Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun"

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 8 EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Mått FINANSIELL UPPFÖLJNING Ekonomiskt resultat Resultaträkning Årsprognos Balansräkning Kassaflödesanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Större investeringar Noter Redovisningsprinciper NÄMNDSRAPPORTER KOMMUNSTYRELSE BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND BYGG- OCH MILJÖNÄMND FRITIDSNÄMND GYMNASIENÄMND KULTURNÄMND NÄMND FÖR SUPPORT OCH LOKALER PERSONALNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISKA NÄMND BOLAGSRAPPORTER SKELLEFTEÅ MUSEUM AB VÄSTERBOTTENSTEATERN AB SKELLEFTEÅ STADSHUS AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

3 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING FORTSATT SVAG TILLVÄXT Den ekonomiska utvecklingen har varit fortsatt svag i Sverige och i övriga omvärlden. Tron på en stabilare tillväxt har emellertid stärkts, vilket bidragit till prognoser med en starkare konjunktur framöver. Återhämtningstakten väntas dock initialt bli svag, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Källa: skl.se Tillväxttalen för 2013 och 2014 justeras ned i förhållande till SKLs föregående prognos och är för innevarande år lika låga som fjolårets. Enligt SKL växer Sveriges BNP med 1,1 % under 2013 och 2014 prognostiseras tillväxten till 2,4 %. EN MINSKANDE EXPORTUTVECKLING Den svenska exportindustrins förutsättningar är i hög grad beroende av hur övriga Europas efterfrågan utvecklas. Detta eftersom två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Likt fjolåret, beräknas EU-ländernas BNP minska i år, vilket resulterar i svårigheter för den svenska exporten att växa. Risken för ny oro på de finansiella marknaderna är inte heller undanröjd. Dock visar annan statistik och index indikationer på att lågkonjunkturen i Europa ser en vändpunkt och en försiktig återhämtning väntas under hösten. Den svenska exporten väntas minska med 1,5 % under året. MED INVERKAN PÅ EKONOMIN Likt exporten, prognostiseras också industriproduktionen att minska. Medan den minskningen uppskattas till mer än 4 %, utvecklas andra delar av den svenska ekonomin i en betydligt mer positiv riktning. Under de senaste två åren har produktionen inom byggnadsbranschen, samt inom den privata tjänstesektorn vuxit med 2 till 3 % årligen. Den offentliga konsumtionen har också bidragit positivt till utvecklingen. SKL menar att tillväxten i svensk ekonomi är direkt kopplad till den relativt starka utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens ekonomi är robust i grunden. Trots uppbromsningen i svensk ekonomi fortsätter de reala inkomsterna växa 2 till 3 % årligen. Hushållens sparande är rekordstort och förmögenhetsvärden i form av bostadspriser och aktiekurser prognostiseras fortsätta uppåt. Den senaste tiden har också hushållens tro om framtiden stärkts. SKATTEUNDERLAGSUTVECKLING Trots tillväxtprognosens utfall, har skatteunderlagsprognosen bara justerats marginellt jämfört med föregående rapport. Det är den fortsatt snabba ökningen av pensionsinkomsterna som bidrar till att skatteunderlaget ökar relativt snabbt i år. Sysselsättningen bidrar endast marginellt. Skatteunderlaget beräknas växa med 3,5 % 2013 och 3,2 % I reala termer motsvarar det en tillväxt på 1,5 respektive 0,9 %. Källa: skl.se FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3

4 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING Löneutveckling Prognosen för skatteunderlaget har som nämnts bara ändrats marginellt. Detta trots att SKL bedömer att både sysselsättning och löner för 2013 och 2014 utvecklats sämre än tidigare bedömning. Istället balanseras nedjusteringen i lönesumman av att inkomsterna, i form av sjukpenning, avtalsförsäkringar och a-kassa, ökar snabbare än vad föregående prognos visat. MED BÄTTRE FART 2015 SKL tror att den svenska ekonomin får bättre fart 2015 som en följd av att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten sjunker till 6,5 % från 2013 års andel med 8,1 %. SKL utgår från att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. Det medför att skatteunderlaget växer snabbt både realt och nominellt. För att det ska ske krävs att den förväntade internationella tillväxtåterhämtningen slår in och att den inhemska efterfrågan ökar. Hushållens konsumtionsutgifter ökar I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras prognostiserar SKL att hushållens sparande kommer att sjunka och konsumtionsutgifterna öka. BEFOLKNINGSUTVECKLING SKLs prognos över hur den framtida befolkningen ser ut har reviderats och visar på ett starkt växande antal medborgare de närmaste åren. Invandringen förväntas ligga på en fortsatt hög nivå ytterligare några år, vilket bidrar till att befolkningen i åldern 15 till 74 år blir omkring 1 % högre 2017 än vad tidigare beräkningar visat. Effekten på potentiellt antal arbetade timmar får enligt SKLs bedömning inte full effekt. Det tar lång tid för nyligen invandrade personer att integreras på arbetsmarknaden. Ekonomin beräknas nå jämvikt Arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen bedöms då balansera med en inflation på 2 %. ÖKAD SYSSELSÄTTNING Utvecklingen för antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar är fortsatt mer positivt än tidigare prognostiserats. I jämförelse med föregående år, sker tillväxten betydligt långsammare, samtidigt som arbetslösheten stiger. Med andra ord ökar den tillgängliga arbetskraften snabbare än sysselsättningen. SKLs bedömning är vidare att en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden först väntas under Under 2013 håller sig arbetslösheten kvar på drygt 8 %, då förbättringen i ekonomin inte bedöms räcka till för att snabbt få fart på sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4

5 LOKAL UTVECKLING LOKAL UTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING Skellefteå kommuns befolkning juli augusti Folkmängd Befolkningsutvecklingen fortsätter sin blygsamt positiva bana. Vid julis utgång uppgick befolkningen till personer, vilket är att jämföra med julis befolkning ifjol med personer. Det innebär att året som passerat genererat en ökning med 230 personer. Detta kan också jämföras med antalet invånare vid årsskiftet 2012/2013, som uppgick till personer. En utmärkande trendbrytning, som ovanstående befolkningskurva visar i jämförelse med tidigare år, är den ökning som inleddes i november och som har fortsatt fram till juni. Under årets sju första månader har ökningen skett med 248 personer. Födelsenettot (d.v.s. skillnaden mellan antalet födda och avlidna) är fortfarande negativt, även om skillnaden har minskat i jämförelse med föregående år. Kommunens mål är att nå invånare år Förutom ökat antal födslar, behövs en ökad inflyttning från andra orter, städer och länder för att nå målet Skellefteå kommuns befolkning könsindelad Män Kvinnor Vid årsskiftet utgjordes befolkningen av män och kvinnor. Den sista juli hade befolkningsfördelningen förändrats till män och kvinnor. Det motsvarar en ökning med 143 män och 105 kvinnor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

6 augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Antal augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli % % LOKAL UTVECKLING SKATTEUNDERLAGSPROGNOS I 2013 års budget beräknades Skellefteå kommuns skatteintäkter att uppgå till 3,8 miljarder kronor. Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen har summan reviderats upp med närmare 58 miljoner kronor, 32 mnkr av den ökningen avser skatteutjämningen för hemsjukvården. För 2014 justeras prognosen ned med 12 mnkr från budgeterade 3,9 miljarder kronor. ARBETSLÖSHET I JÄMFÖRELSE MED RIKET 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Arbetslöshet (augusti juli 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen år Under det senaste året har arbetslösheten varierat mellan 6,5 till 8,1 % i Skellefteå (jämför med rikets 6,4 till 7,0 %). Kurvan överensstämmer med de årliga trenderna, då arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna, för att sedan ha sin topp vid årsskiftet. December månad 2012 resulterade också i den högsta arbetslöshetsnivån i Skellefteå, med 8,1 %. 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 Förändring andel arbetslösa 2013 i jämförelse med ,3-0,3 0,2 0,3 0,2-0,4-0,4-0,4 Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket -0,3 Källa: ams.se månadsstatistik 0,3 0,3 0,3-0,4-0,3 Vid en jämförelse av årets sju första månader i relation till föregående år, har arbetslösheten i Skellefteå minskat med 0,3 % under januari, maj och juli. Motsvarande jämförelse för de övriga. fyra månaderna visar en minskning med 0,4 %. En motsvarande jämförelse för riket, mellan år 2012 och 2013, visar en motsatt utveckling. Under fem av sju månader har arbetslösheten ökat med 0,3 %. I februari och april var ökningen 0,2 % i riket. Trots att Skellefteås arbetslöshet är högre än rikets, indikerar jämförelserna en positiv utveckling för Skellefteå Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Skellefteå år - per kön Kvinnor Män FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6

7 augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Antal augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli % % Trenden hos Skellefteås invånare visar en högre arbetslöshet bland män än kvinnor (se diagram på föregående sida). Det förefaller även som nivåerna rör sig inom ett större spann hos männen än hos kvinnorna. I juni var män och kvinnor mellan 16 och 64 år i Skellefteå. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetslöshetsnivåer kan således bara till viss del förklaras av könsfördelningen. Exempelvis kan Skellefteås traditionellt könsbundna arbetsmarknad, med så kallade manliga respektive kvinnliga jobb, ha en bidragande orsak. Männens andel är dessutom mer konjunkturkänslig än kvinnornas. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Arbetslöshet, ungdomar år (augusti juli 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik Trenden att arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna håller i sig. Lägst arbetslöshetsnivå bjöd juli på medan december kvarstod som toppnotering. LOKAL UTVECKLING Källa: ams.se månadsstatistik För Skellefteås nuvarande ungdomsarbetslöshetsnivå, i relation till motsvarande månader i fjol, har utvecklingen varit positiv under hela Ungdomsarbetslösheten har minskat med mellan 0,5 % till 2,2 % i jämförelsen mellan åren 2012 och Förändring andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) 2012 i jämförelse med ,4 0,3 0,2 0,2 0-0,2-0,2-0,7-1,1-1,1-0,5-2 -2,2-2,2 Arbetslösa ungdomar, Skellefteå Arbetslösa ungdomar, riket Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Skellefteå år - per kön.. Trots att arbetslösheten fortfarande är hög i gruppen år, har gapet mellan Skellefteås utfall och rikets utfall minskat i relation till föregående års utfall. Skellefteå närmar sig således rikets arbetslöshetsnivåer. Maxnivån uppgår till 17,0 % (11,1 % i riket) och minnivån till 11,7 % (9,0 % i riket). Rikets arbetslöshetsnivåer i gruppen år, ökade under årets första kvartal i jämförelse med föregående års utfall. Kvinnor Män De könsindelade arbetslöshetsnivåerna bland Skellefteås drygt invånare mellan 18 och 24 år, visar en betydligt högre andel arbetslösa män än kvinnor. Precis som hos befolkningen generellt, svänger arbetslöshetsnivåerna mer mellan max- och miniminåvåer bland män i jämförelse med kvinnor. Då det lever drygt 500 fler män än kvinnor, mellan 18 och 24 år i Skellefteå, är inte åldersgruppens könsfördelning en tillräcklig förklaring till männens högre arbetslöshetsandel. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

8 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERK- SAMHET OCH MEDARBETARE De stora utmaningarna som beskrevs i föregående rapport tas på största allvar inom Skellefteå kommun. Demografiska förändringar, urbaniseringstrender och nya ekonomiska krav är alla exempel på aspekter som gör att Skellefteå kommun behöver arbeta på ett annat, nytt sätt i framtiden. Skellefteå behöver i vissa fall ta bort något för att ge plats åt annat. Situationen skapar därför också stora möjligheter. Skellefteå kommun arbetar intensivt för att bli än mer attraktivt som stad, ort och kommun. För att vara en attraktiv kommun behöver det finnas kunskaper om hur omvärlden ser ut, en förståelse för trender och utvecklingstendenser och dessutom mod att dra slutsatser och agera efter det som kommer fram. Det är viktigt att vara framsynt och att prioritera och satsa resurser där de kommer medborgaren bäst tillgodo. Kommunövergripande bedrivs därför ett omfattande strategiarbete. Där tas ett underlag fram som ska visa vad Skellefteå behöver för att vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i och som 2030 har invånare. Den sjunde december ska en medborgardialog starta. Där bjuds civilsamhälle, företag, organisationer och andra offentliga aktörer in för att utstaka en gemensam väg i arbetet för att nå vision och mål. Likt andra kommuner står Skellefteå också inför ekonomiskt tuffare förutsättningar framöver. Prognosen är inte ny och kanske upplever somliga att alla varningar om en försämrad ekonomi, har utvecklats till en tom fras. Verkligheten gör sig dock påmind det finns inte möjlighet att skaffa nytt, lägga till mer, erbjuda mer o.s.v, om inte något annat kan stå tillbaka. En viktig uppgift framöver är därför att planera för att behålla den goda kvaliteten kommunen levererar till medborgarna idag, med än mer begränsade resurser. Elförsörjningens resultat förväntas försämras med drygt 170 mnkr jämfört med föregående år. Detta beror på att kommunens arrendeintäkter minskar (p.g.a. låga elpriser) samt att ränteintäkterna minskar (p.g.a. ett aktieägartillskott till bolagen). Den buffert elförsörjningen tidigare har utgjort finns därför inte kvar. Det gör att Skellefteå kommun, utan åtgärder, får större svårigheter än tidigare att klara balanskravet i framtiden. Under 2012 och 2013 har kommunen tagit del av AFA:s återbetalning av tidigare inbetalda premier, varför resultatet påverkats positivt. Dessa intäkter är dock av engångskaraktär, varför utmaningen kvarstår att skapa en ekonomi i balans inför kommande år. Utmaningen, eller snarare möjligheten, är betydande och låter inspirera medarbetare och intressenter att vara med och vara delaktiga i Skellefteå kommuns framtid. Ett av kommunens viktigaste verktyg på resan utgörs av den gemensamma värdegrunden: Vi är samhällsbyggare. Vi finns till för Skellefteå kommuns medborgare, kunder och andra berörda. Vårt uppdrag är att ge dem den service som får samhället att fungera väl och utvecklas. Vårt sätt att arbeta skapar konkurrenskraft för framtiden och förutsättningar för medborgare och kunder att trivas och aktivt bidra till kommunens vision. Den kommungemensamma värdegrunden motsvaras av de grundläggande värden som kommunens arbete vilar på. Värdegrunden utgör också de gemensamma värderingarna, oavsett var i organisationen medarbetare befinner sig. Alla som verkar för kommunen behöver känna ett engagemang för värdegrunden och vara professionella i det vi gör och i alla våra möten, såväl interna som externa. Det är också här som Skellefteå kommuns ledord kommer in: Professionalitet, engagemang och framsynthet För att vända på resonemanget kan frågan ställas: Vad innebär det om människor som verkar för Skellefteå kommun inte är professionella, engagerade och framsynta?. - Vilken arbetsmiljö skulle det resultera i? - Vilken samhällsmiljö skulle det medföra? - Hur skulle servicen yttra sig på exempelvis skolor och i äldreomsorgen? - I vilken grad skulle medarbetare arbeta för förbättringar och åtgärder? - Hur skulle Skellefteå kommun utvecklas? - Vem skulle vara en god ambassadör för orten? - Hur många skulle betrakta Skellefteå som en attraktiv plats att bo och leva i? Även om resonemanget må vara provokativt bör frågeställningarna, som skulle kunna göras fler, väcka reflektion och eftertanke. Vad är min roll i Skellefteå kommuns framtida utveckling? Individen i egenskap av anställd, medarbetare, medborgare eller kanske som besökare. Arbete pågår med att koppla organisationens, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8

9 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Skellefteå kommuns, varumärke och arbetsgivarmärke mot det framtagna platsvarumärket. Att lyckas hitta stoltheten över platsen och kommunen, hos alla medborgare och att också lyckas sprida den, är kanske den allra största framgångsfaktorn. Även om kommunen bär ett stort samhällsansvar, börjar resan med individer som tror att även ett litet bidrag är ett viktigt bidrag och att alla tillsammans är med och bygger framtidens Skellefteå. Nytt kommunalråd Den 11 juni beslutade kommunfullmäktige att Lorents Burman skulle efterträda Bert Öhlund som ordförande för kommunstyrelsen. De senaste sju åren har Lorents Burman varit ordförande vid bygg- och miljönämnden. Sjukfrånvaro Januari till och med mars är månader med en hög sjukfrånvaro i likhet med tidigare år. Sjukfrånvaron har därefter trendenligt minskat. Även om viss efterrapportering av uppgifter är att vänta, ser de senaste fyra månadernas utfall sammantaget något bättre ut än i fjol. Från och med januari till och med augusti 2013 är sjukfrånvaron 4,91 % i Skellefteå kommun. Könsfördelat visar samma period en sjukfrånvaro med 5,49 % för kvinnor och 2,95 % för män. 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Sjukfrånvaro (%), år Kvinnor Män Totalt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Kommunfullmäktiges styrkort 2013 Innehållet i kommunfullmäktiges styrkort för 2013 utgör ett övergripande paraply till Skellefteå kommuns målstyrning. Skellefteå kommuns styrkort har under rapportperioden fått en ny layout. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges styrkort och dess givna fokusområden, har respektive nämnd utformat egna SMARTa 1 mål för nämnd och verksamhet att arbeta mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för att hela kommunen ska sträva mot en gemensam vision där vi finner: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. I följande sammanställning med prognoser för 2013 års målstyrning är det extra intressant att följa upp och söka förståelse för eventuella avvikelser i graden av måluppfyllelse. Fokus har därför inte lagts på de nämndsmål som enligt prognoser kommer att nå måluppfyllelse. Markeringar avseende ej måluppfyllelse markeras med rött, delvis måluppfyllelse med gult och måluppfyllelse med grönt. De respektive perspektiven kommenteras därefter, utifrån nämndernas bedömning, med kommunstyrelsens reflektioner. 1 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i exempelvis pengar/tid eller %). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10

