Elanvändningen i Norden om 10 år. Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

Transkript

1 Elanvändningen i Norden om 10 år Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

2 ELFORSK Mars 2006 Grafisk formgivning Solveig Vedin Tryck Planograf

3 Elanvändningen i Norden om 10 år Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

4 Projektet har finansierats av Falkenberg Energi, Eon, Fortum, Göteborg Energi, Jämtkraft, Karlstads Energi, Mälarenergi, Nässjö Affärsverk, Statens Energimyndighet, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Öresundskraft. Arbetet har utförts av Profu AB i samverkan med EME Analys AB och Energimyndigheten under ledning av Håkan Sköldberg från Profu.

5 Förord Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter Åren 2002 och 2003 bröts en långvarig ökning av elanvändningen i de nordiska länderna. Många tolkade detta som ett trendbrott och såg framför sig en lång period med sjunkande efterfrågan. Andra menade att nedgången berodde på tillfälligheter och väntade sig en fortsatt uppgång. Sedan 2003 har vi åter sett elefterfrågan öka. Ökningen i NordPool-området var 2,2% mellan 2003 och 2004 och 1,4% mellan 2004 och Efterfrågan är idag i stort sett på samma nivå som Vad är orsakerna till de svängningar vi ser? Vad driver elanvändningen på sikt? Hur påverkas elanvändningen av olika faktorer? Är det bara elpriset som driver utvecklingen? Detta är något av bakgrunden till projektet Elanvändningen i Norden om 10 år som Elforsk startade i december Resultatet finns noga beskrivet i vår huvudrapport med titeln Elanvändningen i Norden om 10 år, Elforskrapport nr 06:05. Rapporten kan beställas från Elforsk, eller laddas ned gratis från Elforsks hemsida. I denna skrift har vi lyft fram ett urval av de viktigaste resultaten som tagits fram inom projektet. Resultaten presenteras här i punktform. I varje punkt har vi strävat efter att lyfta fram ett tydligt resultat och/eller slutsats samt att underbygga detta med en kort resonerande text. Dessutom ingår i de flesta fall ett resonemang kring hur den aktuella faktorn eller det aktuella området behandlas i prognosarbeten och ibland råd om hur projektets resultat skulle kunna beaktas i prognossammanhang. Vi tycker att den valda punktformen överensstämmer väl med projektets arbetssätt där vi, även om vi i princip täckt av alla elanvändningsområden, fokuserat på olika förhållanden som vi bedömt vara av särskilt intresse. Vi har alltså grävt olika djupt i olika delar av det elanvändningsområde som vi studerat. I många fall är resultaten kvalitativa, men det finns också ett antal fall där vi kvantifierar olika effekter. De tjugo punkterna omfattar slutsatser kring de viktigaste elanvändningsområdena och påverkansfaktorerna för elanvändningens utveckling: Elprisets betydelse BNP-utvecklingens koppling till industrins elanvändning Strukturomvandling inom industrin El för uppvärmning Servicessektorns elanvändning Konsekvenser av värmepumpexpansionen Hushållselens utveckling Dessutom finns flera slutsatser kring prognosmetoder bland de tjugo punkterna. Det gäller: Kombinationer av metoder En metodutvecklingsidé Uppdelning av driftel i delområden Därutöver tar vi också upp: Beteendets påverkan på elanvändningen Elanvändningen inom den nordiska fjärrvärmeproduktionen Naturgasens utveckling och dess påverkan på elanvändningen Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 3

6 Elanvändning 2003 i Norden Totalt och per capita TWh/år Sverige Norge Danmark Finland Driftel mm Elvärme Hushållsel Hushållsel och elvärme Industri Så här ser elanvändningen ut för de stora delområden som vi studerat¹. Fördelningen på huvudgrupperna är ganska likartad, med Danmark som undantag. Där finns mycket lite elvärme, och totalanvändningen är låg. I Finland tar industrin en större andel av elen än i de andra länderna. Notera att statistiken i Norge inte medger en uppdelning mellan elvärme och hushållsel. MWh/person,år 25 22,5 20 5, ,5 15,6 2,6 6,7 3,4 2,5 10 2,6 2,0 2,2 5,5 5 10,3 1,9 6,2 0,2 1,6 8,5 0 1,7 Sverige Norge Danmark Finland Driftel mm Elvärme Hushållsel Hushållsel och elvärme Industri Fördelar vi elanvändningen per invånare stiger Norge fram som världens (efter Island) mest elintensiva land per invånare, främst på grund av elintensiv industri och mycket elvärme i både bostäder och lokaler. Sverige och Finland är likartade vad gäller per-capita-användning, dock med större industri-el i Finland. Danmark har bara en tredjedel av sina nordiska grannars genomsnittliga elanvändning per capita. ¹ Vår analys omfattar den absoluta huvuddelen av all slutlig elanvändning i länderna. De sektorer som vi inte studerat är el för transporter, för jordbruk och för delar av energiomvandlingssektorn. De utgör högst 5% av all elanvändning, i Danmark dock ca 15% (jordbruk och energiomvandling är större där). 4 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

7 Innehåll Förord: Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter Hög ekonomisk tillväxt innebär inte självklart en ökad elanvändning inom industrin Basindustrin i Norden är känslig för elpriset Förändrad branschsstruktur är den viktigaste förklaringen till att elanvändningen ökar långsammare i industrin Den specifika elanvändningen minskar inom den nordiska industrin Andelen returpapper i tillverkningen av tidningspapper har stor påverkan på elanvändingen i Norden Vilken typ av papper som produceras i de nordiska pappersbruken, finpapper eller tidningspapper, har stor påverkan på elanvändningen Trendbrott för hushållselen i Norden? Framtida ökning kan bli marginell God detaljkunskap om hushållens elanvändning är inte nödvändigtvis det bästa prognosunderlaget En del av hushållselens påverkansfaktorer är urskiljbara, men ger inte hela svaret Människor med gröna värderingar är inte mer energisnåla än andra Värmepumpsvågen minskar inte småhusens elberoende men minskar elanvändningen Uppvärmningsbytena ser totalt ut att minska elen, men utvecklingen kan ta en annan väg Elvärmen i Sverige är inte längre lika känslig för elprisökningar Driftelen i kommersiella lokaler styrs starkt av verksamhetens krav, och väntas öka Statistikposten driftel är heterogen fyra delområden med olika drivkrafter Elanvändningen i den nordiska fjärrvärmeproduktionen minskar Naturgasens utveckling har måttlig påverkan på elanvändningen Valet av prognosmetod påverkar prognosen. Kombinera gärna metoder Hur Norden utnyttjar skogen har stor betydelse för elanvändningen och elbalansen Politiska beslut i Norge är viktiga för metallindustrin och kan påverka elanvändningen i Norden med uppemot 20 TWh...26 Slutord: Fortsatt uppföljning av elanvändningens utveckling...27 Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 5

8

9 1 Hög ekonomisk tillväxt innebär inte självklart en ökad elanvändning inom industrin Sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten i samhället och elanvändningen inom industrin har varierat historiskt. Nu är vi inne i en period som innebär att BNP ökar betydligt mer än elanvändningen. Mycket talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Under en period i början av 1980-talet skedde en mycket kraftig ökning av elanvändningen, bl.a. som en reaktion på den kraftiga oljeprisuppgången under 70-talet. En annan viktig förklaring till att elanvändningen ökade är de nedskrivningar av de nordiska valutorna som skedde från 1970 fram till tidiga 90-talet vilket gynnat basindustrin betydligt mer än annan industri. Under åren ökade industrins elanvändning i Sverige, Norge och Danmark ungefär lika mycket som BNP (43% respektive 31%). I början 1990-talet skedde ett trendbrott. Industrins elanvändning ökade från 1992 till 2002 endast med 9% medan BNP ökade med hela 47%. GDP and electricity use in industry, 1995=100 Sweden, Norway and Denmark Det finns i flera förklaringar till detta trendbrott. För det första skedde en kraftig expansion inom framför allt telekomindustrin och läkemedelsindustrin som använder BNP El relativt lite el i förhållande till produktionsvärdet medan elkrävande basindustrierna utvecklades betydligt långsammare. För det andra bromsades utvecklingen mot större elintensitet i de redan elintensiva företagen. Den intressanta frågan är om denna utveckling kommer att fortsätta eller om vi får en återgång till tidigare observerade samband mellan elanvändning och industriproduktion? De förklaringsfaktorer som är värda att titta närmare på är: Den generella ekonomiska politiken och hur den kan förväntas påverka tillväxten i olika industrisektorer. Alltt talar här för att den devalveringspolitik som bedrevs tidigare inte kommer att upprepas. Elprisnivån i Norden. Här har skett en snabb ökning det senaste året som vi ännu inte har sett konsekvenserna av. Möjlighet att gå från mer elintensiva processer och produkter till mindre elintensiva. Samtliga dessa faktorer påverkar elanvändningen i industrisektorn nedåt. Det kan i och för sig ifrågasättas om BNP över huvud taget är ett bra mått att relatera industrins elanvändning till då BNP också innehåller tjänstesektorn. Industrins andel av BNP är dock ganska konstant under den studerade tidsperioden. Det finns i princip två metoder som tillämpas i prognossammanhang. Den första metoden innebär att det skapas en totalmodell över ekonomin en förändring i priset på en insatsvara, exempelvis el, leder till strukturförändringar. Ett problem med dessa allmänna jämviktsmodeller är att ekonomin inte beskrivs så detaljerat som man skulle önska. Metod två innebär att man antar ett generellt samband mellan tillväxt och elanvändning, exempelvis att elanvändningen växer lika snabbt som BNP. För de mest elintensiva branscherna görs sedan separata bedömningar. Dessa bedömningar baseras i Sverige bl.a. på statistiska analyser på delbranschnivå, medan man i Finland frågar industriföretagen vad man själva tror om framtiden. Detta kan kanske delvis förklara varför man i Finland tror på en så stark tillväxt i de elintensiva branscherna. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 7

10 2 Basindustrin i Norden är känslig för elpriset Norge är världens mest elintensiva land per capita efter Island. Finland och Sverige kommer på fjärde och femte plats. Förklaringen till den höga elkonsumtionen i Norden är i första hand att vi har en stor elkrävande basindustri som har kunnat växa sig stark med hjälp av god tillgång på el och konkurrenskraftiga elpriser. Därför är nordisk industri mycket mer känslig för elpriser än andra länders industrier. I det som brukar betraktas som våra basindustrier skog, malm, järn och stål, kemi används det i Norden årligen ca 120 TWh elkraft. Elkraft är en viktig insatsvara i produktionen och är ofta helt nödvändig för processen. Totalt svarar dessa branscher för 25% av industriproduktionen men 75% av elanvändningen. Vi har använt oss av två olika metoder för att bedöma hur företagen påverkas av höjda elpriser, en statistisk metod och en mer kvalitativt metod baserad på intervjuer. Elpriskänslighet statistisk metod Med den statistiska metoden studerar vi förhållandet mellan genomsnittlig vinstnivå i respektive industri och elanvändning. Med enkel matematik kan vi beräkna vid vilket elpris företagen slutar att tjäna tillräckligt för att säkerställa en långsiktig överlevnad. Den bild vi får fram är att vi kan förvänta oss stora effekter redan när vi passerar 200 kronor/ MWh, vilket som bekant redan skett. Om elpriserna fortsätter att stiga kommer anpassningarna fortsätta. Effekterna kommer inte omedelbart utan det kommer i första hand påverka viljan att återinvestera i anläggningarna i Norden. De största invändningarna med denna statistiska metod är att vi inte tar hänsyn till eventuella samband mellan försäljningspriset på företagens produkter och elprisnivån. Om företagen kan kompensera sig för ökade elpriser genom ökade priser på sina produkter blir naturligtvis konsekvenserna mindre. Kina-effekten har de senaste åren bidragit till att öka priserna på olja och kol, men även på metaller och malmer. Dettar har även medfört att vissa industribranscher har tålt ett högre elpris än vad som framgår av figuren. (Figuren är skattad på statistik från år 2000 och från 90-talet). Detta är något som bör studeras mer ingående. SEK/MWh Basindustrins beroende av elpriser Basindustrins beroende av elpriser 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0, TWh Elpriskänslighet intervjuer Vår andra metod, intervjuer med branschföreträdare, ger ungefär samma bild. Analysen visar att det ofta är svårt att finna några alternativ till el i specifika industriprocesser, åtminstone på kort sikt. Förutsatt att företagen inte är beroende av andra lokala råvaror, som exempelvis skogsnäringen och gruvnäringen, måste de mest elintensiva företagen helt enkelt lokalisera sin produktion till regioner där elpriset är lågt. En annan viktigt fråga är hur mycket som investeras i industriell mottrycksproduktion som ger en egen elproduktion som medför lägre inköp av elkraft. Lönsamheten i sådana investeringar beror bl.a. på elpriserna Man tar alltid hänsyn till industrins elpriskänsligheten i mera långsiktiga efterfrågeprognoser, även om man ofta gör de långtifrån så explicit som i den statistiska analysmodell vi använt. 8 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

11 3 Förändrad branschsstruktur är den viktigaste förklaringen till att elanvändningen ökar långsammare i industrisektorn I samtliga länder ser vi att den elintensiva basindustrin växer långsammare än övrig industri. I vissa branscher och i vissa länder har tillväxten t.o.m. helt upphört. Med den stora skillnad i elintensitet som finns mellan olika branscher får det omedelbart ett genomslag på elanvändningen. Av den svenska industriproduktionsbilden framgår att kemi och övrig industri vuxit mycket under de senaste tio åren, drivna av läkemedel och telekommunikationer. Stabiliseringen av valutorna har medfört att basnäringarna inte längre får samma hjälp av devalveringar som tidigare. Detta är ett skäl till att basnäringarna haft en långsam tillväxt de senaste åren. Tillväxten i olika industribranscher i Sverige framgår av figuren nedan. I samtliga nordiska länder har man genomgått betydande ekonomiska kriser under de senaste decennierna. Tidigare devalveringspolitik har successivt ersatts med en låginflationspolitik. Effekten har blivit att respektive lands valuta har stabiliserats mot D-mark och senare Euro. 180 Tillväxt Sverige, 1995= Växelkurser mot EUR (DEM) Skog Metall Kemi Övrigt SEK NOK FIM DKK 20 Industrin BNP Skillnaden i energiintensitet mellan olika branscher medför att elanvändningen stagnerar samtidigt som industrin växer. 0,50 kwh per SEK förädlingsvärde 2002, 2000 års prisnivå Mellan 1980 och -92 halverades nästan den svenska kronan mot D-mark och EUR. Detta innebar exempelvis nästan fördubblade intäkter för massa och pappersindustrin jämfört med företag i EUR-länder, medan kostnaderna endast ökade marginellt. 0,40 0,30 0,20 0,10 SE SF NO DK Trots en stabilare valuta har länderna byggt upp överskott i bytesbalansen, som ofta har blivit mycket betydande. Sverige har ett överskott i bytesbalansen som överstiger hela 5% av BNP. Detta talar snarare för en förstärkning av de nordiska valutorna än en försvagning. 0,00 Skogsindustri Metall Kemi Övrig industri Total industri Slutsatsen är att basindustrin inte kan räkna med någon hjälp av nedskrivningar av de nordiska valutorna som på 70- och 80-talen. Med uppskrivningar av de nordiska valutorna, p.g.a. överskott i bytesbalansen, skulle situationen för dessa näringar förvärras. Detta beaktas delvis med de allmänna jämviktsmodeller som används vid prognosarbete. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 9

12 4 Den specifika elanvändningen minskar inom den nordiska industrin Den specifika elanvändningen har kontinuerligt sjunkit inom industrin. I Norge, som har haft de lägsta elpriserna, är elintensiteten högst i Norden. Utvecklingen mot lägre specifik elanvändning beror både på en förändrad produktmix inom en bransch och på en teknisk vardagsrationalisering. Den specifika användningen inom pappers- och massaindustrin påverkas i hög grad av respektive lands produktmix. Norge har störst andel tidningspapper, och Finland störst andel finpapper. Sverige ligger emellan, men gör tidningspapper med en allt större andel returmassa. Inom kemisk industri utmärker sig Norge med en ryckig produktion av bl a konstgödsel. I Sverige har vi en relativt stabil produktion av elintensiv baskemi, men en allt större produktion av elsnål läkemedel drar ner specifik elanvändning. 0,30 Massa och papper, kwh/sek produktionsvärde 0,30 Kemi, kwh/sek produktionsvärde 0,25 0,25 0,20 0,15 0,10 SE NO SF 0,20 0,15 0,10 SE NO SF DK 0,05 0,05 0, , Inom stålindustrin ser vi en utveckling mot allt större andel masugnsbaserad ståltillverkning, och allt mindre del baserad på ljusbågsugnar, vilket drar ner specifik elanvändning. Dessutom sker en successiv teknikutveckling. För övrig industri, exempelvis verkstadsindustrin har det också skett en kraftig förbättring av eleffektiviteten, särskilt i Norge (men från en mycket hög nivå). I Danmark räknar prognosmakarna med ett trendbrott där tidigare minskning av den specifika elanvändningen ersätts av en viss ökning. 0,80 Metall, kwh/sek produktionsvärde 0,035 Övrig industri, kwh/sek produktionsvärde 0,70 0,030 0,60 0,50 0,40 0,30 SE NO SF 0,025 0,020 0,015 SE NO SF DK 0,20 0,010 0,10 0,005 0, , I prognossammanhang studeras den historiska förbättringen av den specifika elförbrukningen, och normalt antas denna utveckling fortsätta. Man försöker bl.a. ta hänsyn till förändrad produktmix, t ex mot en större andel masugnsbaserad ståltillverkning på bekostnad på skrotbaserad i mer elkrävande ljusbågsugnar. Den senaste danska prognosen innebär dock ett trendbrott för övrig industri, där man inte räknar med någon fortsatt minskning av den specifika elanvändningen. 10 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

13 5 Andelen returpapper i tillverkningen av tidningspapper har stor påverkan på elanvändningen i Norden Om tidningspappersproduktionen som baseras på returpapper ökar med 10% minskar elanvändningen 0,6 TWh i Sverige och ungefär lika mycket i vardera Finland och Norge. Det motsatta gäller vid en minskning av andelen returpapper. Det går åt ca kwh el vid tillverkning av ett ton jungfrulig termomekanisk massa medan elförbrukningen är ca 300 kwh per ton returpapperbaserad massa (DIP-massa). Det beror på att elkrävande mekanisk finfördelning av skogsråvaran ersätts med kemiska metoder i framställningen av DIP-massa. Med ca 3 miljoner ton produktion av tidningspapper i Sverige innebär 10% övergång till DIP-massa en lägre elförbrukning på ca 0,6 TWh per år och vice versa. Det rör sig om ungefär samma nivåer i Finland och Norge, vilket ger en total förändring av den nordiska elanvändningen på 1,5-2 TWh per år vid en 10 procentig omläggning. Övergång till DIP-massa medför å andra sidan ett högre utnyttjande av externa bränslen, främst olja. Finns det möjligheter att använda naturgas är detta en fördel. På kontinenten har man två fördelar jämfört med returpapperbaserad tidningspappersproduktion i Norden. För det första har man geografiskt nära till stora mängder returpapper och slipper importera som exempelvis svensk massa- och pappersindustri måste göra. För det andra har man ofta tillgång till naturgas. Därför kan nordisk massa och pappersindustri här ha en konkurrensnackdel. Detta minskar sannolikheten för att vi i Norden ska öka andelen DIP-massa. I Sverige hanteras denna fråga vid prognosarbetet eftersom den redan har fått en stor betydelse för branschens elförbrukning. I Norge, där DIP-produktionen är mycket mindre, beaktas inte frågan i lika hög grad som i Sverige. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 11

14 6 Vilken typ av papper som produceras i de nordiska pappersbruken, finpapper eller tidningspapper, har stor påverkan på elanvändningen Inriktningen inom massa- och pappersindustrin har stor betydelse för elanvändningen. Om den svenska tidningspappersproduktionen skulle minska med 10% (0,3 miljoner ton) skulle vedråvara finnas för 0,2 miljoner ton i ökad finpappersproduktion. Elförbrukningen skulle då minska med ca 0,8 TWh, och mottrycksproduktionen kunna öka med 0,25 TWh utifrån dagens genomsnittliga pappersbruk. I nya anläggningar skulle mottrycksproduktionen kunna täcka hela anläggningens elbehov. Det omvända gäller om andelen tidningspapper ökar. Tillverkning av kemisk massa Vid tillverkning av blekt sulfatmassa vid ett integrerat massa- och pappersbruk ligger elenergiförbrukningen på ca 650 kwh/ton. Av detta producerades i Sverige 100 kwh/ton i egna mottrycksanläggningar. Av den egenproducerade kraften producerades ca 65% av interna bränslen, ca 20% av olja och återstoden av andra externa bränslen. Verkningsgraden i mottrycksanläggningarna var år 2000 i genomsnitt 89% i dessa bruk. År 2000 producerades ca 1,7 miljoner ton blekt sulfatmassa i integrerade massa- och pappersbruk i Sverige. Denna massa pumpas direkt till pappersproduktionen. En större produktion, 3,6 miljoner ton, producerades som avsalumassa. År 2000 producerade svenska bruk ca 1,8 miljoner ton finpapper, med 40% vedutbyte. Vid tillverkning av finpapper, som är ett exempel på papper som baseras på kemisk massa, är elanvändningen ca 650 kwh/ton. Av detta tillverkades i genomsnitt ca 300 kwh/ton i egen mottrycksproduktion (både massa och pappersproduktion). Av den egenproducerade kraften baserades ca 40% på externa bränslen, varav hälften olja, och ca 80 kwh på interna bränslen. Verkningsgraden i denna mottrycksproduktion var år 2000 i genomsnitt 90%. I Finland är produktionen av finpapper och kemisk avsalumassa större, och har dessutom en större mottrycksproduktion per ton. Den norska produktionen är mindre. Energiåtgång vid produktion av mekanisk massa I ett integrerat massa- och pappersbruk som tillverkar tidningspapper är elförbrukningen för att producera ett ton termomekanisk massa ca 2300 kwh. Av detta köptes år 2000 nästan allt, endast 4 kwh/ton producerades i genomsnitt i egna mottrycksanläggningar. Produktionen av tidningspapper uppvisar liknande energiförbrukningsmönster som finpapperstillverkningen. Den egenproducerade mottrycksproduktionen är dock mindre (ca 50 kwh/ton). Här går det inte att elda avlutar, utan det enda interna bränslet är i stort sett bark. Den svenska produktionen av tidningspapper uppgick år 2000 till 2,9 milj ton, med 60% vedutbyte. I Finland har man valt att producera en större andel finpapper jämfört med Sverige och Norge. Dessutom utnyttjar man mottrycksunderlaget som fås vid finpappersproduktion i högre grad än i Sverige. Finpapper baserat på kemisk massa är emellertid mera kapitalintensiv än papperstillverkning baserad på mekanisk massa. Förutom elpriser och kapitalkostnader finns det marknadsskäl som avgör om branschen kommer att ändra produktmixen i de nordiska bruken. 12 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

15 7 Trendbrott för hushållselen i Norden? Framtida ökning kan bli marginell Alla fyra nordiska länder prognoserar en ökning av hushållselanvändningen. Prognoserna kan dock vara flera TWh för höga sett till Norden samlat. Uppgången har nämligen redan brutits i Danmark och Sverige och kan komma att brytas även i Finland och Norge. De officiella prognoserna i Danmark, Finland, Norge och Sverige visar på en uppgång i hushållselsanvändningen för de kommande 10 åren på sammanlagt 6-7 TWh. Prognoserna är troligen främst en framskrivning av den historiska ökningen och/eller baseras på prognoser om den framtida utvecklingen av den privata konsumtionen och det samband som historiskt funnits till hushållselen. Trendbrott Men i Danmark och Sverige, och eventuellt även i Norge, har vi idag ingen ökning av hushållselen per capita, och har inte haft på många år. Det har skett ett trendbrott. Det danska kom kring 1988, det svenska kring 1995 och i Norge kan vi ha haft ett trendbrott 1997/98. I Danmark och Sverige steg hushållsanvändningen, före trendbrotten, med i genomsnitt cirka 3% per år. Efter trendbrotten har den specifika elanvändningen legat på en konstant nivå. Trots dessa trendbrott, prognostiseras alltså en framtida ökning, på cirka 1% per år. Men sett till utvecklingen under den gångna tioårsperioden är en sådan ökningstakt högst osäker. Ännu inget trendbrott i Finland Finland har fortfarande en årlig ökning av hushållselen. Men de danska och svenska trendbrotten (1988 resp. 1995) kan mycket väl få efterföljare i Finland under de kommande tio åren. Ser man till de faktorer (se nedan) som kan ligga bakom de dansk/svenska trendbrotten, är detta fullt möjligt. Då skulle en alternativ prognos för de fyra länderna kunna bli en marginell ökning av elanvändningen, eller ingen ökning alls. Skälen till trendbrotten Skälen till de danska och svenska trendbrotten är inte lättanalyserade, men några faktorer är väsentliga: Nettoeffekten av det successivt ökade apparatinnehavet och den samtidiga nedgången i specifik förbrukning för respektive apparat, blir en minskning relativt snabbt efter att apparaten fått fäste på marknaden (se också punkt 9). Dessa vågor av nya apparater (vitvaruvågen, brunvaruvågen, etc.) ger successivt allt mindre vågtoppar (mätt som förbrukad el), vilket begränsar ökningen av elanvändningen trots ständigt nya vågor. Kanske ett genomslag av att effektiviseringen också påverkar nya apparattrender så att de inte startas med lika hög förbrukning (se också punkt 9). Dold elvärme: I bl.a. Sverige utgör värmeutrustning (golvvärme, handdukstorkar etc.) en allt större andel av hushållselen. Här är det alltså elvärme som bokförs som hushållsel i statistiken. Om vi skulle räkna bort detta från hushållselen skulle vi eventuellt t.o.m. se en nedgång i hushållselen under senare år i Sverige. Det förstärker resonmanget om trendbrott ovan. Även stand-by som nu uppmärksammas kommer säkert att effektiviseras med tiden. Varför visar då de officiella prognoserna på ökad hushållselsanvändning? Främsta skälet är att de gjorts som trendframskrivningar av den historiska ökningen (Finland, Norge) och/eller baserats på prognoser om den framtida utvecklingen av den privata konsumtionen (Sverige, Danmark). Båda dessa metoder har den nackdelen att trendbrott är svårt att förutsäga. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 13

16 8 God detaljkunskap om hushållens elanvändning är inte nödvändigtsvis det bästa prognosunderlaget Detta projekt har haft till uppgift att identifiera grundläggande faktorer som påverkar elanvändningen och dess utveckling. En viktig slutsats från projektets analyser av hushållselen, är dock att god detaljkunskap om hushållens elanvändning och energibeteende inte nödvändigtvis ger det bästa underlaget för prognoser om den framtida utvecklingen. De bottom-up analyser som krävs, blir så komplexa att prognosmakarna istället väljer top-down analyser. För att bättre förstå hushållselsanvändningen och kunna prognostisera dess utveckling, är ett angreppssätt att studera och analysera de grundläggande faktorer som påverkar elanvändningen. Listan över sådana påverkansfaktorer kan göras lång. Såväl i detta projekt som i många andra arbeten har man gjort noggranna analyser av hur enskilda och kombinationer av dessa faktorer påverkar elanvändningen. Det mest omfattande arbetet i Norden har utförts av den danska Energistyrelsen. Exemplet Energistyrelsen Energistyrelsen har under minst 20 år kartlagt hushållens elförbrukning. Man har idag statistik för åtskilliga år över hushållens apparatinnehav och förbrukningen per apparat. Man har också statistik över hur apparaterna används och hur denna användningen utvecklats under åren. Detaljeringsgraden i Energistyrelsens databas är mycket hög. Statistik finns för olika hustyper, alla de viktigaste hushållsapparaterna, olika användningsmönster och beteenden, etc. I den utrustningsrelaterade statistiken i databasen kan man bl.a. avläsa hur hushållsapparaternas årliga förbrukning och apparatinnehavet per hushåll utvecklats genom åren. I den beteenderelaterade statistiken kan man avläsa hur olika apparater används. För att kunna hantera den stora komplexiteten i sin statistik har Energistyrelsen byggt en modell. En modell som successivt blivit alltmer detaljerad och omfattande i takt med att kunskapen om hushållens elanvändning ökat och databasen blivit allt större. Ett av syftena med denna modell har varit att direkt kunna använda den som prognosverktyg, och den har också använts på detta sätt under ett antal år. Idag används den dock inte på detta direkta sätt i prognosarbetet, utan mer som kunskapskälla. Skälet är att den blivit alltför komplicerad att använda som prognosverktyg, då den i takt med att den blir allt mer detaljerad kräver allt mer förfinade indata om hur bl.a. hushållens beteenden utvecklas framöver. Arbetet med att ta fram dessa indata har blivit övermäktigt för prognosmakarna. Den paradoxala slutsatsen Energistyrelsens prognosmakare låter alltså inte längre sin egen detaljerade hushållsmodell generera prognoserna. De överger samtidigt den metod i prognosarbetet som bygger på detaljkunnandet. En metod som vi kan säga baseras på en s.k. bottom-up-ansats. Istället väljer de en helt annan metod, baserad på en top-down-ansats, där prognoserna om den framtida utvecklingen av hushållens elanvändning baseras på sambandet mellan utvecklingen av hushållens samlade privata konsumtion och elanvändningen. Den paradoxala slutsatsen blir alltså att ökad detaljkunskap om hushållen elanvändning och energibeteende leder till svårigheter med att använda denna som prognosverktyg och att huvudansatsen istället blir top-down. Trots svårigheten att utnyttja en alltför detaljerad kunskap om hushållens elanvändning i det direkta prognosarbetet, är det projektets uppfattning att man som prognosmakare ändå har mycket värdefull kunskap att hämta i detaljunderlaget. Denna kunskap kan utveckla prognoserna, på samma sätt som prognosmakarna idag utnyttjar detaljkunnande om industrin. Därför finns skäl att fortsätta sträva efter ett ökat detaljkunnande, både om hushållens apparater och om hur de används. 14 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år