Ett eget värde? Om Gotlands tidigaste myntning (ca ).
|
|
- Viktoria Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM doktorandseminariet 15/ , kl Lokal: F 497. Doktorand Nanouschka Myrberg Numismatiska Forskningsgruppen nmyrb@ark.su.se Ett eget värde? Om Gotlands tidigaste myntning (ca ). Seminariet Under seminariet kommer jag att presentera utgångspunkterna för mitt avhandlingsarbete och diskutera några aspekter av den tidigaste medeltida myntningen på Gotland. Jag kommer att utgå från det källmaterial jag idag har att basera mina tolkningar på och sammanfatta vilka frågeställningar jag kommer koncentrera mig på framöver. Detta PM innehåller en översiktlig men relativt utförlig redogörelse för källmaterial, frågeställningar och tolkningar. Med det som bas kommer jag att bland annat ta upp några aspekter som jag hoppas få diskutera med seminariet: vad som kommer till uttryck i de förändrade deponeringsmönstren under den aktuella perioden; Gotlands roll i förhållande till Sverige, det övriga Östersjöområdet och till Europa; samt myntens roll som uttryck för, och skapare av, en gotländsk identitet. Inledning Gotland är idag en del av Sverige men har sedan länge setts som en mycket självständig del. Arkeologer, historiker, turistbyråer, gemene man och gotlänningarna själva framhåller denna självständighet och unika karaktär som ett historiskt faktum och säljargument. Utgör den medeltida, självständiga, myntningen en bekräftelse av denna bild? Jag vill argumentera för att den historiska betydelsen av denna myntning inte främst har legat i att den underlättat handelsförbindelserna, införandet av ett nytt ekonomiskt system eller relationerna till den framväxande sveastaten. Myntningen ska inte heller ses som en självklar och logisk följd av Gotlands självständiga status. Jag ser den istället som ett uttryck för den självbild som invånarna på Gotland hade, och från första början del av att skapa och återskapa denna bild. Mynt och Myntning det numismatiska källmaterialet De mynt som ska behandlas i avhandlingen började troligen präglas ca Myntningen i sin helhet karaktäriseras av ett särskilt viktsystem 2 och av sin stabilitet (Leimus 1998:59), och mynten i sig av en särskild framställningsteknik 3 och ett enkelt och tydligt motiv. Alla dessa särdrag visar att myntutgivaren hade en egen mynträtt (till skillnad från en myntningsrätt) och inte behövde anpassa mynten till någon annans system eller bilder. Ingenting i utformningen kan idag på ett självklart sätt knytas till någon känd myntutgivare. 1 Dateringen baseras på att mynt av denna typ förekommer i ett fynd från Burge, Lummelunda sn, Gotland, med tpq 1143 (De tyska mynten ur fyndet finns publicerade i Hatz 2001). 2 1 mark = 288 penningar 3 Quadratum Supercusum or Vierschlag, se Schrötter 1930:540f. 1
2 Grupper och typer Mynten kan delas in i två huvudgrupper, definierade av L.O.Lagerqvist som grupperna XX och XXII (Lagerqvist 1970), med undergrupper (dvs typer, och varianter på dessa). Den äldsta gruppen, LL 4 XX, är mycket enhetlig. Den präglades från ca 1140 till ca 1220 (datering enligt Lagerqvist), dvs ca 80 år. Mynten är tvåsidiga men det förekommer ensidiga exemplar. Det är inte känt huruvida detta är avsiktligt eller ej. Motivet är enkelt men starkt symboliskt laddat: på åtsidan framställs ett hjulkors och på frånsidan en byggnad, kanske en kyrka eller en stad. Några mynt har inskriptioner av en eller flera bokstäver (snarast bokstavsliknande tecken) med svårtolkad innebörd. Detta motiv förblir i princip oförändrat, om än kraftigt stiliserat, genom hela präglingsperioden. Den yngre 5 gruppen, LL XXII, präglades ca I stort ansluter utförande, teknik och viktstandard till grupp XX, men de yngre mynten har en mängd olika motiv som kan indelas i åtminstone tre huvudtyper: hjulkors)(rutat kors; bokstäver)(rutat kors; triangel)(rutat kors, samt flera varianter på dessa. De är alltså inte alls lika enhetliga som den äldre gruppen. Även av dessa mynt förekommer ensidiga exemplar. Den