3. Bokreferat, parafras och litteraturöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3. Bokreferat, parafras och litteraturöversikt"

Transkript

1 3. Bokreferat, parafras och litteraturöversikt - likadana: man skriver med hjälp av befintlig litteratur, ingen empirisk del. - parafras: en textnära genomgång av någon annans text. Man behåller inte exakta ordalydelser osv, men strukturen blir likadan som i originaltexten dvs teman behandlas i samma ordning som i den - ett referat är en kondensering av idéer och information i någon annans text. * man kan ändra ordningsföljden, betona vissa teman mer än författaren gör * man kan kommentera och tillfoga egna åsikter, men det måste tydligt komma fram vad som är källans utsaga och vad som är referatförfattarens egna kommentarer. # antingen lämnar man sina kommentarer till ett särskilt avsnitt i slutet eller (kanske stilmässigt bättre) kommentera olika teman allteftersom de blir aktuella i texten. I det senare fallet måste man använda sk metatext som visar vem som egentligen för ordet. Enligt min mening kan resultaten dock tolkas på ett annat sätt, Jag drar av detta slutsatsen, att... Man kan emellertid fråga sig, om... * metatext är alltså textdelarna som hänvisar till själva referatets text. Man introducerar och pekar ut vad som står i fokus; man nämner om det är en själv eller källorna som talar; man hänvisar fram och tillbaka i texten ( såsom redan nämnts... ; Det kommer jag att behandla i nästa avsnittet ); man gör övergångar, binder ihop olika avsnitt. - litteraturöversikt: flera böcker/artiklar osv kring samma tema/urval av besläktade teman * man behandlar inte allting som finns i böckerna, utan plockar fram det som är relevant för ens intressen * texten ska helst inte struktureras enligt vilken författare som sagt vad, utan utgående från sakinnehållet * följer ofta en sas trattmodell: man börjar med en allmän framställning av temaområdet, går sedan in på mer specifika frågor som sedan mynnar ut i den specifika problemställning som är viktig för en => man uppnår den retoriska effekt som gör att läsaren blir övertygad om att ens problemställning är viktig * kandidatuppsatsen är ett exempel på litteraturöversikt - referatets (möjliga) struktur: 1) rubrik (egen) 2) bokens författare, titel, bibliografiska data 3) allmän bakgrund om vad boken handlar om, möjligtvis om varför boken är viktig, om författaren osv 4) teman som boken handlar om, sammanblandade med eller... 5) åtföljda av egna kommentarer om olika teman 6) kommentarer om boken i allmänhet, om stilen och framställningen, om vad det är som gör att boken är/inte är övertygande

2 4. Den vetenskapliga texten som berättelse - En artikel om den vetenskapliga textens struktur som skrivits av Jukka Törrönen (nu professor i alkoholforskning vid Stockholms universitet): Tieteellisen tekstin rakenne, ss i Kinnunen & Löytty (2002): Tieteellinen kirjoittaminen. Tampere. Vastapaino - T. menar, att den vetenskapliga texten kan förstås som en berättelse med en början och ett slut. Berättelsens element knyts vanligtvis ihop av att det finns en huvudperson. Början utgörs av en situation där man saknar kunskap, i slutet har man genom forskarens arbete (i någon utsträckning) nått den kunskap som saknades. [- berättelseformen innebär att det finns någonting som fängslar läsarens uppmärksamhet en röd tråd samtidigt som det uppstår en struktur.] - det finns olika typer av berättelser. * hypotesberättelsen: huvudpersonen är vanligtvis det anonyma vetenskapliga kollektivet. Man börjar med att identifiera en hypotes (eller flera). Sedan testar man och presenterar omdömen om vad resultaten kan ha för betydelse. # hypotesberättelsens struktur är kännetecknande speciellt för forskningsrapporter som handlar om statistiska data. T ex om man har representativ statistik om finländarnas dryckesvanor sedan 1960-talet och får sedan tillgång till nytt material som samlats in Den tidigare forskningen har fastställt, att finländarna dricker sällan men mycket på en gång, och den nya frågan blir: dricker man fortfarande enligt samma mönster? Forskningsrapporten fortsätter sedan med att man testar hypotesen och diskuterar resultaten. # när man gör kvalitativ forskning fungerar hypotesberättelsen inte lika bra. Hypoteserna har tendens att förändras under forskningens gång. Om man sedan efteråt formulerar sin rapport som om forskningen skulle ha handlat om testandet av en viss hypotes (som egentligen fick sin slutgiltiga form först vid forskningsprocessens slut), riskerar man verka icke trovärdig. Dessutom: det att man faktiskt under forskningsprocessens gång lärde sig någonting nytt kommer i skymundan. * den analytiska berättelsen: huvudpersonerna utgörs av de centrala begreppen. Forskaren (som avsändare enligt Algirdas Greimas modell) identifierar ett behov av att vid behandlingen av ett visst tema använda vissa teoretiska eller metodologiska begrepp. Sedan testar man begreppens användbarhet med hjälp av ett exempel eller en fallstudie. Till slut diskuterar forskaren (som mottagare ), på vilket sätt som begreppen i framtiden borde vidareutvecklas. # t ex homeopaternas professionalisering: man utgår från begreppet professionalisering och visar att det är användbart i och hjälper bättre förstå detta empiriska fall # den analytiska berättelsen möjliggör att man skriver på ganska hög abstraktionsnivå. Problemet kan bli, att läsaren i ett tidigt skede redan vet vad som kommer att hända det studerade fallet fungerar som illustration för det som man redan sagt. * detektiv- eller mysterieberättelsen: huvudpersonen är forskaren som försöker lösa en gåta. Spänningen skapas av att läsaren följer forskarens strävanden, berättaren för läsaren nära de konkreta händelserna och situationerna. # genom berättelsen presenterar man nya gåtor (dvs områden där kunskap saknas), formulerar frågor och svar. T ex Durkheims Självmordet : berättaren undrar först hur man borde definiera självmord. Sedan tar han upp olika möjliga sätt att förklara fenomenet, och alla visar de sig vara misslyckade. På detta sätt har berättaren berett åt sig utrymme där han kan använda sina egna forskningsprinciper. Genom att använda dem klarar han själv av att lösa gåtan. Samtidigt formuleras om det i början på det allmänna planet presenterade forskningsproblemet i en mer detaljerad form.

3 # detektiv- eller mysterieberättelsen kräver en självsäker berättare. Faran ligger däri, att forskaren som person blir för framträdande i jämförelse med de andra aktörerna, situationerna och händelserna. - Törrönen påminner om, att berättelserna ofta består av flera dito som fogas in i varandra. Man kan ofta identifiera en förberedande berättelse, huvudberättelsen samt en avslutande, reflekterande berättelse (i enlighet med den parisiska semiotikskolan). * i en förberedande berättelse motiveras huvudpersonen för aktion, huvudberättelsen beskriver huvudpersonens sätt att lösa berättelsens grundläggande problem, och den avslutande berättelsen presenterar ett omdöme om det värde som huvudpersonens handlande har för kollektivet. # t ex en hypotesberättelse kan tänkas bestå av tre berättelser: 1) en förberedande berättelse, där man igenkänner en hypotes och förbereder ett operationellt sätt att testa den. 2) I huvudberättelsen testar man hypotesen; 3) i den avslutande berättelsen bedömer man resultatens vetenskapliga värde. - berättelsen om hur forskaren kom fram till en viss forskningsdesign lönar det sig oftast att skriva först efter att man redan kommit ganska långt i sin forskning. Då vet man redan vart man vill komma fram till, vad man behöver förbereda läsarna för. 5. Stil, argumentation, kommunikation - Vi betraktade textens makrostruktur ur berättelsens synpunkt. Ett annat möjligt betraktelsesätt: argumentationens synvinkel. * man måste kunna skapa tillit hos läsaren. Skapas genom att presentera teoretiska och metodologiska funderingar. Många gånger är det genom att följa en konventionell struktur som man förväntas försäkra läsaren om sin kompetens (graduns vanliga form, de vetenskapliga tidskrifternas krav om viss framställningssätt). * man måste motivera läsaren att följa med. Man ska anknyta sitt forskningstema med ett viktigt samhälleligt problem eller med ett område där mer kunskap behövs. Man får emellertid inte lova för mycket => avgränsningen av forskningsproblemet är viktig! * man måste övertyga läsarna om sin egen kompetens. Det gör man genom att på ett explicit sätt berätta hur man gjorde sin forskning; man behöver också visa att man är i stånd att själv kritiskt betrakta sin forskning. * man visar sig själv antingen som allvetande auktoritet eller som subjektiv aktör. Jf användandet av passiv/första person singularis. Olika lösningar finns. - i praktiken är berättelsens strukturer och argumentationssätten sammanflätade, tjänar samma mål. Genom att kritiskt betrakta sin egen text med hjälp av dessa begrepp kan man identifiera och korrigera eventuella svagheter. - Joseph R. Gusfield har i artikeln Two Genres of Sociology. A literary analysis of The American Occupational Structure and Tally s Corner (pp boken The Rhetoric of Social Research Understood and Believed, ed by Albert Hunter, Routledge, 1991) analyserat de medel, med vilkas hjälp en sociologisk text görs övertygande. Jämför två viktiga böcker den ena en kvantitativ undersökning som baserar sig på ett stort surveymaterial ( respondenter!), den andra en kvalitativ case study gjort i en svart stadsdel i Washington, D.C. med deltagarobservation som metod. Författarna: Peter M. Blau & Otis Dudley Duncan; Elliot Liebow. Båda kom ut 1967.

4 * Gusfield visar på hur de använder retoriska grepp av samma typ, fast böckerna är mycket annorlunda skrivna - Jag följer här hans presentation - Börjar med en historia: en romanförfattare läser en recension av sin bok i tidningen och skriver till redaktören, att boken uppfattats helt fel. Redaktören: Min herre, ni förstår inte själv vad ni har skrivit. => författarens och läsarens förståelse av vad som finns i texten behöver inte sammanfalla # läsaren är ingen passiv mottagare av det som författaren vill säga, utan har sina egna förväntningar. Författarens mål är att leda läsaren vart det är meningen att läsaren skall komma, dvs. förstå texten på samma sätt som författaren själv och bli övertygad - arbetsredskap: retoriken = vältaligheten = konsten att vara övertygande * en del av retoriken är att man hindrar läsarna från att ställa ovidkommande frågor som minskar textens genomslagskraft; det gör man genom att avgränsa temat (t ex Gusfield förklarar, att han kommer endast att analysera böckerna som text, dvs värderar inte hur bra eller dåliga de är som undersökningar; inte heller hur representativa de är för sociologisk litteratur i allmänhet; och inte heller vad författarna haft i tankarna när de skrivit sina texter). Jämförelse: Bok The American Occupational Tally s Corner Structure Typ av Kvantitativ, experimentell Kvalitativ, etnografisk forskning Material 25,000 enkätsvar Författarens observationer Läsarna Experter Alla intresserade Struktur Berättelse: problemet, materialpresentation, olika delteman i mitten, slutsatser Tolkningsram Surveyundersökningens och Beskrivning av ett konkret fall statistikens standarder Fakticitet Tabeller och nummer Konkreta exempel och citat baseras på... Framställs som Demokratin är viktig för oss Vi och de är likadana viktiga pga... Genre Fastställa fakta Skapa mening

5 - läsarkretsen definieras som olika redan genom t ex bokomslaget; genom språket. Abstrakta/konkreta bilder på bokens pärm. Jf första meningen i båda böckernas första kapitel: Denna bok har som syfte att presentera en systematisk analys av yrkesstrukturen i Amerika, som också är den huvudsakliga basen för dess stratifikationssystem. För att återspegla yrkesstrukturens dynamik behandlas processer av social mobilitet mellan generationerna och från början av yrkeskarriären till dess slutpunkt. Ett av de största bekymren för vårt land utgörs av problem som stadsbor med låg inkomst, och speciellt negrer med låg inkomst, både brottas med och själva är med om att skapa. Vi har utlyst krig mot fattigdom och mobiliserat offentliga och privata resurser för att tillsammans bli av med brottsligheten och hjälplösheten i vårt samhälle. => ord som struktur och stratifikationssystem ; uttryck som krig mot fattigdom riktar sig åt olika typer av läsarkrets. Tekniskt, specialiserat språk <=> ett färggrannt och dramatiskt språk - trots olika typ av forskningsmaterial följer båda strukturen av en berättelse (narrativ). Det som finns i slutet kunde inte förekomma i början och tvärtom. I mellandelen finns olika skilda teman som i och för sig kunde byta ordning. - för att publiken skulle bli övertygad måste den gå med på någonting som S T Coleridge kallade a willing suspension of disbelief att man frivilligt avstår från skepsis. Jf t ex när man ser på ett skådespel, eller en opera: man går med på att tro att en medelålders korpulent italiensk sopran är en 20-årig japansk geisha (som är huvudpersonen i Puccinis Madame Butterfly). Man accepterar operans tolkningsram (frame), frågar inte vad som finns utanför den. * den sociologiska texten måste övertyga läsaren om att det som blir utanför inte är av betydelse. T ex Blau & Duncan hade enkätsvar endast från män (inte kvinnor), hade många uteblivna svar osv. Diskuterar möjliga problem (delvis i bokens bilagor) men kommer till slutsatsen att materialets brister inte har någon avgörande betydelse för resultatens trovärdighet. Inte mindre trovärdig än den offentliga statistiken eller surveyundersökningar i allmänhet. * Liebow i sin tur påstår sig beskriva underklassens liv på deras egna villkor. Påstår också, att han inte vill säga något om underklassens liv i allmänhet, utan bara om det konkreta fallet. I en bilaga förklarar han hur fältarbetet gick till. - En sak man behöver göra är att övertyga läsaren att resultaten faktiskt finns till, att det inte handlar om någonting författaren själv hittat på. De måste förstås som objektiva fakta, oberoende av forskaren själv. * Liebow presenterar generaliseringar om de undersöktas liv, t ex om deras syn på äktenskapet. Han illustrerar dem med konkreta historier, t ex om olika typer av äktenskap och samboförhållanden. Han ger också exempel i form av citat, i annorlunda typografisk stil vilket visar att de på något sätt står utanför texten. Läsaren har möjlighet att jämföra sin egen tolkning av den citerade texten med Liebows tolkning ett sätt att bli övertygad (fast det ju förstås är Liebow själv som valt ut citaten...) ;-). - Blau & Duncan visar sitt material i form av tabeller och kvantitativa uppgifter. De kommenteras och tjänar som bevis för påståendenas riktighet. - Stil och språk används i enlighet med hurdana läsare man vill tilltala.

6 * Blau & Duncan använder ett tekniskt och ofta monotont språk med långa meningar. Gusfield: språket påminner i sin konventionalitet om en herrkostym, vars själva tråkighet skapar ett intryck av pålitlighet. * Liebow använder ofta konkreta bilder och metaforer, skapar rytm med hjälp av ordupprepning: Endast få av de äkta männen försörjer sin familj för längre tidsperioder. Det råder en kronisk brist på pengar, och i hemmet en kronisk strid om pengar. Dessutom använder Liebow flera olika stilregister de tekniska anmärkningarna finns ofta i fotnoterna och stör därmed inte den vanliga läsaren. De ger bevis på att Liebow klarar av att producera oljud av den rätta sort som förutsätts av en professionell sociolog. * ett resultat blir kanske, att läsaren av Liebows bok är mera benägen att läsa boken från pärm till pärm, med gör det kanske på ett relativt förstrött sätt. Blau & Duncans bok läser man kanske bara i valda ställen, med gör det med koncentrerad uppmärksamhet? - Vad är det som författarna vill få läsarna att göra dvs vad är det som gör att böckerna har konsekvenser för samhället? * båda böcker börjar med att skapa en moralisk enighet mellan läsaren och författaren. Blau & Duncan: I ett liberalt demokratiskt samhälle anser vi, att den viktigaste utgångspunkten utgörs av vad var och en personligen har åstadkommit. De askriptiva [dvs med en människas härkomst förknippade] element som finns i systemet kan betraktas som kvarlevor från en tidigare epok, som borde utrotas så snart som möjligt. * polemiken riktas inte mot läsaren, som förutsätts vara på samma sida med författaren, utan mot andra samhällsvetenskapliga eller populärt accepterade syn på samma fenomen. - Liebow har som budskap, att de undersökta sluminvånarnas beteende blir förståeligt för den rationelle läsaren när man visar det sociala sammanhanget där aktiviteten äger rum. De är inte annorlunda som människor, men lever i en annorlunda situation än medelklassen. Det finns en ond cirkel av fattigdom, men den kan inte förklaras som beroende på ett speciellt kulturellt mönster. Sönerna beter sig på samma sätt som fädren för att deras situation är likadan. - Blau & Duncan är inte lika explicita, men de förespråkar social mobilitet som en del av det demokratiska samhället och understryker utbildningens roll som basen för den. - de två böckerna tillhör två olika litterära genrer. Likheter dock: * båda är strukturerade som narrativ med en början och ett slut. Båda slätar över de möjliga felkällorna: B & D ber läsaren inte fästa någon uppmärksamhet på materialets begränsningar; Liebow påstår sig inte vilja dra allmänna slutsatser men gör det ändå. * skillnader: läsaren för B & D är likvärdig med dem själva. De presenteras med data och författarnas tolkning. Det är slutsatserna som är viktiga, data är ett medel för att komma fram till dem. Som en byggnadsställning som kan monteras ned när byggnaden är färdig. # läsaren av Liebows bok är den vanliga människan som saknar förhandskunskaper om livet i ett slumdistrikt. Liebow visar läsaren runt och åstadkommer en förändring i läsarens sätt att se på världen. Bokens innehåll kan inte reduceras till slutsatserna, utan också sättet på vilket man kom fram till dem är viktigt. # den ena boken strävar till att fastställa nya fakta som man inte tidigare visste om. Den andra vill ge mening åt fenomen som man hittills inte förstått. - att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man behöver skriva kort. Tankegången blir ofta mer precis och lättare att följa när man tar upp bara det väsentligaste * jf Mills översättning av Parsons text (nästa sida)! => man borde alltid tänka efter, om alla ord verkligen behövs

7 - aningen motstridigt: i ett finländskt universitet förutsätter man, att en avhandling skall vara så och så lång (gradu ss, kandidatavhandling ca 25 ss). Ofta tolkar man det så, att man minst ska skriva så mycket. Men den övre gränsen är också viktig. I England t ex brukar man bara ange maximiantalet sidor, inte minimumet.

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt:

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: Visa vad som är nytt: 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning

Läs mer

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man

- att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man - att skriva kort och koncist är alltid inte så lätt (jf referatskrivandet vad ta med, vad lämna bort?). - det är inte bara pga utrymme som man behöver skriva kort. Tankegången blir ofta mer precis och

Läs mer

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort:

1. Varför skriver man? kommunicera övertyga övertygas en öppen vetenskaplig diskussion Visa vad man gjort: 1. Varför skriver man? - Det finns många olika typer av text (och orsaker till att man skriver dem). När det gäller sociologiskt skrivande handlar det sig främst om antingen teoretiska texter eller framställning

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

- sammanfattningar kan vara av två typer: 1) av en färdig text; 2) av någonting som inte är

- sammanfattningar kan vara av två typer: 1) av en färdig text; 2) av någonting som inte är 7. Olika typer av sammanfattning: resumé/abstract och idépapper - samma förmåga krävs när man skriver en sammanfattning av sitt eget arbete. * en vetenskaplig artikel brukar innehålla en sammanfattning

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 3 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift

Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)

Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Självvärdering The big five

Självvärdering The big five Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1. Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.

Läs mer

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) Konkreta krav KN - Seminarium HT 2007 " Ämnesbeskrivning (ca 150-250 ord) + litteraturlista " Uppsats (ca 20 sidor) " Opposition (2-3 sidor) Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp) " Presentation av uppsatsen

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen? 1 Bokanalysfrågor Handling Redogör kort för den konkreta handlingen i boken så här långt i läsningen (den så kallade fabeln). Varför tror du boken börjar som den gör? Vilken effekt ger det? Vad har du

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens

Att skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen

Innehållsfrågor till boken Hungerspelen Innehållsfrågor till boken Hungerspelen 1. Beskriv Katniss Everdeen så utförligt du kan. 2. Varför är hon så duktig på att jaga? 3. Vem är Prim och varför heter hon så? 4. Berätta hur det ser ut och fungerar

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald

Kapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne.

Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson

LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson LÄRARHANDLEDNING Text: Jenny Edvardsson 1 TILL DIG SOM ÄR LÄRARE Denna lärarhandledning är framtagen till Mariette Lindsteins bok Sekten på Dimön som är första delen i en trilogi (ViaTerra). De olika uppgifterna

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida:

KN - Seminarium VT Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: KN - Seminarium VT 2006 Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv Kursledare: Marina Waldén Kursens hemsida: http://www.abo.fi/~mwalden/exfortsemi06.html Kort om kursen Mål: Öva muntlig och skriftlig framställning

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Svenska 1 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer