Årsberättelse Bli regelbunden givare bli Livsviktig

Transkript

1 Våra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se Cancerfondens årsberättelse 2010 Bli regelbunden givare bli Livsviktig Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? Årsberättelse 2010 Cancerfonden Stockholm Besök: David Bagares gata 5 Telefon Plusgiro Bankgiro cancerfonden.se

2 Omslaget Cancerfonden grundades på initiativ av två privatpersoner, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parollen I kamp mot kräfta. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop kronor, vilket motsvarar 14 miljoner kronor i dagens penningvärde. Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlingsorganisation efter amerikansk förebild och arrangerade ett första möte på Grand Hotell i Stockholm bildades Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, som några år senare döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden. Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Marie Hammargren, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37, cob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, Bertil Strandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34, Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35, Stefan Lindblom sid 39 På bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli. Illustrationer Gunilla Elam, sid Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Par AB

3 Det här är Cancerfonden Innehåll Cancerfonden bildades 1951 och firar 60-årsjubileum Morri Nidén och Ebba Andersson lade grunden till Cancerfonden. De hade båda drabbats av cancer och blivit botade. Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. Cancerfondens ändamål är forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor avsattes 385 miljoner kronor till svensk cancerforskning. 17,6 procent av insamlade medel gick till kostnader för insamling och administration (2009). Varje år driver Cancerfonden två stora kampanjer, Mustaschkampen för kampen mot prostatacancer och Rosa Bandet-kampanjen för kampen mot bröstcancer. Cancerfonden får inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Fakta om cancer i Sverige Varje år ställs drygt cancerdiagnoser. De fem vanligaste formerna samt antal diagnoser 2009: Prostatacancer Bröstcancer Hudcancer, utom malignt melanom Tjocktarmscancer Lungcancer I dag lever cirka personer som har eller har haft en cancersjukdom. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt dödsfall om året. 60 procent av de som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos. Generalsekreteraren har ordet 2 En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer 5 Cancer ska kunna botas 6 Så arbetar Cancerfonden 8 60 års kamp mot cancer 11 I dag och om en generation 17 Vi tar parti för dagens cancerpatienter 18 Forskning och utveckling av cancervården 22 Kunskapsläget har aldrig varit bättre 25 Insamling räddar liv 29 Många sätt att stödja 30 Kampanjer som når många 33 Trogna givare 36 Årsredovisning Cancerfondens styrelse 42 Förvaltningsberättelse 43 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 48 Fem år i sammandrag 49 Redovisningsprinciper 50 Noter 52 Revisionsberättelse 58 Bilagor Värdepapper Forskning och vårdutveckling Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera Anslag från NCU Styrande organ med mera i Cancerfonden Cancerfondens kodrapport 76 Ungefär var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

4 60 Generalsekreteraren har ordet år av fantastiska framsteg, Vi har två handlingskraftiga personer att tacka för att svensk cancerforskning står stark i dag. Då, 1951, tog Ebba och Morri initiativet till att bilda Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande. Båda hade överlevt sin cancer och ville bidra till att fler skulle få samma chans. Ett civilkurage och en handlingskraft som jag många gånger skänkt en tacksamhetens tanke. Därmed var Cancerfonden, som vi senare kom att heta, född. Det som startade med en insamling 1950 och gav kronor har nu många insamlingsår senare möjliggjort en forskningsfinansiering på nästan 400 miljoner kronor årligen. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något är en devis som stämmer bättre än någonsin när vi ser tillbaka på 60 år av framgångsrikt arbete. Att få ett cancerbesked för 60 år sedan var oftast lika med en dödsdom om man ens förstod att det var cancer eller fick en diagnos. Behandlingsmöjligheterna var få och kunskapen knapp, sjukdomen var en gåta som utmanat forskarna under åren. Behovet av forskning var skriande. Ebba Andersson, hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet och Morri Nidén, herrekiperingsdirektör. Fördubblad överlevnad Vi läser varje dag om nya rön och upptäckter på cancerområdet och samtidigt som överlevnaden fördubblats sedan 60-talet dör fortfarande över människor i Sverige varje år av sjukdomen. Så hur går det egentligen? I början av 70-talet avled flera hundra unga män varje år i testikelcancer, i dag botas nästan alla. Så visst går det framåt, det pågår en enorm kunskapsutveckling om uppkomsten och utvecklingen av cancer, men vi ska komma ihåg att cancer inte är 1 sjukdom utan 200 olika, var och en med sina undergrupper. Det vill säga ett gigantiskt pussel. Det tar tid att utveckla nya behandlingar och när vi själva eller en närstående drabbas tycker vi att det går för långsamt. Cancer har funnits i hela mänsklighetens historia medan modern cancerforskning bara är drygt 60 år och i det perspektivet har mycket skett. Det finns en mängd exempel på forskningens framsteg och stora genombrott som att vissa tumörformer kan botas i stor utsträckning, till exempel bröstcancer, cancer hos barn och vissa former av leukemi. I många fall är det tack vare nya behandlingar, medicinskt och kirurgiskt. Men också den förbättrade diagnostiken gör att tumörer kan upptäckas tidigare och chansen till bot ökar. I dag är koboltmaskinen för strålbehandling föråldrad och ny, avancerad teknik med mer och mer precision och individuell anpassning utvecklas ständigt. 30 procent kan förebyggas Kunskap om mekanismerna bakom uppkomsten av cancer, och därmed grundforskningen, är av yttersta vikt för att säkra utveckling av nya behandlingar och metoder. I dag vet vi att det finns ärftliga gener som i vissa fall, exempelvis när det gäller bröstcancer, direkt kan användas för att hitta de grupper som har ökad risk och därmed kunna erbjuda speciell behandling. Det sker också mycket inom bland annat radiologi. Nu kan man med högre precision strålbehandla så att effektiviteten ökar samtidigt som risken för biverkningar i form av strålskador minskar. Ett ofta åsidosatt område är det förebyggande arbetet, preventionen. Faktum är att cirka 30 procent av all cancer skulle kunna förebyggas. Forskningen har visat att rökning är en viktig faktor för uppkomst av cancer och skördar tusentals liv varje år. Vi vet också att övervikt har en koppling till vissa cancerformer och UV-exponering likaså. Kunskap finns alltså om hur insjuknandet i cancer kan minska, frågan är vad vi gör med den. Ett annat framgångsexempel är livmoderhalscancer. Sverige var ett av de första länderna i världen som införde screening, massundersökning, av kvinnor på 60-talet. Här drabbas bara drygt 400 kvinnor per år av något som i många länder fortfarande är en av de vanligaste dödsorsakerna för unga kvinnor. Forskningen och utvecklingen 2 Cancerfondens årsberättelse 2010

5 men mer behöver göras g kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas! har fortsatt och i dag finns ett vaccin. Tack vare att forskarna hittat sambandet och påvisat att virus var orsaken till livmoderhalscancer har vi i dag en möjlighet att förebygga denna cancerform och rädda liv. Att gårdagens forskning är dagens behandling och kunskap är något man kanske inte tänker på och vi har därför valt att intensifiera vårt arbete att vara en stark röst i samhället för att driva på utvecklingen. Att säkerställa att ny kunskap och nya behandlingar når ut i vården och samhället och i slutänden kommer patienterna till del. Det är precis lika viktigt att få ut kunskapen som att förvärva den, det är så vi ökar överlevnaden! Äntligen en nationell cancerstrategi Sedan drygt ett decennium har Cancerfonden drivit frågan om en svensk cancerplan som nu mynnat ut i att politikerna lagt fram en utredning, En nationell cancerstrategi för framtiden, som börjat implementeras. Cancer är en fråga som berör alla och vi måste se till att det finns en beredskap att hantera både den åldrande befolkningen och därmed ett ökande antal fall av cancer, men också att allt fler lever allt längre med sin sjukdom och behöver vård och stöd. Tack vare forskningen blir alltmer möjligt och nya behandlingar behöver komma in i vården snabbt och under kontrollerade former. Allt detta kräver planering och framförhållning. Det är en utmaning för vården som ska vara utförare av vård och behandling och samtidigt föra ut de senaste forskningsresultaten, så att vi når målet att fler överlever och färre drabbas. I vårt arbete försöker vi också knyta ihop forskningens framsteg med att sprida kunskap och driva opinion i viktiga frågor. g är övertygad om att den stora framgång som vi rönt genom Rosa Bandet-kampanjen de senaste åren starkt bidragit till att vi både kan vara en stark röst, pådrivare och samla in stora summor till cancerforskningen. Men jag möter också kritik och frågor kring vårt arbete, att vi fokuserar för mycket på bröstcancer och på senare tid prostatacancer och glömmer dem som drabbas av andra cancerformer. g kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas, och att vi lyfter frågan extra i olika kampanjer gör att vi kommer högt upp på agendan i samhällsdebatten, något som vi alla har nytta av. Stora genombrott kräver bred forskning Tusentals forskare i Sverige och övriga världen arbetar dagligen för att förstå mer och hitta nya behandlingsmöjligheter. Men den samlade kunskapen ökar också ödmjukheten inför den komplexitet som cancer utgör. Att forska innebär dagar och nätter av sökande som leder till små framsteg, och plötsligt sker något stort. Därför behöver forskningen precis som idrotten en bredd, för ur den föds de stora genombrotten och framgångarna. Vi vet inte var, inte när, men att de kommer vet vi. Under tiden måste vi öka takten med att ta till oss de nya landvinningarna och se till att de når patienten, det är vår uppgift. Framgångarna hittills har byggt på att svenska folket, både privatpersoner och företag, visat ett djupt engagemang i kampen mot cancer genom att under dessa 60 år bidra med pengar. Vi tillsammans tröttnar aldrig och vi ger aldrig upp. Utan er skulle vi inte ha kommit långt. Det finns en Ebba och Morri i er alla, stort tack! Ursula Tengelin Generalsekreterare Cancerfonden Cancerfondens årsberättelse

6 4 Cancerfondens årsberättelse 2010

7 En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer Cancerfondens vision är: cancer ska kunna botas. Det övergripande målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 400 forskningsprojekt.

8 Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisation som arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå målen fokuserar organisationen sitt arbete på forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancer ska kunna botas För att komma närmare visionen, cancer ska kunna botas, finns följande övergripande mål: 1. Uthållig forskningsfinansiering. 2. Effektiv opinion och kunskapsspridning. 3. Effektiv och kompetent organisation. 4. Nöjda och återkommande givare. En förutsättning för detta är en professionell och ändamålsenlig insamling. Mål och utfall 2010 Målet för verksamhetens intäkter under året var 422 miljoner kronor, utfallet blev 434. För verksamhetsresultatet hade målet satts till 318 miljoner kronor och utfallet blev 337. För oss som insamlingsorganisation är det viktigt att givarna har god kännedom om Cancerfondens verksamhet samt känner förtroende för organisationen och därmed också vill vara med och bekämpa cancer genom att ge en gåva. Under 2010 beslöt vi att fortsättningsvis sätta mål för kännedom, givarvilja och nöjdhet samt fortsätta arbetet med att utveckla långsiktiga metoder för mätning. Pengarna kommer fram Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlingskontroll. En av deras uppgifter är att dela ut 90-konto till organisationerna samt att övervaka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. De beräknar också hur stor del av varje organisations insamlade pengar som går till insamlings- och administrationskostnader. De senaste siffrorna från Svensk Insamlingskontroll visar att 82,4 procent av Cancerfondens intäkter går till ändamålen forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Det betyder att 17,6 procent används till insamling och administration. Det gör Cancerfonden till en av Sveriges effektivaste insamlingsorganisationer. Svensk Insamlingskontroll har aldrig haft någon anmärkning på Cancerfondens förvaltning eller insamlings- och administrationskostnader. Cancerfonden är dessutom medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, som strävar efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet infördes en kvalitetskod för att öka transparens och öppenhet. Medlemmarna redovisar resultatet i en kodrapport, se bilaga 7. Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitetsstämpel för företag och andra organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar Cancerfondens arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav. Interna kontroller Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning. Cancerfondens organisation genomsyras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig av den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och når ändamålen. 6 Cancerfondens årsberättelse 2010

9 Cancerfondens organisation organisation Huvudmannamöte Styrelse ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd ordförande Thomas Halvorsen Kansli generalsekreterare Ursula Tengelin Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda. Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat. Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet, KF Liberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet, RF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse

10 Så arbetar Cancerfonden från insamling till forskningsresultat 1. Gåvor Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Tack vare generösa gåvor samlar Cancerfonden årligen in över 400 miljoner kronor. 6. Forskningsresultat Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas och färre drabbas av cancer. I dag överlever omkring 60 procent av alla personer i Sverige som får diagnosen cancer, en fördubbling sedan 1950-talet. 5. Utdelning Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Årligen avsätts närmare 400 miljoner kronor. Anslagen fördelas mellan forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera. 8 Cancerfondens årsberättelse 2010

11 2. Summa som ska delas ut Cancerfondens styrelse beslutar om hur mycket pengar som ska avsättas. 3. Ansökningar forskningsanslag Varje år ansöker cirka forskare och forskargrupper om finansiering. 4. Bedömning och beslut Nio prioriteringskommittéer, bestående av framstående cancerforskare, granskar och bedömer alla ansökningar, i nationell konkurrens. Därefter beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas anslag. Cancerfondens årsberättelse

12

13 60 års kamp mot cancer När Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bildades 1951 såg världen annorlunda ut. Sverige stod på tröskeln till stora förändringar på alla plan inom samhället, inte minst inom sjukvården. När det gällde den internationella kampen mot cancer skulle de svenska forskarna inom biokemi, genetik, cellbiologi och epidemiologi spela viktiga, och ibland direkt avgörande roller.

14 1950 talet Pionjärverksamhet inom cellbiologin Efter andra världskriget började synen på cancer förändras. Man insåg att det krävdes massiva baskunskaper om cellernas kemi och biologi för att förstå och behandla sjukdomen. En grupp på Karolinska Institutets cellforskningsinstitution, med bland andra Torbjörn Caspersson samt Georg och Eva Klein, bidrog till att koppla ihop olika upptäckter som bland annat rörde genetik och immunologi. Gruppen studerade tumörcellers biologiska egenskaper, vilket ökade förståelsen för hur tumörer utvecklar sin aggressivitet i ett slags mikroevolution, där varje mutationssteg efter selektion skapar alltmer elakartade tumörceller. Ett annat forskningsspår rörde cancercellernas samspel med kroppens immunförsvar. Denna forskning var med och lade grunden för den gren av cancerforskningen som i dag kalllas tumörimmunologi en viktig utgångspunkt för bland annat framtida cancerbehandlingar. Verksamheten på cellforskningsinstitutionen vitaliserade hela den nationella cancerforskningen i Sverige, och skapade ett helt släktträd av svenska cancerforskare varav många har byggt upp egna grupper. Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bytte namn till Riksföreningen mot cancer och blev en allt viktigare finansiär av inhemska forskningsinitiativ talet Sambandet mellan kromosomskador och cancer uppenbaras Albert Levan och hans kolleger i Lund kunde redan 1956 visa att människan har 46 kromosomer i stället för 48 som världens forskare dittills hade trott. Upptäckten ledde till att Sverige under åren som följde blev världsledande inom cancercytogenetiken, det vill säga studier av kromosomförändringar i cancerceller. Det var dock amerikanska forskare som kunde bekräfta hypotesen att uppkomsten av cancer är kopplad till någon form av skada på arvsmassan. I slutet av 1960-talet kom en svensk forskargrupp från Stockholm att revolutionera cytogenetiken. Med hjälp av en ny metod för infärgning kunde kromosomerna nu identifieras och sorteras upp i 22 par+2 könskromosomer. Cytogenetikerna kunde också studera kromosomförändringar med en helt annan precision än vad som varit möjligt tidigare. Därmed kunde cancerforskarna nu titta in i tumörcellernas abnorma inre och finna ledtrådar till vad som har gått snett. Cytogenetik är i dag en hörnsten inom forskningen om och diagnostiken av cancersjukdomar. Sedan 1979 registreras alla kromosomavvikelser i cancer i en databas i Lund. I dag rymmer databasen information om nästan tumörfall. 12 Cancerfondens årsberättelse 2010

15 1970 talet Mördarceller en ny slags blodkropp Vid denna tid visste man en hel del om människans immunförsvar men inte så mycket som man trodde. Det stod klart efter att en grupp vid Karolinska Institutet började titta närmare på något som de först uppfattade som ett metodproblem. Fortsatta experiment visade att problemet i stället härrörde från en tidigare okänd celltyp i immunsystemets cellulära försvar. Denna tumördödare gavs ett anslående namn: naturlig mördarcell (natural killer cell, NK-cell). Det visade sig att NK-cellen är en slags celldödande vit blodkropp, en typ av lymfocyt. Dess primära roll i immunförsvaret är inte att attackera främmande organismer som tränger in i kroppen, till exempel bakterier. I stället har den till uppgift att eliminera kroppens egna celler när dessa förvandlats till förrädare antingen när de blivit tumörceller eller efter att de infekterats av virus. Inledningsvis sågs NK-cellen som en kuriositet av den internationella immunologi- och cancerforskningen. I dag vet man att NK-cellen spelar en viktig roll när det gäller många aspekter av vårt immunsystem, oavsett om det handlar om tumörer, virus, bakterier, autoimmuna sjukdomar eller transplantationer talet Onkgener i fokus Under och 1980-talet skapade den så kallade hybrid- DNA-tekniken nya möjligheter för att studera levande organismers arvsmassa och cellfunktioner. Den molekylära cancerforskningen kretsade under denna tid till stor del kring det som kallas onkgener, det vill säga arvsanlag som kan förvandla en frisk cell till en tumörcell. Parallella upptäckter visade att gener som man först hade trott var abnorma, cancerrelaterade gener i själva verket var friska gener men med en funktion i cellen som hade förändrats på ett skadligt sätt. De uträttar samma cellfunktioner som sitt legitima syskon, men utan kontroll och övervakning vilket gör att de får cellens tillväxt, differentiering och delning att löpa amok. En grupp i Uppsala, med bland andra Carl-Henrik Heldin och Bengt Westermark, gjorde en av de mest uppmärksammade insatserna på detta område. Forskarna studerade en naturlig tillväxtfaktor som bland annat spelar en viktig roll vid cellers tillväxt och differentiering, och kunde konstatera att genen för tillväxtfaktorn var identisk med en virusburen onkgen. Nu kunde man utveckla en teori för tumörutvecklingen i den virusinfekterade cellen, något som till stor del bidrog till förståelsen för sambandet mellan onkgener och deras naturliga motsvarigheter. I dag känner man till ett hundratal onkgener som i samtliga fall är förändrade normala gener. Forskningen på området har gett omfattande insikter i hur arvsanlagen regleras och signaltrafiken sker i cellen. Cancerfondens årsberättelse

16 2000-talet DNA-forskningen blir industriell 1990 talet Epidemiologins genombrott Cancerforskningens största landvinning under 1990-talet rörde epidemiologi. Cancerepidemiologi handlar bland annat om att kartlägga sambanden mellan olika cancertyper och de faktorer som ökar risken för att insjukna. Ett övergripande mål är att utröna bakgrunden till hur cancersjukdomar uppkommer och därigenom förebygga dem. Att Sverige blev ett föregångsland inom cancerepidemiologin är ingen slump. För det första har vi historiskt sett en stark folkhälsotradition i landet, för det andra har vi unika hälsodataregister. Bland annat omfattar det svenska cancerregistret, startat 1958, i dag uppgifter om 2,1 miljoner tumörer och 1,9 miljoner cancerpatienter. En av de mest drivande forskarna var kirurgen Hans-Olov Adami som i dag har en internationellt etablerad ställning som en av cancerepidemiologins pionjärer. Tillsammans med medarbetare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska Institutet har Adami sedan 1990-talet genomfört ett stort antal studier för en rad olika cancerdiagnoser, till exempel i prostata, bröst, livmoderhals, äggstockar och matstrupe. Under 1990-talet skedde även ett genombrott för screeningmammografi. Efter en rad stora epidemiologiska studier i Sverige utfärdade Socialstyrelsen 1986 råd om regelbunden mammografi av kvinnor mellan 50 och 69 år. Det skulle dock ta cirka tio år innan alla landsting hade infört det. I maj 2007 kunde världspressen meddela att nobelpristagaren mes D Watsons hela arvsmassa nu var analyserad. Arbetsåtgången i detta enorma projekt har tvingat fram en teknikutveckling utan motstycke. Dessutom har alltmer referensdata om DNA-sekvenser och gener skapats en skattkammare för forskarna. Därmed fick den så kallade funktionsgenomiken vind i seglen, det vill säga forskning som försöker klarlägga olika geners funktioner. Forskarna kan nu kartlägga aktiviteten hos tusentals gener eller signalvägar åt gången, i stället för som tidigare bara enstaka. Många av Sveriges cancerforskare arbetar på en internationellt hög nivå, här följer två exempel. En grupp vid Karolinska Institutet, ledd av Henrik Grönberg, studerar sambandet mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer. Genom att jämföra markörer hos tusentals sjuka och friska försökspersoner hoppas man kunna hitta gener som är inblandade i uppkomsten av prostatacancer. En grupp vid Lunds universitet, ledd av Åke Borg, fokuserar på bröstcancer. Genom att kartlägga individuella tumörers genaktivitet försöker gruppen skapa metoder som kan ligga till grund för diagnos, klassificering, prognos och, inte minst, behandling av sjukdomen som skräddarsys efter varje individuell patient och tumörtyp. 14 Cancerfondens årsberättelse 2010

17 Professor Torbjörn Caspersson ( ) i sitt hem Första utdelningen 1952 Torbjörn Caspersson var forskare och styrelseledamot i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande redan från starten. Han sökte ett forskningsanslag på kronor, ett belopp som på den tiden översteg högsta tillåtna engångsbelopp på kronor och han fick därför avslag. Efter arbetsutskottets överläggningar beslöt styrelsen 1952 att trots det bevilja professor Casperssons ansökan. Torbjörn Caspersson tog tillsammans med Lore Zech fram en ny metod för infärgning av kromosomer. Cancerforskarna kunde nu titta in i tumörcellernas inre och finna ledtrådar till vad som gått snett i dessa celler. Denna metod kallas cytogenetik och är i dag en viktig hörnsten inom cancerforskningen och diagnostiken av cancersjukdomar. År 1961 fick Torbjörn Caspersson ytterligare ett anslag på kronor från Cancerfonden. Pengarna gick till fortsatta cellkemiska undersökningar och internationell forskning i pan och USA. Bilden till höger: Professor Torbjörn Caspersson och professor Georg Klein med en bild av sig själva tagen på 50-talet. Den dåvarande docent Klein arbetade vid professor Casperssons institution för cellforskning vid Karolinska Institutet. Tillsammans byggde de upp en tumörbiologisk forskning i Sverige, se sidan 12. Georg Klein har tillsammans med sin hustru Eva Klein lagt grunden till Sveriges framskjutna position inom cancerforskningen. Deras forskning har haft och har fortfarande finansiellt stöd från Cancerfonden. Bilden är tagen inför Cancerfondens 40-årsjubileum Cancerfondens årsberättelse

18

19 I dag och om en generation Cancerfondens verksamhet har två ändamål forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Forskningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av. Men människor drabbas redan nu. Varje år får cirka personer i Sverige en cancerdiagnos. För att ge dem bättre villkor och öka deras chanser att överleva väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor, sprider kunskap om cancer och cancerforskningens resultat.

20 I arbetet med opinion och kunskapsspridning driver Cancerfonden frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Genom att påverka beslutsfattare på olika nivåer i samhället försöker vi få igenom förbättringar. Vi tar parti för dagens cancerpatienter Cancerfondens arbete handlar om att skapa relationer med befintliga och framtida givare för att säkerställa långsiktig forskningsfinansiering. Målet är att minska individens risk att drabbas av cancer, stärka de som drabbats av cancer och ingjuta hopp. Ytterst handlar det om att bidra till att förverkliga visionen: cancer ska kunna botas. En bit på väg men mycket kvar Den nationella cancerstrategin, som Cancerfonden jobbat hårt för i många år, håller nu äntligen på att tas i bruk. Den är en förutsättning för att ta svensk cancervård till nästa nivå, men mycket arbete återstår för att det ska bli verklighet av de högt uppsatta ambitionerna. En viktig fråga är tillgången på specialister i cancervården. Har vi tillräckligt många specialister nu och i framtiden för att ta hand om cancerpatienter? Tyvärr finns det ingen som har huvudansvaret för att planera hur många onkologer, radiologer, specialistsjuksköterskor med flera det behövs i Sverige nu och framöver för att möta patienternas behov. Ingen instans har till exempel ansvaret för att larma i god tid när det närmar sig stora pensionsavgångar. Det kommer inte, om inget görs, att finnas tillräckligt många specialister för att möta framtidens behov. Cancerfonden arbetar för att cancerstrategin ska resultera i konkreta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen på fem, tio och tjugo års sikt. Det innebär också att det är nödvändigt att intressera fler unga läkare för specialiteter det råder brist på och utbilda tillräckligt många. En undersökning som Cancerfonden genomförde hösten 2010 tillsammans med Svensk förening för patologi visade att landstingen har stor brist på patologer, det vill säga de specialistläkare som ställer diagnos utifrån vävnadsprover. Många som väntar på besked får leva i ovisshet alldeles för länge. Vi vet att det gäller flera specialiteter. Regeringen måste ta ansvar för kompetensförsörjningen i den nationella cancerstrategin. Patologer och alla andra specialister fyller en central roll i vården av alla sorters cancer. På kort sikt handlar det mycket om att skapa attraktiva tjänster med möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete, så att de som i dag arbetar inom specialiteten stannar kvar. Det finns inte tillräckligt många för att täcka dagens behov; vi har absolut inte råd att förlora fler specialister. Tidig upptäckt, rätt diagnos och snabb behandling är ofta avgörande för ett framgångsrikt resultat att rädda patientens liv. 18 Cancerfondens årsberättelse 2010

21 Patolog Elisabet Englund, Skånes Universitetssjukhus, Lund, visar upp ett vävnadsprov som ska analyseras. Under 2010 har vi bland annat: Gett ut Cancerfondsrapporten för femte gången. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hos äldre, hjärntumörer, prevention och forskning. Belyst det faktum att äldre sällan ingår i klinisk forskning. Under Almedals-veckan på Gotland träffat intressenter under temat När får vi nationella mål för patienternas överlevnad? Uppmärksammat bristen på patologer. Anordnat ett seminarium om bröstcancer på Breast Health Day den 14 oktober. Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter. Varit medarrangör av två konferenser. Den ena rörde nationell cancerstrategi och den andra gynekologisk cancer. Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin deltog i en debatt om orättvisor i cancervården i november Cancerfondens årsberättelse

22 Susanne och Hanna Rehlin Artikel i Rädda Livet 2/2010. «Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?» Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation? Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked. Vi vet alla att en svår sjukdom påverkar hela familjen, inklusive vänner och arbetskamrater. Min dotter skrev en uppsats i skolan med rubriken Om ens mamma dör, är man fortfarande en dotter då? g är ingen dotter utan dig, min mamma. Och en av mina bästa vänner sa så här: g kommer till dig på direkten. g vill hjälpa dig medan du lever jag gör ingen nytta på din begravning. g är en av dom som det gått bra för, men det som jag varit med om, och alla tankar som detta födde, kommer att leva med mig för alltid, precis som den där lilla pirrande känslan av oro inför varje återbesök på Radiumhemmet. Trots det blev mötet med vården något posi tivt för mig. g mötte sköterskor och läkare som engagerade sig, som kom med tröst och råd och som till och med kunde ringa hem till mig bara för att höra hur jag mådde. g kände att jag blev väl omhändertagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt bästa för att jag skulle bli frisk. Information och stöd Cancerfonden erbjuder Att sedan ha en och samma 1994 läkare information rakt igenom behandlingen ger den relativa trygghet som en och stöd till patienter cancerpatient och närstående verkligen behöver. genom Själv hade Cancerfondens informationsjag lyckan att i stort och sett få träffa stödlinje. samma läkare under min behandling. För mig var Även andra som har det frågor en mycket viktig om resa cancer som vi är gjorde välkomna att ringa eller mejla. Linjen beman- tillsammans. g vill att alla sjuka ska få uppleva vården nas av legitimerad personal lika bra som jag med själv gjort. lång g erfarenhet av cancervård vill också att läkare och sjukvårdspersonal ska må bra så att samt de orkar specialistutbildning. ta hand om sina patienter. Den största gruppen g av var dem panikslagen som inför både mitt ringde första besök på Radiumhemmet. g hade dessutom bara och mejlade 2010 var närstående till en person med cancersjukdom. Andra som kontaktade Informations- och stödlinjen var patienter och personer som oroade sig för egen sjukdom. De flesta önskade information om sjukdom och behandling, men många ville även berätta om sin situation och få känslomässigt stöd. Patientbrevet två år tidigare följt min mosters dödskamp i bröstcancer, och jag visste precis vad som väntade mig. Besöket gick bra. g fick många broschyrer med mig hem. Här hade jag önskat att jag även fått information om att det finns en Förmedlar kunskap Cancerfonden har sedan många år en stark position i Sverige när det gäller information om cancer. På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd information för patienter och närstående. Sju av tio personer som går in på cancerfonden.se går direkt till sidorna Om cancer där människor söker patientförening. information Därför blev om jag cancersjukdomar extra glad och dess behandling. när jag var på återbesök 2010 fanns för två veckor 19 texter sedan även i broschyrform och såg informationslappar om gcfs öppna hus väl under synligt i väntrummet. året distribuerades g var inte broschyrer. Som ensam om en att del ha äggstockscancer! av implementeringen av den nationella cancerstrategin Ett annat viktigt område är har rehabilitering. Inera (tidigare Sjukvårdsrådgivningen) fått i uppdrag av Socialdepartemen- g hade förmånen att delta i Kom i gång-gruppen på Karolinska. Det var en helt tet underbar att känsla utveckla att i en liten grupp canceravdelning möta på sjukvårdshuvudmännens andra som gått igenom cancerbehandling. Det var också toppen att få gemensamma komma igång webbplats 1177.se. Därmed motion i lugn är ett takt. av Att få delmålen uppleva att med nationell cancerstrategi uppnått. Under 2010 påbörjade organisa- min kropp fortfarande fungerade. För mig tionen ett samarbete med Inera, vilket kan få betydelse för Cancerfondens inriktning inom detta område. Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till stödmedlemmar, cancerpatienter och närstående. Syftet med tidningen är att erbjuda kunskap, förståelse och hopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens cirka stödmedlemmar. Under 2010 har den även funnits på cirka sjukvårdsmottagningar. Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be- 34 nr Cancerfondens årsberättelse 2010

23 Nya, intressanta inlägg publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. På webben kan också anmälan göras till Samtalsvän. Det är någon att enskilt dela tankar och erfarenheter med, som patient eller närstående. slutsfattare och sjukvården med syfte att driva på förändringar för patienternas bästa. Cancerfondsrapporten 2010 fokuserade bland annat på cancer hos äldre, cancervården i Sverige, diagnosgruppen hjärntumörer och vikten av att det nu är dags att införa en nollvision för rökning. Webben en mötesplats och informationsbank Webbplatsen cancerfonden.se är i första hand en insamlingskanal. Den är också en viktig samlingsplats för dem som vill bekämpa sin egen eller andras cancer. I vårt diskussionsforum kan drabbade och närstående mötas och utbyta erfarenheter. Ämnesområdet Närståendes situation hade flest inlägg under På webbplatsen finns i dag också cirka 400 registrerade samtalsvänner som man kan kontakta för att enskilt dela tankar och erfarenheter. Detta till skillnad från diskussionsforum där alla kan läsa vad som skrivs. Webbplatsen innehåller en omfattande kunskapsbank med informativa och redaktionella texter, artiklar, reportage och filmer. Här kan man läsa om patienter, närstående och forskare. Vi är också aktiva på vår blogg.cancerfonden.se där vi skriver om aktuella nyheter inom cancerforskningen och om cancerpatienters situation. Vi finns även på Facebook och Twitter, där man kan dela med sig av sina erfarenheter eller bara läsa och begrunda. Facebook och Twitter, två andra vägar för information och utbyte. Cancerfondens årsberättelse

24 Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga framgång i kampen mot cancer. Forskning och utveckling av cancervården Viktiga mål för cancerforskning: förebygga uppkomst av cancer Cancerfondens forskningsnämnd har som huvudstrategi att finansiera högkvalitativa forskningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Vi anser att de bästa resultaten kommer genom att tillvarata den kreativa och innovativa kraft som finns i forskargrupperna och hos enskilda forskare. De kategorier av anslag som kan sökas är forskningsprojekt, forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp och forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för att arrangera kongresser. Vårdpersonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium för hospitering samt bidrag för att delta i kurser och konferenser. Omsorgsfull ansökningsprocess Ansökningsprocessen består av individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en diagnostisera cancer så tidigt att vi kan avlägsna tumören innan den har hunnit sprida sig behandla även spridd cancer effektivt. prioriteringskommitté eller i en så kallad sakkunniggrupp (för bedömning av tjänster). Under 2010 fanns nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka utsetts av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bland annat de medicinska fakulteterna. I Forskningsnämnden, prioriteringskommittéer och sakkunniggrupper ingår framstående forskare inom cancerområdet från Sverige och i vissa fall även från övriga nordiska länder. De är utvalda för att i första hand täcka olika kompetensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön. Prioriteringskommittéerna består av mellan sju och nio ledamöter och sakkunniggrupperna består av tre ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansökningar om stipendier för vårdpersonal och består av ledamöter från hela Sverige med olika kompetens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år. Bedömningsgrupperna lämnar förslag om fördelning till Forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden be- 22 Cancerfondens årsberättelse 2010

25 Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och Mats G Hansson, professor vid Uppsala universitet. slutar därefter om fördelning av medel från Cancerfonden. De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som handlar om behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer. Ansökningar och beviljade medel 2010 Under 2010 tog vi emot nästan ansökningar om anslag för forsknings- och vårdutvecklingsprojekt, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och stipendier för vårdpersonal. Den största kategorin var ansökningar om bidrag till forskningsprojekt (408 stycken), av vilka 35 procent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var drygt 8 procent. Totalt finansieras cirka 400 forskningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är nya projekt. De andra projekten löper sedan tidigare år. Alla forskningsprojekt finansieras i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering. Cancerfondens styrelse avsatte för år 2010 drygt 385 miljoner kronor för stöd till Forskningsnämndens anslagskategorier. Huvuddelen av summan gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Cancerfonden har också finansierat tidsbegränsade tjänster för forskare och medel till planeringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovanstående anslagsram har vi satsat tre miljoner kronor på vårdutvecklingsprojekt och stipendier för vårdpersonal. I enlighet med Forskningsnämndens strategi har medel fördelats till forskning som spän- Nya behandlingsmetoder vid lungcancer Professor Bengt Westermark går här igenom tre tumörformer och ser ljuspunkter, hoppas på mer kunskap och vill göra sig av med ett sorgebarn. När det gäller bröstcancerbehandlingens framgångar pekar han på tidig upptäckt genom mammografi. De kirurgiska metoderna har utvecklats mycket på 60 år. I dag räcker det oftast med att ta bort en del av bröstet och några lymfkörtlar i armhålan. Det besparar många kvinnor stora besvär. När det gäller prostatacancer är behandlingen inte lika framgångsrik. Vi behöver bättre diagnostiska metoder. I dag kan vi se att det finns en cancertumör i prostata, men vi kan inte avgöra om det är en elakartad eller en mindre elakartad tumör som inte kommer att leda till några egentliga besvär för patienten, än mindre till död. Detta innebär att många män behandlas i onödan. Däremot är Bengt Westermark hoppfull om nya behandlingsmetoder vid lungcancer. Vi har kommit en väldigt lång bit på väg när det gäller prevention. Vi vet ju att det till procent är cigarettrökning som orsakar lungcancer. Där har forskningen varit framgångsrik, men den har varit betydligt mindre framgångsrik när det gäller att behandla lungcancer som har uppstått. Vi börjar nu se nya behandlingsmetoder. Lungcancer har varit ett sorgebarn, men vi hoppas att det inte ska vara så länge till. Och hur kommer det att se ut om 25 år? Då kommer kunskapen att ha ökat explosionsartat, tror Bengt Westermark. Vi kommer att veta mycket mer om mekanismerna bakom hur cancer uppstår, sprider sig, växer till och dödar. Behandlingarna kommer att kunna anpassas till varje individ och varje tumör. Men för att kunna avgöra vem som ska ha vad behöver vi förfina diagnostiken och det är vi redan nu på god väg att göra. Cancerfondens årsberättelse

26 Anslag per cancerform i miljoner kronor Bröstcancer 50,8 Leukemi 31,0 Tjocktarmscancer 30,1 Prostatacancer 26,6 Hjärntumörer 18,2 Lymfom 13,0 Endokrina tumörer 9,8 Neuroblastom 8,7 Hudcancer 8,4 Lungcancer 7,7 Livmoderhalscancer 7,6 Huvud- och halscancer 6,2 Magsäckscancer 6,0 Äggstockscancer 5,0 Sarkom 3,9 Njurcancer 3,7 Urinblåsecancer 3.0 Cancer utan känd primärtumör 2,8 Levercancer 2,4 Matstrupscancer 1,9 Bukspottkörtelcancer 1,6 Ändtarmscancer 1,6 Myelom 1,5 Myelodysplastiskt syndrom 1,5 Gallvägscancer 1,2 Wilms tumör 0,6 Testikelcancer 0,5 Övrig cancer, ej diagnosspecifik 67,5 ner över flera vetenskapsområden innefattande grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning, translationell forskning, vårdforskning och preventionsforskning. Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden hade två sammanträden under 2010, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och prioritering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet. Den februari organiserade Forskningsnämnden ett möte med titeln Critical issues in lung cancer research vilket hölls på Karolinska Institutet. Programmet innehöll flera internationellt framstående föreläsare inom området. Nära 100 mötesdeltagare fick ta del av ett brett upplagt program med syfte att belysa internationell frontlinjeforskning och svensk standard inom olika områden. Nio internationella toppforskare bjöds in och deras presentationer följdes av svenska experters syn på var vi i dag står inom epidemiologi, molekylärbiologi, klinisk forskning, preventionsforskning och vårdforskning inom lungcancerområdet. Vid sidan av föreläsningarna fanns en posterutställning där cirka 30 svenska grupper tog tillfället i akt att presentera sina resultat. Dessutom hölls två workshoppar och en avslutande paneldebatt för att belysa svenska möjligheter. Mötet kunde konstatera att det finns god forskning i Sverige, men att mycket återstår. Klinisk forskning behöver tid och resurser, stora kliniska prövningar är i dag mycket kostsamma. Infrastrukturen behöver dessutom stärkas med biobanksmaterial och metodologi som kan utnyttjas av olika grupper i samarbete. En styrka är det svenska lungcancerregistret som är en mycket viktig källa för fortsatt forskning inom detta angelägna område. Kvalitetssäkring i forskningsmiljö Cancerfondens forskningsnämnd besöker varje år en forskningsinstitution vid landets universitet. Syftet är att ge Forskningsnämnden inblick i den forskning som bedrivs samt få kontakt med enskilda forskare och diskutera aktuella frågor med dem. I maj 2010 besökte nämnden Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. Från Cancerfonden deltog den vetenskapliga sekreteraren, de biträdande vetenskapliga sekreterarna och en av Forskningsnämnden utsedd arbetsgrupp. Vid besöket redogjorde prefekten professor Lena Claesson Welsh övergripande för den forskning som bedrivs, följt av presentationer av enskilda forskningsprojekt av forskare vid institutionen. Det framgick att Rudbecklaboratoriet är en fram- 24 Cancerfondens årsberättelse 2010

27 Allt fler botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Kunskapsläget har aldrig varit bättre De stora satsningarna på cancerforskning har burit frukt, och under de senaste decennierna har kunskaperna om cancersjukdomarna ökat dramatiskt. Några frukter från kunskapsträdet har redan skördats; nya, målinriktade läkemedel finns tillgängliga. Metodutvecklingen går snabbt. Nya sätt att odla cancerceller i laboratoriet och nya metoder att studera cellerna utvecklas hela tiden. Vi har kunnat börja studera cellernas komplicerade signalsystem i detalj och bygga datorbaserade modeller över de olika signalfunktionerna, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Vi kan genom automatiserade robotsystem studera tusentals olika kemiska ämnens effekt på olika typer av cancerceller och hitta nya verkningsfulla substanser. Nya, målsökande ämnen i kombination med revolutionerande bildanalys gör det möjligt att hitta små tumörer och metastaser och studera deras reaktion på behandling. Kunskaper om tumörernas individuella egenskaper gör det möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling, där varje individuell patient får just den behandling som är mest effektiv och som orsakar minst biverkningar. Kunskapsläget har aldrig varit bättre. Vi vet inte ännu hur morgondagens cancerdiagnostik och behandling kommer att se ut, bara att den kommer att vara betydligt bättre än i dag. Vi vet att en satsning på cancerforskning i detta läge lönar sig. Forskarna famlar inte längre i mörkret. Ljuset skiner klart över cancerpusslet och bitarna börjar falla på plats. En ökad satsning kommer att ge mångfalt igen, allt fler pusselbitar kommer att hitta sin rätta plats och allt fler kommer att botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark. Cancerfondens årsberättelse