förmodat senaste typen har en variant med bokstaven W och kan möjligen ses som en föregångare till W-brakteaterna 7, de mynt som börjar präglas efter LL XXII. Använda och deponera Mynt ur grupperna LL XX och XXII har hittats i ett stort område runt Östersjön och i Skandinavien, främst på Gotland och Sveriges sydöstra kustområde. Ca 200 fynd har gjorts, varav ca 50 depåfynd, totalt omkring mynt. Av de talrika fynden att döma, var dessa mynt de absolut vanligaste i sydöstra Sverige fram till ca år 1250 då de kungliga mynten kom att dominera på fastlandet. Ett antal mynt har halverats, kanske redan i samband med tillverkningen, vilket möjligen visar på behovet av mindre nominaler (Jonsson 1998:189). Som en kontrast framstår ett enstaka LL XX-mynt (från det ovan nämnda Burgefyndet), vilket väger mer än dubbelt så mycket som alla övriga kända exemplar. Depåer av LL XX-mynt har hittats främst på Gotland, Öland och sydöstra fastlandskusten, men även runt hela Östersjön (Finland, Estland, Lettland och Tyskland) samt i Norge. Många av depåerna innehåller ett stort antal mynt ur denna grupp (>1500). Depåerna av LL XXII-mynt skiljer sig starkt från detta mönster: de är totalt färre till antalet, innehåller generellt sett färre mynt, och återfinns framför allt på sydöstra fastlandet med en kraftig koncentration till Östergötland. Endast en depå med LL XXII-mynt har hittats på Gotland. Att mynten fortfarande fanns på Gotland är dock uppenbart genom det stora antal som hittats i fynd från kyrkor (serieensamfunna mynt). Det finns alltså, sammanfattningsvis, tre stora skillnader mellan grupperna LL XX och XXII. För det första skiljer sig den äldre gruppens enhetlighet och stabilitet från den yngre gruppens många typer och varianter. För det andra återfinns mynt ur den äldre gruppen i ett betydligt större område än de yngre mynten. För det tredje skiljer sig deponeringsmönstret åt genom att antalet depåer minskar och deponeras i ett annat område. Vad man genast kan sluta sig till av förändringarna i deponeringsmönstret är att deponerandet av myntskatter blev mindre vanligt under 1200-talet, särskilt på Gotland. Detta skulle vanligen tolkas som en bild av hur det monetariserade samhället gradvis gör insteg. Jag ser det istället som en återspegling av ett förändrat sätt att offra. Eftersom alla ensamfunna och serie-ensamfunna mynt på Gotland har hittats i kyrkor och få eller inga i en tydlig hamn- eller 4 LL=Lagerqvist 1970, standardverket för svenska mynt från vikingatid och medeltid. 5 Det är osäkert hur grupp XXI förhåller sig till de andra två. Lagerqvist föreslår att den präglades av Jarl Ulf Fasi ( ). 6 Dateringen utgår från ett antaget samband med det gotländska inbördeskriget W-brakteaterna (LLXXXIV) antas ha börjat präglas ca 1288, troligen i Visby. De utgör en helt annan grupp och kommer inte inkluderas i mitt arbete. 2
3 handelsplatskontext, är sambandet med en religiös kontext och en offersituation mycket stark. Även med hänsyn till källkritiska aspekter kring utgrävningsmetoder etc är sambandet påtagligt. Istället för att deponera sitt silver i närmiljön som under tidigare århundraden, valde 1200-talets människor alltså att deponera det som en del av ritualen i en kollektiv helgedom. Numismatiska förebilder Om det stämmer att LL XX-mynten började präglas ca 1140, utgör de den tidigaste medeltida myntningen i det norra östersjöområdet. Den vikingatida Sigtunamyntningen fortsatte aldrig in i medeltid och myntningen på fastlandet återupptogs inte förrän i Lödöse ca 1150, dvs tio år senare än LL XX-mynten började präglas. Den medeltida fastlandsmyntningen skiljer sig kraftigt från LL XX-mynten i såväl vikt och teknik som i motiv. Istället återfinns förebilderna troligen i området sydväst om Östersjön: framställningstekniken är vanlig i sydvästra Tyskland och i Schweiz från 900-talet och framåt (Schrötter 1930:540f), och motivet påminner starkt om mynt från Tyskland och Friesland. Bilderna kan tolkas som starkt förankrade i en kristen symbolsfär (utan