FoU-rapport Cool kids. KBT-behandling för barn med ångest. Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU-rapport 2009-1. Cool kids. KBT-behandling för barn med ångest. Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal"

Transkript

1 FoU-rapport Cool kids KBT-behandling för barn med ångest Pia Enebrink, Fredrik Lecerof, Maria Silverberg och Petra Lindheim BUP-Signal

2 Cool Kids KBT-behandling för barn med ångest

3 Denna rapport kan beställas genom Utvärderingsenheten Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Författarna och Stockholms läns landsting 2008 ISSN Intellecta DocuSys AB, Västra Frölunda, 2008

4 Verksamhetschefens förord BUP i Stockholms specialenheter, varav BUP Signal är en, har ett mångfacetterat uppdrag. Enheterna ska bedriva kliniskt behandlingsarbete inom sina respektive specialiteter men också utgöra kunskapscentra inom sina områden. De ska samla kunskap, utveckla metoder, pröva deras effektivitet och implementera ny kunskap inom hela BUP-organisationen. Den här rapporten utgör ett utmärkt exempel på hur de olika delarna integreras i praktiskt arbete. Man har gjort en klinisk utvärdering av Cool Kids, en kognitiv beteendeterapeutisk modell för gruppbehandling av ångestproblem hos barn. Metoden har tidigare visat sig vara effektiv i studier vid utländska forskningskliniker. Här tar författarna steget från efficacystudier till kliniknära utvärdering i ett svenskt barnpsykiatriskt sammanhang. Därmed blir rapporten något så relativt ovanligt inom BUP som en strukturerad, systematisk klinisk prövning i real life. Patientmaterialet är litet och kontrollgrupp saknas, varför generaliseringsmöjligheterna naturligtvis är begränsade. Det hindrar dock inte, att det är en lovande ansats som bland annat kan utgöra en liten del i implementering och utvärdering av evidensbaserade metoder. Cool Kids har tidigare, med gott resultat, prövats och utvärderats i Sverige. BUP Signals arbete som beskrivs i rapporten tillför nu ytterligare kunskap om hur Cool Kids kan verka i svenska förhållanden, något som alltid är väsentligt i ett område där det sociala sammanhanget och det omgivande samhället är av väsentlig betydelse för hur behandlingsmetoder fungerar i praktiken. Arbetet är också intressant ur BUP-intern synvinkel. Genom att engagera ett stort antal medarbetare från lokala öppenvårdsmottagningar, bl. a. genom utbildning, har BUP Signal verkat i enlighet med sitt uppdrag som kunskapsförmedlare av KBT-metoder inom Stockholms barnpsykiatri. Samtidigt har man också genom den systematiska utvärderingen arbetat för spridning av ett utvärderande förhållningssätt, något som alltmer bör bli och börjar bli en del av den kliniska vardagen. Sten Lundqvist verksamhetschef för BUP:s specialenheter

5

6

7 Sammanfattning Bakgrund: Denna rapport beskriver en klinisk utvärdering av Cool Kids, en kognitiv beteendeterapeutisk (KBT) manual för gruppbehandling av ångestproblematik hos barn. Utvärderingen är gjord inom Stockholms Barn- och Ungdomspsykiatri (BUP) under åren Vi som jobbat i projektet är psykologer, forskare och läkare på BUP-SIGNAL, en specialmottagning inom BUP-Stockholm, i samarbete med fyra enskilda öppenvårdsmottagningar. Syftet var att undersöka om en evidensbaserad manualbehandling som visats effektiv i forskningsstudier i Australien minskar barns ångest, rädslor och nedstämdhet, samt bidrar till ökad livskvaliteten när den ges inom svensk barnpsykiatri, av professionella med varierande KBT-erfarenhet. Metod: Ett flertal BUP-mottagningar kontaktades och bjöds in till utbildning och handledning i Cool Kids. Fem mottagningar med sammantaget 9 KBT/KT (kognitiv terapi)-utbildade behandlare ingick slutligen i projektet. Dessa genomförde minst en gruppbehandling för barn (8-12 år gamla) med ångestproblematik och deras föräldrar i enlighet med Cool Kids upplägg (Lyneham et al, 2003). Terapeuterna erbjöds handledning under behandlingen. Tjugofem barn (11 år i medelålder) och deras familjer deltog i gruppbehandlingen (93 % av de tillfrågade). Nio av barnen var flickor (36 %) och sexton pojkar (64 %). Av dessa 25 barn och familjer slutförde 23 behandlingen. Arton familjer (72 %) deltog i alla för- och eftermätningar med standardiserade barn- och föräldraformulär samt diagnostiska intervjuer med föräldrarna. Utöver detta ställdes även frågor om manualen till de deltagande terapeuterna. Resultat: Behandlingsutfallet var oberoende av barnets ålder och kön. Antalet barn utan diagnos före behandlingen var 4 (16 %) och efter behandlingen 17 (68 %), en skillnad på 52 procentenheter som var statistiskt signifikant. Särskilt barn med diagnosen separationsångest och generaliserat ångestsyndrom hade förbättrats. I barnens självrapportering framkom en signifikant minskning av separationsångest, generaliserad ångest och tvångsproblem, samt nedstämdhet med måttligt starka effektstorlekar (ES = ), men inte för social fobi, rädsla för fysisk smärta eller paniksyndrom. Föräldrarna rapporterade tydliga förbättringar på alla skalor utom tvångssyndrom, med måttliga till starka effektstorlekar (ES = ). Ingen signifikant förbättring framkom vad gäller barnens självrapporterade livskvalitet efter behandlingen. Studien hade enligt beräkningar god power, förutom för barnskattad

8 social fobi och livskvalitet, samt föräldraskattad tvångsproblematik. Terapeuterna var i stort nöjda med manualen och behandlingens utformning. Vissa anpassningar hade gjorts för att behandlingen skulle passa behandlingsgruppen. Diskussion: Resultaten tyder på minskad ångestproblematik även när Cool Kids-behandlingen ges i ett svenskt barnpsykiatriskt sammanhang. Man kan dock inte dra några säkra slutsatsen om att det är behandlingen som gav redovisad effekt. För att avgöra det krävs en randomiserad kontrollerad studie, eftersom liknande förbättringar kan ske utan behandling och denna utvärdering har inte haft någon kontrollgrupp att jämföra med. Evidensbaserade behandlingar, beskrivna i en manual på svenska, bör kunna ha ett stort värde på en barnpsykiatrisk mottagning. Den utvärderade gruppbehandlingen, Cool Kids, kan vara ett sätt för professionella att ge såväl barn som familjer behandling, samtidigt som familjerna får möjlighet att träffa andra med motsvarande problematik, får rollmodeller och tränar nya färdigheter. I den mån behandlingen fångar upp ett barn med ångestproblematik kan stora personliga och samhälleliga vinster göras.

9 Författarnas förord

10

11 Innehållsförteckning Inledning... 1 Definitioner... 1 Ångest: evolutionsperspektiv, normalutveckling och diagnostik... 2 Prevalens... 6 KBT-modell för utveckling och vidmakthållande av problematiken... 6 Evidensbaserade behandlingar... 8 KBT-behandlingar Individuell behandling av ångest hos barn: Coping Cat Föräldrainblandning och gruppbehandling för barn med ångestproblematik: FRIENDS Cool Kids: allmän ångestmanual för behandling av barn i grupp och familjeinblandning Modererande faktorer Hur fungerar behandlingen i klinisk vardag? Syfte och frågeställningar Metod Deltagare Barn och familjer Terapeuter För- och eftermätningar: Instrument Semistrukturerat diagnostiskt instrument: K-SADS P/L The Spence Children s Anxiety Scale (SCAS) Modifierad version av Nijmegen Motivation List 2 (NML2) Children Depression Inventory (CDI) Quality of Life Inventory (QOLI)- Hur jag känner för saker Styrkor och svårigheter hos barn (SDQ) Terapeutformulär Procedur Statistik Resultat Kön och ålder Ångestdiagnostik Ångestsymptom Nedstämdhet, livskvalitet och sammantagen problematik... 24

12 Jämförelse med normdata Motivationens roll Föräldrars upplevelser: Bra/dåligt med behandlingen Terapeuternas erfarenheter från behandlingarna Manualen: Exponeringen Ändringar i manualen Tillgång på mottagningen Praktiska svårigheter Vad man skulle vilja säga till nya gruppledare Terapeuter som inte deltog Terapeuter med KBT respektive KBT-erfarenhet Diskussion Minskning av ångestsymptom Motivation för behandlingen Påverkan på nedstämdhet och livskvalitet Klinisk signifikans Föräldrars reflektioner Hur resonerar terapeuterna? Svagheter och styrkor med utvärderingen Framtida behov och möjliga utvecklingsvägar Sammanfattning Litteraturförteckning... 39

13

14 Inledning Många barn och ungdomar beskriver mildare rädslor eller perioder med mer oro eller ångest under uppväxten (Kendall & Suveg, 2006). Att uppleva ångest är för de allra flesta människor en naturlig del av livet och kan ibland även hjälpa oss genom att bidra till ett ökat fokus på problematiska situationer. En del barn har dock starkare och mer ihållande rädslor eller oro som kan vara handikappande. När oron eller ångesten är mer påtagligt närvarande påverkas inte sällan flera områden av livet negativt, som utvecklingen av sociala färdigheter, vänskaps- och familjerelationer, skolsituationen, och tillägnandet av akademiska färdigheter (Woodward & Fergusson, 2001). Även om oron eller rädslan för en del barn kan försvinna utan några insatser, upplever många med tydlig ångestproblematik kontinuerliga svårigheter och minskad livskvalitet (Keller et al., 1992; Kovacs & Devlin, 1998). Studier visar också på en ökad risk för ångest-, depressions, och missbruksproblematik i vuxna år (Ferdinand & Verhulst, 1995; Woodward & Fergusson, 2001). I undersökningar av de samhälleliga kostnaderna för ångestproblem visar sig dessa vara höga. Indirekta kostnader, som sjukskrivningar och förtidspensioner, uppgick enligt en beräkning från 1996 till drygt 17 miljarder kronor per år i Sverige (Bolin & Jacobson, 2001). En tidig insats är därför eftersträvansvärd av flera skäl, framför allt för att minska lidande och medföljande svårigheter samt öka möjligheterna för ett barn att utvecklas positivt, men det finns även samhällsekonomiska vinster att göra. I denna rapport har vi utvärderat en australiensisk manual för behandling av ångestproblem hos barn, Cool Kids (Lyneham, Abbott, Wignall, & Rapee, 2003). Syftet var att undersöka hur denna fungerar inom en svensk barnpsykiatrisk kontext. Vi börjar med att ge en bakgrund till problematiken innan vi beskriver aktuella behandlingsalternativ, evidensen för dessa, och den aktuella studien. Definitioner Ordet ångest har sitt ursprung i de latinska orden angustia, obehag, och angustus, trånghet, som på engelska blev angwisshe (äldre engelska) och anguish, mental plåga, tortyr (jfr The American Heritage, 2007). Ångest har många olika betydelser och innebörder, vilka delvis varierar beroende på intensiteten och varaktigheten av ångestupplevelsen. Vid låg intensitet eller när den är snabbt övergående kan ångestbeteckningen beskriva en inre spänning som kan vara förståelig, eller en generell oro och olust. Vid högre intensitet eller varaktighet kan ångest beskriva upplevelsen av skräck eller ren 1

15 panik. I denna rapport använder vi ordet ångest för att beskriva en stark upplevelse och handikappande känsla samt för allmänna starka oroskänslor. Vi använder rädslor, oro, obehag framför allt för att beskriva mildare upplevelser, och lägger till uttryck som intensiv, uttalad, stark eller irrationell för att beskriva starkare intensitet. Rädsla används också vid specifika beskrivningar av problem. Ångest är en multidimensionell känsla, som påverkar såväl fysiologi, beteende och kognitioner (Lang, 1979). Vår kropp kan reagera fysiologiskt med ökad hjärtfrekvens, fjärilar i magen, andnöd, svettiga handflator, starkt påslag vid nya situationer. Vårt beteende påverkas så att vi kan stelna till, börja prata snabbt, och försöka komma bort från situationen. Riktar man uppmärksamheten mot sina tankar kan man ofta fånga upp negativt tänkande, orealistiska tolkningar av hur hotfull situationen är eller ens egna möjligheter att hantera den. Rädsla för att dö, förlora självkontrollen eller att bli tokig kan också finnas med i tankarna. Ångest: evolutionsperspektiv, normalutveckling och diagnostik Sett ur ett evolutionsmässigt perspektiv har ångest och rädsla haft ett överlevnadsvärde för människan. Vid upplevelse av hot mot ens fysiska eller känslomässiga person kan rädsla vara hjälpsam utifrån att den bidrar till en stressreaktion och att man flyr undan från eller kämpar och slåss i en farlig situation. Rädsla och ångest aktiverar det sympatiska nervsystemet, den s.k. fight-flight mekanismen, ett begrepp som myntades i början av 1900-talet av fysiologen Walter Cannon. Stresshormonerna adrenalin och noradrenalin utsöndras i kroppen som gör sig redo att möta faran. Exempelvis får de stora muskelgrupperna i kroppen mer blodtillförsel, vi andas snabbare, hjärtat pumpar mer blod. Detta leder bl.a. till hjärtklappning, att man börjar svettas, matsmältningen avtar, vi kan bli bleka och smärtkänsligheten minskar. Rädsla och ångest kan i sig också bidra till att man skärper sig, fokuserar och problemlöser kring svårigheter och utmaningar (se t.ex. Breitholtz, 2006). Det sympatiska systemet balanseras av det parasympatiska som allteftersom motverkar stressupplevelsen, med bl.a. hjälp av lugn-och-ro -hormoner som endorfiner och oxytocin. I vissa utvecklingsperioder är det normalt att ett barn uppvisar milda rädslor och ångest. Under spädbarns- och småbarnsåldern kan exempelvis rädslor som rör den omedelbara miljön vara tydliga, som rädslor för höga ljud, separation från föräldrarna, höjder, okända personer. Under förskoletiden kan vanliga teman vara att vara ensam eller mörkerrädsla. I och med den fortsatta utvecklingen av kognitioner kommer i senare åldrar abstraktare rädslor om 2

16 framtiden, att misslyckas, bli utvärderad, döden, kroppsskada och övernaturliga fenomen (Grills-Taquechel & Ollendick, 2007). I tonåren upp till vuxna år blir också teman kring döden, fara, social jämförelse eller fysiskt utseende vanligt förekommande. Ibland kategoriseras de vanliga rädslorna in i fem faktorer, baserat på ett instrument som ofta används för att utvärdera förekomsten och allvarlighetsgraden av barns rädslor (Fear Survey Schedule for Children Revised [FSSC-R], Ollendick, 1983). Dessa faktorer är rädsla för: kritik eller misstag, det okända, skada och små djur, fara och död samt medicinsk fara. Sammanfattningsvis har starka känslor som rädsla och ångest haft ett överlevnadsvärde genom att de hjälper oss att reagera vid hot och faror. Det är också normalt med milda rädslor eller oro under uppväxten med vissa teman som mer vanligt förekommande. När det som utlöser en kraftig ångestreaktion inte utgör något faktiskt hot, eller om dessa rädslor och obehag finns oftare än för andra barn i samma ålder och påverkar det dagliga livet, är ångesten inte längre funktionell eller normal utan dysfunktionell. Ibland uppfyller personen i fråga även kriterier för en så kallad ångeststörning enligt något av de klassifikationssystem som används (t.ex., Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders [DSM-IV]; American Psychiatric Association [APA], 1994). Ångest är den centrala komponenten för de problem som beskrivs inom gruppen ångestsyndrom i DSM-IV (1994). De ångeststörningar som ingår utgör en bred och mångfacetterad grupp som beskriver svårigheter med ett fåtal eller flera, begränsade eller generella, vardagliga eller mer ovanliga, situationer, företeelser och tillstånd. Till ångeststörningarna för barn och vuxna hör specifik fobi, social fobi, paniksyndrom med/utan agorafobi, tvångssyndrom (engelska: Obsessive Compulsive Disorder, OCD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSS; engelska: Post Traumatic Stress Disorder, PTSD), generaliserat ångestsyndrom (engelska: Generalized Anxiety Disorder, GAD). Bland de störningar som diagnosticeras först hos barn eller ungdomar (debut före 18 år) är separationsångest (engelska: Separation Anxiety Disorder, SAD) ett ångestsyndrom. I tabell 1 ges en översikt över diagnoserna. Allmänt gäller för barn och ungdomar att rädsla och oro kan uttryckas som gråt, vredesutbrott, klängighet eller genom att barnet blir stelt av skräck. Dessutom behöver det inte som för vuxna finnas en insikt om att rädslan är överdriven eller orimlig och varaktigheten av problemen ska för barn ha varit minst sex månader vid specifik och social fobi, generaliserat ångestsyndrom (gäller även vuxna) och separationsångest. För en del diagnoser finns även ytterligare specificeringar av hur man ska tolka kriterierna för barn och ung- 3

17 domar (se DSM-IV, 1994; DSM-IV-TR, 2000, för kriterier och vidare diskussioner av svårigheterna). Tabell 1 Diagnos Beskrivning (för specifika kriterier, se DSM-IV, 1994) Specifik fobi Fobier definieras som en irrationell rädsla för en särskild företeelse, aktivitet, eller situation, vilket leder till en önskan om att undvika dessa. Ordet fobi kommer från grekiskan (phobia) och betyder skräck. Fobierna kan kategoriseras in i rädsla för levande varelser, blod/injektioner/skador, naturföreteelser, specifika situationer som transportmedel, hissar, tunnlar, eller annan form (t.ex., se andra kräkas, kräkas själv). Det är vanligt att personen utvecklar undvikandebeteenden eller uthärdar situationen under tydligt lidande. Social fobi Paniksyndrom Social fobi innebär en stark rädsla för en eller flera sociala situationer eller prestationssituationer, med en rädsla för att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt. Att utsätta sig för de fruktade situationerna utlöser nästan alltid ångest. Vid social fobi hos barn ska belägg finnas för att barnet har en åldersadekvat förmåga att relatera socialt till bekanta personer. Rädslan ska också visa sig i kontakter med jämnåriga. Man kan specificera om rädslan är generaliserad och omfattar de flesta sociala situationer eller om den är specifik för vissa situationer. Vid paniksyndrom är symptomen återkommande oväntade panikattacker, och under en månads tid antingen ihållande ängslan för att få ytterligare attacker; oro för betydelsen eller följden av attacken; eller en tydlig förändring av beteendet med anledning av attackerna. Panikattacker definieras som avgränsade, hastigt påkommande attacker med intensiv rädsla eller skräck, då personen upplever symptom som t.ex. att tappa andan, hjärtklappning, kvävningskänslor, rädsla för att bli tokig eller mista kontrollen. Dessa förklaras inte bättre med annan psykisk problematik som social eller specifik fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, 4

18 Paniksyndrom forts. Tvångssyndrom, OCD Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Generaliserat ångestsyndrom, GAD separationsångest. Vid agorafobi finns även en rädsla att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika från eller där hjälp inte är tillgänglig, ifall en oväntad panikattack skulle komma. Dessa situationer undviks eller uthärdas med starkt obehag eller rädsla. I diagnosen tvångssyndrom ingår tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar definieras som återkommande, envist påträngande och meningslösa idéer, tankar, bilder eller impulser, vilka inte bara kan förstås som överdriven oro för verkliga problem, personen försöker att ignorera dessa, och det finns en insikt om att tankarna härrör från personen. Tvångshandlingar/ritualer är ett upprepat beteende som svar på en tvångstanke, som utförs för att minska obehaget/ångesten och risken för att tvångstanken ska ha rätt. Tvångshandlingar/ritualer kan också vara koverta, dvs. utföras utan yttre handling. Vid posttraumatiskt stressyndrom har personen varit utsatt för en traumatisk händelse och upplevt, bevittnat eller konfronterats med en eller flera händelser som innebar död, allvarlig skada eller hot mot den egna personen eller andra. Den traumatiska upplevelsen återupplevs bl.a. genom plågsamma minnesbilder och mardrömmar, stimuli som associeras med traumat undviks, och det finns ihållande symptom på överspändhet. Under minst sex månader har personen haft en överdriven rädsla och oro (förväntansångest) inför flera händelser eller aktiviteter och haft svårt att hantera oron. Tre av sex symptom (ett symptom för barn) som rör rastlöshet/vara på helspänn, lätt bli uttröttad, svårigheter koncentrera sig, irritablitet, muskelspänning, eller sömnstörning ska ha förekommit. 5

19 Separationsångest Separationsångest tillhör gruppen övriga störningar hos spädbarn, barn eller ungdomar, utifrån att problemen ska ha debuterat före 18 års ålder. Svårigheterna som ska ha varat i minst en månads tid gäller en för åldern/utvecklingsnivån avvikande och överdriven ängslan att lämna hemmet eller vårdnadshavaren. Detta märks genom en återkommande orimlig vånda och rädsla över att förlora närstående, oro för en olycklig händelse som skiljer barnet från den person barnet är fäst vid, motvilja eller vägran att gå till skolan pga separationsrädsla, rädsla eller motvilja mot att vara ensam eller ensam hemma, motvilja eller vägran att gå och lägga sig utan närstående person i närheten eller sova borta, återkommande mardrömmar om separation, återkommande klagomål över fysiska symtom när barnet ska lämna eller har lämnat den det är fäst vid. Prevalens Förekomsten av ångestproblem hos barn och tonåringar i befolkningen rapporteras till mellan 2.4% och 17 % (Boyd, Kostanski, Gullone, Ollendick, & Shek, 2000; Costello, Mustillo, Erkanli, Keeler, & Angold, 2003; Kashani & Orvaschel, 1988). Procenttalen varierar beroende på studie, barnets ålder och diagnos. Det är vanligt med hög grad av komorbiditet, dvs. samsjuklighet, mellan olika ångeststörningarna och med depression (Costello et al, 2003). KBT-modell för utveckling och vidmakthållande av problematiken Det finns olika teorier och hypoteser kring varför ångeststörningar uppstår och vidmakthålls. I KBT-modeller, som utgör grunden för de evidensbaserade behandlingar som rekommenderas idag (se stycke nedan), utgår man från att en biologisk sårbarhet samspelar med tidiga negativa livserfarenheter eller brist på positiva rollmodeller, vilket påverkar hur vi reagerar fysiologiskt, vår tendens till olika kognitioner samt känslor och bidrar till vårt vardagliga handlande. En anledning till att problemen kvarstår, vidmakthålls, kan vara att personen med ångest helst vill fly från eller undvika situationer som upplevs som obehagliga, hotfulla och ångestfyllda även om andra inte ser dessa situationer eller händelser som reella hot. Flykt, undvikanden och säkerhetsbeteenden (man gör något/har något med sig för att känna sig trygg) eller 6

20 ritualer lindrar ångesten på kort sikt. På lång sikt riskerar de dock att få oss in i en ond cirkel som bidrar till ökade ångestproblem. Genom dessa beteenden lär man sig inte att man kan hantera situationen och obehaget, eller att ångesten efter en stund minskar av sig själv genom det parasympatiska systemets effekt och genom habituering till det man tycker är obehagligt (se bild 1). Detta kallas för att vi hamnar i en ångestfälla, där beteenden som flykt och undvikanden blir förstärkta genom att ångesten minskar för stunden, men snart återkommer på nytt genom samma eller nya utlösande situationer, triggers (se bild 2). På lång sikt riskerar vi därför att krympa vårt livsutrymme genom att vi inte längre gör saker vi tycker är njutningsfulla pga att det är för jobbigt eller medför för stora upplevda risker. Ur ett kognitivt perspektiv, i en social informationsprocessmodell för ångest, föreslås att barn med ångest har en större tendens att selektivt uppmärksamma information som signalerar hot, tolka osäkra situationer som hotfulla, attribuera fara till situationer, förvänta sig negativa utfall av händelser, och prioritera personlig säkerhet i motsats till måluppfyllelse eller framgång (Daleiden & Vasey, 1997; Puliafico & Kendall, 2005). Framför allt har det första skedet, att uppmärksamma och övervärdera hotet i en situation bekräftats i forskningen (Puliafico & Kendall, 2005). Även miljön runtomkring barnet kan bidra till att minska eller öka risken för att ångestproblematiken vidmakthålls. Exempel på faktorer hos föräldrarna som setts kunna förekomma oftare vid ångestproblematik hos barn är hög föräldrakontroll, föräldrars egen ångest, och att ge förstärkning när barnet använder undvikande-strategier (för en översikt, se Kendall & Suveg, 2006). Familj, vänner och lärare kan genom att låta barnet slippa medverka/delta i ångestfyllda situationer och ibland låta barnet göra annat som det uppskattar (t.ex., barnet vågar inte leka med andra och får stanna inne och titta på roliga TV-program för att ha trevligt) bidra till att problematiken vidmakthålls. Exempelvis var mammor till högt ängsliga flickor mer benägna att gripa in i dotterns problemlösning och inte vänta in flickornas egna försök (Krohne & Hock, 1991). För respektive ångeststörning kan en KBT-modell för vidmakthållande av problematiken specificeras med sådant som särskilt poängteras vid tillståndet (t.ex., vid social fobi; självmedvetenhet, självbild, säkerhetsbeteenden) (se vidare t.ex., Öst, 2006). 7

21 Bild 1. Ångestkurvan Ur Lindheim, P., & Enebrink, P. (2006). Kognitiv beteendeterapi i grupp för ungdomar med tvångssyndrom. BUP-SIGNAL. Återgiven med tillstånd. Bild 2. Ångestfällan Inre/yttre trigger Obehag Fast i fällan Flykt/ritual/säkerhetsbeteende Obehag Evidensbaserade behandlingar Ett flertal, över tjugo, kontrollerade behandlingsstudier har gjorts för ångestproblematik hos barn (se Comptom et al., 2002). De sammantagna resultaten från dessa studier visar att mellan ca % av barnen blir signifikant förbättrade av behandlingen och att resultaten står sig vid utvärderingar upp till 6 år efter behandlingen. En Cochrane-rapport (James, Soler, & Weatherall, 2005), inkluderade 12 studier av god kvalitet och visade på en sammantagen 8

22 minskning av ångestdiagnos för 56 % (intention-to-treat) respektive 64.4 % (de som genomförde behandlingen) av barnen i KBT-behandling, jämfört med 28.2% respektive 21% för kontrollgruppen. I tabell 2 ges en sammanställning av evidensbaserade behandlingar för barn och ungdomar med olika ångeststörningar. För evidensstyrka (I) väl etablerad (well established) (enligt Task Force, 1995) ska minst två randomiserade kontrollerade studier finnas som visar på god effekt jämfört med annan behandling eller placebo, varav minst en studie ska vara utförd av en annan forskargrupp. Alternativt kan också ett stort antal single-case design experiment (fallstudier) som visar god effekt utgöra underlag för denna evidensstyrka. För evidensstyrka (II) troligen effektiv (probably efficacious) ska det finnas en till två randomiserade kontrollerade studier av god kvalitet eller ett fåtal upprepade fallstudier som visat på god effekt. Tabell 2.Översikt över evidensbaserade behandlingar för barn och ungdomar med ångest. Diagnos Evidensstyrka I Evidensstyrka II Specifika fobier och Exponering, deltagande KBT, filmad modell social fobi modellering OCD Exponering med responsprevention (ERP) ERP (Ollendick et al) Separationsångest, GAD KBT KBT (Ollendick et al) BT Källor; Öst, L-G. (2004), Ollendick et al. (2006), SBU (2005). När en referens finns återgiven efter behandlingskomponenten innebär detta att denna referens bedömt evidensstyrkan annorlunda än övriga. Som ses finns det för barn och ungdomar med ångestproblematik (särskilt vid separationsångest, generaliserad ångest samt social fobi) starkt stöd för KBT, med effekter som kvarstår vid uppföljningar upp till två år. Vid specifika fobier har exponering god effekt, och vid tvångssyndrom exponering med responsprevention. Förekomst av mer än ett ångestsyndrom verkar inte påverka behandlingsresultaten negativt. 9

23 KBT-behandlingar KBT-behandlingar av ångest hos barn bygger på samma principer som behandlingar för vuxna med ångest men modifieras för att passa barns utvecklingsnivå, kognitioner, känslor, förmågor och svagheter och det sammanhang barnet befinner sig i (Barrett, 2000). Lekfullhet, praktiska material och övningar, samt ett varmt och humoristiskt terapeutiskt förhållningssätt präglar behandlingen. Vanliga inslag är: registreringar psykoedukation målformulering utbildning om känslor/tankar avslappningsfärdigheter kognitiva tekniker problemlösning modellering, rollspelsövningar exponering social färdighetsträning responsprevention (vid tvångssyndrom) hemuppgifter återfallsprevention booster sessions Individuell behandling av ångest hos barn: Coping Cat I en av de första KBT-manualerna för behandling av ångest hos barn, Coping Cat, (Kendall, 1992), överfördes kunskapen om hur barn med ångest feltolkar situationer, sin förmåga och omvärlden och agerar utifrån detta, samt hur familjemedlemmar och vänner kan vara delaktiga i att vara modeller för och förstärka en ångestproblematik till ett behandlingsformat. Behandlingsmanualen utvecklades för individuella kontakter med barn med ångeststörningar i åldrarna 7-13 år. En motsvarande manual finns nu också för tonåringar, C.A.T. project (Kendall, Choudhury, Hudson, & Webb, 2002). Behandlingen arbetades särskilt fram för barn med separationsångest (SAD), generaliserat ångestsyndrom (GAD), och social fobi (SoF), men förväntas också kunna hjälpa barn med andra ångestproblem som specifik fobi, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), eller tvångssyndrom (OCD). Syftet med behandlingen är inledningsvis att terapeuten lär barnet att identifiera sina känslor och rädsloreaktioner, som hur kroppen reagerar och hur man tänker när man är orolig, och använda dessa som signaler för att börja med copingstrategier 10

24 som avslappning och att andas lugnare. Dessutom lär terapeuten barnet att komma ur tankeprocesser där sannolikheten för hotfullhet, negativa händelser eller negativt utfall övervärderas, bl.a. genom att träna på alternativa tolkningar av situationer. Genom att i små steg närma sig det barnet är rädd för (exponering utifrån en hierarki) ger terapeuten barnet möjlighet att lära sig att situationen kan hanteras och att man kan stå ut med ångesten, något som barnet ofta inte lärt sig på grund av undvikanden (se ångestkurvan, bild 1). Genom att barnet i behandlingen utvecklar färdigheter för att handskas med det som rör rädslan, får barnet erfarenheten att händelsen inte är lika jobbig som förväntat, den fruktade konsekvensen mindre trolig och mindre negativ än vad som uppskattats, och att barnet kan hantera situationen. Syftet är inte att få bort ångesten, utan att bygga verktyg för att stå ut med ångest i framtiden. Terapeuten är viktig för att modellera hur man står ut med obehag, ej endast att man gör det, och illustrera strategier som kan vara hjälpsamma, t.ex. vad man säger till sig själv när man blir rädd och hur man gör problemlösning. Coping Cat har betecknats som en troligen effektiv ( probably efficacious ) behandlingsmetod i flera genomgångar av forskningsstödet (Kazdin & Weisz, 1998; Ollendick & King, 2000). Exempelvis jämförde Kendall (1994) KBTbehandling för 27 barn i åldrarna 9-13 år med 20 barn i en väntelistegrupp, där 64 % inte uppfyllde kriterier för någon diagnos efter behandlingen. Detta var signifikant fler än kontrollgruppens 5 %. Resultaten stod sig huvudsakligen vid uppföljningen 3-5 år senare (Kendall & Southam-Gerow, 1996). Coping Cat har stått modell för utvecklande av andra generella ångestmanualer, som de australiensiska manualerna Coping Koala, 1999 omnämnd till FRIENDS (Barrett, Lowry-Webster, & Turner, 2000), Coping Kids och Cool Kids (Lyneham, Abbott, Wignall, & Rapee, 2003). Föräldrainblandning och gruppbehandling för barn med ångestproblematik: FRIENDS I den individuella behandlingen får barnet med ångest hjälp att hantera sina ångestupplevelser och jobbiga situationer. Samtidigt finns barnet i ett sammanhang där även föräldrar, syskon, och vänner kan påverka barnets fungerande. Exempelvis finns det som tidigare beskrivits forskning som pekar på ett samband mellan ångest och överinvolverat föräldraskap (Hudson & Rapee, 2001). Barnets fungerande behöver därför även ses i sin kontext, i ett sammanhang. Utifrån detta perspektiv vidareutvecklades former för föräldramedverkan i behandlingsmanualen FRIENDS (Barrett et al., 2000). Utöver 11

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Injektionsfobiskalan för barn: Normdata och psykometriska egenskaper Tove Wahlund Handledare: Lars-Göran Öst PSYKOLOGEXAMENSUPPSATS, 30 HP, 2008 STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN INJEKTIONSFOBISKALAN

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell! Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/3 2007. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment Fredag 16/3 2007 Jonas Gustavsson Web: www.kometprogrammet.se E-post: komet@sot.stockholm.se 10.15 11.00: 11.15 12.00: 12.15 13.00: Beteendeexperiment och andra tekniker i KBT Framgångsfaktorer i Komet

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom Tvångshandlingar Ritualer Tics OCD-Obsessive Compulsive Disorder Tvångssyndrom Tvångsmässighet-generellt oflexibelt beteende Tvångsmässiga personlighetsdrag t

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Programmet som främjar barns och ungdomars mentala välmående

Programmet som främjar barns och ungdomars mentala välmående som främjar barns och ungdomars mentala välmående Att lära sig konsten att hantera känslor och sociala färdigheter är ytterst viktigt vid sidan av annat lärande. De faktiska frukterna av detta arbete kan

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry Walkers verksamhet Aseman Lapset ry:s verksamhetsformer Walkers cafeér och gatuverksamhet

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln

Louise. Louise försöker hantera ångesten. Ångest begränsar livet. STORK - beteendeanalys. Beteendeformeln Ångestbesvär - och behandlingsmetoder Vänersborg 29 nov 2012 Marie Söderström Leg psykolog, med.dr Karolinska Institutet Marie.Soderstrom@kbtcentralen.se www.kbtcentralen.se Louise Sjukskriven för utmattning,

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis

Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis Mars 2011 Anna Pardo, Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, INM/ Kognio - Centrum för KBT KBT (cbt

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011

FÖRÄLDRAENKÄTER. Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanfattning av föräldrars svar på enkäter för uppföljning av Terapikollovistelse 2011 Enkäten syftar till att fånga upp föräldrars syn på kolonivistelsen och samarbetet med Terapikolonierna.

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp

Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Psykoterapeutisk fördjupning KBT Termin 7 Ht 2010 9 hp Välkommen till kursen Psykoterapeutisk fördjupning KBT! Vår önskan som kursledare och momentansvariga är att under den här kursen, i samarbete med

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom 1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem

ATT LEVA NÄRA OCD. OCD/Tvångsproblem: Sandra Bates Jönköping/Vuxenskolan 1. OCD - Tvångsproblem. OCD - Tvångsproblem ATT LEVA NÄRA OCD Forskning och erfarenheter kring anhöriga och tvångsproblem OCD - Tvångsproblem Svåraste av ångestproblem Den ångestdiagnos som oftast leder till inläggning På WHOs lista över diagnoser

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Tvångssyndrom. OCD, Obsessive-Compulsive Disorder

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Tvångssyndrom. OCD, Obsessive-Compulsive Disorder Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Tvångssyndrom OCD, Obsessive-Compulsive Disorder Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen OCD, Obsessive-Compulsive

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer