Scenario 2030 en möjlig utvecklingsväg för Sveriges energiförsöjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Scenario 2030 en möjlig utvecklingsväg för Sveriges energiförsöjning"

Transkript

1 Hållbara Energisystem Hösten 2008 Scenario 2030 en möjlig utvecklingsväg för Sveriges energiförsöjning TWh 500 Använd Energi i Sverige SNF 2008 Azar nr 1 Scenario 2030 Azar nr 2 LP 2006 Alt. Prognos Anders Schüllerqvist Stockholm, Sverige December, 2008 Handledare: Liselotte Aldén, Gunilla Britse Examinator: Liselotte Aldén Högskolan på Gotland, Visby 1

2 Information om status på denna version av projektrapport Scenario 2030 (dokumentnamn: anders schullerqvist scenario 2030 v 1-1.doc Detta är en komplett rapport som korrigerar vissa stavfel från version 1-0 För att undvika för stora konsekvenser av avrundningar har grunddata räknats ut med 1 decimal i stället för att som i utkasten räkna utan decimal. Noggrannheten i beräkningarna är dock inte på denna nivå. Man skulle naturligtvis önska att kunna göra mycket mera detaljerade beräkningar, men tiden medger inte detta. Flera avsnitt skulle kunna fördjupas men tiden har inte medgivit detta. Beroende på tidbrist kommer inte beräkning av själva CO 2 -utsläppen att göras. Jag kan kanske komma att göra en senare utgåva av denna skrift, som inkluderar kompletterande material och beräkningar, men jag garanterar inte detta. Kontakter med författaren kan tas via eller tel. 070 /

3 1. Sammanfattning Målet med denna utredning, Scenario 2030, är att: Göra en beräkning av en trolig energibalans och energimix år 2030 i Sverige år 2030 under, som jag bedömer, realistiska förutsättningar. Utreda hur export av fossil-fri el i stor skala kan bli en ny svensk exportnäring. Endast ett scenario för den framtida utvecklingen presenteras, även om flera möjliga utvecklingsvägar diskuteras. På grund av den begränsade tiden kommer många uppgifter, data och beräkningar inte att kunna verifieras eller beräknas på ett fullständigt vetenskapligt sätt, utan olika uppskattningar och mer eller mindre kvalificerade gissningar behöver göras. Beroende på detta får man se prognosen, som en hypotes som senare skall bevisas. Huvudslutsatsen i Scenario 2030 är att Sverige kan ta ett internationellt ledarskap och skapa en exportindustri, som levererar fossil-fri el till Europa. 60 TWh av fossil-fri el kan exporteras år Samtidigt minskas CO 2 -utsläppen från energianvändning i Sverige avsevärt. Man kan naturligtvis hävda att det är orealistiskt/dyrt/onödigt att på 22 år bygga 70 TWh vindkraft som Scenario 2030 beräknar och som inte behövs för landets el-försörjning. Om man i stället ser det som att man nu bygger upp en ny svensk exportindustri med en garanterad efterfrågan, är detta både rimligt och önskvärt. Att det finns en garanterad efterfrågan av fossil-fri el-energi torde stå utom allt tvivel. Dessutom skapar man många nya nya job inom anläggningsindustrin och verkstadsindustrin. I själva verket borde en sådan satsning vara en del av det paket som man på EU-nivå och i Sverige just nu diskuterar för att komma till rätta med den pågående financiella krisen. Att genomföra ett sådant satsning borde vara en mycket bra framtidsstrategi för Sverige. Scenario 2030 beräknar att energiförbrukningen i Sverige, som år 2007 är på totalt 405 TWh (utrikes fly- och båttrafik oräknat), har gått ner till 382 TWh år 2030 efter en topp ungefär runt Mycket av denna energianvändning är fossil-fri. Sektorerna Bostäder & Service samt Transporter minskar energiförbrukningen till år 2030, medan sektor Industri ökar något beroende på det mycket större förädlingsvärdet år Transportsektorn kan rejält minska energiförbrukningen tack vare en omfattande introduktion av plug-in-hybrider och andra eldrivna bilar, som kräver mindre energi än bilar med förbränningsmotorer under prognosperioden. Förenklat kan man säga att vi driver i princip alla våra bilar år 2030 med vindkraft. Man kan naturligtvis önska att energianvändningen skulle minska ytterligare, men Scenario 2030, liksom de flesta andra långsiktsutredningar, förväntar en BNP-ökning på 2-3% per år. Detta innebär en stor ökning av energiförbrukningen, som måste täckas med olika typer av effektiviseringar. Jag uppskattar att denna BNP-ökning medför ett ytterligare energibehov om 92 TWh 1 som alltså måste täckas med energieffektiviseringar. Scenario 2030 jämför denna beräknade utveckling med ett antal andra långsiktsprognoser, främst Energimyndighetens Långsiktsprognos och Naturskyddsföreningens prognos från hösten Viss jämförelse görs också med en prognos från 1999 av Christian Azar m.fl Se Bilaga 1 Detaljerade beräkningar 2 Energimyndigheten Långsiktsprognos 2006 benämnd LP Naturskyddsföreningen Material till konferensen - Halva energin Hela välfärden, nov Energiläget år Utredningen utförd på uppdrag av Klimatdelegationen och skriven av Christian Azar och Kristian Lindgren i slutet av 90-talet, troligen

4 2. Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING MÅL OCH AVGRÄNSNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR BERÄKNINGSMETODEN NULÄGET - ENERGIBALANSEN ÅR ENERGILÄGET DEN HISTORISKA UTVECKLINGEN ENERGIEFFEKTIVISERING NU OCH I FRAMTIDEN ENERGIBEHOV PER SEKTOR ÅR BOSTÄDER OCH SERVICE INDUSTRI TRANSPORTER SUMMERING AV ANVÄND ENERGI TEKNISK/EKONOMISKA MÖJLIGHETER FÖR EL-GENERERING ÅR PRISUTVECKLING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EL-GENERERING TEKNOLOGIER FÖR EL-PRODUKTION SUMMERING AV EL-PRODUKTION ÅR ENERGIBALANS OCH ENERGIMIX I SVERIGE ALTERNATIV BERÄKNING AV ANVÄND ENERGI ÅR ANALYS AV ALTERNATIVA LÅNGSIKTSPROGNOSER SUMMERING AV TOTAL ENERGIBALANS ÅR NÖDVÄNDIGA EKONOMISKA/POLITISKA STYRMEDEL NÖDVÄNDIGA INFRASTRUKTURINVESTERINGAR OCH BEHOV AV BALANSKRAFT SLUTSATSER AV STUDIEN KÄLLOR - REFERENSER NÖDVÄNDIGA KOMPLETTERANDE BERÄKNINGAR/ANALYSER BILAGA 1 - DETALJERADE BERÄKNINGAR

5 3. Mål och avgränsningar. Målet med denna skrift är att: Göra en beräkning av en trolig energibalans och energimix år 2030 i Sverige år 2030, under som jag bedömer realistiska förutsättningar. Utreda hur export av fossil-fri el i stor skala kan bli en ny svensk exportnäring. Beroende på att detta är en projektuppgift med en begränsad tidsåtgång kommer endast ett scenario för den framtida utvecklingen att beräknas. Förutsättningarna för detta enda scenario presenteras nedan. Vissa uppgifter, data och beräkningar kommer beroende på den begransade tiden inte att kunna verifieras eller beräknas på ett fullständigt vetenskapligt sätt, utan olika uppskattningar och mer eller mindre kvalificerade gissningar behöver göras. Dessa uppskattningar/gissningar, som alltså kräver en noggrannare analys, listas i avsnitt 12. Nödvändiga kompletterande beräkningar/analyser. På grund av dessa bergränsningar i de gjorda analyserna kan man kanske betrakta den gjorda prognosen som en hypotes, som behöver bevisas med noggrannare analys. En grundförutsättning för denna prognos/utredning är att det är en bra strategi att generera mycket mer fossil-fri el, än vi behöver i Sverige. Vad vi då gör är att vi bygger upp en ny svensk exportindustri med en garanterad efterfrågan. Att det är en garanterad efterfrågan av fossil-fri el i Europa torde stå utom allt tvivel, speciellt om EU gör allvar av alla planer på att reducera Europas CO 2 -utsläpp. Dessutom skapar man många nya job inom anläggningsindustrin och verkstadsindustrin. Anläggningsarbetena hamnar dessutom till stor del i glesbygderna. I själva verket borde en sådan satsning vara en del av det paket som man på EU-nivå och i Sverige just nu i december 2008 diskuterar för att komma till rätta med den pågående financiella krisen. Att genomföra ett sådant satsning borde vara en mycket bra framtidsstrategi för Sverige. Rapporten bygger på omfattande material, men utgår i huvudsak från siffor presenterade i Energimyndigetens skrift Energiläget och dess komplettering Energiläget 2008 i siffror 6. Dessa skrifter omnämns i fortsättningen EL 2008 och ELS Dessutom utnyttjas material från Energimyndighetens Långsiktsprognos , i fortsättningen benämnd LP LP 2006 kommer dock till ett devis annat resultat än med min utredning. 3.1 Förutsättningar Förutsättningarna för Scenario 2030 är som följer: 1. Utredningen förutsätter att de globala klimatproblemen är klarlagda och att vi radikalt behöver minska halten CO 2 i atmosfären. Inga bevis för detta framförs därför i skriften, utan Scenario 2030 koncentrerar sig enbart på att beräkna en trolig energibalans för Sverige har, som del av EU, beslutat att till 2020 radikalt minska utsläppen av CO 2 i atmosfären. Minskningen på EU-nivå är till 2020 är specificerad som 20-30%, med 5 Energiläget 2008 från Energimyndigheten 6 Energiläget 2008 i siffror från Energimyndigheten 7 Energimyndigheten Långsiktsprognos

6 krav på Sverige att öka mängden förnybar energi till 49 % enligt ett EU-beslut nu i december Olika åtgärder för att stödja dessa mål förväntas finnas. Diskussionen i Sverige bland regeringspartierna har under 2008 indikerat ett mål för minskning i Sverige av CO 2 -utsläpp i spannet 30-40% fram till år Det finns därför inte någon anledning att i rapporten ifrågasätta en strävan till minskade CO 2 - utsläpp. Denna rapport bygger dock på förutsättningen att Sverige kommer att ha en ännu mera offensiv plan för minskade CO 2 -utsläpp än vad som presenterats av regeringen hösten 2008 (se även punkt 9 nedan). Kraven på olika styrmedel för att en minskning skall kunna genomföras i enlighet med Scenario 2030, diskuteras i avsnitt 8. Nödvändiga ekonomiska/politiska styrmedel. 3. Befolkningsutveckling och BNP-utveckling är i internationella studier avgörande faktorer för att beräkna framtida energiförbrukning, med stor spännvidd mellan olika scenarier. Scenario 2030 utgår från att befolkning och BNP i Sverige utvecklar sig ungefär som den gjort de senaste åren. Detta betyder att BNP ökar i spannet 2-3% per år Energiintensitetens (dvs. hur mycket ytterligare energi som behövs för att ytterligare öka BNP med en enhet) utveckling är tillsammans med BNPutvecklingen viktig för att bedöma behovet av energi i framtiden. Energiintensiteten har en avtagande kurva över tiden. Energieffektivisering minskar energiintensiteten, medan BNP-utvecklingen ökar behovet av energi. Scenario 2030 bygger på dessa två allmänt vedertagna förutsättningar, men förutsätter också omfattande satsningar på energieffektiviseringar i framtiden. 5. Scenario 2030 bygger på att vi 2030 har kvar 10 kärnkraftsreaktorer som ger ett liknade energiutbyte som Eventuellt kräver ett sådant antagande att någon eller några reaktorer bytts ut mot nybyggda reaktorer. Hur energiutbytet från kärnkraften 2030 beräknats presenteras i avsnitt 6. Tekniska och ekonomiska möjligheter. Anledningen att jag valt denna förutsättning är att jag bedömer att regering/riksdag inte kommer att fatta något beslut om kärnkraftsavveckling, som radikalt påverkar mängden kärnkraft i Sveriges energisystem år Detta är samma förusättning som LP 2006 kommit fram till. Förbudet mot nybyggnad av kärnkraft förväntas upphävt, men detta påverkar rimligen inte denna prognos. Kärnkraften förväntas inte ha några stödåtgärder. 6. Scenario 2030 förutsätter att el-certifikatsystemet är kvar och stöder vindkraft och andra förnybara energikällor åtminstone upp till volymen 80 TWh på ett liknande sätt som det systemet gör idag, åtminstone så att el-certifikaten har ett värde av öre per kwh. El-certifikatsystemet skulle i så fall stödja betydligt mer förnybar energi än vad systemet planeras göra idag, men med ett lägre värde per kwh än idag. T.ex. har Folkpartiet under hösten 2008 krävt stopp av stödet till vindkraft efter 10 TWh 10, men bedömningen är att varken regeringen eller nuvarande 8 Ingen egen utredning av befolkningsutveckling och utveckling av BNP görs. Uppskattningen av att ökningen är i spannet 2-3 % per år görs baserat på vad andra långtidsutredningar förutsatt. 9 Man skulle här behöva göra en mera noggrann utredning om realismen i att låta existerande reaktorer förutsättas vara kvar i drift år Eventuellt kan man vid denna tid ha genomfört nedläggning av gamla reaktorer som tjänat ut och ersatt dessa reaktorer med nya. Vissa uppskattningar görs i avsnittet Tekniska och ekonomiska möjligheter. 10 Debattartikel i DN 30/ som hänvisar till beslut i Folkpartiets partiråd. 6

7 opposition kommer att gå på denna linje, utan i stället utvidga el-certifikatsystemet, men troligen sänka värdena på utdelade certifikat något, genom en förändrad s.k. kvotplikt. 7. Scenario 2030 förutsätter att Sverige vill exportera fossil-fri el-energi till övriga Europa under perioden fram till LP 2006 har också beräknat/bedömt detta. Förutsättningen för att detta skall lyckas, i den omfattning denna utredning beräknar, är troligen troligen att svensk fossil-fri el-export räknas positivt i ballansen för att nå Sveriges utsläppsmål, som en del av EU s mål i den klimatuppgörelse, som planeras ersätta Kyotoavtalet. Diskussionen i EU under hösten 2008 tyder på att man kan nå en sådan uppgörelse. 8. En förutsättning är att Sverige under 2010 och framåt kommer att få en successiv övergång till s.k plug-in-hybrider av i första hand av personbilsparken och senare även av andra typer av fordon. Scenario 2030 utgår alltså från en snabb teknisk utveckling inom transportområdet och mycket talar för att så kommer att ske. 9. En ökad satsning på spårbunden trafik med bl.a höghastighetståg förutses. Dett ger också möjlighet till ökad godstrafik på järnväg. 10. Scenario 2030 förväntar att allmänhetens tryck, på på regering/riksdag, opposition och företag för att underlätta genomförandet av olika konkreta utsläppsbesparande åtgärder, kommer att öka över tiden. Flera utredningar som presenterats under hösten 2008 visar på detta tryck och en förändrad inställning från svenska folket. I Scenario 2030 förutses därför att ytterligare stödåtgärder för förnybara energikällor och energieffektivisering kommer att införas över tiden 11. Denna ökade insikt kommer också att innebära ett förändrat beteende, även utan specifika stödåtgärder. Utredningen tar hänsyn till denna förändrade attityd. 3.2 Beräkningsmetoden Beräkningsmetoden för att räkna fram energibehovet och energimixen för 2030 är följande. I analysarbete av denna typ finns svårigheten att olika studier använder olika mått på energi och att man ibland studerar totalt tillförd energi (eng. Primary Energy) som i denna utredning här benämns Tillförd Energi och ibland totalt slutligt använd energi som här benämns Använd Energi. Primary Energy är den mätmetod som man internationellt brukar använda för att beskriva energibehovet. I Scenario 2030 används genomgående TWh som måttenhet och beräknar både Tillförd Energi och Använd Energi för år Energibehovet för utrikes flyg- och sjötrafik särredovisas eftersom de olika källor och jämförelsemateral som används, gör på detta sätt De nödvändiga och i många fall förväntade förstärkningar av stödsystemen diskuteras i avsnitt 8. Nödvändiga ekonomiska/politiska styrmedel 12 Energibehovet för utrikes flyg- och sjötrafik ingår i EL 2008 som del av Tillförd Energi, men inte som del av Använd Energi i Sverige. Scenario 2030 väljer, för att kunna göra olika jämförelser, att betrakta det som en speciell post, som inte ingår i begreppet Använd Energi, men som beräknas och som sedan ingår i Tillförd Energi. D.v.s. samma betraktelsesätt som EL

8 A. I Scenario 2030 studeras först det aktuella nuläget vad gäller energianvändningen i Sverige enligt EL Därmed är energibalansen år 2007 basår för Scenario Uppskattningen sker i ett första steg av en förväntad total av Använd Energi år Denna uppskattning av Använd Energi gör det senare möjligt att beräkna total Tillförd Energi (eng. Primary Energy). B. Energibehovet (Använd Energi) per sektor beräknas 13 med en fördelning på energslag enligt samma mall som finns i EL Beräkningarna bygger på en historisk tillbakablick för att beräkna historiska förändringstakter, på en beräkning av framtida utveckling baserat bl.a på LP 2006 samt egna beräkningar och bedömningar. C. Den beräknade utvecklingen jämförs med två långtidsstudier LP 2006 från Energimyndigheten och en prognos från Naturskyddsföreningen 14 benämnd SNF 2008 som kommit till två helt olika resultat. Viss jämförelse görs också med en äldre långsiktstudie, troligen från 1999, med titeln Energiläget 2050 av bl.a Christian Azar. D. En förväntat teknisk och ekonomisk utveckling utveckling av förnybara energislag och kärnkraft diskuteras. En förväntat mängd förnybar energi för varje energislag beräknas. Förnybara energislag förväntas bli stödda av el-certifikatsystemet och andra stödåtgärder. Fossila bränslen, som är alternativa energislag, förväntas bli fortsatt drabbade av en allt ökande CO 2 -skatt. E. En total energimix för Sverige 2030 beräknas. Här beräknas också Tillförd Energi. I mellanskillnaden mellan Tillförd Energi och Använd Energi finns den fossil-fria elenergi som kan säljas till övriga Europa. Energibehovet för utrikes flyg- och sjötrafik särredovisas för att får jämförelser med bl.a EL 2008 och LP 2006 korrekta. F. Den så beräknade energimixen verifieras för att avgöra om detta är en rimlig fördelning och en rimlig mix av energislag. Ger slutresultatet en alltför stor andel fossil-fri energi. Behövs av någon anledning en viss större mängd kol eller olja. Finns tillräcklig balanskraft för att möjliggöra denna mix etc. Beräkningarna görs delvis med en decimal för att undvika alltför stora avrundningseffekter, men själva beräkningarna har inte en noggrannhet på denna nivå. 13 Denna beräkning bygger i stor utsträckning på beräkningarna i LP 2006, men med de justeringar som det förväntade högre oljepriset ger. LP 2006 förutsätter ett orealistiskt lågt framtida oljepris. Man skulle kunna göra en mycket mera noggrann beräkning av en tänkt framtida utveckling, som även bygger på andra källor. 14 Naturskyddsföreningen Material till konferensen - Halva energin Hela välfärden, nov

9 4. Nuläget - Energibalansen år Energiläget 2007 I analysarbete av denna typ finns, som nämnts, svårigheten att olika studier använder olika mått på energi och även på att man ibland studerar totalt Tillförd Energi (eng. Primary Energy) och ibland Använd Energi. En annan svårighet som uppdagats är att inte alla uppgifter om den historiska energianvändningen i Sverige är identiska. Det är ofta svårt att genomskåda vad dessa differenser kan bero på. Scenario 2030 använder genomgående TWh som måttenhet. Utgångsläget för analysen är totalbehovet av Tillförd Energi och Använd Energi år 2007 som enligt EL 2008 och ELS 2008 är 624 TWh respektive 405 TWh. Detta behov fördelar sig enligt den sammanfattning av energibalansen, som finns på sidan i EL 2007 och som presenteras nedan dels i tabellform och dels som diagram. Mellanskillnaden består av: Värmeförluster i kärnkraftverk 124 TWh Andra distributionsförluster 49 TWh Energi för internationell flyg- och båttrafik 25 TWh 15 Energiråvaror som inte används för energi 22 TWh Tillförd Energi enligt EL 2008: (avrundning gör att alla summeringar inte stämmer) Olja Gas Kol Biobränslen Värmepumpar Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Elimport Totalt 199 TWh 11 TWh 28 TWh 120 TWh 6 TWh (avser stora värmepumpar) 66 TWh 191 TWh varav 124 TWh är värmeförluster 1 TWh 1 TWh 624 TWh (motsvarar Använd Energi om 405 TWh) 15 Beräknad uppgift - ej explicit angiven i EL

10 Energibalansen 2007 Tillförd Energi enligt EL Figur 1 Tillförd Energi Bilden kopierad från sid 55 i EL Bild på sidan 55 i EL

11 Energibalansen 2007 Använd Energi enligt EL Figur 2 Använd Energi Bilden kopierad från sid 56 i EL Bild på sidan 56 i EL

12 Fördelningenen av Använd Energi är: Olja 131 TWh Gas 8 TWh Kol 17 TWh Biobränslen 70 TWh El 132 TWh Fjärrvärme 47 TWh Totalt 405 TWh Använd Energi fördelar sig i sin tur på sektorer enligt följande Industri varav el 56 TWh biobränslen 55 TWh olja 19 TWh kol 17 TWh gas 5 TWh fjärrvärme 5 TWh Transporter varav olja 99 TWh el 3 TWh etanol 2 TWh Bostäder och service varav el 72 TWh fjärrvärme 42 TWh olja 13 TWh biobränslen 14 TWh gas 2 TWh 157 TWh 105 TWh 143 TWh Totalt 405 TWh 12

13 4.2 Den historiska utvecklingen De senaste åren har energiförbrukningen i Sverige varierat beroende på klimat och konjuktur och snittmässigt haft en svag ökning. Under både de senaste 10 åren och se-naste 20 åren har Tillförd Energi ökat med i snitt c:a 0,3 % per år 18, trots stor BNP-tillväxt. En liknande utveckling, men inte exakt samma siffror, finns naturligtvis för Använd Energi. Denna utveckling illustreras av följande bild från Naturskyddsföreningens utredning - SNF Figur 3 Utveckling av BNP och energianvändning Bilden kopierad från Naturskyddsföreningen - SNF Enligt ELS

14 Man har kunnat konstatera att i alla industriländer avtar den så kallade energiintensiteten med stigande BNP. Se bifogad bild 19. Energiintensiteten definieras som ytterligare energibehov för en ytterligare enhet av BNP. I USA toppade energiintensiteten redan omkring Sverige har haft en liknande utveckling. Energiintensitetens utveckling diskuteras i nästa avsnitt. Figur 4 Historiska energiintensiteter. Bilden kopierad från sid 69 i Smil - Energy at the Crossroads 4.3 Energieffektivisering nu och i framtiden Anledningen till att energiintensiteten avtar med stigande BNP är den energieffektivisering som hela tiden sker med nya effektivare produkter och att ny BNP innehåller en hel del tjänster som normalt har mindre behov av energi. Mot denna trend arbetar trenden att både individer och företag ser mer energi som ett hjälpmedel för arbetsbesparing och att energieffektivisering inom ett område ger ekonomiskt utrymme för ökning av energiåtgången inom ett annat område (benämns ibland rebound-effekt). Ibland talar man om postmateralistiska samhällen då man i stor skala går från produktion av varor till produktion av tjänster. Då bör energiintensiteten miska rejält. Bl.a har Christian Azar i sin skrift Energiläget år 2050 dels en materialistisk vision och dels en postmaterialistisk version som ger helt olika prognoser om framtiden. Min uppfattning är att utvecklingen mot detta postmaterialistiska samhälle går långsammare än många optimister ibland tror. 19 Smil - Energy at the Crossroads sid

15 Energiåtgång har också en stark koppling till levnadstandard. Upp till viss nivå har levnadsstandarden en stark korrelation med energianvändningen. Detta diskuteras bl.a. i Smil - Energy at the crossroads 20 och illustreras av följande diagram. Figur 5 Human Developmet Index och energianvändning per capita. Bilden kopierad från sid 102 i Smil - Energy at the Crossroads Smil visar kurvor för Human Development Index, för förväntad levnadslängd, för barnadödlighet och för tillgänglighet av mat, som alla visar samma typ av korrelation. Även om Sverige nu passerat den punkt där ökad levnadsstandard kräver mer energi, torde gemene man uppfatta detta samband i alla fall och agerar som att ökad mängd energi och kanske främst ökad mängd el-energi innebär ökad levnadstandard. Att fattiga länder och fattiga människor har denna koppling står utom allt tvivel, även om även här effektivisering är viktig. Nya prylar och ny teknik som människor kommer att önska sig för att underlätta livet kräver ytterligare energi. Detta motverkas ofta endast till en del av att redan anskaffade prylar kan effektiviseras. 20 Smil Energy at the Crossroads sid

16 SNF 2008 listar en rad intressanta och relevanta energibesparande åtgärder, men enligt min bedömning finns en rad allvarliga beräkningsfel i denna prognos som gör att man kommer till fel resultat. Detta redovisas i avsnitt 7. Energibalans och enerigimix i Sverige Energieffektivisering har en mycket stor potential men det finns också en stor tröghet i systemet. Trögheten beror dels på att man inte alltid har rätt kunskap, men också på oviljan att kasta bort en fungerande pryl dator, kylskåp, bil eller vad det nu kan vara för att köpa en ny, mera energieffektiv, produkt av samma slag. Många människor kommer inte att anse sig ha råd med detta utbyte. Energieffektiviseringen kommer därför att ta mycket längre tid att genomföra än optimisterna tänker sig. 16

17 5. Energibehov per sektor år 2030 När man försöker beräkna energibehovet i framtiden kan man ha mål och förhoppning att energianvändningen skall minska rejält, men om man som denna utredning, liksom de flesta andra långsiktsutredningar, förväntar en BNP-ökning på 2-3% per år innebär detta en stor ökning av energiförbrukningen som måste täckas med olika typer av effektiviseringar. I Scenario 2030 uppskattas att denna BNP-ökning medför ett ytterligare energibehov i Sverige år 2030 om 92 TWh 21 som alltså måste täckas med olika effektiviseringar. LP 2006, som delvis används som underlag, studerar energi-behovet industribransch för industribransch och sektordel för sektordel som sedan summeras. Jag studerar i min prognos för varje område tre faktorer - den historiska utvecklingen enligt EL 2008 och ELS 2008, den förväntade utvecklingen enligt LP 2006 och en egen uppskattning av den framtida utvecklingen. Baserat på dessa tre faktorer beräknas energibehovet Eftersom Energimyndigheten i LP 2006 övervärderar energibehovet bl.a beroende på lågt förväntat oljepris, måste vissa justeringar göras i förhållande till LP LP 2006 förväntar sig, beroende bl.a. av detta skäl, ökad användning av fossila bränslen inom industrin, men utvecklingen hittills sedan 2004, som är basår för LP 2006, har varit den motsatta. Lågt oljepris medför i sin tur att vissa omställningsinvesteringar inte förväntas bli genomförda som annars skulle bli lönsamma/önskvärda. LP 2006 tycks undervärdera möjligheten till introduktion av ny teknologi och använder mera av en framräkningsmetodik. T.ex förutsätter LP 2006 att el-hybrid-bilar inte finns på marknaden år Rimligen kommer en stor del av bilparken att år 2030 kunna bestå av el-hybrider eller andra el-bilar. Detta innebär en effektivisering och en stark minskning av fossila bränslen som LP 2006 missar. EL 2008 diskuterar olika systemgränser som kan användas. 22 Denna utredning försöker i huvudsak sätta systemgränsen vid husväggen eller industriporten och utnyttjar begreppet Använd Energi. I avsnitt 7 Energibalans och energimix görs dock beräkningar av Tillförd Energi med en annan systemgräns. Beräkningar utförs med en decimal för att undvik avrundningseffekter. Noggrannheten är dock inte på denna nivå. 5.1 Bostäder och service. Inom detta område ingår småhus, flerfamiljshus och kontor etc och för dessa ingår uppvärmning, hushållsel och driftel. Hushållsel inkluderar el för kyl och frys, TV, hemelektronik mm. Driftel inkluderar el för fläktar, hissar, företagsdatorer, kontorsmaskiner luftkonditionering av kontor mm. Gränsdragningen mellan hushållsel och driftel kan vara otydlig, men summan är korrekt. Totalt har området enligt EL 2008 minskat från 1970 då behovet var 165 TWh till 143 TWh år Anledningen är att en omfattande energieffektivisering skett, trots en krafttigt ökad bostads- och kontorsyta och kraftigt ökad användning av apparater. Historiskt har minsk-ningen både på 10 års sikt och 20 års sikt varit c:a 0,7% per år, trots denna större bostads-och kontorsyta. Minskningen förväntas fortsätta, men med något lägre takt. 21 Beräkningen redovisas i Bilaga1 22 EL 2008 sid

18 Energimyndighetens långsiktsprognos LP 2006 förutsätter ett tydligt trendbrott och att området endast minskar svagt med ungefär 0,2 % per år fram till I huvudsak beror detta på att man förväntar lågt oljepris och stopp av fjärrvärmeutbyggnaden efter Jag gör en annan bedömning och tror att effektiviseringen kan fortsätta bl.a beroende på högre oljepris och högre CO 2 -skatter som innebär investeringar i omläggning som samtidigt innebär effektiviseringar. Dock tror jag inte att den höga minskningstakten från de senaste åren kan fortsätta hela perioden, utan antar minskningstakten 0,4 % per år som ett genomsnitt för perioden Som underlag för min detaljprognos använder jag LP 2006 s beräkningar, men korrigerar beroende på det förvänatde högre oljepriset. I Själva verket har också oljeanvändningen minskat från 21,5 TWh år 2004 (basår för LP 2006) till 13 TWh år 2007 beroende på detta högre pris. Till 2030 bör denna vara nere i nära nog 0 (noll) men jag sätter av konservativa skäl 1 TWh både för olja och gas. Totalt ger detta ett energibehov 2030 av 131 TWh enligt följande fördelning 23. Använd Energi Bostäder & Service Utgångsläge i TWh 2004 enl. LP Utgångsläge i TWh 2007 enl. EL Förväntan i TWh 2025 enl. LP 2006 Scenario 2030 i TWh Elvärme inklusive värmepump 24,5 22,4 17,7 21,0 Hushållsel 19,5 19,6 22,7 18,2 Driftel 29,5 30,3 33,4 29,7 Fjärrvärme 43,5 41, ,3 Värme från Oljeeldning 21,5 13,0 9,5 1,0 Värme från biobränslen 12,7 13,8 15,4 17,0 Värme från gas och övrigt 2,1 2,2 3,8 1,0 Totalt energibehov 153,3 143,1 147,5 131,2 Figur 6 Använd Energi Bostäder och Service 5.2 Industri. Prognosen bygger på LP2006 s relativt detaljerade uppskattningar av hur industrins förädlingsvärde ökar över tiden baserat på förväntad samhällsutveckling. LP 2006 drar slutsatsen att priset på el relativt olja väntas öka under hela perioden och anger följande råoljepriser - år $/fat, år $/fat, år $/fat och $/fat. Detta verkar vara en orealistisk låg förväntan på oljepriset. Detta innebär att man beräknar färre investeringar i omställningar inom industrin för att byta olja mot andra energislag, än vad som skulle ha skett med ett högre pris. Detta i sin tur innebär att man förväntar sig mindre grad av effektivisering än man annars skulle kunna uppnå på ett ekonomiskt sätt. Man ger en övergripande prognos som innebär att industrins energianvändning väntas öka från 158,5 TWh år 2004 till 196,5 TWh år Historiskt har ökningen de senaste 20 åren varit c:a 0,5 % per år, men LP 2006 beräknar att den ökar till c:a 1,2 % beroende på förväntan om ett lågt oljepris. 23 Beräkningen presenteras i Bilaga 1 24 Normalårskorrigerat Verkligt värde var 150,7 TWh 25 Fördelningen av el-slag är uppskattad baserad på 2006 års delsiffror och 2007 års total 18

19 Jag bedömer istället en utveckling som mera följer den historiska utvecklingen vad gäller behovet av energi inom industrin, detta speciellt som den framtida utvecklingen av BNP förväntas vara liknade den historiska. Man kan också förvänta sig att energiintensiteten succesivt förbättras. LP 2006 anger också att den specifika energianvändningen inom industrin (dvs. använd energi i relation till förädlingsvärdet) beräknas minska med 26 % till år 2015 eller 2,7 % årligen. Detta visar på förväntade stora besparingar genom effektiviseringar. Många andra studier bl.a. SNF visar också på stora outnyttjade besparingspotentialer inom prognosperioden. Min bedömning är därför att effektiviseringstakten kan förväntas bli något bättre i framtiden än historiskt. Detta innebär att ytterligare investeringar i energieffektivisering, som också innebär omställning till andra energislag kommer att genomföras till 2030 i högre grad än vad LP 2006 förväntar. Bedömningen är att energibehovet i snitt ökar med 0,3 % per år under prognosperiden, något mer i början och något mindre i slutet. Detta leder till ett energibehov om 167 TWh år Gasanvändningen som enligt LP 2006 ökar starkt stagnerar i stället 27. Använd Energi Industri Utgångsläge i TWh 2004 enl. LP 2006 Utgångsläge i TWh 2007 enl. EL 2008 Förväntan i TWh 2025 enl. LP 2006 Scenario 2030 i TWh Oljeprodukter 19,8 18,5 18,5 2 Gas 4,4 5,2 9,0 5 El 55,4 56,3 63,4 69 Fjärrvärme 4,7 5,2 5,8 7 Biobränslen 55,4 54,5 76,8 67 Kol och koks 17,3 16,7 22,9 18 Total 157,0 156,4 196,5 167 Figur 7 Använd Energi Industi Utvecklingen kan illustreras av föjande diagram TWh 250 Använd Energi inom industrin Figur 8 Använd Energi inom sektor Industri jämförelse mellan Scenario 2030 och LP Naturskyddsföreningen Underlag för konferensen Halva energin hela välfärden 27 Dessa beräkningar redovisas mera i detalj i Bilaga 1 Scenario 2030 LP

20 5.3 Transporter. När det gäller transportområdet är det omöjligt att använda LP 2006 som informationskälla. En rad förutsättningar i LP 2006 visar sig orealistiska, som att bensinpriset 2015 ligger på 8,83 kr/liter, att el-hybridtekniken inte blir kommersiellt användbar inom prognosperioden fram till 2025 och att etanol inte kommer att användas i speciellt stor skala. I stället utnyttjas EL 2008 för nuläget och egna uppskattningar för framräkning av framtida behov 28. Utgångsläget 2007 enligt EL 2008 och ELS 2008 är: Inrikes persontransportarbetet är 137 miljarder personkilometer med vägtrafik på 87 %, spårbunden trafik 9 %, flyg 3% och sjötrafik 1%. Godstransporterna är 103 tonkilometer med 41% vägtransporter, 22 % järnväg och sjöfart 37% Historiskt har energiförbrukningen i transportarbetet ökat i takt med ökningen av BNP, men med en lägre ökningstakt. Ökningstakten är dock högre än ökningen för energianvändningen som helhet. Ökningen per år sedan 1970 är i genomsnitt 1,6% per år medan energianvändningen som helhet ökat c:a 0,3 % per år. Mina förutsättningar är att transportarbetet både vad gäller persontransporter och godstransporter kommer att öka i undefär samma takt som de gjort historiskt. Vägtrafik och personbilstransporter kommer även 2030 att vara viktiga för persontransporter, men med en viss överföring till spårbunden trafik. Flyget kommer mot slutet av prognosperioden att få en stark konkurrens av höghastighetståg. År 2030 kommer stora mängder gods att transporteras på väg, även om järnväg kan förväntas få en viss ökning. I många delar kan man alltså förvänta sig en ökning av energibehovet beroende på ökning av transportarbetet, men en rad viktiga effektiviseringar kan också genomföras och förväntas också bli genomförda. För prognosen, som i detalj presenteras i Bilaga 1, finns följande förutsättningar. På alla punkter tycks finnas möjlighet till ännu större effektivisering, men det finns också en tröghet på marknaden. Man kan dock betrakta denna prognos som ett sämsta fall. Alla alternativa prognoser borde ge en större besparingseffekt vad gäller CO 2 -utsläpp från transportsektorn. Förutsättningar för den beräknade prognosen: Trafikarbetet förväntas öka med 1,2 % per år under prognosperioden med, en något lägre takt än hittills. Man skulle mycket väl kunna välja att anta att ökningstakten i trafikarbetet minskar mer, men samtidigt finns en tendes mot större godsmängder, längre pendlingavstånd och fler semesterresor med en högre förväntad levnadsstandard. Under peroden kommer rimligen plug-in-hybrider att introducerats på marknaden i stor skala och dessa kommer att drivas med mycket mindre energi för samma trafikarbete. 60 % av personbilsanvändningen och 5 % av lastbilsarbetet förväntas drivas med el år Även här skulle man kunna förvänta större andel el-bilar Här behövs mycket mer omfattande beräkningar. En del resonemang och beräkningar presenteras i Bilaga 1 men mer underlag behövs för att få en säkrare prognos. 20

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Förnybar energi och Boverkets byggregler 2012-02- 09 1 Förnybar energi och Boverkets byggregler Sammanfattning En granskning av Boverkets rapport om byggreglernas påverkan på förnybar energi tillsammans med kompletterande analyser ger följande

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer