Elanvändningen i Norden om 10 år. Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elanvändningen i Norden om 10 år. Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter"

Transkript

1 Elanvändningen i Norden om 10 år Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

2 ELFORSK Mars 2006 Grafisk formgivning Solveig Vedin Tryck Planograf

3 Elanvändningen i Norden om 10 år Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

4 Projektet har finansierats av Falkenberg Energi, Eon, Fortum, Göteborg Energi, Jämtkraft, Karlstads Energi, Mälarenergi, Nässjö Affärsverk, Statens Energimyndighet, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Öresundskraft. Arbetet har utförts av Profu AB i samverkan med EME Analys AB och Energimyndigheten under ledning av Håkan Sköldberg från Profu.

5 Förord Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter Åren 2002 och 2003 bröts en långvarig ökning av elanvändningen i de nordiska länderna. Många tolkade detta som ett trendbrott och såg framför sig en lång period med sjunkande efterfrågan. Andra menade att nedgången berodde på tillfälligheter och väntade sig en fortsatt uppgång. Sedan 2003 har vi åter sett elefterfrågan öka. Ökningen i NordPool-området var 2,2% mellan 2003 och 2004 och 1,4% mellan 2004 och Efterfrågan är idag i stort sett på samma nivå som Vad är orsakerna till de svängningar vi ser? Vad driver elanvändningen på sikt? Hur påverkas elanvändningen av olika faktorer? Är det bara elpriset som driver utvecklingen? Detta är något av bakgrunden till projektet Elanvändningen i Norden om 10 år som Elforsk startade i december Resultatet finns noga beskrivet i vår huvudrapport med titeln Elanvändningen i Norden om 10 år, Elforskrapport nr 06:05. Rapporten kan beställas från Elforsk, eller laddas ned gratis från Elforsks hemsida. I denna skrift har vi lyft fram ett urval av de viktigaste resultaten som tagits fram inom projektet. Resultaten presenteras här i punktform. I varje punkt har vi strävat efter att lyfta fram ett tydligt resultat och/eller slutsats samt att underbygga detta med en kort resonerande text. Dessutom ingår i de flesta fall ett resonemang kring hur den aktuella faktorn eller det aktuella området behandlas i prognosarbeten och ibland råd om hur projektets resultat skulle kunna beaktas i prognossammanhang. Vi tycker att den valda punktformen överensstämmer väl med projektets arbetssätt där vi, även om vi i princip täckt av alla elanvändningsområden, fokuserat på olika förhållanden som vi bedömt vara av särskilt intresse. Vi har alltså grävt olika djupt i olika delar av det elanvändningsområde som vi studerat. I många fall är resultaten kvalitativa, men det finns också ett antal fall där vi kvantifierar olika effekter. De tjugo punkterna omfattar slutsatser kring de viktigaste elanvändningsområdena och påverkansfaktorerna för elanvändningens utveckling: Elprisets betydelse BNP-utvecklingens koppling till industrins elanvändning Strukturomvandling inom industrin El för uppvärmning Servicessektorns elanvändning Konsekvenser av värmepumpexpansionen Hushållselens utveckling Dessutom finns flera slutsatser kring prognosmetoder bland de tjugo punkterna. Det gäller: Kombinationer av metoder En metodutvecklingsidé Uppdelning av driftel i delområden Därutöver tar vi också upp: Beteendets påverkan på elanvändningen Elanvändningen inom den nordiska fjärrvärmeproduktionen Naturgasens utveckling och dess påverkan på elanvändningen Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 3

6 Elanvändning 2003 i Norden Totalt och per capita TWh/år Sverige Norge Danmark Finland Driftel mm Elvärme Hushållsel Hushållsel och elvärme Industri Så här ser elanvändningen ut för de stora delområden som vi studerat¹. Fördelningen på huvudgrupperna är ganska likartad, med Danmark som undantag. Där finns mycket lite elvärme, och totalanvändningen är låg. I Finland tar industrin en större andel av elen än i de andra länderna. Notera att statistiken i Norge inte medger en uppdelning mellan elvärme och hushållsel. MWh/person,år 25 22,5 20 5, ,5 15,6 2,6 6,7 3,4 2,5 10 2,6 2,0 2,2 5,5 5 10,3 1,9 6,2 0,2 1,6 8,5 0 1,7 Sverige Norge Danmark Finland Driftel mm Elvärme Hushållsel Hushållsel och elvärme Industri Fördelar vi elanvändningen per invånare stiger Norge fram som världens (efter Island) mest elintensiva land per invånare, främst på grund av elintensiv industri och mycket elvärme i både bostäder och lokaler. Sverige och Finland är likartade vad gäller per-capita-användning, dock med större industri-el i Finland. Danmark har bara en tredjedel av sina nordiska grannars genomsnittliga elanvändning per capita. ¹ Vår analys omfattar den absoluta huvuddelen av all slutlig elanvändning i länderna. De sektorer som vi inte studerat är el för transporter, för jordbruk och för delar av energiomvandlingssektorn. De utgör högst 5% av all elanvändning, i Danmark dock ca 15% (jordbruk och energiomvandling är större där). 4 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

7 Innehåll Förord: Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter Hög ekonomisk tillväxt innebär inte självklart en ökad elanvändning inom industrin Basindustrin i Norden är känslig för elpriset Förändrad branschsstruktur är den viktigaste förklaringen till att elanvändningen ökar långsammare i industrin Den specifika elanvändningen minskar inom den nordiska industrin Andelen returpapper i tillverkningen av tidningspapper har stor påverkan på elanvändingen i Norden Vilken typ av papper som produceras i de nordiska pappersbruken, finpapper eller tidningspapper, har stor påverkan på elanvändningen Trendbrott för hushållselen i Norden? Framtida ökning kan bli marginell God detaljkunskap om hushållens elanvändning är inte nödvändigtvis det bästa prognosunderlaget En del av hushållselens påverkansfaktorer är urskiljbara, men ger inte hela svaret Människor med gröna värderingar är inte mer energisnåla än andra Värmepumpsvågen minskar inte småhusens elberoende men minskar elanvändningen Uppvärmningsbytena ser totalt ut att minska elen, men utvecklingen kan ta en annan väg Elvärmen i Sverige är inte längre lika känslig för elprisökningar Driftelen i kommersiella lokaler styrs starkt av verksamhetens krav, och väntas öka Statistikposten driftel är heterogen fyra delområden med olika drivkrafter Elanvändningen i den nordiska fjärrvärmeproduktionen minskar Naturgasens utveckling har måttlig påverkan på elanvändningen Valet av prognosmetod påverkar prognosen. Kombinera gärna metoder Hur Norden utnyttjar skogen har stor betydelse för elanvändningen och elbalansen Politiska beslut i Norge är viktiga för metallindustrin och kan påverka elanvändningen i Norden med uppemot 20 TWh...26 Slutord: Fortsatt uppföljning av elanvändningens utveckling...27 Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 5

8

9 1 Hög ekonomisk tillväxt innebär inte självklart en ökad elanvändning inom industrin Sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten i samhället och elanvändningen inom industrin har varierat historiskt. Nu är vi inne i en period som innebär att BNP ökar betydligt mer än elanvändningen. Mycket talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Under en period i början av 1980-talet skedde en mycket kraftig ökning av elanvändningen, bl.a. som en reaktion på den kraftiga oljeprisuppgången under 70-talet. En annan viktig förklaring till att elanvändningen ökade är de nedskrivningar av de nordiska valutorna som skedde från 1970 fram till tidiga 90-talet vilket gynnat basindustrin betydligt mer än annan industri. Under åren ökade industrins elanvändning i Sverige, Norge och Danmark ungefär lika mycket som BNP (43% respektive 31%). I början 1990-talet skedde ett trendbrott. Industrins elanvändning ökade från 1992 till 2002 endast med 9% medan BNP ökade med hela 47%. GDP and electricity use in industry, 1995=100 Sweden, Norway and Denmark Det finns i flera förklaringar till detta trendbrott. För det första skedde en kraftig expansion inom framför allt telekomindustrin och läkemedelsindustrin som använder BNP El relativt lite el i förhållande till produktionsvärdet medan elkrävande basindustrierna utvecklades betydligt långsammare. För det andra bromsades utvecklingen mot större elintensitet i de redan elintensiva företagen. Den intressanta frågan är om denna utveckling kommer att fortsätta eller om vi får en återgång till tidigare observerade samband mellan elanvändning och industriproduktion? De förklaringsfaktorer som är värda att titta närmare på är: Den generella ekonomiska politiken och hur den kan förväntas påverka tillväxten i olika industrisektorer. Alltt talar här för att den devalveringspolitik som bedrevs tidigare inte kommer att upprepas. Elprisnivån i Norden. Här har skett en snabb ökning det senaste året som vi ännu inte har sett konsekvenserna av. Möjlighet att gå från mer elintensiva processer och produkter till mindre elintensiva. Samtliga dessa faktorer påverkar elanvändningen i industrisektorn nedåt. Det kan i och för sig ifrågasättas om BNP över huvud taget är ett bra mått att relatera industrins elanvändning till då BNP också innehåller tjänstesektorn. Industrins andel av BNP är dock ganska konstant under den studerade tidsperioden. Det finns i princip två metoder som tillämpas i prognossammanhang. Den första metoden innebär att det skapas en totalmodell över ekonomin en förändring i priset på en insatsvara, exempelvis el, leder till strukturförändringar. Ett problem med dessa allmänna jämviktsmodeller är att ekonomin inte beskrivs så detaljerat som man skulle önska. Metod två innebär att man antar ett generellt samband mellan tillväxt och elanvändning, exempelvis att elanvändningen växer lika snabbt som BNP. För de mest elintensiva branscherna görs sedan separata bedömningar. Dessa bedömningar baseras i Sverige bl.a. på statistiska analyser på delbranschnivå, medan man i Finland frågar industriföretagen vad man själva tror om framtiden. Detta kan kanske delvis förklara varför man i Finland tror på en så stark tillväxt i de elintensiva branscherna. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 7

10 2 Basindustrin i Norden är känslig för elpriset Norge är världens mest elintensiva land per capita efter Island. Finland och Sverige kommer på fjärde och femte plats. Förklaringen till den höga elkonsumtionen i Norden är i första hand att vi har en stor elkrävande basindustri som har kunnat växa sig stark med hjälp av god tillgång på el och konkurrenskraftiga elpriser. Därför är nordisk industri mycket mer känslig för elpriser än andra länders industrier. I det som brukar betraktas som våra basindustrier skog, malm, järn och stål, kemi används det i Norden årligen ca 120 TWh elkraft. Elkraft är en viktig insatsvara i produktionen och är ofta helt nödvändig för processen. Totalt svarar dessa branscher för 25% av industriproduktionen men 75% av elanvändningen. Vi har använt oss av två olika metoder för att bedöma hur företagen påverkas av höjda elpriser, en statistisk metod och en mer kvalitativt metod baserad på intervjuer. Elpriskänslighet statistisk metod Med den statistiska metoden studerar vi förhållandet mellan genomsnittlig vinstnivå i respektive industri och elanvändning. Med enkel matematik kan vi beräkna vid vilket elpris företagen slutar att tjäna tillräckligt för att säkerställa en långsiktig överlevnad. Den bild vi får fram är att vi kan förvänta oss stora effekter redan när vi passerar 200 kronor/ MWh, vilket som bekant redan skett. Om elpriserna fortsätter att stiga kommer anpassningarna fortsätta. Effekterna kommer inte omedelbart utan det kommer i första hand påverka viljan att återinvestera i anläggningarna i Norden. De största invändningarna med denna statistiska metod är att vi inte tar hänsyn till eventuella samband mellan försäljningspriset på företagens produkter och elprisnivån. Om företagen kan kompensera sig för ökade elpriser genom ökade priser på sina produkter blir naturligtvis konsekvenserna mindre. Kina-effekten har de senaste åren bidragit till att öka priserna på olja och kol, men även på metaller och malmer. Dettar har även medfört att vissa industribranscher har tålt ett högre elpris än vad som framgår av figuren. (Figuren är skattad på statistik från år 2000 och från 90-talet). Detta är något som bör studeras mer ingående. SEK/MWh Basindustrins beroende av elpriser Basindustrins beroende av elpriser 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0, TWh Elpriskänslighet intervjuer Vår andra metod, intervjuer med branschföreträdare, ger ungefär samma bild. Analysen visar att det ofta är svårt att finna några alternativ till el i specifika industriprocesser, åtminstone på kort sikt. Förutsatt att företagen inte är beroende av andra lokala råvaror, som exempelvis skogsnäringen och gruvnäringen, måste de mest elintensiva företagen helt enkelt lokalisera sin produktion till regioner där elpriset är lågt. En annan viktigt fråga är hur mycket som investeras i industriell mottrycksproduktion som ger en egen elproduktion som medför lägre inköp av elkraft. Lönsamheten i sådana investeringar beror bl.a. på elpriserna Man tar alltid hänsyn till industrins elpriskänsligheten i mera långsiktiga efterfrågeprognoser, även om man ofta gör de långtifrån så explicit som i den statistiska analysmodell vi använt. 8 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

11 3 Förändrad branschsstruktur är den viktigaste förklaringen till att elanvändningen ökar långsammare i industrisektorn I samtliga länder ser vi att den elintensiva basindustrin växer långsammare än övrig industri. I vissa branscher och i vissa länder har tillväxten t.o.m. helt upphört. Med den stora skillnad i elintensitet som finns mellan olika branscher får det omedelbart ett genomslag på elanvändningen. Av den svenska industriproduktionsbilden framgår att kemi och övrig industri vuxit mycket under de senaste tio åren, drivna av läkemedel och telekommunikationer. Stabiliseringen av valutorna har medfört att basnäringarna inte längre får samma hjälp av devalveringar som tidigare. Detta är ett skäl till att basnäringarna haft en långsam tillväxt de senaste åren. Tillväxten i olika industribranscher i Sverige framgår av figuren nedan. I samtliga nordiska länder har man genomgått betydande ekonomiska kriser under de senaste decennierna. Tidigare devalveringspolitik har successivt ersatts med en låginflationspolitik. Effekten har blivit att respektive lands valuta har stabiliserats mot D-mark och senare Euro. 180 Tillväxt Sverige, 1995= Växelkurser mot EUR (DEM) Skog Metall Kemi Övrigt SEK NOK FIM DKK 20 Industrin BNP Skillnaden i energiintensitet mellan olika branscher medför att elanvändningen stagnerar samtidigt som industrin växer. 0,50 kwh per SEK förädlingsvärde 2002, 2000 års prisnivå Mellan 1980 och -92 halverades nästan den svenska kronan mot D-mark och EUR. Detta innebar exempelvis nästan fördubblade intäkter för massa och pappersindustrin jämfört med företag i EUR-länder, medan kostnaderna endast ökade marginellt. 0,40 0,30 0,20 0,10 SE SF NO DK Trots en stabilare valuta har länderna byggt upp överskott i bytesbalansen, som ofta har blivit mycket betydande. Sverige har ett överskott i bytesbalansen som överstiger hela 5% av BNP. Detta talar snarare för en förstärkning av de nordiska valutorna än en försvagning. 0,00 Skogsindustri Metall Kemi Övrig industri Total industri Slutsatsen är att basindustrin inte kan räkna med någon hjälp av nedskrivningar av de nordiska valutorna som på 70- och 80-talen. Med uppskrivningar av de nordiska valutorna, p.g.a. överskott i bytesbalansen, skulle situationen för dessa näringar förvärras. Detta beaktas delvis med de allmänna jämviktsmodeller som används vid prognosarbete. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 9

12 4 Den specifika elanvändningen minskar inom den nordiska industrin Den specifika elanvändningen har kontinuerligt sjunkit inom industrin. I Norge, som har haft de lägsta elpriserna, är elintensiteten högst i Norden. Utvecklingen mot lägre specifik elanvändning beror både på en förändrad produktmix inom en bransch och på en teknisk vardagsrationalisering. Den specifika användningen inom pappers- och massaindustrin påverkas i hög grad av respektive lands produktmix. Norge har störst andel tidningspapper, och Finland störst andel finpapper. Sverige ligger emellan, men gör tidningspapper med en allt större andel returmassa. Inom kemisk industri utmärker sig Norge med en ryckig produktion av bl a konstgödsel. I Sverige har vi en relativt stabil produktion av elintensiv baskemi, men en allt större produktion av elsnål läkemedel drar ner specifik elanvändning. 0,30 Massa och papper, kwh/sek produktionsvärde 0,30 Kemi, kwh/sek produktionsvärde 0,25 0,25 0,20 0,15 0,10 SE NO SF 0,20 0,15 0,10 SE NO SF DK 0,05 0,05 0, , Inom stålindustrin ser vi en utveckling mot allt större andel masugnsbaserad ståltillverkning, och allt mindre del baserad på ljusbågsugnar, vilket drar ner specifik elanvändning. Dessutom sker en successiv teknikutveckling. För övrig industri, exempelvis verkstadsindustrin har det också skett en kraftig förbättring av eleffektiviteten, särskilt i Norge (men från en mycket hög nivå). I Danmark räknar prognosmakarna med ett trendbrott där tidigare minskning av den specifika elanvändningen ersätts av en viss ökning. 0,80 Metall, kwh/sek produktionsvärde 0,035 Övrig industri, kwh/sek produktionsvärde 0,70 0,030 0,60 0,50 0,40 0,30 SE NO SF 0,025 0,020 0,015 SE NO SF DK 0,20 0,010 0,10 0,005 0, , I prognossammanhang studeras den historiska förbättringen av den specifika elförbrukningen, och normalt antas denna utveckling fortsätta. Man försöker bl.a. ta hänsyn till förändrad produktmix, t ex mot en större andel masugnsbaserad ståltillverkning på bekostnad på skrotbaserad i mer elkrävande ljusbågsugnar. Den senaste danska prognosen innebär dock ett trendbrott för övrig industri, där man inte räknar med någon fortsatt minskning av den specifika elanvändningen. 10 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

13 5 Andelen returpapper i tillverkningen av tidningspapper har stor påverkan på elanvändningen i Norden Om tidningspappersproduktionen som baseras på returpapper ökar med 10% minskar elanvändningen 0,6 TWh i Sverige och ungefär lika mycket i vardera Finland och Norge. Det motsatta gäller vid en minskning av andelen returpapper. Det går åt ca kwh el vid tillverkning av ett ton jungfrulig termomekanisk massa medan elförbrukningen är ca 300 kwh per ton returpapperbaserad massa (DIP-massa). Det beror på att elkrävande mekanisk finfördelning av skogsråvaran ersätts med kemiska metoder i framställningen av DIP-massa. Med ca 3 miljoner ton produktion av tidningspapper i Sverige innebär 10% övergång till DIP-massa en lägre elförbrukning på ca 0,6 TWh per år och vice versa. Det rör sig om ungefär samma nivåer i Finland och Norge, vilket ger en total förändring av den nordiska elanvändningen på 1,5-2 TWh per år vid en 10 procentig omläggning. Övergång till DIP-massa medför å andra sidan ett högre utnyttjande av externa bränslen, främst olja. Finns det möjligheter att använda naturgas är detta en fördel. På kontinenten har man två fördelar jämfört med returpapperbaserad tidningspappersproduktion i Norden. För det första har man geografiskt nära till stora mängder returpapper och slipper importera som exempelvis svensk massa- och pappersindustri måste göra. För det andra har man ofta tillgång till naturgas. Därför kan nordisk massa och pappersindustri här ha en konkurrensnackdel. Detta minskar sannolikheten för att vi i Norden ska öka andelen DIP-massa. I Sverige hanteras denna fråga vid prognosarbetet eftersom den redan har fått en stor betydelse för branschens elförbrukning. I Norge, där DIP-produktionen är mycket mindre, beaktas inte frågan i lika hög grad som i Sverige. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 11

14 6 Vilken typ av papper som produceras i de nordiska pappersbruken, finpapper eller tidningspapper, har stor påverkan på elanvändningen Inriktningen inom massa- och pappersindustrin har stor betydelse för elanvändningen. Om den svenska tidningspappersproduktionen skulle minska med 10% (0,3 miljoner ton) skulle vedråvara finnas för 0,2 miljoner ton i ökad finpappersproduktion. Elförbrukningen skulle då minska med ca 0,8 TWh, och mottrycksproduktionen kunna öka med 0,25 TWh utifrån dagens genomsnittliga pappersbruk. I nya anläggningar skulle mottrycksproduktionen kunna täcka hela anläggningens elbehov. Det omvända gäller om andelen tidningspapper ökar. Tillverkning av kemisk massa Vid tillverkning av blekt sulfatmassa vid ett integrerat massa- och pappersbruk ligger elenergiförbrukningen på ca 650 kwh/ton. Av detta producerades i Sverige 100 kwh/ton i egna mottrycksanläggningar. Av den egenproducerade kraften producerades ca 65% av interna bränslen, ca 20% av olja och återstoden av andra externa bränslen. Verkningsgraden i mottrycksanläggningarna var år 2000 i genomsnitt 89% i dessa bruk. År 2000 producerades ca 1,7 miljoner ton blekt sulfatmassa i integrerade massa- och pappersbruk i Sverige. Denna massa pumpas direkt till pappersproduktionen. En större produktion, 3,6 miljoner ton, producerades som avsalumassa. År 2000 producerade svenska bruk ca 1,8 miljoner ton finpapper, med 40% vedutbyte. Vid tillverkning av finpapper, som är ett exempel på papper som baseras på kemisk massa, är elanvändningen ca 650 kwh/ton. Av detta tillverkades i genomsnitt ca 300 kwh/ton i egen mottrycksproduktion (både massa och pappersproduktion). Av den egenproducerade kraften baserades ca 40% på externa bränslen, varav hälften olja, och ca 80 kwh på interna bränslen. Verkningsgraden i denna mottrycksproduktion var år 2000 i genomsnitt 90%. I Finland är produktionen av finpapper och kemisk avsalumassa större, och har dessutom en större mottrycksproduktion per ton. Den norska produktionen är mindre. Energiåtgång vid produktion av mekanisk massa I ett integrerat massa- och pappersbruk som tillverkar tidningspapper är elförbrukningen för att producera ett ton termomekanisk massa ca 2300 kwh. Av detta köptes år 2000 nästan allt, endast 4 kwh/ton producerades i genomsnitt i egna mottrycksanläggningar. Produktionen av tidningspapper uppvisar liknande energiförbrukningsmönster som finpapperstillverkningen. Den egenproducerade mottrycksproduktionen är dock mindre (ca 50 kwh/ton). Här går det inte att elda avlutar, utan det enda interna bränslet är i stort sett bark. Den svenska produktionen av tidningspapper uppgick år 2000 till 2,9 milj ton, med 60% vedutbyte. I Finland har man valt att producera en större andel finpapper jämfört med Sverige och Norge. Dessutom utnyttjar man mottrycksunderlaget som fås vid finpappersproduktion i högre grad än i Sverige. Finpapper baserat på kemisk massa är emellertid mera kapitalintensiv än papperstillverkning baserad på mekanisk massa. Förutom elpriser och kapitalkostnader finns det marknadsskäl som avgör om branschen kommer att ändra produktmixen i de nordiska bruken. 12 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

15 7 Trendbrott för hushållselen i Norden? Framtida ökning kan bli marginell Alla fyra nordiska länder prognoserar en ökning av hushållselanvändningen. Prognoserna kan dock vara flera TWh för höga sett till Norden samlat. Uppgången har nämligen redan brutits i Danmark och Sverige och kan komma att brytas även i Finland och Norge. De officiella prognoserna i Danmark, Finland, Norge och Sverige visar på en uppgång i hushållselsanvändningen för de kommande 10 åren på sammanlagt 6-7 TWh. Prognoserna är troligen främst en framskrivning av den historiska ökningen och/eller baseras på prognoser om den framtida utvecklingen av den privata konsumtionen och det samband som historiskt funnits till hushållselen. Trendbrott Men i Danmark och Sverige, och eventuellt även i Norge, har vi idag ingen ökning av hushållselen per capita, och har inte haft på många år. Det har skett ett trendbrott. Det danska kom kring 1988, det svenska kring 1995 och i Norge kan vi ha haft ett trendbrott 1997/98. I Danmark och Sverige steg hushållsanvändningen, före trendbrotten, med i genomsnitt cirka 3% per år. Efter trendbrotten har den specifika elanvändningen legat på en konstant nivå. Trots dessa trendbrott, prognostiseras alltså en framtida ökning, på cirka 1% per år. Men sett till utvecklingen under den gångna tioårsperioden är en sådan ökningstakt högst osäker. Ännu inget trendbrott i Finland Finland har fortfarande en årlig ökning av hushållselen. Men de danska och svenska trendbrotten (1988 resp. 1995) kan mycket väl få efterföljare i Finland under de kommande tio åren. Ser man till de faktorer (se nedan) som kan ligga bakom de dansk/svenska trendbrotten, är detta fullt möjligt. Då skulle en alternativ prognos för de fyra länderna kunna bli en marginell ökning av elanvändningen, eller ingen ökning alls. Skälen till trendbrotten Skälen till de danska och svenska trendbrotten är inte lättanalyserade, men några faktorer är väsentliga: Nettoeffekten av det successivt ökade apparatinnehavet och den samtidiga nedgången i specifik förbrukning för respektive apparat, blir en minskning relativt snabbt efter att apparaten fått fäste på marknaden (se också punkt 9). Dessa vågor av nya apparater (vitvaruvågen, brunvaruvågen, etc.) ger successivt allt mindre vågtoppar (mätt som förbrukad el), vilket begränsar ökningen av elanvändningen trots ständigt nya vågor. Kanske ett genomslag av att effektiviseringen också påverkar nya apparattrender så att de inte startas med lika hög förbrukning (se också punkt 9). Dold elvärme: I bl.a. Sverige utgör värmeutrustning (golvvärme, handdukstorkar etc.) en allt större andel av hushållselen. Här är det alltså elvärme som bokförs som hushållsel i statistiken. Om vi skulle räkna bort detta från hushållselen skulle vi eventuellt t.o.m. se en nedgång i hushållselen under senare år i Sverige. Det förstärker resonmanget om trendbrott ovan. Även stand-by som nu uppmärksammas kommer säkert att effektiviseras med tiden. Varför visar då de officiella prognoserna på ökad hushållselsanvändning? Främsta skälet är att de gjorts som trendframskrivningar av den historiska ökningen (Finland, Norge) och/eller baserats på prognoser om den framtida utvecklingen av den privata konsumtionen (Sverige, Danmark). Båda dessa metoder har den nackdelen att trendbrott är svårt att förutsäga. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 13

16 8 God detaljkunskap om hushållens elanvändning är inte nödvändigtsvis det bästa prognosunderlaget Detta projekt har haft till uppgift att identifiera grundläggande faktorer som påverkar elanvändningen och dess utveckling. En viktig slutsats från projektets analyser av hushållselen, är dock att god detaljkunskap om hushållens elanvändning och energibeteende inte nödvändigtvis ger det bästa underlaget för prognoser om den framtida utvecklingen. De bottom-up analyser som krävs, blir så komplexa att prognosmakarna istället väljer top-down analyser. För att bättre förstå hushållselsanvändningen och kunna prognostisera dess utveckling, är ett angreppssätt att studera och analysera de grundläggande faktorer som påverkar elanvändningen. Listan över sådana påverkansfaktorer kan göras lång. Såväl i detta projekt som i många andra arbeten har man gjort noggranna analyser av hur enskilda och kombinationer av dessa faktorer påverkar elanvändningen. Det mest omfattande arbetet i Norden har utförts av den danska Energistyrelsen. Exemplet Energistyrelsen Energistyrelsen har under minst 20 år kartlagt hushållens elförbrukning. Man har idag statistik för åtskilliga år över hushållens apparatinnehav och förbrukningen per apparat. Man har också statistik över hur apparaterna används och hur denna användningen utvecklats under åren. Detaljeringsgraden i Energistyrelsens databas är mycket hög. Statistik finns för olika hustyper, alla de viktigaste hushållsapparaterna, olika användningsmönster och beteenden, etc. I den utrustningsrelaterade statistiken i databasen kan man bl.a. avläsa hur hushållsapparaternas årliga förbrukning och apparatinnehavet per hushåll utvecklats genom åren. I den beteenderelaterade statistiken kan man avläsa hur olika apparater används. För att kunna hantera den stora komplexiteten i sin statistik har Energistyrelsen byggt en modell. En modell som successivt blivit alltmer detaljerad och omfattande i takt med att kunskapen om hushållens elanvändning ökat och databasen blivit allt större. Ett av syftena med denna modell har varit att direkt kunna använda den som prognosverktyg, och den har också använts på detta sätt under ett antal år. Idag används den dock inte på detta direkta sätt i prognosarbetet, utan mer som kunskapskälla. Skälet är att den blivit alltför komplicerad att använda som prognosverktyg, då den i takt med att den blir allt mer detaljerad kräver allt mer förfinade indata om hur bl.a. hushållens beteenden utvecklas framöver. Arbetet med att ta fram dessa indata har blivit övermäktigt för prognosmakarna. Den paradoxala slutsatsen Energistyrelsens prognosmakare låter alltså inte längre sin egen detaljerade hushållsmodell generera prognoserna. De överger samtidigt den metod i prognosarbetet som bygger på detaljkunnandet. En metod som vi kan säga baseras på en s.k. bottom-up-ansats. Istället väljer de en helt annan metod, baserad på en top-down-ansats, där prognoserna om den framtida utvecklingen av hushållens elanvändning baseras på sambandet mellan utvecklingen av hushållens samlade privata konsumtion och elanvändningen. Den paradoxala slutsatsen blir alltså att ökad detaljkunskap om hushållen elanvändning och energibeteende leder till svårigheter med att använda denna som prognosverktyg och att huvudansatsen istället blir top-down. Trots svårigheten att utnyttja en alltför detaljerad kunskap om hushållens elanvändning i det direkta prognosarbetet, är det projektets uppfattning att man som prognosmakare ändå har mycket värdefull kunskap att hämta i detaljunderlaget. Denna kunskap kan utveckla prognoserna, på samma sätt som prognosmakarna idag utnyttjar detaljkunnande om industrin. Därför finns skäl att fortsätta sträva efter ett ökat detaljkunnande, både om hushållens apparater och om hur de används. 14 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning

projektinriktad forskning och utveckling Bebyggelsens energianvändning projektinriktad forskning och utveckling 2005-08-28 Bebyggelsens energianvändning 1993-2003 Uppföljning av från 1995 års energikommission, för Boverkets projekt Energieffektivisering 1. Introduktion Denna

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050

Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 2030 och 2050 north european power perspectives Guldkorn och nya insikter om Elanvändningen i Sverige 23 och 25 Bo Rydén, Profu NEPP-konferens 5 februari, 216 Elanvändning i Sverige 197 213 (exkl. distr. förluster)

Läs mer

Fjärrvärmen i framtiden - behovet

Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärme 1970 2008 enligt Energiläget Många sådana här tidningsartiklar ser man Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 2025 av

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Elanvändningen i Sverige

Elanvändningen i Sverige north european power perspectives Tjugo slutsatser och nya insikter om Elanvändningen i Sverige Profu Sweco Energiforsk Lunchpresentation på IVA 15 december, 215 Bo Rydén, Profu Viktiga slutsatser och

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

El för framtiden ett användarperspektiv

El för framtiden ett användarperspektiv El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Scenarier för den framtida elanvändningen

Scenarier för den framtida elanvändningen Scenarier för den framtida elanvändningen En specialstudie IVA-projektet Vägval el Med särskilt stöd av Innehåll Sammanfattning... 4 En bedömning av Sveriges elanvändning fram till 2050... 6 Inga trendbrott

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p.

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport

Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport Windcap Fond 2 AB Halvårsrapport 2011-06-30 Högre elproduktion, intäkter och resultat i intressebolaget än föregående år. Nedskrivning på innehavet av elcertifikat pga sjunkande elcertifikatpriser. Nyemission

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade. 1 (11) Läget på elmarknaden Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

1 Kostnader för olika aktörer av kärnkraftbortfallet förra vintern

1 Kostnader för olika aktörer av kärnkraftbortfallet förra vintern Miljoner SEK UPPDRAG Kärnkraftsföretagens vinster Q1 år 21 UPPDRAGSNUMMER 546577 UPPDRAGSLEDARE Kaj Forsberg UPPRÄTTAD AV Pär Lydén, Per Erik Springfeldt och Kaj Forsberg DATUM 1 Kostnader för olika aktörer

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer