Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen, Stora Björn,

Transkript

1 1 (6) Minnesanteckningar nätverksträff energieffektiviseringsstöd Länsstyrelsen, Stora Björn, Närvarande Björn Johansson, Boden Max Styf, Boden Halldo Lundgren, Piteå Ingemar Larsson, Älvsbyn Patrik Wilhelmsson, Övertorneå Michael Andersson, Kalix Sofia Larsson, Haparanda Dan Eriksson, Överkalix Peter Gillnäs, NLL Per Björkman, NLL Bertil Frankkila, NLL Richard Sundén, Länsstyrelsen Norrbotten Ulrika Lundberg, Nenet (sekreterare) Richard Sunden, Länsstyrelsen inleder med att hälsa välkommen och berätta vad som kommer att hända under dagen. Likriktad energiuppföljning med enkelt gränssnitt. Verktyg för jämförelser av verksamheter över organisationsgränser - Karl Gyll, Momentum Det är ett verktyg för uppföljning och mätning av energianvändning och tanken är att det ska underlätta för kommuner att jämföra sig mot andra kommuner. Det skiljer sig från Ems rapportering såtillvida att man delar upp fastigheter och lokaler i undergrupper. Det gör att jämförelserna blir mer korrekta, om man t ex ska titta på energianvändning per kvadratmeter så jämför man ishallar med ishallar och förskolor med förskolor, istället för att ta ett tvärsnitt av alla lokaler. Verktyget visar statistik för byggnader, transporter och teknisk försörjning. Verktyget är uppdelat i olika grupper: Huvudgrupper: Bostäder Lokaler Teknisk förvaltning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 2 (6) Verksamhetsgrupper Verksamhetslokaler kontor, skolor, förskolor, vård och omsorg Kommersiella lokaler industrihus, övriga kommersiella lokaler Idrottsanläggningar simhall, ishall, övrigt lokalbundet, övrigt ej lokalbundet Park- och gatubelysning VA-verksamhet Verksamheter Bostäder Kontor Förvaltningsbyggnader Förskolor Skolor vård och omsorg Industrihus Övriga kommersiella lokaler Simhall Ishall Övrigt lokalbundet Övrigt ej lokalbundet Park- och gatubelysning VA-verksamhet Det går t ex att göra en grupp med förskolor i Momentums eget system. Man kan välja att visa energianvändning, CO2-utsläpp eller Ekonomi, kostnad i kronor. Det går att visa nyckeltal eller absolut förbrukning, uppdelat på el, olja, fjärrvärme, biobränsle. Det går att göra historiska jämförelser årsvis, man kan välja högsta eller lägsta förbrukning. Det går att titta på hela kommunen eller välja ut vilka lokaler man vill jämföra. Siffrorna är inte graddagskompenserade eller normalårskorrigerade. Det finns en hel rad olika grundsystem som används i kommunerna, t ex Energireda, Ess200, Repab, Webbess, E4, Incit, Momentum RC. För att kunna använda det här verktyget krävs inte Momentums bassystem. Från grundsystemen krävs sedan en manuell matning till ett excelark, som sedan förs det in i systemet av Momentum. Transporter Avser tjänsteresor i kommunen. Uppdelat på el, etanol, diesel, bensin, RME. Entreprenadbilar redovisas inte.

3 3 (6) Teknisk försörjning Här visas andel el, fjärrvärme och biogas. Verktyget är säkrat så att man inte kan förstöra uppgifterna. Karl fixar inloggningsuppgifter till Richard, så han skickar ut de till kommunerna. Skickat ! Synpunkter på systemet skickas till: Kommentar och diskussion Per, NLL Det viktiga är att kunna studera sina egna nyckeltal och följa utvecklingen. Visst intresse finns också i att snegla på andra som är jämförbara. Hur gör man med det faktum att man använder markvärme i en del kommuner, som läggs ut för att hålla snöfritt. Hamnar under tekniska förvaltningen om det skulle läggas in. Önskvärt att bryta upp i fler undergrupper, sporthallar, äldreboenden. Dels för att kunna jämföra i den egna kommunen, men också för att jämföra med andra. Kulturbyggnader saknas också. Intressant verktyg, bra att kunna jämföra och använda för att få investeringsstöd från beslutsfattare. Kontaktuppgifter till den som är ansvarig för uppgifterna bör finnas i verktyget också. För internt bruk vore det bra att kunna lägga till egna underkategorier. Kostnaden är kr max, beroende på kommunens storlek. Sedan betalar man 18 % driftskostnad (max kr/år) och i support + driftkostnad för att det finns på servern. Kan bolagen fylla i sina uppgifter själv? Det går bra.

4 4 (6) Hur kan man effektivisera transporter i organisationen? Sofia Larsson Haparanda kommun om deras arbete med CERO Vid nätverksträffen i mars presenterades CERO för alla kommuner. Haparanda nappade på erbjudandet och är första kommunen i Norrland som använder sig av CERO. För kommunerna i norr är det extra viktigt att arbeta med transporter eftersom vi har så långa avstånd, är så beroende av bilen som färdmedel och har så mycket pengar att tjäna på att effektivisera transporterna. Totalt är det 20 kommuner, fem landsting och 15 företag som jobbar med CERO. CERO är också ett sätt att jämföra sig med andra kommuner. Åtgärderna som presenteras är anpassade till de lokala förutsättningarna. Det ger en helhetsbild miljö-ekonomi-sociala frågor. Hittills är en intern resvaneundersökning genomförd, SpaceTime. Den omfattade 800 anställda och svarsfrekvensen var ungefär 60-70%. Undersökningen handlade om resor i tjänsten och arbetspendling till och från arbetet. Det är ofta arbetspendling som är den största posten. Statistik över bilar, körsträckor har också samlats in, och det är i stort sett samma uppgifter som redovisas för energieffektiviseringsstödet. Nu jobbar CERO med att ta fram resultat baserat på resvaneundersökningen och statistiken. Senare kommer de att föreslå ett paket med åtgärder utifrån workshops. Det slutliga resultatet kommer sedan att förankras via workshops och slutligen ska åtgärderna implementeras. Arbetspendling Haparanda De anställda reser till och från arbetet motsvarande 128 varv runt jorden per år 3,2 personår/år läggs ned på att ta sig till och från arbetet Motsvarar ett samhällsekonomiskt värde på ca 3,3 Mkr Långa avstånd och högt bilberoende ger relativt höga utsläpp Behov av fler CERO-organisationer i Norrbotten. Om det var fler kommuner som var med skulle man kunna samla flera kommuner i en projektgrupp. CERO-processen stöds av tre seminarier som anordnas i kommunen.

5 5 (6) Kartläggning utsläpp/kostnader att undvika suboptimeringar och hitta synergier Årligt CO2-utsläpp (ton) A. Arbetspendling bil 900 B. Arbetspendling övrigt 800 A C. Tjänsteresor bil 700 D. Tjänsteresor flyg 600 E. Tjänsteresor tåg och buss C 200 Totalt 100 D <10E B < Reskostnad (milj. kr) Arbetspendlingen med bil ger upphov till 800 ton CO 2-ekv i utsläpp och motsvarar 14 miljoner kr i reskostnad per år. Motsvarande siffror för tjänsteresor med bil är 300 ton CO 2-ekv och 4-5 miljoner kr/år. Haparanda kommun har också valt att använda sig av Köjka resvalstyrning (ingår inte i CERO-paketet, men CERO-användare får rabatt). Med hjälp av Köjka kan man göra en ruttoptimering för att hitta samåkningspartners. Av personalen tycker 58 % att arbetsgivaren ska jobba för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling. Åtgärdsförslagen som tas fram har tydlig koppling till CO 2 reduktion och kostnadssänkning, t ex så uppnås 1 % minskning av CO 2 utsläppen genom att ersätta 6 % av tjänsteresor med bil med virtuella möten. Och det sparar man 2,3 Mkr på. Med Köjka kan man via webben söka transportalternativ. Om man t ex lägger in att man söker tjänsteresa Haparanda-Luleå, så kommer en rad olika alternativ upp. Det är arbetsgivaren som bestämmer i vilken turordning alternativen presenteras. På det sättet kan man lätt hitta samåkningspartners osv. Går att lägga in videokonferens, telefonmöten också. Kopplas mot bilbokningssystem. Kan också läggas upp så att det används av allmänheten också för att hitta samåkning. Sofia tycker att det har varit ett jättebra hjälpmedel och precis vad de behövde hjälp med. Ska bli spännande att se fortsättningen och följa upp hur och om transportarbetet förändras. Hon kan verkligen rekommendera andra kommuner och organisationer att använda sig av tjänsten. För mer detaljerad information om CERO-upplägget titta på den bifogade presentationen. Lunch på Coop Arena

6 6 (6) Studiebesök Kallkällan Mikael Hansson, Lulebo Kallkällan (Lingonstigen) är ett bostadsområde som byggdes på 70-talet. 430 lägenheter har renoverats under åren Renoveringarna har omfattat allt utom badrummen, som renoverats för ett par år sedan. Det är både utvändig och invändig renovering som har genomförts. Bland annat så har man installerat värmeåtervinningssystem (FTX med roterande kolfilter). Avskrivningstider på dessa ligger på 50 år. Man har också satt in drift- och övervakningssystem på undercentraler. Det är förberett för individuell mätning av varmvatten och el. Energianvändningen i bostäderna låg tidigare på 170 kwh, man har nu kommit ner till kwh. De flesta hyresgäster har flyttat tillbaka till sina lägenheter (hyreshöjning efter renoveringen blev 6 %). Man hade hela tiden 27 outhyrda lägenheter som nyttjades av hyresgästerna medan deras egen lägenhet renoverades (27 stycken åt gången). Kostnad för renoveringen har varit kr/kvm, att jämföra med nyproduktionen på Kronan som kostade kr/kvm. Vid renoveringen revs hela ytterväggen bort och kompletterades med en 28 cm isolering. Nya fönster är monterade med ett u-värde på 1.0 för hela konstruktionen. Det var mycket köldbryggor vid balkonger och balkongdörrar som nu är åtgärdade i och med en annan balkongkonstruktion. Balkongerna är inte inglasade. De nya husen på Lulsundsberget har en energianvändning på 88 kwh/m2. De är klassade som Miljöbyggnad Guld. Det som är utmaningen är att bygga tätt. Tätheten är testad av Bravida, och det håller 0,09. Lulebo har ställt tydliga kvalitetskrav på byggaren i upphandling. Alla byggnationer övervakas noga och allt har besiktats av Mikael Hansson innan det har godkänts. Det finns en kompetensbrist inom byggbranschen vad gäller att bygga täta hus, på rätt sätt. Inte heller på konsultsidan finns det tillräcklig kompetens (t ex för att provtrycka fastigheter). Lulebo har ordnat utbildningar i GreenBuilding och Miljöbyggnad-certifiering för konsulter (MAF, Monarken, WSP, Tirsen & Aili). Att certifiera en byggnad som miljöbyggnad fördyrar processen, men man har fått ett uppdrag av styrelsen att man ska spara energi. Det är Nåiden som har byggt Lulsundsberget, HÖ Allbygg byggde förskolan Spiran och BD Bygg har renoverat Kallkällan. Den största och mest kostnadseffektiva besparingen som gjorts är motorvärmarstyrning. Man försöker också bygga bort alla varmgarage. Studiebesöket avslutades med en rundtur i det nyrenoverade området. Ulrika Lundberg Nenet Richard Sundén Länsstyrelsen