Nya luftkylda turbogeneratorer i 300 MVA-klassen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya luftkylda turbogeneratorer i 300 MVA-klassen"

Transkript

1 Nya luftkylda turbogeneratorer i 300 MVA-klassen Genom målmedveten vidareutveckling av beprövade konstruktions- och kylningsprinciper har ABB Kraftwerke AG kunnat utveckla luftkylda turbogeneratorer i en effektklass där vätgaskylning för bara några år sedan var allenarådande. Därigenom kunde den väl beprövade axiella rotorkylningen behållas, liksom den robusta indirekta kylningen av statorlindningen. I sammanhanget bör särskilt understrykas verkningsgraden. Hos den turbogenerator på 300 MVA i 50 Hz-utförande som artikeln behandlar ligger verkningsgraden endast 0, till 0, procentenheter under den för en vätgaskyld generator. För 60 Hz-utförandet, med sina större ventilationsförluster, är verkningsgradskillnaden 0, till 0,4 procentenheter. De något större förluster som luftkylning medför uppvägs oftast av konceptets lägre investerings- och underhållskostnader. Luftkylda generatorer innebär i de flesta fall ekonomiska fördelar. U nder turbogeneratorns nästan hundraåriga historia har uteffekterna kontinuerligt stegrats. Ungefär vid mitten av vårt århundrade övergick tillverkarna från luft till mer effektiva kylmedel, närmare bestämt vätgas, och till och med till vatten för direkt kylning av ledarna. Trots detta fortsatte en parallell utveckling av den luftkylda generatorn, inte minst på grund av den snabba utvecklingen av gasturbintekniken. Luft är det enklaste och mest lätthanterliga kylmedel som står till buds, men har relativt låg kylförmåga. Vätgas t ex har sju gånger högre värmeledningsförmåga än luft, och vid samma absoluta tryck och samma volymspecifika värmekapacitet är vätgasens täthet bara en tiondel av luftens. En vätgaskyld generator har emellertid en komplicerad konstruktion. Den är dyr att bygga och den kräver, till skillnad mot luftkylda generatorer, en trycktät kapsling samt speciella tätningar och sidosystem för beredning av kylgasen. Luftkylda generatorer ger lägre investeringskostnader trots den större maskinvolym som krävs för att få ut samma effekt som från en vätgaskyld generator. En luftkyld maskin är vidare enklare och billigare att underhålla. Hantering av vätgas kräver specialutbildad personal. Revisionsavställningstiderna för luftkylda generatorer är kortare än för vätgaskylda och deras tillgänglighet blir följaktligen högre. Hos luftkylda generatorer bortfaller de tidsödande momenten med genomspolning med koldioxid innan maskinen öppnas samt återfyllning med vätgas efter att revisionen avslutats. Alla Dr. Carl-Ernst Stephan Jürgen Baer Hans Zimmermann Prof. Dr. Gerhard Neidhöfer Dr. Roland Egli ABB Kraftwerke AG dessa faktorer bidrar till att användning av luftkylda generatorer sett över hela drifttiden i de flesta fall är ekonomiskt fördelaktigare, trots att luftkylning innebär en något lägre verkningsgrad än vätgaskylning. illustrerar effektstegringen hos ABBs luftkylda turbogeneratorer under de senaste fyra decennierna. Redan vid sjuttiotalets början fanns det luftkylda maskiner med enhetseffekter på 90 MVA. 984 driftsattes en maskin på 88 MVA [, ] och 993 fasades den första 5 MVA-generatorn in på nätet. Utvecklingen har fortsatt i samma takt. Med en ny generatortyp har ABB Kraftwerke AG nått 300 MVA-gränsen och till och med överskridit den. Detta mål har uppnåtts inom ramen för det nu avslutade utvecklingsprojektet TOPAIR. För att öka den maximala effekten vid luftkylning till över 300 MVA har inte bara generatorns huvudmått ökats utan vissa konstruktionskomponenter och sidosystem, t ex kylsystemet har utvecklats ytterligare. Vidare krävdes omfattande experiment och beräkningar för att optimera kylkretsen. Följden blev att den axiella rotorkylningen och den indirekta kylningen av statorlindningen kunde behållas. Provkörningsperioden för den nya 300 MVA-maskinen har avslutats utan att några problem konstaterats. Olika sätt att öka uteffekten från luftkylda generatorer Effekten S hos en elektrisk maskin kan beräknas med ekvationen: S = k D L B A n där: k Konstant D Rotordiameter L Aktiv längd B Luftgapstäthet A Strömbeläggning n Varvtal 0 ABB Tidning /996

2 Sett till det magnetiska utnyttjandet kan luftgapsinduktionen knappast ökas ytterligare. Inte heller strömbeläggningen kan ökas i någon högre grad eftersom luftkylningen sätter gränser. Via de fysiska måtten går det emellertid att nå en betydande effektstegring. Om t ex rotordiametern och den aktiva längden ökas med vardera 0%, varvid slankhetstalet bibehålls, uppnås, i enlighet med ekvationen ovan, en effektökning på 33%, med oförändrat volymspecifikt utnyttjande. Utgående från den hittills högsta uteffekten på 5 MVA innebär enbart denna konstruktionsförändring att uteffekten kan stegras till ca 300 MVA. Vid en linjär ökning av generatorns huvudmått ökas även spårvolymen, så att volymen lindningskoppar kan ökas i motsvarande grad. En motsvarande ökning av strömbeläggningen begränsas emellertid av uppvärmningen. De större dimensionerna, utgående från de största maskinerna som förekommer i dag, medför t ex högre märkspänningar och därmed större tjocklek hos statorlindningens isolering, något som försvårar den indirekta kylningen av statorlindningen. Den större rotordiametern innebär avsevärt större ventilationsförluster. Ytfriktionsförlusterna, vilka utgör en betydande del av såväl ventilationsförlusterna som totalförlusterna, ökar linjärt med rotorns aktiva längd och med fjärde potensen av dess diameter. För att maximera enhetseffekten var det därför nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att minska förlusterna och för att förbättra kylningen. Dessutom ökar de mekaniska påkänningarna kraftigt med ökande rotordiameter. Centrifugalkraften medför stora mekaniska krafter i rotorns tänder, lindning och kapslar. I statorn ökar de magnetiska påkänningarna på plåtpaket och härvändar. Allt detta har lett fram till ett åtgärdspaket som har gjort det möjligt att öka uteffekten från luftkylda generatorer så mycket som beskrivits ovan. 300 MVA 00 S a Ökning av uteffekterna hos luftkylda turbogeneratorer från ABB S Effekt a Driftsättningsår Konstruktiva lösningar på väl specificerade uppgifter De speciella frågor som inställer sig med ökande uteffekt och ökat utnyttjande gäller i huvudsak de elektriska tillsatsförlusterna, de mekaniska krafternas inverkan, den termiska effekten hos maskinkylningen samt ventilationsförlusterna. ren framgår tydligt det ledande materialets avskärmande effekt, som håller förlusterna i tryckringen på en låg nivå. Ingående beräkningar har visat att denna lösning är optimal även för en luftkyld maskin med den tidigare nämnda effekten. Under provdriften mättes tryckringens uppvärmning gentemot den förbiströmmande kylluften. Under kontinuerlig Elektriska tillsatsförluster kortslutning med strömutnyttjande motsvarande en märkeffekt på 340 MVA (isolationsklass Statortryckringar Högt elektriskt utnyttjande medför betydande tillsatsförluster, vilka till viss del uppstår i generatorns ändpartier. För ABBs turbogeneratorer i det lägre effektområdet används sedan länge massiva tryckringar av aluminium, såväl för luftkylda som för indirekt vätgaskylda typerna. F) uppgick temperatursteg- ringen till mindre än 30 K, ett faktum som gör det rimligt att förvänta sig en lika obetydlig temperaturstegring även under drift med full last. Uppvärmningen av tryckringen sätter alltså i praktiken inga gränser för generatordrift i det undermagnetiserade området. Hos generatorer av högre effekt med vattenkyld statorlindning används laminerade Tryckfingrar samt statorplåtpaketets tryckringar. visar magnetfältets för- ändpartier delning i gaveldelen hos en generator med en tryckring av aluminium. Av figu- Vid tryckfingrarna (på statortänderna) kan magnetfältet inte avskärmas lika effektivt ABB Tidning /996

3 som vid tryckringen. Därför används Statorlindning ett icke ferromagnetiskt material som samtidigt uppvisar hög specifik resistans. Rostfritt stål av kvalitetsklass 8/8 används. Detta materialval minimerar de lokala förlusterna och följaktligen uppvärmningen. Vid provdrift och trefasig kortslutning med ström enligt isolationsklass F har temperaturstegringen hos tryckfingrarna uppmätts till mindre än 5 K. För plåtpaketets ändpartier har omfattande undersökningar gjorts med avseende Statorlindningen är utförd i form av övergångslindning med roeblade stavar. Vid indirekt kylning fordras relativt höga stavar. Förutom att optimera stavkonstruktionen med avseende på parternas höjd och antal fordrades en noggrann utredning om eventuellt behov av transponering av parterna. För ändamålet undersöktes olika transponeringar i syfte att finna ett optimum med avseende på förluster och tillverkningskostnad [3]. på optimal trappning och eventuellt behov av slitsning av statortänderna. I tändernas ändar kan magnetfältets axiella Mekaniska krafter och buller komponenter ge upphov till stora vir- velströmsförluster. Baserat på omfattande fältberäkningar var det möjligt att fastställa från vilken tandbredd det är Statorhärvändar Vid ökning av diametern och oförändrad konstruktion hos härvändarna minskar nödvändigt att slitsa tänderna för att egenfrekvensen hos den fyrnodiga minska den lokala uppvärmningen. svängning som kan uppträda i närheten av dubbla nätfrekvensen. Dessutom ökar Magnetfält i statorns ändpartier. Den avskärmande effekten hos det högledande materialet i tryckringen framgår tydligt. de elektrodynamiska krafterna i händelse av störningar, t ex vid kortslutning. Därför krävdes styvare stagning av statorhärvändarna. 3 visar den valda konstruktionen, som dessutom tillåter efterjustering av härvändstagningen. Denna lösning har länge utnyttjats för stora turbogeneratorer med vattenkyld statorlindning. Mellan stödelementen längs omkretsen och gavelbyglarna sitter justeringselement utförda i form av dubbelkoniska kilar. Själva stödelementen fixeras med hjälp av två yttre ringar. Vid justering pressas hela lindningsförbandet mot den inre ringen och hålls på så sätt stadigt ihop. Mellan lindningens gavelbyglar sitter distanselement. Fjäderpaket som är inspända mellan plåtpaketet och härvändstagningen hindrar förbandet från att lättas i axiell riktning. Här som i andra sammanhang är det nödvändigt att finna en kompromiss mellan kraven på mekanisk hållfasthet och kraven på kylning. Alltför stora stödringar skulle hindra kylluftflödet förbi härvändarna, men alltför små stödringar skulle inte fylla sin egentliga uppgift. För att komma fram till en optimal konstruktion av härvändarna gjordes omfattande beräkningar av de mekaniska påkänningar som kan uppträda i händelse av fel. Dessutom fordrades noggrann beräkning av egenfrekvensen för den fyrnodiga svängningen i härvändarna. 4 visar som exempel den beräknade egensvängningsformen. Baserat på dessa resultat kunde utformningen optimeras. För att bestämma egenfrekvens och egensvängningsform tillämpades experimentell modalanalys. Egenfrekvenser och resonansfrekvensernas lägen bestämdes vid acceleration och utlöpning, såväl vid stationär kortslutning som vid tomgång. Som väntat visade sig egenfrekvenserna ligga på betryggande avstånd från dubbla nätfrekvensen. Den avslutande inspektionen av generatorn, efter att även kortslutningsprov hade genomförts, visade inte på några skador hos härvändstag- ABB Tidning /996

4 Justerbara härvändstagningar i statorn 3 Yttre stödring Justeranordning 3 Inre stödring ningen eller på några andra komponenter som utsätts för mekaniska påkänningar under drift. Upphängning av statorplåtpaket Vid ökad ryggdiameter hos statorplåtpaketet minskar egenfrekvensen hos fyrnodsvängningen, även vid linjär ökning av ryggens höjd. De därigenom förstärkta vibrationerna hos plåtpaketet resulterar i ökat buller. För att mekaniskt frikoppla plåtpaket från statorstommen har en speciell elastisk upphängningskonstruktion valts. 5 visar den lösning som tillämpas för den beskrivna generatortypen. Ringarna som lagts kring plåtpaketet och som svetsats samman med dessa har på båda sidor en monteringsplatta som fungerar som bladfjäder. När statorplåtpaketet har placerats i stommens underdel kommer bladfjädrarna att stå i förbindelse med plåtpaketet via korta rörelement som är svetsade i plåtpaketet. Detta svetsningsarbete kan utföras från utsidan för att minska risken för föroreningar i generatorn. Stommen är tvådelad men trots detta mycket styv. Beräknad egensvängningsform hos härvändarnas fyrnodsvängning 4 3 Bullerminskning Den elastiska upphängningen av statorplåtpaketet gör att bullret från generatorn minskar avsevärt. En halverad svängningsamplitud motsvarar en bullerminskning på 6 db. Merparten av bullret från maskinen kan hänföras till luftströmningen [4], vilket till övervägande del genereras av den självkylda rotorn. På grund av den större diametern skulle det aerodynamiska bullret från den nya generatortypen bli myck- ABB Tidning /996 3

5 Elastisk upphängning av plåtpaketet i statorstommen. Ringarna som är lagda kring plåtpaketet och fastsvetsade vid detta () har på vardera sidan en monteringsplatta () vilken fungerar som bladfjäder. 5 et utpräglat om inga motåtgärder vidtogs. Därför har speciella ljuddämpande anordningar monterats i generatorns ändpartier, vilka har till syfte att absorbera luftbullret och minska bullret från maskinen. Speciellt ogynnsamt i detta sammanhang är små öppningar och spalter i stommen, eftersom ljudet där obehindrat skulle tränga ut i omgivningen. Därför har stommen i möjligaste mån utförts ljudtät. Den sammantagna effekten av alla dessa åtgärder har kunnat påvisas vid driftprov av prototypen. Vid märkvarvtal och märkspänning uppgår ljudnivån till 94 db(a), mätt enligt DIN Värdet är nästan identiskt med det som kunde mätas upp vid rent mekanisk drivning. Detta är ett slutgiltigt bevis för att svängningarna i plåtpaketet till största delen har kunnat isoleras från stommen. Ventilation och kylning Den nya generatortypen bygger i allt väsentligt på en målmedveten vidareutveckling och optimering av det beprövade kylsystemet. Detta arbete har ställt krav på djupgående teoretiska och experimentella undersökningar i strömningslaboratoriet. Syftet med försöken var dels 3 Kylluftfördeling i den nyutvecklade generatorn Kammare i statorn Bottenspår i rotorn 3 Kylare 6 Blå pilar Röda pilar Kall luft Uppvärmd luft 4 ABB Tidning /996

6 att minska ventilationsförlusterna [5] och dels att få en strömningstekniskt gynnsam utformning av ventilationssystemet som skulle ge bättre kylning av de generatordelar som värms kraftigt under drift. 6 illustrerar ventilationssystemet med de valda strömningsvägarna. Kylsystem och uppvärmning I rotorn är magnetiseringslindningens ledare utförda i form av hålprofiler och kyls axiellt. Luften strömmar från fläktarna in under de båda rotorkapslarna. En delström från vardera sidan leds in i lindningens ändpartier, genom hålledarna och ut genom slitsar i rotorgavlarna, under kapslarna. Luftfördelningen i rotorspåren sker, i motsats till hittillsvarande praxis för luftkylda turbogeneratorer från ABB, i två avsnitt per maskinhalva i stället för ett. En del av kylluften leds från kapseln i vardera änden direkt in i hålledarna och lämnar rotorn efter en viss sträcka. Det andra avsnittet matas med kall luft från ett bottenspår under lindningen. Sistnämnda delström lämnar rotorn vid maskinens mitt. Förhållandet mellan längderna hos de båda avsnitten är avstämt i syfte att temperaturfördelningen i lindningen ska bli så jämn som möjligt. Principen har redan tillämpats med framgång på en vätgaskyld turbogenerator för hög effekt. I statorn är plåtpaketet indelat i flera delpaket, mellan vilka distanselement monterats, som ger upphov till en mängd kylkanaler för kylluft. Luften strömmar radiellt utifrån och in respektive inifrån och ut genom de kammare som bildas av kylkanalerna. Kylsystemet har optimerats på sådant sätt att det har fått flera kammare än i den tidigare, kortare maskinen. Genom denna åtgärd, i kombination med det fördelade utloppet för kylluft från rotorn, har mycket jämn temperaturfördelning kunnat uppnås i statorlindningen och plåtpaketet 7. De temperaturer som mätts upp under provdriften har bekräftat de teoretiska beräkningarna. 50 C 00 T 50 Beräknad temperaturfördelning i statorn Blå Kall luft Grön Kylluft genom luftgap Röd Statorlindning Speciella strömningstekniska undersökningar Då det gäller luftkylda turbogeneratorer kan en avsevärd del av de totala förlusterna återföras till ventilationsförluster. För den beskrivna generatorn krävdes därför målmedvetna åtgärder i syfte att minimera volymströmmen av kylluft och att koncentrera tryckfallet till de avsnitt som fordrar kylning. Genom en strömningstekniskt gynnsam utformning av luftvägarna har ventilationsförlusterna kunnat minskas ytterligare. Det blir allt vanligare att kylkretsar i elektriska maskiner analyseras i strömningsnät. Utgående från de på detta sätt 7 framräknade delströmmarna kan förväntad temperatur beräknas hos de maskindelar som värms kraftigt under drift. Resultaten kan emellertid inte bli bättre än de parametrar som beräkningsmodellen utgår från. Ett kylluftsystem med flera statorkammare och rotorutloppszoner är ett strömningstekniskt svårbedömt område då lufthastigheten i luftgapet närmar sig 0,7 Mach. För att få bättre beräkningsunderlag har en rotor/statormodell 8 utvecklats för experimentella undersökningar i strömningslaboratoriet. Modellen är så utförd att Reynolds- och Mach-förhållandet kan innehållas i luftgapet, om än med en annan radie. Rotorn ABB Tidning /996 5

7 har en diameter på 400 mm och arbetar med varvtal upp till min. Modellens konstruktion gör det möjligt att efterbilda alla strömningsfall som kan uppträda i luftgapet. Det går t ex att simulera kylluften från rotorhärvändarna som tränger ut genom slitsar i rotorgavlarna under kapslarna, liksom luftströmmarnas utlopp i rotorspåren. I modellen har delströmmarna via de olika vägarna bestämts experimentellt, och utgående från de uppmätta tryckfallen har motståndskoefficienter bestämts som gör det möjligt att bygga upp ett datorsimulerat strömningsnät. Rotor/statormodell för strömningsförsök 8 3 GT ST a ST Ytterligare konstruktiva aspekter Även ett antal andra konstruktiva speciallösningar har tagits in i utvecklingsprojektet, lösningar som är specifika för den nya generatortypen eller som är till fördel för den allmänna utvecklingen inom området. Exempelvis har rotorns magnetiseringsledare till skillnad mot vad som hitintills varit fallet hos luftkylda generatorer utförts som dubbla hålprofiler i syfte att bättre stå emot den höga centrifugalkraften. Metoden har rönt stor framgång hos stora vätgaskylda rotorer. Ett annat exempel är en ny typ av spårkilar i statorn: dubbelkoniska kilar med en speciell form garanterar en definierad förspänning i spåren. Kilarna kan dessutom efterspännas och tillåter såväl kortare revisionsavställningar som längre efterspänningsintervall. Uppställningsvarianter för generatorn 9 GT ST Gasturbin Ångturbin b Generatorklämmor Släpringsdel 3 Koppling för dubbelsidig drivning vid kombidrift (tillval) 6 ABB Tidning /996

8 Den nya maskinserien Den nyutvecklade turbogeneratorserien av typ WX/WY3 (tabell ) med luftkylning täcker det högsta effektområdet, med effekter från 00 till 350 MVA, tillsammans med den befintliga serien typ som funnits länge på marknaden. Sådana generatorer utnyttjas tillsammans med de nya gasturbinerna GT4 och GT6, men även tillsammans med ångturbiner. Maskinerna kan levereras i båda de varianter som illustreras av 9. Beställningar kan göras redan i dag. Framgångsrik provdrift av prototypen Sommaren 995 genomfördes en omfattande typ- och utvecklingsprovning av den första generatorn i den nya serien 0. De enskilda proven gällde i huvudsak följande punkter: Mätning av tomgångs- och kortslutningskarakteristik Mätning av lindningstemperatur och förluster Stötkortslutning vid tomgång och fulllast, dels för bestämning av reaktanser och tidkonstanter (även för tväraxeln) och dels för att påvisa kortslutningshållfastheten Tvåfasig kontinuerlig kortslutning för bestämning av minusföljdreaktans och minusföljdresistans Mätning vid stillastående maskin för bestämning av subtransienta reaktanser i längs- och tväraxeln Ytterligare mätning av temperatur på tryckringen och tryckfingrarna, på statorlindningens stagdetaljer och hos kylluften vid olika punkter i generatorn Tryckmätning för verifiering av kylluftfördelningen Mätning av de mekaniska svängningarna hos axel och lagerbockar, på plåtpaket och stomme samt på statorhärvändarna Mätning av ljudnivå Under provdriften användes totalt 70 Tabell : Tekniska data för de nya luftkylda turbogeneratorerna Serie Effektområde Spänning Varvtal Magnetisering WX3Z /WY3Z MVA/klass B MVA/klass F 50Hz, cos =0, MVA/klass B MVA/klass F 60Hz, cos = 0,85 vibrationsgivare och 80 tryckgivare, medan temperaturer mättes på 00 punkter. Dessa provdriftsförsök kommer att beskrivas utförligt vid annat tillfälle. Prototypen har på fullt tillfredsställande sätt uppfyllt de krav och de förväntningar som ställts på den och delvis överträffat dem. Sistnämnda gäller såväl för vibrationer som för förlusteffekt och därav följande uppvärmning. Tabell ger märkdata för prototypen, tillsammans med några 5,75... kv beroende på effekt och frekvens 3000 min vid 50Hz 3600 min vid 60Hz statisk Normer IEC (normalutförande 50Hz) ANSI (normalutförande 60Hz) Effektangivelser baserade på temperaturen 40 C hos inkommande kylluft Tabell : Tekniska data för prototyp viktiga uppmätta värden. Särskilt värt att understryka är den utmärkta verkningsgraden som endast obetydligt understiger den hos vätgaskylda maskiner. Uppvärmningen har mätts vid fullastdrift och effektuttaget 300 MVA. Sedan den partiella uppvärmning som konstaterats vid tomgång och kortslutning superponerats kunde man konstatera att maskinens uppvärmning ligger väl under gränsen för isolationsklass B. Märkeffekt MVA 300/klass B ) Spänning kv 9 Frekvens Hz 50 Effektfaktor/övermagnetisering 0,8 Verkningsgrad ) 4/4 last % 98,75 3/4 last % 98,57 Tomgång-kortslutn. förhållande ) 0,5 3) Transient reaktans x d p.u. 0, 3) Subtransient reaktans x d p.u. 0,7 ) Kyllufttemperatur 40 C enligt IEC-norm ) Bestämd genom mätning, verkningsgrad enligt enkelförlustmetoden 3) Mätning vid icke mättat tillstånd A B B Tidning /996 7

9 Prototyp med märkeffekten 300 MVA i provdrift 0 Med tanke på de resultat som presenterats i denna artikel och andra nyheter, t ex inom isolationstekniken [6], kan vi redan i dag konstatera att det finns en potential för ytterligare höjning av den maximala uteffekten från luftkylda generatorer. Referenser [] Fluhr, O.; Peyer, A.; Richard, C.: Luftgekühlte Turbogeneratoren für MVA, Typen WX und WY. Brown Boveri Mitt. 63 (976) 6, [] Haase, H.; Largiadèr, H.: Design and operation on test bed of a 00 MVA aircooled turbogenerator. CIGRE Session 984, Paper 09. [3] Iseli, M.: Zusatzverluste in Statorwicklungen großer Synchronmaschinen unter Berücksichtigung der Verdrillung und Stirnraumfelder. Dissertation ETH Zürich, 99. [4] Rentsch, H.: Luftströmungsgeräusche in elektrischen Maschinen. ETZ-A 8 (96) 4, [5] Baer, J.; Geller, M.: Die Ventilationsverluste der rotierenden elektrischen Maschinen. wasser, energie, luft 8 (990) 9, 8 3. [6] Stephan, C.-E.; Lipták, G.; Schuler, R.: Micadur-Plus det nya isolationssystemet för statorlindningar i elektriska maskiner. ABB Tidning 8/95, Författarnas adress Dr. Carl-Ernst Stephan Jürgen Baer Hans Zimmermann Prof. Dr. Gerhard Neidhöfer Dr. Roland Egli ABB Kraftwerke AG CH-54 Birr/Schweiz Fax: +4 (0) ABB Tidning /996