Malmbanan en flaskhals. Tidningen LKAB Framtid fyller ett år. Ny prognos för Kiruna. Kund sedan 100 år

Transkript

1 Tidningen LKAB Framtid fyller ett år Visst är det lite ovanligt att ge ut en tidning till alla hushåll i Gällivare och Kiruna kommuner, inte bara till LKABs egna medarbetare. Men LKABs verksamhet angår fler än bara oss själva, och att döma av alla mejl och glada tillrop under det här året så fyller tidningen en viktig funktion. Tanken har hela tiden varit att berätta mer för fler. För LKABs verksamhet påverkar sam- LOTTA FOGDE, Kommunikationsdirektör, LKAB hällena i Malmfälten påtagligt, vare sig man bor i ett hus som man så småningom kommer att behöva lämna, eller har fått ett nytt jobb hos ett företag som nyanställer på grund av LKABs framtidsinvesteringar. Vi hoppas att ni läsare ska fortsätta att följa oss. Att hela 70 procent av alla som får tidningen i brevlådan uppger att de läser den tar jag som ett tecken på att vi är på rätt väg. Men det finns säkert saker vi skulle kunna göra bättre eller annorlunda. Ta chansen att påverka tidningens innehåll. Skicka mig dina synpunkter på lotta.fogde@lkab.com. November Aldrig fel att våga Gästkrönikör Svante Lindqvist SID 7 Nr 10 November Ny prognos för Kiruna Den planerade tömningen av Ullspiran stämmer väl mot prognosen. Sid 2-3 Karin Enberg, chef på Norrbottensteatern. LKAB satsar på kultur Från 2011 ska alla elever i Malmfälten få se teater. Sid 6-7 Jan Lundgren, chef för logistikutveckling på LKAB, vill se ökad kapacitet på Malmbanan. Trafikverket har startat en utredning för att klargöra framtida behov av investeringar på Malmbanan. För LKAB är Malmbanan en framtida affärskritisk flaskhals och behovet av utbyggd kapacitet central. Men uppgifterna om att LKAB skulle säga nej till Foto: Fredric Alm Malmbanan en flaskhals Northland Resources planer på att trafikera Malmbanan tillbakavisas: Vi vare sig kan eller vill stoppa andra från att trafikera Malmbanan, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro som utlovar förskotterade pengar för en utbyggnad. Sid 4 Marcus Hellner tackar LKAB och Gällivare för stödet Sid Kund sedan 100 år Höganäs köper den renaste malmen. Sid 5 Chatta med Per-Erik Lindvall om LKABs framtidsplaner 29 november kl kan du chatta med Per-Erik på

2 2 LKAB framtid November 2010 Vattenkanonen sprider en fin dimmridå som effektivt binder dammet. Foto: Fredric Alm Vattenkanon ska minska dammspridning KIRUNA LKABs satsningar för att minimera damning från verksamheten fortsätter. Det senaste tillskottet är en vattenkanon som ska testas på industriområdet i Kiruna. Med ett vinande som från en liten jetmotor startar den nya vattenspridaren och en tät dimma sprutar långt ut över upplaget. Maskinen ser precis ut som en snökanon som används i skidbackar, men den här modellen ska inte frysa vattnet. Det är viktigt att ställa den på rätt plats så att vattendimman verkligen gör nytta. Vi har testkört den litegrann nu i höst, men till våren startar den riktiga utvärderingen, säger Magnus Johansson, produktionschef för underhåll på KGS som sköter LKABs krossverksamhet. LKAB startade 2009 ett projekt med syftet att lokalisera och minimera dammkällorna i verksamheten. Åtgärder som utförts är exempelvis ökad bevattning av vägar och upplag samt förbättrad avskrapning av material på krossanläggningar. Framtida åtgärder kan bland annat bli plantering av vegetation som binder damm och dämpar vindar. Två nya brunnar är borrade på KGS område, och vattenkanonen förses från den ena. Magnus Johansson visar hur kanonen kan ställas in för att sprida dimma över ett stort område och därmed binda dammet vid marken. Placerad på rätt ställe kommer den att vara riktigt effektiv. Om försöket faller väl ut kan fler exemplar köpas in till området för krossning och upplag. ANDERS LINDBERG På rätt ställe kan kanonen göra stor nytta, tror Magnus Johansson på KGS. Så påverkas Kiruna ny prognos i fas med planeringen KIRUNA Prognoserna för deformationer i Kiruna visar hur marken påverkas av gruvan. Beräkningarna stämmer väl överens med den planering som LKAB och kommunen gör för Gruvstadsparkens första etapp. När järnmalmen bryts under jord påverkas marken ovanför och framför brytningsområdet. Det är orsaken till stadsomvandlingen i Kiruna, och för att kunna planera för framtiden gör LKAB löpande prognoser för hur markrörelserna kan komma att breda ut sig vid fortsatt brytning. Fakta analyseras Den senaste prognosen visar den beräknade påverkan för åren 2013, 2018 och Till grund för beräkningarna ligger den kända malmbilden, alltså hur malmen ser ut mot djupet, och den aktuella brytningsplan som avgör hur mycket malm som ska brytas de kommande åren. Dessutom analyseras mätningarna av hur deformationerna spridit sig hittills, undersökningar av berggrunden och erfarenheter både från LKABs verksamhet och från den övriga gruvbranschen. En prognos är en prognos, alltså en bedömning av hur framtiden kan te sig. De här prognoserna kan till exempel påverkas av marknaden, som ALLVARLIGT TALAT! ju avgör hur mycket malm vi kommer att bryta. Ju längre fram man tittar i tiden, desto Anders Furbeck. större blir osäkerheten, säger Anders Furbeck, direktör med ansvar för samhällsomvandlingarna. Grund för planering För 2013-prognosen är den bedömda osäkerheten meter, vilket innebär att gränsen för markpåverkan kan hamna så långt framför eller bakom de beräknade linjerna. För 2018 och 2023 är den bedömda osäkerheten meter. Allt enligt de bedömningar som LKABs bergmekaniker MATOJÄRVI gör utifrån dagens kunskap. Prognoserna är en stor hjälp när LKAB och kommunen tillsammans planerar för framtiden, till exempel för den första etapp av Gruvstadsparken som vi diskuterat och för- PETSAMO handlat om. Det är positivt att se att exempelvis prognosen för år 2013 stämmer överens med vår plan för tömningen av bostadsområdet Ullspiran. Vårt mål är att med hjälp av prognoserna öka framförhållningen ännu mer, säger Göran Olovsson, ansvarig för samhällsomvandlingen i Kiruna. ANDERS LINDBERG LUOSSAVAARA Göran Olovsson, LKABs ansvarige för den nya huvudnivåns påverkan på Kiruna, ser möjligheterna för staden att utvecklas. Foto: Fredric Alm Pia Lindholm projektledare för ny damm på Luossajärvi Vad ska ni göra med sjön egentligen? Vi ska bygga en ny damm över sjön och torrlägga en del av den södra änden. ÖSTERMALM Luossajärvi Folkets hus Varför då? Det finns naturliga sprickor i sjöbottnen, och när brytningen av Sjömalmen närmar sig sjöns ände skulle det kunna börja rinna ner vatten i gruvan. Om vi inte torrlägger den delen skulle gruvbrytningen av malmens norra del inte kunna fortsätta. Försvinner hela sjön? Nej, det är ungefär en tredjedel av Luossajärvis sydöstra ände som måste torrläggas. Dammkroppen hamnar ungefär i höjd med avfarten från Kyrka Stadshuset Järnvägsstation Sjukhus Hjalmar Lundbohmsgården LKAB E10 till Trafikverkets lokaler vid malmbangården. Ovanför dammen blir sjön kvar. Vad ska man göra med det torrlagda området? Det ska efterbehandlas ungefär på samma sätt som den del som torrlades under 1990-talet. Vi ska ta fram en detaljerad efterbehandlingsplan i samråd med länsstyrelsen och kommunen. När ska allt vara klart? I början av december håller Miljödomstolen huvudförhandling om vår ansökan

3 LKA B fra m t i d 3 Novem ber a fram till 2023 LOMBOLO En första analys av provborrningarna beräknas komma under nästa år. Foto: Anders Lindberg Ala Lombolo Brandstation Lappmalmen möjlig skatt i LKABs jakt på nya gruvprojekt MALMFÄLTEN Vad bör ett gruvbolag göra när alla siffror pekar uppåt? Söka nya fyndigheter! Vi utökar vår prospektering kraftigt och målet är klart: vi vill öppna fler gruvor. Lappmalmen är ett av flera intressanta objekt, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling. Miljövillkor 2023 Miljövillkor 2018 Miljövillkor 2013 KIRUNA 500 m K I I R U N AVA A R A LUOSSAVAARA Svenska Grafikbyrån Luossajärvi att få bygga dammen. Om vi får de tillstånd vi behöver beräknar vi att vara klara vid årssskiftet Kommer man att kunna fiska i sjön efteråt? I den del av sjön som blir kvar kommer förutsättningarna för fisket inte att ändras. Vattenkvaliteten kommer att fortsätta vara god och LKAB ska genom fiskevårdande åtgärder kompensera den förlorade sjöyta som dammen orsakar. ANDERS LINDBERG LUOSSAVAARA Nytt läge Område där dammen ska byggas NORRMALM KIRUNA Folkets hus Sjömalmen 767 meter, dagens brytningsnivå LKAB Lappmalmen börjar cirka 400 meter under markytan, dyker mot norr och lutar mot öster, ungefär som Kiirunavaaramalmen gör. I den södra änden är Lappmalmen cirka 200 meter bred, men ännu är det osäkert hur mycket malm den innehåller, säger Kirsten Holme, geolog på LKAB. Om malmkroppen visar sig vara brytvärd kan verksamheten starta om 8-10 år, och eventuellt kan malmen då nås via en ort som dras under jord från den befintliga gruvan i Kiirunavaara. I slutet av 1960-talet gjordes magnetiska mätningar i bland annat Kirunaområdet, och norr om Sandstensberget såg geologerna något intressant. Resultatet visade en avvikelse som bara kan ha två förklaringar. Antingen ligger det nära ytan en bergart med låg men jämt fördelad magnetithalt eller så ligger det en stor magnetisk kropp SVENSKA GRAFIKBYRÅN på ett större djup, säger Kirsten Holme. Järnvägsstation Stadshuset Nivå m SVENSKA GRAFIKBYRÅN Eftersom det är känt att sandstenen som ligger närmast ytan inte innehåller magnetit, drog man slutsatsen att det låg något intressant under den. Provborrningar på 1970-talet visade att det fanns magnetit och hematit, men dåtidens priser och processkunskap i kombination med det stora djupet gjorde att mineralen inte bedömdes som brytvärd. Nu har vi ett helt annat läge på marknaden och vi har flera hematitfyndigheter som gör att även den malmsorten Geolog Kirsten Holme visar magnetit som tagits upp vid provborrningen av Lappmalmen. är intressant att ta hand om. Därför är Lappmalmen värd att titta närmare på, säger PerErik Lindvall. På en pressträff 17 november berättade han om LKABs kraftigt utökade prospekteringsprogram, som ska leda till nya gruvprojekt. Vi går från nästan noll till mellan 60 och 80 miljoner kronor per år för att hitta nya fyndigheter. Vi har logistiken på plats, vi har kunder som önskar mer produkter och vi har den finansiella styrkan. Dessutom verkar vi i ett område med oerhört goda geologiska förutsättningar. Vårt närmsta mål är LKAB 37, det vill säga att leverera miljoner ton färdiga produkter per år. Men en framtida vision är 50 miljoner ton per år, som ett resultat av våra utökade prospekteringsinsatser. ANDERS LINDBERG Chatta med Per-Erik Lindvall om LKABs framtidsplaner 29 november kl kan du chatta med Per-Erik på

4 4 LKAB framtid November 2010 Stor utredning av Malmbanan startad MALMBANAN Trafikverket har startat en utredning av transportbehoven på Malmbanan. Från början var grunden LKABs ökade behov, men Northlands planer innebär förstås nya analysförutsättningar, säger Nils Alm, långsiktig planerare på Trafikverket. Arbetet startade under hösten och Trafikverket samverkar med norska Jernbaneverket och de aktörer som trafikerar järnvägslinjen. Vi ska presentera en översiktlig analys över behovet. Dels ska vi se vilka resurser som behövs för att öka kapaciteten, dels ska vi se i vilken ordning åtgärderna bör göras, säger Nils Alm. Större behov LKABs ökade produktion och Northlands planer pekar mot ett mycket tyngre flöde mot Narvik än man tidigare räknat med. Det vi ser redan idag är att det kommer att behövas större investeringar än de redan planerade. Vi kommer att före en dialog med LKAB och Northland om förskottering av medel, det är ju något som LKAB redan tillämpat för utbyggnaden av mötesplatser, säger Nils Alm. Dyrt med dubbelspår Hur utrymmet på Malmbanan sedan ska fördelas mellan olika aktörer avgörs först när alla lämnat in sina ansökningar om tågtidtabeller till Trafikverket. Men utredningsarbetet kan förstås inte vänta tills dess, och därför förs diskussioner med de inblandade. För att vi ska kunna föreslå åtgärder måste vi se att det finns substans bakom efterfrågan. Och när får vi se ett dubbelspår? Ja, du, det beror ju på hur behovet utvecklas. I första hand skulle det kanske bli på sträckan Luleå-Boden, i andra hand från Kiruna och västerut. Men det är fruktansvärt dyrt att bygga dubbelspår, och när pengarna drar iväg så blir det en politisk fråga. ANDERS LINDBERG Malmbanan byggs ut med förskotterade pengar från LKAB MALMBANAN LKABs ökade produktion ställer stora krav på fortsatta investeringar längs Malmbanan. Vi är beredda att fortsätta förskottera pengar till Trafikverket för att kapacitetsökningen inte ska tappa fart, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro En intervju med Lars-Eric Aaro i den finska tidningen Pohjolan Sanomat i slutet av oktober fick NSD och norska Lars-Eric Aaro, vd på LKAB. Fremover att skriva rubriker som gick ut på att LKAB skulle säga nej till Northland Resources planer på att köra malmtåg till hamnen i Narvik. Det var direkt felaktigt. Vi vare sig kan eller vill stoppa andra från att trafikera Malmbanan. Däremot ser vi ett stort behov av ökad kapacitet på järnvägen. Bara våra egna produktionshöjningar kräver tunga investeringar i utbyggda mötesplatser de kommande åren, och vi är beredda att göra det vi gjort de senaste åren; förskottera de medel som behövs för att hålla investeringstakten uppe, säger Lars-Eric Aaro. Trångt på spåren Genom att LKAB lägger ut de pengar som behövs för att kunna uppgradera banan kan Trafikverket börja byggarbetena utan att vänta på att statliga medel beviljas. När medlen sedan kommer sker en återbetalning till LKAB. Just nu har vi en balans i transporterna, men vi riskerar att tappa framförhållningen i expansionen av Malmbanan om utbyggnaden av mötesplatser inte fortsätter löpande. Det kan uppstå en situation då det blir svårt att ta mötesplatser ur trafik för att bygga ut dem utan att minska leveranserna under tiden, säger Jan Lundgren, chef för logistikutveckling på LKAB. Dubbelspår möjligt? Och de problemen kan alltså uppstå utan att nya aktörer börjar trafikera Malmbanan. Om fler tåg ska få plats behövs det en ännu kraftigare expansion av kapaciteten, så enkelt är det. Vi ser ingen nackdel i sig med att andra Jan Lundgren vid ett av de nya 68-vagnarstågen som kräver längre mötesplatser. gruvbolag använder Malmbanan, det kan till och med vara en fördel i planprocessen och skapa en debatt om ytterligare behov, säger Jan Lundgren. Och i framtiden kanske det inte räcker med bara förlängda mötesplatser där de nya långa malmtågen kan mötas. Kanske måste man börja studera möjligheten att bygga dubbelspår på delsträckor där det kan vara ekonomiskt försvarbart. Järnvägen är och har alltid varit vår pulsåder, kan vi inte leverera våra produkter spelar det ingen roll hur mycket vi investerar i produktionsökningar i gruvor och verk. LKAB försöker Foto: Fredric Alm alltid vara ute i god tid, och när man ser över sin distributionskedja ska man börja så att säga i bakändan. För oss innebär det att först höja kapaciteten i hamnarna, som ligger sist i vår transportkedja, sedan på järnvägen, säger Lars-Eric Aaro. ANDERS LINDBERG

5 November 2010 LKAB framtid 5 Blivande stötdämpare eller järntabletter? Jan Jirestig, produktionschef vid sovring och anrikning i Malmberget, häller LKABs renaste produkt mellan fingrarna. Så nära teoretiskt ren magnetit vi kan komma, säger han. Foto: Mauritz Magnusson 100 år med Höganäs och LKABs renaste järnmalm HÖGANÄS I år är det 100 år sedan den första leveransen högkoncentrerad magnetit lämnade LKAB i Malmberget för en helt ny processmetod i Höganäs. Vi är mycket nöjda med den höga kvaliteten och LKABs säkra leveranser säger Ulf Holmqvist, vice vd Höganäs. Produkten innehåller ett koncentrat med en järnhalt på 71,55 procent. Det är bara åtta tiondelar från den teoretiska gränsen för ren järnmalm av magnetit, Fe 3 O 4. Efter 100 år kan vi bara säga att vi är mycket nöjda med den höga kvaliteten och LKABs säkra leveranser. Den första leveransen 1910 var en provorder. Mängden malmkoncentrat räckte till den ordinarie processtarten Sedan dess har vi varit kund hos LKAB på ren magnetit, säger Ulf Holmqvist, vice vd och ansvarig för Höganäs råvaruförsörjning. Exakt analys Vi kan bara ta koncentrat av magnetit eftersom vi måste ha den allra högsta järnhalten. Kraven på renhet från föroreningar i de resterande åtta tiondels procenten är också hög. Dessutom måste vi ha exakt kornstorlek och produkten måste ha jämn, hög kvalitet, det vill säga i samma analys varje gång. LKAB och Höganäs har utvecklat produkten tillsammans, säger Håkan Persson, produktionschef vid Höganäs Sweden AB. Anrikat MACBB tillverkas vid anrikningsverket i Malmberget. Det är en mycket speciell produkt eftersom kraven på renhet är så höga. Hög kornstorlek på magnetitkristallerna i malmen ger större förutsättningar att producera ett absolut rent malmkoncentrat, säger Jan Jirestig, chef för sovrings- och anrikningsverket hos LKAB i Malmberget. Kraven på en viss fukthalt gör att MACBB bara kan levereras under sommarhalvåret, en ren säsongsprodukt. Järnsvamp Höganäs producerar järnsvamp med bland annat LKABs magnetitkoncentrat och koksgrus från SSAB som reduktionsmedel. Gasen från det koksade kolet förenar sig med syreatomerna i magnetiten. Resultatet blir ett poröst material, järnsvamp, som innehåller 98 procent järn. Järnsvampen mals därefter till pulverform och renas ett steg till och får då en järnhalt på över 99,5 procent. Sedan levererar Höganäs i sin tur järnpulvret till en mängd olika kunder. Där finns pulvermetallurgi och verkstadsindustri, livsmedelsindustri och medicin. Applikationerna är många, från till exempel pressade detaljer i stötdämpare i bilar och Ulf Holmqvist och Håkan Persson, Höganäs. Foto: Johan Peyron växellådor i Formel 1-racers till järntabletter inom medicin för människor som lider av blodbrist (anemi). Stötdämpning Jag skulle tro att minst hälften av bilarna i Europa kör omkring med stötdämpare tillverkade av LKABs och Höganäs material. Pressade detaljer från pulvermetallurgi är ett mycket krävande och intressant område. Ståldetaljer av pulvermetallurgi kan tillverkas mycket exakta i komplicerade former med högt tryck. De behöver ingen verkstadsmekanisk bearbetning efteråt, säger Ulf Holmqvist. Höganäs gör en blandning av rent järnpulver med olika ingredienser för varje ändamål och varje kund. Receptboken är omfattande. Livsmedelsindustri och medicin behöver rent järnpulver för exempelvis järnberikad kost eller medicinska produkter. Renhetskrav Vi räknar med en fortsatt tillväxt inom vårt område och LKAB är fortsatt huvudleverantör så länge man klarar våra renhetskrav, säger Ulf Holmqvist. Vid LKABs marknadsavdelning övergår produkten från Minelco till LKABs sortiment från årsskiftet. All fines från LKAB tillverkas i Malmberget. Även om det är en liten mängd av LKABs totala leveranser är produkten viktig därför att den har de högsta renhetskraven, säger Lars Vikström vid LKABs marknadsavdelning. Mauritz Magnusson FAKTA: Fakta om Höganäs: Grundat: 1797, kolgruva. Utveckling: 1900 laboratorium byggdes, 1910 första anläggningen för järnsvamp 1946 Anläggning för pulvermetallurgi, 1968 Anläggning för atomiserat järnpulver, internationell expansion med dotterbolag och nya affärsområden. Antal anställda: Ca 1 600, varav hälften i Höganäs och Halmstad. Fakta om MACBB: Magnetit: 71,55 procent. Teoretisk gräns: 72,4 procent. Grönt kraftverk. Foto: Kajsa Lindmark Satsning på vinden har gått med plus SKUTSKÄR LKABs första satsning på vindkraft har blivit en succé. De fem vindsnurrorna i Skutskär utanför Gävle har producerat bäst i Sverige under det första året. Det är en lyckad investering som ger bra avkastning. Och produktionen per verk är till och med bättre än i offshoreparker, alltså vindkraft ute till havs, säger Anders Lundkvist verksamhetschef för energi vid LKAB. Vindkraftsparken i Skutskär ägs tillsammans med nio andra svenska basindustriföretag. Anders Lundkvist ser bara fördelar med gemensamt ägande. Varför investerar LKAB i vindkraft? Det är ett sätt att skydda sig mot variationerna i elpriserna och säkra ett vettigt elpris. Och det stämmer bra med LKABs miljöprofil. Vindkraftsparken togs i bruk för ett år sedan och har sedan dess genererat 28,5 gigawatt-timmar vilket motsvarar att värma drygt villor med el. LKAB förbrukar idag två procent av all el som produceras i Sverige. Bolagets totala elförbrukning är 2,2 terawatt-timmar per år. Jämfört med det är produktionen i Skutskärs vindkraftpark liten. Men mer egen vindkraft bidrar till ett billigare elpris för LKAB, säger Anders Lundkvist. Maritha Mossberg Vindkraftsparken i Skutskär.

6 6 LKAB framtid November 2010 Vad vill du allra helst se på teaterscenen? Simon Järvelä, 10 år, årskurs 4 Det ska vara något roligt så att man får skratta. Jag gillar buskis. En rolig show är Bröllop och jäkelskap med Stefan och Krister. Dag-Otto är extra rolig! Under pressträffen fanns representanter från kommunens skolkontor och de lokala teaterföreningarna i Kiruna och Gällivare på plats. Överst i bild från vänster; Jerker Johansson, verksamhetsledare Gällivare, Karin Paulin Ek, Kjell Henriksson, Gällivare teaterförening. Nedre raden från vänster; Lasse Andersson, Kiruna teaterförening, Margareth Lidström, förskolekonsulent Kiruna, Karin Enberg och Lotta Fogde. Foto: Fredric Alm Zandra Råmark, 12 år, årskurs 6 Musik, teater och dans. En musikal. Det hade varit kul att få se musikalen Snövit som ska visas här i Kiruna under våren. Dramatisk satsning på barnkultur Gustav Pettersson, 10 år, årskurs 4 Jag gillar komedier. Hemma tittar jag mycket på Simpsons och How I met your mother på tv. Det är roligt. Philip Stenmark, 10 år, årskurs 4 Action. Jag gillar Iron Man. Det är tuffa dräkter och så skjuter gubbarna med laser. Sen tycker jag om musik; rap och rock. Emelie Lind, 12 år, årskurs 6 Jag tycker om att dansa. Det hade varit kul att se någon dansshow. Teater ska vara roligt och spännande. Text och bild: Johanna Fogman MALMFÄLTEN LKAB spelar huvudrollen i en ny satsning på barn- och ungdomsteater i Malmfälten. Från och med 2011 ska alla elever, från förskola till gymnasium, få se Norrbottensteaterns skolföreställningar. Vi är otroligt glada och stolta över att kunna presentera det här samarbetet. LKAB gör en pionjärinsats för utvecklingen av barn- och ungdomsteater i Malmfälten, säger Karin Enberg, chef på Norrbottensteatern. Det här kommer att bli känt som LKAB-modellen. Idag är det endast tre procent av eleverna i Kiruna och åtta procent i Gällivare som har möjligheten att se en skolteaterföreställning. Det har ingenting att göra med att skolorna inte vill ge barnen detta, tvärtom. Det finns ett stort intresse från skolornas sida, men det har saknats medel, säger Karin Enberg. Satsningen är ett treårigt projekt, och skolbarnen i Kiruna, Svappavaara och Gällivare/Malmberget ska i princip få se en föreställning varje år från Norrbottensteaterns barnoch ungdomsproduktioner. MALMFÄLTEN FÅR MEST LKAB stödjer sedan lång tid tillbaka ett rikt fritidsutbud i Malmfälten genom föreningsbidrag till barn- och ungdomsverksamhet. Faktum är att vi satsar betydligt mer varje år på fritidsaktiviteter i Malmfälten än vi gör på Norrbottens just nu synligaste varumärke Luleå hockey, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör på LKAB. LKAB vill bidra till ett rikare fritidsutbud på verksamhetsorterna än vad folk förväntar sig i små samhällen. Det är viktigt för attraktiva kommuner och därmed för LKAB som arbetsgivare. Idrottsföreningarna dominerar bland klubbarna som söker stöd från LKAB. Nu breddar vi vårt engagemang genom att ta ett rejält kliv in i kultursektorn, samtidigt som vi stärker banden med skolan, säger Lotta Fogde. Teaterträning på fritiden Först ut är musikalen Snövit, en produktion av Thomas Orup Eriksson och Håkan Bjerking. Musikalen, som består av både musik, dans, teater och film, har premiär i januari och kommer att spelas under våren Norrbottensteatern står för produktionen och LKAB för turnékostnader, lokaler och transporter för eleverna till och från föreställningarna. Samarbetet innehåller även teaterträning och dramalek för barn och ungdomar på fritiden. Norrbottensteatern åtar sig att starta verksamhet i Kiruna och Gällivare efter skoltid. Det är första gången någonsin man gör ett sådant här samarbete i Sverige. Det bidrar till hela regionens utveckling, säger Karin Enberg. KULTUR I LÄROPLANEN Andra viktiga partners är kommunernas skolkontor och de lokala teaterföreningarna i Kiruna och Gällivare. Margareth Lidström arbetar som förskolekonsulent och kulturarrangör, för för- och grundskola i Kiruna kommun. Hon gläds över den nya satsningen och berättar att skolans läroplan har som värdegrund att alla barn och elever har rätt till och ska ta del av kultur. Teater och hockey Vi är jätteglada över det här beslutet. Det är en fantastisk satsning för skolbarnen och kul att de får ta del av kulturen. Transporter och gratis föreställningskostnader är dessutom en riktig höjdare, säger Margareth Lidström. Även LKAB-anställda kommer att få ta del av teaterutbudet. Extraföreställningar i Malmfälten kommer att anordnas för anställda och deras barn. Under LKAB-dagen den 4 december blir det tjuvstart då delar av personalen med barn från fyra år kommer att erbjudas att se Pettson och Findus i Luleå, lika självklart som att gå på hockey. JOHANNA FOGMAN Spegel, spegel på väggen där Karin Paulin kommer att få se.

7 November 2010 LKAB framtid 7 Ek som den elaka styvmodern i musikalen Snövit. En av de första föreställningarna som skolbarnen i Malmfälten GÄSTKRÖNIKAN Svante Lindqvist Författare, artist, uppvuxen på Tingvallsgatan i Malmberget. Jag sitter i Härnösand i ett hotellrum. Det är kväll och snöande snorkallt ute. Mina skor ligger på det glödvarma elementet och torkar. Bredvid mig på skrivbordet ligger det färdiga manuset till tredje delen av Mannen från Malmberget. En helaftonsföreställning för fyra skådespelare. Jag har haft den i tankarna i fyra år. Vad är den manusbunten värd egentligen? En del kosing kan det bli om någon teater tycker att den passar i deras kulturpolitiska uppdrag, eller om jag orkar sätta upp den själv och det kommer folk. Men om det inte blir så? Var det bortkastad tid i så fall? Orsaken till att jag är i Härnösand är att vi i JP Nyströms snart ska spela med i dansföreställningen På Norrbotten Det är tjugofem år sedan vi hade premiär i Malmbergets sporthall med Cullbergbaletten. Cullberg hade den på repertoaren i tio år och nu är det kompaniet Norrdans som gör den. Man måste hålla på och vi måste våga satsa När vi spelade i Malmberget var det många positiva krafter som hjälpte till. Ulf Sundberg, Karl-Erik Häll och Lars Israelsson var några av dem som gjorde att det blev möjligt att ta upp världens bästa balettkompani till Malmberget för att dansa till JP Nyströms Norrbottenslåtar. Men det fanns också en del gnäll. Dåvarande handbollslaget knorrade över att deras träningstider försköts. Och jag minns en arbetslös kille som fick jobb med att lägga dansgolv som var sur på att han var tvungen att jobba för några som skulle spela Kalle Anka-musik För att nu inte tala om alla de som knöstade över de kommunala kostnaderna. Så här i efterhand kan man väl säga att satsningen var rätt ok. I föreställningen spelas flera låtar av gruvarbetarna Carl Lagerqvist och Albert Israelsson och tack vare På Norrbotten så har deras musik klingat över hela världen från Grönland till Australien, och tjugofem år senare tycker man att föreställningen har sån kvalité att den är värd att återupprepa. Det är helt enkelt aldrig fel att våga, att säga: varför inte? Istället för: varför? Satsar man på kultur så blir långt ifrån allt sådana lyckokast som På Norrbotten. Men man måste hålla på och vi måste våga satsa på det som inte direkt är uppenbart säljbart. I det långa loppet kan det vara Calles polska som är tecknet som Malmberget lämnade efter sig när allt annat är över. I logen på teatern där vi spelar har massor av artister skrivit sina namn på väggarna, de flesta är totalt okända, men de har alla hållit på. Om inte Mannen från Malmberget III blir uppsatt så får jag väl låta min dotter rita på de blanka sidorna, på så sätt blir den ett värdefullt konstverk, åtminstone för mig. Den är i alla fall skriven och jag har hållit på precis som Calle och Albert och alla de som har klottrat på väggarna i Härnösands Teater.

8 8 LKAB framtid November 2010 LOTTA FOGDE Kommunikationsdirektör, LKAB FRÅGA LKAB: Varför köper eller samarbetar inte LKAB med Northland Resources? LKABs planer på tre nya gruvor kring Svappavaara innan år 2015 (varav den första redan är i drift) är Europas största planerade tillskott av järnmalmsproduktion idag. Det handlar om ca 300 miljoner ton malm. Dessutom är järnhalterna höga och det geografiska läget idealiskt, nära både landsväg, järnväg och inte minst LKABs pelletsverk i Svappavaara. Det här betyder att LKAB redan har fullt upp de närmaste åren att förverkliga sina egna expansionsplaner. Malmen från de nya gruvorna kommer att mer än väl räcka för att försörja pelletsverken. Därefter har flaskhalsen i produktionen förflyttats till verken istället för att som idag ligga i gruvornas leveranskapacitet. Så innan man funderar på att förvärva malm från ytterligare norrbottniska gruvor, behöver en mängd strategiska beslut om t ex ökad pelletskapacitet fattas. Dessutom bedriver LKAB ett eget prospekteringsarbete kring ett flertal fyndigheter i Kirunas omgivningar, och om det faller väl ut ligger även de malmerna bra till logistiskt i förhållande till LKABs nuvarande anläggningar. Säger LKAB nej till Northland på Malmbanan? Nej, LKAB säger inte nej. Vi varken äger eller kontrollerar Malmbanan, utan det är Trafikverket som ansvarar för att planera kapaciteten på banan och fördela den. Däremot anser LKAB att Malmbanan är fullbelagd redan idag. Att öka trafiken utan att först investera i ökad kapacitet skulle medföra ökad risk för störningar i malmtrafiken något som skulle kunna drabba LKAB hårt ekonomiskt. LKAB och Northland Resources har träffats och informerat varandra om respektive företags framtidsplaner. Båda företagen anser att Malmbanan långsiktigt är i behov av en högre kapacitet och respektive företag kommer att driva den frågan gentemot Trafikverket. Skicka in din fråga: info@lkab.com Ubåtsteknik i slurrytankarna KIRUNA Daniel Marjavaara och Ola Eriksson vid LKABs forsknings- och utvecklingsavdelning tog hjälp av den senaste tekniken inom ubåtsdesign för att lösa ett problem i LKABs pelletsproduktion. Problemet gäller omrörningen i LKABs slurrytankar, en begränsande faktor. Slurryn av järnmalmskoncentrat och vatten är råvara i pelletsproduktionen. Slurrytankarna är stora lagercisterner som rymmer kubikmeter slurry. Eftersom malmpartiklarna är tunga vill de falla till botten. Det kräver ständig omrörning i tankarna för att undvika sedimentering. Ville undvika flaskhals Jämn och hög kvalitet är LKABs adelsmärke. Våra kunder är beroende av det. Därför måste omrörningen vara effektiv, säger Daniel. Nuvarande omrörningsteknik har begränsad kapacitet. Därför kan inte hela lagervolymen i tankarna utnyttjas, vilket begränsar produktionsvolymen. Slurrytankarna kan trots sin storlek bli en flaskhals i den framtida pelletsproduktionen, säger de. De började undersöka olika teknikområden och branscher för att inventera vilka möjligheter som finns till moderna och effektiva lösningar. Avancerad teknik Det var så vi fann teknikområdet med avancerad ubåtsdesign. Tekniken med tyst framdrivning av ubåtar och vårt behov av effektivare teknik för omrörning visade sig ha gemensamma nämnare, säger Ola Eriksson som utformade en egen tillämpning av ubåtstekniken till slurrytankarna. Tekniken ökar verkningsgraden på omrörningen. Därmed kan slurrytankarna utnyttjas effektivare. I arbetet har även kunskap och erfarenhet utnyttjats från process- och underhållsin- Kommer den goda efterfrågan att hålla i sig på din marknad? Propellrar till slurrytankarna utsätts för stora påfrestningar. Med ubåtsteknik kan omrörningen göras effektivare, säger Daniel Marjavaara. Foto: Fredric Alm I slurrytankarna blandas finmald malmslig och vatten. En effektivare omrörning krävs för att öka produktionen. Illustration: Daniel Marjavaara Ola Eriksson och Daniel Marjavaara tar avancerad ubåtsteknik till hjälp för att ta få bättre omrörning i slurrytankarna och ge möjlighet till ökad pelletsproduktion utan att öka energiförbrukningen. Foto: Mauritz Magnusson genjörer samt sektioner inom forskning och utveckling för processutveckling av förädling, energi och emissioner (TFK och TFE). Daniel Marjavaara konstaterar att deras förslag till lösning av omrörningsproblemet har stor potential. De har bland annat använt avancerade datorsimuleringar ett så kallat CFD-program (Computational Fluid Dynamics), ett område där Daniel för övrigt är teknologie doktor. Vårt nästa steg blir att säkerställa resultaten från försöken med bland annat pilotförsök. Om resultaten från simuleringarna kan bekräftas Göran Ottosson, Tyskland Ja, det tror jag. Maskin-, anläggnings- och bilindustrin, som är de drivande industrierna för ståltillverkning, går på högvarv. Det är den starka exporten som driver efterfrågan och en del stålverk har till och med fulla orderböcker framåt sommaren Tystgående ubåtar är ett resultat av avancerad svensk designteknik. borde LKAB skydda tillämpningen av tekniken med ett patent, något vi nu planerar för, säger de. Med högre effektivitet kan LKAB ta bort en flaskhals och öka produktionen med bibehållen eller till och med minskad energiförbrukning, säger de. MAURITZ MAGNUSSON Stig Nordlund Singapore/Asien Stålproduktionen i Asien är fortfarande mycket hög liksom behovet av importerad järnmalm. Därför tror jag att efterfrågan på våra produkter den närmaste tiden kommer att hålla i sig.

9 November 2010 LKAB framtid 9 Fem workshops på temat Gällivares framtid hölls under andra veckan i november. LKABs gruva i Malmberget behöver plats för att bryta malmen under delar av samhället. Här fick medborgarna själva vara med och forma framtiden i sin kommun. Text och foto: Maritha Mossberg Gunilla Lassinantti. En skiss över hur ett framtida centrum kan se ut i Gällivare. Vision Gällivare: Skisser: Projekt Nya Gälllivare Målet är en öppen och levande stad Nina Eriksson och Marlene Rönnquist. Mats Hillblom filmar Mia Edin. GÄLLIVARE Nu har visionsarbetet för Gällivare tagit ytterligare ett steg. Kommuninvånarna vill se en kanalstad vid Vassaraälven. En linbana till Dundret. Centrum bör byggas tätare med handel och aktiviteter. Ska vi få hit folk måste vi bygga något helt galet, utbrister Lars Albinsson, processledare för visionsarbetet. I januari och februari hölls workshops med cirka 250 personer som ville vara med och skapa en vision för Gällivare i framtiden. Resultatet blev bland annat en sex minuter lång film, Ps. Solen skiner. Filmen bygger på 133 olika berättelser från deltagarna om En dag i framtiden. Gällivare föreslås bli en levande arktisk kanalstad. Med ett centrum som blandar butiker, sportanläggningar, skolor och aktiviteter och bebyggelsen ska ha en variation. Boende- och besöksmiljöer bör blandas för att få en öppen och levande stad. Kulturmiljöer från Malmberget kan finna en plats här. Gällivare ska sträckas ut mot Repisvaara och Dundret så att centrumkärnan placeras mer i mitten av staden. Så kan det bli om medborgarna bestämmer. Det här är svenskt rekord i samhällsplanering. Aldrig har väl så många människor fått föra fram sina åsikter, säger Lars Albinsson. Centrum mot Dundret Helgen november hölls en ny workshop där deltagarna fick ta ställning till sammanfattningen från i vintras. Markfrågan mot Dundret måste lösas. Centrum ska vridas mot Dundret, säger Martin Sandin. Bygg en hög restaurang på Dundrets topp, säger Agneta Björk. Flytta Kåkstan från Malmberget till hembygdsområdet, tycker Gerd Karlsson. Även vintertid skulle en kanalstad kunna ha vackra vyer. En kanalstad vore fint, säger John Hedman och Mattias Karlsson. Alla möjligheter Till december kommer projektet Nya Gällivare att ta fram en sammanställning. Ett politiskt beslut i kommunstyrelsen väntas i januari. Allt hänger ihop med förhandlingen mellan LKAB och kommunen, säger Ulf Hans- son, utvecklingschef på Gällivare kommun. Anledningen till att samhället förändras är LKABs framtida malmbrytning. I juni i år underrättades invånarna om att malmkroppen Printzsköld sträcker sig under delar av centrala Malmberget. Nu har vi alla möjligheter, konstaterar Ulf Hansson. Maritha Mossberg Här är allt i världsklass, säger Lars Albinsson, processledare för projekt Nya Gällivare. Kurt Kalla och Georg Fabricius. Josefin Ärlebrand. Kungligt besök LULEÅ LKABs utställning på Teknikens hus fick kungligt besök fredagen den 5 november. Kronprinsessan och hennes Daniel lyssnade intresserat och fick dessutom inbjudan att besöka Kirunagruvan av LKABs vd Lars-Eric Aaro. Foto: Tomas Bergman John Hedman och Mattias Karlsson. Harry Brännström.

10 10 LKAB framtid November 2010 Kung på sin egen stadion! Tittskåp från Hermelin visas just nu på LKABs infokontor. Titta in i Hermelinhistorien MALMBERGET Barnen lekte med utspilld slig. Skidbacken gick nedanför malmkropparna. Kyldammen var den tidens utebad. Så var livet på Hermelin under 50- och 60-talen. Just nu visas tittskåpsutställningen om Hermelinområdet på LKABs infokontor i Gunillaskolan. Besökarna kan bokstavligen titta in i en levande historia. Utställningen har skapats av konstnären Tord Pettersson och Hermelingruppen, där åtta malmbergare ingår. Arbetet har tagit närmare ett år. Gruppen skapades som en studiecirkel och visade sitt arbete första gången i Kåkstan. Den kompletta utställningen omfattar 12 tittskåp och kan ses på LKABs infokontor mellan klockan och på vardagar. Vi fortsätter träffas och arbetet växer hela tiden. Det är näraliggande historia och levande minnen av folk som var med, säger Tord Pettersson. MAURITZ MAGNUSSON Miljötryck LKAB Framtid är tryckt på miljögodkänt papper och med miljögodkända tryckfärger, certiferade av Svanen. Tryckfärgerna är allergitestade och godkända. Prövningen för miljögodkännande enligt Svanen sker årligen. Gällivare Det var ingen tvekan om att Hellnerstadions skidkung är just - Marcus Hellner. En imponerande dubbelknock av LKAB-åkaren gav en flygande start på skidsäsongen: Det är verkligen ett kvitto jag fått och det känns positivt inför vintern, konstaterade en glad Hellner. World Cup i Gällivare gav pallplatser för både Charlotte Kalla och Marcus Hellner, men showen stal den senare med två övertygande segrar på stadion som bär hans eget namn. Och det var en mycket nöjd Marcus Hellner som mötte media efter söndagens spurtseger: Det känns jättekul! Man hör fansen längs spåren, även om jag var väldigt koncentrerad under loppet då det blir mycket taktik så här man mot man. Men det är verkligen inspirerande att köra här hemma. Krafter kvar Jag fick vara hård och ligga bakom och just köra taktiskt. Jag tyckte jag kunde köra avslappnat. Jag kände att jag hade mer krafter kvar, konstaterade Hellner som såg fram mot helgens tävling i Kuusamo i Finland. Nu är det bara att försöka hålla i det här. Hellners bröst pryddes av en tydlig LKAB-logo och det är också samarbetet med LKAB som Hellner vill lyfta när han berättar om vägen fram till världstoppen. LKAB har stöttat mig ända sedan skidgymnasiet och har gjort att jag klarat vardagen och kunnat bygga på min skidåkning. Och så är det kul att representera LKAB, komma in i företaget och lära känna folk där. Det är ett spännande företag, tycker Marcus Hellner som under en sommar jobbat som gruvmätare i LKAB. VM är målet Vilket är ditt största mål under säsongen? Det är VM i Oslo i februari. Där hoppas jag på samma Marcus Hellner tackar LKAB för stödet på vägen till världstoppen. form som jag hade i OS, svarar han snabbt. Det viktigaste för mig är att vara mentalt beredd på att kämpa så att ögonen blöder. Att tänka på målet, känna tävlingssuget, fokusera på uppgiften och inte på resultatet och hitta glädjen i skidåkningen. Varför valde ni att träna i Kiruna istället för i Bruksvallarna? Det var så mycket bättre förhållanden i Kiruna. Bra spår, bra mat och bra boende. Maritha Mossberg Ronny Olovsson Foto Fredric Alm Hellner och Björgen mottog LKABs hederspris av vd:n Lars-Eric Aaro. VINN EN TUFF RYGGSÄCK! I detta nummer av LKAB Framtid frågar vi bland annat om prognoserna för deformationer i Kiruna, om LKABs första satsning på vindkraft som blivit en succé och om den gruvboom som just nu råder i Sverige. Fråga 1. Vilka år visar den senaste prognosen för malmbrytningens påverkan i Kiruna? 1: 2013, 2018 och 2023 X: 2011, 2018 och : 2011, 2014 och 2018 Fråga 2. Vindkraftparken i Skutskär togs i bruk för ett år sedan, hur många gigawattimmar har vindsnurrorna producerat sedan dess? 1: 28 X: 23 2: 18 Fråga 3. Hur många villor skulle man kunna värma med el från LKABs vindsnurror? 1: Cirka 110 X: Cirka : Cirka Fråga 4. Hur många procent av Sveriges samlade elproduktion används av LKAB? 1: 29% X: 23% 2: 2% Fråga 5. Hur många intressanta malmfyndigheter kartlägger LKAB för närvarande? 1: Cirka 30 2: Cirka 60 2: Cirka 50 Gå in på www. lkabframtid.com och tävla Eller posta dina svar senast 10/12 till: LKAB Framtid LKAB Kiruna. Rätt svar i tävlingen förra numret var: X, 1, 1, X, 1. Vinnare i förra numrets tävling blev Gustav Karlsson, han vinner en snygg ryggsäck.

11 November 2010 LKAB framtid 11 PERFORMANCE IN IRONMAKING Vi har hela världen med oss under de fantastiska världscuptävlingarna. Och så dessa fantastiska prestationer. Jag kunde aldrig drömma om detta, utbrister Lars-Erik Aaro vd vid LKAB. På tävlingsområdet bjöd LKAB alla sina anställda på dryck och mat. Köerna var långa till tältet där över 600 portioner renskav med mos serverades under lördagen. Helgen bjöd på klar himmel och behagliga minusgrader. Text: Maritha Mossberg. Foto: Fredric Alm Birgitta och Ove Köhler hejade mest. Kristina Klein, Kiruna. Charlotte Kalla var nöjd med insatsen. Gällivare gick man ur huse för att heja fram de svenska åkarna. Och landshövdingen var på plats. Det här är ett jättebra arrangemang, tycker Elisabeth Johansson, Malmberget. Per-Erik Kalla höll koll på dottern. Jag skulle vilja ha en LKAB-hund, säger Alexander Johansson och hälsar på Pelle Pellets. LKABs verksamhet spänner från vår unika järnråvara ovan och under jord till de stora samhällsförändringarna i Malmfälten och vidare till kunderna runt om i världen. Från världsledande metallurgisk forskning till världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukter. LKAB har de senaste fem åren investerat 22 miljarder kronor och de omfattande framtidssatsningarna fortsätter i en takt på 5-6 miljarder kronor per år. LKAB är Sveriges största industriinvesterare Nu söker vi fler medarbetare på vår väg framåt: > Miljösamordnare Martti Liikamaa och Bengt Kalla. När konstnären Willy Gordon sökte efter modell till en skulptur, som för eftervärlden skall ge en karakteristisk föreställning om 1950-talets gruvarbetare, stannade han för övergruvfogde Gustav Löfs kraftfulla gestalt. Två skulpturer blev resultatet: gruvarbetare i helfigur och huvud av gruvarbetare, som nu inspirerar envoyé Arne S. Lundberg på hans arbetsrum. Ur LKAB-tidningen nr Från vänster Folk, Henrik, Linnea, Bengt, Emilia och Ola. Alla med efternamnet Martinsson. 1958: Gruvarbetarskulptur > Kvalitetsingenjörer > Projektledare projekt inom infrastruktur > Projektledare projekt inom förädlingsverksamhet > Byggledare projekt inom gruva och förädling > Byggledare infrastruktur > Forskningsingenjör energiteknik och emissioner > Projektkoordinator Mer information om tjänsterna, placeringsort, sista ansökningsdatum och ansökningsformulär hittar du på

12 12 LKAB framtid November 2010 Vi ska jobba med en strategi för långsiktig tillväxt HUR GÅR DET FÖR LKAB? LEVERANSER LEVERANSER I miljoner ton Miljoner ton ,7 15,6 22, Totalt 2009 Ackumulerat 2009 Ackumulerat 2010 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro Antal 5 SNABBA FAKTA: Namn: Markus Petäjäniemi, 51 år Familj: Sambon Lena samt Jeanette, 34, Linda, 29, Mattias, 28 och Peter, 19. Bor: Hus i Bodviken, söder om Bensbyn, Luleå Aktuell: Ny marknadsdirektör på LKAB Utbildning: Maskiningenjör och civilingengör inom samhällsbyggnadsteknik och teknisk miljövård Gör helst: Pimpelfiskar på Torneträsk och motionerar i naturen. Senast lästa bok: Santaram, om en australisk fånge som började ett nytt liv i Indien. Markus Petäjäniemi, ny marknadsdirektör på LKAB 1. Först och främst Grattis till nya jobbet, Markus! Du går från VD i Minelco till marknadsdirektör i LKABkoncernen. Vad blir den största skillnaden och vad blir det första du tänker göra? Tack, det känns otroligt inspirerande och hedrande. Jag skall förstås lära mig allt nytt först. Sedan ska vi i säljteamet jobba med en strategi för långsiktig tillväxt utifrån marknadens och kundernas långsiktiga utveckling. Minelco har kunder och LKAB ett 30-tal kunder. Det speciella är att LKABs affärer är så gigantiska och så långsiktiga. Många av våra kunder är beroende av leveranserna. För LKAB är det viktigt att kunderna kan lita på oss. 2. Redan när du var vd för SEMA Group hade du en mycket affärsmässig inställning till dina verksamheter. Det stämmer. Affärsutveckling och affärsförhandlingar har alltid intresserat mig. Vad är det bästa vi kan göra av våra förutsättningar? Den frågan har jag tagit med mig i alla jobb och uppdrag jag haft. Affärsmässigheten är grundläggande för allt vi sysslar med. Foto: Tomas Bergman 3. Hur hamnade du i LKAB? Jag har känt LKAB och människor i företaget i många år, både som Kirunabo och som leverantör. Jag sökte mig till LKAB för fem år sedan, efter flera års arbetspendling till Stockholm. Det är häftigt att jobba med LKAB. Det kommer till en eller ett par nollor på alla investeringssummor, till exempel. Storleken är en helt annan än i de flesta andra verksamheter i Sverige. 4. Hur ser du på nya jobbet? Vad är din egen styrka? Först och främst har vi en mycket bra försäljning just nu och det finns ett mycket kompetent säljteam inom LKAB. Jag har jobbat med många olika företag och verksamheter i olika länder och är van med flera olika affärskulturer. Jag tror att ledarskap, affärssinne och analytisk förmåga tillhör mina styrkor. 5. Vem är du egentligen? Jag är född i finska Pello och flyttade till Kiruna söderifrån när jag var sju år. På fritiden är familjelivet viktigast. Våra fyra barn är stora nu, alla är utflugna. En favoritsyssla är pimpelfiske. Vi har kvar både ark och båthus vid Torneträsk. Jag är ofta på pimpelpremiären på Rautas. Då trivs jag! Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec KVALITET K-värde för 2010 ack okt: 94,8% och 2009 ack okt: 93,6% 94,8% 120 LKAB önskar er alla en solig och fin sommar. år fyller LKAB den 18 december ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde lotta.fogde@lkab.com REDAKTION Anders Lindberg anders.lindberg@lkab.com Mauritz Magnusson mauritz.magnusson@lkab.com Maritha Mossberg maritha.mossberg@lkab.com Johanna Fogman johanna.fogman@lkab.com PRODUKTION Vinter info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB Upplaga exemplar TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid Kiruna KONCERNEN LKAB Nästa nummer av LKAB Framtid kommer 29 december!