DOKUMENT INSPIRATIONSDAGEN DEN 2 OKTOBER 2006

Transkript

1 DOKUMENT INSPIRATIONSDAGEN DEN 2 OKTOBER

2 INNEHÅLL Vision, syfte, mål och strategi med KNUT Jämställdhets- och brukarperspektiven Projektledarnas reflektioner Analysgruppens reflektioner Förslag på nästa steg Redovisning av gruppernas arbete Utvärdering av dagen Deltagarlista Syfte med Inspirationsdagen Involvera och engagera personal som arbetar med försörjningsstöd kring frågor som berör dem i sitt dagliga arbete, att utveckla sin verksamhet genom erfarenhetsutbyte och lärande tillsammans med övriga kommuner inom KNUT. Samt naturligtvis bidra till KNUTs övergripande syfte fler blir självförsörjande genom att vi blir bättre. Dagen ska ses som en start på övergången mellan FAS II (kartläggning och beskrivning av verksamheten) och FAS III (analys av verksamheten som den bedrivs i dag, identifiera behov av förändring). Dagen kommer även att bidra till FAS IV där vi undersöker vilka vi kan lära av utifrån identifierade behov och vad respektive verksamhet kan lära ut. Specifika och gemensamma utvecklingsområden identifieras. Efter Inspirationsdagen ges tillfällen för fördjupat erfarenhetsutbyte och lärande, ex genom att besöka varandra. 2

3 Syfte med KNUT Genom ett strukturerat samarbete ta tillvara kunskap från arbetsmetoder och processer som sannolikt kan medföra att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande. Vision Fler blir självförsörjande genom att vi blir bättre Målsättningar Parterna ska bygga strukturer som främjar ett systematiskt samarbete och lärande av goda exempel. Deltagande parter ska under projekttiden få ökad kunskap om dokumenterat framgångsrika arbetsmetoder och processer. Projektet ska resultera i att parterna startar ett samordnat projekt där inhämtade lärdomar implementeras och genomförs. Strategi Fas I Samsyn vision, syfte & målsättning Partnerskap hur ska vi arbeta ihop Förväntningar på varandra Roller och ansvar Hur följa upp KNUTS arbete utifrån ett lärandeperspektiv Fas II-V FAS II - Kartlägga och beskriva kärnprocessen från mottagning till egen försörjning med klienten i fokus. Välja målgrupper. Så här GÖR vi idag! Beskriva arbetsmetoder! Värderingar och förhållningssätt som styr. Jämställdhets- och brukarperspektiv. Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. FAS III utifrån beskrivningar analysera arbetsmetoder och processen från mottagning till egen försörjning. Vad vet vi om resultat och effekter? Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna. Identifiera behov av förbättringar. FAS IV - Vilka idéer har vi själva om förbättringar? Vem kan vi lära av? Vad kan vi lära andra? Samverkan mellan kommuner utifrån identifierade behov. FAS V Utveckla och genomföra förbättringar samt utvärdera och sprida. Integrera det som fungerar och ta bort det som inte fungerar lika bra. Målgrupper I första hand socialsekreterare och andra yrkeskategorier med ansvar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad. Därutöver förtroendevalda, chefstjänstemän, ansvariga för; studie- och yrkesvägledning, sfi (svenska för invandrare), kommunala vuxenutbildningar samt kommunens personalförsörjning på kort och lång sikt. 3

4 Organisation KNUT s ORGANISATION Extern ordförande Lokala styrgrupper i respektive kommun Ledningsgrupp Extern resurs Analysgrupp Projektledargrupp Referensgrupper för verksamheterna Processcoach Jämställdhets- och brukarperspektiven Ledningsgruppen och projektledargruppen har bejakat Socialstyrelsens synpunkter nedan vad gäller perspektiven kring jämställdhet och brukare och kommer att arbeta vidare med att söka skapa förutsättningar för ökad förståelse och tillämpning. KNUTS arbete med jämställdhet - några utgångspunkter KNUTs åtagande Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter. Inom EU är jämställdhet en prioriterad fråga. Alla EU-finansierade projekt ska ha ett jämställdhetsperspektiv. I vår ansökan om medel till KNUT angav vi att jämställdhet ska vara ett genomgående tema. Vi angav specifikt följande; Vid inventeringen av goda exempel ska särskilt studeras hur jämställdhetsfrågan beaktats och hur eventuella erfarenheter kan användas inom KNUT. Läget i kommunerna. Inom ramen för KNUT genomfördes den mars 2006 för projektledarna en utbildning i innotiimi@opera. Projektledarna praktiserade metoden på temat jämställdhet. Det primära syftet var att lära sig använda metoden. Resultaten får inte övervärderas men de ger en bild av läget. Frågeställningen, som projektledarna besvarade var följande: Hur ser jämställdheten ut/fungerar den i din kommun? Slutsatsen var att jämställdhetsperspektivet inte finns på agendan, att kunskap behövs och att kvinnor inom socialtjänsten upprätthåller könsrollerna i klientarbetet. I kommunernas Kartläggningar skulle jämställdhetsfrågan beaktas. Jag har i bifogade promemoria gjort en sammanställning av innehållet i dessa. Enligt min uppfattning bekräftar sammanställningen projektledarnas bedömning. Det finns behov av utveckling och förändring. AG har i sina kommentarer ( ) till kommunernas kartläggningar och nulägesbeskrivningar skrivit följande, Koppling nulägesbeskrivningar och processkartläggningar är oklar i många fall. 4

5 Tex. när det gäller jämställdhet (en punkt som diskuterades). Förbättrad koppling mellan dessa skulle förstärka värdet av bägge dokumenten. Socialstyrelsens synpunkter. Socialstyrelsen har i oktober 2005 presenterat en rapport Jämställd socialtjänst? -Könsperspektiv på socialtjänsten. I rapporten har man utgått från ett behovsperspektiv. Det innebär att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar (inte alltid samma insatser) att få sina behov tillgodosedda på ett kunskapsbaserat och kostnadseffektivt sätt. Socialstyrelsen hävdar att Insatser som är utformade utifrån både kvinnors och mäns behov ger bättre effekt och blir då mera kostandseffektiva. Jämställdhetsarbete är därmed en resurs i socialtjänstens utvecklingsarbete. Socialstyrelsen konstaterar i rapportens sammanfattning och slutsatser att det på nationell och lokal nivå; finns en generell kunskapsbrist om resursutnyttjande inom socialtjänsten saknas könsuppdelad statistik för insatser, resurser och resultat saknas (vanligtvis) policy, riktlinjer eller direktiv för jämställdhetsarbetet saknas (vanligtvis) åtgärder som beaktar jämställdheten mellan män och kvinnor som brukare saknas studier och forskning som belyser verksamheten ur ett könsperspektiv. Det är som synes på väsentliga punkter en stor överensstämmelse mellan slutsatserna i socialstyrelsens rapport och projektledarnas reflektioner. KNUTs arbete med brukarperspektivet några utgångspunkter som underlag för diskussion. KNUTs åtagande. Enligt vår ansökan är målet att genom ett strukturerat samarbete ta till var befintlig kunskap från de arbetsmetoder och processer som sannolikt kan medföra att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande. Vi har angivit tre mätbara delmål. I ESF - Rådets beslut (tjänsteanteckningar ) har särskilt noterats att projektet har inriktningen mångfald/integrationstänkande och att projektinriktningen rör kompletterande metoder/arbetsmodeller som kan erfordras för att nå målgrupper som saknar tillräckliga kunskaper i svenska och/eller behöver mer personlig vägledning stöttning. Brukarperspektivet är en grundläggande utgångspunkt för KNUT. Läget i kommunerna. I kommunernas kartläggningar redovisas hur respektive kommun ser på brukarperspektivet se vidare hemsidan. Socialstyrelsen om kommunala insatser som syftar till självförsörjning. Socialstyrelsen har i februari 2006 redovisat rapporten Redovisningssystem av kommunala insatser som syftar till självförsörjning genom arbete. ( I rapporten anförs i koncentrat följande under rubriken Socialtjänstens roll : 1. Det konkreta arbetet på socialkontoren domineras av det som brukar kallas ärendehandläggning, dvs utredningsarbete och beslutsfattande. 2. De administrativa procedurfrågorna har en benägenhet att översvämma allt arbete vid socialkontoren. 3. Socialsekreterarna har därför mycket begränsade möjligheter att själva utveckla och förändra det sociala arbetet. 4. Det har blivit allt vanligare att socialtjänsten köper tex. arbetsförmågeutredningar och olika aktiveringsinsatser. 5. Ett flertal rapporter bekräftar bilden av en socialtjänst med administrativa förtecken, med socialsekreterare som träffar sina klienter i mycket begränsad omfattning och som därmed inte lär känna deras problem, resurser och behov och som inte fokuserar tillräckligt på att hjälpa människor att bli självförsörjande. 6. Ett system för redovisning av kommunala arbetsfrämjande insatser skulle förbättra kunskapen om vilka dessa insatser är och ger också större förutsättningar än idag att följa upp och utvärdera olika insatser. Utgångspunkten bör vara att undersöka nyttan för brukarna. 5

6 Reflektioner från projektledare och processcoach Det var väldigt roligt! Jag var jättenervös för hur det skulle gå men är nöjd med dagen. Det var trevliga deltagare i "min" grupp och jag har personligen lärt mig en hel del av dagen. Tråkigt att ingen från Upplands Bro fanns med i gruppen. Matrisen använde vi som ett underlag då pratade om hur man jobbar i våra olika kommuner så jag tyckte den var bra att ha. Det är viktigt att vi kommer vidare nu när alla är inspirerade! Personligen skulle jag gärna jobba vidare med brukarperspektivet på något sätt. Angående lokalen vi var i idag var det perfekt. Bra läge och god mat! Min grupp fick ett eget rum och det var skönt. Tidsramarna var bra satta och det var ett bra avslut på dagen. Ingen hade orkat mer! Gunilla Sjödén Man kunde redan under dagen konstatera att de fysiska förutsättningarna i lokalen inte varit de bästa för alla, och grupperna var stora, och det visade utvärderingen också. Ska vi ha gemensamma dagar med över 100 personer får vi hitta bättre lösningar. Frågorna var breda och stora och det skulle behövas mer tid för att verkligen gå på djupet i frågorna, det ser vi dock som nästa steg. Det fanns i grupperna olika uppfattningar om matrisens nytta som underlag till inspirationsdagen. Olika begrepp för samma sak gjorde det svårt att veta vad som är vad vad är lika och vad är olika. Definitioner är viktiga vid fortsatt arbete så att vi lättare kan beskriva och jämföra. Någon kommun kommer att arbeta vidare med matrisen och ser den som ett bra verktyg för att ge en översikt över vad vi har för verktyg och arbetssätt med en målgrupp dock behöver innehållet i matrisen utvecklas. En slutsats är att de flesta vill träffas och diskutera arbetet med försörjningsstöd. Det synliggjordes att vi har samma problem överallt, till ytan kan vi verka ha mer eller mindre resurser, men det är ganska lika problem. Ett allmänt problem gör det lätt att ta till sig och vilja arbeta för att hitta gemensamma lösningar. Hur ser vi på våra klienter? Definitionerna av de tre valda målgrupperna visar på att de upplevs i stort ha liknande orsaker till försörjningsstöd, dvs problem/behov. Vad betyder det för val av insatser för de olika målgrupperna. Definierar vi klienten som ohälsa har vi insatser fokuserade på sjukdom, definierar vi dem som långtidsarbetslösa på arbetsmarknadsåtgärder, definieras de ha språkhinder går de till sfi. Vad styr definitionen? 6

7 Det finns en stor brist på bedömnings- och utredningsinstrument för att kartlägga klientens problemnivå och behov och som utgår från klienten och godtas av olika aktörer interna och externa Vad finns idag hos kommunerna och som upplevs fungera? Det krävs en stor kunskap om andra instanser när man arbetar med försörjningsstöd. Det är ett svårt arbete speciellt för nyanställda. Mentorskap finns i Södertälje för nya socialsekreterare, intern utbildningsplan under ett år där man också auskulterar på andra instanser. Vi behöver komma åt klientens process. Fråga klienten - vad vill du ha hjälp med från oss? Central punkt att brukarna ska ha medinflytande i val av insats hur detta sker idag definieras ofta av det inte alltid så rika utbudet som respektive kommun har. Vi erbjuder det vi har, inte det du behöver. Samverkan mellan offentliga kan fungera väldigt bra alt väldigt dåligt eller inte alls. Vad är det som gör en bra samverkan till bra. Samverkan för vem egentligen. Praktik beskrivs som en metod som fungerar för det mesta hur vet man det? För vilken grupp? Hur lång tid? Vilken typ av praktik? Hur följs det upp? Uppföljning och utvärdering visste vi ju var ett eftersatt område, och det förstärktes under inspirationsdagen. Där det fanns viss typ av uppföljning eller utvärdering verkade resultaten inte användas för att utveckla verksamheten. Där man har klagomålshantering och brukarundersökningar har socialsekreterarna inte fått kunskap om synpunkter och resultat. Inget utvärderas när det gäller kvalitet på processer, verktyg och arbetssätt. Det krävs att ledningen är engagerad i det fortsatta arbetet stöd i processen och för att skapa förutsättningar (tid) för personalen att medverka i analys- och utvecklingsarbetet. Tänk när vi kan säga till klienten: vi vet att den här insatsen jag erbjuder dig fungerar för de flesta med ditt mål och dina behov. Vi har utvecklat och utvärderat den tillsammans med andra kommuner. Vi ses om 3 veckor för att följa upp om insatsen fungerar även för dig. Du kan ringa om det är något du funderar över. Reflektioner från analysgrupp Analysgruppen deltog vid inspirationsdagen för att lyssna av vilka analysfrågor som är aktuella i KNUT. Analysgruppen har utvecklat följande kommentarer: - Inspirationsdagen fungerade bra i flera avseenden: deltagarantalet från kommunerna, engagemanget i diskussionerna, fokus på dokumentation, intresset för fortsatt deltagande i KNUT. Detta ger en god grund för fortsatt arbete. - Skapa tidsutrymme för deltagarnas fortsatta medverkan i KNUT-arbetet är en central fråga. Det finns tydligt engagemang - men finns det möjligheter för medarbetare att vara med? En idé är att forma tvärkommunala grupper kring specifika analysfrågor, där grupperna har möjlighet att träffas ett par halvdagar och genomföra ett analysarbete. 7

8 - Genomgången av målgrupperna visade att de innehåller väldigt mycket. En möjlighet är att arbeta vidare med en mer detaljerad kategorisering av målgrupper och fokusera det fortsatta analysarbetet på några utvalda målgrupper. En idé är att välja ut 5-10 jämförbara brukare inom en specificerad målgrupp i varje kommun och analysera deras utveckling och väg när det gäller insatser och personlig utveckling. Det ger möjlighet till tydligare jämförelse av processer, metoder och deras effektivitet. - Det finns en brist på bedömnings- och utredningsinstrument för att få en tydlig och jämförbar bild av brukarnas situation och utveckling. Föregående punkt visar på ett tydligt behov av sorterings- och bedömningsinstrument. ASI inom missbruksområdet är ett exempel. Finns det, eller går det att utveckla, ett instrument som kan täcka in alla relevanta dimensioner av målgruppernas situation? - Diskussionen av matrisen visade på att det finns många olika definitioner och begrepp, vilket gör kommunikation och samverkan svårare. Går det att skapa gemensamma begrepp för samma sak? En möjlighet är att mer tydligt specificera insatserna/aktiviteterna för att kunna jämföra dem och vad som bidrar till effektivitet. - Analysfrågorna är fortfarande oklara, samt vad analyserna ska fokusera på. En reflektion: inspirationsdagen blev efter lunch mer av utvecklingsdag där deltagarna formulerade sina visioner och önskemål om utveckling, hur de skulle vilja ha det, mindre en början till en jämförande analys av nuvarande praktik för att göra den mer evidensbaserad. Det blev mer idéer för ett utvecklingsarbete mer än ett analysarbete. Det kan dock ge underlag för att identifiera viktiga analysområden, men blev lite avsteg mot den inledande diskussionen av matrisen. - Vad fokusera på? "svåra" målgrupper, processer? Eller områden där det finns störst potentialer till självförsörjningsutveckling? Är tex. förbättrat arbete för att få över brukare till försäkringskassan också centralt för KNUTs självförsörjningsarbete? - Utvärdering&uppföljning. Det finns en hel del aktiviteter visade inventeringen. En fråga är i vilken utsträckning utvärderingar används. Det saknas så gott som helt koppling till effektiviteten av olika arbetsmetoder, insatser och processer. Här kan KNUT spela en viktig roll. - KNUT har begränsade möjligheter att utvärdera arbetsmetoder direkt. Men KNUT kan inventera vad som finns när det gäller utvärdering; vad funkar enligt professionellas erfarenhet, vilken evidens och dokumentation finns, dokumentera processer och metoder för specificerade målgrupper samt peka på både behov och möjligheter till utvärdering. - Brukarperspektivet fanns mer med i diskussionen än tidigare kartläggning, dock i huvudsak utifrån de svårigheter som handläggare upplever i sitt arbete (tex. bristande motivation). Hur perspektivet kan integreras i analysarbetet är fortfarande kvar att klargöra. Några idéer: Brukare eller brukarföreträdare med i vissa analysgrupper. Utveckling/fokus på brukarprotokoll och planering tillsammans med brukare. Jobba med handlingplaner som ägs och bokstavligen innehas av brukarna som då självklart görs medansvarig för formulering och uppföljning. Utveckla tydlig utvecklingstrappa för brukare som handläggare/coacher och brukare själva kan följa upp. Mer fokus på erbjudandet till brukaren och vad han/hon vill ha. Inventera och föreslå nyckeltal för att följa upp brukarnas situation och utveckling. - Jämställdhetsperspektivet fick litet utrymme. Tiden räckte inte till för frågan? Frågan hur jämställdhetsarbetet kan vara en resurs i arbetet en utmaning - men den frågan har man än inte kommit till. Kanske utnyttja genusforskare, genuspedagoger i arbetet? Viktigt att ha med frågan i det fortsatta analysarbetet. - Finns dåligt med/ingen statistik om brukarna och hur de utvecklas med stöd av olika insatser. Hur ska då brukarperspektiven kunna synliggöras? Önskemål om att politiker ska praktisera, involveras mer är bra, men troligen otillräckligt om inte redovisningen och verksamhetsstyrningen kan fånga in brukarna, deras situation och utveckling och hur olika insatser påverkar/förbättrar deras situation. - En önskvärd bild som framträder från diskussionen: coacher, som följer varje brukare, har tätare kontakter och avlastas administrativa uppgifter, planerar och för brukarprotokoll tillsammans med brukaren, ansvarar för att insatsernas effektivitet för varje brukare dokumenteras och ligger till grund för allmän statistik om metodernas effektivitet. 8

9 Projektledarnas och processcoachens förslag till fortsättning Inspirationsdagen kan aldrig bli bättre än vad som händer efteråt! Den är starten på fasen för analys av vad som görs och med vilket resultat och vilka effekter. Vi behöver se hela processen för klienten förutom att beskriva arbetsmetoder utfall. Inspirationsdagen visade att definitionen av målgrupperna är väldigt breda och mångfacetterade. Vi föreslår två experiment som genomförs under Efter utvärdering av arbetssätt och framtida nytta föreslås en fortsättning. 1. Vi har hittills inte riktigt lyckats fånga klientens process och önskar pröva detta med en mindre klientgrupp. Projektledarna ber medarbetarna om förslag på en snäv målgrupp att arbeta vidare med Vid PLgruppens möte den 31/10 väljs en av de föreslagna målgrupperna Därefter väljer medarbetare i kommunerna ut fyra klienter (4/kommun) och beskriver deras väg (enkel mall tas fram) inklusive de bedömningar och insatser som gjorts från att de först sökte upp socialtjänsten. Sedan intervjuas dessa klienter om hur de ser på sin väg och insatserna. De fyra beskrivningarna ligger till grund för reflektion inom kommunen vad säger beskrivningarna om våra arbetsmetoder samt brukar- och jämställdhetsperspektiven. Tvärgrupper ses över kommungränser för att jämföra klientens process och de arbetsmetoder som används. Vad fungerar? Har vi de verktyg vi behöver för att arbeta med målgruppen? Inventera inom och utom KNUT? Var finns dokumenterat goda exempel? 2. Vi behöver se över vilka bedömnings- och utredningsinstrument vi använder för att få reda på klienternas problemnivå/förbättringsbehov. PL frågar medarbetare vilka som är intresserade av att sammanställa kommunens instrument för bedömning samt utveckla/hitta bättre utrednings- och bedömningsverktyg Tvärgrupper skapas mellan kommunerna där man delar med sig av vad man har för bedömningsverktyg, definierar behov samt söker efter andra och bättre verktyg utanför Knut. Var finns dokumenterat goda exempel? Dessutom vill vi uppmana personer som hittade potentiellt lärande exempel i andra kommuner att ta detta tillfälle till att göra studiebesök. Samordna med projektledarna! Nästa steg Dokument ut inom 2 veckor. Dokumentet processas i den lokala styrgruppen och med verksamheterna. Nya tankar fångs upp den 5 december. Besluta om hur vi ska gå vidare med att beskriva och analysera våra arbetsmetoder inom varje kommun och hur vi ska samverka mellan kommunerna Ledningsgruppen beslutade den 19 oktober att anta projektledarnas förslag till fortsättning. Se ledningsgruppsprotokoll. 9

10 10

11 Redovisning av gruppernas arbete PERSONER MED OHÄLSA SOM ORSAK TILL FSS - GRUPP 1 OCH 2 Beskrivning av målgruppen Knepiga typer (vill inte ha kontakt, fysiskt frisk, funkar inte på AF (arbetsf) Utan egen sjukdomsinsikt Kan ej ta egna kontakter, kommer ej framåt spelmissbrukare (depression, suicid benägen) Diffusa grupper (förstår inte att de inte har insikt om sin sjukdom) Dömda till vård av domstol (Rättsväsendet) Utåt sett välfungerande, men inget fungerar Ungdomar helt emot medicinering Sjukskrivna i perioder för olika fysiska problem Personer som självmedicinerar när de mår dåligt. Vill men kan inte, dolda hinder, kommer i konflikt, klara inte det de vill. Missbrukare med psykisk ohälsa Hemlösa Struligt liv, inte friskt Personer som väntar på utredning (som aldrig påbörjas p.g.a. missbruk) Udda beteende Sjukskrivna Invandrarkvinnor (psykosomatisk) Misslyckas med sin planering Klarar ej de krav som ställs Ingen koll på sociala koder Ingen sjukdomsinsikt (psykotisk) Inte utredda Bristande nätverk Svårt att behålla jobb Neuro. psyk. diagnos Arbetslösa som blir utförsäkrade Ungdomar som har svårt att få jobb (delta i verksamheter) Personer har problem, har ingen diagnos, får ingen hjälp Socialfobi (trång, depression) Unga män utan socialt nätverk Hur arbetar respektive kommun: Genomgång av matrisen: Grupp 1 Nynäshamn Vägen till att vinna klienters förtroende så att vi kommer vidare är långt. N. fick frågor hur länkningen till soc.psykiatrin gick. Vi konstaterade att vägarna ser olika ut i kommunerna till soc.psykiatrin(kommunal inrättning). I en kommun arbetar de bara med personer med diagnos, andra kommuner kan remittera direkt, utan diagnos. Solna De har en motiverare (Olga) för O-klassade, de har ingen bra kontakt m. psykiatrin, de har tät kontakt m. AF med den gruppen som kallades för Gr. 3 (ungdomar). S. har ett resurscentra för missbrukare. De har en bra läkarmall som kan distribueras till alla andra kommuner, för att vi handläggare skall kunna skriva till läkare för att be dem göra fylligare intyg som håller på FK (försäkringskassan) för sjukbidrag m.m. Sundbyberg De har motiverande samtal, för grava psykiska problem kan de kontakta Centrummottagningen (samarbete med landstinget) som remitterar till OSA och AF. De har handledning utifrån. Upplands-Bro Skutan som är för att få boendestöd, de har daglig verksamhet, De har Falken ( samma som Fris och Slussen) som är ett samarbete med FK, AF, kommunen m.m. för de klienter som faller/har flera myndigheters stolar. De har Aspen som ger insatser då klient har diagnos. Riddarmottagningen (samarbete Landsting och kommun) för missbrukare, där finns härbärge (Ria) som beviljas av handläggare. Det är många klienter som bott där länge. Järfälla De tycker att det är svårt att dra linjen mellan olika tillstånd. De har en vuxenenhet för dessa klienter. 11

12 Södertälje Jag föredrog detta med hjälp av Göran Rooth. Vi har en vuxenenhet för missbrukare och klienter utan diagnos (de har myndighetsutövning). Vi har även sociala psykiatriska enheten (ingen myndighetsutövning) som ingår i vuxenenheten som tillhandahåller samtal, praktik m.m. Socialmedicin ingår i Öppenvården och är ett samarbete mellan kommun och landsting. Ria finns även hos oss. Vi har Slussen som är ett samarbete mellan AF, FK och kommunen för klienter som har fler aktörer och vissa hinder. Här finnas en utförarenhet för psykiatri som är ett samarbete med kommun och landsting. Rehabiliteringsenheterna Sydgården, Österäng och Grengården med daglig verksamhet. Här finns också sysselsättningskooperativen Klippan och Briggen samt boendena Lampan, Höjden och Bragebo. Detta gäller för de med diagnos eller utreds för det. Södertäljemodellen har blivit ett begrepp inom psykiatrin. Viktiga ingredienser är individens delaktighet, den enskildes behov i centrum, samarbetstanken, gemensam planering. De erbjuder olika lösningar. Vi har ett Samordningsförbund (projekt) där det är många org. som befinner sig. - Det sades mera saker men jag har svårt att lyssna och skriva samtidigt. Vi behöver prata mera om hur vi skall samarbeta mellan kommunerna. Anki Lundh Vad upplevs som svårt med gruppen Ordnat boende (speciell avsaknad för kvinnor) 4 röster Arbetsbelastning (tid) 3 röster Svårt med kontakt med psykiatrin 0 För få praktikplatser 1 röst För lite tid för praktiskt soc. arbete 6 röster Uttnyttja soc.psykiatrin bättre 0 Hinner inte med dokumentationen 1 röst För många inblandade 0 Svårt att få andra instanser att agera 2 röster Svårt m. samarbete med vuxenenheten 0 Bättre samarbete med soc.psykiatrin 2 röster Visa verksamheter väljer bort individer 2 röster Saknar soc.psykiatrin 1 röst saknar kompetens 1 röst Vad fungerar i arbetet med gruppen Samarbete Kartläggning Delaktighet i första besöket m. klienten Rätt krav till rätt person Samarbetet m. arbetspsykolog på AF Väntetiden har gått ner till Jobbstudion Snabb jobbsök Familjecentrum Täta kontakter Individuella samtalsstöd (tillgång) Samarbete med andra som övriga handläggare, FK, interna resurser m.m. Samtal stöd för vuxna och unga Snabb info från Jobbstudio, missbruksenh. Samverkan med Frivården Fris Plansam, psyk, beroende och soc.sekr. (team dubbeldiagnos) Personer är inte utredda (psyk, soc) UB, kortläggning av hinder Lite tid till utredningsarbetet Svårt att hitta ingen sjukdomsinsikt, vill ej gå till läkaren Strukturerat utredningsverktyg Hinna med klienterna (tidsbrist) Motivationen (tiden och få med klienten) Gruppen inte prioriterat vad gäller arbetsträning Krävs diagnoser för att få insatser Personer som är motiverade får ingen hjälp Vi vet inte vad klienten har för problem (olika uppfattning om problemet) Samarbetet (länkning till socialpsykiatri) Arbetsträning, arbetsprövning (låg tröskel) för lite verksamhet Saknas utredningsenheter Saknas nätverksinformation om klienten Mest mansdominerade verksamhet Samverkan Bostadslösa 12

13 Resultat och effekter, Vilka metoder för uppföljning och utvärdering används? Brukarenkäter Agera Arbetsplaner Statistik Verksamhetsplaner Trepartsamtal Ärendegenomgång Utvärdering av jobbsök i grupp Avslutade ärende inkomstorsak (lön, arbeta) Antal hushåll Klientens utvärdering ( upplevelse av insatser) Sune (integrationsverket) flykting, kommuner Klagomålshantering / synpunktsblanketter Framtiden: Utifrån förmiddagens arbete, vilka behov och utvecklingsområden ser vi? Mer heltäckande verksamhet 0 Lågtröskelboende 3 Byta fokus från antal ärende till antal timmar 0 Färre ärende, bättre utredning, lust till fördjupning 2 Mindre adm. till förmån för klientarbarbete 2 Hitta arbetsmetoder för att minska antalet proff. runt klienten 0 Vara mera coach (annan sköter adm.) 1 Specialiseringar 1 Tydligare ansvarsfördelning 0 Politiker större inblick i dagligt arbete 3 Minska ärendem, få tid till att slutföra 1 Ta bort diagnoskrav för att få tillgång till boendestöd m.m. 1 Kartläggning av behov med andra (samarbete) 2 Gemensamt ansvar av samarbetspartnerna 0 Skapa basbehovet först, sedan allt annat (spec. för kvinnor) 2 Enkla kartläggningsmallar för klienters behov 0 Utvärdering av samarb. mot smidigare arbete 2 Anställ flera 1 Sluta omorganisera 0 Stående tid hos Vårdcentral och psykiatrin 0 En gammal soc.läkare (har funnits tidigare) 4 Egen läkare/psykolog Verktyg för att skaffa psykisk ohälsa Sysselsättning (arbete) Lågtröskelträning Kommunal Sius (innan AF) Flera insatser för gruppen Gruppverksamhet (befrämja hälsa) Samverkan intern, extern förbättra (ingen som ska ramla mellan) Utvärdering av praktikinsatser vad leder det till Coach till klienten (längre tid) Frigöra tid (sociala arbetet mer tid) Vad behöver klienten? Se över rutiner (enklare lösningar) Specialisera sig (vissa grupper) Social förtur Samarbetet med psykiatrin Samarbete med primärvården Motiverande samtal 13

14 Hur kan vi praktiskt arbeta vidare med prioriterade utvecklingsområden? Coacher Specialisera oss Avlastning av administratörer Involvera politiker i verksamheten Knyta soc.läkare till oss Träffa klienter Politiker skall praktisera hos oss Bättre lyssnade hos chefer Starta lågtröskelboende Politiker bör se att det lönar sig med mindre antal för mer tid över. Mer samarbete mellan kommunerna, KNUT Arbetsgrupper över kommungränserna (målgrupper funktion) Vad finns av det som vi prioriterat?, fast verksamhet. (utvärderat?) studiebesök, gemensamt, tillsammans mellan kommunerna. Hur Hitta lokal, utbilda personal, erbjuda helhetslösningar (gäller boende) Plocka ut statistik för att se vad annat boende kostar kommunerna. Avveckla kostnader för korta akuta placeringar (missbruk) Förstudier där det redan finns färdiga boendeformer Starta projekt 0-klassade Ta fram siffror för att bevisa att vi spar med färre ärenden Det finns goda exempel m. 0-klassade 14

15 PERSONER MED LÅNGVARIG ARBETSLÖSHET SOM ORSAK TILL FSS. Arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden där det finns oklarheter kring arbetsförmågan och kring klientens motivation. - GRUPP 3-5 Beskrivning av målgruppen Klienter som varit aktuella länge De som saknar erfarenhet och utbildning Avbruten skolgång Dolda sociala funktionshinder Diffusa hälsoproblem Lågbegåvade (som inte har någon insikt om sin svårighet) De som inte vill jobba Sociala familjeproblem Klienter som hamnar mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regelverk och inte får hjälp Tidigare straffade Unga kriminella Psykisk ohälsa Utanförstående under lång tid Arbetsmarknaden finns långt ifrån dessa människor Neuropsykiatriska hinder i gruppen och överlag många odiagnosticerade Dålig verklighetsanknytning - t ex höga krav på liv/arbete Etniska grupper, hela grupper finns som hamnar utanför Avbruten skolgång, lågutbildade i gruppen Glidarna finns i gruppen, de som inte vill..de finns, men samtidigt finns många andra hinder/handikapp bakom ovilligheten Ingen jobbcoaching finns för många arbetslösa Folk som studerat nästan för mycket, med t ex höga studielån som hindrar dem från att ta alla jobb Kulturella hinder för att vilja ha arbete, t ex kvinnor som ska vara hemma männen ska jobba Ungdomar med många arbetshinder Den diffusa problematiken, där vi inte förstår oss på personerna Missbruk Kriminalitet Fysiska hinder Anses vara en varierad grupp Personer med låg utbildning Personer som inte har någon arbetslivserfarenhet Personer som har svag förankring på arbetsmarknaden Personer som levt i utanförskap, ej inne i systemet Personer som är socialt handikappade Personer som inte är samhällsorienterade Personer med eventuell bokstavsdiagnos Personer med drogproblem Invandrare som inte får samma chans som svenskar på arbetsmarknaden Personer i 20-års åldern utan mål eller drivkraft Unga personer som isolerat sig i hemmet Personer med outredd arbetsförmåga, både fysisk och intelektuell Personer med kriminell belastning och som inte har någon motivation Personer med en bakgrund som försvårar inträdet på öppna arbetsmarknaden Kvinnor med barn som vab:ar när det är dags för någon insats Kvinnor utsatta för våld/hot i hemmet Personer som svartjobbar Personer som mår psykiskt dåligt Personer som ser försörjningsstöd som lön Personer som inte ser någon väg ut Personer med dåligt självförtroende Personer med orealistisk uppfattning om egen förmåga 15

16 Matriserna grupp 5 PLs noteringar: Framförs att det med matrisen som underlag är svårt att jämföra eller se en samlad bild. Att matrisen är förvirrande, inte enhetligt sätt att beskriva. Att kommunerna använder olika begrepp och namn på samma saker. Man får ändå en uppfattning att kommunerna arbetar på ungefär samma sätt. Undantag Nynäshamn som kan remittera till FMC för grundlig utredning under en vecka, kön dit är ca 3-4 veckor. Jämställdhet grupp 5 En grund, policy, styrmedel behövs Vi anordnar arbetsträningsplatser speciellt för män respektive kvinnor Vi tror att vi ger fler insatser till stökiga killar Vi hjälper manliga klienter mer Egna värderingar (omedvetna) styr oss Vi är icke-reflekterande kring ämnet Brukarperspektiv grupp 5 Vi måste fråga klienterna Vi måste hämta forskning på området Viktigt med intervjuer/fråga klienten hur insatsen var och varför, särskilt de som varit i många åtgärder, Vi behöver planera med klienten Det behövs individuella lösningar Vi behöver reflektera mer/bli mer medvetna om brukarperspektivet Vi borde använda omvänd beställar- och utförarverksamhet Problematiskt att det finns begränsade resurser (insatser) Det behövs statistik för att tillförsäkra brukarperspektivet Vad upplevs som svårt med gruppen Boendeproblematiken i regionen Att man måste visa upp 6 månaders drogfrihet för att få delta i verksamheter Vattentäta skott mellan organisationer runt klienten Samarbete med Arbetsförmedlingen fungerar ej Unga kriminella/ Ingen metod Beställare/Utförare systemet fungerar ej bra, önskar beställningar utifrån klientens behov Tidsbrist Kortsiktighet i personalpolitik/budgetpolitik Otillgänglighet Saknar trappstegsmodell Problem med utslussärenden som får för lite stöd från tidigare instanser Inga verktyg för att testa klienters arbetsförmåga, eller för få Ingen tid att jobba med de diffusa Ingen personal som coachar ex aspergerpersoner på arbetsplatser Dåligt samarbete med AF Klienter och socsekr pratar förbi varandra Det brister i samarbete med somliga Det finns för många små arbetsgrupper Ingen kontinuitet Osäkerhet om vad som är rätt insats Otydlighet mellan brukare och myndighet Ingen handledning Vad fungerar i arbetet med gruppen Motivationsprogram Provtagningen (alkohol, droger), kan vara ett stöd för klienten Viljan hos alla parter Jobbsök verksamheterna fungerar Praktikanvisningar fungerar Samverkan Projektet Ungdoms slussen Järfälla fungerar Treparts samtal Tillgänglighet är viktigt Små och tajta personalgrupper fungerar bra När man slussar snabbt till verksamheter som är bra för klienten Tidsbegränsade insatser är bra Tydligt flödesschema är bra Vi jobbar med att stärka tron på klientens olika förmågor/starka sidor Samarbete med andra avdelningar Öppna mottagningen i Nynäshamn är jättebra! Systematisk och strukturerad långsiktig uppföljning Samarbetet socialtjänst och olika nätverk i Södertälje Praktiktillsättningar Att vi gör individuella planeringar Bra samarbete med företagen i Solna - Det finns t ex ett pris till företagare med socialt perspektiv 16

17 Svårt att få tiden att räcka till! Tid för reflektion Vi hinner inte samarbete Får långa väntetider för neuropsykiatriska utredningar Svårt även att remittera för neuropsykiatriska utredningar Handläggarna har för lite telefontid Ingen tillgång till arbetspsykolog Det finns för få insatser En del blir bara kvar i en insats med fortsatt ffs Det saknas insikt i brukarperspektiv Trots samverkan hamnar människor mellan stolarna Svårt med sekretessen Personer följer planeringen endast för att få försörjningsstöd Brist på samhällsinformation från person med pedagogisk utbildning till grupper som behöver det Inget att erbjuda personer som inte passar in i gruppen de remitterats till,(återremitteringar) Ineffektivt med piskor (indraget försörjningsstöd) Samma handläggare skall ge avslag på försörjningsstöd och motivera. Svårt! Brist på återkoppling av handlingsplaner (för många handlingsplaner) För många handläggare Bristande samarbete inom och utanför socialtjänsten Inget flöde i arbetsmarknadsinsatserna Svårt med omotiverade personer Hårda krav från arbetsmarknaden Svårt att hitta bra praktikplatser Saknas samarbete med näringslivet Vi är för snabba att komma till en lösning Överläggning mellan Vuxen och Ekonomisektion fungerar ej Personalomsättning Problem att ha två förvaltningar (Solna, Sundbyberg) Alla vill jobba med de som står nära arbetsmarknaden Vi har handledning Vi jobbar tillsammans med klienten Remittering till FMC (Nynäshamn) KBT (kognitiv beteendeterapi inom socialtjänsten) Bra med många grupper att remittera till (Södertälje) Bra samarbete med arbetsgivare på individnivå Motiverande samtal i kombination med praktik(solna) Fungerande nätverksarbete med andra myndigheter, FK-AF-Primärvård-Psyk.mott. (Sundbyberg) Mer tid för klienten (1 gång/veckan) (Järfälla) 1 års projektanställd heltid med långtidsarbetslösa Resultat och effekter, Vilka metoder för uppföljning och utvärdering används? Utbetalat försörjningsstöd och antal hushåll som får försörjningsstöd Orsak till avslut? Ekonomienheten Jobbsökarverksamheter, orsak till avslut, statistik AMEA vissa kommuner Projektet Ungdomsslussen skall utvärderas grundligt av FOU; kvalitativ brukarundersökning, beskriva klienten, följer metoden, hur många kommer ut och i vad. I Södertälje har men en anställd som arbetar med utvärdering Finns statistik på vad som betalas ut.(betalat ut lite = lyckats) Statistik finns på antal hushåll, hur de ökar, minskar men man ser inte varför Statistik finns gruppvis, ser hur det går för en viss grupp Genomgång av alla ärenden med samordnare (Sundbyberg) Utvärderingsblankett finns i datan, vad som hänt efter tre månader tex (alla använder den inte) Blanketter, muntlig utvärdering (projekt i Järfälla) AMEA datasystem inom Arbetsmarknadsenheten Enkäter till klienter Klagomålshantering/synpunkter. Blankett finns i reception. Personalen får ej reda på resultatet. 17

18 Framtiden: Utifrån förmiddagens arbete, vilka behov och utvecklingsområden ser vi? Arbetsterapeuter i arbetet med vår målgrupp 2 Anställ ungdomskonsulenter som arbetar förebyggande med unga så att de ej hoppar av gymnasiet och hamnar hos oss tidigt. 2 Skapa en bättre genomtänkt organisationsstruktur där vision styr organisation och utvärderingar visar luckor i organisationen. 2 Arbeta med individuella lösningar i större uträckning Jobba med frågan hur skapar man mer tid för klienten Bättre utrednings och bedömnings instrument som alla använder Förenkla handläggningen/administrati onen på ekonomienheten Bättre samverkan kring den gemensamma handlingsplanen 3 Större utbud på bra praktikplatser av lärlingstyp 2 Vi behöver bygga över glappet som uppstår mellan skola/behandling och arbetsmarknadsenheter Stöd på praktikplatser Samtalsgrupper med teman Nätverksmöten Önskemål; en enda ekonomihandläggare för klienten Öka tillgången/remissmöjlighet för olika slags uttredningar 2 Utveckla samarbete på alla nivåer runt individen 4 Att från början ta reda på vad klienten vill, mer- Göra klart vilka förväntningar klienten har, resp. vilka möjligheter till hjälp det finns. 1 Utveckla samarbetet med näringslivet 2 Utveckla samarbete o utbyte av erfarenheter mellan kommunerna 1 Fler praktikplatser mm mm. Verktyg. Kunna erbjuda mer 5 Tid för klientmöten/reflektion 3 Större kompetens gällande vissa kulturella grupper Klienten måste se mer av verklighetens arbetenstudiebesök Kompetensutveckling för socsekr 1 Bättre remisshantering/träffsäkrare beskrivningar i våra remisser Att andra myndigheter börjar funka bättre 1 Utveckla tydlighet i kommunikation socsekr klient Vi måste få tid att lära oss mer om arbetsmarknaden 1 Att politikerna vet mer om vad vi gör Bättre uppföljningar o utvärderingar 3 Bli bättre på att se dolda behov hos klienterna Prioriterade: (4 eller 3 kryss) Arbeta med brukarperspektivet (4 kryss) Frigöra tid för att ha mer tid för varje klient med motiverande/utredande arbete(4 kryss) Utveckla samarbete med näringsliv/arbetsgivare (4 kryss) Uppföljning/utvärdering/åter koppling (3 kryss) Metoder för att arbeta med personer som varit borta från arbetsmarknaden många år (3 kryss) Att hitta metoder för att arbeta med de som är långt från arbetsmarknaden (2 kryss) Att köpa utredning (2 kryss) Arbeta med självförtroendestärkande grupper (2 kryss) Individanpassade lösningar (2 kryss) Nätverkstänkande- förbättra samarbetet internt/externt (1 kryss) KBT-utbildad personal inom socialtjänsten (1 kryss) Utvecklingsområden som angavs men som blev oprioriterade (inga kryss) Fler praktikplatser och arbetsträningsplatser Anställa utvärderare Hur man får personal att stanna kvar 18

19 Hur kan vi praktiskt arbeta vidare med prioriterade utvecklingsområden? Uppdrag för en översyn av hur man kan förenkla handläggningen av försörjningsstöd för att socialsekreteraren ska få mer tid att jobba med klienten. Önskemål; arbeta fram tydligare utvärderingsinstrument för att kunna få bättre fungerande organisationer Översyn av organisationen Avsätta tid och resurser till utvecklingsarbete Använda de utvärderingar av ex. projekt som finns i det dagliga jobbet. Lägga in i arbetsbeskrivningen att alla måste utveckla och utvärdera sitt jobb Mentorskap, dela med sig av erfarenheter Ta de första stegen för att samlas med andra organisationer kring en gemensam handlingsplan för klienten Börja kopiera bra verksamheter hos andra kommuner, t ex hur gör man i Nynäshamn med FMC man har lagt pengar på att få bra utredningar gjorda? Vi måste då fråga cheferna uppåt, om möjligheter att förändra/utveckla insatser Vi måste få med oss cheferna för att få till stånd en utveckling Ge oss själva mer tid, även efterfråga mer tid, t ex för ha tid för att samverka Lära oss mer från Solna om deras arbete och kontakter med näringslivet Bjuda in varandra till olika studiebesök Stående tider för trepartssamtal KNUT-engagerade måste diskutera dessa förslag på nya arbetssätt, och önskemål om att få se bra verksamheter i andra kommuner, och samordna ex studiebesök Vi kan också själva remittera, agera, använda oss av det som redan finns, t ex Falken (vilket är samverkansgruppen i Upplands-Bro Järfälla) Med brukarperspektivet: Göra det tydligt prata vid ärendedragning-aptnedskriven policy, Avsätta tid för att lyfta frågan, Arbeta två och två för att uppmärksamma brukarperspektivet Med uppföljning/utvärdering/återkoppling: Anställa utvärderare Trepartssamtal för att säkerställa återkoppling Titta på forskning och tidigare utvärderingar Förankra behovet hos ledningen Använda studenter från Socialhögskolan till utvärdering Med att frigöra tid för varje klient med motiverande/utredande arbete Omfördelning av arbetsuppgifter mellan socialsekreterare (ekonomi) och SOFT-handläggar/ biståndshandläggar Anställa PLUS-jobbare som gör utbetalningar administrativt arbete Anställa fler socialarbetare Tillvarata socialarbetares specifika kompetens Kartlägga vad tiden går till Med personer som varit borta från arbetsmarknaden många år Förbättra samarbetet mellan Ams-Kommunal arbetssökarverksamhet - arbetsgivare Mer individuell coaching Leta efter forskning och metoder utanför egen verksamhet Med Avtal arbetsträning - arbetsgivare, ut till öppna arbetsmarknaden Fler personal som arbetar med att hitta praktikplatser Skapa kontakt med Näringslivet/näringslivssekreter are i kommunen Hämta metoder från privata sektorn, tex marknadsföring 19

20 PERSONER MED SPRÅKHINDER SOM ORSAK TILL FSS - GRUPP I OCH II Beskrivning av målgruppen Olika invandrare och flyktingar från olika länder och med olika problem Personer med nedsatt funktion på tal och hörsel Missbrukare Personer med annan problematik som står i vägen för språkinlärning, tex psyk Kulturkrock Personer som vill arbeta istället för att läsa svenska Personer som inte klarar SFI, tex en del äldre invandare Andra problem tar längre tid att lösa då man inte har språket Ensamstående kvinnor med många barn som har fullt upp med det Äldre kvinnor som är svåra att motivera till sysselsättning, de sköter hemmet och har nog med detta Invandrare med fysiska sjukdomar Halvspråkiga unga människor Äldre invandrar män som skäms för att de inte kan försörja sig själva och sin familj Dyslektiker Personer med bokstavsdiagnoser Högutbildade invandare som inte lärt sig tillräckligt med svenska för att få utöva sitt yrke Matriserna Vi gick igenom hur respektive kommun arbetar med målgruppen. Vi använde matrisen som underlag. Jämställdhet Vi var ense om att detta måste pratas mer om, men det blev ingen diskussion just nu Brukarperspektiv Vi vill verkligen veta mer om vad våra brukare tycker och vilka behov de har, ingen har några bra instrument idag. Vad fungerar idag och vad upplevs som svårt eller mindre bra? + Vardags samverkan med behandlande läkare Bra internt samarbete Det finns en del korta yrkesinriktade utbildningar Det fungerar när någon är spindeln i nätet och hjälper klinten i kringkontakter Det finns en struktur i introduktion-sfi-praktik Det ger utdelning att arbeta med motiverande samtal och att träffa klienten ofta - Det är sällan bara språkhinder och vi har inte metoder att komma åt det andra 6 Vi saknar kulturkompetens 1 Finns för små möjligheter för männen- rollerna blir ombytta Personer puttas runt i våra system 3 För mycket pappersarbete och för lite socialt arbete 2 Finns för lite tid till att möta människor 3 Svårare att arbeta via tolk om man har ont om tid Vi saknar bra metoder att arbeta utifrån ett familjeperspektiv 3 Vi är dåliga på att skapa nya möjligheter och tänka nytt 5 Det finns för lite praktikplatser som personer kan få snabbt, Viktigt att sysselsättning hela dagen kommer in snabbt 2 Svårt att hjälpa personer med fysiska handikapp 1 Långa väntetider på kris och trauma enheterna 2 20

21 Resultat och effekter, Vilka metoder för uppföljning och utvärdering används? En brukar undersökning i enkätform gjord i Nynäshamn i våras. Handläggarna känner inte till resultatet ännu. I Solna gjordes en brukarundersökning för två år sedan. Alla kommuner har någon form av synpunkts och klagomåls hantering. Alla kommuner har statistik på antal hushåll, inflöde och utflöde. Vi har svårt att göra jämförelser mellan kommunerna då vi har olika datasystem, olika kodningar och inte samma registerledare. I en del kommuner orsakskodar man bara den ena personen i ett hushåll. Framtiden: Utifrån förmiddagens arbete, vilka behov och utvecklingsområden ser vi? Brukarperspektivet Vi tänker ofta ut och planerar år andra 3 Uppföljning av helheten, ha en spindel i nätet 2 Vara klar och tydlig när det gäller information och beslut 1 Behovs inventering, vad BEHÖVER en person, inte bara slentrianmässigt skicka någon till tex SFI 4 Information om skyldigheter och rättigheter skall fortgå tills Personen är självförsörjande 2 Arbeta för bättre praktikplatser, använda näringslivs sekr. 1 Införa mentorskap, kan vara både svenskar och invandare 2 Lära oss nya metoder Ha medborgarservice med språkkompetens 1 Fler konkreta korta yrkes utbildningar utan krav på godkänd SFI 1 Fler riktiga jobb 1 Mer tid att träffa människor 2 Ha en bank för praktikplatser och mentorer som kan matchas mot den sökande 2 Hur kan vi praktiskt arbeta vidare med prioriterade utvecklingsområden? Anställa mentorer som plusjobbare. Då får en arbetslös jobb och en person med språkhinder hjälp. OSA anställa på samma sätt Fråga de personer vi möter vad de behöver för hjälp Göra en brukarundersökning i alla KNUT kommunerna med samma frågor. Vi skall själva vara med och utforma denna. Då kan vi få ett utgångsläge både för jämförelse mellan kommunerna och inom kommunen. 21

22 Utvärdering ALLA KOMMUNERNA helt delvis inte alls Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra Extra uppgifter från 2 st oidentifierade utvärderare helt delvis Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar 1 1 inte alls Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra 2 2 JÄRFÄLLA helt delvis inte alls Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra NYNÄSHAMN helt delvis Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar 11 5 inte alls Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra

23 SOLNA helt delvis Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar 5 5 inte alls Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra SUNDBYBERG helt delvis Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar 7 6 inte alls Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra SÖDERTÄLJE helt delvis Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar 7 1 inte alls Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra UPPLANDS-BRO helt delvis Inspirationsdagen har uppfyllt mina förväntningar 3 7 inte alls Att utbyta erfarenheter över kommungränser har varit inspirerande Jag är intresserad av att fortsätta arbetet med att kartlägga och analysera det vi gör idag och att utveckla arbetsmetoder tillsammans med andra