Redovisning av uppdrag angående behovet av stärkt myndighetssamverkan på fjärranalysområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av uppdrag angående behovet av stärkt myndighetssamverkan på fjärranalysområdet"

Transkript

1 Försvarsmakten :56145 Lantmäteriet /1272 MSB Naturvårdsverket Mm SCB 2009/1688 SLU ua /09 SMHI 2009/2187/180 Rymdstyrelsen 201/09 Skogsstyrelsen 2009/ Redovisning av uppdrag angående behovet av stärkt myndighetssamverkan på fjärranalysområdet

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning med myndigheternas förslag Uppdraget Om fjärranalys och global jordobservation Data från jordobservationssatelliter Datainsamling in situ Svensk fjärranalysanvändning och myndigheternas informationsbehov Försvarsmakten Kustbevakningen Lantmäteriet MSB Naturvårdsverket Rymdstyrelsen SCB Skogsstyrelsen SLU SMHI Forskningen som användare Industrins roll Viktiga nationella program och initiativ Nationella fjärranalysprogrammet Nationella satellitbildsdatabasen, Saccess Geodatastrategin och geodata.se GMES och GEO GMES GEO/GEOSS Andra internationella initiativ av betydelse European Meteorological Infrastructure (EMI) Europasamarbetet för meteorologisatelliter (EUMETSAT) Europeiska vädercentret (ECMWF) EUMETNET FN:s globala jordobservationssystem och klimatarbetet Disasters Charter EU Satellite Center (EUSC) Multinational Space based Imaging System (MUSIS) Nordisk samordning European Space Agency (ESA) INSPIRE Shared Environmental Information System (SEIS) GMES, INSPIRE, SEIS, GEOSS likheter och skillnader Datapolitik Förslag till förstärkt myndighetssamverkan Behovsanalys Samordning på fjärranalysområdet i omvärlden En myndighetsgemensam samverkansgrupp för globala jordobservationssystem Kostnadsberäkningar och finansiering Förslag till representation i internationella expertgrupper och kommittéer Övriga förslag

3 14.1 Experter och tjänstemannautbyten Genomförda samråd Lista över använda förkortningar samt web-länkar Bilagor

4 1 Sammanfattning med myndigheternas förslag Satellitbaserade observationssystem har stort värde för lösningen av gränsöverskridande problem, inom miljö-, klimat- och säkerhetsarbetet. Det är därför angeläget att det svenska arbetet med GMES (Global Monitoring for Environment and Security) och GEO (Group on Earth Observations) hanteras enligt en myndighetsövergripande strategi. Försvarsmaktens, Lantmäteriets, MSB:s, Naturvårdsverkets, SCB:s, SLU:s, SMHI:s, Rymdstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma förslag bygger på slutsatsen att arbetet med operativ fjärranalys förutsätter en väl fungerande samordning. Sammantaget bedömer myndigheterna att det behövs en kompletterande samverkansmodell utöver geodatarådets mandat, som avser själva datafångsten och informationsinnehållet i geodata, för användarnas behov inom miljö-, klimat- och säkerhetsarbetet. Vi föreslår därför att en särskild myndighetsgemensam samverkansgrupp skapas för att samordna arbetet mellan berörda myndigheter, se till att myndigheternas resurser utnyttjas så effektivt som möjligt och att myndigheternas behov av data kanaliseras rätt. Vi föreslår att samverkansgruppen ska: samråda om frågor som rör berörda myndigheters informationsbehov, datainsamling, datapolicy och samutnyttjande av operationell fjärranalys från satellit för miljö, klimat och säkerhet, vara det forum på myndighetsnivå där samlade svenska ståndpunkter på GMES och GEO-relaterade frågor inom EU, ESA (European Space Agency), EEA (European Environment Agency), EUMETSAT (European Organisation for the Exploitation of Metereological Satellites) och andra berörda europeiska och internationella organisationer bereds och förankras, löpande följa utvecklingen av det europeiska jordobservationsprogrammet GMES och GEO/GEOSS (Global Earth Observation System of Systems) för att se till att de kommer till nytta i Sverige inom miljö- och klimatarbetet, naturresursutnyttjandet, samhällets riskhantering och krisberedskap, samt försvarsmaktens informationsbehov, samt forskningen. Regeringen bör utse de myndigheter som ska vara representerade i samverkansgruppen och vilken av myndigheterna som ska leda samordningsarbetet. Vi föreslår att alla de myndigheter som fått detta uppdrag, samt Kustbevakningen, i första hand bör vara representerade. Eftersom fjärranalysdata har stort värde också för forskningen bör även vetenskapssamhället få representation i samverkansgruppen, förslagsvis via Vetenskapsrådet. Beroende på hur dess uppgifter slutligt avgränsas kan även den nya myndigheten för havs- och vattenmiljö behöva ingå. Vi föreslår vidare att samverkansgruppens sekretariatsfunktion förläggs till SMHI:s anslagsfinansierade basverksamhet som redan producerar data och har lång erfarenhet av användning av fjärranalysdata och in situ-observationer och deras samutnyttjande i modeller. SMHI har en viktig expertroll i svenskt klimat- och miljöarbete och satellitinformation är en väsentlig komponent i den operationella verksamheten. 4

5 Rymdstyrelsen har en viktig uppgift att under en övergångsperiod stödja uppbyggnaden av sekretariatets funktion och kompetens, för att möjliggöra en smidig infasning av ansvarsområdet till SMHI i takt med att GMES operationaliseras. Det finns fortfarande viktiga industripolitiska motiv som Rymdstyrelsen måste bevaka för att utveckla den kunskapsintensiva näringslivssektorn. Etableringen av ett sekretariat till samverkansgruppen förutsätter att regeringen skjuter till nödvändiga resurser. Vi bedömer att det för arbetet med att sköta sekretariatet sammantaget behöver tillföras extra medel till respektive myndighetsanslag motsvarande totalt tre heltidstjänster plus kostnader för resor, administration och annat kanslistöd. Resurserna bör fördelas så att SMHI tillförs två (2) extra tjänster och Rymdstyrelsen en tjänst (1) plus overhead, för arbetet under de närmaste åren. 2 Uppdraget I Klimatpropositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (Prop. 2008/09:162, rskr 2008/09:300) uppmärksammas värdet av fjärranalys i klimatarbetet och belyser möjligheterna till synergier mellan de satsningar som Rymdstyrelsen gör och de behov av data som finns inom klimatområdet. Regeringen gör i propositionen bedömningen att fjärranalysdata har, tillsammans med data från andra källor, stor potential för att öka våra kunskaper om miljö och klimatförändringar och därmed för anpassning av samhället till dessa. En bättre fungerande samverkan mellan de myndigheter som företräder olika samhällsintressen och användarbehov inom fjärranalysområdet skapar bättre förutsättningar för att dra nytta av fjärranalysdata, operativa fjärranalysmetoder och tillämpningar av dem, särskilt i miljö- och klimatarbetet. Den 19 november 2009 gav regeringen i uppdrag (bilaga 1) åt Försvarsmakten, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Rymdstyrelsen och Skogsstyrelsen att utreda metoder och former för en stärkt myndighetssamverkan inom fjärranalysområdet, särskilt med avseende på det europeiska jordobservationsprogrammet GMES. Arbetet inom INSPIRE (Infrastructure for Spatial Information in the European Community) och den nationella geodatastrategin ska beaktas. Rymdstyrelsen har utsetts till samordningsansvarig och samråd ska ske med andra berörda myndigheter och organisationer. Jordobservationssystem består ofta av flera olika sensorer för datainsamling. Vi har valt att begränsa uppdraget till fjärranalys från satellit för operativa ändamål. Det betyder att redovisningen inte lägger några förslag på hanteringen av andra dataset, så kallade in situdata, annat i den mån de används för sambearbetning med fjärranalys. 3 Om fjärranalys och global jordobservation 3.1 Data från jordobservationssatelliter Ingen hållbar utveckling kan uppnås utan adekvat och aktuell information om tillståndet för miljön. Många allvarliga miljöhot, såsom klimatförändringar, får en allt mer gränsöverskridande karaktär mot storskaliga, globala fenomen och sammanflätade problem som kräver samverkan för att analysera, förstå och åtgärda dem. 5

6 Med satellitburen fjärranalys kan heltäckande data regelbundet samlas in om miljötillståndet till lands, i haven och i atmosfären. Eftersom satellitsystemen kan registrera data för hela jorden, men är kostsamma och dessutom behöver vara redundanta eftersom enstaka satelliter kan upphöra att fungera, så bör kapacitet för jordobservation från satellit samordnads internationellt. GMES är ett europeiskt initiativ för att åstadkomma en sådan samordnad satellitövervakningskapacitet. Fjärranalys omfattar den teknik som används för att samla information om ett föremål, t.ex. jordytan, utan att vara i direkt kontakt med det. Följande metoder kan anses höra till fjärranalysområdet: satellitbaserad insamling, fotogrammetri och laserscanning från luften (omfattar även sjömätning) Fjärranalys från satellit har en stor fördel genom att regelbundet samla in heltäckande, kvalitetsmässigt enhetliga data över stora områden om miljötillståndet på land, i haven och i atmosfären. Överutnyttjande av naturresurser, klimatförändringar och naturkatastrofer kan utöver de mer direkta effekterna också medföra minskad säkerhet, instabilitet och även väpnande konflikter. Satellitdata kan ge information om naturresurser, klimatförändringar och katastrofer, vilka utöver de mer direkta effekterna också kan medföra minskad säkerhet, instabilitet och även väpnande konflikter. Såväl myndigheter som hanterar frågor om naturresurser och katastrofer, och försvarsmakten bör därför ges möjlighet att påverka Sveriges ställningstaganden inom fjärranalysområdet. En av de viktigaste egenskaperna med satellitspaning är att den är icke-kränkande och kan genomföras globalt, dygnet runt. Med satellitspaning kan säkerhets- eller miljöhotande verksamhet upptäckas i områden som är omöjliga att få tillträde till på annat sätt. Kvaliteten på observationerna stiger med av varandra oberoende källor, t.ex. olika satellitsystem eller med tillgång till observationer på marken eller från flyg, dock ger en enstaka satellitbild i många fall tillräcklig tillförlitlighet. Ny teknik och utvecklingen av olika fjärranalysbaserade metoder för operativa ändamål har medfört att satellitdata kan användas av många fler för olika ändamål än vad som var möjligt bara för några år sedan. Inom den närmaste tidsperioden fram till 2018 förväntas upp till 65 nya jordobservationssatelliter att sändas upp världen över med Europa i spetsen, en fyrfaldig ökning jämfört med den senaste tioårsperioden. En sådan omfattande flotta av satelliter i drift som kartlägger jordytan och dess miljö kommer att öka mängden tillgängliga data drastiskt. 3.2 Datainsamling in situ Satellitdata är i flertalet fjärranalystillämpningar av begränsat värde utan komplettering med data insamlade i fält, så kallade in situ-data. Vid traditionella visuella tolkningsmetoder tar tolkarna därtill ofta hjälp av fältobservationer under arbetets gång för kalibrering. Vid modernare automatiska metoder kopplas information från satellitbilder ihop med fältdata med hjälp av statistiska eller mekanistiska modeller till heltäckande skattningar av miljötillstånd, eller för att skapa prognoser. 6

7 Eftersom in situ betyder på plats och i många sammanhang tolkas som i fält (t.ex. i motsats till på lab ) är det möjligt att läsa in situ-data som en beteckning för alla typer av fältdata inom miljöövervakning. Policydokument inom bland annat EU öppnar för en sådan tolkning. Det är dock tämligen klart, att i flertalet fjärranalysrelaterade policysammanhang så avses med in situ-data inte vilka fältdata som helst, utan specifikt sådana fältdata som krävs för att tillfullo utnyttja fjärranalysens potential för att producera nyttig information. Även om en sådan definition på in situ-data accepteras är gränsen till andra fältövervakningsdata ofta vag, och kan också förväntas förflytta sig över tiden. I takt med att mera komplexa och integrerade modeller utvecklas (över klimat, ekosystem, biogeokemiska kretslopp m.m.), vilka förmår sambearbeta en allt större mångfald av datakällor, kommer mängden data av in situ-karaktär att öka. En allt viktigare kategori av in situ-data är andra globala observationssystem, t.ex. bojar i havet, nätverk av instrument för mätning av atmosfären, flygburna system och sonder som ger information om jordens tillstånd och funktioner. Samordning mellan svenska myndigheter behövs även för att tillgodose Sveriges behov av data från och bidrag till sådana globala observationssystem. Flera viktiga internationella processer pågår för närvarande med GEOSS (se nedan) som ramverk för dessa aktiviteter, där Sverige tjänar på att ståndpunkterna koordineras. 4 Svensk fjärranalysanvändning och myndigheternas informationsbehov Sverige är känt för att gärna ta till sig ny teknik och har i jämförelse med Europa i övrigt en rad ganska mogna fjärranalysanvändare, främst offentliga institutioner. 4.1 Försvarsmakten Försvarsmakten använder idag satellitbilder inför insatsplaneringar, vid det operativa genomförandet av internationella insatser, samt för underrättelseinformation. Ofta används satellitbilder i kombination med annan geografisk information och befintligt kartmaterial. Under de senaste åren har användningen av satellitbilder successivt ökat, även om verksamheten fortfarande drivs i begränsad skala. I de fall satellitdata har varit tillgängligt vid internationella insatser, eller andra operationer, har resultatet överlag varit mycket gott och bidragit till att ge insatsförbanden aktuell och många gånger unik information. Försvarsmaktens informationsbehov och säkerhetslösningar är intimt förknippade med insatsstyrkornas underrättelsebehov av bilddata. Eftersom insatserna är gemensamma för flera europeiska länder delas satellitdata mellan parterna, ofta genom EU:s satellitcenters (EUSC, European Union Satellite Centre) försorg. Försvarsmaktens behov av satellitbilder tillgodoses också genom flera olika kommersiella och publika tjänster. Sverige har ingen egen oberoende tillgång till fjärranalyssatelliter. De kommersiella tjänster som det svenska försvaret använder skiljer sig inte från de tjänster som civila och kommersiella aktörer nyttjar. Såväl civila myndigheter som internationella organisationer som är i behov av högupplöst optisk bildinformation anlitar företrädesvis någon av de två amerikanska leverantörerna DigitalGlobe, GeoEye, franska SpotImage eller israeliska ImageSat. De satellitsystem som producerar beställda bilder har samtliga statlig 7

8 uppbackning i någon form, även om satelliterna i vissa fall ägs av kommersiella företag. Försäljningsorganisationerna för att distribuera bildinformationen är samtliga kommersiella företag. Det bör poängteras att Försvarsmakten inte har någon särställning i förhållande till andra kunder vid inköp av bilddata från dessa leverantörer. Inte ens vid en uppkommen kris då brådskande data kan vara livsavgörande har svenska myndigheter några speciella avtal som ger företräde framför andra kunder. Det kan också vara värt att notera att i kommersiella sammanhang är tiden från bildbeställning till leverans snarare veckor än timmar. De kommersiella försäljningskanalerna garanterar ofta bara en bild inom 24 timmar under förutsättning att man köper en arkivbild. För nytagna bilder är i regel leveranstiderna betydligt längre. Genom att Försvarsmakten enbart förlitar sig på att vara en vanlig kund i satellitbildssammanhang löper man följande kommersiella risker som starkt kan påverka snabbheten och tillgången till satellitbilder: speciella kunder (andra försvarsmakter) köper tillfälligt exklusiv rätt till data och blockerar därigenom Försvarsmaktens behov av data över känsliga områden, storvolymskunder har prioriterad service vid produktionstoppar och kan på så sätt fördröja leveranser till Försvarsmakten, Försvarsmakten omfattas av de särskilda restriktioner som gäller alla kommersiella kunder i form av reducerad upplösning över vissa områden (t.ex. Israel med närområde), behovet av att få service dygnet runt, och speciellt aktiv service, vid kriser kan vara mycket svårt att tillgodose (leverantören Telespazio hade t.ex. sommarstängt under Georgien-krisen). Samtliga dessa risker har redan påverkat Försvarsmaktens verksamhet och förmågan att ge svensk säkerhetspolitik stöd genom fjärranalys. Försvarsmaktens nuvarande ståndpunkt vad gäller behovet av satellitbaserad spaning finns tydligast formulerat i skrivelsen Särskild redovisning rörande rymdområdet som begärdes i Regleringsbrevet år 2005 till myndigheten (ofta benämnd SR78). I skrivelsens sammanfattning görs följande slutsatser: bildalstrande rymdtjänster är en nationell angelägenhet som bör hanteras enligt en myndighetsövergripande strategi, tillgången på integritetskritiska förmågor (IMINT, IMagery INTelligence), bör säkras med ett eget svenskt bildalstrande system, Sverige bör utvärdera och eventuellt delta i några av de multinationella samarbeten som initieras i Europa. Det egna systemet kan då utgöra Sveriges bidrag i dessa samarbeten, Försvarsmakten bör fortsatt använda kommersiella bildalstrande tjänster som komplement till eventuella samarbeten och egna system. Försvarsmakten har alltså försökt lyfta upp frågan om dual-use (civilt/militärt) i Sverige. Då Försvarsmaktens fortsätter att utvecklas mot att uppträda expeditionärt, (dvs. att relativt omgående kunna omgruppera/ombasera för att lösa uppgifter inom ett nationellt eller ett internationellt insatsområde), både för nationella och internationella insatser, ökar behovet av 8

9 att få tillgång till globala och icke kränkande underrättelsesystem som har uthållighet i insatsområdet. 4.2 Kustbevakningen Sedan omkring tio år tillbaka använder Kustbevakningen satellitbaserad fjärranalys för miljöövervakande ändamål inom ramen för sina uppgifter. Dessa består i att bedriva sjöövervakning, att ansvara för miljöräddningstjänsten till sjöss, att utföra och ha beredskap för räddningsinsatser till sjöss samt att ha förmåga att förebygga, motstå och hantera krissituationer. För att på kort tid övervaka stora ytor kombinerar Kustbevakningen satellitburen fjärranalys med flygburen fjärranalys. Kustbevakningsflyget genomför omkring flygtimmar årligen. En indikation på ett utsläpp av olja eller annat förorenande ämne följs regelmässigt upp genom att Kustbevakningsflyget eller, i de fall det är lämpligt, skickas ett fartyg för att verifiera indikationen. Kustbevakningen beställer bilder från satellitburen fjärranalys genom Europeiska sjösäkerhetsbyråns (EMSA, European Maritime Safety Agency) Pan-European Clean Sea Net. Analyserade bilder finns tillgängliga för tolkning och hämtning på hemsidan för Clean Sea Net redan inom 30 min efter satellitpassage. De satelliter som för närvarande är aktuella för bildleverans till Kustbevakningen är ENVISAT och RADARSAT II. Antalet bilder från satellitburen fjärranalys som Kustbevakningen använder varierar från månad till månad. Kustbevakningen bokar årligen omkring 450 bilder. Medräknat andra bilder som geografiskt närbelägna stater beställer och som delvis berör svenskt intresseområde, har Kustbevakningen tillgång till mer än 500 bilder årligen. Kustbevakningen följer noggrant utvecklingen inom fjärranalysområdet och anpassar sin egen användning efter förutsättningarna för fjärranalys utvecklas till att vara ett hjälpmedel i kustbevakningsverksamheten. 4.3 Lantmäteriet Lantmäteriets engagemang i den satellitburna fjärranalysverksamheten sker till allra största delen genom divisionen Metria. Lantmäteriet/Metria är leverantör av fjärranalysdata från ett tiotal satelliter varav SPOT och Landsat utgör den största delen. Lantmäteriet har genom Rymdstyrelsen tillgång till den svenska kvoten SPOT-data, som del i ett bilateralt rymdsamarbete med Frankrike. Lantmäteriet/Metria har utvecklat en framstående och omfattande uppdragsverksamhet baserad på fjärranalysdata både till nationella och internationella kunder. Vid Metria i Kiruna finns en internationellt välrenommerad kapacitet för geografisk korrigering av satellitdata och vid Metria Geoanalys bedrivs en omfattande konsultverksamhet inom satellitbildsområdet. Dessa verksamheter har sitt ursprung i de omfattande satsningar på satellitbildsområdet som Sverige gjorde på 1980-talet. Bland de nationella kunderna kan nämnas Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Banverket, Försvarsmakten, SCB, Eniro och Hitta samt ett antal större skogsbolag. Internationella konsultuppdrag har utförts till t.ex. Europeiska miljöbyrån, (EEA), Internationella atomenergiorganet (IAEA) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). Konsultuppdragen har visat på möjligheterna att utnyttja informationsinnehållet i satellitdata och genom kombinationer av satellitdata och data ur andra informationskällor. 9

10 Lantmäteriet/Metria bedriver också en omfattande utvecklingsverksamhet inom fjärranalysområdet och samarbetar med olika svenska användare. Finansieringen kommer såväl från Rymdstyrelsens fjärranalysprogram som från EU:s sjunde ramprogram och ESA. Lantmäteriet deltar även i utvecklingen av GMES inom Eurogeographics, de europeiska kartverkens samarbetsorganisation. Fjärranalysdata används endast i begränsad omfattning inom den allmänna kartläggningen och uppbyggnaden av de grundläggande geografiska databaserna. Lantmäteriet har genomfört uppbyggnad och ajourhållning av Corine Land Cover i samverkan med Naturvårdsverket och SLU. Lantmäteriet deltar även i arbetsgrupper och forskningsprogram inom GMES. Lantmäteriets framtida engagemang i den satellitburna fjärranalysen kan komma att öka genom en ökad samverkan genom databaserna i den Nationella Satellitdatabasen, Saccess, och med dessa databasers tillgängliggörande i Geodata.se. Under året kommer troligen Riksdagen att besluta om ett avskiljande av Metria från Lantmäteriet, vilket kommer att påverka det framtida institutionella samarbetet rörande Lantmäteriets och Metrias fjärranalysverksamhet. Den framtida användningen av satellitdata kommer att gynnas av att de tillgängliga satelliterna ökar i antal. Detta kommer att göra det möjligt att använda satellitdata för nationella täckningar i olika tillämpningar såsom vegetation, markanvändning, och infrastrukturförändringar. Översiktliga och heltäckande satellitregistreringar kommer även att ge goda anvisningar till områden och teman som bör studeras ytterligare med flygbilder eller fältstudier. 4.4 MSB MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Myndigheten bidrar till att samhället förebygger händelser och är beredda när de inträffar. I myndighetens roll ligger att ge stöd när en allvarlig olycka eller kris inträffar. I uppgiften ligger också att se till att samhället lär sig av det inträffade. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer och omfattar allt från små olyckor i vardagen till stora katastrofer. Myndigheten arbetar med andra ord i hela hot- och riskskalan och har uppgifter före, under och efter olyckor och kriser. De globala övervakningssystemen, terrestra och satellitburna, är strategiska instrument för lägesbeskrivningar före, under och efter en händelse. Det gäller lokal, regional, nationell, europeisk och global nivå. Tillgång till information i realtid är av central betydelse för insatser och beslut. Inom EU /MIC (Monitoring and Information Centre) blir GMES allt viktigare för global övervakning i krisberedskapsverksamheten. Det är en resurskrävande verksamhet men som blir ett användbart operativt redskap för planering av insatser och beslut om åtgärder inom t.ex. internationella insatser i samband med fredsbevarande verksamhet eller i samband med insatser vid naturolyckor på global nivå. Gränsövervakning är ett område av intresse för säkerhetsarbetet inom EU och nationellt (se Frontex). Naturolyckor och förebyggande av dessa genom planering för en hållbar utveckling är av särskilt intresse men också övervakning av händelseförlopp av situationer som t.ex. naturbränder, föroreningsspridning, översvämningar, skred, jordbävningar etc. Andra miljöer av intresse för MSB är infrastruktur inkl. transporter och försörjningsleder. I MSB:s arbete 10

11 med krisberedskap och logistisk hantering av krissituationer är fjärranalys ett komplement till annan kompetens. Samordning med andra myndigheter i Sverige och inom EU är viktig inte minst inom forskningsområdet med olika inriktningar som t.ex. informationssäkerhet. GMES har även kopplingar till EU:s säkerhetsforskningsprogram. MSB:s koppling till JRC (Joint Research Centre), EEA, FRONTEX (European Agency for the Management of Operational Cooperation at the External Borders), EDA (European Defence Agency) och EUSC kan stärkas i framtiden för utveckling av myndighetens förmåga inom säkerhetsrelaterad och krisberedskapsverksamhet och för internationella insatser inom miljöområdet med fokus på naturolyckor - katastrofer. I Sverige arbetar MSB med att förebygga och mildra effekterna av skred, ras, skogsbrand, storm och översvämning samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat. MSB ansvarar för genomförandet av Europaparlamentets och Rådets direktiv om bedömning och hantering av översvämningsrisker, det så kallade översvämningsdirektivet (SFS 2009:956). Syftet med förordningen är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Information från fjärranalys kan vara till nytta i bedömningen av översvämningsrisker för landet och för att göra kartor över översvämningshotade områden. MSB har regeringens uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter och organisationer driva en nationell plattform för arbete med naturolyckor. Plattformen ska verka för att förebygga och mildra effekterna av naturolyckor i linje med Sveriges åtaganden enligt Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action. Effektiv dataförsörjning är en viktig del i arbetet där fjärranalys kan ha betydelse. MSB är också den myndighet i Sverige som har rätt att via The International Charter on Space and Major Disasters (se nedan), har rätt att begära prioriterad datanedtagning från deltagande länders satellitsystem. MSB ska kunna medverka med insatser i Sveriges internationella humanitära verksamhet och deltar i räddnings- och katastrofinsatser vid katastrofer i andra länder som fordrar omedelbara åtgärder. MSB:s uppdrag att genomföra humanitära insatser består bland annat i att mobilisera akuta räddningsinsatser och stödinsatser till FN, EU och andra internationella organisationer. Satellitbaserad information är av värde som planeringsunderlag vid genomförandet av sådana insatser. Ett exempel på aktuell myndighetssamverkan är arbetet med att bedöma om Lantmäteriets stöd till Försvarsmakten kan användas även av MSB t.ex. för tillgång till geodata, utveckling av system för datalagring och vidareförädling av data. Fokus ligger på data utanför Sverige och EU. 4.5 Naturvårdsverket Naturvårdsverket använder inte satellitbilder direkt i den dagliga verksamheten, men för arbetet med att beskriva vegetation i skyddade områden beställs av Metria regelbundet en kartprodukt baserad på satellitdata, KNAS (Kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden). Inom Naturvårdsverket miljöövervakningsprogram används satellitdata som huvudkälla i det nystartade delprogrammet om våtmarkernas funktion och tillstånd. Liksom för övrig miljöövervakning är arbetet utlagt på utförare utanför Naturvårdsverket, i detta fall Vattenfall Power Consultants. Naturvårdsverkets har (huvudsakligen genom 11

12 Miljöövervakningsanslaget) bidragit till produktionen av den väsentligen satellitdatabaserade EU-produkten Corine Landcover 2000 (CLC2000) och den parallellt producerade mera högupplösande Svenska Marktäckedata (SMD), uppföljaren CLC2006, SLU:s knn-sverige, och ett flertal metodutvecklingsprojekt med inriktning på fjärranalys. Naturvårdsverket ingår i det konsortium som finansierar gratis tillgång till satellitdata genom satellitbildsdatabasen Saccess. Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram innefattar en stor mängd fält- och flygbildsmätningar av potentiellt intresse som in situ-data. Naturvårdsverket representerar för närvarande Sverige genom sin generaldirektör i EEA:s styrelse och är också huvudnod (Focal Point) för Sverige i EEA:s nätverk för information och observation, Eionet. Detta har betydelse inte minst med tanke på EEA:s utpekade roll som ansvarig för land- och in situ-övervakning inom GMES. Enligt propositionen Svenska miljömål - för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) ska Naturvårdsverket få ett utökat samordningsansvar för miljöinformationsförsörjning. Trots en relativt måttlig egen användning av fjärranalysdata pekar detta en fortsatt viktig roll för verket såväl beträffande fjärranalysdata som in situ-data. 4.6 Rymdstyrelsen Rymdstyrelsen ansvarar för frågor som gäller den svenska satellitbaserade fjärranalysverksamheten och ska verka för att olika intressenters verksamhet på fjärranalysområdet samordnas i nationella, bilaterala och internationella samarbeten. Rymdstyrelsen representerar för närvarande Sverige i de flesta europeiska sammanhang där GMES behandlas, utom in situ-delen. Rymdstyrelsen skiljer sig från övriga myndigheter i detta uppdrag genom att inte själv använda eller förvalta några data. Rymdstyrelsen är dock beroende av en väl fungerande nationell samordning för sitt agerande och tillvaratagande av svenska intressen och ståndpunkter inom rymdverksamheten. Det finns därför starka skäl att Rymdstyrelsen arbetar nära potentiella användare för operationella program. Rymdstyrelsens fjärranalysverksamhet bidrar med både budgetmedel och personella resurser i en rad bilaterala, europeiska och internationella processer för att i samverkan med andra länder använda fjärranalys för att öka kunskapen om jordens miljö, både för forskning och mer operativa tillämpningar. En av Rymdstyrelsens huvudsakliga uppgifter är att representera Sverige som medlem i den europeiska rymdorganisationen ESA. Rymdstyrelsen har varit både initiativtagare till och pådrivande för GMES sedan allra första början. Rymdstyrelsen stöder också utvecklingsarbetet inom GMES genom bidrag till flera ESA-projekt, både för utvecklingen av rymdinfrastrukturen (GMES Space Component, GSC) och tjänsterna (GMES Service Elements, GSE). Inom GMES betonas vikten av att fånga upp och tillgodose användarbehoven. Rymdstyrelsen har därför lagt särskild vikt vid arbetet med att undersöka de nationella behoven så att de kan föras fram i GMES-arbetet. En rad svenska myndigheter såsom Naturvårdsverket, MSB (tidigare Räddningsverket), Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, SMHI, Försvarsmakten och SGU samarbetar för närvarande runt GMES i ett löst sammanhållet nationellt nätverk med Rymdstyrelsen som sammankallande. Nätverket fungerar informellt på ad hoc-basis i den utsträckning de enskilda myndigheterna har intresse och resurser att engagera sig. 12

13 Sverige är ett föregångsland då det gäller att bearbeta och förädla satellitdata om mark och miljö till användbar information. Rymdstyrelsen vill sprida fjärranalystekniken och dess fördelar till allt fler samhällssektorer, så att fjärranalysen blir ett uppskattat och naturligt hjälpmedel inte minst i miljöarbetet. Användarperspektivet ska prägla fjärranalysverksamheten. I de satellitprojekt för fjärranalys som Rymdstyrelsen medverkar i, t.ex. SPOT-programmet, är det därför angeläget att de data som systemet genererar kommer till praktisk användning i så stor utsträckning som möjligt. 4.7 SCB Statistiska Centralbyrån har sedan 1970 publicerat statistik som beskriver markanvändningsutvecklingen inom tätorter. En av de mest efterfrågade variablerna vad gäller markanvändning har varit grönytornas förändringar. Ursprungligen gjordes studierna utifrån flygbildtolkning vilket varit en arbetskrävande metod och behovet av modernare teknik har länge funnits. Under utarbetade SCB i samarbete med Metria Miljöanalys (numera Metria Geoanalys) en metod för att fånga markanvändningen i tätorter och följa förändringar av markslagen via satellitdata från Saccess-arkivet i kombination med GIS-skikt över olika registerdata. Metoden som utmynnade från projektet nyttjas nu för att beskriva markanvändningen i tätorterna på en detaljerad skala och används i produktionen av statistik avseende bland annat grönområden och hårdgjorda ytor i och omkring tätorter över invånare. Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Ett av dessa är God bebyggd miljö. I anslutning till detta sägs bland annat att senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö, som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt kan begränsas. Utifrån grundkarteringen av markanvändningen har SCB räknat på flera olika indikatorer utifrån grön-, hårdgjorda ytor och grönområden som grönyta/grönområde per invånare och andel invånare med gångavståndet 300 m till grönområde från sin bostad. Flera andra indikatorer som potentiellt tryck per grönområde, tillgång till grönområde fördelat på åldersgrupper samt förskolors avstånd till grönområden kan beräknas utifrån underlaget. SCB har även tittat på möjligheterna att använda satellitbildsinformation i samband med avgränsningsarbetet och då i första hand för tätorter. Utifrån sattelitbilder studerades främst möjligheterna till förbättringar av de digitala gränserna. SCB har också utifrån Svenska Marktäckedata (SMD) kombinerat med registerdata beskrivit marktäcket kommunvis för år Genom SMD har markytans utseende och användning kunnat beskrivas utförligare än vad som tidigare var möjligt. Dessa exempel på projekt inom SCB där satellitinformation nyttjats har blivit möjliga tack vare bland annat den tekniska datorinfrastrukturens prestandahöjningar i kombination med kostnadsminskningar på datasidan. 4.8 Skogsstyrelsen Fjärranalys är en viktig kunskapskälla för basverksamheten inom Skogsstyrelsen, närmare bestämt det som berör återväxten. Årliga data från satellit har sedan mer än tio år tillbaka utgjort grunden för kartering och uppföljning av de ca ha skog som årligen avverkas i 13

14 landet. Skogsstyrelsen har därmed haft en banbrytande roll för operationell fjärranalys av Sveriges landareal. Satelliternas styrka, att kunna täcka stora områden varje år med färska bilddata, används för att fastställa var och när de nya avverkningarna gjorts, vilken areal de har samt vilket område de berör. Informationen utgör grunden för den fortsatta uppföljningen. Genom fjärranalysen kan Skogsstyrelsen koncentrera fältresurserna till rätt område och därmed också utföra fältarbetet mer effektivt. De årliga satellitbilderna är också nödvändiga för att ha en god beredskap när t.ex. större stormar drar fram. Stormen Gudrun i januari 2005 är ett gott exempel. Utan de bilder som togs under 2004 hade det varit omöjligt att göra en lika effektiv uppföljning av stormens härjningar under Förändringsanalys mellan bilderna från 2005 och 2004 kunde kartera stormskadorna på ett sätt som hade varit i det närmaste omöjligt att åstadkomma på annat sätt. Analyserna gjordes dessutom fritt tillgängliga för alla och kom att användas av många. Förutom den interna användningen på Skogsstyrelsen återfinns användare bland en rad offentliga och kommersiella organisationer och forskningsinstitutioner. Fjärranalys från satellit bidrar också till att ge Skogsstyrelsen ett nödvändigt stöd i arbetet med den skogliga rådgivningen. Exempelvis karteras områden med förmodat behov av ungskogsröjning. Tillsammans med lokal kunskap och annat material resulterar karteringen i personlig rådgivning till skogsägare med förmodat röjningsbehov. En signifikant ökning har registrerats även i Riksskogstaxeringens material över de områden där denna typ av kartering utförts. I samverkan med Sametinget och med stöd av SLU har Skogsstyrelsen upprättat renbruksplaner för 14 samebyar inom renskötselområdet. Satellitbilder och tolkningen av dessa har varit en av hörnpelarna i upprättandet av planerna. Speciellt har möjligheten att detektera marklav i satellitbilderna visat sig vara mycket användbar för renskötarna. Detta arbete fortsätter med ytterligare samebyar. Med årliga data över hela Sverige är det möjligt att också följa enskilda objekt eller företeelser över en längre tid. Sådana tidsserier har potential att kunna bidra med ytterligare information om landskapets eller skogsbeståndets gradvisa förändring. Området beforskas för närvarande och ännu finns inga färdiga metoder som lätt kan omsättas i operationell drift. Exempel på skogliga områden som skulle kunna dra nytta av färdiga metoder är röjning, gallring, energiskog och studier av ungskogsutvecklingen. Skogsstyrelsens erfarenhet från mer än 10 års användning av rikstäckande satellitdata är att den kontinuerliga tillgången på satellitdata är en svag punkt. Lämpliga sensorer med ändamålsenliga egenskaper måste hela tiden från användarhåll kommuniceras med rymdindustrin. Risken är annars stor att man trots en mängd satelliter att välja bland, ändå saknar de som är bäst lämpade för en nationell årlig täckning. En samordning av användarkraven är viktig för att med betydligt större tyngd kunna driva frågan om tillgång till lämpliga satellitdata över lång tid. 4.9 SLU SLU är ett universitet som förutom forskning och undervisning även har till uppgift att bedriva så kallad fortlöpande miljöanalys (Foma). En viktig del av Foma-verksamheten är att årligen genomföra Riksskogstaxeringen. Detta är en stickprovsundersökning där provytor årligen mäts i fält med avseende på främst skogliga data. Riksskogstaxering är en del av Sveriges offentliga statistik. Data från Riksskogstaxeringen används även tillsammans med 14

15 satellitbilder för att regelbundet framställa rikstäckande geografiska databaser över Sveriges skogsresurser. Bearbetningen sker endast för de områden som är skog, skogklädd sankmark och fjällskog enligt vägkartan. Resultatet är en databas med 25x25 m 2 rasterceller där virkesförråd per trädslag, höjd och ålder för skogen i respektive rastercell anges. Från rasterdatabasen kan data aggregeras över valfritt geografiskt område. Noggrannheten är i dagens produkter begränsad då enskilda bestånd studeras, men förbättras när större områden aggregeras. Databaserna, knn-sverige, är fritt tillgängliga över Internet. Eftersom detta är den enda geografiskt explicita informationen om Sveriges skogar som finns allmänt tillgänglig (skogsbruksplaner är markägarens egendom), så har databaserna blivit mycket använda. Bland användarna märks förutom SLU (inklusive Riksskogstaxeringen) Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelser, skogsföretag och inte minst forskare som använder dessa data för olika typer av ekologiska modeller. Även Skatteverket använder dessa data för att kunna redovisa uppgifter från Riksskogstaxeringen med bättre geografisk upplösning än län. Tillkomsten av en ny nationell höjdmodell gör det möjligt att i framtiden ytterligare förbättra noggrannheten för denna typ av produkter genom att jämföra markhöjdmodellen med olika tekniker som mäter krontakets höjd. Riksskogstaxeringens provytedata, liksom även andra in situ-data som tas fram inom ramen för SLU:s fortlöpande miljöanalys kan även komma att få en roll som in situ i kommande GMES sammanhang. SLU bedriver även en omfattande forskningsverksamhet där nya fjärranalysmetoder utvecklas, ofta i samarbete med olika myndigheter SMHI Den nationella vädertjänstens verksamhetsområden inkluderar prognosproduktion, observationsverksamhet, statistik och bearbetningar inom meteorologin och klimatologin. Även andra ämnesområden såsom hydrologi, oceanografi och miljö omfattas av verksamheten. Som expertorgan inom områdena meteorologi, hydrologi, oceanografi och klimatologi bedriver SMHI även tillämpad forskning inom dessa verksamhetsområden. Utöver framtagning och förvaltning av informationen och produkterna, dvs. själva produktionen, förvaltas och vidareutvecklas även den nationella infrastrukturen som behövs för att kunna leverera tjänsterna. Genom den internationella samverkan inom EMI:s (European Metereological Infrastructure) organisationer EUMETSAT, ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) och EUMETNET (The Network of European Metereological Services) uppnås både hög kvalitet och kostnadseffektivitet i samhällets och beslutsfattarnas försörjning med meteorologiska tjänster och information. SMHI ansvarar för den mest operativa delen av rymdverksamheten, nämligen att företräda Sverige i det europeiska meteorologisatellitsamarbetet i EUMETSAT. Det är viktigt att SMHI i relationerna med EUMETSAT eftersträvar att omsätta EUMETSAT:s data i tillämpningar som kommer olika svenska sektorer till maximal nytta. EUMETSAT och de andra delarna av EMI:n beskrivs utförligt i ett senare kapitel. Medan användningen av satellitdata och samordningen av satellitdatabehov är väletablerade inom meteorologin sedan många decennier, så ligger dessa aspekter efter inom områdena oceanografi och speciellt hydrologi. Den hydrologiska verksamheten har prövat olika aspekter av fjärranalys under många år. Det finns uppenbar nytta med både areell täckning och mer lokal information från fjärranalyssystem för såväl hydrologisk lägesbeskrivning och som underlag i hydrologisk prognosverksamhet. 15

16 Speciellt under vintertid finns behov av aktuell information om snö och isförhållanden. SMHI har vid flera tillfällen haft forskningsprojekt inom dessa fält. Nya sensorer som kan beskriva vatteninnehållet i snötäcket skulle vara av stort intresse. Vidare finns stort intresse att kunna bestämma tidpunkt för isläggning och islossning för cirka sjöar i landet. Hydrologin använder fjärranalys för klassning av markanvändning och speciellt inom GMES projektet Geoland 2 har detta varit framgångsrikt. Fjärranalysen ger ett konsistent paneuropeiskt dataset som undanröjer osäkerheter i jämförelser med en sammanslagen databas baserad på nationella databaser av varierande kvalitet. SMHI kommer att nyttja denna typ av information i ett nyligen beviljat projekt finansierat inom sjunde ramprogrammet, FP7, som ska beräkna den totala tillförseln av sötvatten och näringsämnen till de hav som omger Europa. Indata till monitorering och modeller är en mycket kostsam process. En framtida satsning på ytterligare utvecklat satellitprogram med verkligt hög upplösning av hydrologiska, kustzonsoch oceanografiska modeller, skulle naturligtvis markant medverka till en potentiell kostnadsbesparing för in situ mätningar och samtidigt ge underlag för en högkvalitativ paneuropeisk monitorering och modellering med huvudsakligen fjärranalys data som input. Hydrologin vid SMHI finner det därför viktigt att delta i den moderna fjärranalysutvecklingen och aktivt försöka skapa de kombinationsprodukter som kan förbättra kundnyttan av produkterna. När det gäller SMHI:s oceanografiska verksamhet, så har man idag stor nytta av det internationella satellitsamarbetet som pågår inom meteorologin och då speciellt data från polära operationella satelliter som används inom flera områden, för havsiskartläggning, för assimilation i oceanografiska prognosberäkningar och för algövervakning. Den meteorologiskt drivna satellitverksamheten kan dock bara tillgodose delar av behoven inom oceanografin. Sedan många år används data från satelliter som ligger utanför EUMETSAT:s och EUMETNET:s verksamheter. Dessa satellitdata används och utvecklas i andra grupperingar och oftast utanför de meteorologiska instituten. För havsiskartläggning och för vintersjöfart är tillgång till satellitdata från Syntetisk Aperturradar (SAR) helt unikt för att ge information oberoende av moln and solljus. Dessa data har SMHI i samverkan med andra internationella intressenter fått köpa från Kanada och ESA. Dessa data används också för identifiering av oljespill till havs. I det senare fallet har kommissionen finansierat upphandlingen av data genom European Maritime Safety Agency (EMSA). Denna EU-myndighet förser de nationella instituten som är ansvariga för oljebekämpning med data utan kostnad. En liknande infrastruktur bör skapas för samma data när det gäller iskartläggning i unionens nordliga områden. För närvarande har detta lösts med hjälp av FP7-projekt, men bara som tillfälliga lösningar. GMES bör få ansvar för att få till stånd en varaktig infrastruktur för dataförsörjningen för iskartläggning. Optiska data för exempelvis vattenkvalité vilar inte heller på någon stabil infrastruktur. Data fås genom projekt eller andra kortsiktiga lösningar som ESA tillhandahåller. Grunden för att fullt ut integrera satellitdata i operationell marin verksamhet är alltså svag och bygger oftast på aktiviteter genomförda i projektform på grund av brister i infrastrukturen för satellitdata. 16

17 Behovet av att integrera satellitdata i oceanografiska produkter och tjänster kommer att öka över tiden med förbättrad teknik, metodik och dataförsörjning. Samtidigt bör med fördel existerande europeiska institutioner ta med oceanografiska databehov i sin verksamhet eftersom det inte är kostnadseffektivt att bygga upp en parallell infrastruktur för havet. EUMETSAT:s ökande intresse att ta sig an de oceanografiska satellitdatabehoven bör uppmuntras och aktivt stödjas av medlemsländerna. GMES anknyter till många av de uppgifter som SMHI har inom sin verksamhet. Ett aktivt engagemang i GMES är därför av stor betydelse för den nytta Sverige kan dra av GMES, på samma gång som det är viktigt för SMHI:s framtida förmåga att hävda sig i ett starkare integrerat europeiskt samarbete på området Forskningen som användare Denna redovisning har fokus på operationellt tillgängliga satellitbilder som är av mycket stort intresse för forskningen. Där utöver bör det nämnas att forskningen använder mycket data från jordobservationssatelliter som inte tas upp här. En mycket stor andel av de jordobservationssatelliter som sänds upp är experimentella till sin natur och har ofta nya instrument ombord för att göra nya mätningar av egenskaper på jorden och som är avsedda att fungera några få år. Många satellitburna instrument (såväl experimentella som operationella) är dessutom inte bildalstrande och berörs därför inte i detta sammanhang. Exempel på experimentella satelliter är NASA:s ICESAT som har mätt polarisarnas höjd, eller den svenska satelliten Odin som mäter bland annat ozon i atmosfären. ESA har dessutom en särskild serie med så kallade Earth Explorer satelliter, som är avsedda att föreverkliga de nya innovativa satellitmissioner som får mest stöd av forskarsamhället. Svenska grupper är med i konsortier med Europeiska forskare som arbetar för att förverkliga nya sådana Earth Explorer satelliter som mäter bland annat atmosfärsegenskaper och biomassa. Ett exempel på ett icke bildalstrande instrument som håller på att bli mer operationell är den radar-altimeter för mätning av havsytans höjd som finns på JASON satelliterna, där bland andra EUMETSAT är intressent. Information om havsytans höjd från JASON kan kombineras med t.ex. information om strömmar i havet från bojar, samt information om havsytans färg och temperatur från andra satelliter. Detta är exempel på hur data från flera datakällor ofta kombineras i stora modeller med hjälp av så kallad dataassimilation. När det gäller operationella satellitdata så används de inom en mängd olika vetenskaper och vid de flesta forskningsorganisationer i Sverige som arbetar med vår planet. Exempel är studier av polarisarnas utbredning, framtagning av regionala modeller för koldioxidutbyte mellan vegetation och atmosfär, studier av geologi; studier av vattenkvalitet i sjöar och hav; samt kartering av vegetation och vegetationsförändringar, t.ex. ändring av trädgränsen, avskogning, eller ökenspridning. Till satellitbildernas fördelar hör att de täcker stora området och att data från många tidpunkter kan jämföras. Användbarheten ökar dock starkt om det från samma tidpunkt som satellitbilderna tagits, dessutom finns enkelt tillgängliga in situ-data, och GIS data. Detta gör det möjligt att i efterhand bearbeta data till olika informationsprodukter. Färdiga informationsprodukter av den typ som diskuteras inom GMES är i regel av mindre intresse för forskningen än tillgång till rådata från de olika ursprungliga datakällorna. 17

18 Från svensk forsknings synpunkt är det motiverat att Sverige stödjer internationella initiativ för att planmässigt och långsiktigt införskaffa och bevara såväl satellitdata som in situ-data, t.ex. GEO och datafångsten inom GMES. Inom Sveriges gränser har vi dessutom ett större ansvar och större behov av att för bland annat forskningens behov bygga upp egna databaser med data över landet. Saccess, den nationella satellitbildsdatabasen med årliga medelupplösande satellitbilder, liksom Lantmäteriets flygbildsarkiv, är utmärkta startpunkter för detta arbete. Dessa bör dock kompletteras med in situ-data och årliga GIS-skikt, samt eventuellt även fler bilddatakällor. Behovet av att regelbundet göra valideringsmätningar på nationell basis behöver också diskuteras. Ytterligare en gren av fjärranalysforskningen syftar till att från olika typer av fjärranalysdata ta fram ny information och framtida operationellt användbara fjärranalysprodukter. Denna tillämpade forskning är ett stöd till fjärranalysverksamheten och de slutliga användarna av denna. 5 Industrins roll Forskning och utveckling kommer för överskådlig framtid att vara en del av GMES. Det kommer alltid att behövas ett utvecklingsarbete för att göra systemen robustare, mer ändamålsenliga och billigare från den ena satellitgenerationen till den andra. ESA och EU:s ramprogram kommer sannolikt att samverka på detta område. Värdet av GMES är därför flerfaldigt eftersom GMES ger, förutom värdefulla data som kan komma till bred operationell användning, också kontinuerliga beställningar till svensk industri och nya vidareutvecklingsuppdrag. Det finns också en aktiv sektor i Sverige av tjänsteleverantörer, och mjukvaru-utvecklare som tar fram informationsprodukter för operationell fjärranalys för miljö, klimat och säkerhet. Denna industri har mycket god insikt och erfarenhet av de behov som finns hos slutanvändarna samt idéer om vidareutveckling. Flertalet myndigheter hanterar nämligen inte själva satellitdata och har därför inga närmare tekniska kunskaper om t.ex. olika typer av korrigering, datahantering, sensorinnehåll, molnhantering etc. De data och tjänster som i framtiden kommer svenska användare till del via GMES kan också skapa grund för en bredare användning av fjärranalys. Detta gäller både anpassning av GMES-tjänsterna till svenska behov men kan också ge svenska utvecklare, tjänsteleverantörer och systemförvaltare tillgång till en europeisk och även en global marknad. Om en öppen och fri datapolicy för GMES blir verklighet kommer alla att få tillgång till data på samma villkor. Europeiska utvecklare och förädlingsföretag måste därför ges ett försprång i förmågan att använda satellitdata på ett effektivt sätt och sätta en ny global standard för efterfrågade informationsprodukter. Rymdstyrelsen strävar därför efter att skapa synergier mellan det nationella programmet och svenska satsningar på GMES inom EU och ESA så att utvecklingen av svenska kärnkompetenser med bra potential för tjänsteexport kan stödjas. 6 Viktiga nationella program och initiativ 6.1 Nationella fjärranalysprogrammet Rymdstyrelsen verkar för att främja användandet av satellitbaserade fjärranalysmetoder så att satellitbaserad fjärranalys blir en naturlig del i myndigheters, företags och övriga organisationers vardagliga arbete. Från Rymdstyrelsens nationella fjärranalysprogram 18

19 fördelas årligen medel till dels ett forskningsprogram, dels ett mer praktiskt inriktat användarprogram. Programmet erbjuder stöd till forskare, användare och utvecklare av fjärranalysmetoder och tillämpningar. Målet med Rymdstyrelsens forskningssatsning på fjärranalysområdet är i första hand att uppnå resultat av hög vetenskaplig kvalité och med goda tillämpningsmöjligheter, men även att långsiktigt stödja uppbyggandet av forskargrupper med internationellt efterfrågad forskningskompetens inom området. När det gäller användare och utvecklare av satellitbaserad fjärranalys verkar Rymdstyrelsen som en katalysator och bistår med ekonomiskt stöd där så behövs. Detta för att initiera samarbeten så att potentiella användare vågar ta steget att utforska möjligheter för satellitbaserad fjärranalys och utreda om satellitbaserad fjärranalys ska ingå som ett verktyg i organisationens vardag. För att uppnå ökad användning av satellitbaserad fjärranalys är det av stor vikt att svenska användare och utvecklare inom fjärranalys har enkel och helst gratis tillgång till satellitdata. På sikt bör en marknad för satellitbaserade fjärranalystjänster kunna uppstå där användare och utvecklare av fjärranalysmetoder kan mötas för hållbara samarbeten utan Rymdstyrelsens inblandning. Det nationella fjärranalysprogrammet har en viktig uppgift att identifiera vilka tillämpningsideér som har bra framtida förutsättningar att växlas över i det europeiska tjänsteutvecklingsarbetet inom ramprogrammen eller som självbärande GMES produkter på marknadsmässiga villkor. 6.2 Nationella satellitbildsdatabasen, Saccess Saccess är en databas som innehåller satellitbilder över hela Sverige från olika tillfällen under de senaste 40 åren. Satellitbilderna är lätta att hämta via Internet och de kan användas kostnadsfritt av alla, såväl privatpersoner, myndigheter och företag som skolor och forskningsinstitutioner. Saccess har sin grund i ett initiativ av regeringen och målet är att göra det enkelt och billigt att använda satellitdata. Till dags dato har unika användare laddat hem över enskilda produkter ur Saccess. Satellitdata från Saccess används bland annat för kartläggning, analysarbete, långsiktig dokumentation av miljöförändringar samt som beslutsunderlag. Satellitbilderna är till för egen intern användning. Vidareförädling eller kommersialisering av Saccess-data är inte tillåten enligt avtalen med satellitägarna. Sådana vidareförädlingsavtal måste upprättas särskilt. Saccess innehåller historiska sverigetäckande data från 1970-talet, 1980-talet, millennieskiftet och Sedan 2008 tillförs en nationell täckning årligen. Data kommer främst från de svensk-franska SPOT-satelliterna. Uppbyggnaden av Saccess samt nedtagning, korrigering och kvalitetssäkring av data finansieras genom ett anslag till Lantmäteriet. Drift av systemet och tillhandahållande av data finansieras av en grupp användare, varav flera är myndigheter. För närvarande samverkar följande intressenter för att finansiera driften: Holmen Skog, Vattenfall, Sveaskog, Rymdstyrelsen, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU. Saccess är därmed det kanske bästa exemplet på samordning på fjärranalysområdet för användarnas bästa. 19

20 6.3 Geodatastrategin och geodata.se Lantmäteriet har tilldelats ansvar för samordning av geodataförsörjningen i landet och har fått som uppdrag att ta fram en nationell geodatastrategi. Regeringen har inrättat Geodatarådet, som ska stödja Lantmäteriet i arbetet med Geodatastrategin. Strategin omfattar åtta olika insatsområden varav ett av områdena är framtagandet av portalen Geodata.se för att underlätta sökning, spridning och användning av nationella geodata. Geodatastrategin ska årligen uppdateras och redovisas till Miljödepartementet. De åtta insatsområdena inom geodatastrategin är: samverkan i nätverk, som grund för infrastrukturen, informationsstruktur, med användning av standarder, teknisk infrastruktur, med geodata.se som portal, metadata för att beskriva tillgängliga data, geodetiska referenssystem, för enhetlig lägesbestämning, forskning och utveckling, som stöd till vidareutveckling av geodata, regelverk, för tydlighet och konsekvens i användningen, finansiering och prissättning, som grund för finansiering av uppbyggnad och ajourhållning, av data samt för låga kostnader och enkelhet vid användningen. Portalen geodata.se ska göra det enkelt för användaren att söka data, att få informationen beskriven (metadata) och att erbjuda användaren ett enkelt sätt att få tillgång till önskad information. Portalen innehåller inga egna geodata, utan tillhandahåller en smidig infrastruktur som ger användaren möjlighet att beställa aktuella data från den organisation/myndighet som är dataansvarig. Tillhandahållande av fjärranalysdata omnämns inte särskilt i geodatastrategin, men kan mycket väl etableras inom flertalet av strategins insatsområden. Fjärranalysdata bör kunna beskrivas tydligare som en del av den nationella infrastrukturen för geodata genom att tydligare länkas till geodatastrategin och geodata.se. Genom en tydlig placering av fjärranalysdata som en del i den nationella infrastrukturen bör användningen kunna öka och det bör bli lättare att sprida nyttjandet av satellitdata till nya användargrupper. 7 GMES och GEO 7.1 GMES Vad är GMES? GMES syftar till att samla in, bearbeta och tillhandahålla aktuell information för beslutsfattare så att relevanta data av hög kvalitet i rätt tid kan presenteras som användaranpassade informationstjänster. GMES är ett EU-lett initiativ för att stödja målen om hållbar utveckling och arbetet med miljö och säkerhet. Initiativet till GMES togs 1998 vid ett möte mellan rymdorganisationer i Baveno, Italien och antogs senare av ESA samt EU:s ministerråd 2001 på toppmötet i Göteborg 1. Datainsamling ska göras med hjälp av fjärranalys från satellit i kombination med in situ-data. En viktig del av GMES är också att skapa en europeisk oberoende kapacitet för produktion av miljö- och säkerhetsrelaterad information baserad på satellitdata. Europa vill helt enkelt ha sitt 1 Rådsslutsats 2001/C 350/02 ( ) 20

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL Programdirektiv - Användardelen 1 2013-03-28 Dnr 59/13 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2014-01-01 TILL

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21 Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom

Läs mer

m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata

m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens

Läs mer

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist

GIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.

Läs mer

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Copernicus och Swea. Björn Lovén Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Naturvårdsverket; Utkom från trycket den 4 januari 2013 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Naturvårdsverket

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV

Läs mer

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet

Läs mer

Vad är. Geodatasamverkan?

Vad är. Geodatasamverkan? Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen

Läs mer

Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet

Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Verksamhetsplan 2012-2014. Nationell plattform för arbete med naturolyckor Verksamhetsplan 2012-2014 Nationell plattform för arbete med naturolyckor 2012 2 VERKSAMHETSPLAN NATIONELL PLATTFORM FÖR ARBETE MED NATUROLYCKOR MSB:s kontaktpersoner: Mette Lindahl Olsson 010-240 51 27

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir. Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL

FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL Programdirektiv - Användardelen 1 2011-04-06 Dnr 53/11 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2012-01-01 TILL

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd

Läs mer

Fjärranalys för kommuner

Fjärranalys för kommuner Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)

Läs mer

Forskning för ett säkrare samhälle

Forskning för ett säkrare samhälle FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare

Läs mer

Sunet /7 SUNET

Sunet /7 SUNET Sunets unika datanät garanterar säker och stabil infrastruktur för datakommunikation till universitet, forskningsinstitut och många andra statliga institutioner. I världen av forskning och utbildning blir

Läs mer

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi

Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi Informerar. Förklarar. Möjliggör. Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi 2009 2013 Europeiska miljöbyråns strategi för perioden 2009 2013 ger en översikt över våra planer

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Foto: Hans Runesson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vi

Läs mer

Rymdstyrelsens Dnr 222/13. Statusrapport Rymdstyrelsens användarprogram. Fire fuels. Metria AB, BESÖKSADRESS. WEBB

Rymdstyrelsens Dnr 222/13. Statusrapport Rymdstyrelsens användarprogram. Fire fuels. Metria AB, BESÖKSADRESS. WEBB Rymdstyrelsens Dnr 222/13 Statusrapport Rymdstyrelsens användarprogram Metria AB, BESÖKSADRESS WEBB www.metria.se Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 Mål 3 3 Vad har skett under 4 4 Plan 5 2 (6) 1 Bakgrund

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) 2008-01-17 Vår ref: 2007/2109/184 Er ref: M2007/4227/Mk Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM123. Förordning för. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM123. Förordning för. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning för jordobservationsprogrammet Copernicus Utbildningsdepartementet 2013-07-02 Dokumentbeteckning KOM (2013) 312 Förslag till en förordning från Europaparlamentet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av miljöövervakningen Dir. 2017:58 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av miljöövervakningen på lokal, regional

Läs mer

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen 2018 08 31 Dnr 119-2018/5989 RAPPORT Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen Lantmäteriet, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON 0771-63

Läs mer

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5 Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel

Läs mer

Övergripande utvecklingsfrågor. Partnerträff, Gävle

Övergripande utvecklingsfrågor. Partnerträff, Gävle Övergripande utvecklingsfrågor Partnerträff, Gävle 2018-03-06 Innehåll Regeringens ambitioner och initiativ esam och Myndigheten för digitalisering Nationella geodatastrategin Geodatarådets handlingsplaner

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Anna Johansson MSB Insynsråd 2016-05-12 anna.johansson@msb.se

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23

Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI. Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI. Mallversion 1.0 2009-09-23 Hot eller möjlighet? Datormolnet och SMHI Lisa Hammar, IT-arkivarie, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Datormolnet och SMHI Hösten 2009 - en teknisk utredning om molntjänster Under vintern 2009/2010 - ett

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Läs mer

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor Innehåll Satellitbildsdatabasen Saccess & GSD-Marktäckedata (Corine Land Cover) Geodetiska referenssystem och positioneringstjänster

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN Mars 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-13 1 MILJÖÖVERVAKNING & FRAMTIDEN Vattenmiljöseminariet 2018 Manuela Notter Naturvårdsverket Swedish

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2016/17:FPM31 Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en rymdstrategi för Europa Utbildningsdepartementet 2016-11-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 705 En rymdstrategi för Europa Sammanfattning Kommissionens

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Kustbevakningen. nu och för framtiden

Kustbevakningen. nu och för framtiden Kustbevakningen nu och för framtiden Vårt strategiska ramverk Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som ansvarar för sjöövervakning och räddningstjänst till sjöss på uppdrag av riksdag och regering.

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Klimatanpassning är angeläget

Klimatanpassning är angeläget Klimatanpassning är angeläget Naturvårdsverkets, Boverkets, SMHI:s, Räddningsverkets och SGI:s webbportal om anpassning till klimatets förändring Publicerad i juni 2007. Större uppdateringar 1-2 ggr/år.

Läs mer

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48)

Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) 2008-08-29 Vår ref: 2008/1269/184 Er ref: M2008/2089/Na Miljödepartementet Enheten för naturresurser 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48) Sammanfattning SMHI

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Geodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan

Geodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan Geodatasamverkan i nya former - Infrastruktur byggd på samverkan Geoinfo, Uppsala den 10 nov 2010 Ulf Sandgren, Lantmäteriet 1 Geodata en värdefull tillgång för alla Viktiga drivkrafter för infrastrukturen:

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Kajsa Berggren 16 nov 2011 2011-11-08 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se 2011-11-08

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version

Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi 2016-2020 Version 2017-05-04 - 11 aktiviteter 1) Definiera basdata i den nationella infrastrukturen för geodata 2) Ta fram utvecklat beslutsunderlag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för det statliga lantmäteriet; SFS 2007:1057 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner

Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner 1 Mål Rymdstyrelsens mål med detta initiativ är att inventera trovärdiga möjligheter för högklassiga vetenskapliga satellitprojekt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen; SFS 2007:853 Utkom från trycket den 27 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Redovisning av uppdrag angående behovet av långsiktig försörjning och arkivering av svenska fjärranalysdata

Redovisning av uppdrag angående behovet av långsiktig försörjning och arkivering av svenska fjärranalysdata Rymdstyrelsen 244/04 Lantmäteriet 505-2005/418 Naturvårdsverket 739-4151-04 Mm Skogsstyrelsen 806/2004 0.09 SMHI 2004/1144/180 Redovisning av uppdrag angående behovet av långsiktig försörjning och arkivering

Läs mer

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS.   Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen

Läs mer

Skogliga skattningar från laserdata och framtida dataförsörjning KSLA 7 FEBRUARI HERMAN SUNDQVIST

Skogliga skattningar från laserdata och framtida dataförsörjning KSLA 7 FEBRUARI HERMAN SUNDQVIST Skogliga skattningar från laserdata och framtida dataförsörjning 1 Disposition 1. Regeringsuppdraget Skogliga skattningar från laserdata 2. Nyttan med Skogliga grunddata 3. Framtiden och uppdatering 2

Läs mer

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska

Läs mer

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

U2008/3167/UH. Enligt sändlista Regeringsbeslut II:7 2008-04-17 U2008/3167/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att inrätta ett Havsmiljöinstitut Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Göteborgs universitet, Stockholms

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor Regler och riktlinjer för ansökan Foto framsida Exempel på förebyggande åtgärd mot översvämning, Arvika. Skydd av centrala Arvika mot översvämning

Läs mer

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri

Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri Demonstration av storskalig kartering av virkesförråd med radarinterferometri Maciej Soja, Lars Ulander Chalmers tekniska högskola, Göteborg Johan Fransson, Mats Nilsson, Henrik Persson Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM)

Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Datum Diarienummer 2008-05-12 811-2008-1292 Handläggare Magnus Friberg Värdskap för Svensk Nationell Datatjänst för Klimat- och Miljödata (SND-KM) Vetenskapsrådet inbjuder svenska universitet, högskolor

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer