Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige"

Transkript

1 Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

2 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin, samt en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av länens hiv/sti-samordnare. Kunskapsnätverket finansieras av statliga medel via Smittskyddsinstitutet. 2

3 Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige främjar regional kunskapsuppbyggnad och ett framgångsrikt hiv/sti-preventivt arbete 3

4

5 Innehåll Inledning och bakgrund 6 1. Mål och inriktning 6 2. Målgrupp 6 3. Huvudmannaskap 6 4. Verksamheten Innehåll och omfattning Samverkan Jämlikhet Tillgänglighet Dokumentation Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister Uppföljning 7 5. Ungdomskompetens Baskompetens för mottagningen Resursnivå 8 6. Lagstiftning och styrdokument 8 FN:s konvention om barnets rättigheter 8 Dokumentunderlag 10 5

6 Inledning och bakgrund Smittskyddsinstitutet ansvarar nationellt för det hiv och STI-förebyggande arbetet i Sverige. Arbetet utgår från Nationella strategin (prop.2005/06:60) som antogs av riksdagen våren Varje år görs en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting kring fördelning av medel. I överenskommelsen för 2007 avsattes medel för landsting, regioner och kommuner att stärka det förebyggande arbetet mot hiv och STI genom samarbete för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling. Denna satsning har fortsatt och stärkts ytterligare med inriktning mot utveckling av regionala kunskapsnätverk. Landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna och Värmland har bildat ett regionalt kunskapsnätverk kring hiv och STI för Mellansverige. Utifrån en behovsinventering som gjordes i nätverket våren 2009 prioriterades ett arbete kring ungdomsmottagningarnas uppdrag. Arbetet kring ungdomsmottagningarnas uppdrag har processats i det regionala nätverket och i olika arbetsgrupper vilket har resulterat i en övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet. Den nationella klamydiahandlingsplanen och det nationella vägledningsdokumentet att förebygga hiv och aids bland ungdomar och unga vuxna är grunden för detta arbete Mål och inriktning Målet med ungdomsmottagningens verksamhet är att stärka ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling med inriktning att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Verksamheten ska även stärka ungdomen i sin sexualitet, förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner (STI). Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barnkonventionen ska utgöra grunden för verksamheten så att ungdomars rättigheter beaktas. Verksamheten ska främja jämställdhet och delaktighet bland ungdomar och utgå från ungdomars olika förutsättningar och behov. Frivillighet är bärande princip för mottagningens verksamhet. Det är huvudsakligen ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och formulerar sina behov. Inriktningen ska vara att stödja ungdomars möjligheter till egna aktiva val och stärka det individuella ansvarstagandet. 2. Målgrupp Verksamheten ska kunna ta emot de ungdomar som söker mottagningen. Den övre åldersgränsen anpassas till lokala behov och resurser. När det gäller den nedre åldersgränsen bör man inte låsa sig vid någon specifik ålder utan utgå från ungdomars behov. Åldersgränsen bör dock vara densamma för båda könen. 3. Huvudmannaskap Verksamhetens huvudman kan vara landsting, kommun eller annan aktör var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 29 ska det finnas en verksamhetschef och det ska även tydligt framgå vem som har det medicinska ansvaret på mottagningen. Det bör finnas en samordnare eller verksamhetsutvecklare för länets samtliga ungdomsmottagningar. Det är huvudmännen för ungdomsmottagningen som klargör vilken lagstiftning de anställda arbetar efter. Vem man är anställd av och i vilken befattning samt vilka lagar som styr verksamheten avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. 4. Verksamheten 4.1 Innehåll och omfattning Verksamhetens insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska ha ett normmedvetet förhållningssätt 1. 1 När man till exempel i skolan tar upp frågor som handlar om lika behandling och tolerans fokuserar man ofta på att skapa förståelse och tolerans för de människor som avviker och därför blir utsatta för diskriminering och annan kränkande behandling. Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och istället belysa och ifrågasätta de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt leder till att fler ungdomar blir sedda och bekräftade i det pedagogiska rummet oavsett könsidentitet, könsuttryck och sexualitet. Text kopierad från LAFA 6

7 Arbetet består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter, utåtriktat arbete, samarbete och konsultation med andra aktörer. Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal inom följande områden: Sexologiska frågor och problem. Identitets- och könsutveckling. Könsroller och attityder. Relationer till partner, familj, vänner och omgivning. Tonårs- och kroppsutveckling. Levnadsvanor (t.ex. inaktivitet, kost, vikt, sömn, stress, tobak, alkohol och droger) Funktionsnedsättning och sexualitet Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal samt i förekommande fall undersökning och behandling vid: Behov av preventivmedel Oönskad graviditet och abort Sexuellt överförbara infektioner Gynekologiska, andrologiska och venereologiska frågeställningar Verksamheten ska arbeta för tidig upptäckt av självdestruktivt beteende och/eller psykisk ohälsa. Följande riskfaktorer och riskbeteende ska speciellt uppmärksammas: Tobaks- och alkoholbruk eller annat drogmissbruk samt doping Medicinering t.ex. antidepressiva hos unga Självdestruktivt beteende Våld, hot och övergrepp 4.2 Samverkan Verksamheten ska medverka till att utveckla väl fungerande samarbetsformer med socialtjänst, skola, övrig hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer. Den ska också utifrån lokala förutsättningar och behov samverka med andra aktörer som arbetar med ungdomar. 4.3 Jämlikhet Verksamheten ska bemöta ungdomar på lika villkor oavsett sexuell identitet, etnisk, religiös, kulturell och livsfilosofisk tillhörighet, funktionsnedsättning och kön. Jämlik verksamhet innebär att insatserna tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla, detta i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen Tillgänglighet Mottagningen ska vara anpassad och lättillgänglig för målgruppen. Öppettiderna ska anpassas efter ungdomarnas behov och efter lokala förutsättningar. Besöken ska vara avgiftsfria. Ungdomen ska få en kontakt inom rimlig tid. Dropin mottagning kan vara ett komplement till tidsbokade besök. Verksamheten ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförstålig information om öppettider och tidsbeställning. Ungdomar från hela länet ska kunna söka sig till valfri ungdomsmottagning. De som inte bor, studerar eller/och arbetar inom länet ska kunna tas emot vid akuta behov. 4.5 Dokumentation De individuella besöken ska dokumenteras. Remissbevaknings- och provsvarsrutiner ska finnas dokumenterade. Verksamheten ska följa gällande rutiner för smittspårning och till smittskyddsläkaren anmäla de sjukdomar som faller under smittskyddslagen. 4.6 Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister Tillämpliga nationella riktlinjer, lokala rutiner och riktlinjer ska följas. Verksamheten ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. 4.7 Uppföljning I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) beskrivs ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Verksamheten ska analysera och synliggöra kvalitet och resultat för personal, målgrupp och omvärld. Verksamheten ska kunna följas utifrån olika perspektiv: ungdomar verksamhet (ex. STI statistik, aborttal eller andel tillfrågade om levnadsvanor) personal ekonomi 5. Ungdomskompetens För att möta ungdomar utifrån deras behov krävs yrkeskompetens inom området sex och samlevnad, faktakunskap, kliniska eller andra metodiska färdig- 7

8 heter och förhållningssätt till människor och kunskap. Dessa tre måste integreras. Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå ungdomens situation. Andra viktiga områden är HBT- kunskap (homosexuella, bisexuella och transpersoner), och kunskap om olika kulturer och funktionsnedsättningar. God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet ska ha ett ungdomsperspektiv och genomsyras av öppenhet och en positiv syn på sexualiteten 5.1 Baskompetens för mottagningen Ungdomsmottagningen ska ha medicinsk och psykosocial kompetens. Följande personalsammansättning utgör grunden för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt. Kurator. Läkare. Utöver detta kan mottagningarna utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier t.ex. psykolog, psykiatriker, venereolog, gynekolog och undersköterska. Psykologens roll ska inte täcka kuratorns kompetens, båda behövs inom verksamheten. Ett tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. All personal på mottagningen bör erbjudas adekvat kompetensutveckling inom arbetets ram, vilket bör specificeras i budgeten. All personal bör ha handledning. Förutsättningar för att arbeta utifrån helhetssyn är en jämn resursfördelning mellan de medicinska och psykosociala kompetenserna. Samtliga personalkategorier vid mottagningen har enligt socialtjänstlagen (14 kap 1 SoL) anmälningsskyldighet till ansvarig socialnämnd när oro finns för att ett barn eller ungdom far illa. 5.2 Resursnivå Utifrån olika ersättningsmodeller: Områdesgrundad indelning: För ungdomar rekommenderas som bas: 100 % barnmorska 100 % kurator 10 tim läkare/vecka Utifrån Hälso- och vårdval: Miniminivå för att vara ungdomsmottagning är en basnivå med barnmorska med förskrivningsrätt, kurator och läkare. På denna nivå finns en grundkompetens inom området. Tillgänglighet ska vara minst 4 timmar/vecka. Mellannivå innebär att mottagningen inte är en heltidsmottagning men har en utökad kompetens jämfört med basnivå men omfattar mindre än heltid. Ger möjlighet till öppethållande kvällstid. Maxinivå är en nivå med samma professioner men utökning av tid för att fungera som en heltidsmottagning och med utökad kompetens kring ungdomens behov. 6. Lagstiftning och styrdokument FN:s konvention om barnets rättigheter Sverige har iklätt sig en internationell, folkrättslig förpliktelse att följa bestämmelserna i FN: s konvention om barnets rättigheter. Det betyder att all offentlig verksamhet som berör barn och unga skall vila på konventionens grund. Föräldrabalken (1949:381) Anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns regler om tystnadsplikt och sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Socialtjänstlagen (2001:453) Styr arbetet inom socialtjänsten. Abortlagen (1974:595) Hälso- och sjukvårdslagen ger landstingen ansvaret för den abortförebyggande verksamheten. 8

9 Smittskyddslagen (2004:168) Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska bete sig för att minska risken för epidemier och okontrollerbar smittspridning. Patientjournallagen (1985:562) styr Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att föra journal 9

10 Dokumentunderlag Regeringens proposition. (2005) Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjuk domar. Stockholm: Socialdepartementet. Proposition 2005/06:06 Länk: Socialstyrelsen. (2009). Nationell handlingsplan för klamydiaprevention med fokus på ungdomar och unga vuxna Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: Socialstyrelsen. (2009). Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar , FSUM Länk: Policyprogram framtaget för Stockholms ungdomsmottagningar, LAFA Ungdomsmottagningar i Västra Götaland , Västra Götaland Arbetsmaterial från Ingegerd Lantz verksamhetschef barn och ungdomshälsovården 2009, Ett under lag för våra ungdomsmottagningar där syfte och uppdrag finns med Landstinget Gävleborg Detta arbete har samordnats och utarbetats av kärngruppen inom Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige: Anna-Carin Johansson hiv/sti-samordnare Landstinget i Värmland Elaine Persohn hiv/sti-samordnare Landstinget Gävleborg Inger Paris hiv/sti-samordnare Landstinget Västmanland Jennie Nordberg hiv/sti-samordnare Landstinget i Uppsala län Maria Kivi hiv/sti-samordnare Landstinget Dalarna Margareta Rehnberg hiv/sti-samordnare Landstinget i Uppsala län Dokumentet är fastställt av styrgruppen för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige : Åsa Löfvenberg Enhetschef folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Jan Smedjegård Smittskyddsläkare Landstinget Västmanland Staffan Sylvan Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Anders Lindblom Smittskyddsläkare Landstinget Dalarna 10

11

12 Ett samarbete mellan: Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Landstinget Västmanland Landstinget Gävleborg Landstinget i Uppsala län

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor (processat inom Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige) 2011-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och bakgrund...

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse

Läs mer

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Läs mer

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet, samt att enskilda mottagningar

Läs mer

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral 1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen

Läs mer

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet samt att enskilda mottagningar

Läs mer

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunen samt mellan stadsdelarna Spånga Tensta och Rinkeby- Kista Adress: Köpenhamnsgatan 4 1. PARTER Avtalande parter är Rinkeby-

Läs mer

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget

Läs mer

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument

Läs mer

Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland Riktlinjer För Ungdomsmottagningar Landstinget i Värmland November 2005 2 Innehåll sid. Verksamhetens inriktning och mål.. 3 Ideologiska utgångspunkter för verksamheten 3 Verksamhetens organisation 4 Huvudmannaskap

Läs mer

Gotlands Ungdomsmottagning

Gotlands Ungdomsmottagning Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S)

Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S) Utlåtande 2013:50 RVII (Dnr 325-662/2012) Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:23)

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62

Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(8) Handläggare Christina Wessman 023-777060 christina.wessman@regiondalarna.se Datum 2016-05-10 Arbetsutskottet Diarienummer RD 2014/62 Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar

Läs mer

UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15

UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15 UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15 1 Verksamhetsidé och värdegrund Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningarna kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Kommunernas ansvar regleras främst i socialtjänstlag

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Fokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare

Fokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare Fokus Ungdomsmottagningen För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, /psykolog och tillgång läkare (Mall för överenskommelse ungdomsmottagningen) 2017-03-03 REKO Mål - kvalitetssäkring Det ska

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017-

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017- Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017- 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Verksamhetsberättelse 2011 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland Antaget av styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting den 21 oktober 2016 Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland. Text och foto:

Läs mer

för verksamhet vid Ungdomsmottagning i ..( kommun, kommunerna)

för verksamhet vid Ungdomsmottagning i ..( kommun, kommunerna) A V T A L ver3 för verksamhet vid Ungdomsmottagning i..( kommun, kommunerna) Mellan.. kommun företrätt av xx-enheten och Landstinget Västmanland, företrätt av xx-enheten. har träffats avtal om att bedriva

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Bilaga 4. Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

Bilaga 4. Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland Antaget av styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting den 21oktober 2016 Innehåll Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland... 3 Inledning...

Läs mer

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) HSF Jönköping 2017-05-30 Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Huvudman Landstinget Dalarna 3-årigt Samverkansavtal med Kommunen 2010 Ekonomiska medel för Lokaler samt Kurators tjänst. Ungdomsmottagning.hedemora@ltdalarna.se Direktlänk till hemsida via Hedemora VC

Läs mer

Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)

Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005) Socialtjänstavdelningen Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Sonja Sandberg Tfn: 08-508 14 019 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-03-01 Dnr 06-502/37 Till Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Revidering

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg Programförklaring Hur barn och ungdomar mår är en viktig samhällsfråga då samtliga medborgare i

Läs mer

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige

Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Verksamhetsberättelse 2012 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket

Läs mer

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4

Läs mer

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av politiska samrådsorganet, SRO, för Västra Götalandsregionen och VästKom åååå mm dd 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län 2011-03-18 Rev. 2016-06-17 Bilden på framsidan är inköpt med rättigheter av FoU Välfärd

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Abortlagen och dess tillämpningar

Abortlagen och dess tillämpningar Abortlagen och dess tillämpningar Lena Marions Docent Överläkare KK Södersjukhuset Universitetslektor Karolinska Institutet (Ki-SöS) Ledamot av socialstyrelsens Rättsliga Råd Aborter och lagstiftning Ingen

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETS ANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson

World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Regnbågens förskola Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med...

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 - redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar Särskild satsning på ungdomsmottagningar Inför

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar Förord sid 1 Ungdomsmottagningarnas historia och utveckling sid 1 Hälsofrämjande arbete sid 2 Bakgrund sid 2 Tonårsutveckling Sexualitet

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3

Läs mer

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens

Läs mer

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstlagen

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013

Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.

- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort. ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer