Elanvändningen i Norden om 10 år. Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elanvändningen i Norden om 10 år. Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter"

Transkript

1 Elanvändningen i Norden om 10 år Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

2 ELFORSK Mars 2006 Grafisk formgivning Solveig Vedin Tryck Planograf

3 Elanvändningen i Norden om 10 år Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter

4 Projektet har finansierats av Falkenberg Energi, Eon, Fortum, Göteborg Energi, Jämtkraft, Karlstads Energi, Mälarenergi, Nässjö Affärsverk, Statens Energimyndighet, Svenska Kraftnät, Vattenfall och Öresundskraft. Arbetet har utförts av Profu AB i samverkan med EME Analys AB och Energimyndigheten under ledning av Håkan Sköldberg från Profu.

5 Förord Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter Åren 2002 och 2003 bröts en långvarig ökning av elanvändningen i de nordiska länderna. Många tolkade detta som ett trendbrott och såg framför sig en lång period med sjunkande efterfrågan. Andra menade att nedgången berodde på tillfälligheter och väntade sig en fortsatt uppgång. Sedan 2003 har vi åter sett elefterfrågan öka. Ökningen i NordPool-området var 2,2% mellan 2003 och 2004 och 1,4% mellan 2004 och Efterfrågan är idag i stort sett på samma nivå som Vad är orsakerna till de svängningar vi ser? Vad driver elanvändningen på sikt? Hur påverkas elanvändningen av olika faktorer? Är det bara elpriset som driver utvecklingen? Detta är något av bakgrunden till projektet Elanvändningen i Norden om 10 år som Elforsk startade i december Resultatet finns noga beskrivet i vår huvudrapport med titeln Elanvändningen i Norden om 10 år, Elforskrapport nr 06:05. Rapporten kan beställas från Elforsk, eller laddas ned gratis från Elforsks hemsida. I denna skrift har vi lyft fram ett urval av de viktigaste resultaten som tagits fram inom projektet. Resultaten presenteras här i punktform. I varje punkt har vi strävat efter att lyfta fram ett tydligt resultat och/eller slutsats samt att underbygga detta med en kort resonerande text. Dessutom ingår i de flesta fall ett resonemang kring hur den aktuella faktorn eller det aktuella området behandlas i prognosarbeten och ibland råd om hur projektets resultat skulle kunna beaktas i prognossammanhang. Vi tycker att den valda punktformen överensstämmer väl med projektets arbetssätt där vi, även om vi i princip täckt av alla elanvändningsområden, fokuserat på olika förhållanden som vi bedömt vara av särskilt intresse. Vi har alltså grävt olika djupt i olika delar av det elanvändningsområde som vi studerat. I många fall är resultaten kvalitativa, men det finns också ett antal fall där vi kvantifierar olika effekter. De tjugo punkterna omfattar slutsatser kring de viktigaste elanvändningsområdena och påverkansfaktorerna för elanvändningens utveckling: Elprisets betydelse BNP-utvecklingens koppling till industrins elanvändning Strukturomvandling inom industrin El för uppvärmning Servicessektorns elanvändning Konsekvenser av värmepumpexpansionen Hushållselens utveckling Dessutom finns flera slutsatser kring prognosmetoder bland de tjugo punkterna. Det gäller: Kombinationer av metoder En metodutvecklingsidé Uppdelning av driftel i delområden Därutöver tar vi också upp: Beteendets påverkan på elanvändningen Elanvändningen inom den nordiska fjärrvärmeproduktionen Naturgasens utveckling och dess påverkan på elanvändningen Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 3

6 Elanvändning 2003 i Norden Totalt och per capita TWh/år Sverige Norge Danmark Finland Driftel mm Elvärme Hushållsel Hushållsel och elvärme Industri Så här ser elanvändningen ut för de stora delområden som vi studerat¹. Fördelningen på huvudgrupperna är ganska likartad, med Danmark som undantag. Där finns mycket lite elvärme, och totalanvändningen är låg. I Finland tar industrin en större andel av elen än i de andra länderna. Notera att statistiken i Norge inte medger en uppdelning mellan elvärme och hushållsel. MWh/person,år 25 22,5 20 5, ,5 15,6 2,6 6,7 3,4 2,5 10 2,6 2,0 2,2 5,5 5 10,3 1,9 6,2 0,2 1,6 8,5 0 1,7 Sverige Norge Danmark Finland Driftel mm Elvärme Hushållsel Hushållsel och elvärme Industri Fördelar vi elanvändningen per invånare stiger Norge fram som världens (efter Island) mest elintensiva land per invånare, främst på grund av elintensiv industri och mycket elvärme i både bostäder och lokaler. Sverige och Finland är likartade vad gäller per-capita-användning, dock med större industri-el i Finland. Danmark har bara en tredjedel av sina nordiska grannars genomsnittliga elanvändning per capita. ¹ Vår analys omfattar den absoluta huvuddelen av all slutlig elanvändning i länderna. De sektorer som vi inte studerat är el för transporter, för jordbruk och för delar av energiomvandlingssektorn. De utgör högst 5% av all elanvändning, i Danmark dock ca 15% (jordbruk och energiomvandling är större där). 4 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

7 Innehåll Förord: Resultat från ett Elforskprojekt sammanfattat i 20 punkter Hög ekonomisk tillväxt innebär inte självklart en ökad elanvändning inom industrin Basindustrin i Norden är känslig för elpriset Förändrad branschsstruktur är den viktigaste förklaringen till att elanvändningen ökar långsammare i industrin Den specifika elanvändningen minskar inom den nordiska industrin Andelen returpapper i tillverkningen av tidningspapper har stor påverkan på elanvändingen i Norden Vilken typ av papper som produceras i de nordiska pappersbruken, finpapper eller tidningspapper, har stor påverkan på elanvändningen Trendbrott för hushållselen i Norden? Framtida ökning kan bli marginell God detaljkunskap om hushållens elanvändning är inte nödvändigtvis det bästa prognosunderlaget En del av hushållselens påverkansfaktorer är urskiljbara, men ger inte hela svaret Människor med gröna värderingar är inte mer energisnåla än andra Värmepumpsvågen minskar inte småhusens elberoende men minskar elanvändningen Uppvärmningsbytena ser totalt ut att minska elen, men utvecklingen kan ta en annan väg Elvärmen i Sverige är inte längre lika känslig för elprisökningar Driftelen i kommersiella lokaler styrs starkt av verksamhetens krav, och väntas öka Statistikposten driftel är heterogen fyra delområden med olika drivkrafter Elanvändningen i den nordiska fjärrvärmeproduktionen minskar Naturgasens utveckling har måttlig påverkan på elanvändningen Valet av prognosmetod påverkar prognosen. Kombinera gärna metoder Hur Norden utnyttjar skogen har stor betydelse för elanvändningen och elbalansen Politiska beslut i Norge är viktiga för metallindustrin och kan påverka elanvändningen i Norden med uppemot 20 TWh...26 Slutord: Fortsatt uppföljning av elanvändningens utveckling...27 Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 5

8

9 1 Hög ekonomisk tillväxt innebär inte självklart en ökad elanvändning inom industrin Sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten i samhället och elanvändningen inom industrin har varierat historiskt. Nu är vi inne i en period som innebär att BNP ökar betydligt mer än elanvändningen. Mycket talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Under en period i början av 1980-talet skedde en mycket kraftig ökning av elanvändningen, bl.a. som en reaktion på den kraftiga oljeprisuppgången under 70-talet. En annan viktig förklaring till att elanvändningen ökade är de nedskrivningar av de nordiska valutorna som skedde från 1970 fram till tidiga 90-talet vilket gynnat basindustrin betydligt mer än annan industri. Under åren ökade industrins elanvändning i Sverige, Norge och Danmark ungefär lika mycket som BNP (43% respektive 31%). I början 1990-talet skedde ett trendbrott. Industrins elanvändning ökade från 1992 till 2002 endast med 9% medan BNP ökade med hela 47%. GDP and electricity use in industry, 1995=100 Sweden, Norway and Denmark Det finns i flera förklaringar till detta trendbrott. För det första skedde en kraftig expansion inom framför allt telekomindustrin och läkemedelsindustrin som använder BNP El relativt lite el i förhållande till produktionsvärdet medan elkrävande basindustrierna utvecklades betydligt långsammare. För det andra bromsades utvecklingen mot större elintensitet i de redan elintensiva företagen. Den intressanta frågan är om denna utveckling kommer att fortsätta eller om vi får en återgång till tidigare observerade samband mellan elanvändning och industriproduktion? De förklaringsfaktorer som är värda att titta närmare på är: Den generella ekonomiska politiken och hur den kan förväntas påverka tillväxten i olika industrisektorer. Alltt talar här för att den devalveringspolitik som bedrevs tidigare inte kommer att upprepas. Elprisnivån i Norden. Här har skett en snabb ökning det senaste året som vi ännu inte har sett konsekvenserna av. Möjlighet att gå från mer elintensiva processer och produkter till mindre elintensiva. Samtliga dessa faktorer påverkar elanvändningen i industrisektorn nedåt. Det kan i och för sig ifrågasättas om BNP över huvud taget är ett bra mått att relatera industrins elanvändning till då BNP också innehåller tjänstesektorn. Industrins andel av BNP är dock ganska konstant under den studerade tidsperioden. Det finns i princip två metoder som tillämpas i prognossammanhang. Den första metoden innebär att det skapas en totalmodell över ekonomin en förändring i priset på en insatsvara, exempelvis el, leder till strukturförändringar. Ett problem med dessa allmänna jämviktsmodeller är att ekonomin inte beskrivs så detaljerat som man skulle önska. Metod två innebär att man antar ett generellt samband mellan tillväxt och elanvändning, exempelvis att elanvändningen växer lika snabbt som BNP. För de mest elintensiva branscherna görs sedan separata bedömningar. Dessa bedömningar baseras i Sverige bl.a. på statistiska analyser på delbranschnivå, medan man i Finland frågar industriföretagen vad man själva tror om framtiden. Detta kan kanske delvis förklara varför man i Finland tror på en så stark tillväxt i de elintensiva branscherna. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 7

10 2 Basindustrin i Norden är känslig för elpriset Norge är världens mest elintensiva land per capita efter Island. Finland och Sverige kommer på fjärde och femte plats. Förklaringen till den höga elkonsumtionen i Norden är i första hand att vi har en stor elkrävande basindustri som har kunnat växa sig stark med hjälp av god tillgång på el och konkurrenskraftiga elpriser. Därför är nordisk industri mycket mer känslig för elpriser än andra länders industrier. I det som brukar betraktas som våra basindustrier skog, malm, järn och stål, kemi används det i Norden årligen ca 120 TWh elkraft. Elkraft är en viktig insatsvara i produktionen och är ofta helt nödvändig för processen. Totalt svarar dessa branscher för 25% av industriproduktionen men 75% av elanvändningen. Vi har använt oss av två olika metoder för att bedöma hur företagen påverkas av höjda elpriser, en statistisk metod och en mer kvalitativt metod baserad på intervjuer. Elpriskänslighet statistisk metod Med den statistiska metoden studerar vi förhållandet mellan genomsnittlig vinstnivå i respektive industri och elanvändning. Med enkel matematik kan vi beräkna vid vilket elpris företagen slutar att tjäna tillräckligt för att säkerställa en långsiktig överlevnad. Den bild vi får fram är att vi kan förvänta oss stora effekter redan när vi passerar 200 kronor/ MWh, vilket som bekant redan skett. Om elpriserna fortsätter att stiga kommer anpassningarna fortsätta. Effekterna kommer inte omedelbart utan det kommer i första hand påverka viljan att återinvestera i anläggningarna i Norden. De största invändningarna med denna statistiska metod är att vi inte tar hänsyn till eventuella samband mellan försäljningspriset på företagens produkter och elprisnivån. Om företagen kan kompensera sig för ökade elpriser genom ökade priser på sina produkter blir naturligtvis konsekvenserna mindre. Kina-effekten har de senaste åren bidragit till att öka priserna på olja och kol, men även på metaller och malmer. Dettar har även medfört att vissa industribranscher har tålt ett högre elpris än vad som framgår av figuren. (Figuren är skattad på statistik från år 2000 och från 90-talet). Detta är något som bör studeras mer ingående. SEK/MWh Basindustrins beroende av elpriser Basindustrins beroende av elpriser 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0, TWh Elpriskänslighet intervjuer Vår andra metod, intervjuer med branschföreträdare, ger ungefär samma bild. Analysen visar att det ofta är svårt att finna några alternativ till el i specifika industriprocesser, åtminstone på kort sikt. Förutsatt att företagen inte är beroende av andra lokala råvaror, som exempelvis skogsnäringen och gruvnäringen, måste de mest elintensiva företagen helt enkelt lokalisera sin produktion till regioner där elpriset är lågt. En annan viktigt fråga är hur mycket som investeras i industriell mottrycksproduktion som ger en egen elproduktion som medför lägre inköp av elkraft. Lönsamheten i sådana investeringar beror bl.a. på elpriserna Man tar alltid hänsyn till industrins elpriskänsligheten i mera långsiktiga efterfrågeprognoser, även om man ofta gör de långtifrån så explicit som i den statistiska analysmodell vi använt. 8 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

11 3 Förändrad branschsstruktur är den viktigaste förklaringen till att elanvändningen ökar långsammare i industrisektorn I samtliga länder ser vi att den elintensiva basindustrin växer långsammare än övrig industri. I vissa branscher och i vissa länder har tillväxten t.o.m. helt upphört. Med den stora skillnad i elintensitet som finns mellan olika branscher får det omedelbart ett genomslag på elanvändningen. Av den svenska industriproduktionsbilden framgår att kemi och övrig industri vuxit mycket under de senaste tio åren, drivna av läkemedel och telekommunikationer. Stabiliseringen av valutorna har medfört att basnäringarna inte längre får samma hjälp av devalveringar som tidigare. Detta är ett skäl till att basnäringarna haft en långsam tillväxt de senaste åren. Tillväxten i olika industribranscher i Sverige framgår av figuren nedan. I samtliga nordiska länder har man genomgått betydande ekonomiska kriser under de senaste decennierna. Tidigare devalveringspolitik har successivt ersatts med en låginflationspolitik. Effekten har blivit att respektive lands valuta har stabiliserats mot D-mark och senare Euro. 180 Tillväxt Sverige, 1995= Växelkurser mot EUR (DEM) Skog Metall Kemi Övrigt SEK NOK FIM DKK 20 Industrin BNP Skillnaden i energiintensitet mellan olika branscher medför att elanvändningen stagnerar samtidigt som industrin växer. 0,50 kwh per SEK förädlingsvärde 2002, 2000 års prisnivå Mellan 1980 och -92 halverades nästan den svenska kronan mot D-mark och EUR. Detta innebar exempelvis nästan fördubblade intäkter för massa och pappersindustrin jämfört med företag i EUR-länder, medan kostnaderna endast ökade marginellt. 0,40 0,30 0,20 0,10 SE SF NO DK Trots en stabilare valuta har länderna byggt upp överskott i bytesbalansen, som ofta har blivit mycket betydande. Sverige har ett överskott i bytesbalansen som överstiger hela 5% av BNP. Detta talar snarare för en förstärkning av de nordiska valutorna än en försvagning. 0,00 Skogsindustri Metall Kemi Övrig industri Total industri Slutsatsen är att basindustrin inte kan räkna med någon hjälp av nedskrivningar av de nordiska valutorna som på 70- och 80-talen. Med uppskrivningar av de nordiska valutorna, p.g.a. överskott i bytesbalansen, skulle situationen för dessa näringar förvärras. Detta beaktas delvis med de allmänna jämviktsmodeller som används vid prognosarbete. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 9

12 4 Den specifika elanvändningen minskar inom den nordiska industrin Den specifika elanvändningen har kontinuerligt sjunkit inom industrin. I Norge, som har haft de lägsta elpriserna, är elintensiteten högst i Norden. Utvecklingen mot lägre specifik elanvändning beror både på en förändrad produktmix inom en bransch och på en teknisk vardagsrationalisering. Den specifika användningen inom pappers- och massaindustrin påverkas i hög grad av respektive lands produktmix. Norge har störst andel tidningspapper, och Finland störst andel finpapper. Sverige ligger emellan, men gör tidningspapper med en allt större andel returmassa. Inom kemisk industri utmärker sig Norge med en ryckig produktion av bl a konstgödsel. I Sverige har vi en relativt stabil produktion av elintensiv baskemi, men en allt större produktion av elsnål läkemedel drar ner specifik elanvändning. 0,30 Massa och papper, kwh/sek produktionsvärde 0,30 Kemi, kwh/sek produktionsvärde 0,25 0,25 0,20 0,15 0,10 SE NO SF 0,20 0,15 0,10 SE NO SF DK 0,05 0,05 0, , Inom stålindustrin ser vi en utveckling mot allt större andel masugnsbaserad ståltillverkning, och allt mindre del baserad på ljusbågsugnar, vilket drar ner specifik elanvändning. Dessutom sker en successiv teknikutveckling. För övrig industri, exempelvis verkstadsindustrin har det också skett en kraftig förbättring av eleffektiviteten, särskilt i Norge (men från en mycket hög nivå). I Danmark räknar prognosmakarna med ett trendbrott där tidigare minskning av den specifika elanvändningen ersätts av en viss ökning. 0,80 Metall, kwh/sek produktionsvärde 0,035 Övrig industri, kwh/sek produktionsvärde 0,70 0,030 0,60 0,50 0,40 0,30 SE NO SF 0,025 0,020 0,015 SE NO SF DK 0,20 0,010 0,10 0,005 0, , I prognossammanhang studeras den historiska förbättringen av den specifika elförbrukningen, och normalt antas denna utveckling fortsätta. Man försöker bl.a. ta hänsyn till förändrad produktmix, t ex mot en större andel masugnsbaserad ståltillverkning på bekostnad på skrotbaserad i mer elkrävande ljusbågsugnar. Den senaste danska prognosen innebär dock ett trendbrott för övrig industri, där man inte räknar med någon fortsatt minskning av den specifika elanvändningen. 10 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

13 5 Andelen returpapper i tillverkningen av tidningspapper har stor påverkan på elanvändningen i Norden Om tidningspappersproduktionen som baseras på returpapper ökar med 10% minskar elanvändningen 0,6 TWh i Sverige och ungefär lika mycket i vardera Finland och Norge. Det motsatta gäller vid en minskning av andelen returpapper. Det går åt ca kwh el vid tillverkning av ett ton jungfrulig termomekanisk massa medan elförbrukningen är ca 300 kwh per ton returpapperbaserad massa (DIP-massa). Det beror på att elkrävande mekanisk finfördelning av skogsråvaran ersätts med kemiska metoder i framställningen av DIP-massa. Med ca 3 miljoner ton produktion av tidningspapper i Sverige innebär 10% övergång till DIP-massa en lägre elförbrukning på ca 0,6 TWh per år och vice versa. Det rör sig om ungefär samma nivåer i Finland och Norge, vilket ger en total förändring av den nordiska elanvändningen på 1,5-2 TWh per år vid en 10 procentig omläggning. Övergång till DIP-massa medför å andra sidan ett högre utnyttjande av externa bränslen, främst olja. Finns det möjligheter att använda naturgas är detta en fördel. På kontinenten har man två fördelar jämfört med returpapperbaserad tidningspappersproduktion i Norden. För det första har man geografiskt nära till stora mängder returpapper och slipper importera som exempelvis svensk massa- och pappersindustri måste göra. För det andra har man ofta tillgång till naturgas. Därför kan nordisk massa och pappersindustri här ha en konkurrensnackdel. Detta minskar sannolikheten för att vi i Norden ska öka andelen DIP-massa. I Sverige hanteras denna fråga vid prognosarbetet eftersom den redan har fått en stor betydelse för branschens elförbrukning. I Norge, där DIP-produktionen är mycket mindre, beaktas inte frågan i lika hög grad som i Sverige. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 11

14 6 Vilken typ av papper som produceras i de nordiska pappersbruken, finpapper eller tidningspapper, har stor påverkan på elanvändningen Inriktningen inom massa- och pappersindustrin har stor betydelse för elanvändningen. Om den svenska tidningspappersproduktionen skulle minska med 10% (0,3 miljoner ton) skulle vedråvara finnas för 0,2 miljoner ton i ökad finpappersproduktion. Elförbrukningen skulle då minska med ca 0,8 TWh, och mottrycksproduktionen kunna öka med 0,25 TWh utifrån dagens genomsnittliga pappersbruk. I nya anläggningar skulle mottrycksproduktionen kunna täcka hela anläggningens elbehov. Det omvända gäller om andelen tidningspapper ökar. Tillverkning av kemisk massa Vid tillverkning av blekt sulfatmassa vid ett integrerat massa- och pappersbruk ligger elenergiförbrukningen på ca 650 kwh/ton. Av detta producerades i Sverige 100 kwh/ton i egna mottrycksanläggningar. Av den egenproducerade kraften producerades ca 65% av interna bränslen, ca 20% av olja och återstoden av andra externa bränslen. Verkningsgraden i mottrycksanläggningarna var år 2000 i genomsnitt 89% i dessa bruk. År 2000 producerades ca 1,7 miljoner ton blekt sulfatmassa i integrerade massa- och pappersbruk i Sverige. Denna massa pumpas direkt till pappersproduktionen. En större produktion, 3,6 miljoner ton, producerades som avsalumassa. År 2000 producerade svenska bruk ca 1,8 miljoner ton finpapper, med 40% vedutbyte. Vid tillverkning av finpapper, som är ett exempel på papper som baseras på kemisk massa, är elanvändningen ca 650 kwh/ton. Av detta tillverkades i genomsnitt ca 300 kwh/ton i egen mottrycksproduktion (både massa och pappersproduktion). Av den egenproducerade kraften baserades ca 40% på externa bränslen, varav hälften olja, och ca 80 kwh på interna bränslen. Verkningsgraden i denna mottrycksproduktion var år 2000 i genomsnitt 90%. I Finland är produktionen av finpapper och kemisk avsalumassa större, och har dessutom en större mottrycksproduktion per ton. Den norska produktionen är mindre. Energiåtgång vid produktion av mekanisk massa I ett integrerat massa- och pappersbruk som tillverkar tidningspapper är elförbrukningen för att producera ett ton termomekanisk massa ca 2300 kwh. Av detta köptes år 2000 nästan allt, endast 4 kwh/ton producerades i genomsnitt i egna mottrycksanläggningar. Produktionen av tidningspapper uppvisar liknande energiförbrukningsmönster som finpapperstillverkningen. Den egenproducerade mottrycksproduktionen är dock mindre (ca 50 kwh/ton). Här går det inte att elda avlutar, utan det enda interna bränslet är i stort sett bark. Den svenska produktionen av tidningspapper uppgick år 2000 till 2,9 milj ton, med 60% vedutbyte. I Finland har man valt att producera en större andel finpapper jämfört med Sverige och Norge. Dessutom utnyttjar man mottrycksunderlaget som fås vid finpappersproduktion i högre grad än i Sverige. Finpapper baserat på kemisk massa är emellertid mera kapitalintensiv än papperstillverkning baserad på mekanisk massa. Förutom elpriser och kapitalkostnader finns det marknadsskäl som avgör om branschen kommer att ändra produktmixen i de nordiska bruken. 12 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

15 7 Trendbrott för hushållselen i Norden? Framtida ökning kan bli marginell Alla fyra nordiska länder prognoserar en ökning av hushållselanvändningen. Prognoserna kan dock vara flera TWh för höga sett till Norden samlat. Uppgången har nämligen redan brutits i Danmark och Sverige och kan komma att brytas även i Finland och Norge. De officiella prognoserna i Danmark, Finland, Norge och Sverige visar på en uppgång i hushållselsanvändningen för de kommande 10 åren på sammanlagt 6-7 TWh. Prognoserna är troligen främst en framskrivning av den historiska ökningen och/eller baseras på prognoser om den framtida utvecklingen av den privata konsumtionen och det samband som historiskt funnits till hushållselen. Trendbrott Men i Danmark och Sverige, och eventuellt även i Norge, har vi idag ingen ökning av hushållselen per capita, och har inte haft på många år. Det har skett ett trendbrott. Det danska kom kring 1988, det svenska kring 1995 och i Norge kan vi ha haft ett trendbrott 1997/98. I Danmark och Sverige steg hushållsanvändningen, före trendbrotten, med i genomsnitt cirka 3% per år. Efter trendbrotten har den specifika elanvändningen legat på en konstant nivå. Trots dessa trendbrott, prognostiseras alltså en framtida ökning, på cirka 1% per år. Men sett till utvecklingen under den gångna tioårsperioden är en sådan ökningstakt högst osäker. Ännu inget trendbrott i Finland Finland har fortfarande en årlig ökning av hushållselen. Men de danska och svenska trendbrotten (1988 resp. 1995) kan mycket väl få efterföljare i Finland under de kommande tio åren. Ser man till de faktorer (se nedan) som kan ligga bakom de dansk/svenska trendbrotten, är detta fullt möjligt. Då skulle en alternativ prognos för de fyra länderna kunna bli en marginell ökning av elanvändningen, eller ingen ökning alls. Skälen till trendbrotten Skälen till de danska och svenska trendbrotten är inte lättanalyserade, men några faktorer är väsentliga: Nettoeffekten av det successivt ökade apparatinnehavet och den samtidiga nedgången i specifik förbrukning för respektive apparat, blir en minskning relativt snabbt efter att apparaten fått fäste på marknaden (se också punkt 9). Dessa vågor av nya apparater (vitvaruvågen, brunvaruvågen, etc.) ger successivt allt mindre vågtoppar (mätt som förbrukad el), vilket begränsar ökningen av elanvändningen trots ständigt nya vågor. Kanske ett genomslag av att effektiviseringen också påverkar nya apparattrender så att de inte startas med lika hög förbrukning (se också punkt 9). Dold elvärme: I bl.a. Sverige utgör värmeutrustning (golvvärme, handdukstorkar etc.) en allt större andel av hushållselen. Här är det alltså elvärme som bokförs som hushållsel i statistiken. Om vi skulle räkna bort detta från hushållselen skulle vi eventuellt t.o.m. se en nedgång i hushållselen under senare år i Sverige. Det förstärker resonmanget om trendbrott ovan. Även stand-by som nu uppmärksammas kommer säkert att effektiviseras med tiden. Varför visar då de officiella prognoserna på ökad hushållselsanvändning? Främsta skälet är att de gjorts som trendframskrivningar av den historiska ökningen (Finland, Norge) och/eller baserats på prognoser om den framtida utvecklingen av den privata konsumtionen (Sverige, Danmark). Båda dessa metoder har den nackdelen att trendbrott är svårt att förutsäga. Elforskprojektet Elanvändningen i Norden om 10 år 13

16 8 God detaljkunskap om hushållens elanvändning är inte nödvändigtsvis det bästa prognosunderlaget Detta projekt har haft till uppgift att identifiera grundläggande faktorer som påverkar elanvändningen och dess utveckling. En viktig slutsats från projektets analyser av hushållselen, är dock att god detaljkunskap om hushållens elanvändning och energibeteende inte nödvändigtvis ger det bästa underlaget för prognoser om den framtida utvecklingen. De bottom-up analyser som krävs, blir så komplexa att prognosmakarna istället väljer top-down analyser. För att bättre förstå hushållselsanvändningen och kunna prognostisera dess utveckling, är ett angreppssätt att studera och analysera de grundläggande faktorer som påverkar elanvändningen. Listan över sådana påverkansfaktorer kan göras lång. Såväl i detta projekt som i många andra arbeten har man gjort noggranna analyser av hur enskilda och kombinationer av dessa faktorer påverkar elanvändningen. Det mest omfattande arbetet i Norden har utförts av den danska Energistyrelsen. Exemplet Energistyrelsen Energistyrelsen har under minst 20 år kartlagt hushållens elförbrukning. Man har idag statistik för åtskilliga år över hushållens apparatinnehav och förbrukningen per apparat. Man har också statistik över hur apparaterna används och hur denna användningen utvecklats under åren. Detaljeringsgraden i Energistyrelsens databas är mycket hög. Statistik finns för olika hustyper, alla de viktigaste hushållsapparaterna, olika användningsmönster och beteenden, etc. I den utrustningsrelaterade statistiken i databasen kan man bl.a. avläsa hur hushållsapparaternas årliga förbrukning och apparatinnehavet per hushåll utvecklats genom åren. I den beteenderelaterade statistiken kan man avläsa hur olika apparater används. För att kunna hantera den stora komplexiteten i sin statistik har Energistyrelsen byggt en modell. En modell som successivt blivit alltmer detaljerad och omfattande i takt med att kunskapen om hushållens elanvändning ökat och databasen blivit allt större. Ett av syftena med denna modell har varit att direkt kunna använda den som prognosverktyg, och den har också använts på detta sätt under ett antal år. Idag används den dock inte på detta direkta sätt i prognosarbetet, utan mer som kunskapskälla. Skälet är att den blivit alltför komplicerad att använda som prognosverktyg, då den i takt med att den blir allt mer detaljerad kräver allt mer förfinade indata om hur bl.a. hushållens beteenden utvecklas framöver. Arbetet med att ta fram dessa indata har blivit övermäktigt för prognosmakarna. Den paradoxala slutsatsen Energistyrelsens prognosmakare låter alltså inte längre sin egen detaljerade hushållsmodell generera prognoserna. De överger samtidigt den metod i prognosarbetet som bygger på detaljkunnandet. En metod som vi kan säga baseras på en s.k. bottom-up-ansats. Istället väljer de en helt annan metod, baserad på en top-down-ansats, där prognoserna om den framtida utvecklingen av hushållens elanvändning baseras på sambandet mellan utvecklingen av hushållens samlade privata konsumtion och elanvändningen. Den paradoxala slutsatsen blir alltså att ökad detaljkunskap om hushållen elanvändning och energibeteende leder till svårigheter med att använda denna som prognosverktyg och att huvudansatsen istället blir top-down. Trots svårigheten att utnyttja en alltför detaljerad kunskap om hushållens elanvändning i det direkta prognosarbetet, är det projektets uppfattning att man som prognosmakare ändå har mycket värdefull kunskap att hämta i detaljunderlaget. Denna kunskap kan utveckla prognoserna, på samma sätt som prognosmakarna idag utnyttjar detaljkunnande om industrin. Därför finns skäl att fortsätta sträva efter ett ökat detaljkunnande, både om hushållens apparater och om hur de används. 14 Elforskprojeket Elanvändningen i Norden om 10 år

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund Stockholm 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes

Läs mer

Fjärrvärmen i framtiden - behovet

Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärmen i framtiden - behovet Fjärrvärme 1970 2008 enligt Energiläget Många sådana här tidningsartiklar ser man Fjärrsyn-projekt Fjärrvärmen i framtiden behovet Syfte: Göra prognos till år 2025 av

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2

DIN ENERGIPROFIL. Grunduppgifter. Husuppgifter. Antal Personer 4 Boyta 150 m2. Kommun Huddinge Biyta 10 m2. Byggnadsår 1975 Ytterväggsarea 129 m2 Grunduppgifter I rapporten redovisas uppgifterna som du matat in i Energiguiden. Du ser vilka åtgärder du utfört, det senaste årets energiförbrukning, uppgift om värmesystemet och en nulägesanalys för

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013

VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 VÄLKOMMEN IN I VÄRMEN HENSTAD 2013 Fjärrvärmekampanj 2013 Nytt erbjudande på grund av nya förutsättningar Tidigare intresse på området var över 30% Vi har sedan 2009 installerat fjärrvärme och konverterat

Läs mer

El för framtiden ett användarperspektiv

El för framtiden ett användarperspektiv El för framtiden ett användarperspektiv VÄGVAL EL Arbetsgrupp Framtidens elanvändning i perspektivet 2030-2050 Maria Sunér Fleming, ordförande Deltagare arbetsgrupp Användning Charlotte Bergqvist, PowerCircle

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Energi i industri Nuläge och framtid

Energi i industri Nuläge och framtid Energi i industri Nuläge och framtid Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll Svensk industri idag Krav från EU svensk industri Andra länders planer Trendbrott Hot Möjligheter Svensk

Läs mer

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden Fjärrvärmeprognos 2015 och Fjärrvärmen i framtiden John Johnsson och Fjärrvärme Profu Investeringsanalys, inkl ekonomisk riskanalys Strategisk utveckling Värdering av spillvärme och bränsleavtal Integration

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energiutredning/Energideklaration

Energiutredning/Energideklaration Energiutredning/Energideklaration Ägarens namn: Håkan Linné Fastighetsbeteckning: Källsätter 3:2 Adress: Ringstorp Banvaktsstugan 1 Postadress: 58594 Linköping Fastighetsteknik Östgöta AB Uppvärmd area:

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Förvärv av vindkraftverk

Förvärv av vindkraftverk KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

ENERGIDEKLARATION. Hornsvik 5, 725 92 Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 679391

ENERGIDEKLARATION. Hornsvik 5, 725 92 Västerås Västerås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 679391 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Hornsvik 5, 725 92 Västerås Västerås stad Nybyggnadsår: 1920 Energideklarations-ID: 679391 Energiprestanda: 90 /m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]:

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration 400206-3545. Postnummer Postort 0431-45 13 64. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 229499 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Iris Green Adress Stationsvägen 47 Personnummer/Organisationsnummer 400206-3545 Postnummer Postort 260 91

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi

Alternativa affärsmodeller. ägandeformer för solenergi Alternativa affärsmodeller och ägandeformer för solenergi Johan Nyqvist, Solar Region Skåne Energikontoret Skåne, September 2014, Malmö Innehåll Syfte och bakgrund... 3 Varför är solenergi intressant?...

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter

1 (5) HDA 2013-10-18. Taxor och avgifter 1 (5) Handläggare Datum HDA 2013-10-18 Taxor och avgifter En stor del av bostadsföretagens driftkostnader är taxor och avgifter för uppvärmning, el, avfall och vatten och avlopp. I Nils Holgersson undersökningen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning

Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Alternativa uppvärmningsformer i befintliga permanentbebodda småhus En samhällsekonomisk bedömning Underlagsmaterial till Boverkets regeringsuppdrag beträffande energieffektivisering i byggnader 050907

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse VINTER 2015 De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse Stark tro på ökad efterfrågan Media har stor påverkan på den nordiska bostadsmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Energideklaration. Organisationsnummer 769612-8987. Postnummer 30224. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. gfedc Egna hem (privatägda småhus)

Energideklaration. Organisationsnummer 769612-8987. Postnummer 30224. Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer. gfedc Egna hem (privatägda småhus) Energideklaration Version: Dekl.id: 2.1 5398 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Villa Real Nissabogatan 2 Organisationsnummer 7912-8987 3224 Utländsk adress gfedc Land Telefonnummer Mobiltelefonnummer

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress

Energideklaration. gfedcb. Egen beteckning. Adress Postnummer Postort Huvudadress Energideklaration Version: 1.5 Dekl.id: 208359 Byggnaden - Identifikation Län Skåne Kommun Ängelholm Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) JUNGMANNEN 10 Egna hem (småhus) som skall deklareras inför

Läs mer

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun

Energi. Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Energi Ylva Anger, energiingenjör TF Fastighet, Östersunds kommun Hämtad från www.jamtkraft.se Summa Fastbränsle El till annat än värme Olika energislag 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Fjv MWh 30 000

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer