Projektmaterial. INSTRUMENTALUNDERVISNINGEN Liljeholmens folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial HJÄLP TILL REALISTISK SJÄLVBILD I INSTRUMENTALUNDERVISNINGEN Liljeholmens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm

2 Liljeholmens Folkhögskola Hjälp till realistisk självbild i instrumentalundervisningen Kenneth Berrio García Johan Järnland Jonas Ottosson Datum Projektarbete i samband med ITiS arbetslagsutbildning Handledare: Tomas Carlsson ITiS i Linköping

3 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 Bakgrund sid 4 Syfte sid 5 Metod sid 5 Resultat sid 7 Slutsatser och diskussion sid 7 Bilaga 1 sid 10 ITiS i Linköping

4 Sammanfattning Utgångspunkten för detta arbete har varit den enskilda instrumentalundervisningen och dess utveckling. Vi ställer oss frågan huruvida den moderna inspelningstekniken kan vara ett effektivt hjälpmedel när det gäller detta. Vårt tillvägagångssätt har varit att under en begränsad tidsperiod jobba med inspelning i den enskilda instrumentalundervisningen. Till detta valdes ut en elev per lärare. Våra olika erfarenheter från denna period jämförs och kommenteras i diskussionen. Resultatet vi kom fram till är att inspelning är ett effektivt hjälpmedel i instrumentalundervisningen, dock med vissa mindre positiva bieffekter. ITiS i Linköping

5 Bakgrund Liljeholmens folkhögskola är belägen i Rimforsa strax söder om Linköping i Östergötland. Den har likt de flesta folkhögskolor i Sverige ett rikt utbud av kurser med många olika inriktningar, och med mindre folkhögskolefilialer på flera håll i landet. Det är en rörelsefolkhögskola vilket innebär att vi tillhör den kategorin folkhögskolor som ägs och drivs av en folkrörelse. Vår folkhögskola drivs av Evangeliska frikyrkan (f d Örebromissionen) som har sitt huvudsäte i Örebro. Liljeholmen är en av ca: 50 folkhögskolor i Sverige med s k särskild musiklinje. Det innebär att undervisningen till mycket stor del innehåller musikrelaterade ämnen. Vi har 8 lärare knutna till undervisning varav alla utom en jobbar deltid på skolan. Så här ser ämnesfördelningen ut för oss tre som jobbat med Itis-projektet: Jonas Ottosson : Trummor, Afro-piano, Afro-ensemble och administration. Kenneth Berrio García : Klassisk gitarr, Elgitarr, Afroensemble, Rytmik och administration. Johan Järnland: Satslära och Arrangering, Gehörslära, Piano. Som musiker och musiklärare inte minst inom den s k afrogenren är det oundvikligt att inte komma i kontakt med olika former av teknisk utrustning. Därför har IT-tekniken varit ett naturligt inslag i vårt arbete med musik och som lärare även om de ekonomiska förutsättningarna snabbt sätter gränser och en viss reservation för det växande teknikberget är ganska naturlig. De flesta av våra elever har tagit instrumentallektioner i många år och en ca. hälften har någon form av musikestetiskt program bakom sej. Åldern spänner mellan 19 och 42, men medelåldern ligger på 22 år. Det är 17 män och 7 kvinnor. Några går utbildningen för att pröva sej fram och se om det är det här dom vill satsa på, och några har redan bestämt sej och går här för att bli tillräckligt bra för att komma in på musikhögskolan. Åter några tar utbildningen som ett sabbatsår för att en gång i livet få ägna sin heltid åt sitt fritidsintresse. Vi har under flera år inom ramen för instrumentalundervisningen många gånger diskuterat om vikten av att eleven har en realistisk självbild, hur bra är jag, och ett avspänt förhållande till sin nivå, jag är inte världsbäst men jag är okey och framförallt jag kan bli bättre. Som lärare fungerar vi ofta som speglar dvs. vi kommenterar och speglar både deras musikaliska utövande och bemöter dem i samtal. Ibland behöver man som människa ställa sej utanför och se (höra) sej själv för att kunna ta till sej både sina tillgångar och sina brister. Vår fundering är om inspelningstekniken med sina möjligheter kan vara ett praktiskt redskap för att hjälpa eleverna att kunna ställa sej utanför sej själva och reflektera. ITiS i Linköping

6 Syfte Vi vill undersöka om inspelning är ett effektivt hjälpmedel i instrumentalundervisningen. Metod Frågan om vilka metoder som vi skulle använda oss av diskuterade vi en hel del för att så småningom komma fram till att vi kunde utnyttja det faktum att vi i arbetslaget var olika personer med olika ingångar till problemet. I klartext betyder det att vi har valt att utforma metoden på lite olika sätt men med samma grundidé, nämligen: Inspelning och elevreflektion. Vi utformade gemensamt en loggbok med underrubriker, med tanken att den skulle fungera för flera instrument. Vi har valt att i kortet beskriva de olika arbetssätten för att visa på likheter och skillnader i de olika arbetssätten. Johan genomförde projektet med en pianoelev som tillfrågades och samtyckte till att delta i projektet. Eleven har i sin kurs en 20 min. pianolektion per vecka och projektet införlivades i den ordinarie undervisningen med den skillnaden att lektionstiden utökades till ca. 45 min. Vid läsårets start gjorde eleven och läraren en slags statusbeskrivning som går till så att eleven reflekterar över positiva och negativa sidor i sitt pianokunnande. Läraren skriver ner det eleven säger om sej själv för att ta fram det och stämma av under läsårets gång. Under en period av ca. 5 veckor har vi, eleven eller läraren, spelat in pianoläxor och fört loggbok över vad som hänt under perioden. Inspelningarna har gjorts med en Sony MZ-R70 MD-spelare och en Sony ECM-MS907 mikrofon. Loggboken består av rader där man anger datum och tid, för att sedan under ett antal rubriker formulera sin egenreflektion. (Se bilaga 1) Till första och andra tillfället var eleven förberedd på att spela in en jazzballad. När det var gjort gjorde eleven först en reflektion över hur resultatet blev utifrån hur det kändes när han spelade. Därefter lyssnade lärare och elev gemensamt på inspelningen och eleven gjorde en kompletterande reflektion. Vid reflekterandet, dvs. punkter som skrivs i loggboken, börjar alltid eleven att ostört formulera sej, därefter övergår det i ett samtal som förs mellan elev och lärare. Utifrån de noteringar som gjorts jobbar sedan eleven vidare på egen hand till nästa vecka. Eleven tar med sej MD-skivan för att kunna lyssna på egen hand medan läraren behåller loggboken. Det tredje, fjärde och femte tillfället gick till på samma sätt som de första med den skillnaden att eleven övertar loggboken och MD-spelaren för att själv genomföra både inspelning och loggboksskrivande vid något eller några tillfällen mellan lektionstillfällena. Läraren tar en kopia på loggboken och för fortsättningsvis egna anteckningar. Under den här perioden använder eleven de pianostycken som bearbetats vid någon eller några mindre konserter/uppspelningstillfällen som också spelas in och förs loggbok på. ITiS i Linköping

7 Kenneth har valt att arbeta på ett liknande sätt som ovan, även här har en elev tillfrågats om han var intresserad av att medverka. Här rör det sig om en klassisk gitarrist Lektion 1 Lektion 2 Nytt musikstycke har delats ut med den vanliga genomgången av melodi, komp fingersättning, vi har pratat om tolkning redan här. Eleven har sedan fått arbeta på egen hand och avslutat det arbetet med att dokumentera ett klingande resultat, dessutom skall eleven dokumentera sina reflektioner i loggboken. Lärare och elev har tillsammans lyssnat på den inspelning som eleven har med sig. Här har nu ett samtal påbörjats som startar i elevens egna reflektioner. I det klingande resultatet har vissa passagers tekniska problem blivit uppenbara och utifrån dem har vi diskuterat olika lösningar på problemen. Utifrån inspelningen och loggboksanteckningar har vi också kunnat förra ett resonemang kring uppförande praxis och egen tolkning där vi tillsammans kommit fram till en ny utgångspunkt för vidare arbete. Lektion 3-5 Återigen gemensam lyssning av senaste inspelning, vi kan, både lärare och elev konstatera att tekniska problem börjar falla på plats och att vi kan koncentrera oss på musiken, gestaltning, frasering mm. Jonas, som har valt ett lite annorlunda upplägg för sitt arbete, beskriver det på följande vis: Min metod har varit att välja ut en av mina pianoelever. Jag har sedan spelat in fem av våra lektioner på minidisc. Lektionstillfällena har infallit en gång i veckan och varje lektion är 30 minuter lång. Jag har använt mig av en portabel minidisc av märket Sony MZ-R70 och en stereomikrofon av märket Sony ECM-DS70P. Inspelningen har pågått under hela lektionen medan lektionen fortlöpt efter min ursprungliga lektionsplanering. Något speciellt inspelningstillfälle med extra förberedelse har alltså inte funnits under lektionen utan eleven har redovisat sina uppgifter i vanlig ordning, jag har kommenterat, han har spelat igen osv. Allt detta medan inspelningen fortlöpt. Eleven har sedan fått med sig minidiscen hem för att i lugn och ro kunna lyssna på dagens lektion, lyssna på föregående lektionsinspelningar, analysera, jämföra och dra slutsatser. Han har också på detta sätt fått möjlighet till att höra mina kommentarer om igen. ITiS i Linköping

8 Resultat I vår undersökning om huruvida inspelning är ett effektivt hjälpmedel i instrumentalundervisningen har vi kommit fram till följande: Inspelning är ett effektivt hjälpmedel i instrumentalundervisningen. Arbetsmetoden har öppnat en ny möjlighet till självreflektion hos eleverna, samt tydliggjort tekniska problem. Metoden har inneburit en tydligare fokusering på ett uppsatt mål, vilket i sin tur lett till en kvalitativ förbättring vad gäller elevens utveckling. Eleven har fått lärarens kommentarer och anvisningar inspelade och kan därför återkomma till dem när så önskas för att tillgodogöra sig kommentarer som annars ofta glöms bort. Vi (lärarlaget) har fått flera tillfällen till samtal utifrån både egna och elevers reflektioner. Vi har dokumenterat framsteg och brist på framsteg hos våra elever. Lärare och elev har samma klingande resultat att lyssna och reflektera över. Lektionernas mål har tydliggjorts. Eleven har fått ett klingande exempel där läraren förevisar. Eleven har fått en struktur för sitt reflekterande kring musiken och sitt arbete. Slutsatser och diskussion Tidigare erfarenheter Att lyssna på inspelningar med sig själv är en metod som vi själva funnit väldigt användbar i vår egen utveckling som musiker. Att göra en inspelning som man sedan kan lyssna på i efterhand ger oss möjlighet att ta steget ut ifrån sig själv och betrakta sig utifrån, som om man för ett ögonblick tillåts vara två personer samtidigt, utövande musiker och kritisk analytiker. Vi för vår del har funnit att det är, i det närmaste, helt omöjligt att göra en objektiv och korrekt analys av sitt eget musicerande i realtid, dvs i samma stund som man spelar. Koncentrationen går åt till så mycket annat. Därför brukar vi med varm hand rekommendera denna metod till våra elever. Vi har använt oss av liknande metoder i undervisningen tidigare och vid samtliga tillfällen, även detta projekt inräknat, så tycker vi att summan av det hela är klart positiv. Bara en sån sak att eleven får med sig alla lärarens kommentarer hem för att vid senare tillfällen kunna påminna sig om dem, är i sig väldigt positivt. Det är annars väldigt lätt att glömma något av allt som sades. Vi har själva använt oss av denna metod vid studier på musikhögskolan och kan tala av egen erfarenhet. Vidare så inbjuds eleven till självreflektion och att träna sig till att vara den spegel åt sig själv som vi som lärare annars är. Vårt långsiktiga mål som lärare är ju att göra oss själva överflödiga dvs att våra elever ska kunna göra egna kloka musikaliska bedömningar och förstå själva vad som är bra hos henne/honom och vad hon/han behöver arbeta mer med. ITiS i Linköping

9 Det finns dock vissa negativa konsekvenser av denna metod som är värda att beakta. En sådan konsekvens är att det tar tid att strula med den tekniska utrustningen. Tid som måste tas från antingen elevens lektionstid eller lärarens förberedelsetid. Vidare så kan man oftast märka att eleven blir extra nervös av vetskapen att han/hon blir inspelad. Något som kan påverka lektionstillfället negativt. Detta skiftar dock väldigt mycket beroende på elevens personlighet, trygghetskänsla etc. Utvärdering av Itis-projektet Det framkom vid utvärdering med elever som deltagit i projektet att arbetsmetoden givit övervägande positiva effekter. Några axplock ur elevernas kommentarer: Man lär sej att lyssna på sej själv mera objektivt Får en att tänka till på ett annat sätt. Man vill prestera bättre vid inspelning. Prestationsnoja. Bra att spela in både på lektion och mellan lektioner. Tydligare struktur på lektionen. Även om eleverna var mycket positiva till arbetsmetoden fanns en tveksamhet till att sätta den i system så att man alltid jobbar med inspelning och loggbok ett helt läsår. Arbetslagets slutsatser och hur vi går vidare Vi har troligen inte omvärderat vikten av elevreflektion varken uppåt eller neråt men projektet har gett oss en möjlighet att på ett mer systematiskt sätt än tidigare hjälpa eleverna in i ett mera självreflekterande förhållningssätt. Alla metoder innebär en styrning mot ett eller flera mål vilket ofta leder till att man tappar andra värden från tidigare metoder. Vi upplever inte att detta projektarbete har inneburit att vi tappat tidigare värden utan i stort sett bara tillfört värden. Däremot har ju, som vi tidigare sagt, metoden tagit mera tid. Vi valde att använda så enkel utrustning som möjligt för att inte fastna i alltför mycket tekniska problem som ju ofta tar mycket tid och kraft. Som musiker har vi lärt oss att använda olika typer av inspelningshjälpmedel men vi har också lärt oss att det kostar både pengar, kraft och tid. Något som vi optimister tyvärr sällan kalkylerar med. Vi valde också att begränsa oss till en elev var under projektarbetets gång vilket gjorde att vi hade ett begränsat material att överblicka och få tillfällen att förbereda/förarbeta med utrustning. Den korta tiden (4-5 veckor) och det mycket begränsade urvalet (3 elever) gör att utvärderingar och slutsatser av projektarbetet naturligtvis är vagt, men vår känsla är att trots begränsningen både utvärdering och slutsatser är relevanta även på ett större urval. Både i inledningsskedet av och under projektarbetstiden har många ytterligare idéer dykt upp. Det är framförallt två idéer som vi i framtiden vill pröva: Är det värt att lägga in inspelat material på hårddisk för att kunna redigera och bränna till CDskiva? ITiS i Linköping

10 Vi vill också pröva möjligheten att lägga till bild, dvs. filma eleven för att också ge den visuella delen av självreflektion. Vi tror att båda idéerna är fullt genomförbara och skulle ge ett ytterligare värde i undervisningen. För att kunna genomföra detta behöver vi ha en bra överblick över vilken utrustning som är lämplig och då är problemet både att få fram pengar till utrustningen och att få tid och hjälp att lära oss använda utrustningen på ett bra sätt. Den stora behållningen med projektet har varit att få se hur självreflektionen börjar ta form hos de elever som deltagit. Att tillsammans med eleven sitta och analysera vad han har dokumenterat och sedan i ett gemensamt samtal leta efter lösningar och infallsvinklar för att föra arbetet framåt har varit stimulerande för båda parter. Kul när eleven märker att arbetet som lagts mellan dokumentationerna ger resultat. Det har sporrat eleven att fortsätta den inslagna linjen. ITiS i Linköping

11 Bilaga 1 ITiS i Linköping