11 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medborgare/ kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar Tydligt serviceutbud Barn- och grundskolenämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Kommunstyrelse Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Den sammanställda bedömningen av målen inom perspektivet medborgare/kund prognostiseras bli måluppfyllelse vid 2013 års slut. Nämnderna ansvarar för utformningen av målformuleringar enligt övergripande förutsättningar som kommunfullmäktige presenterar. Inom perspektivet medborgare/kund har några nämnder 2 valt kombinerade fokusområden med ett mål. I denna sammanställning och analys presenteras dessa under fokusområdet Tydligt serviceutbud. Personalnämnden, som valt ett alternativt fokusområde prognostiserar måluppfyllelse (exkluderat i den aggregerade sammanställningen ovan). ställa fyra av sex serviceförklaringar. Bygg- och miljönämnden bedömer att endast en serviceförklaring hinner bli publicerad innan årets slut. Kommunstyrelsen kan å andra sidan tycka att det är rimligt att inkludera konsumentverksamhetens serviceförklaring i bygg- och miljönämndens måluppfyllelse då utförare/personal finns inom bygg- och miljönämnden. Det skulle vidare innebära att nämnden når måluppfyllelse. Oberoende valt fokusområde har fem 3 av nio nämnder (ej personalnämnden) valt att formulera målsättningarna kring serviceförklaringar. Precis som vid aprilrapporten är det bland dessa nämnder som de tre gulmarkerade nämnderna återfinns. Kommunstyrelsen kan inte styrka att nämnderna vidtagit tillräckligt aktiva åtgärder med anledning av indikationerna med gulmarkerade mål, som redan visade sig i aprilrapporten. Exempelvis har barnoch grundskolenämnden beslutat att nöja sig med en av målets två serviceförklaringar samtidigt som socialnämnden bedömer att de bara hinner färdig- 2 Kultur-, social- och gymnasienämnder samt kommunstyrelse 3 Barn- och grundskolenämnden, bygg- och miljönämnden, kulturnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Medborgare/kund Kommunstyrelsen uppmärksammar också att gymnasienämnden prognostiserar måluppfyllelse trots att statistikunderlaget visar att målet inte nås. Som kommande perspektivsammanställningar kommer att spegla, innehåller de sammanställda prognoserna inom medborgare/ kund det bästa utfallet för kommunens målstyrning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Utveckling/ tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Gul) Underlätta för näringsliv och nyföretagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Personalnämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Barn- och grundskolenämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/ tillväxt är delvis måluppfyllelse, men gränsar till ej måluppfyllelse. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömning. Den osäkerhet som beskrevs vid föregående rapport beträffande nämnden för support och lokalers mål, har i denna rapport resulterat i en försämrad prognos. Målet, att minska energianvändningen med 5 %, är rödmarkerat liksom det är för bygg- och miljönämndens mål, vilket rör hållbart byggande. Bygg- och miljönämnden förklarar att målet inte kommer att nås. Undertecknanden förväntas inte hinna ske för hållbart byggande i de stora nybyggnadsprojekten under året. I jämförelse med aprilrapporten meddelar gymnasienämnden också en försämrad prognos. Det råder ovisshet om gymnasienämnden når en ökad andel som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Kommunstyrelsen har svårt att analysera de ibland komplicerade mått som används, liksom de mått som inte tydligt är kopplade till ett förutbestämt ursprungsvärde, i syfte att mäta graden av måluppfyllelse. I de fallen får kommunstyrelsen luta sig mot respektive nämndsbedömningar. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Utveckling/tillväxt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

13 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Ekonomi God ekonomisk hushållning (Röd) Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energieffektivisering Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Prognosen för perspektivet ekonomi är ej måluppfyllelse och är det perspektiv i målstyrningen som nämnderna prognosticerar sämst resultat i. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra paralleller mellan styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömning. ändå ej måluppfyllelse som utfall för året. Byggoch miljönämnden förklarar att bristen av måluppfyllelse beror på att geobasutvecklingen har omprioriterats. Kommunfullmäktige har beslutat om tre fokusområden i styrkortets ekonomiska perspektiv. Inför 2013 fick nämnderna i uppdrag att utforma mål inom fokusområdet lokalytor. Så har inte skett i alla nämnder. Kommunstyrelsen har inte avyttrat lokalytor i den takt som var planerad. Likt föregående prognos bedömer barn- och grundskolenämnden att nämndsmålet inte kommer att nås. Svårigheterna att reducera lokalytorna kvarstår således. Personalnämndens och kulturnämndens mål är fortfarande gulmarkerade och bedöms bara nå delvis måluppfyllelse. För personalnämnden handlar det också om minskade lokalytor, men arbetet är inte påbörjat ännu. För kulturnämnden finns målet att minska lokalkostnaderna med 0,5 %. Prognosen är även här delvis måluppfyllelse. Mål inom fokusområdet processer över förvaltnings- /bolagsgränser har tagit en drastisk vändning sedan föregående rapport. Både socialnämnden och bygg- och miljönämnden har ändrat prognos från en grön- till en rödmarkering. Socialnämnden har genomfört tre processkartläggningar, men bedömer Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Ekonomi Kommunstyrelsen förstår att nämnderna inte själva äger frågan till fullo för vissa av målsättningarna. Av den orsaken är det viktigt att mål som sätts ligger inom det egna verksamhetsinflytandet. Generellt är det viktigt att upprätthålla riktningen och drivkrafterna för att sträva i målets riktning. Nämnderna bör på ett tydligare sätt beskriva strävan till att nå måluppfyllelse. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medarbetare Attraktiv arbetsgivare (Gul) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Prognosen för perspektivet medarbetare kvarstår med delvis måluppfyllelse. I jämförelse med aprilrapporten, är nämndernas prognoser nära nog identiska. Den enda skillnaden är att tekniska nämnden per den sista augusti har skruvat ner förväntningarna på måluppfyllelse. Under året har alla nämnder, utom bygg- och miljönämnden, fokuserat på arbete med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal gemensamma kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Arbetet med mönsterarbetsplatser är en långsiktig satsning och ett instrument som syftar till kvalitetssäkring. Genom att arbeta med mönsterarbetsplatser säkerställs att många av de personalpolitiska ambitionerna efterlevs i verksamheterna. Den 31 augusti hade kommunen 33 stycken mönsterarbetsplatser av totalt cirka 360. Sedan den 30 april har det tillkommit 12 mönsterarbetsplatser. Utmärkelsen mönsterarbetsplats uppbärs under ett år. Sedan ska arbetsplatsen återigen prövas mot kriterierna. Barn- och grundskolenämnden har nått halvvägs i arbetet mot sitt mål. Kulturnämnden har valt att utarbeta en handlingsplan på respektive arbetsplats för att komma vidare i frågan. Gymnasienämnden, barn- och grundskolenämnden och kulturnämnden tror på delvis måluppfyllelse, och har samma antal som i fjol. Bygg- och miljönämnden, som arbetat med kompetensförsörjning som fokusområde, har kartlagt, sammanställt och analyserat ett underlag som kommer att generera en plan för hur nämnden behöver möta framtidens kompetensförsörjningsbehov. Tekniska nämndens kartläggning och plan är, som även tidigare rapporterats, klar avseende kompetensförsörjning. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Medarbetare Kommunstyrelen uppfattar att arbetet med mönsterarbetsplatser tar tid, även om det är ett prioriterat område. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

15 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens sammanfattande analys av nämndernas måluppfyllelse Nämnderna har beslutat om totalt 39 mål. I de flesta fall motsvaras det av fyra mål per nämnd. Följande sammanställning presenterar en procentuell fördelning av nämndernas bedömning av graden måluppfyllnad. 21 av 39 mål med måluppfyllelse motsvarar 54 %, 13 av 39 mål med delvis måluppfyllelse motsvarar 33 % respektive att 5 av 39 mål med ej målupp- fyllelse motsvarar 13 %. Även om kommunstyrelen inte fullt ut delar nämndernas bedömning av måluppfyllelse, balanserar exempelvis gymnasienämndens generösa bedömning med bygg- och miljönämndens kanske tuffa bedömning (båda inom perspektivet medborgare/kund). Augustis prognos för måluppfyllelse 33 % 13 % 54 % Måluppfyllelse Devis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Aprils prognos för måluppfyllelse 28 % 5 % 67 % Måluppfyllelse Devis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Årets första prognos är viktig, då nämnderna har tid och möjlighet att bemöta eventuella avvikelser i målstyrningsarbetet. Sedan april speglar dock inte prognosen att tillräckligt aktiva åtgärder vidtagits, då prognoserna försämrats påfallande. Jämförs årets prognoser med föregående års prognoser, är det uppenbart svårt att dra direkta slutsatser. Det kan dock vara intressant att söka mönster, varför relateringen ändå görs. I aprils prognos föregående år prognostiserades följande: Måluppfyllnad 80 % Delvis måluppfyllnad 18 % Ej måluppfyllnad 2 % I augustis rapport hade prognosen ändrats till: Måluppfyllnad 68 % Delvis måluppfyllnad 27 % Ej måluppfyllnad 5 % Förändringen att 2012 exempelvis minska från 80 % till 68 % i prognostiserad måluppfyllnad har samma mönster som i år (67 % till 54 %). Fjolårets avvikelse är på så sätt större än årets avseende delvis måluppfyllnad. Det är dock av yttersta vikt att sträva mot måluppfyllelse för verksamhetsmålen fortgår på samma sätt som nämndernas strävan efter att uppnå de ekonomiska målen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅTT Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse. För att kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten finns ett antal mått som kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En könsuppdelning genomförs för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod om inte annat anges. Mått Jan -12 Dec -12 Jan -13 Apr -13 Jan -13 Aug -13 Medborgare Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första kontakten (%) Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom en dag (%) Andel som fått plats i förskolan på önskat datum (%) Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt (exkl. flykting och kommunalt arbetsmarknadsstöd) Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (män) 6,93 5,86 5,42 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (kvinnor) 6,62 6,5 5,72 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (män) Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (kvinnor) Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (kvinnor), uppföljningar inom parantes Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (män), uppföljningar inom parantes (174) (14) (14) (65) (3) (3) Handläggningstid för bygglov (antal dagar) * Utveckling/Tillväxt Antal medborgare (t.o.m. juli respektive år) Antal företag (under tidsperioden sedan årsskiftet) Antal nya företag (under tidsperioden sedan årsskiftet) Ekonomi Antal avdelningar per förskoleenhet 1,41 1,45 1,41 Lokalyta (m²) per elev i grundskolan 15,38 15,2 15,01 Lokalyta (m²) per elev i gymnasieskolan 17,7 17,7 17,3 Försörjningsstöd (exkl. flykting) per mån. genomsnitt 6,2 6,5 6,0 Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till sitt förfogande ** Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) 76 - Medarbetare Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,53 1,76 1,58 Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,33 2,63 2,12 Antal mönsterarbetsplatser under året (av totalt 360 arbetsplatser) * Handläggningstidens ökning beror på många faktorer, där personalsituationen utgör en. Vidare medför sommarperioden alltid en uppgång bland antal ärenden, samtidigt som bemanningen minskar. Bygg- och miljönämnden har vidtagit vissa åtgärder och väntar en positiv utveckling framöver. ** Bostadsrätter och gruvmuseet i Boliden är sålt. Ökningen beror främst på ett tillkommande äldreboende på Sunnanå och nyproduktion av gruppbostäder. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16

17 EKONOMISK UPPFÖLJNING FINANSIELL UPPFÖLJNING EKONOMISKT RESULTAT Koncernens resultat, mnkr Resultat, mnkr Kommunkoncern Skellefteå kommun Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) Affärsverksamhet därav elförsörjningen efter uttag Resultatet i kommunen är lägre jämfört med samma period föregående år. Minskningen av resultatet beror främst på ett ovillkorat aktieägartillskott som lett till minskade ränteintäkter i elförsörjningen. ÅRSPROGNOS Resultat, mnkr 2013 Budget Kommunkoncern Skellefteå kommun Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) Affärsverksamhet därav elförsörjningen efter uttag Den sammantagna bedömningen är att kommunen kommer att redovisa ett resultat som uppgår till 63 mnkr vilket understiger budget (inkl kompletteringsbudget) med 56 mnkr. Främsta anledningen till att delårsresultatet är högre än förväntat årsresultat är att kostnaderna för arbetskraft är betydligt lägre under sommaren. Återbetalningen av AFA-pengarna har också i sin helhet redovisats i rapportperioden. Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande: Po-pålägg + 26 Ökade pensionskostnader - 22 Driftunderskott skattefin verksamhet - 73 Minskat resultat elförsörjning Ökat resultat övriga affärsverksamheter + 24 AVSTÄMNING BALANSKRAVET Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot kommunallagens balanskrav görs. Det är nu beslutat att premierna för AFA försäkring kommer att återbetalas. Det gör att kommunen beräknas uppfylla kommunallagens balanskrav för år Årsprognos, mnkr 2013 Att återställa från tidigare år 0 Årsprognos 63 Realisationsvinster -3 Justerat resultat 60 AVSTÄMNING AV FINANSIELLA MÅLSÄTTNINGAR Kommunens resultat, exklusive elförsörjningen beräknas uppgå till 65 mnkr och motsvara 1,7 % av skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunen kommer att nå det finansiella målet om att resultatet för kommunen exklusive elförsörjning ska uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Övriga finansiella målsättningar har också uppfyllts. Dessa avser: Oförändrad kommunalskatt. Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet (strukturomvandling undantagen). Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång. Utifrån att samtliga finansiella mål har uppfyllts görs bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnåtts i det finansiella perspektivet. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Avskaffandet av interna reverslån har gjort att balansomslutningen minskat. Återbetalning AFA + 65 Ökade skatteintäkter + 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 EKONOMISK UPPFÖLJNING INVESTERINGAR Kommunkoncernens investeringar uppgår till 880 mnkr för perioden. Exempelvis äldreboendet Sunnanäng samt lägenheter i kvarteret Ringduvan. Bruttoinvesteringarna i kommunen i materiella anläggningstillgångar uppgår för perioden till 168 mnkr. År 2013 är det budgeterat för stora investeringar i omstrukturering av skolor och ny vattentäkt. Dessa är inte påbörjade ännu. Exempel på investeringar som färdigställts under året är gruppboendet i kvarteret Glasmästaren vid Bonnstan samt cykelväg genom centrum. Ett stort projekt som pågår är ombyggnad av stadsparken. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18

19 EKONOMISK UPPFÖLJNING RESULTATRÄKNING, MNKR Koncern Kommun NOT Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skatt Årets resultat ÅRSPROGNOS 2013 Prognos Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Prognostiserat resultat FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 EKONOMISK UPPFÖLJNING BALANSRÄKNING, MNKR NOT Koncern Kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill m.m Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar, skulder BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och ansvarsförbindelser FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Malena Wiklund Auktoriserad revisor Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Vimmerby kommun 10 april 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2009 Stark start på året! > Intäkterna ökade med 41 procent till 18,1 (12,9) MSEK. > Rörelseresultatet ökade med 129 procent till 4,8 (2,1) MSEK. > Resultat

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011

PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT. December 2011 PRELIMINÄR BOKSLUTSRAPPORT December 2011 Resultatet Årets resultat är 35 Mkr, vilket är 32 Mkr bättre än budget men 14 Mkr sämre än föregående år. Budgetavvikelser för 2011: Nämnderna 2 Mkr bättre än budget.

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning www.pwc.se Anna Gröndahl Kim Gustafsson Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2013 Vingåker kommun mars-april 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Söderhamns kommun April 2009 Robert Heed Josefin Loqvist Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG Q 2 Delårsrapport januari juni 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 Belopp i Mkr kvartal 2 jan-jun helår 2015 2014 2015 2014 2014 Nettoomsättning 288,4 262,1 581,0 487,8 969,0 Rörelseresultat

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000

Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Untitled Document Delårsrapport för The Empire 1 januari 30 september 2000 Den positiva utvecklingen för den svenska delen av The Empire fortsätter. Kraftfulla åtgärder har satts in för att få det finska

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer