NATIONELL PATIENTÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELL PATIENTÖVERSIKT"

Transkript

1 2014 Skoglind-Öhman Ingegerd Vackermo Marie NATIONELL PATIENTÖVERSIKT Uppföljning av införande och användande av NPÖ i Jämtlands län

2 Innehåll 1. Bakgrund Metod Metodologiska överväganden Etiska aspekter Resultat Statistik Intervjuer Önskade funktionaliteter Diskussion och slutsatser Referenslista... 8 Elektroniska referenser

3 1. Bakgrund Programmet al IT i samverkan i vård och omsorg syftar till att förstärka samverkan mellan erna, och mellan dessa och landstinget genom att införa NPÖ ett journalsystem för delning av vissa patientuppgifter. Målet är större inflytande för medborgaren, ökad patientsäkerhet, minskad administration och bättre underlag för ledning och styrning. Samtliga Sveriges landsting införde NPÖ under 2012, varvid frågeställningen om ernas behov kopplat till NPÖ blir starkt aktualiserad. NPÖ är ett informationsöverföringssystem där landstingens och ernas hälso- och sjukvårdspersonal kan få tillgång till enskilda personers (patienters) medicinska historik hos andra vårdgivare, dvs. legitimerad personal i erna kan få tillgång till personers medicinska historik hos landstinget. Landstinget i sin tur kan få tillgång till personers medicinska historik, samt pågående vård hos annat landsting. För att kunna läsa uppgifterna krävs att man har en pågående vårdrelation, och att personen har givit tillstånd, det vill säga medgivande för inhämtande av information. Om personen inte ger samtycke kan informationen spärras. NPÖ är en del av Nationell IT-strategi för vård och omsorg, och ska bidra till ökad patientsäkerhet. Syftet är att nå förbättrat kliniskt resultat (rätt diagnos och rätt behandling i tid, förutsättningar för förebyggande arbete), ökad säkerhet för patienten (rätt beslutsunderlag minskar risken för felbehandlingar), ökad effektivitet (delad information minskar dubbelarbete) och ökat inflytande (den enskilde får insyn och ökat inflytande över sin egen vård) Varje landsting bestämmer självt vilka funktioner/uppgifter som skall visas i NPÖ. I Jämtland visas: patientens namn och personnummer; journalinformation dvs. olika anteckningar och sammanfattning av vårdvistelser; diagnoser, läkemedel som patienten fått ordinerad och hämtat ut (signerade av vårdgivande läkare); patientens kontakter med vård- och omsorg dvs. vilken sorts kontakt, besök, telefonkontakt eller inläggning, resultat av undersökningar och provtagningar från klinisk kemi. Detta ser relativt likadant ut över hela landet, med några undantag där det finns någon färre eller någon ytterligare uppgift. Enbart behöriga kan få åtkomst till NPÖ. Detta sker genom att det krävs en sorts e-legitimation (SITHSkort) för att logga in i systemet. All inloggning registreras, och man kan därmed se hur ofta användaren har loggat in i NPÖ och vilken information hon/han har tagit del av. Under 2012 deltog Jämtland som ett av tre testlän i ett delprojekt via SKL. Delprojektet syftade till att utreda och analysera på vilket sätt införandet av NPÖ i landstingen kan påverka och förändra arbetssätten i erna (för mer information, se Vackermo & Skoglind-Öhman, 2013). De resultat som framkom i 2012 års kunskapsöversyn var att de flesta informanter var hoppfulla till införandet av NPÖ och man förväntade sig åtminstone i en ytter att komma igång relativt snabbt med användandet. I Östersunds upplevdes inte samma behov, även om man även där såg fördelarna med ett användande av NPÖ. Syftet med föreliggande översyn är att följa upp 2012 års resultat och utreda huruvida NPÖ används i landstinget och erna och om förväntningar och farhågor infriats eller inte. 2. Metod I och med att aktuellt uppdrag är en uppföljning av en tidigare kunskapsöversyn var avsikten att använda samma metod och samma urval som tidigare, det vill säga i huvudsak fokusgruppintervjuer, samt en individuell intervju med läkare på hälsocentral. Förutsättningarna i de olika erna/arbetslagen har dock förändrats och metoden har anpassats efter detta. En fokusgruppintervju med ett arbetslag 1 i en har därför bytts ut till att omfatta enbart två distriktssköterskor. Därutöver utökades uppföljningen med en fokusgruppintervju i en där användandet varit som högst. 1 Arbetslaget definieras här som en vardera av sjukgymnast, arbetsterapeut, biståndshandläggare och distriktssköterska. 2

4 Tre fokusgruppintervjuer genomfördes; i Krokoms, i Strömsunds, samt inom en av klinikerna vid Jämtlands läns landsting. Intervjuerna hölls på respektive arbetsplats. Därutöver gjordes nämnda intervju med två distriktssköterskor i Östersunds, samt en individuell intervju med distriktsläkare vid hälsocentral, även här vid respektive arbetsplats. Intervjuerna gjordes under oktober och november månad 2013, samt i februari Precis som vid tidigare studie användes ett underlag i form av tänkt flödesschema med tre scenarier i samtliga intervjuer, för att underlätta och ge en gemensam grund för dessa (bilaga två). Fokusgruppintervjuerna hölls av två moderatorer (forskningsledarna vid FoU Jämt), medan intervjuerna med de två distriktssköterskorna och distriktsläkaren gjordes av respektive forskningsledare. De semistrukturerade intervjuerna spelades in på digitalt fickminne. En intervjuguide fokuserande på frågorna: hur arbetar ni med NPÖ idag?; vad är bra, respektive mindre bra?; vad saknas?; funktionaliteter?; samtycke?; användes som stöd i diskussionen. Klarläggande följdfrågor ställdes vid behov. Samtliga intervjuer resulterade i engagerade diskussioner. Det inspelade materialet transkriberades, och lästes igenom av moderatorerna. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod inspirerad av innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Nedtecknade innehållsenheter, kategoriserades avseende likheter och skillnader med utgångspunkt från de formulerade frågeställningarna. Ytterligare avlyssning av inspelningarna gjordes för kontroll av innehåll och genomgång av tolkningar, vilket utfördes tills konsensus uppnåddes. Statistiska uppgifter gällande graden av användning hos verksamheterna har inhämtats via Inera, som tillhandahåller NPÖ och uppgifter för Jämtland har manuellt tagits ut per månad, under perioden till och med Metodologiska överväganden Intervju i fokusgrupp är en metod för att samla in deltagarnas synpunkter och erfarenheter i en viss fråga eller ett visst ämne. I gruppintervjuer sker en interaktion, vilken medför ett givande och tagande i en fruktbar dialog. Diskussionen leds av en eller två moderator(-er), som har rollen som gruppledare och guide för resonemanget (Wibeck, 2000; Dahlin-Ivanoff & Hultberg, 2004). I föreliggande uppföljning gjordes valet att istället för fokusgrupp i ett av arbetslagen genomföra en par-intervju. Här förlorades naturligtvis den fruktbara dialog mellan flera professioner som kunde tas tillvara under förra årets fokusgruppintervju i just den en. Intervjun gav emellertid en fördjupad beskrivning av hur två distriktssjuksköterskor erfar ikationen mellan primärvård och och vice versa. Fortfarande fanns också en begränsning utifrån att primärvården inte heller nu representeras av deltagare i fokusgrupp. Kontakter har dock tagits utifrån användarstatistik som visar att primärvården har ett väldigt lågt användande av NPÖ och att behovet av NPÖ är litet inom hälsocentralerna. Förklaringen kan vara att man här redan har tillgång till landstingets journaler, vilka är de journaler som bedöms vara de viktiga att kunna hämta information från. I och med att underlaget för föreliggande rapport är relativt litet, samt med tanke på metodvalet för undersökningen, är generaliserbarhet svår att uppnå. Med andra ord är det svårt att säga att det som framkommer i respektive /landstingsområde gäller för hela nämnda / verksamhetsområde och/eller för länet som helhet. Däremot kan vi jämföra intervjumaterialet med den statistik som finns och där finna såväl skillnader som beröringspunkter i länet. Utifrån uppdragets karaktär och tidsplan, har målsättningen med föreliggande rapport varit att ge en deskriptiv redovisning vilket också varit vad som efterfrågats av uppdragsgivaren. 3

5 2.2 Etiska aspekter Deltagarna fick redan vid första kartläggningen frågan om de skulle kunna tänka sig att delta i en uppföljning, vilken alla samtyckte till. Informerat samtycke underskrevs på samma sätt som vid första kartläggningen, vilket innebar att allt material behandlas konfidentiellt, att uppgifter som lämnas inte skall kunna härledas till enskild intervjuad person och att deltagandet är frivilligt. 3. Resultat Resultatsammanställningen inleds med statistikuppgifter om användningsgrad i de olika verksamheterna. Därefter följer synpunkter som har framkommit under intervjuerna. Dessa beskrivs kortfattat och illustreras genom belysande citat. 3.1 Statistik Statistik mellan maj 2013 och februari 2014 visar att NPÖ kanske inte används i så stor grad som var förväntat. Vi kan emellertid se av tabellen nedan att det finns vissa er som sticker ut härvidlag. Som vi kan utläsa av intervjuerna nedan har det funnits vissa problem med både införande och användande av systemet, samt med uppkopplingssystem, vilket skulle kunna vara en orsak till ett lågt användande. I de flesta er och landstinget har man någon gång varit inne i systemet, men flera av dem så få gånger att kanske inte handlar om användning, utan snarare om prova på eller en början till användning. Den som klart sticker ut gällande hög användning är Strömsund, kan förklaras med att man där använt sig av en riktad aktivitet till både anställda och omsorgstagare/anhöriga för att stimulera till användning i NPÖ. De andra erna och landstinget har inte tillnärmelsevis lika hög användning (detta oavsett om vi räknar på antal sessioner/månad, antal användare eller antal sessioner per tusen invånare). Den som har näst intill obefintlig användning under perioden är Härjedalen, där det ändå ser ut som att man kommit igång något efter årsskiftet Vad gäller landstingets användning är det under samma tidsperiod en relativt låg frekvens, utom Område Hud Infektion och Medicin, där den i sammanhanget är hög. Vi kan dock se att det är sjukhuset som står för den mesta användningen, då hälsocentralerna har i sammanhanget en låg till i princip obefintlig användning. Här finns det i och för sig redan tillgång till sjukhusets journaler inom landstingsnätet och det är nära till hands att tänka sig att de inte har patienter från andra landsting i särskilt hög utsträckning. Andel sessioner i NPÖ per tusen invånare och månad 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Bergs Bräcke Härjedalens Krokoms Ragunda Kommun Strömsunds Åre Östersunds Jämtlands läns landsting maj-13 jun-13 jul-13 aug-13 sep-13 okt-13 nov-13 dec-13 jan-14 feb-14 4

6 3.2 Intervjuer Krokoms I den här en var informanterna vid studien 2012 förväntansfulla och positiva till införandet av NPÖ. Det fanns i stort sett få farhågor inför uppstarten och man såg fram emot användande av systemet. Vid den uppföljande intervjun i denna var läget något annorlunda. Utifrån problem med det rent tekniska, har informanterna upplevt vissa problem som har med själva användandet att göra. Det handlar om journalinformation som ofta kommer sent i systemet, beroende på att en del läkare dröjer med att signera sina anteckningar. Det handlar också om att det fortfarandet finns vissa oklarheter kring samtycket från omsorgstagarna. Informanterna ser också ett problem i att rutiner ser olika ut mellan olika kliniker utifrån att till exempel epikriser från länssjukvården fortfarande kan skickas via fax, eller via brev som skickas per post eller genom att patienten får det med sig vid hemgång från sjukhuset. I dagsläget ser informanterna i denna intervju inget behov av att bli producenter, vilket skiljer sig från tidigare studie där detta snarare sågs som en fördel utifrån att man såg en vinst i att landstinget lättare kunde inhämta information om sina patienter. Östersunds Intervjun i den här en visar att det finns användare eller potentiella användare som saknar ett stöd i form av instruktion eller manual för användning av NPÖ och menar att detta också skulle vara bra även för att introducera nyanställda till NPÖ. I intervjun framkommer att NPÖ inte är användarvänligt och även här uttalas att det finns en del oklarheter kring samtycke; hur fungerar detta till exempel för LSSpatienter eller för god man? - Eller räcker det med anhörigas samtycke? Man menar att egentligen är det nyttan för patienten som ska vara styrande Sjukhuset Den intervjuade underläkaren använder inte NPÖ särskilt mycket, och har endast gjort det vid några enstaka tillfällen. Hon menar också att hon i princip aldrig hör någon kollega nämna att de tittat i översikten. Själva gränssnittet är inte bra, är inte användarvänligt, det är svårt att finna det man söker. Fokusgruppintervjun från sjukhuset är inne på samma sak att det finns vissa faktorer som inverkar negativt på användandet. Det handlar om att det tar lång tid att koppla upp sig och när man väl är inne i systemet kastas man ut av och till. Dessutom är det svårt att orientera sig i systemet och där det finns mycket journalanteckningar, dvs. från flera händelserika vårddygn eller upprepade sjukhusvistelser är det svårt att finna relevant information. Alla i gruppen har inte använt systemet frekvent och det användningsområde som finns handlar om att se hur vård förlöper/har förlöpt i andra landsting, alltså när man har gemensamma patienter med andra län. kommer inte åt omvårdnadsanteckningar på aktuell avdelning. Vad gäller nya rutiner, uppger man att man började med sådana i uppstarten av NPÖ, men att det lätt blivit så att man halkat tillbaka till gamla rutiner (och då bör vi komma ihåg att detta är den klinik på sjukhuset som har bäst användarfrekvens), dvs. fax som används i störst utsträckning, men även brevpost, där man säger att Det är bäst att veta vem man ska skicka till. Det är inte lätt. En farhåga som gruppen lyfte vid den tidigare intervjun, handlade om rädslan att översvämmas av information. Detta kan man nu konstatera var en överdriven farhåga. Istället uttrycks en besvikelse över att landstinget inte fått bli konsumenter av ernas journaler. Denna önskan uttrycks i förstone av rehabiliteringspersonal, men övriga professioner instämmer i motiveringen: Det kan vara av intresse att veta hur patienten haft det tidigare och att det skulle kunna finnas en vinst i vårddygn och resurser om det redan vid inskrivning går att ta lätt reda på hur det varit tidigare med patienten. det blir ju att man blir som en detektiv, man ska leta där och så kollar man där ja det blir många ställen. Och det kan bli fördröjt med vårdtid. då har jag slitit som ett djur för att få upp den här personen och hemma har den haft dubbelbemanning i två år man lägger ju tid på fel saker. Dessutom menar man i intervjun att det skulle innebära ett lärande att följa upp de patienter där insatser satts in. och vi i akutvården är ju de enda som inte följer upp, för vi får ju skicka över till någon annan. 5

7 Strömsunds Samtliga deltagare i fokusgruppen (arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och distriktssköterska) använder NPÖ i varierad omfattning. De menar att systemet är både arbets- och tidsbesparande och informativt. Möjligheten att själv inhämta information underlättar dagligt arbete, och behovet att uppsöka hälsocentral för journaluppgifter har minimerats. Följande citat beskriver åsikterna: Jag ser en stor fördel att kunna gå in själv och hämta information när jag behöver. Jag behöver inte störa någon annan och det blir färre inblandade, inte strul med faxande etcetera. blir samma information, det är bara det att man läser det istället för att någon ska läsa upp det. De faxar ibland, och ibland har jag sagt att: ni behöver inte faxa för jag kan gå in och läsa det själv. Gruppen är ense om att grunden för samtycke är att det finns en vårdrelation mellan den professionelle och patienten. Själva förfarandet kring förfrågan om samtycke skiljer sig en del. Distriktssköterskan frågar alltid nya vårdtagare vid första hembesöket, sjuksköterskan på särskilt boende frågar när ny boende flyttar in. Sjukgymnasten brukar inte fråga om samtycke på särskilda boenden, men brukar ringa och fråga om personen bor i ordinärt boende. Under intervjun klarläggs en gemensam hållning vad gäller inhämtande av samtycke: Du frågar nya vårdtagaren om den legitimerade personalen kan få gå in och läsa din journal, då behöver inte frågas nå mer och man kan gå in i lugn och ro och då är det gjort en gång för alla och infört i vårt dokumentationssystem, och du har fått tillåtelse. Strömsund menar i motsats till övriga er att de inte har haft behov av introduktion för att lära sig att komma in i NPÖ. Vi har inte behövt någon instruktion alls, vi har gått in det har vi lärt själva och testat oss fram, inga problem. är en generationsfråga, eller intresse, eller det är en fråga om attityd. Sjuksköterskan ser att det finns behov av förbättringar av systemet. Ett exempel på detta är att det finns en tidsaxel högst upp på skärmbilden, vilket naturligt tolkas som att där erbjuds möjlighet att klicka på år och månad för att komma åt information från just den tidsperioden.. Men det visar sig axeln inte kan användas på det sättet. för där ligger ju en tidsaxel och man tror att man kan gå in där och söka. Arbetsterapeut och sjuksköterska menar att det vore bra om länssjukvård och primärvård kunde gå in och läsa ens journaler. Detta för att ta del av nyligen gjorda status på aktivitetsförmågor med mera, vilket underlättar planerade åtgärder på sjukhuset. Detta överensstämmer med kollegorna på sjukhuset, som ser behov av ens information. Deltagarna pekar på att det är en fördel att nyttja de kunskaper och intresse som finns hos kollegorna. De har noterat att det alltid finns någon som är lite mer intresserad och duktig och som kan vara en resurs för att vägleda arbetskamraterna och visa dem att det går att komma över de hinder som finns om man inte vet hur systemet fungerar. De uttrycker även en öppenhet att stötta kollegor i andra er och ser snarare vinster i det än tvärtom. 3.3 Önskade funktionaliteter Provsvar lab; exempelvis klinisk mikrobiologi, urinodlingar Röntgensvar och röntgenbilder Information längre tillbaka än tre (eller är det fem?) år Sökfunktion för att kunna välja journalanteckningar för särskild yrkeskategori 6

8 4. Diskussion och slutsatser Användandet av NPÖ har inte helt och hållet kommit igång ännu i Jämtlands län. Det finns fortfarande en osäkerhet utifrån medgivandet, men också utifrån den säkra SITHS-inloggningen och att all trafik i NPÖ kan spåras rädsla. Även om det inte går att säga att denna osäkerhet finns i alla er eller alla arbetsgrupper, så har den framkommit i flera av intervjuerna. Detta bör tas på allvar, och mötas genom strategier som tryggar användarna i det faktum att informationshämtning vid behov är relevant i samband med vårdrelation. Strömsund kanske kan fungera som ambassadörer för systemet; besöka erna eller lämna information vid lämpliga mötesforum i länet? Där särskilda insatser gjorts (Strömsund) har användningen bevisligen blivit hög. Övriga er kommer sig sakta men säkert att öka användningen. Inspiration genom att redan aktiva användare berättar om sina erfarenheter kan ge ytterligare skjuts till att man på arbetsplatserna ska våga prova att hämta information via NPÖ. Det efterfrågas en lathund för nya (och mer osäkra) användare av NPÖ. En enkel och överskådlig sådan skulle underlätta ingången för att bli aktiv användare. Fortfarande efterfrågas också vissa funktioner; exempelvis lab.svar, röntgensvar. Kanske möjlighet till sådana funktionaliteter kan öka intresset för att använda NPÖ? Det kan behövas en specialist som medarbetare i varje organisation känner att de kan vända sig till någon som tycker att det är roligt med NPÖ och som kan förmedla kunskap till kollegor. En sådan uppgift kan betyda ett mervärde för såväl den coachande som den lärande, och i förlängningen ett mervärde för organisationen. Kommunen som producent: Det är värdefullt att, utifrån perspektivet kring evidensbaserad praktik beakta landstingspersonalens tankar om en som producent. Att denna personal inte kan följa upp de insatser de gör, innebär att de inte på samma sätt kan utföra förbättringsarbete som andra delar av landstinget samt erna kan göra. Vad gäller rutiner, har de olika verksamheterna ännu inte landat i nya, anpassade rutiner för NPÖ. I vissa delar har man till och med halkat tillbaka i gamla och inte helt enhetliga rutiner. Ett sätt att komma tillrätta med detta är att skapa nya rutiner för hur arbetet skall ske i er och landsting med just informationsöverföring utifrån vilka delar som skall beaktas vid in- och utskrivning av patienter. En sådan rutin handlar om läkarsignaturer av såväl epikriser som av läkemedelslistor. En annan sådan handlar om samtycke från patienter och omsorgstagare att gå in i respektive journal för att få kunskap om den enskildes vård-omsorgshistoria och förutsättningar. NPÖ är avsett att bidra till ökad patientsäkerhet genom att underlätta samordning av vårdinsatser; detta genom att helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Ännu fungerar inte systemet och rutinerna tillfyllest för att detta skall kunna anses vara uppfyllt. Visst arbete återstår för att uppnå målen. 7

9 5. Referenslista Dahlin-Ivanoff, S. & & Hultberg, J Understanding the Multiple Realities of Everyday Life: Basic Assumption in Focus-group Methodology. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 13(2): Graneheim, U-H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, Procedures and Measures to Achieve Trustworthiness. Nurse Education Today 23: Vackermo, M & Skoglind-Öhman, I. (2013) Kunskapsöversyn Nationell Patientöversikt (NPÖ). Rapport från FoU Jämt 2013:1. Wibeck, V. (2000) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Studentlitteratur: Lund. Elektroniska referenser 8

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt

Information till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...

Läs mer

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16

Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas

Läs mer

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ

Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Diarienummer NHO-2014-0109.37 ALN-2014-0148. 37 Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt, NPÖ Dokumentnamn Riktlinje för sammanhållen journalföring, nationell patientöversikt,

Läs mer

Pilot Ny nationell patientöversikt

Pilot Ny nationell patientöversikt Pilot Ny nationell patientöversikt 0 Vårdpersonalens situation Många system. Svåröverskådligt. Textbaserat. Långa svarstider. Patientsäkert? Arbetsmiljövänligt? Effektivt? 1 Vad kan underlätta? Integrera

Läs mer

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds?

Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Benny.Eklund@lul.se Kan patienter ta ansvar för e- tjänster som erbjuds? Vi beslutade om några tjänster Boka, avboka tider Lista sig i primärvården Begära förnyelse av recept Begära förlängning av sjukskrivning

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund

Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt. Anette Thalén och Maria Berglund Kom igång med Vårdhändelser, Formulärtjänsten och Nationell patientöversikt Anette Thalén och Maria Berglund Bakgrund till tjänsterna och samarbetspartners Utvecklingen av Vårdhändelser och Formulärtjänsten

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik

Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik OSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(12) Sammanträdesdatum 2014-09-30 Socialnämnden 70 Handlingsplan för ehälsa 2014-2015 för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Dnr2014.sn0198

Läs mer

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1

Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: (1)7 Mobil dokumentation i Dals Eds kommun ehälsa 2014: 1 Införa Mobil journal via Tietos koncept Lifecare Procapita Kristina Lignell, Carina Johansson, Kennet Sundström

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län

Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Hinder och möjligheter för säker digital informationsöverföring i Jönköpings län Uppdrag till arbetsgruppen Att på ett så allsidigt sätt som möjligt utreda hinder i informationsöverföringen och åtgärder

Läs mer

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ

Innehåll. Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Innehåll Nationell IT-strategi och målbild Nationell infrastruktur Nationell Patient Översikt - NPÖ Information som ska användas i NPÖ Produktval NPÖ Tidplaner och aktiviteter för NPÖ Jan Edquist IT-arkitekt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Mobilt NPÖ Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Mobilt NPÖ - att använda Procapita mobilt

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 VOHJS13-032, Bilaga VOHJS 16 /13 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad Att förankra frågorna i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet. Samordning

Läs mer

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02

Nationell Patientöversikt NPÖ. Anders Namn, arbetsplats, Jacobsson, datum IT-arkitekt, IT-centrum, 2012-02-02 NPÖ NPÖ ur ett användningsperspektiv Sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen Informationsåtkomst över vårdgivargränser Patientens samtycke krävs vid åtkomst Nationell, regional och lokal patientöversikt

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen

Patientsäkerhet. Evidensbaserad socialtjänst. - till nytta för f r individen Patientsäkerhet Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för f r individen Vilka är r vi? Charlotte Bliesener Michael Lekselius Program 09.00-10.00 FIKA och registrering 10.00-10.30 10.30 Inledning Charlotte

Läs mer

Rutin för kontroll av loggar

Rutin för kontroll av loggar 1(6) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 140630 Gäller från och med: 150301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustavsson, Maria

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region)

(I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Dagar om lagar 4 5 november 2014 Bo Thalén Vem äger patientjournalerna? (I texten nedan används ordet landsting genomgående i stället för landsting/region) Kan patientjournaler överlämnas från en vårdgivare

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1

kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Ulrika

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015

10. Regelbok IT-information IT och ehälsa. Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 1 (8) 10. Regelbok IT-information IT och ehälsa Primärvårdsprogram 2015 Publicerad 2 (8) 10.1 Introduktion Alla vårdgivare med vilka Landstinget Västmanland, hädanefter kallat LTV, tecknat vårdavtal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se

Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013

Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Klinisk mikrobiologi och vårdhygiens kundundersökning 2013 Tack till alla som svarat på kundenkäten från Klinisk mikrobiologi och vårdhygien (KMB) 2013. KMB har genom detta fått värdefulla synpunkter och

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88

Frågor och svarvar arbetar du? Personer som har svarat på frågan: 88 Tack till alla som deltagit i kundenkäten från Klinisk kemi och farmakologi (KKF). KKF har genom detta fått värdefulla synpunkter och viktig kunskap om kundernas behov. Utskick Datum: 2012-03-22 2012-05-14.

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Kommunikation och informationsöverföring mellan kommunen och landstinget

Kommunikation och informationsöverföring mellan kommunen och landstinget Revisionsrapport Kommunikation och informationsöverföring mellan kommunen och landstinget Kalix kommun Jenny Krispinsson Christina Karlsson Maria Strömbäck Jan-Erik Wuolo Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård.

Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Rapport 2008:08 Utökade läkarinsatser genom hembesök till personer i ordinärt boende med hemsjukvård. En utvärdering Januari 2008 FoU Välfärd Margareta Hansson FoU-samordnare Innehåll Sammanfattning 3

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Informationsklassning, riskanalys och åtgärdsplan för system som har direkt beroende till HSA

Informationsklassning, riskanalys och åtgärdsplan för system som har direkt beroende till HSA BYT UT DENNA GULA RUTA TILL DIN KOMMUNS LOGGA Dokumenttyp Informationssäkerhet Sida Område Systemkartläggning 1 (9) Läs detta och ta därefter bort denna kommentarruta. Denna mall syftar till att användas

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah)

Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UTREDNING 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Utredning med anledning av rapporterad brist i utförande av insats (utebliven insats) enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) Bakgrund

Läs mer