Akademiska får nytt kök. Självincheckning kortar köerna på kb-divisionen. krönika Det är två samtalsämnen som dominerar helt: sport och barn.

Transkript

1 akademiska sjukhusets personaltidning nummer krönika Det är två samtalsämnen som dominerar helt: sport och barn. nyheter Akademiska får nytt kök 3 Vårdens detektiver dagboken Biomedicinska analytikern Matilda Starks jobb kan sägas gå ut på att lägga ihop pusselbitar och ledtrådar för att få fram svar. Jag har hört att vi kallas vårdens detektiver det ligger nog mycket i det! 30 nyheter Självincheckning kortar köerna på kb-divisionen reportage Akuta bristen på sjuksköterskor på väg att avta 7 14

2 3 Nummer Ronden är Akademiska sjukhusets personaltidning sedan Redaktion ronden@akademiska.se Redaktör Hannes Ljunghall hannes.ljunghall@akademiska.se Ansvarig utgivare Henrik Pederby Tryck Danagård Litho AB, Ödeshög Tryckt på Profi silk 100 g Annonser ronden@akademiska.se Ronden Akademiska sjukhuset Uppsala ronden@akademiska.se Manusstopp nr 5/2014: 24 november Välkommet trendbrott I detta nummer ägnar vi stort utrymme åt sjuksköterskorna på Akademiska. Bristen på sjuksköterskor har varit ett stort problem såväl på Akademiska som generellt inom svensk sjukvård på senare år. Nu kommer dock signaler om ett trendbrott. Även om Akademiska fortfarande saknar ett antal sjuksköterskor, har många vakanser kunnat tillsättas sedan bristen var som störst för ett år sedan. Vi ger också fortsatt stort utrymme åt sjukhusets satsning på värdebaserad vård. Bland annat har vi träffat den grupp som ansvarar för vården av esofaguscancerpatienter, där det liksom inom andra områden blir tydligt vilka stora vinster som finns att göra, framför allt ur patientens perspektiv. redaktör hannes ljunghall I detta nummer För patienterna på Hospice finns ett litet konstbibliotek där de kan välja vilka tavlor de vill ha på väggen i sina rum under sin vistelse där. Mia Grillfors Mård bläddrar bland konstverken »Vi är jättenöjda med våra nya lokaler«gunilla Högman, avdelningschef för Hospice på Palliativt centrum, berättar att farhågorna inför flytten från Kronparken till Ultuna visade sig vara obefogade. Sidan värdebaserade mått fångar in patientens unika behov Värdebaserade synsätt inom vården av esofaguscancerpatienter ökar tryggheten och ger bättre möjligheter att anpassa behandlingen för varje individ. Sidan 8 9 Detaljkoll gav resultat Genom detaljerad planering kunde gynoperation öka antalet elektiva operationer med fyra procent, vilket motsvarar närmare två veckors arbete. Sidan Tryggve Nevéus» Det är två samtalsämnen som dominerar helt: sport och barn«sidan 11 dagbok från klinisk fysiologi Biomedicinska analytikern Matilda Stark skildrar en dag på jobbet. Sidan 30 Aktuellt Akademiska får nytt kök Större flexibilitet och minskat svinn när maten lagas på sjukhuset kost Akademiska sjukhuset får ett nytt kök i anslutning till Blå korset, som ska stå klart Just nu pågår detaljarbetet med vad det nya huset ska innehålla förutom produktionskök och personalrestaurang. Landstingets produktionsstyrelse fattade i juni beslut om att det nya produktionsköket på Akademiska ska använda sig av cook chill -metoden. Leveranserna till patienterna ska utgå ifrån 1,2,3 servér -metoden som används i Oslo. Det innebär att maten lagas i köket, kyls ner, portioneras på porslinstallrik, plastas in och sedan värms i mikro på avdelningen. THORD HÄGG, FÖRVALTNINGS- DIREKTÖR LANDSTINGSSERVICE: Planeringsarbetet sker i samråd med en referensgrupp från sjukhuset Thord Hägg, förvaltningsdirektör för Landstingsservice, ser flera fördelar med det nya systemet. Patienten har möjlighet att välja mellan lika många rätter som idag, efter att kost ökat antalet val från den 1 september. Skillnaden blir att maten lagras på avdelningen och därmed blir tillgänglig och kan serveras varm hela dygnet. Vi får även möjlighet att erbjuda varm mat på ställen där det tidigare har varit svårt, som på akutmottagningen. Eftersom maten kommer att lagras på avdelningarna så kommer det alltid att finnas mat att servera, maten tar aldrig slut. Närheten till köket kommer att vara en stor fördel för att kunna påverka menyinnehållet, och även för att ge återkoppling till köket så att förändringar hela tiden kan göras för att förbättra patienternas upplevelse av maten. På det här sättet kan vi leva upp till Livsmedelsverkets nya riktlinjer för patientkost (april 2014). Fortsatt är det vårdens krav för till exempel fasta mattider som gäller och ska styra, säger han. Thord Hägg framhåller även att leveransen av maten blir enklare, eftersom maten endast behöver levereras en gång dagligen till avdelningen. Tidpunkten för leveransen kan styras till när det är mest lämpligt sett till arbetsbelastning och liknande. Erfarenheten från andra ställen är att denna typ av system ger mycket mindre matsvinn än det som hittills funnits på Akademiska. Vid ett inledande informationsmöte i augusti på Blå korset framfördes farhågor från sjukhuspersonal om att systemet kan bli tidskrävande, och att avdelningarna kan behöva sätta av extra personalresurser för mathanteringen. Thord Hägg säger att planeringen utgår från att systemet inte ska innebära en ökad belastning på personalen, och att ingenting idag tyder på att så skulle bli fallet. Jag vill också framhålla att»viktigt att köken anpassas«ulrika Eriksson, undersköterska på thoraxkirugiska vårdavdelningen 50 D, befarar att det nya systemet skulle kunna innebära mer arbete för henne och kollegorna på avdelningen. Det är ju väldigt viktigt att vi får kök som klarar av det nya systemet, det kräver en ordentlig ombyggnad för vår del. Dessutom tillkommer extra arbetsmoment om vi ska värma varje portion individuellt, istället för att maten som idag kommer färdigvärmd. Idag har vi lunch klockan och middag klockan Tanken med det nya systemet sägs vara bland annat en ökad flexibilitet vad gäller mattiderna, men vår planering på avdelningen skulle underlättas om vi behöll de fasta mattider vi har idag, det låter som att det skulle kunna bli ganska rörigt annars, säger hon. Den 1 september utökades antalet matalternativ hos det nuvarande köket i Västerås från tre fyra rätter till 20 rätter, det vill säga ungefär samma antal som planeras i det nya köket på Akademiska när det står färdigt Ulrika Eriksson ser även här att den ökade flexibiliten innebär vissa logistiska utmaningar för avdelningarna. planeringsarbetet sker i samråd med en referensgrupp från sjukhuset, som aktivt följer processen och ser till att verksamhetens synpunkter tas till vara, säger Thord Hägg. Framtidens Akademiskaprojektet innebär att avdelningsköken byggs om för att den nya metoden ska fungera. Även de avdelningskök som inte omfattas av projektet ska inventeras och byggas om så att de fungerar för den nya metoden. Kostnaden för patientmaten per patient och dag är idag 203 kronor. Den framtida kostnaden beräknas bli lägre trots att kalkylen inkluderar byggandet av ett helt nytt kök. Tillsammans med att matsvinnet blir mindre, blir de positiva ekonomiska effekterna betydande, säger Thord Hägg. Vi har 25 inneliggande patienter hos oss. Ett stort antal alternativ gör det mer omständligt att ta upp beställningar, det blir en hel del betänketid och bläddrande i menyer på varje sal som det inte hade blivit annars. Ett fungerande system för hur man sedan beställer maten i Matilda skulle också underlätta betydligt säger hon. Ulrika Eriksson

3 4 5 Aktuellt Hög beläggning trots fler öppna vårdplatser Beläggningsgraden på Akademiska var hög under sommaren, trots att fler platser kunde hållas öppna än föregående sommar. Under sommaren 2014 hade Akademiska i genomsnitt tio platser fler öppna än sommaren Önskemålet var förstås att skillnaden skulle varit större, men bristen på medarbetare har gjort att det inte har varit möjligt. Tyvärr kan vi nu när vi har öppnat igen efter sommaren konstatera att fler platser inte har förbättrat situationen, eftersom ökningen av antalet inneliggande har varit ännu större, säger Bengt Sandén, chefsläkare. I genomsnitt har sjukhuset i sommar vårdat 23 patienter fler per dag än under sommaren Antalet inlagda patienter har varit i stort sett detsamma, men en liten ökning av den genomsnittliga vårdtiden har lett till att fler patienter varit inlagda samtidigt. Sjukhusets samarbete med kommunerna har fungerat bra. Mycket förberedelsearbete gjordes under våren, och trots att antalet vårdplaneringar har ökat denna sommar har bara i genomsnitt fem av sjukhusets cirka 700 sommaröppna vårdplatser belagts med patienter där planeringstiden fem dagar överskridits. Det antalet är i stort oförändrat sedan 2013, så väntan på kommunal Bengt Sandén, Chefsläkare: Tyvärr kan vi nu när vi har öppnat igen efter sommaren konstatera att fler platser inte har förbättrat situationen. vård är inte orsaken till att vi haft fler patienter inneliggande denna sommar, säger Bengt Sandén. En av de åtgärder som planerades inför sommaren var apotekarnas arbete med utskrivningshjälp och läkemedelsgenomgångar. Utskrivningshjälpen har syftat till att förenkla utskrivningar till korttidsboenden, så att utskrivningar inte fördröjs. Utskrivningshjälpen har bistått vid i genomsnitt fyra utskrivningar per dag under sommaren. Läkemedelsgenomgångar har gjorts på utlokaliserade medicinpatienter och på patienter på akutmottagningen, i genomsnitt sex läkemedelsgenomgångar dagligen. Hur har sommaren varit på er avdelning? Marie Plahn, sjuksköterska 70 D1, ortopedavdelningen för akut vård Det har varit tungt, med många dubbelpass för personalen, särskilt på helgerna. En helg i somras var det fem undersköterskor som gick dubbelt samtidigt, det händer inte ofta. Vi har inte blivit kommenderade att ta extrapass, men när man får frågan är det svårt att säga nej. Det är inte den extra ersättningen som avgör, utan omtanken om patienterna och kollegorna. Man vet att de får det svårare om man inte ställer upp. Vi har haft 18 platser öppna i sommar och två-tre överbeläggningar varje dag. Vi är tre team som jobbar samtidigt, så det har blivit en patient extra för varje team att ta hand om. Det blir mindre tid till varje patient, men vi har tack och lov inte haft några avvikelser eller tillbud på grund av det. Tack vare att vi har bra sammanhållning och hjälper varandra har det fungerat ganska bra ändå, säger hon. Viktor Näslund, tf avdelningschef 70 D1 Dagliga platsmöten på akuten samt gott samarbete med både akuten och inom vår division har gjort att sommaren har fungerat bättre än tidigare år. Tyvärr har det funnit för få timanställda undersköterskor vilket gjort det svårt att bemanna vid korttidsfrånvaro. Marie Thorén, avdelningschef, Mari-Anne Wahlfeldt, biträdande avdelningschef, civa Det har varit en ganska normal sommar för oss på civa. Vi Marie Plahn Lena Blom Masoumeh Rezapour Isfahani drar ner från 8 9 platser under vintern till 6 7 platser under sommaren. Det är främst platser för elektiv kirurgi som stängs, undantaget cancerkirurgin där patienterna måste få opereras även under sommaren. Beläggningen har gått upp och ner som den brukar. Vi samarbetar med tiva, briva och niva och kan tillsammans fördela patienterna mellan oss när det blir ont om platser hos någon. Några patienter som inte varit i behov av den allra mest avancerade intensivvården, har fått skickats till andra sjukhus när platserna inte har räckt till. Lena Blom, avdelningschef 30 C Det har varit en tuff och tung sommar. I juli var vår beläggning 112 procent. Vi har haft två tre överbeläggningar per dag, med många utlokaliserade patienter, främst från internmedicin men även från andra divisioner. På sommaren handlar det om särskilt medicinskt och omvårdnadsmässigt krävande patienter, eftersom det mest blir frågan om akut vård. Vi hade svårt att fylla alla vakanser på sjuksköterskesidan i förväg och det var svårt att hålla de planerade 18 vårdplatserna öppna i sommar, jämfört med 21 förra sommaren. Utan en så lojal personal som vi har hos oss hade det aldrig gått. De har verkligen ställt upp och tagit dubbelpass och extrapass på lediga dagar för att få det att gå ihop. Men det krävs att alla går in och jobbar om det ska fungera, så därför har jag bara tagit en vecka sammanhängande semester samt några strödagar. Det ser dock bättre ut om vi tittar framåt. Vi har kunnat rekrytera bra på sjuksköterskesidan och vi räknar med att ha full bemanning från den 1 oktober. Det gör även att det ser bättre ut inför nästa sommar. 30 C tar främst hand om gastro- och njurmedicinpatienter. Jag har jobbat med den här patientgruppen sedan slutet av 90-talet och jämför man den tiden med idag har patienterna blivit mer vårdkrävande. I det ligger ju också att vi kan hjälpa dem på ett helt annat sätt numera, men det kräver samtidigt mer personal. Vi har en högre grundbemanning idag än vi hade då. Masoumeh Rezapour Isfahani, verksamhetschef för kvinnokliniken, om sommaren på förlossningen Sommaren gick över förväntan. På grund av barnmorskebrist hade vi räknat med att behöva hänvisa var tredje kvinna till andra sjukhus. Dessbättre behövde endast 55 kvinnor hänvisas, mindre än tio procent, och inga allvarliga incidenter inträffade. Alla hänvisningar skedde under lugna förhållanden. Det fanns till och med vissa dagar, när trycket på förlossningen och BB var mindre, och vi kunde ta emot födande kvinnor från andra sjukhus och hjälpa andra landsting, Den viktigaste förklaringen till att sommaren förlöpte så pass bra är den detaljerade planering ledningen gjorde tillsammans med all personal under våren, som utmynnade i väl genomtänkta åtgärder. Det gjordes tidigt en riskbedömning då man insåg behovet att omfördela personal för att säkerställa patientsäkerheten Marie-Anne Wahlfeldt och Marie Thorén. och arbetsmiljön. Dessutom har informationen till gravida kvinnor i länet nått fram. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb under semestermånaderna. Genom ett flexibelt och gränsöverskridande arbetssätt har vi kunnat nyttja rätt kompetens på rätt plats och styra arbetsbelastningen över dygnet. Det är fantastiskt att kunna göra så i en så varierande akut verksamhet som obstetrik. All personal har ställt upp både genom gott samarbete och övertid, vilket lett till att alla har kunnat få sin lagstadgade semester. Inför hösten ser bemanningsläget ljusare ut, men förlossningen kommer sannolikt att ha något lägre kapacitet än hösten 2013.

4 6 7 Aktuellt Infektion åter i topp utbildning För tionde gången har läkarstudenterna utvärderat sina placeringar på Akademiska sjukhuset, i den så kalllade Klinik-Kurt. Under vårterminen 2014 hamnar infektionskliniken högst. Terminens klättrare blev kärlkirurgen, som har återhämtat sig ordentligt jämfört med höstterminen Jag vill gratulera infektionskliniken. De brukar genomgående ligga bra till, men den här gången har de slagit sig själv jämfört med föregående terminer. Det är också mycket roligt att terminens klättrare kärlkirurgen har återhämtat sig så tydligt. Tittar man generellt visar preliminära data att kvaliteten på undervisningen på sjukhuset har! Ett ögonblick Birgitta Stjernhult, ordförande i Akademiska sjukhusets konstförening.»vårsalongen har blivit ett måste«varför behövs en konstförening på sjukhuset? Självklart behövs en konstförening på en arbetsplats där medarbetarnas totala engagemang krävs under hela arbetstiden. Man behöver både avkoppling och stimulans för att fylla på batterierna under fritiden. Kultur i olika formera är stimulerande och ibland kanske man inte orkar ta egna initiativ. När vi gör utflykter generellt höjts vt 2014 jämfört med ht 2013, vilket självklart är mycket glädjande. Det är en trend som vi sett över en längre tid, säger Niclas Lewisson, ansvarig för Klinik-Kurt vid läkarprogrammet. Det kan noteras att anestesin för tionde gången av tio möjliga toppade vad gällde frågan intresserade sig andra personalkategorier än läkare för din utbildning?. Anestesisjuksköterskorna Teresia Ekberg och Mattias Grütz tror att detta kan ha att göra med att sjuksköterskorna inom anestesin utför merparten av det praktiska anestesiarbetet under operationerna, vilket innebär att det finns ovanligt mycket som lämpar sig för sjuksköterskor att sätta i utanför Uppsala ordnar vi med buss, en möjlighet att umgås med arbetskamrater och stifta nya bekantskaper. Hur ser en genomsnittlig medlem ut? Bland våra 880 medlemmar är flertalet lite äldre och konstintresserade. Tidigare var medlemsantalet lite högre, vilket både hänger samman med att fler yrkesgrupper tillhörde sjukhuset förr, exempelvis lokalvårdare och kostpersonal. Men även en mer stressig livsstil har haft viss påverkan. Hur värvas nya medlemmar? Det brukar bli en tillströmning i samband med utlottning av tavlor och annan konst samt den stora utställningen av vinster vid konstdragningen i december. Dessutom har vi ju djungeltelegrafen ; styrelsen och Anestesisjuksköterskorna Mattias Grütz och Teresia Ekberg vet hur man gör läkarstudenterna delaktiga i arbetet. händerna på läkarstudenter. Vi försöker alltid att aktivera dem så mycket som möjligt, vi låter dem vara med på anestesi och utföra praktiska moment under handledning, säger Mattias Grütz. Vi är även vana att ha andra medlemmar, som lockar och berättar om trevliga aktiviteter. Till vilka aktiviteter är uppslutningen störst? Liljevalchs Vårsalong har blivit ett måste för många medlemmar. Numera är det alltid två grupper som åker buss dit i mars. Även andra populära utställningar i Stockholm blir ofta fullbokade. Detsamma gäller heldagsutflykterna vår och höst. De flesta tycker också om ateljébesök - att se hur konstnären arbetar. många under utbildning hos oss, inklusive att utbilda kollegor vid inskolningar, och det kan göra att studenter lättare känner att de blir en i gänget, vi räknar med att de ska finnas här, säger Teresia Ekberg. Vad händer under hösten? Lördagen den 6 september anordnas en heldagsutflykt till Stockholm. Vi besöker museet Artipelag på Värmdö och gör ett ateljébesök hos konstnären Madeleine Pyk på Lidingö som har vernissage. Med start 29 september och en månad framåt anordnas Allas Salong, då medarbetare/medlemmar har möjlighet att ställa ut egna alster vid ingång 70. Hur ser verksamheten ut om 10 år? Det är svårt att sia om. Jag hoppas att vi har fler yngre medlemmar. Hur föreningen utvecklas beror både på Akademiska sjukhuset som arbetsplats (i dag får vi ett bidrag som finansierar vissa aktiviteter) och om det finns medlemmar som vill engagera sig. Konstintresse finns absolut, men ibland är det tiden som saknas. Elisabeth Tysk Så här blir du medlem: Kontakta ordförande Birgitta Stjernhult, kvinno- och barndivisionens administration ankn eller via e-post: birgitta.stjernhult@akademiska.se Självincheckning kortar köer Bättre service och lugnare arbetsmiljö i receptionen på ingång utveckling Sedan i våras har patienterna i ingång själva kunnat registrera sina mottagningsbesök i självbetjäningsterminaler. Därmed riskerar de inte att fastna i en kö vid sin ankomst och i värsta fall missa sina besökstider. Samtidigt kan personalen ge bättre service åt dem som behöver mer hjälp. Praktiskt går det till så att patienten vid ankomst skriver in sitt personnummer i en terminal som står i entrén till ingång (en ytterligare terminal finns i anslutning till kassan längre in). Systemet kontrollerar i Cosmic att besöket är bokat och ger sedan en bekräftelse, inklusive anvisningar om vart patienten ska bege sig. Efter avslutat besök får patienten en faktura till sin hemadress. Ingen fakturaavgift tillkommer, för den som har frikort uteblir fakturan. Receptionen i ingång är fortfarande bemannad, men funktionen blir just en reception snarare än en kassa för patientanmälan. Eftersom det inte uppstår köer på samma sätt får personalen mer tid att ägna sig åt varje enskild patient och besvara olika frågeställningar. Det behövs inte lika Monica truedsson, delprojektledare på kb-divisionen Det kunde vara långa köer här förut, trots att vi hade flera kassor öppna. Eva-Lena Freij Sandberg, Suzanne Gunnarsson och Anna Johansson uppskattar den lugnare arbetsmiljön i receptionen ingång sedan självbetjäningsterminalerna för ankomstregistrering kom på plats i våras. många kassor öppna samtidigt, vilket frigör personal till att arbeta med efterregistrering och att mata in data i kvalitetsregistret, och det blir även mer tid över att arbeta på golvet utanför receptionen och visa patienter tillrätta och hjälpa till med andra praktiska göromål. Det är viktigt att framhålla Självbetjäningsterminal för incheckning på ingång joakim hedin, projektledare Det är viktigt att framhålla att det inte är något besparingsprojekt. att det inte är något besparingsprojekt, utan att det görs för att öka tillgängligheten och förbättra flödet, säger projektledaren Joakim Hedin. Det har fungerat väldigt bra så här långt. Det kunde vara långa köer här förut, trots att vi hade flera kassor öppna. Nu har vi tagit bort onödiga väntetider och kan ge bättre service, samtidigt som vi minskar personalens stress och får mer administrativt jobb uträttat. Medarbetarna har gjort ett fantastiskt projektarbete. Deras positiva inställning till att lösa problem har varit en förutsättning för att vi skulle lyckas, säger Monica Truedsson, som tillsammans med Anna Sundequist Steen har varit delprojektledare på kb-divisionen. Självbetjäningsterminalerna på kb-divisionen är ett pilotprojekt som utvärderas under hösten för att landstinget sedan ska kunna fatta beslut om ett eventuellt breddinförande av systemet.

5 8 9 Strategiarbetet/värdebaserad vård Skräddarsydd behandling Värdebaserade mått fångar in patientens unika behov utveckling Värdebaserade synsätt inom vården av esofaguscancerpatienter ökar deras trygghet och ger bättre möjligheter att anpassa behandlingen för varje individ. Esofaguscancer var en av de tre ursprungliga piloterna för värdebaserad vård på Akademiska. Sedan hösten 2013 har en arbetsgrupp arbetat kontinuerligt med att förbättra omhändertagande och behandling utifrån grundpremissen att skapa så stort värde som möjligt för varje individ. Process ledare är överläkare Magnus Sundbom, som säger att man har vunnit otroligt mycket under resans gång. Vi har kunnat hålla många konstruktiva möten tillsammans med representanter för andra delar av sjukhuset som inte hade varit möjliga annars. Det ger möjlighet till stora förbättringar i omhändertagandet av patienterna. Samtidigt har vi kunnat göra en översyn av hela esofaguscancervården på Akademiska. Det har inte alltid att göra med specifikt värdebaserade frågeställningar, utan kommer som en naturlig följd av att man ser över alla delar i processen, säger han. Esofaguscancer, det vill säga cancer i matstrupen, är en till antalet patienter liten cancerform; runt 600 personer får diagnosen varje år i Sverige. Akademiska tar emot omkring 40 av dessa årligen. Majoriteten av patienterna är över 60 år när de insjuknar, och behandling med syfte att bota kan sättas in för drygt hälften av dem. Arbetet med att införa värdebaserad vård för denna grupp inleddes med att samla en arbetsgrupp på totalt 14 personer, som representerade de olika professioner och verksamheter på Akademiska som berörs. Dessa var kirurgen, onkologen, civa, operation (pre-opavdelningen 70 F2 och uppvakningsavdelningen), röntgen, patologen, samt dietister, sjukgymnaster, kuratorer och ekonomer. En grundläggande uppgift var att ta fram värdebaserade mått - vad skulle mätas, och när skulle det mätas för att vara till så stor nytta för patienterna som möjligt? Patienternas behov ser olika ut och en kartläggning resulterade i att de delades in i fyra underkategorier: En grupp som behandlas onkologiskt, kirurgiskt och därefter onkologiskt igen. Detta utgör förstahandsbehandlingen, hela kedjan tar sju-åtta månader. En grupp som enbart behandlas onkologiskt. En grupp som enbart behandlas kirurgiskt. En grupp som enbart får palliativ vård. Frågan om vad som skulle mätas mynnade ut i fem huvudmått: trygghet, sväljförmåga, vikt, fatigue (orkeslöshet) och komplikationer. En central del i det värdebaserade synsättet är att fånga in patienternas egna upplevelser, och därför togs ett självskattningsinstrument fram. Med hjälp av det insåg vi att vi tidigare inte alltid hade tagit tillräcklig hänsyn till hur vissa av dessa faktorer kan påverka patienterna. Till exempel kan patienter med fatigue uppleva att de nästan drabbas värre av behandlingen än av sina medicinska symtom, och sådant kan vi fånga upp bättre nu, säger Magnus Sundbom. Ett huvudsymtom är att patienterna har svårt att svälja. Arbetsgruppen som håller i esofaguscancerprocessen sammanträder. Från vänster: Michael Wagner, gastroenterolog, Josefin Hermansson, sjukgymnast, Magnus Sundbom, överläkare och processledare, Morten Kildal, huvudansvarig för värdebaserad vård på Akademiska, Simon Ekman, Det är samtidigt viktigt att de kan äta bra under behandlingens gång. Sätter man in cellgifter krymper tumören, vilket i teorin ska göra det lättare att svälja. Ändå upplever patienterna inte alltid att så är fallet, och självskattningen gör det lättare att uppmärksamma hur det verkligen ligger till. Patienterna fyller i formuläret flera gånger: först vid den inledande diagnosen, sedan efter varje enskild behandlingsinsats, och till sist vid återbesök efter avslutad behandling. Vi har alltid haft en uppfattning om hur patienterna mår och hur de reagerar på olika behandlingsinslag, men vi har inte mätt systematiskt på det här sättet och det gör tydlig skillnad att göra det. Processen är fortfarande relativt nystartad och ingen patient har hunnit igenom hela kedjan, men vi ser redan nu att vi kan ge bättre hjälp till de patienter som har fått sin allvarliga diagnos. En viktig åtgärd är att vi har förbättrat bedömningen av nutritionen vid nybesök, säger Magnus Sundbom. onkolog, Lucian Covaciu, narkosläkare civa, Eva M Sandin, logoped, Maria Willman, sjukgymnast, Sara Sveijer, kontaktsjuksköterska, Lena Ekfjord, kontaktsjuksköterska och Jakob Hedberg, kirurg. I gruppen ingår även kurator, röntgen läkare och controller som inte kunde närvara vid mötet. Varje torsdagsmorgon samlas numera ett multidisciplinärt team bestående av onkolog, kirurg, radiolog, patolog och kontaktsjuksköterskor för att bestämma vilken behandling som är aktuell för varje patient. En nyhet är att det därefter följer en multiprofessionell mottagning, där onkolog, kirurg, dietist, sjukgymnast och kontaktsjuksköterska träffar patienterna. De får då chansen att ställa frågor och ta ställning till de olika behandlingsalternativen efter att ha fått information om alternativens för- och nackdelar. Det är vanligt att patienter som kommer för nybesök har tappat mycket i vikt och har en pågående viktnedgång. Dietisten kan ordinera näringsdrycker och ge råd om olika typer av mat som är lätt att svälja. Kontaktsjuksköterskan får ett löpande ansvar för patientkontakten och trygghetsfaktorerna. Den nya mottagningen går tydligt i hand med det värdebaserade synsättet genom att patienterna ges en ökad trygghet och personlig kontakt med dem som ansvarar för behandlingen. Samtidigt är det till nytta för läkarna att snabbt träffa patienterna, det gör det lättare för oss att bedöma vilken behandling som är mest lämplig än när vi enbart utgår från röntgenbilder och provsvar, säger Magnus Sundbom. Magnus Sundbom är alltså generellt mycket positiv till det värdebaserade synsättet och hur det medför att man samarbetar över professions- och enhetsgränser på ett annat sätt. Samtidigt finns en grundläggande utmaning i att alla enheter har sina egna budgetar, där resurserna är begränsade. Sjukhuset som helhet blir mer effektivt och ger bättre vård till patienterna, men det kan samtidigt förutsätta att enskilda enheter tvingas skjuta till resurser som de egentligen inte har, utan att de alltid får tillbaka pengarna längre fram. Detta är en nyckelfråga om vi ska lyckas med ett värdebaserat arbetssätt på Akademiska, säger Morten Kildal, som är huvudansvarig för värdebaserad vård på Akademiska. För att lösa denna typ av magnus sundbom, överläkare och processledare: Vi har kunnat hålla många konstruktiva möten tillsammans med representanter för andra delar av sjukhuset som inte hade varit möjliga annars. frågor har varje patientgrupp en styrgrupp där berörda verksamhetschefer möts regelbundet tillsammans med patientprocessledaren. Syftet är att denne då kan presentera de mycket konkreta förbättringsförslagen som arbetsgruppen har tagit fram utifrån ett helhetsperspektiv för patienten. Problemen och förslagen blir mycket tydliga och konkreta att ta ställning till för cheferna. Varannan vecka diskuterar sedan sjukhusledningen hur det går för patientgrupperna och vad sjukhusledningen kan göra för att underlätta arbetet, fortsätter han. Arbetsgruppen har nu utökats med radiolog och gastroenterolog, och man hoppas snart även kunna inkludera medarbetare från palliativt centrum och en patientrepresentant. Magnus Sundbom vill gärna delta i ytterligare värdebaserade processer längre fram. Man får upp ögonen för ett nytt sätt att tänka och jobba. Det som vi har lärt oss här går att applicera även på andra områden.

6 10 11 Aktuellt Detaljkoll gav resultat Noggrann planering ökade antalet operationer på gynoperation vård Genom detaljerad produktionsplanering kunde gynoperation öka antalet elektiva operationer med fyra procent, vilket motsvarar närmare två veckors arbete utslaget över ett år. Det har fungerat väldigt bra, säger Kristiina Kask, sektionschef gynekologi. Nu kör alla mot samma mål. Den noggranna planeringen gör det lättare att se till att vi hela tiden har rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid, det är ju ett antal olika enheter och yrken som ska samverka i den här kedjan, fortsätter hon. Det hela startade i slutet av 2013, då gynoperation gjorde en omfattande inventering av sin operationskapacitet. Vilka öppettider fanns det personalresurser till? Hur många salar fanns tillgängliga under var och en av veckans vardagar? Utrustade med svaren på dessa frågor gjorde man sedan ett detaljerat schema för de elektiva operationerna under Därmed fanns tydliga mål för hur många elektiva operationer som skulle utföras i varje sal, varje måndag fredag under hela det kommande året. Kristiina kask, sektionschef gynekologi: Nu kör alla mot samma mål. Det är lättare att se till att vi hela tiden har rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid. Veckoplaneringsmöte på gynoperation. Från vänster: Jenny Lindgren, produktionscontroller, Helena Carlström Hemmingsson, operationskoordinator, Birgitta Birgisdotter, MLL, Charlotta Sjö, gruppchef, Kristiina Kask, sektionschef gynekologi, Ulrika Larsson, gruppchef. Ulrika Horrsell, avdelningschef, kunde inte närvara vid mötet. I målen anges med stor precision vilken starttid som ska gälla varje morgon, till exempel klockan 7.50, och på samma sätt anges den tid som den sista p atienten för dagen ska ha lämnat salen. Även den genomsnittliga bytestiden i salarna mellan varje patient specificerades. Under året har man hållit ett veckoplaneringsmöte varje tisdag. Här fångas först eventuella felaktiga och missade registreringar i Cosmic från föregående vecka upp och korrigeras. Därefter analyseras utfallet, med fokus på hur många operationer som utfördes per sal och dag. Om målet har uppnåtts blir det en grön markering i målschemat, om inte blir markeringen istället röd. De röda markeringarna gås igenom och analyseras, för att fastslå orsakerna till vad som ligger bakom. Det kan till exempel handla om att apparatur på salar har varit trasig, att externa hygienkontroller har förlängt bytestiderna, att det uppstått sjukluckor eller att oväntade komplikationer har förlängt operationstiderna. Man tittar inte enbart på föregående vecka, utan även på trender över längre tid. Fokus ligger särskilt på avvikelser, så att man kan identifiera områden där man behöver sätta in extra åtgärder. Avslutningsvis ser man framåt mot kommande vecka. Ser man att det finns luckor i form av oplanerad/outnyttjad kapacitet kan man ringa in ytterligare patienter för att nå de uppsatta målen. Sedan planeringen gjordes har antalet operationer ökat. Under januari juli i år utförde gynoperation fyra procent fler operationer än under samma period Det motsvarar närmare två veckors arbete, i antal operationer är det 81 stycken. Patienttiden på operationssalarna har ökat med elva procent och knivtiden, från första snittet tills patienten har sytts igen, har ökat med tio procent. Akademiska har samtidigt sparat kronor då behovet av att köpa dessa operationer från andra landsting har minskat. Vi har fått en större tydlighet i organisationen och vinsterna handlar inte enbart om ökad produktion. Vi har fått en större tydlighet i organisationen och vinsterna handlar inte enbart om ökad produktion; när alla är medvetna om sin egen roll i processen och hur den samverkar med andras, kan det bidra positivt i arbetsmiljöhänseende i form av minskad stress och behov av övertidsuttag, säger Kristiina Kask. För att få bättre styrning och samordning av den totala operationskapaciteten på sjukhuset inrättades förra året det så kallade operationsrådet. Där träffas alla verksamhetschefer för opererande specialiteter, centraloperation och intensivvård och anestesi en gång i månaden för att diskutera enhetsövergripande kring planering och resursutnyttjande. Vid behov kan frågor från operationsrådet lyftas ytterligare en nivå upp till sjukhusledningens månatliga forum för vårdproduktion, som utgörs av sjukhusets divisionschefer (psykiatrin undantagen) och biträdande sjukhusdirektör med ansvar för ekonomi och produktion. Krönika Tryggve Nevéus Samtal i lunchrummet I vårt lunchrum, bland de trevliga läkarkollegorna, är det två samtalsämnen som helt dominerar: sport och barn. Kollegorna pratar om hur de går på spinning eller intervallträning snart sagt varje dag, tränar för Vasaloppet eller Iron Man eller tar semester för att springa Stockholm maraton. Och om hur de känner sig alldeles rastlösa ifall de inte fått träna ordentligt i hela två dagar i rad. De är alldeles hysteriskt hälsosamma och sportiga. Ibland ser man dem till och med komma springande på väg till jobbet, iklädda speciella jogging kläder i svart och olika nyanser av rosa, lila eller neongult ungefär som sådant där engelskt lakritsgodis och med byxor som kniper om rumpan på ett nästan oanständigt vis. Och de verkar till och med gilla det. Eller så handlar det alltså om deras barn. Om att den ena ska skjutsas till flöjtlektioner och den andra till hockeyträningen och den tredje till talpedagogen. Eller om hur det var på senaste städdagen på dagis, eller hur svårt det är att hitta bra barnvagnar nuförtiden. Nattningsknep, tårtrecept och potträningstips utbyts och inte ens samtalsämnet bajs är tabubelagt fast vi sitter och äter. Det hela är lite irriterande, för jag har inget att bidra med. Missförstå mig inte: jag förstår värdet av träning för folkhälsan och som barnläkare gillar jag förstås barn. Och jag gillar förstås mina kollegor. Men jag är totalt sportointresserad, träning har aldrig lyckats betyda mer än svett och lidande för mig, och jag har inga barn. Det blir alltså lite som att diskutera vinprovning med en nykter alkoholist eller jobbet med en arbetslös. Så jag brukar kontra med att berätta, mångordigt och detaljrikt, om våra katter. De är två stycken kastrerade bondkatter som heter Misse och Bob. Fast egentligen Miserere och Bobrikoff, av litterära skäl. Misse är strimmig och smart och Bob är svartvit och så genomcharmig och kort om huvudet att vi brukar säga att han nog har Downs syndrom Ja ni förstår: så himla intressant är det inte för den som inte är kattägare. Fast oftast äter jag för mig själv, för jag kommer mig aldrig för med att ta med matlåda.»kollegorna pratar om hur de går på spinning eller intervallträning snart sagt varje dag«men nu blir det ändring! Jag har kommit djupt in i medelåldern med allt vad det innebär av ökande midjemått och hotande dödsångest. Så jag har börjat träna. Jag gör det i och för sig inte så mycket för hälsans skull som för att bli schnygg, men ändå. Så numera sitter jag alltså på tortyrredskapen på Friskis & Svettis och förnedrar mig på torsdagarna och plaskar runt i Centralbadet med min fru på tisdagarna. Därför kan jag delta i lunchsamtalet en aning mer på lika villkor. Och i januari ska vi visst ha barn. Tryggve Nevéus är överläkare på Akademiska barnsjukhuset

7 12 13 Tema sjuksköterskor Eftertraktad arbetskraft Den nationella bristen på sjuksköterskor har gjort det lätt för nyutexaminerade att få jobb. Akademiska saknar fortfarande sjuksköterskor, men bristen ser ut att vara på väg att avta. text hannes ljunghall foto staffan claesson Bilden: Posterutställning i samband med presentationen av examensarbeten på sjuksköterskeprogrammet den 4 juni.

8 Tema sjuksköterskor Akut brist börjar avta»vi kunde se att det var väldigt lätt att få jobb«många vakanser fyllda på sjuksköterskesidan Akademiska har haft stora problem att rekrytera och behålla sjuk sköterskor under senare år, men många vakanser har nu kunnat fyllas och läget framöver ser inte lika kritiskt ut. Bristen på sjuksköterskor är generell inom svensk sjukvård. För Akademiskas del blev problemet påtagligt under 2012, för att bli som mest kritiskt i september 2013, då det fattades omkring 140 sjuksköterskor på sjukhuset. Det har inte funnits tillräckligt många sjuksköterskor för att svara mot det behov som har funnits i landet. Jag tror även att återkommande krav på att minska sjukhusets utgifter spelat in, det har gjort att många har känt minskad framtidstro och arbetsglädje och sådant påverkar våra möjligheter att rekrytera och behålla medarbetare. Ändå har situationen varit något bättre på Akademiska än på de andra stora universitetssjukhusen, säger sjukhusets hr-direktör Inger Thorén. Idag ser dock läget ljusare ut även om Akademiska fortfarande saknar ett antal sjuksköterskor förväntas sjuksköterskor att utbilda sig och söka jobb i Sverige, vilket till och med överstiger det rekryteringsbehov som finns inom hälso- och sjukvården (äldreomsorgen ej inräknad). Den akuta bristen på sjuksköterskor ser allt mer ut att ligga bakom oss. Fokus ligger nu framför allt på att behålla våra inger thorén, hr-direktör: Fokus ligger nu framför allt på att behålla våra medarbetare och minska personalomsättningen. medarbetare och minska personalomsättningen. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna är arbetsmiljö, kompetensutveckling, ledarskap och lönestruktur. Vi ska ha en trygg och utvecklande miljö att arbeta i, och schemaläggningen ska vara hälsosam och hållbar över tid. Vi fortsätter vårt arbete för att skapa en lönestruktur med konkurrenskraftiga ingångslöner, samtidigt som vi har en lönespridning som gör att det lönar sig att vara trogen sin arbetsgivare, säger Inger Thorén. Det pågår även ett arbete med att ta fram en kompetensutvecklingsmodell där sjuksköterskor ska erbjudas en viss form av kompetensutveckling varje år under sin inledande tid på Akademiska. Det här är något som i viss mån funnits på divisionerna tidigare, men som har saknats i sjukhusövergripande form. Exakt hur det kommer att se ut återstår att avgöra, men i grunden handlar det om att ge bättre stöd i yrkesrollen, samtidigt som det förutsätter en vilja hos den enskilda medarbetaren att utvecklas och ta större ansvar, säger Inger Thorén. Samtidigt vill hon vidga diskussionen om kompetensförsörjningen till att innefatta fler yrkeskategorier. Personalbristen har gjort att det varit väldigt mycket fokus på sjuksköterskor under senare år, och jag hoppas att vi kan börja prata mer även om andra yrkesgrupper. Vi måste vara attraktiva för medarbetare ur alla professioner för att vi ska kunna vara det ledande universitetssjukhus som vi strävar efter att vara. Vi måste arbeta tillsammans och alla yrkeskategorier behövs för att nå vår vision om att skapa störst värde för våra patienter. Akademiska kommer hålla medarbetardagar i Blå korset den november. Syftet är att presentera sjukhuset som arbetsgivare och delge varandra kunskap om verksamhetens olika delar. Det är lätt att glömma bort vilka fantastiska saker vi faktiskt gör här på Akademiska. Kan vi lyfta fram medarbetarnas engagemang och kompetens och på så sätt bidra till att skapa stolthet över vår gemensamma arbetsplats, blir det också lättare för sjukhuset att rekrytera och behålla medarbetare. Ellinor Boström gick ut sjuksköterskeprogrammet i Uppsala i våras och fick omedelbart fast jobb på 95 E, akutvårdsavdelningen för barn och ungdom. Jag trivs jättebra, det känns som att jag kommer att stanna här länge, säger hon. Ellinor Boström jobbade tidigare två år som skötare inom psykiatrin på Akademiska, innan hennes avdelningschef uppmuntrade henne att utbilda sig till sjuksköterska. Hon och hennes kurskamrater var väl medvetna om vilken eftertraktad yrkesgrupp de utgjorde. Vi märkte ju att de som gick ut före oss hade väldigt lätt att få jobb. Det kom även representanter för divisionerna och berättade om verksamheterna på sjukhuset under utbildningen, säger hon. Ellinor Boström hade kontakt med fem olika avdelningar på Akademiska innan hon bestämde sig för 95 E. Hon är nöjd med sin ingångslön, men lönen låg på ungefär samma nivå hos alla hon pratade med och var ingen avgörande faktor i hennes val av arbetsplats. Jag hade gjort tre veckors verksamhetsförlagd utbildning på 95 E och trivdes bra. Jag fick också ett väldigt bra intryck av avdelningschefen under anställningsintervjun. Det är viktigt att man känner att man har en bra kommunikation med sin chef. Andra saker som man värdesätter är att det är bra stämning i arbetsgruppen, att det är ett öppet klimat där man kan diskutera fritt och ställa frågor när man undrar något. Men lönen spelar förstås också in, liksom bemanningstal och scheman, säger hon. Ellinor Boström började på 95 E den 16 juni och hade därefter introduktion i sex veckor, då hon gick parallellt med erfarna sjuksköterskor för att lära sig rutiner och arbetsmoment på avdelningen. Det är väldigt mycket att lära sig. Helt fullärd blir man nog aldrig, men man blir förstås säkrare och säkrare i rollen ju längre man stannar. Men jag hoppas att det dröjer minst något år innan jag själv får ansvar Ellinor boström, nyanställd sjuksköterska: Helt fullärd blir man nog aldrig, men man blir förstås säkrare i rollen ju längre man stannar. för att handleda ny personal. Vad gäller om sjuksköterskeprogrammet ger tillräckliga färdigheter för att man ska klara sig i yrkesrollen efter examen, menar Ellinor Boström att man får en bra grund att stå på, men att det samtidigt är helt nödvändigt med den omfattande introduktion man får som nyanställd. Utbildningen har på senare år blivit mer akademiserad, med fler teoretiska moment. Bland annat måste alla skriva en c-uppsats under den avslutande terminen. Teorin är också värdefull, men hade jag fått välja hade jag föredragit mer praktik under utbildningen, det har man mer nytta av när man kommer ut och börjar jobba, säger hon. Hon planerar att vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska så småningom. Reglerna säger dock att man först måste jobba minst ett år som sjuksköterska. Jag har inga planer på att söka mig vidare till något annat ställe sedan, eftersom jag trivs så bra här. Ellinor Boström (till höger) fick fast jobb på 95 E omedelbart efter examen. Här syns hon tillsammans med kurskamraten Emilia Biskop vid presentationen av examensarbeten den 4 juni. Läs mer på nästa sida

9 16 17 Tema sjuksköterskor Yrkesrollerna ska renodlas Tydligare uppdelning av arbetsuppgifter Yrkesrollerna för sjuksköterskor och undersköterskor ska renodlas, så att det blir tydligare vilka som gör vad och hur arbetet kan organiseras mer effektivt. Under hösten drar tre pilotverksamheter igång på Akademiska för att testa det nya konceptet. Vi har mycket att vinna på det här. Vi kan använda allas kompetens bättre och vi får en bättre organisation av arbetet på avdelningarna. Det ger bättre flyt i omvårdnaden, med kortare väntetider för till exempel smärtlindring eller toalettbesök. Sammantaget ökar vi kvaliteten på vården, inte minst ur patientens perspektiv, säger Kristina Holmberg, chefssjuksköterska, som är uppdrags ledare tillsammans med Camilla Fröjd, klinisk lektor och fou-ledare på datdivisionen. Grundprincipen är att undersköterskor tar hand om den basala omvårdnaden, medan sjuksköterskorna sköter den specifika omvårdnaden. Har vi tydligare roller minskar det stressen och ger en bättre arbetsmiljö. Inte minst för nyutexaminerad personal är det värdefullt att veta exakt vad som förväntas av en. Dessutom kan vi bedriva mer effektiv kompetensutveckling för varje yrkesgrupp när det blir tydligare vilka uppgifter som de ansvarar för, säger Camilla Fröjd. Under hösten drar pilotverksamheter igång på plastikoperation, psykosavdelningen och specialmedicin 30 C. Exakt hur rollfördelningen kommer att utformas bestäms lokalt på varje avdelning, i samråd med representanter för alla berörda personalkategorier. Något som däremot blir en generell förändring är att parvårdsprincipen frångås. Vi ska behålla teamarbetet kring patienterna, men istället för att en undersköterska och en sjuksköterska paras ihop kristina holmberg, chefssjuksköterska: Har vi tydligare roller minskar det stressen och ger en bättre arbetsmiljö. Kristina Holmberg och Camilla Fröjd. om ett antal patienter, kan vi ha team där sjuksköterskorna hjälps åt med den specifika omvårdnaden och undersköterskorna jobba tillsammans med den allmänna omvårdnaden. Rollerna blir tydligare och vi får färre fördröjningar i arbetet när undersköterskan slipper vänta på sjuksköterskan och vice versa, säger Kristina Holmberg. Såväl Kommunal som Vårdförbundet och Vision ställer sig bakom förslagen. Det är glädjande att fackförbunden har gett positiv respons och att de tre avdelningarna själva har efterfrågat detta och anmält sig frivilligt som pilotavdelningar. Personalens röst är mycket viktig i arbetet och vi kommer noga att följa upp hur de upplever att den nya rollfördelningen fungerar, säger Camilla Fröjd. Chefskap eller forskning alternativa karriärvägar Sjuksköterskor som vill vidare och arbeta mer övergripande med organisationsfrågor hamnar ofta i rollen som avdelningschef. Jag har alltid haft många idéer som jag vill testa för att förbättra för både personal och patienter. Att vara avdelningschef är väldigt stimulerande och utmanande. Jag älskar att gå till jobbet, säger Carina Jangborg, avdelningschef för infektionsavdelningen 30 F. Carina Jangborg startade sin bana inom vården i tonåren som sjukvårdsbiträde och har därefter arbetat som i tur och ordning undersköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska, gruppchef och sedan förra hösten som avdelningschef. Efter ett tag får man göra ett val mellan det mindre och det större perspektivet. Antingen vill man fokusera på den enskilda patienten i det dagliga arbetet, eller så vill man arbeta på ett mer övergripande plan, och då är det naturligt att söka sig till en chefspost, säger Carina Jangborg. Hon menar att sjuksköterskor i utgångsläget sällan tänker långsiktigt på sina möjligheter att att avancera i en hierarki, på det sätt som blir mer naturligt på läkarsidan, där det finns en tydlig karriärväg utstakad. Det är framför allt ett intresse för vården och behandlingen av patienterna som är avgörande för de flesta. Samtidigt finns det många duktiga personer bland sjuksköterskorna som vårdorganisationerna skulle kunna ta tillvara Carina Jangborg, avdelningschef för infektionsavdelningen 30 F. bättre än idag. Det är väldigt roligt att se att Annette Skoglund, som har en bakgrund som sjuksköterska och avdelningschef, nu har blivit verksamhetschef för intern- och lungmedicin. Hon är ett undantag från regeln, men det visar att det faktiskt går att gå vidare även från rollen som avdelningschef, säger Carina Jangborg. Skillnaden när man tar klivet upp och blir chef är att man inte kan vara en i gänget på samma sätt. Om man umgås för mycket och för nära med personalen kan det bli svårt att ta konflikter och obekväma beslut på det sätt man måste göra ibland som chef. Carina jangborg, avdelningschef: Det finns många duktiga personer bland sjuksköterskorna som vårdorganisationerna skulle kunna ta tillvara bättre. För min del har övergången till att vara chef underlättats av att jag bytte arbetsplats samtidigt. Det var inte mina gamla arbetskamrater som jag blev chef över, och då tror jag att man har lättare att bli accepterad och få en naturlig auktoritet. Det var samma sak både när jag blev gruppchef och när jag blev avdelningschef, jag kom till nya miljöer i båda fallen, säger Carina Jangborg. Det svåraste i chefsrollen tycker hon annars är att vara lojal både uppåt och nedåt. Jag vill alltid värna om min personal, men jag måste samtidigt vara lojal med de beslut som fattas ovanför min nivå. Ibland fattas beslut som jag kan tycka är olyckliga, men jag måste ändå argumentera för dem i en positiv anda och se till att de genomförs. Det är inte alltid det lättaste, men samtidigt är det något man måste acceptera när man går över till arbetsgivarsidan. Victoria Karlsson, doktorand.»ingen självklarhet att forska«victoria Karlsson, anestesisjuksköterska på barnoperation, skriver sedan några år på en doktorsavhandling om metoder för att optimera neonatal intensiv- och intraoperativvård. Arbetet sker på deltid parallellt med det kliniska arbetet. Victoria Karlsson har varit anestesisjuksköterska på barnoperation sedan Doktorsavhandlingen började som ett examensarbete på magisterutbildningen i omvårdnadsvetenskap, som hon fick publicerat som vetenskaplig artikel I det läget visste hon inte att arbetet skulle svälla ut till en doktorsavhandling. Jag fick mycket stöd och uppmuntran i min forskning av min handledare och mina närmaste chefer och kollegor, och fick ibland frågan om jag ville gå vidare och göra något större. Det är inte självklart för en sjuksköterska att doktorera på samma sätt som det är för en läkare, de har andra förväntningar på sig i det avseendet. För mig var det glädjen i att bidra till att förbättra våra arbetssätt och vårdmetoder som var avgörande. Själva doktorstiteln och den akademiska meriteringen gör ingen större skillnad för min del, även om den i vissa sammanhang gör att mitt ord väger tyngre, säger hon. Finansieringen kommer både från universitetet och från anslag från stiftelser med mera. Anslagen beviljas inte alltid i samma takt, vilket innebär att andelen forskningstid i relation till den totala arbetstiden varierar över tid. Planen är att avhandlingen ska vara klar Victoria karlsson, doktorand: Doktorstiteln gör ingen större skillnad för min del, även om den i vissa sammanhang gör att mitt ord väger tyngre. Jag försöker att inte tänka på slutdatumet alltför mycket, utan fokuserar på att göra det bästa av varje delprojekt som ingår i avhandlingen. Victoria Karlsson hade en tydlig förebild i en tidigare kollega på 95 F som också skrev en doktorsavhandling inom neonatalsjukvård. På samma Läs mer på nästa sida

10 18 19 Tema sjuksköterskor sätt kan hon själv idag inspirera andra sjuksköterskor som är intresserade av att forska. Det är många som visar intresse och ställer frågor om hur det går till, det är jätteroligt. Jag tror att det är ganska många som skulle vilja doktorera själva, men som är osäkra på vilka förutsättningar som finns och Cancerpatienterna på Akademiska får hjälp av särskilda kontaktsjuksköterskor, som blir en personlig kontakt för patienterna genom hela vårdprocessen. Vi har tid på ett annat sätt än läkarna att sitta kvar med patienterna när de får sin diagnos. Det finns ett stort behov i det läget av någon som kan förklara närmare vad som gäller, och som kan trösta och stötta. Därefter fungerar vi som patientens personliga kontakt på sjukhuset ända tills behandlingen är avslutad. Vi ökar deras trygghet genom att ge ordentlig information om både praktiska saker och om själva sjukdomen. De vet hela tiden vad som är nästa steg i processen, säger Ann Wettervik, som har varit kontaktsjuksköterska på kvinnokliniken i två år, en tjänst som hon sedan september varvar med ett uppdrag som samordnare av cancerstrategifrågor i landstinget. Man har mycket logistik och många bokningar att ta hand om, och det går mycket tid till att ge råd och stöd via telefon. Ibland får man hjälpa någon vidare till en kurator, i andra fall kan patienten vara så dålig om de skulle klara av det. Victoria Karlsson har inga konkreta planer på vad hon ska göra efter sin doktorsexamen. Den som har egen erfarenhet av forskning blir bättre rustad att göra en kritisk bedömning av de behandlings- och omvårdnadsmetoder som används, men doktorstiteln innebär inte att att man får ordna med en ny inläggning, säger Maria Aslani, som är kontaktsjuksköterska på lungmottagningen. Idag finns sju kontaktsjuksköterskor på Akademiska, som alla är kopplade till cancervården. De har ett eget nätverk som träffas en gång per termin. I höst, vid den tredje träffen hittills, ska Maria Aslani föreläsa om sorgebearbetning. Det handlar främst om att peppa och inspirera varandra och att utbyta erfarenheter, säger hon. Generellt tycker Ann Wettervik och Maria Aslani att sjuksköterskor på Akademiska har goda möjligheter att man som sjuksköterska kvalificerar sig för en viss typ av tjänst eller lönegrad. Jag vill fortsätta jobba kliniskt och samtidigt vara med och bidra vårdutvecklingen, antingen genom egen forskning eller genom att handleda andra. Personlig kontakt ökar tryggheten Maria Aslani och Ann Wettervik är två av Akademiskas sammanlagt sju kontaktsjuksköterskor. utvecklas inom yrket genom att ta på sig särskilda uppdrag, som till exempel kontaktsjuksköterska. Det beror ju även på var man jobbar och vem man har som chef, men jag har alltid upplevt att man kan få gehör om man har idéer för hur man kan utveckla omhändertagandet och själv är beredd att ta på sig ett ansvar för att få det genomfört. Men man kan inte räkna med att sådant gör någon skillnad lönemässigt, det finns i allmänhet ett outtalat du får vara nöjd med att dina arbetsuppgifter blir mer givande för den som engagerar sig på det sättet, säger Ann Wettervik. Kraftigt förändrade villkor genom åren 50-årsjubilerande sjuksköterskor ser tillbaka på lugnare tempo och sträng fostran Vi hade definitivt mer tid för patienterna än vad dagens sjuksköterskor har. Då fanns det både biträden och undersköterskor som skötte viktiga arbetsuppgifter. Det medförde att sjuksköterskorna fick nära kontakt med patienterna. Vi hann läsa av dem och fick på så sätt viktig kunskap. Det säger Barbro Jonsteg och hon får medhåll av Margareta Jakobson och Birgitta Kulling. De har samlats i Uppsala med de andra kurskamraterna för att fira att det är 50 år sedan de tog examen som sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset. Jag kände mig som en ambassadör för patienterna. Märkte jag att en patient hade mycket ont gick jag till doktorn och bad om mer smärtstillande. Vi hade tiden att pyssla om och lyssna på de sjuka, säger Birgitta Kulling. Dagens sjuksköterskor får ägna mycket mer tid åt dokumentation och andra administrativa uppgifter, vilket stjäl tid från patienterna även om viss dokumentation måste göras, menar de. När jag började på förlossningen kunde barnmorskan delvis sitta inne hos patienten under förlossningen och på så vis ge trygghet. Jag minns en barnmorska som satt och stickade intill kvinnan. En enorm skillnad mot hur det är idag, säger Barbro Jonsteg. Dessa sjuksköterskor, som foto: magnus laupa Återträff på Akademiska 50 år efter examen. Margareta Jakobson, Birgitta Kulling och Barbro Jonsteg undervisades i en betydligt strängare miljö än dagens. Samtidigt var tempot lugnare och det fanns mer tid för varje patient. examinerades vårterminen 1964, tillhör den sista generationen av kvinnor som utbildades enligt den gamla, hårda skolan. De årskullar som kom efter oss började opponera sig mot hur de behandlades som elever och ställde andra krav. Därmed förändrades utbildningen och blev mer modern. Men vi hölls tillbaka i en sträng miljö, säger Margareta Jakobson. Under den period som de gick elever blev de riktigt nedtryckta av de färdiga sjuksköterskorna, tycker de. Det var aldrig tal om någon Barbro jonsteg: Det var aldrig tal om någon uppmuntran tvärtom, allt vi gjorde var fel. uppmuntran tvärtom, allt vi gjorde var fel. Jag undrar vad som låg bakom det synsättet. Vi växte ju inte av detta. Men kanske berodde det på att arbetet som sjuksköterska då ansågs vara ett kall för kvinnor, inte ett yrke, säger Barbro Jonsteg. Hela utbildningstiden var som en enda lång, sträng uppfostran, både i undervisningen och i det boende som flickorna hade i gamla huset (som låg där det nu byggs ett parkeringsgarage). Vi var ständigt nigande, minns Birgitta Kulling. Under praktikperioden räknades eleven in i avdelningens personalstab och elevens arbete motsvarade en 75-procentig arbetsinsats ända fram till den nya studieordningen infördes Margareta Jakobson, Birgitta Kulling och Barbro Jonsteg urklippta ur examensfotot från Den medicinska utbildningen var av hög kvalitet. Akademiska sjukhuset hade ett gott rykte i landet att ge en förstklassig sjuksköterskeutbildning för den tiden. Jag kommer ihåg när vi hade examen på att sätta en kateter, hu så nervöst det var. Instruktionerna var noggranna, tre tussar skulle dukas upp enligt ett visst mönster och det var tydliga regler om att vi inte fick arbeta i kors med händerna. Känns lite tokigt idag, det viktigaste är väl att kunna sätta katetern rätt, säger Margareta Jakobson. Ingen av de tre kvinnorna har någonsin ångrat att de valde att utbilda sig till sjuksköterskor. Inte en dag. Arbetet som sjuksköterska har varit oerhört givande. Det är dessutom en bra grund att ha om man vill gå vidare. Själv startade jag eget företag i början på 1970-talet, när det inte gick att förena familjelivet med barn och en make som reste mycket med sjuksköterskearbetet på sjukhus, berättar Birgitta Kulling. Barbro Jonsteg arbetade som barnmorska hela sitt yrkesliv, främst på Akademiska sjukhuset. Margareta Jakobson började sin sjuksköterskebana på kirurgen, men var tvungen att göra många uppehåll eftersom barnomsorgen var dåligt utbyggd på den tiden. Hon tog examen i beteendevetenskapliga ämnen och fortsatte arbeta i primärvården och med utbildning vid Akademiska sjukhuset. Just möjligheten att utvecklas i arbetet tror de tre är en viktig morot för att få unga kvinnor och män att vilja bli sjuksköterskor. Bra löner och arbetstider är också avgörande för att avhjälpa sjuksköterskebristen. Men det är också betydelsefullt att det finns möjligheter att forska och att göra karriär, menar Margareta Jakobson. Nu ska dessa sjuksköterskor, som alltså blev klara våren 1964, sätta ihop en bok med berättelser och bilder från tiden som elever vid Akademiska sjukhuset. Det är en viktig bit kvinnohistoria som måste bevaras, säger Birgitta Kulling. INGELA WIMAN

11 21 Hundar nytt inslag i vården Positiv respons på nya grepp inom rättspsykiatrin vård Under våren har en grupp patienter inom rättspsykiatrin i Uppsala fått möjlighet att medverka i studiecirkeln Hund för alla. Satsningen ses som ett komplement till andra omvårdnadssatsningar, ett avbrott från en annars styrd livssituation. Till hösten kommer ännu en avdelning att omfattas. Responsen från deltagarna har varit väldigt positiv. Umgänget med hundarna blir ett välkommet avbrott i en annars ganska styrd livssituation. Hundkursen har också gett deltagarna möjlighet att träna på samspel och sin empatiska/sociala förmåga, säger Josefine Johansson, sjuksköterska på den rättspsykiatriska enheten vid Akademiska sjukhuset. Tillsammans med kollegor är hon initiativtagare till studiecirkeln som arrangerats i samarbete med Studiefrämjandet och Uppsala Hund- och Aktivitetscenter. Till hösten utvidgas satsningen till ytterligare en avdelning. Önskemål finns att utvärdera effekterna inom ramen för en studie. Hundföraren Elisabeth Eriksson Pyykö (sittande till vänster), Josefine Johansson (stående) och Mathilda Iversen Ahren, tillsammans med golden retrievern Molly och dvärgpudeln Ludde. Tidigare forskning inom geriatrik och vård av missbrukare har visat att patienter blir mindre aggressiva och får mindre ångest av kontrakt med hundar. Man har även sett ett minskat behov av lugnande läkemedel och positiva effekter på blodtrycket. Deltagarna har under våren träffats en timme i veckan under tio veckor tillsammans med sex hundar och hundförare. Hundarna har varit i olika raser, av varierande storlek och med olika mentalitet. Förutom apporteringslekar har man fått testa spel och övat in olika trick. Den som önskat har haft möjlighet att bara umgås och kela med hunden. Många har haft hund eller annat husdjur tidigare. Vi har förstått att de saknar närheten till djuren under vårdtiden. Hos andra har ett intresse väckts att skaffa hund i framtiden. Erfarenheterna har gett deltagarna något att prata om, berättar Josefine Johansson. Hundföraren Lotta Bussman inflikar att många deltagare känt stolthet när de lärt ut svåra trick, att de vuxit med känslan att de i sin tur kan lära ut saker till andra. Och glädjen har smittat av sig även på dem som lett kursen. Hundarna har verkligen bidragit till mycket glädje och många skratt. Patienterna är medvetna om samhällets stigmatisering av personer med psykiska funktionshinder som begått brott. Men hunden dömer inte efter en persons bakgrund. Många deltagare har uttryckt att de känt enorm glädje i samvaron med djuren, att de fått ökad livskvalitet, berättar specialistsjuksköterskan Matilda Iversen Ahrén. Vårdtiden för en person som dömts till rättspsykiatrisk vård är ofta flera år. Och livet för den som tvångsvårdas är omgärdat av regler. Det krävs till exempel tillstånd för allt från att röka till att ta emot besök. Vi ser hundkursen som ett komplement till andra omvårdnadssatsningar. Inom rättspsykiatrin har vi ett särskilt ansvar att skapa en trygg och vårdande miljö som lindrar lidande och främjar hälsa. Vi tror att hundkursen kan hjälpa oss uppnå det, avrundar Josefine Johansson. ELISABETH TYSK Förutom studiecirkeln i hundvård anordnas cirklar om matlagning och trädgårdsodling. Dessutom finns diskussionsgrupper och motion i träningslokal. För patienter som vill sjunga eller lära sig musikinstrument finns individuell undervisning samt en musikcirkel där man tillsammans lyssnar på musik. Personal och patienter genomför också gemensamma utflykter med till exempel bad eller teaterbesök. På grund av valåret hålls i år hölls särskilda möten som skulle hjälpa patienterna att orientera sig i valrörelsen.

12 22 23 Reportaget Outnyttjade palliativa resurser Personalen trivs i de nya lokalerna på Ultuna, men det finns plats för fler patienter För ett drygt år sedan flyttade Hospice och övriga verksamheter vid Palliativt centrum från Kronparken till nyrenoverade lokaler på Genetikvägen mitt emot Ultuna. Flytten var inget som väckte någon entusiasm hos personalen, främst vände de sig emot att lämna den fina trädgården de hade där de var. Men vi är jättenöjda med våra nya lokaler här. Vi har en stor balkong som vi kan utnyttja en större del av året än vi kunde med trädgården. Lokalerna är också ett lyft för vi har betydligt mer utrymme, säger avdelningschef Gunilla Högman. Alla rum har toalett och dusch, det finns gott om sittgrupper där patienter och anhöriga kan få lite avskildhet, övernattningsmöjligheterna för anhöriga är större med extrasängar och särskilda rum för dem, det finns ett särskilt lekrum för barn och en badavdelning. Från början tyckte vi att det var långt att springa i de tre korridorerna, men nu känns avståndet kortare i och med att vi trivs så bra, säger sjuksköterskan Mia Grillfors Mård. Palliativt centrum består utöver de tolv platserna på Hospice av Omtanken, som är ett kommunalt kortidsboende, ett palliativt konsultteam samt ett sjukvårdsteam. Omtanken drivs av Vård och bildning, Uppsala kommun, och är ett korttidsboende för vårdtagare som är sjukvårdsklara, men ändå i stort behov av vård. Omtanken har 28 platser, varav fyra för mycket svårt sjuka vårdtagare. Hos oss är vårdtiderna längre än på Hospice. Våra vårdtagare får en individuellt utformad vård med palliativ inriktning, Gunilla högman, avdelningschef: Glöm inte bort att vi finns! vi har plats för fler svårt sjuka patienter här. säger verksamhetschef Kerstin Murray. Sjukvårdsteamet arbetar med specialiserad sjukvård för de personer som vill vårdas hemma och har Uppsala och Knivsta kommun som upptagningsområde. I dagsläget rör det sig om cirka 50 personer. Sedan vi flyttade hit har vi kommit närmare varandra i de olika verksamheterna, inte minst har samarbetet ökat mellan ledningsfunktionerna. Vi har numera också bara en remiss in till Palliativt centrum. Men det finns många nackdelar med att ha två huvudmän, därför arbetar Palliativt centrum för en förändring (se artikel intill). Personalen trivs alltså utmärkt i de nya lokalerna. Men det finns smolk i glädjebägaren för få patienter. Glöm inte bort att vi finns! Vi har plats för fler svårt sjuka patienter som här får åtnjuta ett lugnt och fint slut tillsammans med sina anhöriga. Sedan cirka ett halvår har vi för låg beläggning. I maj hade vi bara 43 procents beläggning, men en hög omsättning. Det tyder på att patienterna kommer hit för sent, säger Gunilla Högman. Vad det beror på att inte fler patienter kommer till Hospice vet personalen inte. Det kan bero på att det finns fler behandlingar riktade mot tumören att prova på patienten i dag innan vården går över till att vara enbart symtomlindrande, samt att vården är så tajt att det inte finns tid för den insats som krävs för en flytt till Hospice, till exempel i form av samtal med patient och anhöriga. Men det är bara våra tankar kring varför vi inte fyller platserna. Det är i alla fall synd att inte fler patienter får vårdas här i livets slutskede. Vi har en god fysisk och psykosocial miljö att erbjuda. Vi kallar den för livsrum, inte dödens väntrum, säger Gunilla Högman. INGELA WIMAN foto: magnus laupa Ovan: För patienterna på Hospice finns ett litet konstbibliotek där de kan välja vilka tavlor de vill ha på väggen i sina rum under sin vistelse där. Mia Grillfors Mård och Gunilla Högman bläddrar bland konstverken. Till höger: I och med flytten har Hospice fått betydligt större lokaler än på Kronparken. Därmed finns det utrymme för många sittgrupper där patienter och anhöriga kan umgås. Den nästan 100 kvadratmeter stora balkongen betyder mycket för Palliativt centrum i och med att den kan utnyttjas från tidig vår till sen höst. Från vänster ses Gunilla Högman, Arvid Elinder, Rose-Marie Jansson, Kerstin Murray och Mia Grillfors Mård. Gemensam organisation utreds Den palliativa vården ser i dag olika ut beroende på var man bor i Uppsala län. Det är därför nödvändigt att utveckla vården så att den blir likvärdig och följer Socialstyrelsens riktlinjer om att alla ska få samma goda vård i livets slut oavsett ålder, diagnos och bostadsort. Resurserna finns till viss del redan i länet, men det behövs några strukturförändringar för att få till det. Det säger Marianne Reggie, samordnare på Palliativt centrum. Hennes uppdrag är bland annat att utveckla samarbetet mellan kommunerna i länet och landstinget när det gäller vård i livets slutskede samt se hur Palliativt centrum kan medverka till detta. En första viktig uppgift är att verka för ett gemensamt synsätt utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd och det nationella vårdprogrammet för palliativ vård i länet. Därefter behöver vi organisera oss med rätt resurser på rätt plats. Med två huvudmän som i dag blir vi inte effektiva. marianne reggie, samordnare på palliativt centrum: Vi behöver organisera oss med rätt resurser på rätt plats. Med två huvudmän som i dag blir vi inte effektiva. Bland annat därför pågår arbetet med att se över möjligheten till en gemensam organisation för verksamheterna på Palliativt centrum med en huvudarbetsgivare och med den andra parten som medfinansiär. Det skulle ge oss möjligheten att ha en gemensam chef för centrumet. Andra fördelar är att kunna ha samma journalsystem och ett upphandlingsavtal för service som exempelvis städ och mat. Behovet av att få vårt palliativa konsultteam att verka fullt ut är en annan mycket viktig fråga. Hittills har det fallit på svårigheten att rekrytera en läkare. De två sjuksköterskor som ingår i teamet finns redan på plats. Meningen är att teamet med sina expertkunskaper ska stödja den allmänna palliativa vård som bedrivs på andra enheter än specialistenheter. Teamet kan också identifiera personer med behov av specialistvård. Utbildningsnivån när det gäller palliativ vård är genomgående låg bland vårdpersonal i Sverige. Behovet av både bas- och vidareutbildning är därför mycket stort. Vi arbetar med att ta fram ett förslag på en forsknings- och utbildningsenhet som ska vara gemensam för Uppsala län. Om vi får finansiering till detta hoppas vi att enheten kan vara i gång under Till den enheten vill vi kunna knyta ett så kallat palliativt råd med olika professioner inom sjukvården från både landstinget och kommunerna. Syftet med rådet blir bland annat att se hur vården i Uppsala län kan leva upp till Socialstyrelsens rekommendationer om en likvärdig och god palliativ vård, säger Marianne Reggie. INGELA WIMAN

13 25 Patientsäkerhet Chefsläkarna diskuterar lex Maria-ärenden Viktigt att vara ostörd vid uppgifter som kräver stor koncentration En återkommande orsak till anmälan enligt Lex maria är förväxlingar och feldoseringar av läkemedel. Händelser av den typen är vanliga överallt i sjukvården, och de leder oftast inte till anmälan enligt Lex Maria. Läkemedelsfel som givit allvarliga konsekvenser eller risk för allvarliga konsekvenser anmäls dock, och när man tittar på dessa händelser finner man ett par faktorer som ofta återkommer. En ofta återkommande anledning till läkemedelsfel är att den som förbereder medicineringen blir störd i ett arbetsmoment som kräver mycket koncentration. En vanlig bidragande orsak är att man inte i tillräcklig grad har utformat förpackningar eller arbetsmetoder som gör arbetet säkert att utföra. Ofta är förpackningar till olika läkemedel mycket lika varandra, och de metoder som ska användas när läkemedlet ska färdigställas kan vara onödigt krångliga. Ett exempel är en händelse när en rutinerad sjuksköterska skulle ge en injektion mot illamående före en behandling. Det aktuella läkemedlet måste spädas i två omgångar för att man ska få en lämplig koncentration för injektion. Rutinen var att använda två sprutor i samma storlek, och att märka de olika sprutorna efter spädningen. När sjuksköterskan arbetade med spädningen fick hon besked om att patienten skulle ner till sin behandling direkt. Hon tog då en ännu inte märkt spruta som innehöll en starkare koncentration och injicerade denna. Patienten blev dåsig efter injektionen, men någon annan åtgärd än övervakning blev inte nödvändig. Efter händelsen har man skaffat en etikettskrivare, som skapar etiketter för märkning innan spädningarna görs. Vidare har man ändrat rutiner så att två olika typer av sprutor används till de olika spädningarna. Mycket viktigt är också att man skapat nya arbetssätt där de som arbetar med att tillreda eller dela läkemedel inte får störas annat än i samband med akutlarm. Det är helt nödvändigt att vi tänker på att skapa förutsättningar för att våra arbetskamrater får vara ostörda under de stunder de sysslar med saker som kräver stor koncentration. Mycket viktigt är också att man skapat nya arbetssätt där de som arbetar med att tillreda eller dela läkemedel inte får störas annat än i samband med akutlarm. Lika som bär? Bengt Sandén är chefsläkare

14 26 27 Noterat Ny entré under planering lokaler Planeringen för att bygga om Akademiska sjukhusets huvudentré vid ingång 70 fortsätter. Landstingsstyrelsen gav i början av september landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta projekteringen. Den nya entrén är tänkt att innehålla reception, infotek, restaurang, apotek, kiosk och sjukhuskyrka. Entrén ska byggas så att besökare, personal, inneliggande patienter och gods separeras. Syftet är att värna patientens säkerhet och integritet. Det finns också förslag om att en ny föreläsningssal med 130 platser ska byggas. Landstingsdirektören fick i uppdrag att titta vidare på den frågan och bedöma om sjukhuset behöver ytterligare en stor föreläsningssal. Byggtiden för den nya huvudentrén är beräknad till 27 månader. Beslutet om att genomföra ombyggnationen är tänkt att tas under Observera att skissen ovan är preliminär och kan komma att ändras. Tidbokning via webbplats vård Nu kan patienter med misstänkt klamydia, gonorré eller andra sexuellt överförbara infektioner själva boka sin första tid med e-tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se. Venereologmottagningen på Akademiska sjukhuset är först ut som pilotmottagning med tidbokning via webben inom landstinget. Webbokning är smidigt för patienterna, ofta yngre personer som studerar eller arbetar, som nu både kan boka sin första tid och avboka/omboka tider när som helst på dygnet, när det passar dem själva. Dessutom minskar trycket på mottagningens telefonkö. Vi har drygt två webbokningar per dag, säger Kattis Aretis Pettersson, undersköterska på venereologmottagningen som är en del av hudkliniken. Att patienter själva kan boka sin första tid är relativt ovanligt i Sverige, det är vanligare att man kan av/omboka tider via webben. Mycket hänger på hur man har schemalagt sina mottagningstider och hur långt framåt i tiden man har schema så att patienterna upplever det som en fördel. Nytt kansli för kliniska prövningar organisation Landstingets vårdhygieniska Ett kansli för kliniska prövningar har upprättats på Akademiska sjukhuset för att assistera kliniska prövare och forskare inom sjukhuset vad gäller ekonomihantering och administration. Från den Paula 1 september gäller Delking, nya regler för hur administratör avtal och ekonomi gällande kliniska prövningar, som genomförs på Akademiska sjukhuset, ska hanteras. Kansliets och sjukhusets mål är att öka antalet kliniska prövningar Åsa inom sjukhuset Silfverplatz, koordinator genom att bistå med support genom hela studien i bl.a. avtalsfrågor, budgetberäkningar och fakturahantering. För mer information se navet.lul.se/kunskapsbanken1/ FoU/Kliniska-studier/. trafik En ny väg för trafik till och från Akademiska sjukhuset har öppnats. Vägen går mellan ingång och vägen bakom Psykiatrins hus och gör det möjligt för ambulanser att snabbt nå akutintaget från södra delen av sjukhusområdet. Den gör det också möjligt för blivande föräldrar att komma till BB-entrén direkt från Dag Hammarskjölds väg. Vägsträckan invigdes den 3 juli av landstingsrådet Johan Örjes (C). Den nya vägen är en förutsättning för att kunna genomföra de pågående och planerade byggprojekten på Akademiska sjukhuset. Arbetet med det nya huset och tillhörande kulvertar gör det nödvändigt att stänga av en stor del av sjukhusområdet, inklusive delar av vägar. När arbetet med Framtidens Akademiska är klart i början av 2020-talet kommer kollektivtrafik att kunna köra runt hela sjukhusområdet, med hållplatser nära alla större ingångar. Vägsträckan är ungefär 200 meter. Arbetet med att bygga den har pågått från januari i år fram till månadsskiftet juni-juli. Ökad andel positiv publicitet medier I maj-juni fick Akademiska betydligt mer positiv publicitet än föregående period, nio procent jämfört med fyra procent i mars-april. Nyheter om sjukhusverksamheten var mindre negativt vinklad och genomslaget för nyheter om forskning och utveckling fördubblades jämfört med samma period Sammantaget var 65 procent av publiciteten positiv eller neutral. Det framgår av den senaste medieanalysen från Opoint, som på kommunikationsavdelningens uppdrag löpande analyserar mediebilden av sjukhuset nationellt och lokalt. Av analysen framgår att publiciteten under maj-juni hade potential att nå närmare 67 miljoner mediekonsumenter genom 649 artiklar/inslag, inklusive etermediernas webbpublicitet. Sjukhuset ökade sitt genomslag i storstadspress, samtidigt som genomslaget i lokala medier minskade något. Genomslaget för pressmeddelanden ökade drastiskt jämfört med perioden innan, med potential att nå 5,4 miljoner mottagare jämfört med 1,9 miljoner. Detta kan delvis förklaras av att media uppmärksammade flera lex Maria-anmälningar. Forskarrön och expertutlåtanden fortsätter att ha störst potential att nå många mediekonsumenter. Under den aktuella perioden fick nyheter om en ny behandling mot muskelsjukdomen Myasthenia gravis och ett potentiellt nytt botemedel mot Alzheimers sjukdom stor publicitet. Nätverk samlar MT-ansvariga forum Medicintekniska avdelningen har startat ett nätverk för medicintekniskt ansvarig vårdpersonal (mt-ansvariga). Förhoppning är att personer med detta tjänsteuppdrag lättare ska kunna samverka, och att man tillsammans skapar ett forum för att diskutera medicintekniska frågor. Den första nätverksträffen gick av stapeln i Hedstrandsalen den 2 september. Nu Stefan James bland de mest citerade forskning Stefan James, överläkare på kardiologen, är en av världens mest citerade medicinska forskare. Det framgår av en rankinglista från förlaget Thomson Reuters, som driver databasen Web of Science. Listan baseras på antal citeringar av vetenskapliga artiklar under åren 2002 till 2012; totalt listas av världens miljontals forskare inom alla vetenskapsområden. Det är mycket hedersamt och uppmuntrande att finnas med i de här sammanhangen. Det är ett kvitto på att vår kliniska forskning verkligen betyder något och bidrar aktivt Stefan James till att snabbt förbättra vården av patienterna, säger Stefan James. Även om hans placering på listan är resultatet av hårt arbete och ett stort personligt engagemang, betonar Stefan James att det inte handlar om något soloarbete. Det är hela den forskargrupp jag ingår i som bör känna sig hed rad. Vi har tillsammans skapat en produktiv och stimulerande forskningsmiljö och det har gett resultat. Ett annat bekant Akademiskanamn på listan är Lars Wallentin, tidigare överläkare på kardiologen. Uppsala universitet har totalt med sju namn på listan, och är därmed främst bland svenska lärosäten. planeras regelbundna möten med olika teman inom medicinteknik. Den som är intresserad av att anmäla sig till forumet kan kontakta ingalill.karlsson@ akademiska.se eller david.stenstad@akademiska.se. Nya ansikten på Friskhuset personal Friskhuset har fått tre nya medarbetare. Så här presenterar de sig själva: Charlotte Lund: Jag är 42 år och jobbar sedan augusti som receptionist på Friskhuset. Jag jobbade tidigare som administratör inom hissbranschen, men har provat på diverse olika jobb under mitt yrkesliv. Trivs bäst när jag får träffa människor och ge service! Ann-Charlotte Bergerland: Jag är utbildad hälsovetare med erfarenhet av hälsofrämjande arbete mot personal på organisations-, gruppoch individnivå inom kommun och landsting. Som hälsopedagog vill jag bidra med ett salutogent hälsofrämjande förhållningssätt som komplement till annan hälsovård. Senast har jag arbetat som projektledare med grön rehabilitering av personer med bland annat stressrelaterad ohälsa. Therese Forsling Onsfalk Jag har arbetat som hälsopedagog på Astra Zeneca i 14 år. Där arbetade jag med att öka medvetenheten och kunskapen om hälsa på arbetsplatsen på individ-, grupp- och organisationsnivå. Tog fram en metod med frisksamtal som ett redskap att kartlägga individuellt hälsoläge. På Akademiska vill jag bidra med att integrera hälsofrämjande arbete i den dagliga verksamheten. Snabb marsch från botten till toppen utbildning I den årliga ranking av AT-orter som görs av Sylf, Sveriges yngre läkares förening, hamnar Akademiska sjukhuset i år överst av landets universitetssjukhus. Det är fantastiskt roligt. Vi är många på Akademiska som har arbetat målmedvetet med detta under en längre tid. Nu ser vi att det har gett tydliga resultat, säger Sune Larsson, forskningsoch utbildningsdirektör. När Sylf genomförde sin årliga ATrankning hösten 2010 kom Akademiska sjukhuset på 67:e och sista Sune Larsson plats. Sedan dess har sjukhuset klättrat för varje år och ligger nu på första plats bland universitetssjukhusen, och på en sammanlagd elfte plats bland samtliga sjukhus. Det är flera faktorer som tillsammans ligger bakom klättringen, berättar Sune Larsson. Till att börja med har vi skapat en tydligare organisation, där AT-läkarna är anställda av AT-avdelningen och jag är deras chef. Det ger en tydligare tillhörighet på sjukhuset. Vi har också större grupper idag. ATläkarna är 20 till antalet jämfört med åtta tidigare, vilket gör att enheterna på sjukhuset kan räkna med AT-läkarna som en kontinuerlig resurs. De räknas in i läkarstaben på ett annat sätt, vilket i sin tur gör det lättare att hitta arbetsuppgifter där de får ta stort eget ansvar, i en nivå som är anpassad för deras kunskaper och erfarenheter, säger han. Att placera sig högt i Sylfs AT-rankning är viktigt när det gäller rekryteringen av blivande AT-läkare, säger Sune Larsson. Det ökar våra chanser att rekrytera riktigt bra AT-läkare, som sedan går vidare och blir riktigt bra ST-läkare och specialister på Akademiska. 94 procent av våra AT-läkare har angett i undersökningen att de skulle rekommendera andra att söka sig hit.

15 28 29 Fråga ledningen Sjukhusledningen svarar på frågor från personalen I Navets dialogforum publiceras fortlöpande frågor till sjukhusledningen om verksamheten på Akademiska. Här följer ett urval av dessa. Varför beviljas inte tjänstledighet? Jag har varit anställd inom landstinget i ca 32 år och fick? innan sommaren ett nytt arbete inom Uppsala kommun. Det ska bli spännande och utvecklande att få möjlighet att arbeta inom en annan verksamhet. Jag hade självklart önskemål om att få tjänstledigt för att prova annan tjänst. Blev dock väldigt förvånad när jag fick information om att inga tjänstledigheter beviljas för att prova annan tjänst. Har förstått av den senaste tidens information kring personalrekrytering på Akademiska sjukhuset att man strävar efter att, inte bara rekrytera nya medarbetare, utan även behålla de befintliga. Det känns väldigt motsägelsefullt att å ena sidan tala om att man vill behålla befintlig personal och å andra sidan inte bevilja tjänstledighet i 3 månader för medarbetare som arbetat i över 30 år i landstinget. Vore tacksam att höra hur ni resonerar kring detta samt det faktum att möjligheten att få tjänstledigt verkar variera inom olika verksamheter. Petra Elander, arbetsterapeut Geriatriken» Rätten att vara tjänstledig för annat arbete togs bort för ganska många år sedan. Det berodde främst på att rätten till ledighet måste vara kopplad till chefens (verksamhetens) möjligheter att ordna ersättare eller lösa det på annat sätt. Om en person beviljas rätt att vara ledig och det är omöjligt att ordna vikarie så riskerar det att gå ut över arbetskamraterna som får en Inger Thorén tyngre arbetssituation, vilket i sin tur riskerar att drabba verksamheten negativt. Idag gäller att varje chef har rätt att bevilja olika slags ledigheter, däribland att prova annat arbete. Vi ska alltid ha en positiv inställning och försöka att bevilja ledigt om det går. Men om det inte går att få tag i vikarie eller lösa på annat sätt tvingas chefen att sätta verksamhetens behov först och kan då tvingas att säga nej. Möjligheten att få tjänstledigt varierar därför både mellan olika verksamheter, för olika yrkeskategorier och även över tid. Det kan vara så att det är omöjligt att ordna ersättare vid ett tillfälle, medan läget är betydligt ljusare vid ett annat. Inger Thorén, HR-direktör Hur kommer inre sjukhusvägen att dras? Var finns det beskrivet hur inre sjukhusvägen kommer att? dras under ombyggnationen av 70-huset (tekniktillbyggnad) och hur kommer det att se ut med vägarna på området när J-byggnaden är klar? Var kommer det att finnas in- och utfarter, passager osv? Pia Andersson» Det pågår för närvarande ett arbete med att fastställa detaljerna i utformningen av teknikhuset. Innan detta är klart kan vi inte ange exakt hur avstängningarna kommer att se ut. Klart är dock att det blir en vändplan för bilar och bussar i närheten av infarten till ingång 70. Vad gäller frågan om vägar och in- och utfarter kring J-tomten återstår ännu beslut att fatta innan vi kan planera för detaljerna. Det vi vet är att målet är att få till någon form av rundkörning på området. Landstingsservice Varför behöver inte cheferna stämpla? Varför behöver inte avdelningscheferna stämpla in och? ut som vi andra måste göra? Det innebär ju att de kan komma och gå som de vill!» Alla chefer, och några andra, har inskrivet i sina anställningsavtal att vi tillämpar oreglerad arbetstid. Ibland kallar vi det förtroendearbetstid. Att arbetstiden är oreglerad betyder inte att de ska jobba hur mycket som helst, utan att det inte går att fastställa den exakta arbetstiden mellan bestämda klockslag. Även flextid blir för snävt. Arbetsuppgifterna och ansvaret innebär att de under perioder måste arbeta väldigt mycket. Antingen långa arbetsdagar eller på andra tider än den vanliga kontorsarbetstiden. De måste räkna med att delta på möten som pågår in på kvällen, gå in och lösa någonting i verksamheten under kvällar eller helger, arbeta många timmar för att färdigställa en rapport, planera för apt, samverkan, löneöversyn eller liknande. Exemplen kan göras många. de måste också utföra delar av sitt arbete på andra platser än den egna arbetsplatsen. De blir ofta också kalllade till möten eller liknande på tider som bestämts av andra än de själva, men det ingår i tjänsten att delta. För att arbetet skall fungera går det därför inte att bestämma mellan vilka klockslag de ska arbeta. Även chefer ska ha en bra arbetsmiljö och arbetstider som inte påverkar hälsan negativt. Målet är att ingen ska abeta mer än heltid oavsett yrkesgrupp. Arbetets förutsättningar gör det i perioder svårt för chefer att klara det. Därför har de fått möjligheten ( förtroendet ) att själva försöka kompensera långa arbetsdagar eller perioder med ledighet när det är möjligt att göra det. Min erfarenhet är att detta inte är ett förtroende som missbrukas. Snarare är det ofta svårt att ta ut tillräcklig ledighet. Går de några timmar tidigare en dag syns det tydligt. Men det kan vara svårare att se när de arbetar kvällar och helger. Cheferna är ofta i samma situation som så många andra av er. Under perioder blir det mer än heltid. Som de inte ersätts för eftersom det ingår i anställningsavtalet att man inte får kompensation för övertidsarbete. Inger Thorén, HR-direktör Varför får hantverkarna parkera på sjukhuset?? Varför får hantverkarna som arbetar inne på sjukhusområdet parkera sina privata bilar inne på området? De har inte med sig utrustning och bilarna står på samma plats hela arbetsdagen. Denna löneförmån är orimlig i dessa problematiska parkeringstider för patienter och besökare. Få byggarbetsplatser i centrala delar av storstäder tillåter denna form av personalparkering för entrepenörer.» Det är viktigt att man förstår att detta inte är en fråga om att byggarna tar parkeringsplatser som sjukhuspersonalen annars kunde ha använt. Av framför allt utrymmes- och säkerhetsskäl är det omöjligt att låta sjukhuspersonalen parkera inne på byggområdet. Vi erbjuder nu byggarna att ställa sig på Ulleråker och åka personalpendeln till och från sjukhusområdet. Vi hoppas att de antar detta erbjudande, inte minst då sjukhuspersonalen har så pass begränsade möjligheter att parkera på området för närvarande. Projektledarna är tydliga gentemot entreprenörerna att byggarbetarnas privatbilar inte ska parkeras på sjukhusområdet varken inom byggområdet eller på besöksparkeringar. Samtidigt är det i praktiken svårt för oss att införa regelrätta förbud för byggarna, och än svårare att genomföra någon form av sanktioner om de skulle bryta mot dessa förbud. Landstingsservice Går det att hitta en annan plats för rökning? Finns det möjlighet att hänvisa rökare till annan plats än? cykelparkeringen vid infarten till parkeringsgaraget vid barnsjukhuset?» Vi har bedömt att den aktuella platsen är det bästa alternativet för närvarande, men vi kommer att ta med frågan om rökplatsernas placering vid planeringen av kommande ombyggnationer, och det kan medföra att vi hittar en annan placering. Kerstin Troedsson, chef hälsofrämjande sjukhus

16 30 Dagboken Matilda Starck, biomedicinsk analytiker 31 foto: magnus laupa Vårdens detektiver Med en känsla av förväntan kliver jag över tröskeln till min arbetsplats på klinisk fysiologi. Vad kommer att hända idag, vilka människor kommer jag att möta? Klinisk fysiologi tillhandahåller diagnostik för hela sjukhuset samt primärvården. Vi är även aktiva inom forskning, dels vår egen, dels som en service för andra verksamheter. Det som skiljer oss från laboratorieverksamheten är att vi har patientnära arbete. Här utförs undersökningar på olika organ i kroppen, främst för att kartlägga funktionen på organ som hjärta, lungor, blodkärl, mage och tarm. Arbetet innebär mätning, analys och bedömning med hjälp av tekniskt avancerad utrustning som ultraljud, ekg, luftflöde och tryckregistreringar. Jag börjar morgonen med kapselendoskopi. Det är en undersökning av tunntarmen, där patienten får svälja en kapsel, stor som en större medicintablett, som är försedd med en kamera. Denna lilla kamera kommer att färdas den naturliga vägen genom magsäck och tunntarm samtidigt som den tar bilder. Bilderna sänds till en dator och en virtuell resa av tarmen skapas ganska fascinerande! Efter lunchen ska jag bege mig till kärllaboratoriet. Här undersöker vi flera av kroppens blodkärl med hjälp av ultraljud. Ultraljud är extra roligt. På ett sätt är det som ett hantverk, då det är jag som undersökare som skapar bilden. Hela tiden behöver jag jobba med maskinen för att optimera bildkvaliteten. Med ultraljud kan jag direkt få en diagnos och jag får anpassa min undersökning efter de fynd som framkommer. Jag börjar med att undersöka en patient från strokeavdelningen för en misstänkt tia-attack. Kan patientens besvär En kameraförsedd kapsel, stor som en medicintablett, sväljs av patienten och sänder därefter bilder inifrån magsäck och tunntarm. bero på en förträngning i halspulsådrorna? Undersökningen går till så att jag håller ultraljudsgivaren mot patientens hals och för den fram och tillbaka över huden. Givaren skickar ut ultraljudssignaler och tar samtidigt emot information om hur det ser ut under huden. Ljudsignalerna omvandlas till en bild som direkt kan avläsas på skärmen. Därefter kan flöden och hastigheter mätas och beräknas. Det visar sig att det finns en förträngning vid ingången till det kärl som försörjer hjärnan med syrerikt blod. Jag mäter noggrant hastigheten vid förträngningen och sparar rörliga bilder på hur det ser ut i blodkärlet. Det är viktigt att bilderna har god kvalitet eftersom läkaren utformar sitt svar efter de bilder jag sparat. Efter undersökningen lämnar jag ett preliminärt svar till strokeavdelningen. Sedan måste jag kontakta kärlkirurgen för att meddela mina fynd. Kanske behöver patienten opereras för att undvika upprepad TIA-attack eller stroke. Nästa patient har problem med åderbråck i benens ytliga vener. Min uppgift är att göra en kartläggning av venerna med ultraljud. Detta kan vara enkelt gjort på 20 minuter en annan dag blir jag sittande i över en timme för att reda ut slingrande grenar och åderbråck. Venerna följer inte alltid anatomihandboken! Mitt arbete går ut på att analysera, titta på bilder och kurvor, lägga ihop pusselbitar, ledtrådar, för att få fram svar. Jag har hört att biomedicinska analytiker kallas vårdens detektiver det ligger nog mycket i det!»att kartlägga venerna med ultraljud kan vara enkelt gjort på 20 minuter en annan dag blir jag sittande över en timme för att reda ut slingrande grenar och åderbråck«

17 Krönika Morten Kildal Möten som ger energi Det senaste året har jag fått uppleva en helt ny sorts möten möten över gränser. Som ansvarig för införandet av värdebaserad vård har jag mött kuratorer, fysioterapeuter, sjuksköterskor och dietister som tillsammans diskuterat hur vi kan förbättra vården för patienterna. Sekreterare, läkare, undersköterskor och arbetsterapeuter har bidragit med sina perspektiv. Ekonomer och administratörer har tillfört nya dimensioner. Tillsammans har vi diskuterat hur patienterna med esofaguscancer kan få en bättre vård. Vi har kommit fram till hur diabetespatienternas hälsostatus ska kunna följas upp. Alla dessa möten har varit fyllda med energi och lust att förbättra. Vårt gemensamma fokus har varit att samverka över traditionella gränser När olika perspektiv och professioner möts ser vi nya saker professioner eller enheter för att skapa värde för patienten. Hur ska vi på bästa sätt hjälpa den unga vuxna med alkoholmissbruk eller det nyfödda barnet med esofagusatresi? Hur kan vi göra vården bättre för den äldre redan skröpliga kvinnan som råkat bryta höften? Men jag är också med på andra möten. Möten som präglas av stuprörstänkande. Möten som dränerar mig på kraft. Det händer när samma problem dyker upp igen och igen och ingen orkar ta tag i det. När det uppstår långdragna diskussioner om vem som ska betala för vad. När frågor som borde vara lösta dagtid blir nattjourens börda. Eller när det blir uppenbart att vården inte hänger ihop på ett bra sätt för patienten. När olika perspektiv och professioner möts ser vi nya saker. När vi byter erfarenheter ser vi verkligheten i ett nytt ljus. Konkreta och genomförbara förslag tas fram i dialog och samförstånd. Flera kan genomföras direkt, några behöver stöd och beslut av cheferna. Att få vara en del av ett proffsigt team som verkligen bryr sig om vad som är bäst för patienten, det ger sann arbetsglädje. I arbetet med värdebaserad vård har vi möjlighet att i lugn och ro diskutera och komma överens, öga mot öga, med alla berörda yrkesgrupper. Jag har sett vilket engagemang det finns hos medarbetare och chefer när vi träffas utanför stuprören. I dessa möten finns det respekt för varandras professioner och en stark vilja att förbättra vården. När vi möts över gränser får vi kraft och energi och patienten blir den stora vinnaren. Det har blivit ännu tydligare för mig i det systematiska arbetet med att utveckla värde för patienten. Vi behöver fortsätta att hitta och utveckla former för sådana möten över gränser! Morten Kildal är ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska