda status på aktivitetsförmågor med mera, vilket underlättar planerade åtgärder på sjukhuset. Detta överensstämmer med kollegorna på sjukhuset, som ser behov av ens information. Deltagarna pekar på att det är en fördel att nyttja de kunskaper och intresse som finns hos kollegorna. De har noterat att det alltid finns någon som är lite mer intresserad och duktig och som kan vara en resurs för att vägleda arbetskamraterna och visa dem att det går att komma över de hinder som finns om man inte vet hur systemet fungerar. De uttrycker även en öppenhet att stötta kollegor i andra er och ser snarare vinster i det än tvärtom. 3.3 Önskade funktionaliteter Provsvar lab; exempelvis klinisk mikrobiologi, urinodlingar Röntgensvar och röntgenbilder Information längre tillbaka än tre (eller är det fem?) år Sökfunktion för att kunna välja journalanteckningar för särskild yrkeskategori 6

8 4. Diskussion och slutsatser Användandet av NPÖ har inte helt och hållet kommit igång ännu i Jämtlands län. Det finns fortfarande en osäkerhet utifrån medgivandet, men också utifrån den säkra SITHS-inloggningen och att all trafik i NPÖ kan spåras rädsla. Även om det inte går att säga att denna osäkerhet finns i alla er eller alla arbetsgrupper, så har den framkommit i flera av intervjuerna. Detta bör tas på allvar, och mötas genom strategier som tryggar användarna i det faktum att informationshämtning vid behov är relevant i samband med vårdrelation. Strömsund kanske kan fungera som ambassadörer för systemet; besöka erna eller lämna information vid lämpliga mötesforum i länet? Där särskilda insatser gjorts (Strömsund) har användningen bevisligen blivit hög. Övriga er kommer sig sakta men säkert att öka användningen. Inspiration genom att redan aktiva användare berättar om sina erfarenheter kan ge ytterligare skjuts till att man på arbetsplatserna ska våga prova att hämta information via NPÖ. Det efterfrågas en lathund för nya (och mer osäkra) användare av NPÖ. En enkel och överskådlig sådan skulle underlätta ingången för att bli aktiv användare. Fortfarande efterfrågas också vissa funktioner; exempelvis lab.svar, röntgensvar. Kanske möjlighet till sådana funktionaliteter kan öka intresset för att använda NPÖ? Det kan behövas en specialist som medarbetare i varje organisation känner att de kan vända sig till någon som tycker att det är roligt med NPÖ och som kan förmedla kunskap till kollegor. En sådan uppgift kan betyda ett mervärde för såväl den coachande som den lärande, och i förlängningen ett mervärde för organisationen. Kommunen som producent: Det är värdefullt att, utifrån perspektivet kring evidensbaserad praktik beakta landstingspersonalens tankar om en som producent. Att denna personal inte kan följa upp de insatser de gör, innebär att de inte på samma sätt kan utföra förbättringsarbete som andra delar av landstinget samt erna kan göra. Vad gäller rutiner, har de olika verksamheterna ännu inte landat i nya, anpassade rutiner för NPÖ. I vissa delar har man till och med halkat tillbaka i gamla och inte helt enhetliga rutiner. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att skapa nya rutiner för hur arbetet skall ske i er och landsting med just informationsöverföring utifrån vilka delar som skall beaktas vid in- och utskrivning av patienter. En sådan rutin handlar om läkarsignaturer av såväl epikriser som av läkemedelslistor. En annan sådan handlar om samtycke från patienter och omsorgstagare att gå in i respektive journal för att få kunskap om den enskildes vård-omsorgshistoria och förutsättningar. NPÖ är avsett att bidra till ökad patientsäkerhet genom att underlätta samordning av vårdinsatser; detta genom att helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Ännu fungerar inte systemet och rutinerna tillfyllest för att detta skall kunna anses vara uppfyllt. Visst arbete återstår för att uppnå målen. 7

9 5. Referenslista Dahlin-Ivanoff, S. & & Hultberg, J Understanding the Multiple Realities of Everyday Life: Basic Assumption in Focus-group Methodology. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 13(2): Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, Procedures and Measures to Achieve Trustworthiness. Nurse Education Today 23: Vackermo, M & Skoglind-Öhman, I. (2013) Kunskapsöversyn Nationell Patientöversikt (NPÖ). Rapport från FoU Jämt 2013:1. Wibeck, V. (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur: Lund. Elektroniska referenser 8

Nätverksträff. maj 2014 NPÖ, NATIONELL PATIENTÖVERSIKT

Nätverksträff. maj 2014 NPÖ, NATIONELL PATIENTÖVERSIKT Nätverksträff maj 2014 NPÖ, NATIONELL PATIENTÖVERSIKT Stimulansbidrag kommuner 5 målområden ehälsa E-tjänster för medborgarna Säker roll- och behörighetsidentifikation Övergång till digitala trygghetslarm

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

RIKTLINJE NATIONELLA PATIENT ÖVERSIKTEN (NPÖ)

RIKTLINJE NATIONELLA PATIENT ÖVERSIKTEN (NPÖ) STYRDOKUMENT RIKTLINJE NATIONELLA PATIENT ÖVERSIKTEN (NPÖ) 2017-2018 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinje Riktlinje Nationella Patient 2017-01-23 KS 17 KS

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Rapport Kartläggning användandet av NPÖ i Örebro län v 40, 2014

Rapport Kartläggning användandet av NPÖ i Örebro län v 40, 2014 Rapport Kartläggning användandet av NPÖ i Örebro län v 40, 2014 Projekt Sammanhållen vård och omsorg Anna-Karin Karlsson Lindell Annika Friberg 2014-11-06 1 2 Kartläggning av NPÖ i Örebro län Bakgrund

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Möjligheter med NPÖ. En beskrivning av det kommungemensamma arbetet med Nationell PatientÖversikt

Möjligheter med NPÖ. En beskrivning av det kommungemensamma arbetet med Nationell PatientÖversikt Möjligheter med NPÖ En beskrivning av det kommungemensamma arbetet med Nationell PatientÖversikt Karl Fors Länssamordnare VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Agenda Presentation samordningsorganisation

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län

Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten. Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Så tar vi nästa steg för att öka användningen av NPÖ, Nationella patientöversikten Britt Ehrs Landstinget Uppsala län Norrbotten Anslutningsläget NPÖ 22/9 2012 Analys avslutad Jämtland Västerbotten Västernorrland

Läs mer

Så skapade Norrbotten journalåtkomst mellan huvudmännen

Så skapade Norrbotten journalåtkomst mellan huvudmännen Så skapade Norrbotten journalåtkomst mellan huvudmännen Christina Hansson, Irene Lundmark och Carina Kapraali Inledning Samverkan organisation och arbetssätt Hur vi har löst Informationsåtkomst Nyttan

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår

Läs mer

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-10-15 Dnr 416/2014 1 (5) Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem Konkurrensverkets beslut Kravet på anslutning som

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

NPÖ införande. Inera AB

NPÖ införande. Inera AB NPÖ införande Inera AB Innehåll i presentationen Vad är NPÖ? Vilka nyttoeffekter har NPÖ? Vilka informations mängder ska man ansluta? Vad innebär en anslutning? Erfarenheter Tidsåtgång 2 3 Vad är NPÖ?

Läs mer

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet

Mars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet Mars 2014 10 23 februari 2014 Medborgarpanel 8 Tillgång till din patientjournal på internet Inledning Hösten 2011 startade Landstinget Kronoberg en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser

Patientfall Astrid. Astrid Andersson, 78 år. Ensamboende i lägenhet. Änka sedan 5 år, dotter och son. Inga hemtjänstinsatser Patientfall Astrid Astrid Andersson, 78 år Ensamboende i lägenhet Änka sedan 5 år, dotter och son Inga hemtjänstinsatser Tidigare:Insulinbehandlad diabetes, högt blodtryck Astrid ramlar i hemmet och förs

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting

Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Bakgrund och Erfarenheter NPÖ Örebro läns landsting Slottet Svampen Wadköping Örebro läns förutsättningar 3 sjukhus 30 vårdcentraler i landstingsregi 4 privata vårdcentraler 12 kommuner 3 privat utförare

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting

NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting Unika användare av NPÖ september 2012 (>10) Källa:Inera AB Örebro kommun Västra Götalandsregionen

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare Information till dig som är hemsjukvårdspatient,

Läs mer

Anhörigomsorg är frivilligt

Anhörigomsorg är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ

Slutrapport. Införande NPÖ för kommunerna i Västra Götaland. 1.00 Utgåva (1)8. Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ 1.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektdokument 1405 Dokumentbeskrivning: Slutrapport Insatsområde NPÖ Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Carina Arvidsson, Karl Fors Slutrapport Införande

Läs mer

Pilot Ny nationell patientöversikt

Pilot Ny nationell patientöversikt Pilot Ny nationell patientöversikt 0 Vårdpersonalens situation Många system. Svåröverskådligt. Textbaserat. Långa svarstider. Patientsäkert? Arbetsmiljövänligt? Effektivt? 1 Vad kan underlätta? Integrera

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

LOKALA RUTINER EGENVÅRD Flik 13.4. LOKALA RUTINER EGENVÅRD Hälsocentralerna Tre älvar Vännäs, Vindeln, Bjurholm 2011-04-06 Eva Basun avdelningschef Vindeln Arbetsgrupp Elisabeth Olsson, dsk Bjurholm Eva-Marie Hedman, dsk Vindeln

Läs mer

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen

Journalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet

Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet 1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Oktober - november 2013 Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

FÖRSLAG. 16 Aktivitetsplan för kommunal e-hälsa

FÖRSLAG. 16 Aktivitetsplan för kommunal e-hälsa Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2013-04-05 VOHJS13-032 16 Aktivitetsplan för kommunal e-hälsa Gemensamma nämndens vård, omsorg

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting Erfarenheter Örebro kommun Örebro läns landsting Planerarna Förvaltningskontor vård och stöd 2009-05-14 Örebro kommun Sveriges sjunde största kommun Befolkning: 130 429 personer Slottet Svampen Wadköping

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare är det redan verklighet. Du

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Rutin för loggkontroll och tilldelning av behörigheter i nationell patientöversikt (NPÖ) Rutinen gäller från fram till

Rutin för loggkontroll och tilldelning av behörigheter i nationell patientöversikt (NPÖ) Rutinen gäller från fram till 1(5) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Rutin för loggkontroll och tilldelning av behörigheter i nationell patientöversikt

Läs mer

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Uppdrag till arbetsgruppen Att på ett så allsidigt sätt som möjligt utreda hinder i informationsöverföringen och åtgärder

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Möjligheter och risker med journalen på nätet

Möjligheter och risker med journalen på nätet Möjligheter och risker med journalen på nätet Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län Shoukofeh Manoucher Pour, Läkarförbundet David Liljequist, Vårdförbundet Eva Pilsäter-Faxner, Stockholms läns sjukvårdsområde

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Nationell patientöversikt ett medel för ökad integration och patientsäkerhet i vården status och erfarenheter från Sverige.

Nationell patientöversikt ett medel för ökad integration och patientsäkerhet i vården status och erfarenheter från Sverige. Nationell patientöversikt ett medel för ökad integration och patientsäkerhet i vården status och erfarenheter från Sverige Helena Svedberg 1 En del av Nationell ehälsa Nationell patientöversikt, NPÖ, är

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Rutin för kontroll av loggar

Rutin för kontroll av loggar 1(6) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 140630 Gäller från och med: 150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustavsson, Maria

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande. 141016 Patientfall för Dessa patientfall kan användas som en vägledning på hur och när kan användas. Patientfallen är inte ett facit, utan varje situation, patientkontakt och vårdrelation får bedömas individuellt

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer