Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun"

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2013 Skellefteå kommun

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 8 EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Mått FINANSIELL UPPFÖLJNING Ekonomiskt resultat Resultaträkning Årsprognos Balansräkning Kassaflödesanalys Driftredovisning Investeringsredovisning Större investeringar Noter Redovisningsprinciper NÄMNDSRAPPORTER KOMMUNSTYRELSE BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMND BYGG- OCH MILJÖNÄMND FRITIDSNÄMND GYMNASIENÄMND KULTURNÄMND NÄMND FÖR SUPPORT OCH LOKALER PERSONALNÄMND SOCIALNÄMND TEKNISKA NÄMND BOLAGSRAPPORTER SKELLEFTEÅ MUSEUM AB VÄSTERBOTTENSTEATERN AB SKELLEFTEÅ STADSHUS AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

3 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING FORTSATT SVAG TILLVÄXT Den ekonomiska utvecklingen har varit fortsatt svag i Sverige och i övriga omvärlden. Tron på en stabilare tillväxt har emellertid stärkts, vilket bidragit till prognoser med en starkare konjunktur framöver. Återhämtningstakten väntas dock initialt bli svag, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Källa: skl.se Tillväxttalen för 2013 och 2014 justeras ned i förhållande till SKLs föregående prognos och är för innevarande år lika låga som fjolårets. Enligt SKL växer Sveriges BNP med 1,1 % under 2013 och 2014 prognostiseras tillväxten till 2,4 %. EN MINSKANDE EXPORTUTVECKLING Den svenska exportindustrins förutsättningar är i hög grad beroende av hur övriga Europas efterfrågan utvecklas. Detta eftersom två tredjedelar av Sveriges export går till EU och Norge. Likt fjolåret, beräknas EU-ländernas BNP minska i år, vilket resulterar i svårigheter för den svenska exporten att växa. Risken för ny oro på de finansiella marknaderna är inte heller undanröjd. Dock visar annan statistik och index indikationer på att lågkonjunkturen i Europa ser en vändpunkt och en försiktig återhämtning väntas under hösten. Den svenska exporten väntas minska med 1,5 % under året. MED INVERKAN PÅ EKONOMIN Likt exporten, prognostiseras också industriproduktionen att minska. Medan den minskningen uppskattas till mer än 4 %, utvecklas andra delar av den svenska ekonomin i en betydligt mer positiv riktning. Under de senaste två åren har produktionen inom byggnadsbranschen, samt inom den privata tjänstesektorn vuxit med 2 till 3 % årligen. Den offentliga konsumtionen har också bidragit positivt till utvecklingen. SKL menar att tillväxten i svensk ekonomi är direkt kopplad till den relativt starka utvecklingen av inhemsk efterfrågan. Hushållens ekonomi är robust i grunden. Trots uppbromsningen i svensk ekonomi fortsätter de reala inkomsterna växa 2 till 3 % årligen. Hushållens sparande är rekordstort och förmögenhetsvärden i form av bostadspriser och aktiekurser prognostiseras fortsätta uppåt. Den senaste tiden har också hushållens tro om framtiden stärkts. SKATTEUNDERLAGSUTVECKLING Trots tillväxtprognosens utfall, har skatteunderlagsprognosen bara justerats marginellt jämfört med föregående rapport. Det är den fortsatt snabba ökningen av pensionsinkomsterna som bidrar till att skatteunderlaget ökar relativt snabbt i år. Sysselsättningen bidrar endast marginellt. Skatteunderlaget beräknas växa med 3,5 % 2013 och 3,2 % I reala termer motsvarar det en tillväxt på 1,5 respektive 0,9 %. Källa: skl.se FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3

4 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING Löneutveckling Prognosen för skatteunderlaget har som nämnts bara ändrats marginellt. Detta trots att SKL bedömer att både sysselsättning och löner för 2013 och 2014 utvecklats sämre än tidigare bedömning. Istället balanseras nedjusteringen i lönesumman av att inkomsterna, i form av sjukpenning, avtalsförsäkringar och a-kassa, ökar snabbare än vad föregående prognos visat. MED BÄTTRE FART 2015 SKL tror att den svenska ekonomin får bättre fart 2015 som en följd av att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten sjunker till 6,5 % från 2013 års andel med 8,1 %. SKL utgår från att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. Det medför att skatteunderlaget växer snabbt både realt och nominellt. För att det ska ske krävs att den förväntade internationella tillväxtåterhämtningen slår in och att den inhemska efterfrågan ökar. Hushållens konsumtionsutgifter ökar I takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras prognostiserar SKL att hushållens sparande kommer att sjunka och konsumtionsutgifterna öka. BEFOLKNINGSUTVECKLING SKLs prognos över hur den framtida befolkningen ser ut har reviderats och visar på ett starkt växande antal medborgare de närmaste åren. Invandringen förväntas ligga på en fortsatt hög nivå ytterligare några år, vilket bidrar till att befolkningen i åldern 15 till 74 år blir omkring 1 % högre 2017 än vad tidigare beräkningar visat. Effekten på potentiellt antal arbetade timmar får enligt SKLs bedömning inte full effekt. Det tar lång tid för nyligen invandrade personer att integreras på arbetsmarknaden. Ekonomin beräknas nå jämvikt Arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen bedöms då balansera med en inflation på 2 %. ÖKAD SYSSELSÄTTNING Utvecklingen för antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar är fortsatt mer positivt än tidigare prognostiserats. I jämförelse med föregående år, sker tillväxten betydligt långsammare, samtidigt som arbetslösheten stiger. Med andra ord ökar den tillgängliga arbetskraften snabbare än sysselsättningen. SKLs bedömning är vidare att en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden först väntas under Under 2013 håller sig arbetslösheten kvar på drygt 8 %, då förbättringen i ekonomin inte bedöms räcka till för att snabbt få fart på sysselsättningen och pressa tillbaka arbetslösheten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4

5 LOKAL UTVECKLING LOKAL UTVECKLING BEFOLKNINGSUTVECKLING Skellefteå kommuns befolkning juli augusti Folkmängd Befolkningsutvecklingen fortsätter sin blygsamt positiva bana. Vid julis utgång uppgick befolkningen till personer, vilket är att jämföra med julis befolkning ifjol med personer. Det innebär att året som passerat genererat en ökning med 230 personer. Detta kan också jämföras med antalet invånare vid årsskiftet 2012/2013, som uppgick till personer. En utmärkande trendbrytning, som ovanstående befolkningskurva visar i jämförelse med tidigare år, är den ökning som inleddes i november och som har fortsatt fram till juni. Under årets sju första månader har ökningen skett med 248 personer. Födelsenettot (d.v.s. skillnaden mellan antalet födda och avlidna) är fortfarande negativt, även om skillnaden har minskat i jämförelse med föregående år. Kommunens mål är att nå invånare år Förutom ökat antal födslar, behövs en ökad inflyttning från andra orter, städer och länder för att nå målet Skellefteå kommuns befolkning könsindelad Män Kvinnor Vid årsskiftet utgjordes befolkningen av män och kvinnor. Den sista juli hade befolkningsfördelningen förändrats till män och kvinnor. Det motsvarar en ökning med 143 män och 105 kvinnor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

6 augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Antal augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli % % LOKAL UTVECKLING SKATTEUNDERLAGSPROGNOS I 2013 års budget beräknades Skellefteå kommuns skatteintäkter att uppgå till 3,8 miljarder kronor. Enligt den senaste skatteunderlagsprognosen har summan reviderats upp med närmare 58 miljoner kronor, 32 mnkr av den ökningen avser skatteutjämningen för hemsjukvården. För 2014 justeras prognosen ned med 12 mnkr från budgeterade 3,9 miljarder kronor. ARBETSLÖSHET I JÄMFÖRELSE MED RIKET 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Arbetslöshet (augusti juli 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik, med arbetslösa avses andelen arbetslösa och deltagare i arbetsförmedlingens programverksamhet i relation till befolkningen år Under det senaste året har arbetslösheten varierat mellan 6,5 till 8,1 % i Skellefteå (jämför med rikets 6,4 till 7,0 %). Kurvan överensstämmer med de årliga trenderna, då arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna, för att sedan ha sin topp vid årsskiftet. December månad 2012 resulterade också i den högsta arbetslöshetsnivån i Skellefteå, med 8,1 %. 0,4 0,3 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 Förändring andel arbetslösa 2013 i jämförelse med ,3-0,3 0,2 0,3 0,2-0,4-0,4-0,4 Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket -0,3 Källa: ams.se månadsstatistik 0,3 0,3 0,3-0,4-0,3 Vid en jämförelse av årets sju första månader i relation till föregående år, har arbetslösheten i Skellefteå minskat med 0,3 % under januari, maj och juli. Motsvarande jämförelse för de övriga. fyra månaderna visar en minskning med 0,4 %. En motsvarande jämförelse för riket, mellan år 2012 och 2013, visar en motsatt utveckling. Under fem av sju månader har arbetslösheten ökat med 0,3 %. I februari och april var ökningen 0,2 % i riket. Trots att Skellefteås arbetslöshet är högre än rikets, indikerar jämförelserna en positiv utveckling för Skellefteå Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Skellefteå år - per kön Kvinnor Män FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 6

7 augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli Antal augusti september oktober november december januari februari mars april maj juni juli % % Trenden hos Skellefteås invånare visar en högre arbetslöshet bland män än kvinnor (se diagram på föregående sida). Det förefaller även som nivåerna rör sig inom ett större spann hos männen än hos kvinnorna. I juni var män och kvinnor mellan 16 och 64 år i Skellefteå. Skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetslöshetsnivåer kan således bara till viss del förklaras av könsfördelningen. Exempelvis kan Skellefteås traditionellt könsbundna arbetsmarknad, med så kallade manliga respektive kvinnliga jobb, ha en bidragande orsak. Männens andel är dessutom mer konjunkturkänslig än kvinnornas. 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Arbetslöshet, ungdomar år (augusti juli 2013) Arbetslösa Skellefteå Arbetslösa riket Källa: ams.se månadsstatistik Trenden att arbetslösheten sjunker under sommarmånaderna håller i sig. Lägst arbetslöshetsnivå bjöd juli på medan december kvarstod som toppnotering. LOKAL UTVECKLING Källa: ams.se månadsstatistik För Skellefteås nuvarande ungdomsarbetslöshetsnivå, i relation till motsvarande månader i fjol, har utvecklingen varit positiv under hela Ungdomsarbetslösheten har minskat med mellan 0,5 % till 2,2 % i jämförelsen mellan åren 2012 och Förändring andel arbetslösa ungdomar (18-24 år) 2012 i jämförelse med ,4 0,3 0,2 0,2 0-0,2-0,2-0,7-1,1-1,1-0,5-2 -2,2-2,2 Arbetslösa ungdomar, Skellefteå Arbetslösa ungdomar, riket Antal öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Skellefteå år - per kön.. Trots att arbetslösheten fortfarande är hög i gruppen år, har gapet mellan Skellefteås utfall och rikets utfall minskat i relation till föregående års utfall. Skellefteå närmar sig således rikets arbetslöshetsnivåer. Maxnivån uppgår till 17,0 % (11,1 % i riket) och minnivån till 11,7 % (9,0 % i riket). Rikets arbetslöshetsnivåer i gruppen år, ökade under årets första kvartal i jämförelse med föregående års utfall. Kvinnor Män De könsindelade arbetslöshetsnivåerna bland Skellefteås drygt invånare mellan 18 och 24 år, visar en betydligt högre andel arbetslösa män än kvinnor. Precis som hos befolkningen generellt, svänger arbetslöshetsnivåerna mer mellan max- och miniminåvåer bland män i jämförelse med kvinnor. Då det lever drygt 500 fler män än kvinnor, mellan 18 och 24 år i Skellefteå, är inte åldersgruppens könsfördelning en tillräcklig förklaring till männens högre arbetslöshetsandel. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 7

8 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERK- SAMHET OCH MEDARBETARE De stora utmaningarna som beskrevs i föregående rapport tas på största allvar inom Skellefteå kommun. Demografiska förändringar, urbaniseringstrender och nya ekonomiska krav är alla exempel på aspekter som gör att Skellefteå kommun behöver arbeta på ett annat, nytt sätt i framtiden. Skellefteå behöver i vissa fall ta bort något för att ge plats åt annat. Situationen skapar därför också stora möjligheter. Skellefteå kommun arbetar intensivt för att bli än mer attraktivt som stad, ort och kommun. För att vara en attraktiv kommun behöver det finnas kunskaper om hur omvärlden ser ut, en förståelse för trender och utvecklingstendenser och dessutom mod att dra slutsatser och agera efter det som kommer fram. Det är viktigt att vara framsynt och att prioritera och satsa resurser där de kommer medborgaren bäst tillgodo. Kommunövergripande bedrivs därför ett omfattande strategiarbete. Där tas ett underlag fram som ska visa vad Skellefteå behöver för att vara en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i och som 2030 har invånare. Den sjunde december ska en medborgardialog starta. Där bjuds civilsamhälle, företag, organisationer och andra offentliga aktörer in för att utstaka en gemensam väg i arbetet för att nå vision och mål. Likt andra kommuner står Skellefteå också inför ekonomiskt tuffare förutsättningar framöver. Prognosen är inte ny och kanske upplever somliga att alla varningar om en försämrad ekonomi, har utvecklats till en tom fras. Verkligheten gör sig dock påmind det finns inte möjlighet att skaffa nytt, lägga till mer, erbjuda mer o.s.v, om inte något annat kan stå tillbaka. En viktig uppgift framöver är därför att planera för att behålla den goda kvaliteten kommunen levererar till medborgarna idag, med än mer begränsade resurser. Elförsörjningens resultat förväntas försämras med drygt 170 mnkr jämfört med föregående år. Detta beror på att kommunens arrendeintäkter minskar (p.g.a. låga elpriser) samt att ränteintäkterna minskar (p.g.a. ett aktieägartillskott till bolagen). Den buffert elförsörjningen tidigare har utgjort finns därför inte kvar. Det gör att Skellefteå kommun, utan åtgärder, får större svårigheter än tidigare att klara balanskravet i framtiden. Under 2012 och 2013 har kommunen tagit del av AFA:s återbetalning av tidigare inbetalda premier, varför resultatet påverkats positivt. Dessa intäkter är dock av engångskaraktär, varför utmaningen kvarstår att skapa en ekonomi i balans inför kommande år. Utmaningen, eller snarare möjligheten, är betydande och låter inspirera medarbetare och intressenter att vara med och vara delaktiga i Skellefteå kommuns framtid. Ett av kommunens viktigaste verktyg på resan utgörs av den gemensamma värdegrunden: Vi är samhällsbyggare. Vi finns till för Skellefteå kommuns medborgare, kunder och andra berörda. Vårt uppdrag är att ge dem den service som får samhället att fungera väl och utvecklas. Vårt sätt att arbeta skapar konkurrenskraft för framtiden och förutsättningar för medborgare och kunder att trivas och aktivt bidra till kommunens vision. Den kommungemensamma värdegrunden motsvaras av de grundläggande värden som kommunens arbete vilar på. Värdegrunden utgör också de gemensamma värderingarna, oavsett var i organisationen medarbetare befinner sig. Alla som verkar för kommunen behöver känna ett engagemang för värdegrunden och vara professionella i det vi gör och i alla våra möten, såväl interna som externa. Det är också här som Skellefteå kommuns ledord kommer in: Professionalitet, engagemang och framsynthet För att vända på resonemanget kan frågan ställas: Vad innebär det om människor som verkar för Skellefteå kommun inte är professionella, engagerade och framsynta?. - Vilken arbetsmiljö skulle det resultera i? - Vilken samhällsmiljö skulle det medföra? - Hur skulle servicen yttra sig på exempelvis skolor och i äldreomsorgen? - I vilken grad skulle medarbetare arbeta för förbättringar och åtgärder? - Hur skulle Skellefteå kommun utvecklas? - Vem skulle vara en god ambassadör för orten? - Hur många skulle betrakta Skellefteå som en attraktiv plats att bo och leva i? Även om resonemanget må vara provokativt bör frågeställningarna, som skulle kunna göras fler, väcka reflektion och eftertanke. Vad är min roll i Skellefteå kommuns framtida utveckling? Individen i egenskap av anställd, medarbetare, medborgare eller kanske som besökare. Arbete pågår med att koppla organisationens, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8

9 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE Skellefteå kommuns, varumärke och arbetsgivarmärke mot det framtagna platsvarumärket. Att lyckas hitta stoltheten över platsen och kommunen, hos alla medborgare och att också lyckas sprida den, är kanske den allra största framgångsfaktorn. Även om kommunen bär ett stort samhällsansvar, börjar resan med individer som tror att även ett litet bidrag är ett viktigt bidrag och att alla tillsammans är med och bygger framtidens Skellefteå. Nytt kommunalråd Den 11 juni beslutade kommunfullmäktige att Lorents Burman skulle efterträda Bert Öhlund som ordförande för kommunstyrelsen. De senaste sju åren har Lorents Burman varit ordförande vid bygg- och miljönämnden. Sjukfrånvaro Januari till och med mars är månader med en hög sjukfrånvaro i likhet med tidigare år. Sjukfrånvaron har därefter trendenligt minskat. Även om viss efterrapportering av uppgifter är att vänta, ser de senaste fyra månadernas utfall sammantaget något bättre ut än i fjol. Från och med januari till och med augusti 2013 är sjukfrånvaron 4,91 % i Skellefteå kommun. Könsfördelat visar samma period en sjukfrånvaro med 5,49 % för kvinnor och 2,95 % för män. 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Sjukfrånvaro (%), år Kvinnor Män Totalt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATSYRNING Kommunfullmäktiges styrkort 2013 Innehållet i kommunfullmäktiges styrkort för 2013 utgör ett övergripande paraply till Skellefteå kommuns målstyrning. Skellefteå kommuns styrkort har under rapportperioden fått en ny layout. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges styrkort och dess givna fokusområden, har respektive nämnd utformat egna SMARTa 1 mål för nämnd och verksamhet att arbeta mot under året. Omvänt ska nämndernas styrkort vara stödjande till kommunfullmäktiges styrkort, för att hela kommunen ska sträva mot en gemensam vision där vi finner: Skellefteå en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. I följande sammanställning med prognoser för 2013 års målstyrning är det extra intressant att följa upp och söka förståelse för eventuella avvikelser i graden av måluppfyllelse. Fokus har därför inte lagts på de nämndsmål som enligt prognoser kommer att nå måluppfyllelse. Markeringar avseende ej måluppfyllelse markeras med rött, delvis måluppfyllelse med gult och måluppfyllelse med grönt. De respektive perspektiven kommenteras därefter, utifrån nämndernas bedömning, med kommunstyrelsens reflektioner. 1 Ett SMART mål är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. Med specifikt kan man säga att man eftersträvar en riktning (så som öka/minska/utveckla) och mätbart blir målet genom relevanta mått (enheter i exempelvis pengar/tid eller %). För att strävan ska finnas att nå målen, bör målen sättas av dem som ska uppfylla dem och då också säkerställa att de är accepterade. Vidare ska målen vara realistiska för att det ska finnas förutsättningar att nå dem och de ska vara tidsrelaterade, så att man vet när olika aspekter ska vara klara. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10

11 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medborgare/ kund Engagerade och nöjda medborgare och kunder (Grön) Medborgar-/kunddialog Medborgar-/kundstyrda satsningar Tydligt serviceutbud Barn- och grundskolenämnd Teknisk nämnd Fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Kommunstyrelse Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Den sammanställda bedömningen av målen inom perspektivet medborgare/kund prognostiseras bli måluppfyllelse vid 2013 års slut. Nämnderna ansvarar för utformningen av målformuleringar enligt övergripande förutsättningar som kommunfullmäktige presenterar. Inom perspektivet medborgare/kund har några nämnder 2 valt kombinerade fokusområden med ett mål. I denna sammanställning och analys presenteras dessa under fokusområdet Tydligt serviceutbud. Personalnämnden, som valt ett alternativt fokusområde prognostiserar måluppfyllelse (exkluderat i den aggregerade sammanställningen ovan). ställa fyra av sex serviceförklaringar. Bygg- och miljönämnden bedömer att endast en serviceförklaring hinner bli publicerad innan årets slut. Kommunstyrelsen kan å andra sidan tycka att det är rimligt att inkludera konsumentverksamhetens serviceförklaring i bygg- och miljönämndens måluppfyllelse då utförare/personal finns inom bygg- och miljönämnden. Det skulle vidare innebära att nämnden når måluppfyllelse. Oberoende valt fokusområde har fem 3 av nio nämnder (ej personalnämnden) valt att formulera målsättningarna kring serviceförklaringar. Precis som vid aprilrapporten är det bland dessa nämnder som de tre gulmarkerade nämnderna återfinns. Kommunstyrelsen kan inte styrka att nämnderna vidtagit tillräckligt aktiva åtgärder med anledning av indikationerna med gulmarkerade mål, som redan visade sig i aprilrapporten. Exempelvis har barnoch grundskolenämnden beslutat att nöja sig med en av målets två serviceförklaringar samtidigt som socialnämnden bedömer att de bara hinner färdig- 2 Kultur-, social- och gymnasienämnder samt kommunstyrelse 3 Barn- och grundskolenämnden, bygg- och miljönämnden, kulturnämnden, socialnämnden och tekniska nämnden. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Medborgare/kund Kommunstyrelsen uppmärksammar också att gymnasienämnden prognostiserar måluppfyllelse trots att statistikunderlaget visar att målet inte nås. Som kommande perspektivsammanställningar kommer att spegla, innehåller de sammanställda prognoserna inom medborgare/ kund det bästa utfallet för kommunens målstyrning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Utveckling/ tillväxt Långsiktigt hållbar utveckling (Gul) Underlätta för näringsliv och nyföretagande Energi och miljö Ungdomar i arbete, företagande och utbildning Skellefteås stadskärna Infrastruktur och tillgänglighet Personalnämnd Kommunstyrelse Kulturnämnd Bygg- och miljönämnd Nämnd för support och lokaler Teknisk nämnd Barn- och grundskolenämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Fritidsnämnd Prognosen för målet inom perspektivet utveckling/ tillväxt är delvis måluppfyllelse, men gränsar till ej måluppfyllelse. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömning. Den osäkerhet som beskrevs vid föregående rapport beträffande nämnden för support och lokalers mål, har i denna rapport resulterat i en försämrad prognos. Målet, att minska energianvändningen med 5 %, är rödmarkerat liksom det är för bygg- och miljönämndens mål, vilket rör hållbart byggande. Bygg- och miljönämnden förklarar att målet inte kommer att nås. Undertecknanden förväntas inte hinna ske för hållbart byggande i de stora nybyggnadsprojekten under året. I jämförelse med aprilrapporten meddelar gymnasienämnden också en försämrad prognos. Det råder ovisshet om gymnasienämnden når en ökad andel som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Kommunstyrelsen har svårt att analysera de ibland komplicerade mått som används, liksom de mått som inte tydligt är kopplade till ett förutbestämt ursprungsvärde, i syfte att mäta graden av måluppfyllelse. I de fallen får kommunstyrelsen luta sig mot respektive nämndsbedömningar. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Utveckling/tillväxt FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

13 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Ekonomi God ekonomisk hushållning (Röd) Lokalytor Processer över förvaltnings- /bolagsgränser Energieffektivisering Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Socialnämnd Teknisk nämnd Prognosen för perspektivet ekonomi är ej måluppfyllelse och är det perspektiv i målstyrningen som nämnderna prognosticerar sämst resultat i. Det är dock viktigt att poängtera att man inte kan dra paralleller mellan styrkortsperspektivets ekonomi och kommunens övergripande ekonomi. Nedan beskrivs de gul- och rödmarkerade nämndernas bedömning. ändå ej måluppfyllelse som utfall för året. Byggoch miljönämnden förklarar att bristen av måluppfyllelse beror på att geobasutvecklingen har omprioriterats. Kommunfullmäktige har beslutat om tre fokusområden i styrkortets ekonomiska perspektiv. Inför 2013 fick nämnderna i uppdrag att utforma mål inom fokusområdet lokalytor. Så har inte skett i alla nämnder. Kommunstyrelsen har inte avyttrat lokalytor i den takt som var planerad. Likt föregående prognos bedömer barn- och grundskolenämnden att nämndsmålet inte kommer att nås. Svårigheterna att reducera lokalytorna kvarstår således. Personalnämndens och kulturnämndens mål är fortfarande gulmarkerade och bedöms bara nå delvis måluppfyllelse. För personalnämnden handlar det också om minskade lokalytor, men arbetet är inte påbörjat ännu. För kulturnämnden finns målet att minska lokalkostnaderna med 0,5 %. Prognosen är även här delvis måluppfyllelse. Mål inom fokusområdet processer över förvaltnings- /bolagsgränser har tagit en drastisk vändning sedan föregående rapport. Både socialnämnden och bygg- och miljönämnden har ändrat prognos från en grön- till en rödmarkering. Socialnämnden har genomfört tre processkartläggningar, men bedömer Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Ekonomi Kommunstyrelsen förstår att nämnderna inte själva äger frågan till fullo för vissa av målsättningarna. Av den orsaken är det viktigt att mål som sätts ligger inom det egna verksamhetsinflytandet. Generellt är det viktigt att upprätthålla riktningen och drivkrafterna för att sträva i målets riktning. Nämnderna bör på ett tydligare sätt beskriva strävan till att nå måluppfyllelse. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens analys av nämndernas måluppfyllelse inom perspektivet Medarbetare Attraktiv arbetsgivare (Gul) Mönsterarbetsplatser Rätt till heltid Kompetensförsörjning Barn- och grundskolenämnd Nämnd för support och lokaler Personalnämnd Teknisk nämnd Kommunstyrelse Fritidsnämnd Kulturnämnd Socialnämnd Gymnasienämnd Bygg- och miljönämnd Prognosen för perspektivet medarbetare kvarstår med delvis måluppfyllelse. I jämförelse med aprilrapporten, är nämndernas prognoser nära nog identiska. Den enda skillnaden är att tekniska nämnden per den sista augusti har skruvat ner förväntningarna på måluppfyllelse. Under året har alla nämnder, utom bygg- och miljönämnden, fokuserat på arbete med mönsterarbetsplatser. En mönsterarbetsplats är en arbetsplats som helt eller delvis uppfyller ett antal gemensamma kriterier. Det är ett kvitto på att värdegrund, ledar- och medarbetarskap, kompetensutveckling och systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar. Arbetet med mönsterarbetsplatser är en långsiktig satsning och ett instrument som syftar till kvalitetssäkring. Genom att arbeta med mönsterarbetsplatser säkerställs att många av de personalpolitiska ambitionerna efterlevs i verksamheterna. Den 31 augusti hade kommunen 33 stycken mönsterarbetsplatser av totalt cirka 360. Sedan den 30 april har det tillkommit 12 mönsterarbetsplatser. Utmärkelsen mönsterarbetsplats uppbärs under ett år. Sedan ska arbetsplatsen återigen prövas mot kriterierna. Barn- och grundskolenämnden har nått halvvägs i arbetet mot sitt mål. Kulturnämnden har valt att utarbeta en handlingsplan på respektive arbetsplats för att komma vidare i frågan. Gymnasienämnden, barn- och grundskolenämnden och kulturnämnden tror på delvis måluppfyllelse, och har samma antal som i fjol. Bygg- och miljönämnden, som arbetat med kompetensförsörjning som fokusområde, har kartlagt, sammanställt och analyserat ett underlag som kommer att generera en plan för hur nämnden behöver möta framtidens kompetensförsörjningsbehov. Tekniska nämndens kartläggning och plan är, som även tidigare rapporterats, klar avseende kompetensförsörjning. Aprilrapportens sammanställning över perspektivet Medarbetare Kommunstyrelen uppfattar att arbetet med mönsterarbetsplatser tar tid, även om det är ett prioriterat område. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14

15 EKONOMISK UPPFÖLJNING Kommunstyrelsens sammanfattande analys av nämndernas måluppfyllelse Nämnderna har beslutat om totalt 39 mål. I de flesta fall motsvaras det av fyra mål per nämnd. Följande sammanställning presenterar en procentuell fördelning av nämndernas bedömning av graden måluppfyllnad. 21 av 39 mål med måluppfyllelse motsvarar 54 %, 13 av 39 mål med delvis måluppfyllelse motsvarar 33 % respektive att 5 av 39 mål med ej målupp- fyllelse motsvarar 13 %. Även om kommunstyrelen inte fullt ut delar nämndernas bedömning av måluppfyllelse, balanserar exempelvis gymnasienämndens generösa bedömning med bygg- och miljönämndens kanske tuffa bedömning (båda inom perspektivet medborgare/kund). Augustis prognos för måluppfyllelse 33 % 13 % 54 % Måluppfyllelse Devis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Aprils prognos för måluppfyllelse 28 % 5 % 67 % Måluppfyllelse Devis måluppfyllelse Ej måluppfyllelse Årets första prognos är viktig, då nämnderna har tid och möjlighet att bemöta eventuella avvikelser i målstyrningsarbetet. Sedan april speglar dock inte prognosen att tillräckligt aktiva åtgärder vidtagits, då prognoserna försämrats påfallande. Jämförs årets prognoser med föregående års prognoser, är det uppenbart svårt att dra direkta slutsatser. Det kan dock vara intressant att söka mönster, varför relateringen ändå görs. I aprils prognos föregående år prognostiserades följande: Måluppfyllnad 80 % Delvis måluppfyllnad 18 % Ej måluppfyllnad 2 % I augustis rapport hade prognosen ändrats till: Måluppfyllnad 68 % Delvis måluppfyllnad 27 % Ej måluppfyllnad 5 % Förändringen att 2012 exempelvis minska från 80 % till 68 % i prognostiserad måluppfyllnad har samma mönster som i år (67 % till 54 %). Fjolårets avvikelse är på så sätt större än årets avseende delvis måluppfyllnad. Det är dock av yttersta vikt att sträva mot måluppfyllelse för verksamhetsmålen fortgår på samma sätt som nämndernas strävan efter att uppnå de ekonomiska målen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 EKONOMISK UPPFÖLJNING MÅTT Varje nämnd har satt ett mål per perspektiv som bidrar till kommunens övergripande måluppfyllelse. För att kommunstyrelsen/ kommunfullmäktige ska få en kompletterande bild av verksamheten finns ett antal mått som kan förändras utifrån önskemål om uppföljning. En könsuppdelning genomförs för de mått där det är möjligt. Måtten nedan avser aktuell mätperiod om inte annat anges. Mått Jan -12 Dec -12 Jan -13 Apr -13 Jan -13 Aug -13 Medborgare Andel av inkomna ärenden där kunden får hjälp vid första kontakten (%) Kundnöjdhet i realtid i kundtjänst (%) Andel flexiteärenden för företag som besvaras inom en dag (%) Andel som fått plats i förskolan på önskat datum (%) Antal hushåll som fått försörjningsstöd/månad i genomsnitt (exkl. flykting och kommunalt arbetsmarknadsstöd) Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (män) 6,93 5,86 5,42 Totalt antal beviljade hemtjänsttimmar per brukare och vecka (kvinnor) 6,62 6,5 5,72 Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (män) Totalt antal verkställda beslut om särskilt boende (kvinnor) Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (kvinnor), uppföljningar inom parantes Antal äldre som fått läkemedelsgenomgång (män), uppföljningar inom parantes (174) (14) (14) (65) (3) (3) Handläggningstid för bygglov (antal dagar) * Utveckling/Tillväxt Antal medborgare (t.o.m. juli respektive år) Antal företag (under tidsperioden sedan årsskiftet) Antal nya företag (under tidsperioden sedan årsskiftet) Ekonomi Antal avdelningar per förskoleenhet 1,41 1,45 1,41 Lokalyta (m²) per elev i grundskolan 15,38 15,2 15,01 Lokalyta (m²) per elev i gymnasieskolan 17,7 17,7 17,3 Försörjningsstöd (exkl. flykting) per mån. genomsnitt 6,2 6,5 6,0 Totalt antal kvm som den kommunala verksamheten har till sitt förfogande ** Upphandlad andel av total inköpsvolym (%) 76 - Medarbetare Långtidssjukfrånvaro, > 59 dagar (%) 1,53 1,76 1,58 Korttidssjukfrånvaro, 1-14 dagar (%) 2,33 2,63 2,12 Antal mönsterarbetsplatser under året (av totalt 360 arbetsplatser) * Handläggningstidens ökning beror på många faktorer, där personalsituationen utgör en. Vidare medför sommarperioden alltid en uppgång bland antal ärenden, samtidigt som bemanningen minskar. Bygg- och miljönämnden har vidtagit vissa åtgärder och väntar en positiv utveckling framöver. ** Bostadsrätter och gruvmuseet i Boliden är sålt. Ökningen beror främst på ett tillkommande äldreboende på Sunnanå och nyproduktion av gruppbostäder. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16

17 EKONOMISK UPPFÖLJNING FINANSIELL UPPFÖLJNING EKONOMISKT RESULTAT Koncernens resultat, mnkr Resultat, mnkr Kommunkoncern Skellefteå kommun Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) Affärsverksamhet därav elförsörjningen efter uttag Resultatet i kommunen är lägre jämfört med samma period föregående år. Minskningen av resultatet beror främst på ett ovillkorat aktieägartillskott som lett till minskade ränteintäkter i elförsörjningen. ÅRSPROGNOS Resultat, mnkr 2013 Budget Kommunkoncern Skellefteå kommun Skattefinansierad verksamhet (efter uttag från elförsörjningen) Affärsverksamhet därav elförsörjningen efter uttag Den sammantagna bedömningen är att kommunen kommer att redovisa ett resultat som uppgår till 63 mnkr vilket understiger budget (inkl kompletteringsbudget) med 56 mnkr. Främsta anledningen till att delårsresultatet är högre än förväntat årsresultat är att kostnaderna för arbetskraft är betydligt lägre under sommaren. Återbetalningen av AFA-pengarna har också i sin helhet redovisats i rapportperioden. Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande: Po-pålägg + 26 Ökade pensionskostnader - 22 Driftunderskott skattefin verksamhet - 73 Minskat resultat elförsörjning Ökat resultat övriga affärsverksamheter + 24 AVSTÄMNING BALANSKRAVET Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans för kommuner. Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga kostnaderna och att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot kommunallagens balanskrav görs. Det är nu beslutat att premierna för AFA försäkring kommer att återbetalas. Det gör att kommunen beräknas uppfylla kommunallagens balanskrav för år Årsprognos, mnkr 2013 Att återställa från tidigare år 0 Årsprognos 63 Realisationsvinster -3 Justerat resultat 60 AVSTÄMNING AV FINANSIELLA MÅLSÄTTNINGAR Kommunens resultat, exklusive elförsörjningen beräknas uppgå till 65 mnkr och motsvara 1,7 % av skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunen kommer att nå det finansiella målet om att resultatet för kommunen exklusive elförsörjning ska uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Övriga finansiella målsättningar har också uppfyllts. Dessa avser: Oförändrad kommunalskatt. Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet (strukturomvandling undantagen). Ingen försäljning av strategiska tillgångar. Skellefteå Kraft ska ge ägaren avkastning motsvarande 4,0 procent av eget kapital vid budgetårets utgång. Utifrån att samtliga finansiella mål har uppfyllts görs bedömningen att god ekonomisk hushållning uppnåtts i det finansiella perspektivet. TILLGÅNGAR OCH SKULDER Avskaffandet av interna reverslån har gjort att balansomslutningen minskat. Återbetalning AFA + 65 Ökade skatteintäkter + 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 EKONOMISK UPPFÖLJNING INVESTERINGAR Kommunkoncernens investeringar uppgår till 880 mnkr för perioden. Exempelvis äldreboendet Sunnanäng samt lägenheter i kvarteret Ringduvan. Bruttoinvesteringarna i kommunen i materiella anläggningstillgångar uppgår för perioden till 168 mnkr. År 2013 är det budgeterat för stora investeringar i omstrukturering av skolor och ny vattentäkt. Dessa är inte påbörjade ännu. Exempel på investeringar som färdigställts under året är gruppboendet i kvarteret Glasmästaren vid Bonnstan samt cykelväg genom centrum. Ett stort projekt som pågår är ombyggnad av stadsparken. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 18

19 EKONOMISK UPPFÖLJNING RESULTATRÄKNING, MNKR Koncern Kommun NOT Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skatt Årets resultat ÅRSPROGNOS 2013 Prognos Budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Prognostiserat resultat FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 EKONOMISK UPPFÖLJNING BALANSRÄKNING, MNKR NOT Koncern Kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill m.m Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anl Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav periodens resultat Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar, skulder BORGEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgen och ansvarsförbindelser FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun

Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun Delårsrapport april 2013 Skellefteå kommun INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 SAMHÄLLSEKONOMINS UTVECKLING... 3 LOKAL UTVECKLING... 5 SKELLEFTEÅ KOMMUNS VERKSAMHET OCH MEDARBETARE... 7 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 9 MÅL-

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trosa kommun Oktober 2012 Matti Leskelä Anna Gröndahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012

Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012 Skellefteå kommun Delårsrapport augusti 2012 1 Innehållsförteckning Samhällsekonomins utveckling 3 Lokal utveckling 5 Uppföljning mål- och resultatstyrning 10 Ekonomisk uppföljning 17 Resultatuppföljning

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010

Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010 GRANSKNINGSRAPPORT 2011-04-28 Kommunledningskontoret Revisorkollegiet fk Sid 1 (6) Dnr 11REK9 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Per Mårsell Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010 A. Har årsredovisningen

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September 2015

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September 2015 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-08-31 September 2015 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Lars Starck Auktoriserad revisor Cecilia Isaksson

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer