Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige
|
|
- Sven Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige
2 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Målsättningen är att minska antalet hiv/sti-fall, främja psykisk och sexuell hälsa samt minska antalet oönskade graviditeter. Kunskapsnätverkets organisation består av en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin, samt en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av länens hiv/sti-samordnare. Kunskapsnätverket finansieras av statliga medel via Smittskyddsinstitutet. 2
3 Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige främjar regional kunskapsuppbyggnad och ett framgångsrikt hiv/sti-preventivt arbete 3
4
5 Innehåll Inledning och bakgrund 6 1. Mål och inriktning 6 2. Målgrupp 6 3. Huvudmannaskap 6 4. Verksamheten Innehåll och omfattning Samverkan Jämlikhet Tillgänglighet Dokumentation Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister Uppföljning 7 5. Ungdomskompetens Baskompetens för mottagningen Resursnivå 8 6. Lagstiftning och styrdokument 8 FN:s konvention om barnets rättigheter 8 Dokumentunderlag 10 5
6 Inledning och bakgrund Smittskyddsinstitutet ansvarar nationellt för det hiv och STI-förebyggande arbetet i Sverige. Arbetet utgår från Nationella strategin (prop.2005/06:60) som antogs av riksdagen våren Varje år görs en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting kring fördelning av medel. I överenskommelsen för 2007 avsattes medel för landsting, regioner och kommuner att stärka det förebyggande arbetet mot hiv och STI genom samarbete för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling. Denna satsning har fortsatt och stärkts ytterligare med inriktning mot utveckling av regionala kunskapsnätverk. Landstingen i Uppsala, Gävleborg, Västmanland, Dalarna och Värmland har bildat ett regionalt kunskapsnätverk kring hiv och STI för Mellansverige. Utifrån en behovsinventering som gjordes i nätverket våren 2009 prioriterades ett arbete kring ungdomsmottagningarnas uppdrag. Arbetet kring ungdomsmottagningarnas uppdrag har processats i det regionala nätverket och i olika arbetsgrupper vilket har resulterat i en övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet. Den nationella klamydiahandlingsplanen och det nationella vägledningsdokumentet att förebygga hiv och aids bland ungdomar och unga vuxna är grunden för detta arbete Mål och inriktning Målet med ungdomsmottagningens verksamhet är att stärka ungdomar i deras identitets- och personlighetsutveckling med inriktning att främja fysisk, psykisk och sexuell hälsa. Verksamheten ska även stärka ungdomen i sin sexualitet, förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner (STI). Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling. Barnkonventionen ska utgöra grunden för verksamheten så att ungdomars rättigheter beaktas. Verksamheten ska främja jämställdhet och delaktighet bland ungdomar och utgå från ungdomars olika förutsättningar och behov. Frivillighet är bärande princip för mottagningens verksamhet. Det är huvudsakligen ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och formulerar sina behov. Inriktningen ska vara att stödja ungdomars möjligheter till egna aktiva val och stärka det individuella ansvarstagandet. 2. Målgrupp Verksamheten ska kunna ta emot de ungdomar som söker mottagningen. Den övre åldersgränsen anpassas till lokala behov och resurser. När det gäller den nedre åldersgränsen bör man inte låsa sig vid någon specifik ålder utan utgå från ungdomars behov. Åldersgränsen bör dock vara densamma för båda könen. 3. Huvudmannaskap Verksamhetens huvudman kan vara landsting, kommun eller annan aktör var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 29 ska det finnas en verksamhetschef och det ska även tydligt framgå vem som har det medicinska ansvaret på mottagningen. Det bör finnas en samordnare eller verksamhetsutvecklare för länets samtliga ungdomsmottagningar. Det är huvudmännen för ungdomsmottagningen som klargör vilken lagstiftning de anställda arbetar efter. Vem man är anställd av och i vilken befattning samt vilka lagar som styr verksamheten avgör hur rapportering, dokumentation och ansvar ser ut. 4. Verksamheten 4.1 Innehåll och omfattning Verksamhetens insatser ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och ska ha ett normmedvetet förhållningssätt 1. 1 När man till exempel i skolan tar upp frågor som handlar om lika behandling och tolerans fokuserar man ofta på att skapa förståelse och tolerans för de människor som avviker och därför blir utsatta för diskriminering och annan kränkande behandling. Att arbeta normkritiskt handlar om att vända på perspektiven och istället belysa och ifrågasätta de normer som gör att vissa människor anses normala och andra avvikande. Att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt leder till att fler ungdomar blir sedda och bekräftade i det pedagogiska rummet oavsett könsidentitet, könsuttryck och sexualitet. Text kopierad från LAFA 6
7 Arbetet består av individuella samtal, undersökning, behandling, gruppverksamheter, utåtriktat arbete, samarbete och konsultation med andra aktörer. Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal inom följande områden: Sexologiska frågor och problem. Identitets- och könsutveckling. Könsroller och attityder. Relationer till partner, familj, vänner och omgivning. Tonårs- och kroppsutveckling. Levnadsvanor (t.ex. inaktivitet, kost, vikt, sömn, stress, tobak, alkohol och droger) Funktionsnedsättning och sexualitet Verksamheten ska erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal samt i förekommande fall undersökning och behandling vid: Behov av preventivmedel Oönskad graviditet och abort Sexuellt överförbara infektioner Gynekologiska, andrologiska och venereologiska frågeställningar Verksamheten ska arbeta för tidig upptäckt av självdestruktivt beteende och/eller psykisk ohälsa. Följande riskfaktorer och riskbeteende ska speciellt uppmärksammas: Tobaks- och alkoholbruk eller annat drogmissbruk samt doping Medicinering t.ex. antidepressiva hos unga Självdestruktivt beteende Våld, hot och övergrepp 4.2 Samverkan Verksamheten ska medverka till att utveckla väl fungerande samarbetsformer med socialtjänst, skola, övrig hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer. Den ska också utifrån lokala förutsättningar och behov samverka med andra aktörer som arbetar med ungdomar. 4.3 Jämlikhet Verksamheten ska bemöta ungdomar på lika villkor oavsett sexuell identitet, etnisk, religiös, kulturell och livsfilosofisk tillhörighet, funktionsnedsättning och kön. Jämlik verksamhet innebär att insatserna tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla, detta i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen Tillgänglighet Mottagningen ska vara anpassad och lättillgänglig för målgruppen. Öppettiderna ska anpassas efter ungdomarnas behov och efter lokala förutsättningar. Besöken ska vara avgiftsfria. Ungdomen ska få en kontakt inom rimlig tid. Dropin mottagning kan vara ett komplement till tidsbokade besök. Verksamheten ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförstålig information om öppettider och tidsbeställning. Ungdomar från hela länet ska kunna söka sig till valfri ungdomsmottagning. De som inte bor, studerar eller/och arbetar inom länet ska kunna tas emot vid akuta behov. 4.5 Dokumentation De individuella besöken ska dokumenteras. Remissbevaknings- och provsvarsrutiner ska finnas dokumenterade. Verksamheten ska följa gällande rutiner för smittspårning och till smittskyddsläkaren anmäla de sjukdomar som faller under smittskyddslagen. 4.6 Vårdprogram, rutiner och kvalitetsregister Tillämpliga nationella riktlinjer, lokala rutiner och riktlinjer ska följas. Verksamheten ska rapportera till relevanta kvalitetsregister. 4.7 Uppföljning I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:12) beskrivs ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Verksamheten ska analysera och synliggöra kvalitet och resultat för personal, målgrupp och omvärld. Verksamheten ska kunna följas utifrån olika perspektiv: ungdomar verksamhet (ex. STI statistik, aborttal eller andel tillfrågade om levnadsvanor) personal ekonomi 5. Ungdomskompetens För att möta ungdomar utifrån deras behov krävs yrkeskompetens inom området sex och samlevnad, faktakunskap, kliniska eller andra metodiska färdig- 7
8 heter och förhållningssätt till människor och kunskap. Dessa tre måste integreras. Interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå ungdomens situation. Andra viktiga områden är HBT- kunskap (homosexuella, bisexuella och transpersoner), och kunskap om olika kulturer och funktionsnedsättningar. God kunskap i sexuella och reproduktiva hälsofrågor är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Arbetet ska ha ett ungdomsperspektiv och genomsyras av öppenhet och en positiv syn på sexualiteten 5.1 Baskompetens för mottagningen Ungdomsmottagningen ska ha medicinsk och psykosocial kompetens. Följande personalsammansättning utgör grunden för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt. Kurator. Läkare. Utöver detta kan mottagningarna utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier t.ex. psykolog, psykiatriker, venereolog, gynekolog och undersköterska. Psykologens roll ska inte täcka kuratorns kompetens, båda behövs inom verksamheten. Ett tvärprofessionellt arbetssätt med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. All personal på mottagningen bör erbjudas adekvat kompetensutveckling inom arbetets ram, vilket bör specificeras i budgeten. All personal bör ha handledning. Förutsättningar för att arbeta utifrån helhetssyn är en jämn resursfördelning mellan de medicinska och psykosociala kompetenserna. Samtliga personalkategorier vid mottagningen har enligt socialtjänstlagen (14 kap 1 SoL) anmälningsskyldighet till ansvarig socialnämnd när oro finns för att ett barn eller ungdom far illa. 5.2 Resursnivå Utifrån olika ersättningsmodeller: Områdesgrundad indelning: För ungdomar rekommenderas som bas: 100 % barnmorska 100 % kurator 10 tim läkare/vecka Utifrån Hälso- och vårdval: Miniminivå för att vara ungdomsmottagning är en basnivå med barnmorska med förskrivningsrätt, kurator och läkare. På denna nivå finns en grundkompetens inom området. Tillgänglighet ska vara minst 4 timmar/vecka. Mellannivå innebär att mottagningen inte är en heltidsmottagning men har en utökad kompetens jämfört med basnivå men omfattar mindre än heltid. Ger möjlighet till öppethållande kvällstid. Maxinivå är en nivå med samma professioner men utökning av tid för att fungera som en heltidsmottagning och med utökad kompetens kring ungdomens behov. 6. Lagstiftning och styrdokument FN:s konvention om barnets rättigheter Sverige har iklätt sig en internationell, folkrättslig förpliktelse att följa bestämmelserna i FN: s konvention om barnets rättigheter. Det betyder att all offentlig verksamhet som berör barn och unga skall vila på konventionens grund. Föräldrabalken (1949:381) Anger att vårdnadshavare som regel har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigs personliga angelägenheter. Vårdnadsrätten uttunnas dock då barnet blir äldre. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns regler om tystnadsplikt och sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är en ramlag som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård. Socialtjänstlagen (2001:453) Styr arbetet inom socialtjänsten. Abortlagen (1974:595) Hälso- och sjukvårdslagen ger landstingen ansvaret för den abortförebyggande verksamheten. 8
9 Smittskyddslagen (2004:168) Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska bete sig för att minska risken för epidemier och okontrollerbar smittspridning. Patientjournallagen (1985:562) styr Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att föra journal 9
10 Dokumentunderlag Regeringens proposition. (2005) Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjuk domar. Stockholm: Socialdepartementet. Proposition 2005/06:06 Länk: Socialstyrelsen. (2009). Nationell handlingsplan för klamydiaprevention med fokus på ungdomar och unga vuxna Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: Socialstyrelsen. (2009). Att förebygga hiv och STI bland ungdomar och unga vuxna kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Länk: Policyprogram för Sveriges Ungdomsmottagningar , FSUM Länk: Policyprogram framtaget för Stockholms ungdomsmottagningar, LAFA Ungdomsmottagningar i Västra Götaland , Västra Götaland Arbetsmaterial från Ingegerd Lantz verksamhetschef barn och ungdomshälsovården 2009, Ett under lag för våra ungdomsmottagningar där syfte och uppdrag finns med Landstinget Gävleborg Detta arbete har samordnats och utarbetats av kärngruppen inom Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige: Anna-Carin Johansson hiv/sti-samordnare Landstinget i Värmland Elaine Persohn hiv/sti-samordnare Landstinget Gävleborg Inger Paris hiv/sti-samordnare Landstinget Västmanland Jennie Nordberg hiv/sti-samordnare Landstinget i Uppsala län Maria Kivi hiv/sti-samordnare Landstinget Dalarna Margareta Rehnberg hiv/sti-samordnare Landstinget i Uppsala län Dokumentet är fastställt av styrgruppen för Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige : Åsa Löfvenberg Enhetschef folkhälsa och samhällsmedicin Landstinget i Värmland Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Jan Smedjegård Smittskyddsläkare Landstinget Västmanland Staffan Sylvan Smittskyddsläkare Landstinget i Uppsala län Anders Lindblom Smittskyddsläkare Landstinget Dalarna 10
11
12 Ett samarbete mellan: Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Landstinget Västmanland Landstinget Gävleborg Landstinget i Uppsala län
Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor
Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor (processat inom Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige) 2011-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och bakgrund...
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Giltigt från och med: 2016-11-01 Ansvarig för revidering: Region Dalarna Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse
Läs mer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas
FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas
Läs mer... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas
FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet, samt att enskilda mottagningar
Läs mer6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral
1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen
Läs merSyftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer
FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR med riktlinjer Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas verksamhet samt att enskilda mottagningar
Läs merJÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING
JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunen samt mellan stadsdelarna Spånga Tensta och Rinkeby- Kista Adress: Köpenhamnsgatan 4 1. PARTER Avtalande parter är Rinkeby-
Läs mer5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016
1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget
Läs mer15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län
Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län 1 Definition En ungdomsmottagning riktar sig till ungdomar och unga vuxna i åldern 12-25 år och bedrivs i samverkan med länets kommuner där
Läs merMall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning
Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen
Läs merInriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument
Läs merRiktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland
Riktlinjer För Ungdomsmottagningar Landstinget i Värmland November 2005 2 Innehåll sid. Verksamhetens inriktning och mål.. 3 Ideologiska utgångspunkter för verksamheten 3 Verksamhetens organisation 4 Huvudmannaskap
Läs merGotlands Ungdomsmottagning
Gotlands Kommun Gotlands Ungdomsmottagning Vi, barnmorskorna Annelie Grindefjord och Åsa Hedqvist, anhåller om att få knoppa av ungdomsmottagningen på Gotland och driva den i egen regi. Vi vill skapa en
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merEtt program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S)
Utlåtande 2013:50 RVII (Dnr 325-662/2012) Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:23)
Läs merLänsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(8) Handläggare Christina Wessman 023-777060 christina.wessman@regiondalarna.se Datum 2016-05-10 Arbetsutskottet Diarienummer RD 2014/62 Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar
Läs merUNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15
UNGDOMSMOTTAGNINGAR 2005-11-15 1 Verksamhetsidé och värdegrund Kommun och region samverkar genom ungdomsmottagningarna kring den gemensamma målgruppen ungdomar. Kommunernas ansvar regleras främst i socialtjänstlag
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merFokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare
Fokus Ungdomsmottagningen För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, /psykolog och tillgång läkare (Mall för överenskommelse ungdomsmottagningen) 2017-03-03 REKO Mål - kvalitetssäkring Det ska
Läs merInriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017-
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017- 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merKunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige
Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Verksamhetsberättelse 2011 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merStyrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland
Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland Antaget av styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting den 21 oktober 2016 Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland. Text och foto:
Läs merför verksamhet vid Ungdomsmottagning i ..( kommun, kommunerna)
A V T A L ver3 för verksamhet vid Ungdomsmottagning i..( kommun, kommunerna) Mellan.. kommun företrätt av xx-enheten och Landstinget Västmanland, företrätt av xx-enheten. har träffats avtal om att bedriva
Läs merAnvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad
Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merBilaga 4. Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland
Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland Antaget av styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting den 21oktober 2016 Innehåll Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland... 3 Inledning...
Läs merAtt främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige
Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) HSF Jönköping 2017-05-30 Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merPolicy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013
Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merHuvudman Landstinget Dalarna 3-årigt Samverkansavtal med Kommunen 2010 Ekonomiska medel för Lokaler samt Kurators tjänst. Ungdomsmottagning.hedemora@ltdalarna.se Direktlänk till hemsida via Hedemora VC
Läs merRevidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)
Socialtjänstavdelningen Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Sonja Sandberg Tfn: 08-508 14 019 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-03-01 Dnr 06-502/37 Till Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Revidering
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merGemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg Programförklaring Hur barn och ungdomar mår är en viktig samhällsfråga då samtliga medborgare i
Läs merKunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige
Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Verksamhetsberättelse 2012 Landstingen i Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Värmland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merUngdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merInriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av politiska samrådsorganet, SRO, för Västra Götalandsregionen och VästKom åååå mm dd 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas
Läs merGemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län
Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län 2011-03-18 Rev. 2016-06-17 Bilden på framsidan är inköpt med rättigheter av FoU Välfärd
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merAbortlagen och dess tillämpningar
Abortlagen och dess tillämpningar Lena Marions Docent Överläkare KK Södersjukhuset Universitetslektor Karolinska Institutet (Ki-SöS) Ledamot av socialstyrelsens Rättsliga Råd Aborter och lagstiftning Ingen
Läs merBarn som är närstående
Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETS ANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merHälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län
Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...
Läs merWorld congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011. Elin Gottfridsson
World congress of sexually transmitted infections & AIDS 2011 Elin Gottfridsson 1. WORLD CONGRESS OF SEXUALLY TRANSMITTED INFECTIONS & AIDS Den 2-5 november 2011 anordnade IUSTI (International union against
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Regnbågens förskola Innehållsförteckning Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 4 Vår vision... 4 Planen gäller från och med...
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merStöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 - redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på ungdomsmottagningar Särskild satsning på ungdomsmottagningar Inför
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merPOLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar
INNEHÅLLSFÖRTECKNING POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar Förord sid 1 Ungdomsmottagningarnas historia och utveckling sid 1 Hälsofrämjande arbete sid 2 Bakgrund sid 2 Tonårsutveckling Sexualitet
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merRiktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län
Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med barnhälsoteam... 3 Centrala begrepp... 3 Barnhälsoteam... 3 Främjande arbete... 3 Förebyggande arbete... 4 Barnhälsoteamens
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merSocialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialtjänstlagen
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merPropositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013
Propositioner till RFSU Stockholms årsmöte 2013 Propositioner är förslag från RFSU Stockholms styrelse. Alla medlemmar kan inför och under årsmötet lämna egna förslag. Det kan vara något helt nytt eller
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs mer- Kunskapen om hiv/aids och om hur det är att leva med sjukdomen skall förbättras i offentlig verksamhet, i arbetslivet och i samhället i stort.
ANVISNINGAR VID ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR INSATSER MOT HIV/AIDS OCH VISSA ANDRA SMITTSAMMA SJUKDOMAR TILL LANDSTING/REGIONER OCH KOMMUNER FÖR ÅR 2011 Smittskyddsinstitutet ansvarar sedan den 1 juli 2010
Läs merLagstiftning och samverkan
Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merMottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl. Nr 4/2010 Juli 2010 Hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till vissa
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs mer