Förstudierapport Grön Ambulans

Transkript

1 (7) Planerat startdatum: 3 januari 2013 Planerat slutdatum: 18 januari 2013 Beställare: Förstudieledare: Susanne Svensson, Verksamhetschef/Ambulans, Region Halland Martin Johansson, Ambulanssjuksköterska, Region Halland Grön Ambulans Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Avgränsningar Redovisning - aktiviteter Intressentanalys Omvärldsanalys Riskanalys Samband och beroenden Tillvägagångssätt Rekommendation Tidsram Personella resurser Budget Finansiering Förvaltnings- och driftsförutsättningar Övrigt Slutsats Fastställande... 7

2 (7) 1. Sammanfattning Sveriges första gasdrivna ambulans kom i drift i maj 2009 på Ekerö utanför Stockholm. Fordonet är i grunden en transportbil av märket Merceders -Benz Sprinter 316 NGT. Detta var ett samarbete mellan AISAB och Euro-Lans som är tillverkare av utryckningsfordon och har sin produktion i Blekinge. Samarbetet var ett helhetskoncept, inte bara drivmedel utan också att minska de miljöfarliga ämnena vid tillverkningen. PVC-fria golvmattor och elkablar, skåpinredning fri från ftalater, isolering utan miljöfarliga ämnen och däck fria från HA-oljor samt dubbfria vinterdäck. Fordonet drivs på bensin eller metangas, tankarna rymmer 100L bensin och 40 Nm3 gas. Fordonet startar alltid på bensin och går över till gas automatiskt. Lastvikten är 630 kg, enligt AISAB och Euro-Lans. Inköpspriset av en gasdriven MB Sprinter är ca 1.1 miljoner, exl vinterdäck, stripning, motorvärmare och batteriladdare, extraljus, luftfjädring m.m. samt kommunikationsutrustning och sjukvårdsmaterial. Reparations/service avtal är omkring 5kr/milen bara service avtal 1kr/mil. Fordonet är krocktestad och uppfyller dagens säkerhetskrav, enligt Euro-Lans. Bränsleåtgången på en gasdriven MB Sprinter är svår att redovisa, då två bränslen används och det inte går att exakt urskilja när fordonet går över från bensin till gas vet man inte riktigt hur många mil fordonet går på varje bränsle, enligt AISAB. AISAB har beställt 2st nya gasambulanser hösten 2012, oklart om de har kommit i drift. Det finns naturgas (fossilt bränsle) som borras upp från marken eller under havsbotten. Biogas är förnybar energi som framställs på biogasanläggningarna. Naturgas och biogas är samma gas, vid namn metangas. Naturgasen köps in från Danmark, gasledningen går ut med västkusten. Vissa av Sveriges biogasanläggningar utmed gasledningen har kopplats på denna, enligt E.on. 2. Bakgrund och syfte Effekterna av förstudien kan ge en ökad användning av förnybar energi som drivmedel och detta leder i sin tur till mindre koldioxidutsläpp.

3 (7) 3. Avgränsningar Andra förnybara energikällor som t.ex. restprodukter från pappers- och skogsindustrin. Preem har långtgående planer i utvecklingen av miljövänligare diesel, tillsättning av tallolja. Idag har de minskat koldioxidutsläppet med 25 % under hela produkt framställningen av Evolution Diesel. Personbilar som drivs på gas kan ge en ökad kostnad vid nybilsinköp mot diesel- och bensinbilar. 4. Redovisning - aktiviteter Den låga tillgängligheten på gastappar gör att tidsram och budget inte kan preciseras närmare. 5. Intressentanalys Enlig uppgift från Eon har Region Halland en vagnpark som är 359 fordon. Det är endast 2,8 % av vagnparken som drivs på biogas. 57 % drivs på diesel 30 % etanol 8 % bensin 2,8 % biogas 1,7 % el. Ålder på vagnparken. 67 % är 0-36 månader. 12 % månader 8 % månader. 13 % är äldre än 61 månader. 6. Omvärldsanalys Skånetrafiken har ett gasprojekt där busstrafik och vissa kommuner valt att delta med sina färdtjänstresor och vissa sjukresor för landsting. Att hitta lämpliga gasfordon för att öka biogas användningen, enligt E.on. Västra Götalands regionen har också gasprojekt, där ca 25 kommuner är delaktiva i att öka biogas användningen, enligt E.on. Räddningstjänsten Falkenberg har 2 st Wolksvagen Passater som drivs på bensin och gas. Dessa används som befälsbilar och åker inte på alla akuta larm.

4 (7) 7. Riskanalys Miljövinsten är som störst om driften på biogas är så nära 100 % som möjligt. Drift på bensin minskar miljövinsten snabbt och leder till en ökad kostnad. Tillgängligheten av gasmackar är begränsad 2 st i Kungsbacka, 1 st i Varberg, 1 st i Falkenberg, 1 st i Ullared, 1 st i Halmstad och 1 st i Laholm, Hylte har ingen. Inga planer på utbyggnad finns i nu läget om inte efterfrågan ökar väsentligt, enligt E.on. En gasmack kostar 4-5miljoner att bygga, enligt Fbg Stadsbyggnadschef. Enligt E.on kostar det ca 10 miljoner. Vid mekaniska fel på tapparna har E.on beredskap men reparationstiden varierar. Vid elavbott i Halland kan E.on inte leverera gas i tapparna. E.on har dock förslag på åtgärder som kan vidtas om känsliga funktioner är i behov av metangas. Då skulle de kunna köra ut elaggregat som driver tankstället eller ställa gastankar på marken bredvid macken. Gas expanderar i värme, detta gör att redan under 15 grader Celsius ges en mindre mängd gas från tapparna, så att inte trycket överstiger 200 bar i biltankarna vid parkering i uppvärmda garage eller omslag till varmare väder. Detta leder till kortare körsträcka och en ökad tankningsfrekvens. Ambulansverksamheten har inte alltid tid för planering av tankningar och därför är mackarnas tillgänglighet helt avgörande. Idag har ambulanssjukvården avtal med tre olika drivmedelsleverantörer för att ha en stor tillgänglighet på drivmedel. Tankning kommer att ske på två ställen vilket också kommer att leda till en ökad tom körning. Ambulansverksamheten skall fungera även när samhällets infrastruktur sviktar, och idag finns överenskommelser som gör att vi kan tanka diesel även om infrastrukturen skulle svikta då de har egna elaggregat. Räddningstjänstens har egna diseltankar och gasoltankar på stationerna men inga metangas tankar. Lastvikten på fordonen påverkas negativt av gastankarna. Vi önskar idag en lastvikt på minst 600kg i enbårsambulanser och en totalvikt som inte överskrider 3.5 ton. Sittande sjukrese bussarna har en önskad lastvikt på 680 kg. På de ambulanserna som levererades till AISAB hösten 2012 har en lastvikt på 570 kg, enligt Euro-Lans.

5 (7) 8. Samband och beroenden Ambulanssjukvården är helt beroende av tillgängligheten av drivmedel. Ambulanssjukvården blir helt beroende av gasleverantören både vid normaldrift och vid extraordinära händelser t.ex. när samhällets infrastruktur sviktar. 9. Tillvägagångssätt Telefon och mejl kontakter med AISAB, Euro-Lans, Preem, Fbg Räddningstjänst, Polis, Fbg Kommun Stadsbyggnadschef, Fbg kommun Miljö och Hälsa och Naturvårdsverket samt ett möte med Eon. Mattias Larsson, Fordonssammordnare för AISAB. Patric Mohag, försäljare Euro-Lans. Mats Karlsson, Thomas Svensson Räddningstjänsten Falkenberg. Stefan Liljenberg, Polisen Halmstad. Inge Emanuelsson Stadsbyggnadschef Falkenberg. Per-Ola Svensson, Miljö- Hälsa Falkenbergs kommun. Reino Abrahamsson, Naturvårdsverket. Janne Rask E.on. Roland Nilsson E.on ang. projektet i Skåne. Preems kundtjänsttelefon/hemsida. 10. Rekommendation Tidsram Det är helt och hållet tillgängligheten som styr tidsramen. En gastapp i varje kommun är för glest, enligt ambulansen. Att bygga upp en beredskap för att säkra tillgängligheten av drivmedel kan ta mycket lång tid Personella resurser Ambulansen har idag inga personella resurser som kan driva ett eventuellt projekt, då samtliga medarbetare arbetar aktivt i ambulans. Vår bedömning är att en arbetsgrupp bör bestå av 4-6 personer för att driva ett projekt av denna karaktär.

6 (7) Budget Ingen budget kan idag preciseras då tidsram saknas. Enligt uppgift finns ej heller medel för detta att söka Finansiering Ambulanssjukvården har idag inga möjligheter att driva projektet inom egen budgetram. Då måste ekonomiska medel tillföras Förvaltnings- och driftsförutsättningar Ambulanssjukvården är helt beroende av extern sammarbetspartner, då tillgången av drivmedel är avgörande och idag finns det inte några planer på att bygga ut gasnätet i Halland. 11. Övrigt Gasdriven MB har genomsnittet förbränningen av bensin på ca 1,4L/milen och på metangas ca 1,4 Nm3/milen. Svårt att redovisa då man inte vet hur långt fordonet går på varje bränsle, enligt AISAB. Enligt E.on är dessa siffror 1,75 L/bensin på 1,4 Nm3/mil. Då de menar att metangas har ca 25 % mer effekt än bensin. Det som säljs på tapparna är Biogas 50 och Biogas 100. Biogas 50 är en blandning av naturgas och minst 50 % biogas. Denna blandning har en lite mer effekt än biogas 100. Biogas 100 innebär 100 % biogas. Effekt mässigt motsvarar biogas följande. 1 m3 Biogas 50 motsvarar 1,23 L bensin och 1,12 L diesel. 1 m3 Biogas 100 motsvarar 1,09 L bensin och 1,0 L diesel. På vägskyltar som visar till gastappar står det olika CNG, CBG eller fordons gas. Olika skyltar men med samma gas. E.on. Det finns som tidigare beskrivits inga planer på utbyggnad av gasnätet i Halland. Dessutom har det i Falkenberg minskats från två (2) tappar till en (1).

7 (7) 12. Slutsats Utifrån gjord riskanalys bör inte projekt gällande grön ambulans genomföras eftersom följande parametrar bedöms kunna åsidosätta patientsäkerheten: - Tankning måste ske på två ställen vilket kommer att påverka akutberedskapen - Mycket låg tillgänglighet på tankningsställen för gas - Finns ej akut beredskap vid driftstopp på tankstationer för gas - Finns ingen beredskap vid elavbrott på tankstationer för gas - Finns ingen planerad utbyggnad av gasstationer i Halland 13. Fastställande Falkenberg Beställare Susanne Svensson Verksamhetschef för Ambulanssjukvård och Sjukresor Halland Region Halland Förstudieledare Martin Johansson Ambulanssjuksköterska Falkenberg Ambulanssjukvård och Sjukresor Halland Region Halland