Strategisk plan och budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategisk plan och budget 2011-2013"

Transkript

1 Strategisk plan och budget -

2 lidköpings kommun Innehåll OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Lidköpings kommun 3 Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 3 Omvärldsanalys fokusområde kund 3 Omvärldsanalys fokusområde utveckling 4 Omvärldsanalys fokusområde ekonomi 5 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT Strategi: Kunden/brukaren i fokus 7 Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv 8 Strategi: En attraktiv arbetsplats 10 Strategi: Hållbar resursanvändning 11 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsförändringar påverkar kommunens kostnader 12 Statsbidragsförändringar 12 Elpriser 12 Personalkostnadsökningar central pott 12 Intern köp och försäljning 13 Inflationsskydd övriga kostnader 13 Externa hyror 13 Interna hyror 13 Internränta 13 Intäktsnivåer 13 Taxeförändringar 14 Investeringsutrymme 14 Investeringsbudget- och plan - 14 NÄMNDERNA Kommunfullmäktige 23 Revisorernas ansvarsområden 24 Kommunstyrelsen exklusive Intern Service 25 Kommunstyrelsen, Intern Service 26 Vård- och omsorgsnämnd 30 Barn- och skolnämnd 36 Utbildningsnämnd 43 Social- och arbetsmarknadsnämnd 49 Samhällsbyggnadsnämnd 53 Miljö- och byggnämnd 60 Teknisk servicenämnd 62 Kultur- och fritidsnämnd 68 Räddningsnämnd 73 Bilagor Fördelningsmodell,, 74 Investeringar 77 Specifikation av Teknisk servicenämnds investeringar 80 FINANSIERING Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 16 Skattesats 17 Krediter och räntekostnader 17 Finansiella intäkter och kostnader 17 Politiska prioriteringar 18 RÄKENSKAPER Resultatbudget - 18 Balansbudget 18 Finansbudget 18 JÄMFÖRELSER MED ANDRA Skattefinansierad verksamhet 19 Taxefinansierad verksamhet 20 Öppna Jämförelser 20 2 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

3 Omvärldsanalys Lidköpings kommun Omvärldsanalys Lidköpings kommun Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Genom visionen vill vi att Lidköping ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. Vi vill också skapa det hållbara Lidköping och har därför beslutat att perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet och långsiktiga planering. bara inom privat sektor utan även inom offentlig förvaltning. Tillgänglighet Tillgänglighet är ett av de viktigaste kvalitetsområdena inom alla tjänsteproducerande områden och är ett relativt vitt begrepp. Det omfattar en organisations alla kontaktytor med omvärlden, såväl internt som externt. Tillgänglighet handlar också om att inte utesluta några grupper i samhället utan göra lokaler, information och verksamhet tillgängligt och nåbart för alla. Omvärldsanalysens disposition är anpassad till visionen samt kommunfullmäktiges nya styrkort. Omvärldsanalysen är därför indelad i styrkortets fyra fokusområden: kund/brukare utveckling medarbetare ekonomi Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling innebär ett helhetsperspektiv: miljömässiga, sociala och ekonomiska hänsyn måste vägas samman vid beslut. Alla tre är lika viktiga, men man brukar säga att den miljömässiga dimensionen utgör gränsen för samhällsutvecklingen, den sociala målet och den ekonomiska medlet. Vi har bara ett jordklot och alla människor har ett gemensamt ansvar att förvalta och fördela jordens resurser på ett rättvist sätt. Hållbar utveckling i Lidköping För att skapa det hållbara Lidköping måste vi fortsätta värna och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter såsom vatten, luft, jord, skog och grönska samt minska energianvändningen, öka andelen förnyelsebara energikällor och prioritera en planering som ger närhet till arbete, service och fritid. Vi måste också se till att förändringar i riktning mot en hållbar utveckling kommer till stånd i jämlika och demokratiska former och genom frivilliga åtaganden. Det handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, samt att utveckla och vitalisera demokratin, till exempel genom dialoger med medborgarna. Omvärldsanalys fokusområde kund Vårt uppdrag som anställda och politiker är att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. Detta är grunden för fokusområde kund/brukare och strategin Kunden/brukaren i fokus. Kunden är kommuninvånaren som nyttjar våra tjänster, men kunden är även en potentiell företagare, nyinflyttare eller besökare från en annan kommun eller ett annat land. För att kunna tillgodose våra kunders behov behöver vi veta vad våra kunder/brukare efterfrågar. Kunden idag ställer krav. Mycket på grund av det stora utbudet av varor och tjänster och att kravet på tillgänglighet och service dygnet runt ökar. Dagens kunder efterfrågar också individuella lösningar och fler valmöjligheter, inte Den snabba tekniska utvecklingen medför nya möjligheter att tillhandahålla kommunal service med högre tillgänglighet och effektivare arbetsformer. Detta för med sig ökade krav från kommuninvånarna på interaktiva tjänster på webben och fler valmöjligeter vad gäller tillgänglighet och insyn 24 timmar om dygnet. Tidigare användes begreppet 24-timmarsmyndigheten som nu ersatts med e-förvaltning. Syftet med införandet av e-förvaltning är att förenkla för företag och enskilda att uträtta och ta del av myndighetsärenden, höja kvaliteten på myndigheternas beslut och effektivisera användningen av varje skattekrona. I ett globalt perspektiv har de svenska myndigheterna kommit långt vad gäller utvecklingen mot e-förvaltning. Bland OECDländerna ligger Sverige i täten och regeringen har under många år arbetet med frågan. I mars tillsattes en expertgrupp med namnet E-delegationen som hösten presenterade en strategi för hur e-förvaltning ska införas bland svenska myndigheter. Utmaningen för Lidköpings kommun är att använda tekniken på ett smartare sätt, där vi ser och tar vara på möjligheterna, för att tillgodose kundernas behov. Bemötande En organisations bemötande är en central och viktig kvalitetsfråga. Många företag och organisationer har idag ett gott bemötande som sin marknadsföringsstrategi, mycket på grund av det stora utbudet av liknande varor och tjänster som för med sig att nya konkurrensmedel krävs för att attrahera kunderna. Även hanteringen av synpunkter och klagomål är en mycket viktig faktor i arbetet med hur kunden upplever bemötandet och möjligheten att påverka. Synpunkts- och klagomåls-hantering i ett bredare perspektiv är ett relativt nytt sätt för kommunerna att arbeta, men är i allra högst grad en demokratisk fråga. En medveten klagomålshantering öppnar nya kanaler och vägar för kunden/brukaren i kontakten med kommunen och kan därmed öka den enskildes inflytande över tjänsterna. Många goda exempel finns att hämta erfarenhet ifrån inom den privata sektorn. Där pratar man om god kundvård som en avgörande fråga i konkurrensen med andra företag. God kundvård är att på bra sätt hantera brister, kritiska händelser och klagomål från kunden. Fördelarna med god kundvård gäller likväl i den offentliga sektorn som i den privata. På andra sidan Atlanten har man kommit långt i arbetet med ökad tillgänglighet och ett gott bemötande. Ett samlat begrepp för detta är seamless service. Kärnan i seamless service är att genom diskussioner, träning och utbildning förändra en hel STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 3

4 Omvärldsanalys Lidköpings kommun organisations värderingar och attityder för att mer fokusera på den man är anställd för. Begreppet används såväl inom det privata näringslivet som inom offentlig förvaltning. Phoenix i Arizona, lyfts ofta fram som ett gott exempel, där man arbetet med seamless service sedan i början av 90-talet och avsevärt förbättrat sina kontakter med medborgarna och externa samarbetspartners. Seamless service är idag en del av Phoenix varumärke och genomsyrar alla delar av organisationen. Idag arbetar många svenska kommuner utifrån Phoenix modell, så även Lidköping. Delaktighet För att skapa en god social hållbarhet bör alla ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Finns känslan hos medborgarna att de har stora möjligheter att påverka och upplever att det är lätt att komma i kontakt med kommunens tjänstemän och politiker, ger detta en grund för bra livskvalitet, som i sin tur leder till att kommunen är attraktiv att bo och leva i. Det har under lång tid skett en förändring av demokratin i Sverige, med ett över tid sjunkande valdeltagande och där allt färre blir medlemmar i politiska partier. Denna förändring har inte bara skett i Sverige, utan är en trend i hela västvärlden. Samtidigt vill svenskarna delta i samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor. Vi engagerar oss alltmer på andra arenor än tidigare, inte minst de sociala medierna har blivit nya mötesplatser. Den Demokratiredovisning som genomfördes 2004 i Lidköping visar att endast 4-5% är politiskt aktiva medan hela 75-80% uppger att de är intresserade av samhällsfrågor, men känslan av att kunna påverka är låg. Medborgarundersökningen visar att det finns en stor förbättringspotential vad gäller invånarnas känsla av möjligheten att påverka. Detta är inte unikt för Lidköping utan ser ut på ungefär samma sätt i hela riket. Sedan 2006 finns ett demokratiråd i kommunen vars strategi är att skapa en lokal demokratiutveckling som är långsiktigt hållbar, med medborgarinflytande som en central fråga med målet att deras möjligheter till inflytande successivt ska öka. Omvärldsanalys fokusområde utveckling Boende och transporter Boendet är en del i ett växande behov av att uttrycka sin identitet. Valet av livsstil blir allt viktigare när man väljer boende. Goda kommunikationer är en viktig förutsättning för att en region ska utvecklas som arbetsmarknad och boendemiljö. För nästan alla kommuner inverkar pendling och regionförstoring positivt på kommunens tillväxt, arbetskraftsförsörjning och lönenivåer. Både personresorna och varutransporterna ökar år från år. En orsak är den så kallade regionförstoringen, som innebär fler och längre arbetsresor. En annan orsak är vår alltmer aktivitetsinriktade fritid, som också ökar resandet. En tredje orsak är att kollektivtrafiken i delar av regionen inte är ett tillräckligt attraktivt alternativ till bilen. Samtidigt som vi gör oss allt mer beroende av personresor och varutransporter har teknikutvecklingen tagit fart. Främst gäller det personbilar som blir alltmer bränslesnåla och med fler bränslealternativ. Biogas blir allt mer tillgängligt, och här ligger Västra Götaland långt framme, både avseende produktion och distribution. påbörjas byggnationen av en biogasanläggning i Lidköping. God miljö Miljö- och hållbarhetsfrågor är i fokus och diskuteras alltmer i samhället. Hållbarhet är ett övergripande mål för samhällsutvecklingen och för att uppnå det krävs att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Klimatproblematiken står idag högt på många länders politiska agenda och det förs samtal om begränsat utsläpp av växthusgaser, till exempel koldioxid. Att hantera konsekvenser av klimatförändringar är en sida av saken den andra är att begränsa utsläppen av växthusgaser på ett avgörande sätt. På global nivå är aktiviteten hög inom ramen för klimatkonventionen och Kyotoprotokollet, som de två viktigaste internationella överenskommelserna kallas. Det nyligen avslutade Köpenhamnsmötet ser inte ut att ha flyttat fram positionerna. EU arbetar på flera sätt med klimatfrågorna, bland annat genom ett europeiskt klimathandlingsprogram. Nästan alla stater i Europa arbetar dessutom med egna nationella handlingsprogram. Transportsektorn, jordbruket, industrin och bostadssektorn är områden där begränsningar av klimatpåverkan blir alltmer aktuella. Som en konsekvens av klimatförändringarna, ökar nederbördsmängderna på vintern. För kommunerna runt Vänern finns en särskild problematik med riktigt höga vattenstånd. Den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen har pekat ut områdena runt Vänern som särskilt utsatta. Statens krav på kommunerna kommer att öka, men de ser ut att bli relativt begränsade med fokus på att kommunerna ska skärpa sin fysiska planering för att bättre hantera risker för ras, skred och översvämningar. Byggreglerna kommer att skärpas, både för bostäder och för anläggningar. Lidköpings kommun kommer att behöva klara anpassning till minskad energianvändning, åtgärder mot fukt och ett bättre inomhusklimat. Vi behöver också utveckla en aktivare beredskapsplanering för att klara kriser till följd av extremare vädersituationer. Folkhälsa De socioekonomiska klyftorna och skillnaderna i hälsa mellan olika grupper av kvinnor och män ökar under lågkonjunkturen. Det innebär inte bara negativa konsekvenser för den enskilde utan ger också kostnader för samhället. Långsiktigt arbete för bättre levnadsvillkor minskar hälsoklyftorna och i förlängningen ökar därmed den ekonomiska tillväxten. Förebyggande arbete kan minska kommunens kostnadsökningar. Befolkning Sveriges befolkning omfattar numera drygt 9 miljoner invånare. De flesta kommuner och län i Sverige har dock tappat befolkning de senaste åren. De län som har ökat mest är Stockholm, Skåne och Västra Götaland. En återhämtning har skett i områden som karakteriseras som tätortsnära landsbygd. Förlorarna de senaste 25 åren är traditionella bruks- och industriorter. 4 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

5 Omvärldsanalys Lidköpings kommun Näringsliv Global ekonomi och en allt rörligare och gränslös marknad har satt näringslivet och företagens utveckling än mer i fokus. Näringslivet ställs inför krav på snabbt agerande och snabb omställning av verksamheten. Det innebär ökade krav på kommunens förmåga och ambition att möta näringslivets behov och önskemål. Ett projekt är Den Företagsamma Förvaltningen. Syftet är att med ökad förståelse för företagarnas vardag, förbättra och kvalitetssäkra den kommunala servicen samt förbättra vårt lokala näringslivsklimat. Utbildning Befolkningens utbildningsnivå har stigit kontinuerligt. Gymnasieutbildning är idag det normala. Även eftergymnasial utbildning har successivt kommit allt fler tillgodo. Idag går nästan alla ungdomar vidare till den treåriga gymnasieskolan, men alla avslutar dock inte utbildningen. Kompetenskraven i samhället ökar ständigt. Det är inte längre möjligt att få arbetedirekt efter skolan, utan det behövs ytterligare utbildning. Väl inne i arbetslivet behöver man öka på sin kunskap kontinuerligt. Regeringen har skrotat gymnasiereformen GY-07. I stället pekar det mot att det i framtiden blir ett gymnasium med tre examinationsformer: en teoretisk, en yrkesinriktad och en lärlingsexamen. De som väljer lärlingsexamen får lära sig ett yrke på en arbetsplats i stället för i skolan. Syftet är att minska avhoppen från gymnasiet och öka antalet godkända elever. Historiskt har utbildningsnivån i kommunen och gamla Skaraborgs län varit låg. Detta har samband med tidigare näringsstruktur när det fanns gott om arbete inom industriell verksamhet och jordbruket. Internationalisering Inom flera områden ökar beroendet av andra länder, regioner och världsdelar. Tack vare goda kommunikationer blir det möjligt att konkurrera med varor och tjänster över hela världen. Starka företag blir större och allt mer internationella, samtidigt som konkurrensen om kunderna hårdnar. Information färdas blixtsnabbt över jorden och i media speglas globala händelser varje dag direkt in i vardagsrummen. Det påminner om att vardagen påverkas av händelser i andra delar av världen. Omvärldsanalys fokusområde medarbetare Vår personal är de som i vardagen möter våra kommuninvånare. Mötet mellan våra medarbetare och kunder/brukare är avgörande för hur kvalitén i våra verksamheter upplevs. Kompetensen hos våra medarbetare är här av avgörande betydelse. Kompetensen säkerställer vi genom att vi ständigt utvecklar våra medarbetare i förhållande till omvärldens behov. Dialogen med våra medarbetare är här ett viktigt verktyg att arbeta med utveckling på såväl individuell nivå som grupp. Det blir alltmer viktigt att våra medarbetare känner möjlighet till inflytande och påverkan i arbetet. Kompetensen säkerställer vi också genom att rekryterare medarbetare med rätt kompetens. Behov av rekrytering de kommande åren kommer att vara stort med hänsyn till förestående generationsväxling. En förväntad ökad rörlighet på arbetsmarknaden bidrar också till att rekryteringsfrågor kommer att vara i fokus de kommande åren. Kommunens förmåga att attrahera nya medarbetare är för närvarande god men insatser krävs för att behålla attraktionskraften. Vår ledarförsörjning måste också tryggas. På olika sätt ska vi understödja det goda ledarskapet hos befintliga chefer. Vi måste också säkerställa den kommande generationsväxlingen i denna grupp. Införandet av fler heltidstjänster, insatser för mångfald och jämställdhet, arbete mot diskriminering samt en attraktiv lönebildning är andra angelägna uppgifter för framtiden. Även arbetet med det systematiska arbetsmiljöarbetet ska upprätthållas och utvecklas för att säkra den goda arbetsplatsen och behålla den låga sjukskrivningsnivån. Medarbetare ska uppmuntras att ta eget ansvar för sitt liv och sin hälsa. Omvärldsanalys fokusområde ekonomi Världsekonomin påverkar Sveriges ekonomi De senaste årens utveckling har tydliggjort hur tätt världen hänger samman ekonomiskt. Globaliseringen innebär att utvecklingen av den internationella ekonomin ofta avgör hur det går med arbetstillfällena i Sverige. Kollapsen på de finansiella marknaderna 2008 innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet och förstärkte den konjunkturnedgång som hade börjat skönjas. Den svenska exporten föll kraftigt liksom industrins investeringar. Den finansiella turbulensen i kombination med en försvagad framtidstro bidrog också till att andra investeringar samt hushållens konsumtionsutgifter backade. BNP föll med 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008, vilket är omfattande även i ett historiskt perspektiv. Världsekonomin är nu på väg ut ur den djupaste konjunkturnedgången sedan andra världskriget. Det kraftiga BNP-fallet i världen har avstannat och finansmarknaderna har börjat fungera bättre. Även världshandeln, som minskade med 11 procent första kvartalet, ökar igen. En viss återhämtning i ekonomin har börjat skönjas. Även om BNP under sjönk med drygt 4 procent bedömer Sveriges kommuner och landsting att BNP växer med omkring 2,5 procent såväl som. Trots det bedöms sysselsättningen bli lägre än idag, och arbetslösheten förväntas öka till över 10 procent. Att tillväxten i produktionen och efterfrågan inte förmår stoppa en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden beror på att det tidigare produktionsbortfallet var så stort. Efter en så kraftig nedgång som vi sett i BNP, industriproduktion och utrikeshandel är det inte orimligt att vänta sig en rekyl, det vill säga en snabb uppgång. Men det finns annat som talar för en svagare tillväxt i världsekonomin de närmaste åren. Betydande obalanser i världsekonomin behöver återställas. Främst gäller STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 5

6 Kommunfullmäktiges styrkort och målsättning av indikatorer detta USA, som har stora problem med obalanser i såväl statens som i hushållens finanser samt i bytesbalansunderskott. Världens regeringar har stimulerat ekonomin med olika finanspolitiska insatser. Stimulanspaketen frestar på de statliga budgetarna vilket är ohållbart på längre sikt. Vidare har räntenivåerna sänkts till näst intill 0-räntenivåer i många fall, vilket vare sig är sunt eller hållbart i ett längre perspektiv. och kommunernas ekonomi Den låga efterfrågan och det svaga arbetsmarknadsläget innebär att skatteunderlaget utvecklas svagare än normalt. Kommunernas huvudsakliga inkomster är skatteintäkter från medborgarna, vilket kompletteras med ett statligt inkomstutjämningsbidrag. Detta bidrag garanterar varje kommun en inkomstnivå motsvarande 115 procent av rikets skatteunderlag. Hur skatteunderlaget i riket utvecklas är en mycket viktig faktor för kommunernas ekonomi. Skatteunderlagets viktigaste beståndsdelar är antalet arbetade timmar i riket samt den genomsnittliga timlönen. Sveriges kommuner och landsting bedömer i den senaste prognosen (april) att konjunkturen börjar ta fart vilket påverkar skatteunderslagstillväxten positivt. Tabell: Skatteunderlagets ökningstakt i riket elevantalet kraftigt, medan gymnasieskolan just nu tar emot stora elevkullar. Antalet äldre kommer att öka, även om den stora ökningen av vårdbehov finns längre framåt i tiden när den stora 40-talistgenerationen börjar efterfråga kommunal hemvård och äldreomsorg. Utöver de demografiska förändringarna måste kommunerna hantera effekterna av lågkonjunkturen. De flesta kommuner vidtog åtgärder och reviderade sina budgetar för att på så sätt få års budgetar att gå ihop. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka kraftigt jämfört med dagens nivåer. Kommunerna har fått stora statliga tillskott för och fram till år, det så kallade tillfälliga konjunkturstödet. För är det betydande belopp, men dessa minskar kraftigt för och. Det ekonomiska läget i kommunerna är för relativt gott, men när det tillfälliga konjunkturstödet minskar - och skatteunderlagets tillväxt är låg försämras utsikterna framledes betydligt. Många kommer att behöva anpassa kostnaderna till de förutsättningar som råder. Häri ligger en utmaning att agera snabbt men tänka långsiktigt samt att beslut och åtgärder genomsyras av alla tre dimensionerna för hållbar utveckling. Diagrammet ovan visar skatteunderlagets ökningstakt i riket för perioden enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognoser i april, oktober och december samt februari. Fallet under var brant och medförde stora intäktsbortfall för kommun- och landstingsektorn. Vändningen som kommer under och accelererar innebär att intäkterna ökar igen. Skatteunderlaget förväntas växa med 2,0 procent, 2,4 procent, 4,0 procent och 4,5 procent enligt april prognosen. och det finns andra ekonomiska utmaningar Under de kommande åren finns inget eller mycket begränsat utrymme i kommunerna för att höja ambitionsnivån. Även om det finns tecken på en stabilisering av den ekonomiska utvecklingen, står kommunerna inför en lång period av tuffa anpassningar. Lite förenklat kan man säga att det finns två huvudtyper av skäl till anpassningar av verksamheten. Dels handlar det om att behovet av tjänster förändras på grund av demografiska förändringar, dels om det tryck som den rådande lågkonjunkturen skapar. En del av de åtgärder som kommunerna idag genomför, är en följd av demografiska förändringar. Inom grundskolan minskar 6 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

7 Kommunfullmäktiges styrkort och målsättning av indikatorer Kommunfullmäktiges styrkort och målsättning av indikatorer Vision: Lidköping - en välkomnande och hållbar kommun Vi vill att Lidköping ska uppfattas som en välkomnande kommun. Vi vill också att perspektivet hållbar utveckling ska prägla all verksamhet och långsiktiga planering. Detta ser vi som helt nödvändigt för att kommande generationer ska kunna få ett lika gott liv som vi har idag. Strategier för att närma oss visionen: Kunden/brukaren i fokus Lokal utveckling i ett globalt perspektiv En attraktiv arbetsplats Hållbar resursanvändning För att visa om vi är på rätt väg har kommunfullmäktige valt ett antal vägvisare/indikatorer Fokusområde: Kunden/Brukare Strategi: Kunden/brukaren i fokus Verksamheterna ska ha kunden/brukaren i fokus. Vi ska ha en hög tillgänglighet för våra kunder/brukare och ge dem ett gott bemötande. Vi ska även arbeta för ökad delaktighet och nöjdhet. Framgångsfaktor: Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. De ska så långt det är möjligt få sina behov och egna val tillgodosedda, samt känna sig delaktiga och nöjda med den service och de tjänster som kommunen tillhandahåller. er Andelen kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i kommunen. Det ska vara lätt för kunderna/brukarna att komma i kontakt med kommunen. Fler kanaler och forum för dialog ska utvecklas med hjälp av ny teknik och genom information om kontaktvägar. Vi ska förbättra vår tillgänglighet via telefon och e-post. Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande Vi ska arbeta för öppenhet och insyn i våra verksamheter och uppmuntra till delaktighet och inflytande i den demokratiska processen. Genom fler mötesplatser och möjligheter till dialog och ett öppet klimat gentemot media vill vi ge kunskap och skapa engagemang kring kommunens ärenden och verksamhet. Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande Oavsett vem man som kommuninvånare har kontakt med i kommunen ska vi kunna garantera ett gott och trevligt bemötande. Ingen ska behöva slussas runt mellan olika personer utan vi ska snabbt och effektivt hantera varje ärende. Vi ska vara öppna för synpunkter och klagomål och på ett strukturerat sätt hantera dessa. Andelen brukare inom respektive förvaltning som är nöjd med kommunens verksamheter Idag genomför flera förvaltningar kundundersökningar för att bilda sig en uppfattning om hur tjänsterna som levereras upplevs. Målet är att fler förvaltningar och verksamheter regelbundet ska följa upp sina kunder/brukares synpunkter för att kunna utveckla verksamheten. Genom regelbundna kundundersökningar kan vi förbättra vårt bemötande och tjänsteutbud ytterligare och öka vår tillgänglighet och service till våra kommuninvånare. er Ansvar 1. Tillgänglighet : Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun 44% 60% 65% Samtliga nämnder 2. Delaktighet: Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande (NII) 49% 55% öka öka Samtliga nämnder 3. Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal 4. Kundnöjdhet: Andel brukare inom respektive förvaltning som är nöjd med kommunens verksamheter (brukarundersökningar) 53% 63% 65% Samtliga nämnder öka 90% Samtliga nämnder STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 7

8 Fokusområde: Utveckling Fokusområde: Utveckling Strategi: Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Vår utveckling av lokalsamhället bygger på omvärldskunskap, lokala förutsättningar, deltagande och resurshushållning. Utvecklingsperspektivet omfattar såväl det geografiska Lidköping som kommunen som organisation. Framgångsfaktorer Varierat boende i attraktiva miljöer För att kunna locka människor att vilja bo kvar i samt flytta till Lidköping är det viktigt att kunna erbjuda ett varierat boende i attraktiva miljöer. Varierat boende avser variation i storlek, upplåtelseform och läge. Attraktiva miljöer omfattar bostadens läge i relation till arbete, samhällsservice, kollektivtrafik och rekreationsmöjligheter. er Ansvar 5. Andel som i medborgarundersökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder 25% 30% 40% SBN 6. Andel lägenheter direkt tillgängliga för inflyttning i kommunens fastigheter 0,3% 1% 1% 2% AB-Bostäder 7. Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten SBN God miljö Att arbeta för en god miljö innebär att inse att det bara finns ett jordklot, samt att alla människor har ett gemensamt ansvar att förvalta och fördela klotets resurser. Lidköpings kommun har en lång tradition av ett brett förankrat miljöarbete som vi nu bygger vidare på, inte minst genom att ta fram en ny klimatstrategi med klimatmål. Som när den är klar ska tas med i styrkortet. er Ansvar 8. Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller leasar 53% 60% öka 1) Samtliga nämnder 9. Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet (referånsår 2006) -22% -50% minska 1) Samtliga nämnder 10. Totala elanvändningen i samtliga förvaltningar och KS-enheter (referånsår 2006) -1,5% minska minska 1) Samtliga nämnder 11. Energianvändning för uppvärmning och varmvatten i fastigheter som förvaltas av fastighetskontoret (förbrukning i kilowattimmar per kvadratmeter kwh/m2) 117 minska minska 1) Samtliga nämnder 12. Andelen kommuninvånare som är nöjd med kommunens miljöarbete 36% 50% 60% 1) Samtliga nämnder 11% 25% 1) IS, BSN, VON, UTN 14. Kommunens skogsinnehav (ha) SBN 1) När klimatstrategin är klar ska klimatmålen tas med i styrkortet Möjlighet till en hållbar livsstil Lidköpings kommun har 2008 beslutat att hållbar utveckling ska vara ledstjärna för kommunens utveckling. För att lyckas med detta krävs bland annat att kommunen går före och ger medborgarna möjligheter att välja en hållbar livsstil. Vardagsbeslut som innebär närhet till arbete, service och fritid, ökad resurssnålhet och medborgerlig delaktighet i lokaldemokratin ska underlättas av kommunens arbete. er 13. Andelen Krav-märkt av totala mängden livsmedel (mätt i kronor) handlat av grossist Ansvar 15. Antal kilometer gång- och cykelväg i Lidköpings kommun 92 öka öka öka SBN 16. Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering 51% 60% 65% TSN 17. Antal resande med kollektivtrafik, tätort öka öka öka SBN 18. Antalet resande med Kinnekulletåget öka öka öka SBN Säkerhet och trygghet Att människor upplever att det är säkert och tryggt att leva i Lidköpings kommun är en viktig förutsättning för att kunna känna sig delaktig i samhället. Lidköpings kommun arbetar kontinuerligt med säkerhet och beredskap. Vi strävar efter att bygga upp en bra säkerhet i och beredskap inför de små olyckorna, de större händelserna samt de stora katastroferna blev Lidköping som första kommun i världen utsedd till En säker och trygg kommun av WHO. 8 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

9 Fokusområde: Utveckling er Ansvar 19. Andelen medborgare som känner sig trygga 40% 50% 60% Samtliga nämnder 20. Antal skador per 1000 invånare (Invånare som sökt läkare eller tandläkare pga skada) 93 minska minska minska Samtliga nämnder 21. Antal höftfrakturer per invånare över 65 år 87 minska minska minska VON, SBN 22. Antal anmälda brottsbalksbrott per 1000 invånare 85,9 minska minska minska UTN, BSN, N, SAN, SBN 23. Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom minska minska minska Samtliga nämnder Ett varierat och hållbart näringsliv Lidköpings kommun verkar för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för det lokala näringslivets utveckling och expansion, stimulera tillväxten och underlätta för nyetableringar och företagande. Ett varierat och hållbart näringsliv minskar samhällets sårbarhet för omvärldsförändringar. er Ansvar 24. Tillväxt i total lönesumma 2,6% öka öka öka KS 25. Antalet företag/1000 invånare i åldern år 159 öka öka öka KS 26. Antal miljöcertifierade företag 24 öka öka öka KS God folkhälsa Arbetet för en god folkhälsa handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla. Utmaningar i folkhälsoarbetet är den ökande förekomsten av övervikt och fetma i alla åldrar, den ökande psykiska ohälsan för alla grupper, särskilt för de mellan 16 och 24 år, ökad alkoholkonsumtion samt fallskador hos de äldre. Folkhälsoarbetet i Lidköping är riktat till hela befolkningen men har särskilt fokus på barn och ungdomar. er Ansvar 27. Ohälsotal, värdet för åldersgruppen år 15,8 minska minska minska Samtliga nämnder 28. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig druckit alkohol 65% öka öka öka SAN, BSN, N 29. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig röker 70% öka öka öka SAN, BSN, N 30. Andel som går från introduktionsprogram för flyktingar till självförsörjning 74% 85% 85% 85% SAN 31. Andel barn i förskoleklass, årskurs 4 och 7 som ej är överviktiga (snitt) 81,5% öka öka öka BSN, N, TSN 32. Andel barn, 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 6,0% minska minska minska SAN 33. Arbetslöshet, öppen och i program 7,3% minska minska minska SAN 34. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program 16,4% minska minska minska SAN Attraktivt utbildningsutbud Utbildning utgör ett viktigt konkurrensmedel i dagens samhälle, både för att behålla och att locka till sig invånare. Regioner med välutbildad befolkning är attraktiva, drar till sig investeringar och utvecklas snabbare. Grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet liksom stimulerande lärmiljöer är viktiga där kunskaper utvecklas utan geografiska, sociala eller kulturella begränsningar. er Ansvar 35. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 32% öka öka öka UTN 36. Andelen behöriga till gymnasieskolan 89,5% öka öka öka BSN 37. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 4 år 83,9% öka öka öka UTN Attraktivt fritidsutbud Genom ett rikt och brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter tillgängliga för alla, skapas goda förutsättningar för både deltagande och eget utövande. Dialog och samarbete med föreningslivet är nyckelord liksom att vid bidragsfördelningen påtala vikten av förebyggande arbete avseende drogfrihet, jämställdhet, diskriminering, miljö och öppenhet för alla. er Ansvar 38. Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter (index skala 1-10) 8,0 öka öka öka N STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 9

10 Fokusområde: Medarbetare Internationalisering Internationalisering öppnar vägar till gränsöverskridande samarbete och utveckling och ger tillträde till en global arbetsmarknad. Möten och samverkan med andra länder skapar ökad förståelse och förutsättningar för samförstånd och bidrar därmed till fred och säkerhet. Kommunens vänortskontakter är en viktig resurs i internationaliseringsarbetet och används idag för att knyta närmare kontakter mellan skolor, föreningar och enskilda. Genom internationell samverkan blir vi en känd och erkänd samarbetspartner, vilket bidrar till kommunens utveckling och tillväxt, tar tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens och erfarenhet samt främjar tolerans och förståelse mellan människor. er Ansvar 39. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen Samtliga nämnder 40. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten ( tkr) Samtliga nämnder Nöjda medborgare Bland de viktigaste värdemätarna på hur väl kommunens verksamheter motsvarar förväntningarna är i vilken utsträckning medborgarna är nöjda. er Ansvar 41. Andel medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter 63% öka öka öka Samtliga nämnder 42. Andel medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på 74% öka öka öka Samtliga nämnder 43. Valdeltagande kommunfullmäktige 82,3% KS, UTN 44. Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna år 24,1% öka öka öka Samtliga nämnder Fokusområde: Medarbetare Strategi: En attraktiv arbetsplats En förutsättning för att i framtiden rekrytera ny personal, behålla befintlig och utveckla befintlig är att våra arbetsplatser i kommunen är attraktiva. Viktigt är möjligheter till inflytande, goda arbetsmiljöer, anställningsvillkor, trygghet och utveckling i arbetet. Kommunen kommer de kommande åren ha stora pensionsavgångsgångar där vi konkurrerar med andra arbetsgivare och möter en ny generation på arbetsmarknaden med delvis andra krav och förväntningar. Framgångsfaktor: Gott ledar- och medarbetarskap Ett gott ledar- och medarbetarskap är en förutsättning för att skapa attraktiva arbetsplatser. Våra ledare är goda representanter för kommunen. De har en hög kompetens inom sitt verksamhetsområde och tar ansvar för sitt uppdrag. Tillsammans med sina medarbetare arbetar de för att nå uppställda mål. Arbetet präglas av ansvarstagande, påverkan, lojalitet, tillit och förtroende. er Nöjd medarbetarindex Mäter i arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Omfattar helheten innefattande bland annat; delaktighet, ledarskap, kompetens, jämställdhet och trygghet. Anställningsvillkor, heltid Anger andel tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön som är heltidsanställda. Sjukfrånvaro Mäter frånvaro på grund av sjukdom i förhållande till tillgänglig tid. 10 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

11 Fokusområde: Ekonomi Andelen utrikes födda er Ansvar 45. Nöjd medarbetarindex 3,91 3,92 Samtliga nämnder 46. Anställningsvillkor, heltid 59% 60% 63% 65% Samtliga nämnder 47. Sjukfrånvaro 4,6% 4,5% 4,4% 4,3% Samtliga nämnder 48. Andelen utrikes födda 4,3% 4,5% 4,6% 4,7% Samtliga nämnder Fokusområde: Ekonomi Strategi: Hållbar resursanvändning Ekonomi betyder hushållning. Ekonomisk hållbarhet innebär att medborgare långsiktigt kan försörja sig och att kommunens resurser räcker till att utföra den service som medborgarna har rätt till och efterfrågar. Utmaningen i den ekonomiska dimensionen är att med ekonomins hjälp styra verksamheten mot ökad resurshushållning. För Lidköpings kommun innebär detta att säkerställa att resurserna inte överutnyttjas i vare sig ekonomiskt, miljömässigt eller socialt hänseende. Framgångsfaktor: God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunen tillfredsställa medborgarnas och brukarnas/kundernas behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att få samma service. Detta ställer krav på att kommunen har en långsiktig ekonomisk balans, vilket innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Överskottet bidrar till att finansiera investeringar och utgöra buffert för oförutsedda kostnader eller händelser. För att kommunen ska upprätthålla den ekonomiska ställningen krävs att kommunens långfristiga upplåning inte ökar och att kommunens kapital inte minskar. Vidare är det viktigt att kommunens investeringsnivå inte överstiger vad man kan finansiera själv. Ett sätt att styra inköp av varor och material är att göra upphandlingar utifrån hållbarhetsperspektivet. De områden som upphandlas bör därför öka samt att i de fall där avtal finns bör dessa följas i större utsträckning. er Överskott i förhållande till skatter och bidrag Överskottet i procent av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning beräknas i rullande treårsperioder, det vill säga tre år framåt och tre år bakåt. Målet är att kommunen över tid ska uppnå ett överskott motsvarande 1 % av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning. För motsvarar detta 17,0 mnkr. Självfinansieringsgrad investeringar Kommunen kan - utan att behöva sälja kapital eller låna pengar finansiera ett belopp som motsvarar kommunens totala avskrivningar, vissa avsättningar avseende pensioner samt årets resultat. Målet är att kommunens investeringsvolym ska rymmas inom denna nivå. Långfristig upplåning Upplåning innebär räntekostnader. Om kommunens investeringar finansieras med egna medel bör den långfristiga upplåningen inte öka. Målsättningen är att den långfristiga upplåningen inte ska öka utifrån års nivå. Värdesäkring av Gullspångskapitalet Kommunfullmäktige beslöt i samband med försäljningen av aktierna i Gullspångs Kraft AB att värdet på detta kapital ska förvaltas så att det reala värdet är oförändrat till kommande generationer. Detta innebär att kapitalet vid varje bokslutstillfälle uppgår till indexerat belopp. För uppgår detta till 95,1 %. Målsättningen är att det vid årets slut ska motsvara 100 % av indexerat belopp, vilket uppgick till 1 692,7 mnkr. Avtalstrohet Ambitionen för kommunen är att öka mängden inköp som görs på befintliga upphandlade avtal samt att åstadkomma fler avtal på de varor och tjänster kommunen köper. er Ansvar 49. Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod. -1,46 1% 1% 1% 50. Självfinansieringsgrad investeringar, 100 % rullande treårsperioder. 40,4% 100% 100% 100% 51. Långfristig upplåning 219 ej öka ej öka ej öka 52. Värdesäkring av Gullspångskapitalet 95,1% 100% 100% 100% 53. Avtalstrohet, andel inköp via tecknade avtal för varor och tjänster 30% öka öka öka Samtliga nämnder STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 11

12 Beräkningsförutsättningar Beräkningsförutsättningar Befolkningsförändringar påverkar kommunens kostnader Styrmodellen omfattar en metod för att justera nämndernas ramar efter demografiska förändringar, så kallade målgruppsförändringar. Modellen utgår från den befolkningsprognos som kommunen uppdaterar årligen med utgångspunkt från grunddata som erhålls från statistiska centralbyrån (SCB). Exempel på målgruppsförändring: Ökat/minskat antal elever år Målgruppspeng per elev 50 st 70 tkr Summa förändring tkr Målgruppspengen för Lidköping utgår från de ekonomiska uppgifter som kommunen lämnar till SCB och sedan sammanställs i det så kallade räkenskapssammandraget. Målgruppspengen justeras varje år och beräknas med utgångspunkt från den så kallade prislappen i kostnadsutjämningen, vilken är beräknad utifrån ett genomsnitt för Sveriges kommuner vad en individ i varje åldersklass förväntas kosta. Prislappen justeras därefter med ett antal faktorer som förväntas påverka kostnadsnivån i kommunen, det kan vara geografiska demografiska eller sociala faktorer. Med denna justering erhålls den så kallade prislappen för Lidköping i respektive ålderskategori. För att de prioriteringar som kommunfullmäktige tidigare gjort, vad gäller verksamhetsinriktningar och kvalitet, inte ska påverkas av förändringar i målgruppens storlek, så räknas prislappen om till Lidköpingsstandard. I den omräkningen tas hänsyn till om nämndens anslag avviker från nivån i kostnadsutjämningen. Därmed säkerställs de politiska prioriteringarna över tid. Den tredje delen i beräkningen justerar målgruppspengen så att de fasta kostnaderna rensas bort. De fasta kostnaderna utgörs i det här sammanhanget av lokalkostnader och förvaltningsgemensamma overheadkostnader och hämtas ur statistiska centralbyråns räkenskapssammandrag. Den sista delen i beräkningen tar hänsyn till befolkningsförändringarna i de olika ålderskategorierna jämfört med föregående prognos. Förändringen i antalet i respektive åldergrupp multiplicerat med Lidköpingspengen ger en förändring i budgetbelopp. Målgruppsförändringar används inom verksamheterna förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och LSS. För LSS beräknas målgruppsförändringen utifrån senast kända antal insatser, för - är det utfallet som ger förändring i målgruppsersättning. För målgruppsberäkningen har befolkningsprognosen gjord i mars använts som bygger på uppgifter om befolkningen : Det värde som befolkningsprognosen visar är det utgående värdet på befolkningen respektive år. I målgruppsberäkningarna har det utgående värdet använts som ingående värde kommande år. Det innebär att skillnaden i värdet mellan befolkningsprognosen 2008 och blir värdet för målgruppsförändring i budget. Befolkningsprognos, gjord Totalt år år år år år år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor Statsbidragsförändringar Enligt cirkulär från Sveriges kommuner och landsting så kommer bidrag för stöd till anhöriga läggas in i det generella statsbidraget från och med. För och framåt utgår närmare 300 mnkr till kommunerna för vidareutveckling av stödet till dem som hjälper och vårdar närstående. Bidraget övergår alltså från att vara riktat till att vara generellt, vilket innebär att Vård- och omsorgsnämndens budget justeras från och med med tkr. Den 1 juli införs allmän förskola för treåringar. Det innebär att alla barn ska erbjudas minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola från och med höstterminen det år de fyller tre år. Kommunen kompenseras med detta utökade åtagande i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Kostnaden beräknas från och med uppgå till 440 mnkr årligen och ingår i det generella statsbidraget till kommunerna. För Lidköpings kommun innebär det tkr, vilket tillförs Barn- och skolnämndens budgetram från och med. Elpriser Det av upphandlingsenheten prognostiserade elpriset uppgår till följande i perioden: Elpris, kr 1,09 1,14 1,14 Nämnderna uppmanas ta hänsyn till denna kostnadsbild när det gäller budgetering av elkostnaderna för perioden. För sker ingen handel än, därför är värdet samma som året innan. Personalkostnadsökningar central pott Ökningen av personalkostnaderna budgeteras centralt under kommunstyrelsen i särskilt anslag. Nämnderna erhåller tilläggs- 12 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

13 Beräkningsförutsättningar Tabellen nedan visar förändring i antalet i olika åldrar samt vilken budgetpåverkan det ger respektive år. Tabell ; påverkan efter beräkningar av målgruppspeng Prognos mot prognos 2008 Befolkning påverkan Barn- och skola år år Delsumma barnomsorg år år Desumma förskoleklass och grundskola Utbildning Vård- och omsorg, äldre Vård- och omsorg, LSS, insatser Summa budgetpåverkan anslag när löneavtalen är kända. Nämndernas ramar är i års nivå, vilket innebär att budgetanslaget för personalkostnadsökningar omfattar,, och års personalkostnadsökningar. Uppräkningen i planen för - var beräknad på en 2-procentig löneökningstakt. Uppräkningstakten bedöms bli högre av konjunkturinstitutet (för kommunala grupper) och uppgår till 2,4 procent. Uppräkningen av personalkostnaderna i den centrala potten uppgår till 2,0 procent, 2,5 procent för och 3, 0 procent för. Den centrala lönepottens anslag omfattar tillsvidareanställdas månadslöneökning. Intern köp och försäljning Intern serviceförvaltningen säljer kost- och städtjänster till förvaltningarna. Kosttjänster köps av Utbildning, Barn- och skola och Vård & Omsorg. Städtjänster köps mest av tidigare nämnda nämnder och Kultur & fritid. För att ge nämnderna långsiktiga planeringsförutsättningar bör städ- och kostpriserna regleras. Priset till förvaltningarna utgår från en självkostnadskalkyl. Städkostnaden består till 95 procent av personalkostnader och resterande övriga kostnader. Kostpriset består till 45 procent av personalkostnader, 39 procent av livsmedel, 8 procent av lokalkostnader och 8 procent av övriga kostnader. För - gäller att priserna maximalt får förändras årligen i takt med följande index eller beslut: Kostnadspost Maximal ökning Personalkostnader Kommunens lönepolitiska beslut Livsmedel Storhushållsprisindex Övriga kostnader 2 % Inflationsskydd övriga kostnader Nämndernas ramar år beräknas utifrån års ramtilldelning. Den största delen av kostnadsmassan är personalkostnader, vilka nivåjusteras efter det att avtalen blivit kända. Den posten som omfattar övriga kostnader justeras genom att en uppräkning sker med hänsyn till inflationstakten för budgetåret. Sveriges kommuner och landstings prognos över konsumentprisindex för år uppgår till 2,3 procent. Nämndernas övriga kostnader i budgetramen är uppräknade med samma ökningstakt. Externa hyror Fastighetskontoret administrerar i princip samtliga hyresavtal i kommunen, även de externa hyresavtalen. De flesta externa hyresavtalen är indexerade och knutna till konsumentprisindex. Därför justeras nämndernas ramar med ett tillägg för en indexering av dessa hyror för (2,3 %). Interna hyror De interna hyresnivåerna till nämnderna får inte höjas från fastighetskontorets sida. Därför räknas inte nämndernas ramar upp med anledning av interna hyreshöjningar. Internränta Sveriges kommuner och landsting rekommenderar en internräntesats på 4,3 procent för. Det är i linje med förbundets prognos för den långa statsobligationsräntan för år. I budgetarbetet för - sänktes nämndernas ramar med anledning av att internräntan sänktes från 5 procent till 4 procent. I linje med detta justeras de kommunbidragsfinansierade nämnderas ramar med mellanskillnaden mellan 4,0 och 4,3 procent, det vill säga 0,3 procentenheter. Intäktsnivåer Nämndernas intäktsnivåer i budgetramarna är justerade år med 2 procent. STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 13

14 Beräkningsförutsättningar Taxeförändringar Teknisk Servicenämnd en omfattar en höjning av följande taxor: Elnätstaxan 3,0 mnkr (4,1 %). Taxan för vatten- och avlopp motsvarande 3,0 mnkr (9,0 %). Taxan för renhållning motsvarande 0,7 mnkr, vilket motsvarar 4,3 %. Samhällsbyggnadsnämnden en omfattar en höjning av grundbeloppet för plan- bygg och mätningstaxor med 1 krona, till 46 kr, vilket motsvarar en höjning med 2,3 %. Investeringar Investeringsutrymme Den investeringsnivå som är hållbar i ett längre perspektiv är den nivå som kommunen kan klara att finansiera själv. Avskrivningarna är kostnader som inte leder till några utbetalningar, dessa kan alltså kommunen använda för investeringar. Detta gäller även för vissa kostnader vad gäller pensioner, som kostnadsförs men som betalas ut senare i tiden. Dessutom är resultatet en del som kommunen kan använda för att finansiera investeringarna. Dessa poster sammantaget uppgår till följande i budget- och planperioden -. Avskrivningar 113,6 112,8 112,8 Avsättningar pensioner 7,0 7,0 7,0 Årets resultat 7,6 17,8 29,8 Investeringsutrymme 128,1 137,6 149,6 Lidköpings kommun har under de senaste åren haft en hög investeringsvolym, vilket inneburit att kommunen har fått låna pengar till investeringarna. Diagrammet nedan visar på investeringsvolymen i procent av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning, där kommunen ligger betydligt högre än jämförbara kommuner och rikets genomsnitt. Investeringsvolym i % av skatter och bidrag 18,00 Investeringsbudget- och plan - Summa investeringar per nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknisk Servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd Intern service Vård- och omsorgsnämnd Socialnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Räddningsnämnd Kommunstyrelsen Summa investeringar Den genomsnittliga investeringsvolymen för - uppgår till 104,7 mnkr. I bilaga finns en sammanställning som visar vilka objekt som föreslås för respektive nämnd. Nedan följer en kortare beskrivning av respektive nämnds investeringsobjekt. Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget omfattar, förutom schablonbelopp för maskiner och inventarier tkr, även 800 tkr för byte av gatubelysning. Upprustning av badplatser uppgår i nämndens budget till 0,4 mnkr år och 0,2 mnkr årligen -. Stenportsgatans investering uppgår till 4,0 mnkr och avser ombyggnad av gågatan mellan Sevillagatan och torget. Hamnstadens utredning uppgår till 12,9 mnkr löper från -. Ett belopp för Hamnstadens utbyggnad på 20,0 mnkr finns i budgeten fördelat under åren och. En del av utveckling av Östra Hamnen etapp 2 finns i planen för och uppgår till 7,0 mnkr. Resterande 25,5 mnkr av totalt 32,0 mnkr finns utanför planperioden. Etapp 2 avser två kajplatser, köryta, magasinyta samt gångväg till pir. 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 Lidköpings kommun Rikets snitt Jämförbara kommuner Nämnden har i förslaget en disposition på 1,0 mnkr, 3,0 mnkr och 3,0 mnkr. Nämndens investeringsbudget- och plan omfattar även exploateringsinvesteringar. 2,00 0, , ,00,00 År uppgick investeringsutfallet till 192,5 mnkr, vilket var betydligt mindre än budgeterat (322,5 mnkr). För och framåt är investeringarna i betydligt lägre nivåer, vilket innebär att kommunen finansierar sina investeringar med egna medel. Teknisk servicenämnd Teknisk servicenämnds investeringsobjekt återfinns i specificerade i särskild bilaga. Lidköpings Elnät investeringar omfattar inventarier, mätvärdesinsamlig, Lovene Fördelningsstation och 40 kv-ledning mellan Lovene och Järpås. Vidare finns medel avsatta för vindkraftens utbyggnad. Ytterligare anslag finns för serviser, reinvesteringar på landsbygden samt tätorten. området Askeslätt samt 14 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

15 Beräkningsförutsättningar Sjölunda 1,2 och 3 finns även budgeterat. Vidare finns även anslag för transformatorbyte och fördelningsstation i Järpås. Lidköpings bredbands investeringsmedel omfattar anslutningar för privatpersoner, företag och kommunala verksamheter samt kanalisation och fibersättning i stadskärna och landsbygd. Vidare finns i budgeten inventarier och utrustning för telefoni. Skogsbrynet har fördyrats. Investeringsutgiften är bedömd till 7,5 mnkr. 5,0 mnkr finns med i års budget. För finns 2,5 mnkr anslaget. Ombyggnad av köken med anledning av kostutredningen finns med uppgående till 10 mnkr. Totalt uppgår investeringsutgiften till 20 mnkr, varav 10 mnkr fanns med i budgeten för. Vatten-Avlopps investeringar omfattar serviser, en ombyggnad av VA-verken samt kostnader för utbyggnad i planområdena Sjölunda och Hamnstaden. Uppgraderingen av avloppsreningsverket finns utanför planperioden. Renhållningens investeringar omfattar bilar och maskiner samt investering i Kartåsens avfallsanläggning. Kultur- och fritidsnämnd Nämndens investeringar består av ny- och ersättningsinvesteringar inom maskiner, konst, inventarier, miljö- och säkerhetsåtgärder, handikappsåtgärder, inventarier till biblioteket samt ett dispositionsanslag. I nämndens investeringsbudget finns inventarier till biblioteket till ett belopp om 4,0 mnkr för. Nämndens investeringsanslag omfattar även en förprojektering avseende inomhusscen (). FÖr ingår i nämndens anslag 5.0 mnkr avseende konstgräsplan. Intern service Fastighets egna investeringar Fastighetskontorets investeringar omfattar dels egna investeringar och dels investeringar som görs på uppdrag av nämnderna. De egna investeringarna utgörs av energisparåtgärder (3,0 mnkr årligen) samt anpassningar och övriga investeringar uppgående till 6,0 mnkr för åren -. För är beloppet 8,0 mnkr. Övriga investeringar består till största delen av datoriserad styrning, inventarier och maskiner, verksamhetsanpassningar åt verksamheterna samt ett anslag för fastighetskontorets disposition. De egna investeringarnas driftskostnader täcks inom fastighetskontorets budget. Fastighetskontorets investeringar i fjärrvärme till Majåkerskolan finns med planen för år med 6,0 mnkr. Fastighets investeringar på uppdrag av nämnderna Förskola/skola i Sjölunda finns till hälften med i års plan, resterande utanför planen. Investeringen uppgår till 22,0, och avsåg endast förskola. Dock utgår förskolan på Askeslätt, vilken delvis ersätts av förskolan på Sjölunda. Barn- och skolnämnden har behov av en omfattande lokalanpassning både inne och av utomhusmiljön på Lidåkers förskola. Investeringsutgiften har fördyrats och uppgår till 19,8 mnkr. 10,0 mnkr finns avsatt i års investeringsbudget och 9,8 mnkr i års investeringsbudget. Anpassning av lokalerna i Månesköldsskolan omfattas av anslaget för anpassningar och övriga investeringar. Vård- och omsorgsnämndens byggnation av nytt gruppboende för funktionshindrade i den före detta förskolelokalen i Råda Ombyggnaden av korttidshemmet på Mossvägen finns i budget. Kostnadsberäkningen uppgår till 6 mnkr, varav 0,5 mnkr avser projektering och ingår i års investeringsbudget. Fastighetskontoret tar över förvaltning av Gata/Park Förråd på Sockerbruksgatan och på Mellbygatan. Fastigheterna är i dåligt skick och behöver upprustas, 7,0 mnkr finns i budget för, medan 7,5 mnkr finns i planen för. Lidbeckska husets renovering uppgår till ca 10 mnkr, varav 5,7 mnkr avser investeringsutgifter och finns i investeringsbudgeten för. Städenheten Städenheten anslag uppgår till 300 tkr årligen och avser inventarier och utrustning till verksamheten. Kommunstyrelsen Servicekontoret I förslaget finns sammanlagt 1,6 mnkr föreslaget för år för upphandling av nytt personalsystem. För finns 3,0 mnkr budgeterat för upphandling och implementering av nytt ekonomisystem. Kostnaderna består i båda fallen av licenser och kostnader för upphandling, uppgradering och implementering av systemen. Vård- och omsorgsnämnd Nämnden har, förutom de anslag som redovisats under fastighetskontoret, ett årligt anslag för inköp av inventarier till verksamheten uppgående till 3,0 mnkr. Barn- och skolnämnd Nämnden har, förutom de anslag som redovisats under fastighetskontoret, ett årligt anslag för inköp av inventarier till verksamheten uppgående till 2,0 mnkr. Utbildningsnämnd Nämnden har, förutom de anslag som redovisats under fastighetskontoret, ett årligt anslag för inköp av inventarier till verksamheten uppgående till 3,0 mnkr. Social- och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnden har ett årligt anslag till inköp av inventarier till verksamheten uppgående till 0,3 mnkr. STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 15

16 Finansiering Räddningsnämnd Räddningsnämndens anslag för investeringar uppgår till tkr år, tkr och tkr och avser utrustning och inventarier till verksamheten. Objekt som finns utanför planperioden Inomhus idrottshall (inom 10 år) mnkr Inomhusscen Ny infart till Ågårdsområdet, mer p-platser (inom 3-5 år) 8-10 mnkr Miljöstation Ågårdsområdet (omgående) Konstgräsplan Ågårdsområdet 4-6 mnkr Ny läktarbyggnad inkl omklädning, förråd, kansli fotbollen (3-5 år) mnkr Utveckling av östra hamnen, kajplatser Utveckling av Östra hamnen etapp 1 B uppgår till 1,5 mnkr och avser toppbeläggning av hamnplanen, utsiktsplats, väg och parkering. Hamnstaden (delar av) Förskola Sjölunda/Villa (delar av) Kablifiering av Änghagen Östra hamnens utveckling Inbyggnad av avloppsreningsverket (24 mnkr) Uppgradering av avloppsreningsverket (12 mnkr) Flytt av dagvattenledning (Hamnstaden) Änghagen, flytta av mottagningsstation Gösen (20-90 mnkr) Avloppsförening; sommargården, ca 50 hushåll (15-20 mnkr) Bredband till sommargården, ca 50 hushåll, (8 mnkr) Återvinningsstation västra kommunen, troligen enligt renhållningsordningen Kartåsens avfallsanläggning (utanför planen 5,9 mnkr) Ågårdens vårdcentrum köket, (ytterligare 3,0 mnkr) Vänerkökets ombyggnad, 27,5 mnkr ytterligare. Investeringen i Parketten Näcken uppgår till 3,0 mnkr och omfattar ombyggnad av ventilation. Nya förskolelokaler på Majåker. Ombyggnad av tvätthall, räddningstjänsten. Finansiering Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens intäkter består till största delen av kommunalskatt (62 %) och kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift (12 %). Generella statsbidrag utgör 9 %, avgifter och ersättningar utgör 12 % och bidrag utgör 5 % av kommunens intäkter. Kommunalskattens storlek är beroende av den kommunala utdebiteringen och skatteunderlaget i riket. Varje kommun är garanterad 115 % av rikets skatteunderlag. Lidköpings kommuns skatteunderlag är 96 % av rikets. Staten kompenserar mellanskillnaden mellan 96 % och 115 %, vilket är den så kallade inkomstutjämningen. Kommunen är därmed beroende av den nivå som skatteunderlaget i riket hamnar på. Skatteunderlaget är i huvudsak beroende av antalet arbetade timmar i Sverige och den genomsnittliga timlönen. Sveriges kommuner och landsting bedömer dessa variabler och ger en prognos över skatteunderlaget och därmed intäktsnivåerna kommunvis. Den kommunalekonomiska utjämningen är en utjämning mellan kommuner för att kompensera för skillnader i möjligheten att bedriva verksamhet. Hänsyn tas till geografisk, demografisk och social struktur i kommunen. Lidköpings kommun är givarkommun, vilket innebär att kommunen har bättre förutsättningar att bedriva verksamheten än rikets genomsnitt. LSS-utjämningen är en utjämning för stöd enligt lagen om särskilt stöd för funktionshinder. Lidköpings kommun är här en mottagarkommun av bidrag. Sedan 2008 är den tidigare statliga fastighetsavgiften kommunal och uppgår till cirka 57 mnkr årligen för Lidköpings kommun. Det statliga konjunkturstödet uppgår för till till 14,2 mnkr årligen, och ingår i kostnadsutjämningens belopp. Prognos skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos i oktober över skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning som innebär att skatteunderlagets ökningstakt justerats för och framåt. Skatteunderlaget förväntas växa med 1,8 procent, 1,6 procent, 3,9 procent och 4,4 procent. Diagrammet nedan visar hur de senaste prognoserna har förändrats. Skatteunderlagets ökningstakt i riket - 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, SKL februari SKL april SKL augusti SKL oktober Bedömningen av skatteunderlagets tillväxt bygger på den samhällsekonomiska bild som SKL presenterar: Lågkonjunkturen ger ett tydligt avtryck på skatteunderlaget. Förra året och i år förutses den årliga skatteunderlagstillväxten bli nästan fyra procentenheter lägre än 2008, se tabell 2. Det beror delvis på regelförändringar, men framförallt på att färre arbetade timmar och lägre löneökningstakt i lågkonjunkturens spår leder till mycket svag ökning av den viktigaste skattebasen; lönesumman. Detta motverkas endast till en liten del av att stigande arbetslöshet medför ökade inkomster av arbetslöshetsunderstöd och utbildningsbidrag. Skatteunderlaget påverkas också, med viss eftersläpning, av att det stora fall vi sett på världens börser har minskat AP-fondens tillgångar avsevärt. Via den så kallade bromsen i det allmänna pensionssystemet bidrar detta till att en långsam ökning av pensionsinkomsterna håller tillbaka skatteunderlaget. 16 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

17 Finansiering Återhämtningen i ekonomin och stigande börskurser leder så småningom till att bromsen i pensionssystemet börjar släppa. Ökad sysselsättning innebär också att löneökningstakten stiger och skatteunderlaget åter växer i hyfsad takt och. För närvarande dämpar en låg pris- och löneökningstakt såväl skatteunderlagstillväxten som fördyringen av kommunernas och landstingens kostnader. Den tilltagande skatteunderlagstillväxten från och med beror till viss del på större pris- och löneökningar. Ökningen i tillväxttakt är därför mindre i reala termer än då man räknar nominellt. SKL:s prognos över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för följande beräkning över skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för, och. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, mnkr Oktoberprognosen, 21,29 utdebitering Skatteintäkter 1 407, , ,5 Inkomstutjämning 247,3 250,4 256,3 Kostnadsutjämning (inkl regleringsavg) -17,3-45,0-60,9 Utjämningsbidrag LSS 23,8 23,9 24,0 Fastighetsavgift 59,6 59,6 59,6 Summa 1 720, , ,5 År och ingår statligt konjunkturstöd med 14,2 mnkr årligen. Skattesats Lidköpings kommuns skattesats uppgår till 21,29 kr efter det att kommunfullmäktige sänkte skatten med 10 öre inför. Senaste förändringen av kommunalskattens storlek var, då skattesatsen höjdes med 30 öre. Förändring av skattesatsens storlek En höjning eller sänkning av skattesatsen med 10 öre innebär att skatteintäkterna ökar respektive minskar med 6,6 mnkr i års nivå. Skattesats i jämförelse med andra kommuner Kommunfullmäktige höjde utdebiteringen med 30 öre inför budgetåret. Den kommunala utdebiteringen uppgår till 21,39 för. Lidköpings kommuns skattesats är 65 öre högre än riket, men 19 öre lägre än genomsnittet bland kommunerna i Västra Götaland (- 19 öre). Skattesatsen i Lidköpings kommun är 26 öre högre än jämförbara kommuner ,09 21,45 21,05 20,71 21,09 21,48 21,13 20,72 21,39 21,58 21,13 20,74 * jämförbara kommuner är de kommuner som liknar Lidköping med hänsyn tagen till geografiska, demografiska och sociala förutsättningar, är hämtade ur statistikdatabasen Webor (SKL i samarbete med Statistiska centralbyrån). Krediter och räntekostnader Kommunen började 2008 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala krediten uppgick i årsbokslutet till 219 mnkr. Med en räntesats på 3,5 % i genomsnitt uppgår räntekostnaderna årligen till 7,7 mnkr. Lånekostnader (3,5 % i ränta) Upplåning, mnkr ,3 3,3 3,3 Upplåning,mnkr 124 4,3 4,3 4,3 Summa 219 7,7 7,7 7,7 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter utgörs av utdelningar från och värdeuppgång av kommunens fondplaceringar. För att uppnå en intäkt på mnkr i perioden beräknas en avkastning motsvarande 4,8 %. Övriga finansiella intäkter består av utdelningar från kommunens helägda bolag, räntebidrag samt övriga intäkter. Övriga finansiella kostnader består i huvudsak av finansiella kostnader för pensioner. Finansiella kostnader och intäkter Kapitalförvaltningen 72,1 72,8 73,2 Övriga finansiella intäkter 1,5 1,4 1,3 Räntekostnader -7,7-7,7-7,7 Övriga finansiella kostnader -2,9-3,9-4,1 Finansnetto 63,0 62,6 62,7 Finansnetto budget i balans? Kommunens positiva finansnetto har möjliggjort att kommunen kan bedriva verksamhet i större omfattning/högre ambitionsnivå än vad som varit möjligt med enbart skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Det föreligger dock en risk i att inför varje enskilt budgetår räkna med en utdelning och uppgång i storleksordningen 5 %-enheter per år. Svängningar på kapitalmarknaderna påverkar kommunens budget i stor utsträckning, vilket inte minst finanskrisen 2008 tydliggjorde. Diagrammet nedan visar kommunens nettokostnadsandel av skatt och utjämning. Nettokostnader i % av skatt och utjämning 106,00 104,00 102,00 Lidköping Lidköping Västra Götaland Jämförbara kommuner Rikets genomsnitt 100,00 98,00 Rikets snitt Jämförbara kommuner ,09 21,54 20,95 20, ,09 21,58 21,05 20, ,09 21,57 21,05 20,83 96,00 94, , ,00, ,09 21,55 21,05 20,78 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 17

18 Resultatbudget - Politiska prioriteringar Utbildningsnämnden är kompenserad för utökade IT-driftskostnader, vilket orsakades av inträdet i Göliska IT. Beloppet uppgår till 1,6 mnkr och ingår i utbildningsnämndens budgetram för och framåt. Social- och arbetsmarknadsnämnden erhåller utökat kommunbidrag med 5,0 mnkr från och med för utökade kostnader för vård- och behandling samt ekonomiskt bistånd. Vård- och omsorgsnämndens budgetram minskas med 6,0 mnkr med anledning av den tidigare höga tilldelning avseende volymberäknade LSS-kostnader. Barn- och skolnämndens budgetram utökas med 3,0 för att nämnden ska kunna bibehålla kvaliteten i förskolan avseende 18 barn i grupperna, samt att inga grundskolor ska stängas. Internservice (fastighetskontoret) får ianspråkta 4,3 mnkr av tidigare överskott för att finansiera underhåll av Lidbeckska huset. För får nämnden disponera 5,0 mnkr för underhållsåtgärder. Samhällsbyggnadsnämndens budget utökas med 650 tkr som kompensation för fria kollektivtrafiksresor inom kommunen för personer som är 75 år och äldre. Resultatbudget - Resultatbudget, mnkr Verksamhetens intäkter 849,2 862,4 862,4 Verksamhetens kostnader , , ,7 Avskrivningar -113,6-112,8-112,8 Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter 1 407, , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 313,4 288,9 279,0 Resultat före finansnetto -62,6-57,6-49,6 Finansiella intäkter 73,6 74,2 74,5 Finansiella kostnader -10,6-11,6-11,8 Resultat efter finansnetto 0,4 5,1 13,1 Nämndernas ramar är justerade med en uppräkning av de övriga kostnaderna med 2,3 %. Internräntan har justerats från 4,0 till 4,3 %, vilket har påverkat nämndernas ramar. Externa hyror har år beräknats öka med 2,3 %. Nämndernas ramar är justerade efter volymförändringar i verksamheterna (målgruppsförändringar). Barn- och skolnämndens budgetram justeras med anledning av utökade statsbidrag för allmän förskola för treåringar, med tkr från och med. Vård- och omsorgsnämdens budgetram justeras med anledning av att ett riktat statsbidrag övergår till att vara generellt (anhörigstödet). ramen utökas från och med med tkr. Räddningsnämndens budgetram justeras med anledning av att tidigare uppräkning bedömts som för hög. Detta innebär att nämndens budgetram minskar med 224 tkr. Balansbudget - Balansbudgeten visar kommunens ekonomiska ställning vid årets slut för samtliga år i budget- och planperioden. Investeringarna finansieras med egna medel och inga nya långfristiga skulder planeras. Det planerade resultatet för de tre åren innebär att soliditeten förstärks under perioden. Balansbudget, mnkr Tillgångar IB UB UB UB Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa Tillgångar Eget kapital, avsättning och skulder Eget kapital Avsättningar Kortfristiga skulder Långa skulder Summa eget kapital, avsättning och skulder Soliditet % 79,4 79,3 80,4 81,7 Poster utanför redovisningen Ökning av pensionsskuld -20,7-12,4 0,0 Värdesäkring av Gullspångskapitalet -34,5-35,2-35,9 Resultat efter värdesäkring och totalt pensionsåtagande -54,8-42,5-22,8 Resultatbudgeten ovan är baserad på ovanstående antaganden, prognoser och beräkningar. Dessa sammanfattas nedan: Skattesats 21,29 %. Skatteprognos oktober. Personalkostnadsökningar i lönepotten är uppräknad med 2,0 % och med 2,5 % för och 3% för. Nämndernas ramar är justerade med en uppräkning av intäkterna med 2 %. Finansbudget,mnkr Medel från verksamheten erat resultat 0,4 5,1 13,1 Avskrivningar 113,6 112,8 112,8 Avsättningar 7,0 7,0 7,0 Summa 121,0 124,9 132,9 Använda medel Investeringar 126,9 83,3 91,6 Likvida medel, utgående -5,9 41,6 41,3 Inv självfinansierandegrad % 95,3 100,0 100,0 Med ovanstående investeringsvolymer behöver kommunen inte 18 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

19 Vad kostar verksamheten anskaffa kapital, utan finansierar sina investeringar helt med egna medel. I tabellen ovan framgår att det även finns en marginal i perioden som innebär att likviditeten ökar och kommunen kan minska den långfristiga upplåningen. Dock under förutsättningen att kommunens resultat inklusive finansintäkterna uppnår det budgeterade beloppen. Kulturverksamhet, kr/invånare Kulturverksamhet omfattar stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek samt musikskola Vad kostar verksamheten? Lidköpings kommun i jämförelse med andra! Lidköpings kommun Liknande kommuner Rikets genomsnitt Vad kostar verksamheterna i Lidköpings kommun och hur förhåller sig kommunens kostnader jämfört med andra kommuner? Statistiken nedan är hämtad ur Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Liknande kommuner är ett urval av kommuner som liknar Lidköping utifrån geografisk, demografisk och social struktur. Statistiken avser åren 2006, 2007 och Statistiken för publiceras inte förrän under hösten. Skillnaderna i kostnader mellan Lidköpings kommun, andra kommuner och rikets snitt kan bero på flera faktorer, till exempel olika förutsättningar att bedriva verksamheterna eller på politiska beslut och politisk ambitionsnivå för verksamheterna. Skattefinansierad verksamhet Infrastruktur och skydd, kr/invånare Förskola och skolbarnomsorg, kr/invånare Lidköpings kommun Liknande kommuner Rikets genomsnitt Förskola och skolbarnomsorg omfattar öppen förskola, förskola, familjedaghem 0-12 år samt fritidshem Grundskola, kr/invånare Lidköpings kommun Liknande kommuner Rikets snitt Lidköpings kommun Jämförande kommuner Rikets genomsnitt Infrastruktur och skydd omfattar fysisk och teknisk planering, bostadförbättringar, näringslivsbefrämjande åtgärder, konsument- och energirådgivning, turistverksamhet, gator och vägar samt parkering, parker, miljö- och hälsoskydd (myndighetsutövning), miljö- och hälsa och hållbar utveckling, alkoholtillstånd samt räddningstjänst. Fritidsverksamhet, kr/invånare Lidköpings kommun Liknande kommuner Rikets genomsnitt Grundskola omfattar förskoleklass, grundskola och obligatorisk särskola. Gymnasieskola, kr/invånare Lidköping Liknande kommuner Rikets genomsnitt Gymnasieskola omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning samt särvux. Fritidsverksamhet omfattar allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. STRATEGISK PLAN OCH BUDGET - 19

20 Öppna jämförelser en sammanfattning per verksamhetsområde Äldre och handikappomsorg, kr/invånare Lidköpings kommun Liknande kommuner Rikets genomsnitt Äldre och handikappomsorg omfattar vård- och omsorg enligt Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen, insatser enligt Lagen om särskilt stöd för funktionshindrade och Lagen om assistensersättning, öppen verksamhet samt färdtjänst och riksfärdtjänst. Individ- och familjeomsorg, kr/invånare Lidköpings kommun Liknande kommuner Rikets genomsnitt Individ- och familjeomsorg omfattar barn- och ungdomsvård, missbrukarvård för vuxna, övrig vuxenvård, familjerätt, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsåtgärder. Taxefinansierad verksamhet kr/m2 inkl moms -11 Jämförelse - Lidköping med medel för riket Avfall VA El(nät+handel) Fjärrvärme TOTALT Källa: Nils Holgerssonstudien Tabellen ovan avser kostnaden avfall, vatten och avlopp, el (nätavgift plus handel) samt fjärrvärde för en lägenhet i Lidköpings kommun jämfört med rikets genomsnitt. Öppna jämförelser en sammanfattning per verksamhetsområde Öppna Jämförelser jämförelser för hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre, grundskola, gymnasieskola, trygghet och säkerhet samt folkhälsa. Lidköpings resultat jämförs med snittet för riket samt liknande kommuner. I det följande redovisas uppgifter från Öppna jämförelser inom områdena grundskola, gymnasieskola samt vård- och omsorg om äldre. Gruppen liknande kommuner är de samma som används i kostnadsjämförelserna inom respektive verksamhet. Grundskola Gruppen liknande kommuner innehåller Trelleborg, Hudiksvall, Upplands Väsby, Vänersborg, Katrineholm, Motala, Falköping, Alingsås, Nässjö och Piteå. Slutbetyg vårterminen ,5 76,6 76,3 Andelen som uppnått målen i samtliga ämnen 212,0 209,4 204,3 Genomsnittsligt meritvärde 89,6 88,9 89,0 Andel behöriga till gymnasieskolan Liknande kommuner Rikssnitt Lidköping Förklaring: Med meritvärde avses summan av betygsvärdena (G=10, VG=15 och MVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen Högsta möjliga meritvärde är 320 poäng. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt program krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas bland dem som fått eller skulle ha fått betyg. Elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår därför inte ,5 83,5 82,9 Antal elever som uppnått minst G i ämnesproven åk 9 Liknande kommuner Rikssnitt Lidköping 95,6 96,3 96,2 93,8 96,7 96,8 Matematik Engelska Svenska Förklaring: Andel elever som har uppnått Skolverkets kravnivå i ämnet av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen Rikssnittet avser de 182 kommuner som besvarat Sveriges Kommuner och Landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. Öppna jämförelser publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting sedan Syftet är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. I nuläget publiceras öppna 20 STRATEGISK PLAN OCH BUDGET -

Lidköping en välkomnande och hållbar kommun

Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköping en välkomnande och hållbar kommun kommunfullmäktiges styrkort - 2 Vi är till för medborgarna Oavsett var du arbetar i kommunen så är ditt uppdrag att vara till för kommuninvånarna och tillgodose

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå.

I Lidköpings kommun har vi en och samma vision som vi strävar efter att uppnå. Kommunfullmäktiges styrkort 2015-2017 Vi är till för medborgarna Oavsett var du arbetar i kommunen så är ditt uppdrag att vara till för kommuninvånarna och tillgodose deras behov. För att på bästa sätt

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 Attraktiv och effektiv organisation Det kommunala uppdraget är att varje skattekrona ska ge största möjliga utväxling vare sig det gäller snöröjning eller omsorgen på ett äldreboende.

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp: Vision och mål Antagen av: Ärendebeteckning: Dnr: Kommunfullmäktige 2019-06-24 67 2019-220 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp: Ersätter dokument: Revideras: Uppföljning: Årligen Innehållsförteckning

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Förutsättningar och omvärldsbevakning

Förutsättningar och omvärldsbevakning Förutsättningar och omvärldsbevakning 2.1 HÅLLBARHETENS TRE DIMENSIONER Mål för god ekonomisk hushållning i Ale kommun ska medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS VÅ R G E M E N S A M M A PLÅNBOK 2019 E n ko r t fa t t ad i n fo r m a t i o n o m å r s b u d g e t e n Läs årsbudgeten i sin helhet osthammar.se/ kommunensbudget BUDGET 2019 Inkomster Utgifter Resultat

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS TORSÅS KAN BÄTTRE. Det spelar roll vem som styr och leder kommunen. Här kan du läsa om några av de politiska prioriteringar

Läs mer

Följ med oss på resan till framtidens kommun

Följ med oss på resan till framtidens kommun Följ med oss på resan till framtidens kommun Handlingsprogram för Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun Socialdemokraterna i Bengtsfors kommun vill ha ditt förtroende att fortsätta ta ansvar för utveckling

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

Personalpolicy för Laholms kommun

Personalpolicy för Laholms kommun STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Strategisk plan

Strategisk plan Strategisk plan 2017-2019 Budget 2017 Dokumentnamn Strategisk plan 2017-2019 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 4 Fastställd/upprättad 2016-09-19/KS 2016/484 Senast

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... INNEHÅLL Inledning... 2 Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål... 2 På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!... 2 Ett hållbart Varberg... 2 Socialnämndens mål- och inriktning...

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt föregående år endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning, vård

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör... VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT SKAPAR VI EN BRA ARBETSMILJÖ OCH GER SAMHÄLLSSERVICE MED HÖG KVALITET. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen

Läs mer

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt 2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under

Läs mer

Budget 2017 S-MP-V 1

Budget 2017 S-MP-V 1 Budget 2017 S-MP-V 1 Ansvar och utveckling Grunden för vår gemensamma välfärd är utveckling och tillväxt på Gotland. Fortsatt utveckling ställer krav på ett Gotland som är attraktivt att bo, leva och verka

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl Växjö är en bra kommun att leva i och de som vill bo och verka här ska känna sig välkomna. Kommunen växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det finns också mycket

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Läget i flera av kommunens verksamheter är under hård ekonomisk press. Kommunen tappar kompetens och kontinuitet då flera

Läs mer

Strategisk plan och budget 2014-2016

Strategisk plan och budget 2014-2016 Strategisk plan och budget -2016-01-15 Innehåll Kommunfullmäktiges styrkort och målsättning av indikatorer 3 Ekonomiska planeringsförutsättningar 13 Kommunfullmäktige 25 Kommunens revisorer 26 Kommunstyrelsen

Läs mer

Budgetbilaga M, L, C och KD. Ramtilldelning och resultaträkning inkl. beräknad finansiering för SPB 2018-2020 Finansieringen bygger på oförändrat skatteuttag och på SKL:s prognoser gällande skatteutvecklingen.

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Budget Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia

Budget Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia Budget 2015-2017 Finansborgarrådets förslag The Capital of Scandinavia Konjunkturen Beräknad BNP-tillväxt på 1,8 procent 2014 och 3 procent under 2015 Svag efterfrågan i omvärlden dämpar exporten Återhämtningen

Läs mer

Introduktion ny mandatperiod

Introduktion ny mandatperiod Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Resursbehovsutveckling

Resursbehovsutveckling FS 213:6 213-1-17 FOKUS: STATISTIK Resursbehovsutveckling 212-222 Utvecklingen av resursbehoven redovisas för fyra verksamhetsområden: barnomsorg, grundskola, gymnasium samt äldreomsorg. Samtliga verksamheters

Läs mer

Visioner och kommunövergripande mål

Visioner och kommunövergripande mål Kommunchef Ann Willsund ann.willsund@morbylanga.se Beslutande Kommunfullmäktige 114-08-29 1(5) Dnr /000686-010 Visioner och kommunövergripande mål 2020 Vision Mörbylånga kommun har en vision om framtiden.

Läs mer

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer