FoU-rapport Cool kids. KBT-behandling för barn med ångest. Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-rapport 2009-1. Cool kids. KBT-behandling för barn med ångest. Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal"

Transkript

1 FoU-rapport Cool kids KBT-behandling för barn med ångest Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal

2 Cool Kids KBT-behandling för barn med ångest

3 Denna rapport kan beställas genom Utvärderingsenheten Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Författarna och Stockholms läns landsting 2008 ISSN Intellecta DocuSys AB, Västra Frölunda, 2008

4 Verksamhetschefens förord BUP i Stockholms specialenheter, varav BUP Signal är en, har ett mångfacetterat uppdrag. Enheterna ska bedriva kliniskt behandlingsarbete inom sina respektive specialiteter men också utgöra kunskapscentra inom sina områden. De ska samla kunskap, utveckla metoder, pröva deras effektivitet och implementera ny kunskap inom hela BUP-organisationen. Den här rapporten utgör ett utmärkt exempel på hur de olika delarna integreras i praktiskt arbete. Man har gjort en klinisk utvärdering av Cool Kids, en kognitiv beteendeterapeutisk modell för gruppbehandling av ångestproblem hos barn. Metoden har tidigare visat sig vara effektiv i studier vid utländska forskningskliniker. Här tar författarna steget från efficacystudier till kliniknära utvärdering i ett svenskt barnpsykiatriskt sammanhang. Därmed blir rapporten något så relativt ovanligt inom BUP som en strukturerad, systematisk klinisk prövning i real life. Patientmaterialet är litet och kontrollgrupp saknas, varför generaliseringsmöjligheterna naturligtvis är begränsade. Det hindrar dock inte, att det är en lovande ansats som bland annat kan utgöra en liten del i implementering och utvärdering av evidensbaserade metoder. Cool Kids har tidigare, med gott resultat, prövats och utvärderats i Sverige. BUP Signals arbete som beskrivs i rapporten tillför nu ytterligare kunskap om hur Cool Kids kan verka i svenska förhållanden, något som alltid är väsentligt i ett område där det sociala sammanhanget och det omgivande samhället är av väsentlig betydelse för hur behandlingsmetoder fungerar i praktiken. Arbetet är också intressant ur BUP-intern synvinkel. Genom att engagera ett stort antal medarbetare från lokala öppenvårdsmottagningar, bl. a. genom utbildning, har BUP Signal verkat i enlighet med sitt uppdrag som kunskapsförmedlare av KBT-metoder inom Stockholms barnpsykiatri. Samtidigt har man också genom den systematiska utvärderingen arbetat för spridning av ett utvärderande förhållningssätt, något som alltmer bör bli och börjar bli en del av den kliniska vardagen. Sten Lundqvist verksamhetschef för BUP:s specialenheter

5

6

7 Sammanfattning Bakgrund: Denna rapport beskriver en klinisk utvärdering av Cool Kids, en kognitiv beteendeterapeutisk (KBT) manual för gruppbehandling av ångestproblematik hos barn. Utvärderingen är gjord inom Stockholms Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) under åren Vi som jobbat i projektet är psykologer, forskare och läkare på BUP-SIGNAL, en specialmottagning inom BUP-Stockholm, i samarbete med fyra enskilda öppenvårdsmottagningar. Syftet var att undersöka om en evidensbaserad manualbehandling som visats effektiv i forskningsstudier i Australien minskar barns ångest, rädslor och nedstämdhet, samt bidrar till ökad livskvaliteten när den ges inom svensk barnpsykiatri, av professionella med varierande KBT-erfarenhet. Metod: Ett flertal BUP-mottagningar kontaktades och bjöds in till utbildning och handledning i Cool Kids. Fem mottagningar med sammantaget 9 KBT/KT (kognitiv terapi)-utbildade behandlare ingick slutligen i projektet. Dessa genomförde minst en gruppbehandling för barn (8-12 år gamla) med ångestproblematik och deras föräldrar i enlighet med Cool Kids upplägg (Lyneham et al, 2003). Terapeuterna erbjöds handledning under behandlingen. Tjugofem barn (11 år i medelålder) och deras familjer deltog i gruppbehandlingen (93 % av de tillfrågade). Nio av barnen var flickor (36 %) och sexton pojkar (64 %). Av dessa 25 barn och familjer slutförde 23 behandlingen. Arton familjer (72 %) deltog i alla för- och eftermätningar med standardiserade barn- och föräldraformulär samt diagnostiska intervjuer med föräldrarna. Utöver detta ställdes även frågor om manualen till de deltagande terapeuterna. Resultat: Behandlingsutfallet var oberoende av barnets ålder och kön. Antalet barn utan diagnos före behandlingen var 4 (16 %) och efter behandlingen 17 (68 %), en skillnad på 52 procentenheter som var statistiskt signifikant. Särskilt barn med diagnosen separationsångest och generaliserat ångestsyndrom hade förbättrats. I barnens självrapportering framkom en signifikant minskning av separationsångest, generaliserad ångest och tvångsproblem, samt nedstämdhet med måttligt starka effektstorlekar (ES = ), men inte för social fobi, rädsla för fysisk smärta eller paniksyndrom. Föräldrarna rapporterade tydliga förbättringar på alla skalor utom tvångssyndrom, med måttliga till starka effektstorlekar (ES = ). Ingen signifikant förbättring framkom vad gäller barnens självrapporterade livskvalitet efter behandlingen. Studien hade enligt beräkningar god power, förutom för barnskattad

8 social fobi och livskvalitet, samt föräldraskattad tvångsproblematik. Terapeuterna var i stort nöjda med manualen och behandlingens utformning. Vissa anpassningar hade gjorts för att behandlingen skulle passa behandlingsgruppen. Diskussion: Resultaten tyder på minskad ångestproblematik även när Cool Kids-behandlingen ges i ett svenskt barnpsykiatriskt sammanhang. Man kan dock inte dra några säkra slutsatsen om att det är behandlingen som gav redovisad effekt. För att avgöra det krävs en randomiserad kontrollerad studie, eftersom liknande förbättringar kan ske utan behandling och denna utvärdering har inte haft någon kontrollgrupp att jämföra med. Evidensbaserade behandlingar, beskrivna i en manual på svenska, bör kunna ha ett stort värde på en barnpsykiatrisk mottagning. Den utvärderade gruppbehandlingen, Cool Kids, kan vara ett sätt för professionella att ge såväl barn som familjer behandling, samtidigt som familjerna får möjlighet att träffa andra med motsvarande problematik, får rollmodeller och tränar nya färdigheter. I den mån behandlingen fångar upp ett barn med ångestproblematik kan stora personliga och samhälleliga vinster göras.

9 Författarnas förord

10

11 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner... 1 Ångest: evolutionsperspektiv, normalutveckling och diagnostik... 2 Prevalens... 6 KBT-modell för utveckling och vidmakthållande av problematiken... 6 Evidensbaserade behandlingar... 8 KBT-behandlingar Individuell behandling av ångest hos barn: Coping Cat Föräldrainblandning och gruppbehandling för barn med ångestproblematik: FRIENDS Cool Kids: allmän ångestmanual för behandling av barn i grupp och familjeinblandning Modererande faktorer Hur fungerar behandlingen i klinisk vardag? Syfte och frågeställningar Metod Deltagare Barn och familjer Terapeuter För- och eftermätningar: Instrument Semistrukturerat diagnostiskt instrument: K-SADS P/L The Spence Children s Anxiety Scale (SCAS) Modifierad version av Nijmegen Motivation List 2 (NML2) Children Depression Inventory (CDI) Quality of Life Inventory (QOLI)- Hur jag känner för saker Styrkor och svårigheter hos barn (SDQ) Terapeutformulär Procedur Statistik Resultat Kön och ålder Ångestdiagnostik Ångestsymptom Nedstämdhet, livskvalitet och sammantagen problematik... 24

12 Jämförelse med normdata Motivationens roll Föräldrars upplevelser: Bra/dåligt med behandlingen Terapeuternas erfarenheter från behandlingarna Manualen: Exponeringen Ändringar i manualen Tillgång på mottagningen Praktiska svårigheter Vad man skulle vilja säga till nya gruppledare Terapeuter som inte deltog Terapeuter med KBT respektive KBT-erfarenhet Diskussion Minskning av ångestsymptom Motivation för behandlingen Påverkan på nedstämdhet och livskvalitet Klinisk signifikans Föräldrars reflektioner Hur resonerar terapeuterna? Svagheter och styrkor med utvärderingen Framtida behov och möjliga utvecklingsvägar Sammanfattning Litteraturförteckning... 39

13

14 Inledning Många barn och ungdomar beskriver mildare rädslor eller perioder med mer oro eller ångest under uppväxten (Kendall & Suveg, 2006). Att uppleva ångest är för de allra flesta människor en naturlig del av livet och kan ibland även hjälpa oss genom att bidra till ett ökat fokus på problematiska situationer. En del barn har dock starkare och mer ihållande rädslor eller oro som kan vara handikappande. När oron eller ångesten är mer påtagligt närvarande påverkas inte sällan flera områden av livet negativt, som utvecklingen av sociala färdigheter, vänskaps- och familjerelationer, skolsituationen, och tillägnandet av akademiska färdigheter (Woodward & Fergusson, 2001). Även om oron eller rädslan för en del barn kan försvinna utan några insatser, upplever många med tydlig ångestproblematik kontinuerliga svårigheter och minskad livskvalitet (Keller et al., 1992; Kovacs & Devlin, 1998). Studier visar också på en ökad risk för ångest-, depressions, och missbruksproblematik i vuxna år (Ferdinand & Verhulst, 1995; Woodward & Fergusson, 2001). I undersökningar av de samhälleliga kostnaderna för ångestproblem visar sig dessa vara höga. Indirekta kostnader, som sjukskrivningar och förtidspensioner, uppgick enligt en beräkning från 1996 till drygt 17 miljarder kronor per år i Sverige (Bolin & Jacobson, 2001). En tidig insats är därför eftersträvansvärd av flera skäl, framför allt för att minska lidande och medföljande svårigheter samt öka möjligheterna för ett barn att utvecklas positivt, men det finns även samhällsekonomiska vinster att göra. I denna rapport har vi utvärderat en australiensisk manual för behandling av ångestproblem hos barn, Cool Kids (Lyneham, Abbott, Wignall, & Rapee, 2003). Syftet var att undersöka hur denna fungerar inom en svensk barnpsykiatrisk kontext. Vi börjar med att ge en bakgrund till problematiken innan vi beskriver aktuella behandlingsalternativ, evidensen för dessa, och den aktuella studien. Definitioner Ordet ångest har sitt ursprung i de latinska orden angustia, obehag, och angustus, trånghet, som på engelska blev angwisshe (äldre engelska) och anguish, mental plåga, tortyr (jfr The American Heritage, 2007). Ångest har många olika betydelser och innebörder, vilka delvis varierar beroende på intensiteten och varaktigheten av ångestupplevelsen. Vid låg intensitet eller när den är snabbt övergående kan ångestbeteckningen beskriva en inre spänning som kan vara förståelig, eller en generell oro och olust. Vid högre intensitet eller varaktighet kan ångest beskriva upplevelsen av skräck eller ren 1

15 panik. I denna rapport använder vi ordet ångest för att beskriva en stark upplevelse och handikappande känsla samt för allmänna starka oroskänslor. Vi använder rädslor, oro, obehag framför allt för att beskriva mildare upplevelser, och lägger till uttryck som intensiv, uttalad, stark eller irrationell för att beskriva starkare intensitet. Rädsla används också vid specifika beskrivningar av problem. Ångest är en multidimensionell känsla, som påverkar såväl fysiologi, beteende och kognitioner (Lang, 1979). Vår kropp kan reagera fysiologiskt med ökad hjärtfrekvens, fjärilar i magen, andnöd, svettiga handflator, starkt påslag vid nya situationer. Vårt beteende påverkas så att vi kan stelna till, börja prata snabbt, och försöka komma bort från situationen. Riktar man uppmärksamheten mot sina tankar kan man ofta fånga upp negativt tänkande, orealistiska tolkningar av hur hotfull situationen är eller ens egna möjligheter att hantera den. Rädsla för att dö, förlora självkontrollen eller att bli tokig kan också finnas med i tankarna. Ångest: evolutionsperspektiv, normalutveckling och diagnostik Sett ur ett evolutionsmässigt perspektiv har ångest och rädsla haft ett överlevnadsvärde för människan. Vid upplevelse av hot mot ens fysiska eller känslomässiga person kan rädsla vara hjälpsam utifrån att den bidrar till en stressreaktion och att man flyr undan från eller kämpar och slåss i en farlig situation. Rädsla och ångest aktiverar det sympatiska nervsystemet, den s.k. fight-flight mekanismen, ett begrepp som myntades i början av 1900-talet av fysiologen Walter Cannon. Stresshormonerna adrenalin och noradrenalin utsöndras i kroppen som gör sig redo att möta faran. Exempelvis får de stora muskelgrupperna i kroppen mer blodtillförsel, vi andas snabbare, hjärtat pumpar mer blod. Detta leder bl.a. till hjärtklappning, att man börjar svettas, matsmältningen avtar, vi kan bli bleka och smärtkänsligheten minskar. Rädsla och ångest kan i sig också bidra till att man skärper sig, fokuserar och problemlöser kring svårigheter och utmaningar (se t.ex. Breitholtz, 2006). Det sympatiska systemet balanseras av det parasympatiska som allteftersom motverkar stressupplevelsen, med bl.a. hjälp av lugn-och-ro -hormoner som endorfiner och oxytocin. I vissa utvecklingsperioder är det normalt att ett barn uppvisar milda rädslor och ångest. Under spädbarns- och småbarnsåldern kan exempelvis rädslor som rör den omedelbara miljön vara tydliga, som rädslor för höga ljud, separation från föräldrarna, höjder, okända personer. Under förskoletiden kan vanliga teman vara att vara ensam eller mörkerrädsla. I och med den fortsatta utvecklingen av kognitioner kommer i senare åldrar abstraktare rädslor om 2

16 framtiden, att misslyckas, bli utvärderad, döden, kroppsskada och övernaturliga fenomen (Grills-Taquechel & Ollendick, 2007). I tonåren upp till vuxna år blir också teman kring döden, fara, social jämförelse eller fysiskt utseende vanligt förekommande. Ibland kategoriseras de vanliga rädslorna in i fem faktorer, baserat på ett instrument som ofta används för att utvärdera förekomsten och allvarlighetsgraden av barns rädslor (Fear Survey Schedule for Children Revised [FSSC-R], Ollendick, 1983). Dessa faktorer är rädsla för: kritik eller misstag, det okända, skada och små djur, fara och död samt medicinsk fara. Sammanfattningsvis har starka känslor som rädsla och ångest haft ett överlevnadsvärde genom att de hjälper oss att reagera vid hot och faror. Det är också normalt med milda rädslor eller oro under uppväxten med vissa teman som mer vanligt förekommande. När det som utlöser en kraftig ångestreaktion inte utgör något faktiskt hot, eller om dessa rädslor och obehag finns oftare än för andra barn i samma ålder och påverkar det dagliga livet, är ångesten inte längre funktionell eller normal utan dysfunktionell. Ibland uppfyller personen i fråga även kriterier för en så kallad ångeststörning enligt något av de klassifikationssystem som används (t.ex., Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders [DSM-IV]; American Psychiatric Association [APA], 1994). Ångest är den centrala komponenten för de problem som beskrivs inom gruppen ångestsyndrom i DSM-IV (1994). De ångeststörningar som ingår utgör en bred och mångfacetterad grupp som beskriver svårigheter med ett fåtal eller flera, begränsade eller generella, vardagliga eller mer ovanliga, situationer, företeelser och tillstånd. Till ångeststörningarna för barn och vuxna hör specifik fobi, social fobi, paniksyndrom med/utan agorafobi, tvångssyndrom (engelska: Obsessive Compulsive Disorder, OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSS; engelska: Post Traumatic Stress Disorder, PTSD), generaliserat ångestsyndrom (engelska: Generalized Anxiety Disorder, GAD). Bland de störningar som diagnosticeras först hos barn eller ungdomar (debut före 18 år) är separationsångest (engelska: Separation Anxiety Disorder, SAD) ett ångestsyndrom. I tabell 1 ges en översikt över diagnoserna. Allmänt gäller för barn och ungdomar att rädsla och oro kan uttryckas som gråt, vredesutbrott, klängighet eller genom att barnet blir stelt av skräck. Dessutom behöver det inte som för vuxna finnas en insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig och varaktigheten av problemen ska för barn ha varit minst sex månader vid specifik och social fobi, generaliserat ångestsyndrom (gäller även vuxna) och separationsångest. För en del diagnoser finns även ytterligare specificeringar av hur man ska tolka kriterierna för barn och ung- 3

17 domar (se DSM-IV, 1994; DSM-IV-TR, 2000, för kriterier och vidare diskussioner av svårigheterna). Tabell 1 Diagnos Beskrivning (för specifika kriterier, se DSM-IV, 1994) Specifik fobi Fobier definieras som en irrationell rädsla för en särskild företeelse, aktivitet, eller situation, vilket leder till en önskan om att undvika dessa. Ordet fobi kommer från grekiskan (phobia) och betyder skräck. Fobierna kan kategoriseras in i rädsla för levande varelser, blod/injektioner/skador, naturföreteelser, specifika situationer som transportmedel, hissar, tunnlar, eller annan form (t.ex., se andra kräkas, kräkas själv). Det är vanligt att personen utvecklar undvikandebeteenden eller uthärdar situationen under tydligt lidande. Social fobi Paniksyndrom Social fobi innebär en stark rädsla för en eller flera sociala situationer eller prestationssituationer, med en rädsla för att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt. Att utsätta sig för de fruktade situationerna utlöser nästan alltid ångest. Vid social fobi hos barn ska belägg finnas för att barnet har en åldersadekvat förmåga att relatera socialt till bekanta personer. Rädslan ska också visa sig i kontakter med jämnåriga. Man kan specificera om rädslan är generaliserad och omfattar de flesta sociala situationer eller om den är specifik för vissa situationer. Vid paniksyndrom är symptomen återkommande oväntade panikattacker, och under en månads tid antingen ihållande ängslan för att få ytterligare attacker; oro för betydelsen eller följden av attacken; eller en tydlig förändring av beteendet med anledning av attackerna. Panikattacker definieras som avgränsade, hastigt påkommande attacker med intensiv rädsla eller skräck, då personen upplever symptom som t.ex. att tappa andan, hjärtklappning, kvävningskänslor, rädsla för att bli tokig eller mista kontrollen. Dessa förklaras inte bättre med annan psykisk problematik som social eller specifik fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, 4

18 Paniksyndrom forts. Tvångssyndrom, OCD Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Generaliserat ångestsyndrom, GAD separationsångest. Vid agorafobi finns även en rädsla att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika från eller där hjälp inte är tillgänglig, ifall en oväntad panikattack skulle komma. Dessa situationer undviks eller uthärdas med starkt obehag eller rädsla. I diagnosen tvångssyndrom ingår tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar definieras som återkommande, envist påträngande och meningslösa idéer, tankar, bilder eller impulser, vilka inte bara kan förstås som överdriven oro för verkliga problem, personen försöker att ignorera dessa, och det finns en insikt om att tankarna härrör från personen. Tvångshandlingar/ritualer är ett upprepat beteende som svar på en tvångstanke, som utförs för att minska obehaget/ångesten och risken för att tvångstanken ska ha rätt. Tvångshandlingar/ritualer kan också vara koverta, dvs. utföras utan yttre handling. Vid posttraumatiskt stressyndrom har personen varit utsatt för en traumatisk händelse och upplevt, bevittnat eller konfronterats med en eller flera händelser som innebar död, allvarlig skada eller hot mot den egna personen eller andra. Den traumatiska upplevelsen återupplevs bl.a. genom plågsamma minnesbilder och mardrömmar, stimuli som associeras med traumat undviks, och det finns ihållande symptom på överspändhet. Under minst sex månader har personen haft en överdriven rädsla och oro (förväntansångest) inför flera händelser eller aktiviteter och haft svårt att hantera oron. Tre av sex symptom (ett symptom för barn) som rör rastlöshet/vara på helspänn, lätt bli uttröttad, svårigheter koncentrera sig, irritablitet, muskelspänning, eller sömnstörning ska ha förekommit. 5

19 Separationsångest Separationsångest tillhör gruppen övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdomar, utifrån att problemen ska ha debuterat före 18 års ålder. Svårigheterna som ska ha varat i minst en månads tid gäller en för åldern/utvecklingsnivån avvikande och överdriven ängslan att lämna hemmet eller vårdnadshavaren. Detta märks genom en återkommande orimlig vånda och rädsla över att förlora närstående, oro för en olycklig händelse som skiljer barnet från den person barnet är fäst vid, motvilja eller vägran att gå till skolan pga separationsrädsla, rädsla eller motvilja mot att vara ensam eller ensam hemma, motvilja eller vägran att gå och lägga sig utan närstående person i närheten eller sova borta, återkommande mardrömmar om separation, återkommande klagomål över fysiska symtom när barnet ska lämna eller har lämnat den det är fäst vid. Prevalens Förekomsten av ångestproblem hos barn och tonåringar i befolkningen rapporteras till mellan 2.4% och 17 % (Boyd, Kostanski, Gullone, Ollendick, & Shek, 2000; Costello, Mustillo, Erkanli, Keeler, & Angold, 2003; Kashani & Orvaschel, 1988). Procenttalen varierar beroende på studie, barnets ålder och diagnos. Det är vanligt med hög grad av komorbiditet, dvs. samsjuklighet, mellan olika ångeststörningarna och med depression (Costello et al, 2003). KBT-modell för utveckling och vidmakthållande av problematiken Det finns olika teorier och hypoteser kring varför ångeststörningar uppstår och vidmakthålls. I KBT-modeller, som utgör grunden för de evidensbaserade behandlingar som rekommenderas idag (se stycke nedan), utgår man från att en biologisk sårbarhet samspelar med tidiga negativa livserfarenheter eller brist på positiva rollmodeller, vilket påverkar hur vi reagerar fysiologiskt, vår tendens till olika kognitioner samt känslor och bidrar till vårt vardagliga handlande. En anledning till att problemen kvarstår, vidmakthålls, kan vara att personen med ångest helst vill fly från eller undvika situationer som upplevs som obehagliga, hotfulla och ångestfyllda även om andra inte ser dessa situationer eller händelser som reella hot. Flykt, undvikanden och säkerhetsbeteenden (man gör något/har något med sig för att känna sig trygg) eller 6

20 ritualer lindrar ångesten på kort sikt. På lång sikt riskerar de dock att få oss in i en ond cirkel som bidrar till ökade ångestproblem. Genom dessa beteenden lär man sig inte att man kan hantera situationen och obehaget, eller att ångesten efter en stund minskar av sig själv genom det parasympatiska systemets effekt och genom habituering till det man tycker är obehagligt (se bild 1). Detta kallas för att vi hamnar i en ångestfälla, där beteenden som flykt och undvikanden blir förstärkta genom att ångesten minskar för stunden, men snart återkommer på nytt genom samma eller nya utlösande situationer, triggers (se bild 2). På lång sikt riskerar vi därför att krympa vårt livsutrymme genom att vi inte längre gör saker vi tycker är njutningsfulla pga att det är för jobbigt eller medför för stora upplevda risker. Ur ett kognitivt perspektiv, i en social informationsprocessmodell för ångest, föreslås att barn med ångest har en större tendens att selektivt uppmärksamma information som signalerar hot, tolka osäkra situationer som hotfulla, attribuera fara till situationer, förvänta sig negativa utfall av händelser, och prioritera personlig säkerhet i motsats till måluppfyllelse eller framgång (Daleiden & Vasey, 1997; Puliafico & Kendall, 2005). Framför allt har det första skedet, att uppmärksamma och övervärdera hotet i en situation bekräftats i forskningen (Puliafico & Kendall, 2005). Även miljön runtomkring barnet kan bidra till att minska eller öka risken för att ångestproblematiken vidmakthålls. Exempel på faktorer hos föräldrarna som setts kunna förekomma oftare vid ångestproblematik hos barn är hög föräldrakontroll, föräldrars egen ångest, och att ge förstärkning när barnet använder undvikande-strategier (för en översikt, se Kendall & Suveg, 2006). Familj, vänner och lärare kan genom att låta barnet slippa medverka/delta i ångestfyllda situationer och ibland låta barnet göra annat som det uppskattar (t.ex., barnet vågar inte leka med andra och får stanna inne och titta på roliga TV-program för att ha trevligt) bidra till att problematiken vidmakthålls. Exempelvis var mammor till högt ängsliga flickor mer benägna att gripa in i dotterns problemlösning och inte vänta in flickornas egna försök (Krohne & Hock, 1991). För respektive ångeststörning kan en KBT-modell för vidmakthållande av problematiken specificeras med sådant som särskilt poängteras vid tillståndet (t.ex., vid social fobi; självmedvetenhet, självbild, säkerhetsbeteenden) (se vidare t.ex., Öst, 2006). 7

21 Bild 1. Ångestkurvan Ur Lindheim, P., & Enebrink, P. (2006). Kognitiv beteendeterapi i grupp för ungdomar med tvångssyndrom. BUP-SIGNAL. Återgiven med tillstånd. Bild 2. Ångestfällan Inre/yttre trigger Obehag Fast i fällan Flykt/ritual/säkerhetsbeteende Obehag Evidensbaserade behandlingar Ett flertal, över tjugo, kontrollerade behandlingsstudier har gjorts för ångestproblematik hos barn (se Comptom et al., 2002). De sammantagna resultaten från dessa studier visar att mellan ca % av barnen blir signifikant förbättrade av behandlingen och att resultaten står sig vid utvärderingar upp till 6 år efter behandlingen. En Cochrane-rapport (James, Soler, & Weatherall, 2005), inkluderade 12 studier av god kvalitet och visade på en sammantagen 8

22 minskning av ångestdiagnos för 56 % (intention-to-treat) respektive 64.4 % (de som genomförde behandlingen) av barnen i KBT-behandling, jämfört med 28.2% respektive 21% för kontrollgruppen. I tabell 2 ges en sammanställning av evidensbaserade behandlingar för barn och ungdomar med olika ångeststörningar. För evidensstyrka (I) väl etablerad (well established) (enligt Task Force, 1995) ska minst två randomiserade kontrollerade studier finnas som visar på god effekt jämfört med annan behandling eller placebo, varav minst en studie ska vara utförd av en annan forskargrupp. Alternativt kan också ett stort antal single-case design experiment (fallstudier) som visar god effekt utgöra underlag för denna evidensstyrka. För evidensstyrka (II) troligen effektiv (probably efficacious) ska det finnas en till två randomiserade kontrollerade studier av god kvalitet eller ett fåtal upprepade fallstudier som visat på god effekt. Tabell 2.Översikt över evidensbaserade behandlingar för barn och ungdomar med ångest. Diagnos Evidensstyrka I Evidensstyrka II Specifika fobier och Exponering, deltagande KBT, filmad modell social fobi modellering OCD Exponering med responsprevention (ERP) ERP (Ollendick et al) Separationsångest, GAD KBT KBT (Ollendick et al) BT Källor; Öst, L-G. (2004), Ollendick et al. (2006), SBU (2005). När en referens finns återgiven efter behandlingskomponenten innebär detta att denna referens bedömt evidensstyrkan annorlunda än övriga. Som ses finns det för barn och ungdomar med ångestproblematik (särskilt vid separationsångest, generaliserad ångest samt social fobi) starkt stöd för KBT, med effekter som kvarstår vid uppföljningar upp till två år. Vid specifika fobier har exponering god effekt, och vid tvångssyndrom exponering med responsprevention. Förekomst av mer än ett ångestsyndrom verkar inte påverka behandlingsresultaten negativt. 9

23 KBT-behandlingar KBT-behandlingar av ångest hos barn bygger på samma principer som behandlingar för vuxna med ångest men modifieras för att passa barns utvecklingsnivå, kognitioner, känslor, förmågor och svagheter och det sammanhang barnet befinner sig i (Barrett, 2000). Lekfullhet, praktiska material och övningar, samt ett varmt och humoristiskt terapeutiskt förhållningssätt präglar behandlingen. Vanliga inslag är: registreringar psykoedukation målformulering utbildning om känslor/tankar avslappningsfärdigheter kognitiva tekniker problemlösning modellering, rollspelsövningar exponering social färdighetsträning responsprevention (vid tvångssyndrom) hemuppgifter återfallsprevention booster sessions Individuell behandling av ångest hos barn: Coping Cat I en av de första KBT-manualerna för behandling av ångest hos barn, Coping Cat, (Kendall, 1992), överfördes kunskapen om hur barn med ångest feltolkar situationer, sin förmåga och omvärlden och agerar utifrån detta, samt hur familjemedlemmar och vänner kan vara delaktiga i att vara modeller för och förstärka en ångestproblematik till ett behandlingsformat. Behandlingsmanualen utvecklades för individuella kontakter med barn med ångeststörningar i åldrarna 7-13 år. En motsvarande manual finns nu också för tonåringar, C.A.T. project (Kendall, Choudhury, Hudson, & Webb, 2002). Behandlingen arbetades särskilt fram för barn med separationsångest (SAD), generaliserat ångestsyndrom (GAD), och social fobi (SoF), men förväntas också kunna hjälpa barn med andra ångestproblem som specifik fobi, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), eller tvångssyndrom (OCD). Syftet med behandlingen är inledningsvis att terapeuten lär barnet att identifiera sina känslor och rädsloreaktioner, som hur kroppen reagerar och hur man tänker när man är orolig, och använda dessa som signaler för att börja med copingstrategier 10

24 som avslappning och att andas lugnare. Dessutom lär terapeuten barnet att komma ur tankeprocesser där sannolikheten för hotfullhet, negativa händelser eller negativt utfall övervärderas, bl.a. genom att träna på alternativa tolkningar av situationer. Genom att i små steg närma sig det barnet är rädd för (exponering utifrån en hierarki) ger terapeuten barnet möjlighet att lära sig att situationen kan hanteras och att man kan stå ut med ångesten, något som barnet ofta inte lärt sig på grund av undvikanden (se ångestkurvan, bild 1). Genom att barnet i behandlingen utvecklar färdigheter för att handskas med det som rör rädslan, får barnet erfarenheten att händelsen inte är lika jobbig som förväntat, den fruktade konsekvensen mindre trolig och mindre negativ än vad som uppskattats, och att barnet kan hantera situationen. Syftet är inte att få bort ångesten, utan att bygga verktyg för att stå ut med ångest i framtiden. Terapeuten är viktig för att modellera hur man står ut med obehag, ej endast att man gör det, och illustrera strategier som kan vara hjälpsamma, t.ex. vad man säger till sig själv när man blir rädd och hur man gör problemlösning. Coping Cat har betecknats som en troligen effektiv ( probably efficacious ) behandlingsmetod i flera genomgångar av forskningsstödet (Kazdin & Weisz, 1998; Ollendick & King, 2000). Exempelvis jämförde Kendall (1994) KBTbehandling för 27 barn i åldrarna 9-13 år med 20 barn i en väntelistegrupp, där 64 % inte uppfyllde kriterier för någon diagnos efter behandlingen. Detta var signifikant fler än kontrollgruppens 5 %. Resultaten stod sig huvudsakligen vid uppföljningen 3-5 år senare (Kendall & Southam-Gerow, 1996). Coping Cat har stått modell för utvecklande av andra generella ångestmanualer, som de australiensiska manualerna Coping Koala, 1999 omnämnd till FRIENDS (Barrett, Lowry-Webster, & Turner, 2000), Coping Kids och Cool Kids (Lyneham, Abbott, Wignall, & Rapee, 2003). Föräldrainblandning och gruppbehandling för barn med ångestproblematik: FRIENDS I den individuella behandlingen får barnet med ångest hjälp att hantera sina ångestupplevelser och jobbiga situationer. Samtidigt finns barnet i ett sammanhang där även föräldrar, syskon, och vänner kan påverka barnets fungerande. Exempelvis finns det som tidigare beskrivits forskning som pekar på ett samband mellan ångest och överinvolverat föräldraskap (Hudson & Rapee, 2001). Barnets fungerande behöver därför även ses i sin kontext, i ett sammanhang. Utifrån detta perspektiv vidareutvecklades former för föräldramedverkan i behandlingsmanualen FRIENDS (Barrett et al., 2000). Utöver 11

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert-rapport nr 2007-03 2007-06-20 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer

# 3 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer # 3 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÅNGESTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Tord Ivarsson (MD)

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är

Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är Ångest, tvång, fobi Kallades detta förr Betecknar ett mindre antal olika typer av psykiska besvär. Förknippad med psykodynamiska teorin. Exempel på moderna diagnoser är bland annat fobier, ångeststörningar

Läs mer

Mindfulness som intervention i kbtgruppbehandling

Mindfulness som intervention i kbtgruppbehandling Institutionen för psykologi Mindfulness som intervention i kbtgruppbehandling för mindre barn med oro och ångest Eva-Lena Skogsblad Psykoterapeutexamensuppsats, Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Blyga och ängsliga barn

Blyga och ängsliga barn Blyga och ängsliga barn ISBN 978-91-86301-98-9 Artikelnr 2010-3-9 Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Foto Itstock Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 2010 Förord Barn och

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE

PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE PANIKSYNDROMSKALAN (PDSS) THE PANIC DISORDER SEVERITY SCALE Copyright 1992, Department of Psychiatry, University of Pittsburgh School of Medicine All rights reserved Developed and tested by M. Katherine

Läs mer

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion

PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion PEDIATRIC ACUTE NEUROPSYCHIATRIC SYMPTOM SCALE* Föräldraversion Datum: Namn: Kön: Pojke/man Flicka/kvinna Födelsedatum: Datum för insjuknande: Informanter: Telefonnummer: Fyll i denna första sida sist

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi

Social fobi. Några vanliga svåra situationer. Symtom vid social fobi. Svårighetsgrad av social fobi. Förlopp vid social fobi Social fobi Rädsla för uppmärksamhet/kritisk granskning i sociala interaktions- och prestationssituationer. Grundar sig i rädsla för att bete sig pinsamt eller visa symtom på ångest. Kan ha stark förväntansångest

Läs mer

Vårdprogram vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och. selektiv mutism hos barn och ungdomar

Vårdprogram vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och. selektiv mutism hos barn och ungdomar Vårdprogram vid ångestsyndrom, tvångssyndrom och selektiv mutism hos barn och ungdomar Version 3 Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Barn- och ungdomspsykiatrin

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Ångest, fobier och tvångshandlingar

Ångest, fobier och tvångshandlingar Psyche av John William Waterhouse Ångest, fobier och tvångshandlingar Orsaker, symtom och hur kan man förhålla sig? Föreläsning av Marika Ördell 2011-10-12/13 Marika.ordell@gmail.com SYFTE MED FÖRELÄSNING

Läs mer

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga

Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga En konferens för hela BUP-teamet Grupprabatt! Gå 4 betala för 3! Depressionssjukdom och ångestsyndrom hos barn och unga nya riktlinjer och senaste utvecklingen inom barn och ungdomspsykiatrin Diagnostik

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Diagnoskännedom. KUR-projektet Umeå. Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnoskännedom KUR-projektet Umeå 121113 Christian Johansson Specialist i psykiatri Diagnostik Kommunikativt redskap Begrepp innehåller stor mängd information som inte behöver formuleras Appendicit Inom

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Cool kids: utifrån barns, föräldrars och behandlares perspektiv

Cool kids: utifrån barns, föräldrars och behandlares perspektiv Cool kids: utifrån barns, föräldrars och behandlares perspektiv Jessica Lidén 2014 Uppsats, Grundnivå 15 hp Psykologi Psykologiska metoder och examensarbete C Handledare: Igor Knez Examinator: Mårten Eriksson

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

DEPRESSIVA STÖRNINGAR

DEPRESSIVA STÖRNINGAR DEPRESSIVA STÖRNINGAR 1. Depressiv sinnesstämning Avser subjektiva känslor av depression vilka baseras på verbalt uttryckta klagomål eller känner sig deprimerad, ledsen, oglad, dyster, mycket olycklig,

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer