Årsberättelse Bli regelbunden givare bli Livsviktig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsberättelse 2010. Bli regelbunden givare bli Livsviktig"

Transkript

1 Våra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se Cancerfondens årsberättelse 2010 Bli regelbunden givare bli Livsviktig Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? Årsberättelse 2010 Cancerfonden Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon Plusgiro Bankgiro cancerfonden.se

2 Omslaget Cancerfonden grundades på initiativ av två privatpersoner, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parollen I kamp mot kräfta. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop kronor, vilket motsvarar 14 miljoner kronor i dagens penningvärde. Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlingsorganisation efter amerikansk förebild och arrangerade ett första möte på Grand Hotell i Stockholm bildades Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, som några år senare döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden. Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Marie Hammargren, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37, cob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, Bertil Strandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34, Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35, Stefan Lindblom sid 39 På bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli. Illustrationer Gunilla Elam, sid Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Par AB

3 Det här är Cancerfonden Innehåll Cancerfonden bildades 1951 och firar 60-årsjubileum Morri Nidén och Ebba Andersson lade grunden till Cancerfonden. De hade båda drabbats av cancer och blivit botade. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. Cancerfondens ändamål är forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor avsattes 385 miljoner kronor till svensk cancerforskning. 17,6 procent av insamlade medel gick till kostnader för insamling och administration (2009). Varje år driver Cancerfonden två stora kampanjer, Mustaschkampen för kampen mot prostatacancer och Rosa Bandet-kampanjen för kampen mot bröstcancer. Cancerfonden får inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Fakta om cancer i Sverige Varje år ställs drygt cancerdiagnoser. De fem vanligaste formerna samt antal diagnoser 2009: Prostatacancer Bröstcancer Hudcancer, utom malignt melanom Tjocktarmscancer Lungcancer I dag lever cirka personer som har eller har haft en cancersjukdom. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt dödsfall om året. 60 procent av de som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos. Generalsekreteraren har ordet 2 En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer 5 Cancer ska kunna botas 6 Så arbetar Cancerfonden 8 60 års kamp mot cancer 11 I dag och om en generation 17 Vi tar parti för dagens cancerpatienter 18 Forskning och utveckling av cancervården 22 Kunskapsläget har aldrig varit bättre 25 Insamling räddar liv 29 Många sätt att stödja 30 Kampanjer som når många 33 Trogna givare 36 Årsredovisning Cancerfondens styrelse 42 Förvaltningsberättelse 43 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 48 Fem år i sammandrag 49 Redovisningsprinciper 50 Noter 52 Revisionsberättelse 58 Bilagor Värdepapper Forskning och vårdutveckling Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera Anslag från NCU Styrande organ med mera i Cancerfonden Cancerfondens kodrapport 76 Ungefär var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

4 60 Generalsekreteraren har ordet år av fantastiska framsteg, Vi har två handlingskraftiga personer att tacka för att svensk cancerforskning står stark i dag. Då, 1951, tog Ebba och Morri initiativet till att bilda Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande. Båda hade överlevt sin cancer och ville bidra till att fler skulle få samma chans. Ett civilkurage och en handlingskraft som jag många gånger skänkt en tacksamhetens tanke. Därmed var Cancerfonden, som vi senare kom att heta, född. Det som startade med en insamling 1950 och gav kronor har nu många insamlingsår senare möjliggjort en forskningsfinansiering på nästan 400 miljoner kronor årligen. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något är en devis som stämmer bättre än någonsin när vi ser tillbaka på 60 år av framgångsrikt arbete. Att få ett cancerbesked för 60 år sedan var oftast lika med en dödsdom om man ens förstod att det var cancer eller fick en diagnos. Behandlingsmöjligheterna var få och kunskapen knapp, sjukdomen var en gåta som utmanat forskarna under åren. Behovet av forskning var skriande. Ebba Andersson, hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet och Morri Nidén, herrekiperingsdirektör. Fördubblad överlevnad Vi läser varje dag om nya rön och upptäckter på cancerområdet och samtidigt som överlevnaden fördubblats sedan 60-talet dör fortfarande över människor i Sverige varje år av sjukdomen. Så hur går det egentligen? I början av 70-talet avled flera hundra unga män varje år i testikelcancer, i dag botas nästan alla. Så visst går det framåt, det pågår en enorm kunskapsutveckling om uppkomsten och utvecklingen av cancer, men vi ska komma ihåg att cancer inte är 1 sjukdom utan 200 olika, var och en med sina undergrupper. Det vill säga ett gigantiskt pussel. Det tar tid att utveckla nya behandlingar och när vi själva eller en närstående drabbas tycker vi att det går för långsamt. Cancer har funnits i hela mänsklighetens historia medan modern cancerforskning bara är drygt 60 år och i det perspektivet har mycket skett. Det finns en mängd exempel på forskningens framsteg och stora genombrott som att vissa tumörformer kan botas i stor utsträckning, till exempel bröstcancer, cancer hos barn och vissa former av leukemi. I många fall är det tack vare nya behandlingar, medicinskt och kirurgiskt. Men också den förbättrade diagnostiken gör att tumörer kan upptäckas tidigare och chansen till bot ökar. I dag är koboltmaskinen för strålbehandling föråldrad och ny, avancerad teknik med mer och mer precision och individuell anpassning utvecklas ständigt. 30 procent kan förebyggas Kunskap om mekanismerna bakom uppkomsten av cancer, och därmed grundforskningen, är av yttersta vikt för att säkra utveckling av nya behandlingar och metoder. I dag vet vi att det finns ärftliga gener som i vissa fall, exempelvis när det gäller bröstcancer, direkt kan användas för att hitta de grupper som har ökad risk och därmed kunna erbjuda speciell behandling. Det sker också mycket inom bland annat radiologi. Nu kan man med högre precision strålbehandla så att effektiviteten ökar samtidigt som risken för biverkningar i form av strålskador minskar. Ett ofta åsidosatt område är det förebyggande arbetet, preventionen. Faktum är att cirka 30 procent av all cancer skulle kunna förebyggas. Forskningen har visat att rökning är en viktig faktor för uppkomst av cancer och skördar tusentals liv varje år. Vi vet också att övervikt har en koppling till vissa cancerformer och UV-exponering likaså. Kunskap finns alltså om hur insjuknandet i cancer kan minska, frågan är vad vi gör med den. Ett annat framgångsexempel är livmoderhalscancer. Sverige var ett av de första länderna i världen som införde screening, massundersökning, av kvinnor på 60-talet. Här drabbas bara drygt 400 kvinnor per år av något som i många länder fortfarande är en av de vanligaste dödsorsakerna för unga kvinnor. Forskningen och utvecklingen 2 Cancerfondens årsberättelse 2010

5 men mer behöver göras g kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas! har fortsatt och i dag finns ett vaccin. Tack vare att forskarna hittat sambandet och påvisat att virus var orsaken till livmoderhalscancer har vi i dag en möjlighet att förebygga denna cancerform och rädda liv. Att gårdagens forskning är dagens behandling och kunskap är något man kanske inte tänker på och vi har därför valt att intensifiera vårt arbete att vara en stark röst i samhället för att driva på utvecklingen. Att säkerställa att ny kunskap och nya behandlingar når ut i vården och samhället och i slutänden kommer patienterna till del. Det är precis lika viktigt att få ut kunskapen som att förvärva den, det är så vi ökar överlevnaden! Äntligen en nationell cancerstrategi Sedan drygt ett decennium har Cancerfonden drivit frågan om en svensk cancerplan som nu mynnat ut i att politikerna lagt fram en utredning, En nationell cancerstrategi för framtiden, som börjat implementeras. Cancer är en fråga som berör alla och vi måste se till att det finns en beredskap att hantera både den åldrande befolkningen och därmed ett ökande antal fall av cancer, men också att allt fler lever allt längre med sin sjukdom och behöver vård och stöd. Tack vare forskningen blir alltmer möjligt och nya behandlingar behöver komma in i vården snabbt och under kontrollerade former. Allt detta kräver planering och framförhållning. Det är en utmaning för vården som ska vara utförare av vård och behandling och samtidigt föra ut de senaste forskningsresultaten, så att vi når målet att fler överlever och färre drabbas. I vårt arbete försöker vi också knyta ihop forskningens framsteg med att sprida kunskap och driva opinion i viktiga frågor. g är övertygad om att den stora framgång som vi rönt genom Rosa Bandet-kampanjen de senaste åren starkt bidragit till att vi både kan vara en stark röst, pådrivare och samla in stora summor till cancerforskningen. Men jag möter också kritik och frågor kring vårt arbete, att vi fokuserar för mycket på bröstcancer och på senare tid prostatacancer och glömmer dem som drabbas av andra cancerformer. g kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas, och att vi lyfter frågan extra i olika kampanjer gör att vi kommer högt upp på agendan i samhällsdebatten, något som vi alla har nytta av. Stora genombrott kräver bred forskning Tusentals forskare i Sverige och övriga världen arbetar dagligen för att förstå mer och hitta nya behandlingsmöjligheter. Men den samlade kunskapen ökar också ödmjukheten inför den komplexitet som cancer utgör. Att forska innebär dagar och nätter av sökande som leder till små framsteg, och plötsligt sker något stort. Därför behöver forskningen precis som idrotten en bredd, för ur den föds de stora genombrotten och framgångarna. Vi vet inte var, inte när, men att de kommer vet vi. Under tiden måste vi öka takten med att ta till oss de nya landvinningarna och se till att de når patienten, det är vår uppgift. Framgångarna hittills har byggt på att svenska folket, både privatpersoner och företag, visat ett djupt engagemang i kampen mot cancer genom att under dessa 60 år bidra med pengar. Vi tillsammans tröttnar aldrig och vi ger aldrig upp. Utan er skulle vi inte ha kommit långt. Det finns en Ebba och Morri i er alla, stort tack! Ursula Tengelin Generalsekreterare Cancerfonden Cancerfondens årsberättelse

6 4 Cancerfondens årsberättelse 2010

7 En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer Cancerfondens vision är: cancer ska kunna botas. Det övergripande målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 400 forskningsprojekt.

8 Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisation som arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå målen fokuserar organisationen sitt arbete på forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancer ska kunna botas För att komma närmare visionen, cancer ska kunna botas, finns följande övergripande mål: 1. Uthållig forskningsfinansiering. 2. Effektiv opinion och kunskapsspridning. 3. Effektiv och kompetent organisation. 4. Nöjda och återkommande givare. En förutsättning för detta är en professionell och ändamålsenlig insamling. Mål och utfall 2010 Målet för verksamhetens intäkter under året var 422 miljoner kronor, utfallet blev 434. För verksamhetsresultatet hade målet satts till 318 miljoner kronor och utfallet blev 337. För oss som insamlingsorganisation är det viktigt att givarna har god kännedom om Cancerfondens verksamhet samt känner förtroende för organisationen och därmed också vill vara med och bekämpa cancer genom att ge en gåva. Under 2010 beslöt vi att fortsättningsvis sätta mål för kännedom, givarvilja och nöjdhet samt fortsätta arbetet med att utveckla långsiktiga metoder för mätning. Pengarna kommer fram Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlingskontroll. En av deras uppgifter är att dela ut 90-konto till organisationerna samt att övervaka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. De beräknar också hur stor del av varje organisations insamlade pengar som går till insamlings- och administrationskostnader. De senaste siffrorna från Svensk Insamlingskontroll visar att 82,4 procent av Cancerfondens intäkter går till ändamålen forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Det betyder att 17,6 procent används till insamling och administration. Det gör Cancerfonden till en av Sveriges effektivaste insamlingsorganisationer. Svensk Insamlingskontroll har aldrig haft någon anmärkning på Cancerfondens förvaltning eller insamlings- och administrationskostnader. Cancerfonden är dessutom medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, som strävar efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet infördes en kvalitetskod för att öka transparens och öppenhet. Medlemmarna redovisar resultatet i en kodrapport, se bilaga 7. Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitetsstämpel för företag och andra organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar Cancerfondens arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav. Interna kontroller Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning. Cancerfondens organisation genomsyras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig av den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och når ändamålen. 6 Cancerfondens årsberättelse 2010

9 Cancerfondens organisation organisation Huvudmannamöte Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd ordförande Thomas Halvorsen Kansli generalsekreterare Ursula Tengelin Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda. Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet, KF Liberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet, RF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse

10 Så arbetar Cancerfonden från insamling till forskningsresultat 1. Gåvor Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Tack vare generösa gåvor samlar Cancerfonden årligen in över 400 miljoner kronor. 6. Forskningsresultat Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas och färre drabbas av cancer. I dag överlever omkring 60 procent av alla personer i Sverige som får diagnosen cancer, en fördubbling sedan 1950-talet. 5. Utdelning Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Årligen avsätts närmare 400 miljoner kronor. Anslagen fördelas mellan forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera. 8 Cancerfondens årsberättelse 2010

11 2. Summa som ska delas ut Cancerfondens styrelse beslutar om hur mycket pengar som ska avsättas. 3. Ansökningar forskningsanslag Varje år ansöker cirka forskare och forskargrupper om finansiering. 4. Bedömning och beslut Nio prioriteringskommittéer, bestående av framstående cancerforskare, granskar och bedömer alla ansökningar, i nationell konkurrens. Därefter beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas anslag. Cancerfondens årsberättelse

12

13 60 års kamp mot cancer När Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bildades 1951 såg världen annorlunda ut. Sverige stod på tröskeln till stora förändringar på alla plan inom samhället, inte minst inom sjukvården. När det gällde den internationella kampen mot cancer skulle de svenska forskarna inom biokemi, genetik, cellbiologi och epidemiologi spela viktiga, och ibland direkt avgörande roller.

14 1950 talet Pionjärverksamhet inom cellbiologin Efter andra världskriget började synen på cancer förändras. Man insåg att det krävdes massiva baskunskaper om cellernas kemi och biologi för att förstå och behandla sjukdomen. En grupp på Karolinska Institutets cellforskningsinstitution, med bland andra Torbjörn Caspersson samt Georg och Eva Klein, bidrog till att koppla ihop olika upptäckter som bland annat rörde genetik och immunologi. Gruppen studerade tumörcellers biologiska egenskaper, vilket ökade förståelsen för hur tumörer utvecklar sin aggressivitet i ett slags mikroevolution, där varje mutationssteg efter selektion skapar alltmer elakartade tumörceller. Ett annat forskningsspår rörde cancercellernas samspel med kroppens immunförsvar. Denna forskning var med och lade grunden för den gren av cancerforskningen som i dag kalllas tumörimmunologi en viktig utgångspunkt för bland annat framtida cancerbehandlingar. Verksamheten på cellforskningsinstitutionen vitaliserade hela den nationella cancerforskningen i Sverige, och skapade ett helt släktträd av svenska cancerforskare varav många har byggt upp egna grupper. Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bytte namn till Riksföreningen mot cancer och blev en allt viktigare finansiär av inhemska forskningsinitiativ talet Sambandet mellan kromosomskador och cancer uppenbaras Albert Levan och hans kolleger i Lund kunde redan 1956 visa att människan har 46 kromosomer i stället för 48 som världens forskare dittills hade trott. Upptäckten ledde till att Sverige under åren som följde blev världsledande inom cancercytogenetiken, det vill säga studier av kromosomförändringar i cancerceller. Det var dock amerikanska forskare som kunde bekräfta hypotesen att uppkomsten av cancer är kopplad till någon form av skada på arvsmassan. I slutet av 1960-talet kom en svensk forskargrupp från Stockholm att revolutionera cytogenetiken. Med hjälp av en ny metod för infärgning kunde kromosomerna nu identifieras och sorteras upp i 22 par+2 könskromosomer. Cytogenetikerna kunde också studera kromosomförändringar med en helt annan precision än vad som varit möjligt tidigare. Därmed kunde cancerforskarna nu titta in i tumörcellernas abnorma inre och finna ledtrådar till vad som har gått snett. Cytogenetik är i dag en hörnsten inom forskningen om och diagnostiken av cancersjukdomar. Sedan 1979 registreras alla kromosomavvikelser i cancer i en databas i Lund. I dag rymmer databasen information om nästan tumörfall. 12 Cancerfondens årsberättelse 2010

15 1970 talet Mördarceller en ny slags blodkropp Vid denna tid visste man en hel del om människans immunförsvar men inte så mycket som man trodde. Det stod klart efter att en grupp vid Karolinska Institutet började titta närmare på något som de först uppfattade som ett metodproblem. Fortsatta experiment visade att problemet i stället härrörde från en tidigare okänd celltyp i immunsystemets cellulära försvar. Denna tumördödare gavs ett anslående namn: naturlig mördarcell (natural killer cell, NK-cell). Det visade sig att NK-cellen är en slags celldödande vit blodkropp, en typ av lymfocyt. Dess primära roll i immunförsvaret är inte att attackera främmande organismer som tränger in i kroppen, till exempel bakterier. I stället har den till uppgift att eliminera kroppens egna celler när dessa förvandlats till förrädare antingen när de blivit tumörceller eller efter att de infekterats av virus. Inledningsvis sågs NK-cellen som en kuriositet av den internationella immunologi- och cancerforskningen. I dag vet man att NK-cellen spelar en viktig roll när det gäller många aspekter av vårt immunsystem, oavsett om det handlar om tumörer, virus, bakterier, autoimmuna sjukdomar eller transplantationer talet Onkgener i fokus Under och 1980-talet skapade den så kallade hybrid- DNA-tekniken nya möjligheter för att studera levande organismers arvsmassa och cellfunktioner. Den molekylära cancerforskningen kretsade under denna tid till stor del kring det som kallas onkgener, det vill säga arvsanlag som kan förvandla en frisk cell till en tumörcell. Parallella upptäckter visade att gener som man först hade trott var abnorma, cancerrelaterade gener i själva verket var friska gener men med en funktion i cellen som hade förändrats på ett skadligt sätt. De uträttar samma cellfunktioner som sitt legitima syskon, men utan kontroll och övervakning vilket gör att de får cellens tillväxt, differentiering och delning att löpa amok. En grupp i Uppsala, med bland andra Carl-Henrik Heldin och Bengt Westermark, gjorde en av de mest uppmärksammade insatserna på detta område. Forskarna studerade en naturlig tillväxtfaktor som bland annat spelar en viktig roll vid cellers tillväxt och differentiering, och kunde konstatera att genen för tillväxtfaktorn var identisk med en virusburen onkgen. Nu kunde man utveckla en teori för tumörutvecklingen i den virusinfekterade cellen, något som till stor del bidrog till förståelsen för sambandet mellan onkgener och deras naturliga motsvarigheter. I dag känner man till ett hundratal onkgener som i samtliga fall är förändrade normala gener. Forskningen på området har gett omfattande insikter i hur arvsanlagen regleras och signaltrafiken sker i cellen. Cancerfondens årsberättelse

16 2000-talet DNA-forskningen blir industriell 1990 talet Epidemiologins genombrott Cancerforskningens största landvinning under 1990-talet rörde epidemiologi. Cancerepidemiologi handlar bland annat om att kartlägga sambanden mellan olika cancertyper och de faktorer som ökar risken för att insjukna. Ett övergripande mål är att utröna bakgrunden till hur cancersjukdomar uppkommer och därigenom förebygga dem. Att Sverige blev ett föregångsland inom cancerepidemiologin är ingen slump. För det första har vi historiskt sett en stark folkhälsotradition i landet, för det andra har vi unika hälsodataregister. Bland annat omfattar det svenska cancerregistret, startat 1958, i dag uppgifter om 2,1 miljoner tumörer och 1,9 miljoner cancerpatienter. En av de mest drivande forskarna var kirurgen Hans-Olov Adami som i dag har en internationellt etablerad ställning som en av cancerepidemiologins pionjärer. Tillsammans med medarbetare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska Institutet har Adami sedan 1990-talet genomfört ett stort antal studier för en rad olika cancerdiagnoser, till exempel i prostata, bröst, livmoderhals, äggstockar och matstrupe. Under 1990-talet skedde även ett genombrott för screeningmammografi. Efter en rad stora epidemiologiska studier i Sverige utfärdade Socialstyrelsen 1986 råd om regelbunden mammografi av kvinnor mellan 50 och 69 år. Det skulle dock ta cirka tio år innan alla landsting hade infört det. I maj 2007 kunde världspressen meddela att nobelpristagaren mes D Watsons hela arvsmassa nu var analyserad. Arbetsåtgången i detta enorma projekt har tvingat fram en teknikutveckling utan motstycke. Dessutom har alltmer referensdata om DNA-sekvenser och gener skapats en skattkammare för forskarna. Därmed fick den så kallade funktionsgenomiken vind i seglen, det vill säga forskning som försöker klarlägga olika geners funktioner. Forskarna kan nu kartlägga aktiviteten hos tusentals gener eller signalvägar åt gången, i stället för som tidigare bara enstaka. Många av Sveriges cancerforskare arbetar på en internationellt hög nivå, här följer två exempel. En grupp vid Karolinska Institutet, ledd av Henrik Grönberg, studerar sambandet mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer. Genom att jämföra markörer hos tusentals sjuka och friska försökspersoner hoppas man kunna hitta gener som är inblandade i uppkomsten av prostatacancer. En grupp vid Lunds universitet, ledd av Åke Borg, fokuserar på bröstcancer. Genom att kartlägga individuella tumörers genaktivitet försöker gruppen skapa metoder som kan ligga till grund för diagnos, klassificering, prognos och, inte minst, behandling av sjukdomen som skräddarsys efter varje individuell patient och tumörtyp. 14 Cancerfondens årsberättelse 2010

17 Professor Torbjörn Caspersson ( ) i sitt hem Första utdelningen 1952 Torbjörn Caspersson var forskare och styrelseledamot i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande redan från starten. Han sökte ett forskningsanslag på kronor, ett belopp som på den tiden översteg högsta tillåtna engångsbelopp på kronor och han fick därför avslag. Efter arbetsutskottets överläggningar beslöt styrelsen 1952 att trots det bevilja professor Casperssons ansökan. Torbjörn Caspersson tog tillsammans med Lore Zech fram en ny metod för infärgning av kromosomer. Cancerforskarna kunde nu titta in i tumörcellernas inre och finna ledtrådar till vad som gått snett i dessa celler. Denna metod kallas cytogenetik och är i dag en viktig hörnsten inom cancerforskningen och diagnostiken av cancersjukdomar. År 1961 fick Torbjörn Caspersson ytterligare ett anslag på kronor från Cancerfonden. Pengarna gick till fortsatta cellkemiska undersökningar och internationell forskning i pan och USA. Bilden till höger: Professor Torbjörn Caspersson och professor Georg Klein med en bild av sig själva tagen på 50-talet. Den dåvarande docent Klein arbetade vid professor Casperssons institution för cellforskning vid Karolinska Institutet. Tillsammans byggde de upp en tumörbiologisk forskning i Sverige, se sidan 12. Georg Klein har tillsammans med sin hustru Eva Klein lagt grunden till Sveriges framskjutna position inom cancerforskningen. Deras forskning har haft och har fortfarande finansiellt stöd från Cancerfonden. Bilden är tagen inför Cancerfondens 40-årsjubileum Cancerfondens årsberättelse

18

19 I dag och om en generation Cancerfondens verksamhet har två ändamål forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Forskningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. Varje år får cirka personer i Sverige en cancerdiagnos. För att ge dem bättre villkor och öka deras chanser att överleva väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor, sprider kunskap om cancer och cancerforskningens resultat.

20 I arbetet med opinion och kunskapsspridning driver Cancerfonden frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Genom att påverka beslutsfattare på olika nivåer i samhället försöker vi få igenom förbättringar. Vi tar parti för dagens cancerpatienter Cancerfondens arbete handlar om att skapa relationer med befintliga och framtida givare för att säkerställa långsiktig forskningsfinansiering. Målet är att minska individens risk att drabbas av cancer, stärka de som drabbats av cancer och ingjuta hopp. Ytterst handlar det om att bidra till att förverkliga visionen: cancer ska kunna botas. En bit på väg men mycket kvar Den nationella cancerstrategin, som Cancerfonden jobbat hårt för i många år, håller nu äntligen på att tas i bruk. Den är en förutsättning för att ta svensk cancervård till nästa nivå, men mycket arbete återstår för att det ska bli verklighet av de högt uppsatta ambitionerna. En viktig fråga är tillgången på specialister i cancervården. Har vi tillräckligt många specialister nu och i framtiden för att ta hand om cancerpatienter? Tyvärr finns det ingen som har huvudansvaret för att planera hur många onkologer, radiologer, specialistsjuksköterskor med flera det behövs i Sverige nu och framöver för att möta patienternas behov. Ingen instans har till exempel ansvaret för att larma i god tid när det närmar sig stora pensionsavgångar. Det kommer inte, om inget görs, att finnas tillräckligt många specialister för att möta framtidens behov. Cancerfonden arbetar för att cancerstrategin ska resultera i konkreta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen på fem, tio och tjugo års sikt. Det innebär också att det är nödvändigt att intressera fler unga läkare för specialiteter det råder brist på och utbilda tillräckligt många. En undersökning som Cancerfonden genomförde hösten 2010 tillsammans med Svensk förening för patologi visade att landstingen har stor brist på patologer, det vill säga de specialistläkare som ställer diagnos utifrån vävnadsprover. Många som väntar på besked får leva i ovisshet alldeles för länge. Vi vet att det gäller flera specialiteter. Regeringen måste ta ansvar för kompetensförsörjningen i den nationella cancerstrategin. Patologer och alla andra specialister fyller en central roll i vården av alla sorters cancer. På kort sikt handlar det mycket om att skapa attraktiva tjänster med möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete, så att de som i dag arbetar inom specialiteten stannar kvar. Det finns inte tillräckligt många för att täcka dagens behov; vi har absolut inte råd att förlora fler specialister. Tidig upptäckt, rätt diagnos och snabb behandling är ofta avgörande för ett framgångsrikt resultat att rädda patientens liv. 18 Cancerfondens årsberättelse 2010

21 Patolog Elisabet Englund, Skånes Universitetssjukhus, Lund, visar upp ett vävnadsprov som ska analyseras. Under 2010 har vi bland annat: Gett ut Cancerfondsrapporten för femte gången. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hos äldre, hjärntumörer, prevention och forskning. Belyst det faktum att äldre sällan ingår i klinisk forskning. Under Almedals-veckan på Gotland träffat intressenter under temat När får vi nationella mål för patienternas överlevnad? Uppmärksammat bristen på patologer. Anordnat ett seminarium om bröstcancer på Breast Health Day den 14 oktober. Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter. Varit medarrangör av två konferenser. Den ena rörde nationell cancerstrategi och den andra gynekologisk cancer. Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin deltog i en debatt om orättvisor i cancervården i november Cancerfondens årsberättelse

22 Susanne och Hanna Rehlin Artikel i Rädda Livet 2/2010. «Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?» Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation? Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked. Vi vet alla att en svår sjukdom påverkar hela familjen, inklusive vänner och arbetskamrater. Min dotter skrev en uppsats i skolan med rubriken Om ens mamma dör, är man fortfarande en dotter då? g är ingen dotter utan dig, min mamma. Och en av mina bästa vänner sa så här: g kommer till dig på direkten. g vill hjälpa dig medan du lever jag gör ingen nytta på din begravning. g är en av dom som det gått bra för, men det som jag varit med om, och alla tankar som detta födde, kommer att leva med mig för alltid, precis som den där lilla pirrande känslan av oro inför varje återbesök på Radiumhemmet. Trots det blev mötet med vården något posi tivt för mig. g mötte sköterskor och läkare som engagerade sig, som kom med tröst och råd och som till och med kunde ringa hem till mig bara för att höra hur jag mådde. g kände att jag blev väl omhändertagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt bästa för att jag skulle bli frisk. Information och stöd Cancerfonden erbjuder Att sedan ha en och samma 1994 läkare information rakt igenom behandlingen ger den relativa trygghet som en och stöd till patienter cancerpatient och närstående verkligen behöver. genom Själv hade Cancerfondens informationsjag lyckan att i stort och sett få träffa stödlinje. samma läkare under min behandling. För mig var Även andra som har det frågor en mycket viktig om resa cancer som vi är gjorde välkomna att ringa eller mejla. Linjen beman- tillsammans. g vill att alla sjuka ska få uppleva vården nas av legitimerad personal lika bra som jag med själv gjort. lång g erfarenhet av cancervård vill också att läkare och sjukvårdspersonal ska må bra så att samt de orkar specialistutbildning. ta hand om sina patienter. Den största gruppen g av var dem panikslagen som inför både mitt ringde första besök på Radiumhemmet. g hade dessutom bara och mejlade 2010 var närstående till en person med cancersjukdom. Andra som kontaktade Informations- och stödlinjen var patienter och personer som oroade sig för egen sjukdom. De flesta önskade information om sjukdom och behandling, men många ville även berätta om sin situation och få känslomässigt stöd. Patientbrevet två år tidigare följt min mosters dödskamp i bröstcancer, och jag visste precis vad som väntade mig. Besöket gick bra. g fick många broschyrer med mig hem. Här hade jag önskat att jag även fått information om att det finns en Förmedlar kunskap Cancerfonden har sedan många år en stark position i Sverige när det gäller information om cancer. På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd information för patienter och närstående. Sju av tio personer som går in på cancerfonden.se går direkt till sidorna Om cancer där människor söker patientförening. information Därför blev om jag cancersjukdomar extra glad och dess behandling. när jag var på återbesök 2010 fanns för två veckor 19 texter sedan även i broschyrform och såg informationslappar om gcfs öppna hus väl under synligt i väntrummet. året distribuerades g var inte broschyrer. Som ensam om en att del ha äggstockscancer! av implementeringen av den nationella cancerstrategin Ett annat viktigt område är har rehabilitering. Inera (tidigare Sjukvårdsrådgivningen) fått i uppdrag av Socialdepartemen- g hade förmånen att delta i Kom i gång-gruppen på Karolinska. Det var en helt tet underbar att känsla utveckla att i en liten grupp canceravdelning möta på sjukvårdshuvudmännens andra som gått igenom cancerbehandling. Det var också toppen att få gemensamma komma igång webbplats 1177.se. Därmed motion i lugn är ett takt. av Att få delmålen uppleva att med nationell cancerstrategi uppnått. Under 2010 påbörjade organisa- min kropp fortfarande fungerade. För mig tionen ett samarbete med Inera, vilket kan få betydelse för Cancerfondens inriktning inom detta område. Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till stödmedlemmar, cancerpatienter och närstående. Syftet med tidningen är att erbjuda kunskap, förståelse och hopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens cirka stödmedlemmar. Under 2010 har den även funnits på cirka sjukvårdsmottagningar. Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be- 34 nr Cancerfondens årsberättelse 2010

23 Nya, intressanta inlägg publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. På webben kan också anmälan göras till Samtalsvän. Det är någon att enskilt dela tankar och erfarenheter med, som patient eller närstående. slutsfattare och sjukvården med syfte att driva på förändringar för patienternas bästa. Cancerfondsrapporten 2010 fokuserade bland annat på cancer hos äldre, cancervården i Sverige, diagnosgruppen hjärntumörer och vikten av att det nu är dags att införa en nollvision för rökning. Webben en mötesplats och informationsbank Webbplatsen cancerfonden.se är i första hand en insamlingskanal. Den är också en viktig samlingsplats för dem som vill bekämpa sin egen eller andras cancer. I vårt diskussionsforum kan drabbade och närstående mötas och utbyta erfarenheter. Ämnesområdet Närståendes situation hade flest inlägg under På webbplatsen finns i dag också cirka 400 registrerade samtalsvänner som man kan kontakta för att enskilt dela tankar och erfarenheter. Detta till skillnad från diskussionsforum där alla kan läsa vad som skrivs. Webbplatsen innehåller en omfattande kunskapsbank med informativa och redaktionella texter, artiklar, reportage och filmer. Här kan man läsa om patienter, närstående och forskare. Vi är också aktiva på vår blogg.cancerfonden.se där vi skriver om aktuella nyheter inom cancerforskningen och om cancerpatienters situation. Vi finns även på Facebook och Twitter, där man kan dela med sig av sina erfarenheter eller bara läsa och begrunda. Facebook och Twitter, två andra vägar för information och utbyte. Cancerfondens årsberättelse

24 Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga framgång i kampen mot cancer. Forskning och utveckling av cancervården Viktiga mål för cancerforskning: förebygga uppkomst av cancer Cancerfondens forskningsnämnd har som huvudstrategi att finansiera högkvalitativa forskningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Vi anser att de bästa resultaten kommer genom att tillvarata den kreativa och innovativa kraft som finns i forskargrupperna och hos enskilda forskare. De kategorier av anslag som kan sökas är forskningsprojekt, forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp och forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för att arrangera kongresser. Vårdpersonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium för hospitering samt bidrag för att delta i kurser och konferenser. Omsorgsfull ansökningsprocess Ansökningsprocessen består av individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en diagnostisera cancer så tidigt att vi kan avlägsna tumören innan den har hunnit sprida sig behandla även spridd cancer effektivt. prioriteringskommitté eller i en så kallad sakkunniggrupp (för bedömning av tjänster). Under 2010 fanns nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka utsetts av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bland annat de medicinska fakulteterna. I Forskningsnämnden, prioriteringskommittéer och sakkunniggrupper ingår framstående forskare inom cancerområdet från Sverige och i vissa fall även från övriga nordiska länder. De är utvalda för att i första hand täcka olika kompetensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön. Prioriteringskommittéerna består av mellan sju och nio ledamöter och sakkunniggrupperna består av tre ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansökningar om stipendier för vårdpersonal och består av ledamöter från hela Sverige med olika kompetens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Bedömningsgrupperna lämnar förslag om fördelning till Forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden be- 22 Cancerfondens årsberättelse 2010

25 Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och Mats G Hansson, professor vid Uppsala universitet. slutar därefter om fördelning av medel från Cancerfonden. De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som handlar om behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer. Ansökningar och beviljade medel 2010 Under 2010 tog vi emot nästan ansökningar om anslag för forsknings- och vårdutvecklingsprojekt, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och stipendier för vårdpersonal. Den största kategorin var ansökningar om bidrag till forskningsprojekt (408 stycken), av vilka 35 procent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var drygt 8 procent. Totalt finansieras cirka 400 forskningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är nya projekt. De andra projekten löper sedan tidigare år. Alla forskningsprojekt finansieras i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering. Cancerfondens styrelse avsatte för år 2010 drygt 385 miljoner kronor för stöd till Forskningsnämndens anslagskategorier. Huvuddelen av summan gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Cancerfonden har också finansierat tidsbegränsade tjänster för forskare och medel till planeringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovanstående anslagsram har vi satsat tre miljoner kronor på vårdutvecklingsprojekt och stipendier för vårdpersonal. I enlighet med Forskningsnämndens strategi har medel fördelats till forskning som spän- Nya behandlingsmetoder vid lungcancer Professor Bengt Westermark går här igenom tre tumörformer och ser ljuspunkter, hoppas på mer kunskap och vill göra sig av med ett sorgebarn. När det gäller bröstcancerbehandlingens framgångar pekar han på tidig upptäckt genom mammografi. De kirurgiska metoderna har utvecklats mycket på 60 år. I dag räcker det oftast med att ta bort en del av bröstet och några lymfkörtlar i armhålan. Det besparar många kvinnor stora besvär. När det gäller prostatacancer är behandlingen inte lika framgångsrik. Vi behöver bättre diagnostiska metoder. I dag kan vi se att det finns en cancertumör i prostata, men vi kan inte avgöra om det är en elakartad eller en mindre elakartad tumör som inte kommer att leda till några egentliga besvär för patienten, än mindre till död. Detta innebär att många män behandlas i onödan. Däremot är Bengt Westermark hoppfull om nya behandlingsmetoder vid lungcancer. Vi har kommit en väldigt lång bit på väg när det gäller prevention. Vi vet ju att det till procent är cigarettrökning som orsakar lungcancer. Där har forskningen varit framgångsrik, men den har varit betydligt mindre framgångsrik när det gäller att behandla lungcancer som har uppstått. Vi börjar nu se nya behandlingsmetoder. Lungcancer har varit ett sorgebarn, men vi hoppas att det inte ska vara så länge till. Och hur kommer det att se ut om 25 år? Då kommer kunskapen att ha ökat explosionsartat, tror Bengt Westermark. Vi kommer att veta mycket mer om mekanismerna bakom hur cancer uppstår, sprider sig, växer till och dödar. Behandlingarna kommer att kunna anpassas till varje individ och varje tumör. Men för att kunna avgöra vem som ska ha vad behöver vi förfina diagnostiken och det är vi redan nu på god väg att göra. Cancerfondens årsberättelse

26 Anslag per cancerform i miljoner kronor Bröstcancer 50,8 Leukemi 31,0 Tjocktarmscancer 30,1 Prostatacancer 26,6 Hjärntumörer 18,2 Lymfom 13,0 Endokrina tumörer 9,8 Neuroblastom 8,7 Hudcancer 8,4 Lungcancer 7,7 Livmoderhalscancer 7,6 Huvud- och halscancer 6,2 Magsäckscancer 6,0 Äggstockscancer 5,0 Sarkom 3,9 Njurcancer 3,7 Urinblåsecancer 3.0 Cancer utan känd primärtumör 2,8 Levercancer 2,4 Matstrupscancer 1,9 Bukspottkörtelcancer 1,6 Ändtarmscancer 1,6 Myelom 1,5 Myelodysplastiskt syndrom 1,5 Gallvägscancer 1,2 Wilms tumör 0,6 Testikelcancer 0,5 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 67,5 ner över flera vetenskapsområden innefattande grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning, translationell forskning, vårdforskning och preventionsforskning. Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden hade två sammanträden under 2010, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och prioritering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. Den februari organiserade Forskningsnämnden ett möte med titeln Critical issues in lung cancer research vilket hölls på Karolinska Institutet. Programmet innehöll flera internationellt framstående föreläsare inom området. Nära 100 mötesdeltagare fick ta del av ett brett upplagt program med syfte att belysa internationell frontlinjeforskning och svensk standard inom olika områden. Nio internationella toppforskare bjöds in och deras presentationer följdes av svenska experters syn på var vi i dag står inom epidemiologi, molekylärbiologi, klinisk forskning, preventionsforskning och vårdforskning inom lungcancerområdet. Vid sidan av föreläsningarna fanns en posterutställning där cirka 30 svenska grupper tog tillfället i akt att presentera sina resultat. Dessutom hölls två workshoppar och en avslutande paneldebatt för att belysa svenska möjligheter. Mötet kunde konstatera att det finns god forskning i Sverige, men att mycket återstår. Klinisk forskning behöver tid och resurser, stora kliniska prövningar är i dag mycket kostsamma. Infrastrukturen behöver dessutom stärkas med biobanksmaterial och metodologi som kan utnyttjas av olika grupper i samarbete. En styrka är det svenska lungcancerregistret som är en mycket viktig källa för fortsatt forskning inom detta angelägna område. Kvalitetssäkring i forskningsmiljö Cancerfondens forskningsnämnd besöker varje år en forskningsinstitution vid landets universitet. Syftet är att ge Forskningsnämnden inblick i den forskning som bedrivs samt få kontakt med enskilda forskare och diskutera aktuella frågor med dem. I maj 2010 besökte nämnden Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. Från Cancerfonden deltog den vetenskapliga sekreteraren, de biträdande vetenskapliga sekreterarna och en av Forskningsnämnden utsedd arbetsgrupp. Vid besöket redogjorde prefekten professor Lena Claesson Welsh övergripande för den forskning som bedrivs, följt av presentationer av enskilda forskningsprojekt av forskare vid institutionen. Det framgick att Rudbecklaboratoriet är en fram- 24 Cancerfondens årsberättelse 2010

27 Allt fler botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Kunskapsläget har aldrig varit bättre De stora satsningarna på cancerforskning har burit frukt, och under de senaste decennierna har kunskaperna om cancersjukdomarna ökat dramatiskt. Några frukter från kunskapsträdet har redan skördats; nya, målinriktade läkemedel finns tillgängliga. Metodutvecklingen går snabbt. Nya sätt att odla cancerceller i laboratoriet och nya metoder att studera cellerna utvecklas hela tiden. Vi har kunnat börja studera cellernas komplicerade signalsystem i detalj och bygga datorbaserade modeller över de olika signalfunktionerna, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Vi kan genom automatiserade robotsystem studera tusentals olika kemiska ämnens effekt på olika typer av cancerceller och hitta nya verkningsfulla substanser. Nya, målsökande ämnen i kombination med revolutionerande bildanalys gör det möjligt att hitta små tumörer och metastaser och studera deras reaktion på behandling. Kunskaper om tumörernas individuella egenskaper gör det möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling, där varje individuell patient får just den behandling som är mest effektiv och som orsakar minst biverkningar. Kunskapsläget har aldrig varit bättre. Vi vet inte ännu hur morgondagens cancerdiagnostik och behandling kommer att se ut, bara att den kommer att vara betydligt bättre än i dag. Vi vet att en satsning på cancerforskning i detta läge lönar sig. Forskarna famlar inte längre i mörkret. Ljuset skiner klart över cancerpusslet och bitarna börjar falla på plats. En ökad satsning kommer att ge mångfalt igen, allt fler pusselbitar kommer att hitta sin rätta plats och allt fler kommer att botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark. Cancerfondens årsberättelse

Gör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden

Gör ditt testamente. till en gåva för livet. Om Cancerfonden Gör ditt testamente Om Cancerfonden till en gåva för livet Cancerfonden bildades 1951. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.

Läs mer

Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård

Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård Cancerfonden gör skillnad för svensk cancersjukvård I hela världen diagnostiseras det ungefär tolv miljoner nya cancerfall årligen. Globalt räknar man med att 27 miljoner människor lever med en cancer

Läs mer

Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer

Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer Nu vill jag hjälpa andra att besegra sin cancer Årsberättelse 2011 Omslaget När Tobias Welander, 26 år, fick diagnosen hjärntumör var det början på en intensiv behandling med operation, cytostatika och

Läs mer

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att

Läs mer

Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens

Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens Årsberättelse 2009 Under 100 dagar vandrade Gert Fylking och Robert Aschberg 180 mil, från Ystad till Haparanda. Promenaden var en del av Mustaschkampen, Cancerfondens årliga kampanj mot prostatacancer

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Din lilla rosa bok om bröst

Din lilla rosa bok om bröst Din lilla rosa bok om bröst Årets Rosa Bandet-designer är Liselotte Watkins Jag ville göra ett mönster som hyllar brösten och som känns positivt och glatt. Även om ämnet är allvarligt och jag själv har

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

2008 i korthet. Innehåll

2008 i korthet. Innehåll Årsberättelse 2008 2008 i korthet Totalt 427 miljoner kronor samlades in under året. Intäkter från testamenten uppgick till 169 miljoner kronor. Cirka 4 000 personer besökte Rosa Bandet-galan i Globen.

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren

Hälsopartiet 2014 översikt av svaren Hälsopartiet 2014 översikt av svaren bedömningen är helt och hållet min egen och utgör grunden till val av segrare, Hälsopartiet. Lite mer bakgrundsdata gavs via: http://hudcancer.nu/pdf/sh2014.pdf Fråga

Läs mer

Årsberättelse 2014. Cancerfondens årsberättelse 2014

Årsberättelse 2014. Cancerfondens årsberättelse 2014 Cancerfondens årsberättelse 2014 Årsberättelse 2014 Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete.

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Vi bygger för cancervården

Vi bygger för cancervården Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt.

Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Satsa på Dig själv Satsa på Tidig Upptäckt. Bra att veta inför presentationen Pro Vitae är en patientförening. Vi är inga läkare. Vi talar utifrån egna vunna erfarenheter. Vi diskuterar inga enskilda diagnoser.

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Årsberättelse 2013 Cancerfondens årsberättelse 2013 1av 3 får cancer. Men alla drabbas. Tillsammans kan vi besegra cancer 1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Varje

Läs mer

Årsberättelse. Cancerfonden 101 55 Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 Bankgiro 901-9514 cancerfonden.

Årsberättelse. Cancerfonden 101 55 Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 Bankgiro 901-9514 cancerfonden. Cancerfondens årsberättelse 2012 2012 Årsberättelse Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, opinionsbildning och kunskapsspridning.

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden

3 (8) Christoffer Bernsköld (S) 2:e v. ordf. Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (8) En fråga om kvinnoliv... 3 Cellprovskontroll räddar liv... 4 Sjunkande andel kvinnor testas... 4 Vilka når inte landstinget idag?... 5 Mammografi räddar liv... 5 Stor andel kvinnor testas... 6 Vilka

Läs mer

Effektrapport Utfärdad den Utfärdad av Inga Wall Godkänd av Sara Brodahl ID: Version: 2

Effektrapport Utfärdad den Utfärdad av Inga Wall Godkänd av Sara Brodahl ID: Version: 2 Cancerfonden 802005-3370, är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd augusti 2015 Den andra kvalitetsrapporten från RCC Syd fokuserar på deltagande i multidisciplinära terapikonferenser (MDK) med jämförelse mellan olika diagnoser och

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

11-09-5102 DAREDIVER

11-09-5102 DAREDIVER REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av

Läs mer

G1 Effektrapport. Namn: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO Organisationsnummer: Juridisk form: Ideell förening

G1 Effektrapport. Namn: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO Organisationsnummer: Juridisk form: Ideell förening G1 Effektrapport Namn: Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO Organisationsnummer: 802010-4264 Juridisk form: Ideell förening Vad vill BRO uppnå? BRO driver de bröstcancerdrabbades frågor i samhället.

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

VERKSAMHET & REDOVISNING

VERKSAMHET & REDOVISNING VERKSAMHET & REDOVISNING 2014 Cancerhjälpen Pg 900437-5 Bg 900-4375 Bakom varje cancerdiagnos finns en människa, bakom varje människa en familj ETT VARMT TACK TILL GIVARE, MEDLEMMAR OCH ANSTÄLLDA SOM HAR

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp Standardiserade vårdförlopp Nationella ehälsodagen 2015 Harald Grönqvist, SKL harald.gronqvist@skl.se 2015-10-06 En fyraårig nationell satsning under 2015-2018 ska göra cancervården mer tillgänglig och

Läs mer

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013. Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB Janssen Nyhetsbrev 1 Maj 2013 Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop Janssen-Cilag AB Förord Ett nytt år innebär nya möjligheter. I slutet av förra året träffade Janssen en överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Cancerfonds- rapporten 2011

Cancerfonds- rapporten 2011 Cancerfondsrapporten 2011 Cancerfonden 60 år i kampen mot cancer Cancerfonden 60 år av framgångsrik forskningsfinansiering På 60 år har Cancerfonden blivit landets största insamlingsorganisation. År 2010

Läs mer

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor

Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor Stadgar för Prostatacancerföreningen Viktor 1 Namn Föreningens namn är Prostatacancerföreningen Viktor, en patientförening i Blekinge med registrerat säte i Karlskrona kommun. Patientföreningen är en ideell

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?

Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer. 2003 Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Spädbarnsfondens effektrapport 2013

Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Spädbarnsfondens effektrapport 2013 Om Spädbarnsfonden Spädbarnsfondens är en ideell organisation som startades 1986 av familjer som förlorat ett litet barn. Idag har vi drygt 3000 medlemmar samt aktivitet

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1 Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg en patientförening med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är en ideell förening med eget organisationsnummer som

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Erbjudande för företag. att medverka i

Erbjudande för företag. att medverka i Erbjudande för företag att medverka i MUSTASCHKAMPEN 2015 2 Medverka i Mustaschkampen 2015 Att medverka i Mustaschkampen 2015 innebär att man som företag blir delaktig i en kampanj som genomförs i november

Läs mer

Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie

Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie Sammanlagt skickades enkäter till 423 personer under mars 2012. Av dessa kom 303 enkäter i retur vilket ger en svarsfrekvens på 72 %. Tabell

Läs mer

Blodcancerföreningen i Stockholms län

Blodcancerföreningen i Stockholms län Verksamhetsdag minnesanteckningar Datum och tid: 2012-09-15 kl 10.15-15.00 Möteslokal: hos Anne-Charlotte Bennerstam i Högdalen Närvarande: Anne-Charlotte Bennerstam Annica Onsjö Bengt Johansson Birgitta

Läs mer

Forskning. Årets upptäckter

Forskning. Årets upptäckter Årets upptäckter Cancerforskning gör hela tiden framsteg. En del forskning sker nära behandlingen och har relativt omedelbar effekt för patienterna. Annan forskning rör sig på en mer grundläggande nivå.

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Sifos Telefonbuss 2004

Sifos Telefonbuss 2004 Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- Antal intervjuer

Läs mer

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB

Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Hearing med Lars-Erik Eriksson vd Clinical Laserthermia Systems AB Lars-Erik: Hej, välkomna till denna webbhearing. Ni är nu välkomna att ställa frågor! Tänk på att ni måste vara inloggade som deltagare

Läs mer

Immunterapi vid cancer 2017

Immunterapi vid cancer 2017 Immunterapi vid cancer 2017 2 Framtidens cancerbehandling börjar idag Immunterapi har i mer än 30 år setts som ett viktigt utvecklingsområde vad gäller behandling av cancer, men utvecklingen har tagit

Läs mer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar

Läs mer

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER EN LITEN BOK OM LUNGCANCER Faktagranskad av professor Roger Henriksson, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Text och projektledning: Mix Public Relations Grafisk formgivning och produktion: Narva Tryck:

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet

Läs mer

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Handlingsplanerna ska vara

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Stadgar för ProLiv Kronoberg

Stadgar för ProLiv Kronoberg 2010-03-01 1 Stadgar för ProLiv Kronoberg 1. Namn Föreningens namn är ProLiv Kronoberg - patientföreningen för prostatacancer i Kronobergs län - med registrerat säte i Växjö kommun. Patientföreningen är

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning. Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens. Delar årligen ut närmare

Läs mer

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november.

Psykiskt välbefinnande för sköra äldre människor. Idéinsamlingen kommer att vara öppen i en månad mellan 15:e oktober och 15:e november. Vi vill förändra vården vill du hjälpa till? Vårdalstiftelsen prövar med idéprovningen ett nytt sätt att identifiera samhällsrelevant och nytänkande forskning som bidrar till att ny kunskap appliceras

Läs mer

Cancerfondsrapporten

Cancerfondsrapporten Cancerfondsrapporten 2015 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, kunskapsspridning

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 046-77 08 61 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-29 Dnr 1603256 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av nationella

Läs mer

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Effektrapport 2014. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Effektrapport 2014 Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Hélène Benno 1(5) 1. Vad vill er organisation uppnå?... 2 2. I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation?... 2 3. Vilka

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 046-77 08 61 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-29 Dnr 1502566 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av nationella

Läs mer

RAPPORT FRÅN RCC och RCC styrgrupp. Filippa Nyberg Samverkansnämnden 15 feb 2017

RAPPORT FRÅN RCC och RCC styrgrupp. Filippa Nyberg Samverkansnämnden 15 feb 2017 RAPPORT FRÅN RCC och RCC styrgrupp Filippa Nyberg Samverkansnämnden 15 feb 2017 RCC rapport SVF Revision av regionala cancerplanen-workshop Nivåstrukturering förslag till beslut Revision av regional cancerplan

Läs mer

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer

Läs mer

Rekommendation rörande nationell och regional nivåstrukturering inom cancerområdet

Rekommendation rörande nationell och regional nivåstrukturering inom cancerområdet REKOMMENDATION Vårt dnr: 11/3031 och samtliga chefer för Regionala cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer Rekommendation rörande nationell och

Läs mer