att därför självklart framställa en kyrka). Det verkar alltså som att LL XX-mynten ansluter sig till en tradition från de sydvästra delarna av det nordeuropeiska området. Frågan är varför de gör det, en fråga som är intimt länkad till frågan om deras ursprung. Vem, och var? Vem var ansvarig för myntningen? Vem hade nog auktoritet, intresse och möjlighet att genomföra och dra nytta av den? Ikonografin ger inga tydliga ledtrådar idag men utarbetades förstås för att på ett tydligt sätt kommunicera något. För de ursprungliga mottagarna användarna var detta budskap troligen ganska lätt att förstå, om än innebörden förändrades något beroende på i vilket sammanhang det uppträdde. Genom att undersöka och försöka föreställa sig det samhälle där budskapet framfördes, myntanvändarens föreställningsvärld och de sociala strukturerna, kan man få ledtrådar till symbolernas och själva myntningens innebörd. Mynten och samhället de användes i var sammanlänkade och påverkade varandra ömsesidigt med budskap och funktioner på flera nivåer. Myntens spridningsmönster och motivet ger inga självklara svar på frågan om vem som ansvarade för myntningen och var den utfördes. Staden Kalmar eller någon ort i Östergötland har föreslagits tidigare (Hildebrand 1969 [ ]; se även Thordeman 1936) men det finns inget som särskilt stöder detta. Idag anses det allmänt (se tex Lagerqvist 1970; Hyötyniemi 1987; Jonsson 1990, 1998) att myntningen kommer från Gotland och troligen utfördes i Visby 8. En variant av LL XXII präglades med bokstaven W vilket kan syfta på Visby. Det främsta argumentet för att mynten präglades på Gotland utgörs av en uppgift från år 1211 då de gotländska handelsmännen i Riga (Lettland) erhöll myntningsrätt. I detta sammanhang nämns en gotländsk myntning (Leimus 1998:59; Jonsson 1998:182; Hyötyniemi 1999:5). Eftersom det svenska fastlandet då hade en fullständigt annorlunda, kunglig, myntning är det troligt att det är mynt ur grupperna LL XX/XXII som avses. Så var kan då myntningen faktiskt ha ägt rum? På Gotland pekas två platser ut av traditionen: Mynthuset i Visby (Engeström 1988:288) och Gamla Myntet i Duss, Bro sn, norr om Visby (Hauberg 1891). Dessa två platser är just nu föremål för undersökning i en C- uppsats som bl a syftar till att sammanställa och värdera de historiska och arkeologiska uppgifter som finns kring dem som myntverk (Strömstedt 2003). En annan fråga att fundera över är var silvret kom ifrån? Var det samma silver som i vikingatidens stora depåer, bara använt annorlunda? Kom det från vinsterna av korståg, transitohandel eller kanske vapenhandel (Wienberg 2000, Swanström 2002)? 8 Visby är säkert känt som myntort från ca Då uppges staden som myntort på mynten ur grupp LL XXXV. 3
4 Utöver de fakta som historiska källor och det numismatiska materialet tillhandahåller, måste slutligen även den symboliska sfären undersökas: myntens ikonografi och dess samtida religiösa, mytologiska och samhälleliga kontext. Utgivarens anonymitet är ett intressant faktum beror det på att myntningen inte tillhör en person utan ett kollektiv? Pekade symbolerna tydligt på en välkänd person, makt eller idé för samtidens människor? Tidigare tolkningar har föreslagit en kollektiv utgivare såsom en handelsorganisation, All-tinget, borgarna i Visby eller de tyska handelsmännen (Jonsson 1998:183; Hyötyniemi 1987:81-85). Andra tolkningar framhäver istället starka enskilda aktörer som den mäktiga familjen i Halla på centrala Gotland (Broberg 1990:77), alternativt biskopen i Linköping eller jarlen som personer eller institutioner (Jonsson 2002:61, som dock avfärdar tanken). och varför? Anledningarna till att påbörja en myntning är förstås många och ingen aspekt kan enkelt sättas framför de andra. Den kan vara ett uttryck, och hjälp, för formerandet av en centralmakt. Den kan ses som att ett helt nytt sätt att tänka kring värde och ekonomi utvecklats, ett nytt monetärt system. Den är också användbar i handel och skatteuppbörd, och skapar förutsättningar för att värdera olika typer av tjänster och föremål på ett likvärdigt sätt. Alla dessa anledningar, och många fler, existerar samtidigt och utgör tillsammans bakgrunden till varför man börjar mynta. Vad jag önskar framhålla här är dock myntens propagandistiska aspekt en propaganda som inte enbart riktar sig mot utomstående eller ensidigt från en härskare till folket. Min uppfattning är istället att myntningen som fenomen, och mynt som materiell kultur, påverkar hur människor uppfattar sin vardag, sin plats i samhället, sina kulturella särdrag och sig själva som människor. Mynten och deras bilder deltar i en ständigt pågående samhällelig och kulturell förändringsprocess. De visualiserar och bidrar samtidigt till att omformulera den etablerade ordningen (Papadopoulus 2002:43). Bilderna representerar en kollektiv identitet, inte bara utmyntarens. Att använda mynten är en handling som på ett plan är en manifestation av en redan existerande verklighet, men samtidigt skapar och återskapar denna verklighet. För att människor ska vilja deltaga i denna process är det nödvändigt att de attraheras av konceptet och kan identifiera sig med de kulturella uttryck som kodifieras i och på mynten. Mynten och deras bilder uttrycker därmed inte bara faktum vad gäller dagens verklighet utan bidrar även till att omdefiniera framtiden. Saga och samhälle forntid och framtid Den mest välkända skriftliga källan till det tidigmedeltida gotländska samhället är de sammanfogade verserna i Gutalagen och Gutasagan (MS B 64 i Kungliga Biblioteket, publicerade i Holmbäck & Wessén 1979; Gannholm 1994). Dessa verser inbegriper det gotländska samhällets lagar såväl som dess ursprungsmyter. Tillsammans utgör de en mycket viktig källa till förståelse av det tidigmedeltida gotländska samhället. De historiska fakta de innehåller bör kanske betraktas med viss skepsis, men verserna kan ses och användas som ett uttryck för den tid och det samhälle där de kom till. Gutasagan har tolkats som en lärodikt som skapats av propagandaskäl och vars syfte ytterst var att betona det gotländska folkets självständighet (Sjöholm 1979; Mitchell 1984; Kyhlberg 1991). Kyhlberg anser att den är starkt kopplad till kyrkan, särskilt då till Andreas Sunesson ärkebiskop i Lund och enligt Kyhlberg den som sammanställt och bearbetat verserna samt till biskopen i Linköping och till korstågen (Kyhlberg 1991:33-39). Mitchell påtalar att Gutasagan är en sammanställning av inhemska, muntliga, traditioner (Mitchell 1984:168f), och att dessa sammanställts utifrån en politisk vilja att framhålla en traditionell (verklig eller påhittad) självständighet (aa:174). Detta var också den funktion den faktiskt kom att ha under de kommande århundradena: ett exempel från 1449 visar att Gutasagan då användes som bevis på gotländsk självständighet i forntiden (Kyhlberg 1991:45). 4
5 Det finns både lingvistiska och tematiska likheter mellan Gutasagan och andra ursprungsmyter såsom berättelsen om Germanerna (återgiven av Tacitus), bibliska berättelser och den isländska Landnámabók (Mitchell 1984:152; Kyhlberg 1991:26). Landnámabók är en intressant samtida parallell här då den kom till av liknande skäl, även om den historiska kontexten i det nyetablerade isländska samhället i mycket var en annan. Landnámabóks berättelse om hur Island koloniserades har karaktäriserats som en ursprungsmyt, något som försåg islänningarna med ett gemensamt förflutet och en politisk och ideologisk samhällsram där teman som jämlikhet, autonomi och en nedärvd rätt till landet utgjorde viktiga element (Sørensen 1993:82-86). Sagadiktningen skapade och upprätthöll därmed en känsla av kontinuitet under en period av kraftiga samhällsförändringar (aa:92). De fungerade dessutom som modeller för hur man skulle agera i olika situationer, och understödde den kollektiva isländska identiteten genom att förmedla ideal och föreställningar om det äkta isländska (aa:96f). Sagornas mål, ur propagandasynpunkt, var att framhålla den nya statens självständighet gentemot det gamla landet, dvs Norge. Alla fria mäns jämlika ställning var ett centralt och viktigt ideal som ofta framhävdes, men som troligen aldrig existerade i verkligheten (Rafnsson 1974, Durrenberger 1992, Smith 1995, Sørensen 1993:149). Öns ledande familjer använde sig istället av sagorna och de genealogiska referenserna i dem för att legitimera sin egen ställning. Den kände sagaförfattaren/kompilatören Snorre Sturlussons släkt var särskilt aktiva i detta (Rafnsson 1974:187f). Parallellen mellan Landnámabók och Gutasagan, mellan Island och Gotland, är kanske inte helt berättigad eftersom den historiska bakgrunden till de två samhällena är så olika. Det finns dock flera parallella skeenden i de två samhällena under tidig medeltid. Framväxten av en tidig stat, kristnandet, nedskrivandet av äldre lagar, kamp mellan det gamla och det nya, strider mellan kung och stormän, och övergången från ett oralt till ett skriftligt samhälle, utgör en tidsmässigt parallell process i båda samhällena. Vad som definitivt framträder genom exemplen Gutasagan och Landnámabók, var att användandet av en myt eller saga i politiskt syfte uppenbarligen var en känd och spridd metod under denna period. Medan det på Island främst var de ledande familjerna som drog nytta av denna propaganda, kan Gutasagan ha skrivits ned under början av 1200-talet för att legitimera krav från antingen gotlänningarna själva, eller någon annan kraft såsom biskopsdömet eller någon storman. Som jag ser det, ingår LL XX-mynten i detta mönster. Myntningen var ett av tidens propagandistiska försök att framhålla Gotlands karaktäristiska drag och öbornas självständiga position gentemot kungamakten. Den person eller institution som drog nytta av den gotländska myntningen återfinns troligen bland de som generellt sett drog nytta av denna självständighet, det må vara kyrkan, vissa stormannaätter, gotlänningarna själva eller någon handelsorganisation. Vem detta var återstår att undersöka närmare. Vad jag just nu främst vill peka på, är att det tidigmedeltida samhällets framväxt, dess motsättningar och ideologiska strukturer, tar sig uttryck i ett stort antal parallella fenomen. Myntningen utgör en väl integrerad del av denna process, ett fenomen bland andra, sammanlänkad med tidens övriga materiella uttryck och dess ideologiska ramverk. Ett eget värde Att se mynt som propaganda är inget särskilt nytt (Malmer1996:86f med ref). Vad jag vill lägga till och understryka är den vitala roll mynten hade som ett uttryck för och medskapare av självuppfattning och identitet hos de människor som använde dem, likaväl som hos utgivaren. Att övergå från att väga till att räkna, till en monetär ekonomi, kräver en konceptuell förändring hos användaren själv såväl som på en samhällelig nivå. Det är omöjligt att uppnå detta utan aktiv medverkan från myntanvändarna själva, och kan inte uppnås genom maktutövande utan genom att göra konceptet attraktivt på flera nivåer: funktionalitet, estetik och ideologiskt innehåll är 5
6 några exempel. Endast om människor tilltalas av idén med mynt och förstår deras funktion, kommer de att samarbeta. Därför vill jag fokusera lika mycket på varför dessa mynt, deras idé, funktion och symboler, tilltalade de tidigmedeltida gotlänningarna, som på vem som var tillräckligt rik eller mäktig för att påbörja utmyntningen. De symboler som uppträder på mynten är av centralt intresse. Vad de än syftar på mer specifikt, så representerar de uppenbarligen något välkänt och viktigt för användarna. Symboler väljs inte helt slumpmässigt utan brukar (på mynt) representera antingen en fysisk person (makthavare) eller något mer abstrakt begrepp exempelvis en stad, något värdefullt eller en mytologisk figur. Symbolen utgör en referens till myntets samhälleliga och kulturhistoriska kontext, gör myntet lätt igenkännligt och visar vem som står bakom det. Genom den effekt materiell kultur har på sin omgivning, är det troligt att mynten bidrog till att förändra gotlänningarnas uppfattningar på flera sätt. Genom sin ikonografi utgjorde mynten en daglig påminnelse om ett särskilt element i den gotländska kulturen och förstärkte det därmed. Myntens själva existens var en ständigt närvarande symbol för självständighet och framåtskridande. Men mynten var inte bara ett uttryck för allt detta, utan också en del av att skapa det och därmed förändra gotlänningarnas uppfattning om sig själva. Jag tror att det är detta som kan avläsas i den förändrade motivbilden mellan de två grupperna LL XX och XXII, där de senare motiven kan visa på en ökad emfas på typiskt gotländska drag. Med tiden kom mynten att representera Gotland självt, och att ha ett eget värde blev en del av den gotländska identiteten. På så vis fungerade mynten inte bara som ekonomiska värdemätare utan även som ideologiska och kulturella signaler för värde, och kom snart att forma gotlänningarnas självbild deras immateriella egna värde. Jag vill hävda, att dessa mynt visserligen passar väl in som en tidstypisk företeelse, en del av samhällets motsättningar och propaganda, men att de för den skull inte nödvändigtvis ger uttryck för en reell självständighet. Vad som är säkert, är att de kom att påverka synen på Gotland hos gotlänningarna själva och världen runtomkring, och därmed lämna ett bestående avtryck i historien ända fram till idag. Referenser Broberg mfl Hallegårda i Halla social stratifiering eller bara en tillfällighet? META 1990:3. Lund. Durrenberger, Paul E The Dynamics of Medieval Iceland. Political Economy & Literature. Iowa: University of Iowa Press. Engeström, Ragnar Medeltidsstaden 71. Rapport: Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm: Riksantikvarieämbetet. Gannholm, Tore Guta Lagh med Gutasagan. Burs. Hatz, Gert & Vera Die deutschen Münzen des Fundes von Burge I, Ksp. Lummelunda, Gotland (tpq 1143) : ein Beitrag zur Ostfälischen Münzgeschichte. Commentationes de nummis saecolorum IX-XI in Suecia repertis. Nova series, 16. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien. Hauberg, Peter Gullands myntvæsen. I: Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie. Köpenhamn. 6
7 Hildebrand, Hans Mynt från Sveriges Medeltid: faksimiltryck ur Sveriges Medeltid, Stockholm , med tillägg av register och förteckningar. Göteborg. Holmbäck Åke & Wessén, Elias Svenska landskapslagar. Uppsala. Hyötyniemi, Yrjö Gotländska mynt på 1200-talet - ett förslag till tolkning och datering. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad 1987:4, ss Stockholm Oslo Köpenhamn Fyra små gotar på en lybsk skilling. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad 1999:1, ss Stockholm Oslo Köpenhamn Jonsson, Kenneth Den äldsta gotländska myntningen. Meta 1990:3, ss Lund : Medeltidsarkeologiska föreningen Myntfynden från Eketorps fornborg. I: Borg, K (red.). Eketorp-III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Stockholm Utvecklingen av ekonomin som den speglas i myntningen. I: Annerbäck, Lin (red.). Birger Jarls tid en brytningstid? Sex föreläsningar från ett symposium i Stockholm våren Runica et Mediævalia, Opuscula 8. Stockholm: Sällskapet Runica et Mediævalia. Kyhlberg, Ola Gotland mellan arkeologi och historia. Om det tidiga Gotland. Theses and papers in Archaeology 4. Stockholm: Stockholms universitet. Lagerqvist, Lars O Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm. Leimus, Ivar Gotlands og Livlands ældste mønthistorie belyst af middelalderlige love. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad 1998:4, ss Stockholm Oslo Köpenhamn Malmer, Brita Sigtunamyntningen som källa till Sveriges kristnande. I: Nilsson, B (red). Kristnandet i Sverige. Gamla källor och nya perspektiv. Uppsala: Lunne böcker. Mitchell, S.A On the Composition and Function of Guta Saga. Arkiv för nordisk filologi, nittionionde bandet. Sjunde följden, sjätte bandet. Lund: Lund University Press. Myrberg, Nanouschka Myntningen under Magnus Ladulås Stockholm: Stockholms universitet. Papadopoulos, John K Minting Identity: Coinage, Ideology and the Economics of Colonization in Akhaian Magna Graecia. Cambridge Archaeological Journal 12:1, ss Cambridge: Cambridge University Press. Rafnsson, Sveinbjörn Studier i Landnámabók. Kritiska bidrag till den isländska fristatstidens historia. Lund: CWK Gleerup. Schrötter, Friedrich Wörterbuch der Münzkunde. Berlin-Leipzig: Walter de Gruyter & co. Sjöholm, Elsa Gesetze als Quellen mittelalterlicher Geschichte des Nordens. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in History 21. Stockholm: Stockholms universitet. Smith, Kevin P Landnám: the settlement of Iceland in an archaeological and historical perspective. World Archaeology 26:3. London: Routledge & Kegan Paul. Strömstedt, Niklas O (under produktion). C-uppsats i arkeologi vid Stockholms Universitet. Swanström, Eric Kruttornet och sjömuren i Visby några funderingar kring deras tillkomst. Gotländskt Arkiv Visby: Gotlands Fornsal. Sørensen, Preben Meulengracht Fortælling og ære. Studier i islændingasagaerne. Aarhus: Aarhus University Press. Thordeman, Bengt Sveriges Medeltidsmynt. Mønt, Nordisk Kultur XXIX. Stockholm Oslo Köpenhamn. Wienberg, Jes Gotlands guldålder kyrkor, konjunkturer och korståg. Gotländskt Arkiv Visby: Gotlands fornsal. 7
Den vikingatida myntningen i Thuin
Den vikingatida myntningen i Thuin Uppsats (II) i Arkeologi Stockholms Universitet VT 2015 Thomas Strand Handledare: Kenneth Jonsson 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1 Inledning och bakgrund. 3
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merVad karaktäriserar vikingatidens Gotland
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i
Läs mer1a b. Två av Knut Erikssons många svealändska mynttyper från cirka 1180.
MYNTNINGSPOLITIK i det medeltida Sverige Av Roger Svensson I det medeltida Sverige (cirka 1150 1520) präglades liknande mynttyper som nere på kontinenten i nämnd ordning: brakteater, tvåsidiga penningar,
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merNorden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Läs mermyntstudier Mynttidskriften på Internet
rats under senare år och spår av ett antal större plundringsgropar vintern 005/5 visar att man sannolikt då hittat en ny vikingatida skatt med arabiska mynt. Mynten har bestämts av Gert Rispling. myntstudier
Läs merPAX PORTA NY. Gotländsk uttolkning av ett fridskoncept
PAX PORTA NY 149 Nanouschka Myrberg PAX PORTA NY Gotländsk uttolkning av ett fridskoncept I flera medeltida skandinaviska fynd återfinns mynt med inskriptionen PAX PORTA, portfred. Inskriptionen dyker
Läs merÄrkebiskopar och Penningar - Den vikingatida myntningen i Trier
Ärkebiskopar och Penningar - Den vikingatida myntningen i Trier B-uppsats i Arkeologi Vt -97 Stockholms universitet Johan Landgren Handledare: Kenneth Jonsson Abstract The aim of this essay is to create
Läs merMynten på ön. En studie av de mynt från 1150-1699 som hittats i lösfynd och hopade fynd på Gotland
Mynten på ön En studie av de mynt från 1150-1699 som hittats i lösfynd och hopade fynd på Gotland Masteruppsats i arkeologi med numismatisk inriktning Stockholms universitet VT 2014 Susanne Fridh Handledare
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
Läs merARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; . " y '. /''''' o - -"t' ..' , ;;.", -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o.
ARKEOLOGI I NORR 2 1989, ;;.", -: - o..' /''''' o - -"t'.. ' o,, o...,.....,. " y... -... '. l." Z... Z O VJ Z -. < VJ ej O O o::; < -, - -,. o UMEA UNIVERSITET ARKEOLOGI I NORR 2 1989 UMEÅ UNIVERSITET
Läs merRapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merEn ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Läs merÅrsskrift för Sigtunaforskning In honorem Sten Tesch. English Summaries
situne dei Årsskrift för Sigtunaforskning 2010 In honorem Sten Tesch English Summaries Redaktion: Rune Edberg och Anders Wikström Engelsk översättning och språkgranskning: Christina Reid Utgiven av Sigtuna
Läs merCa 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:
VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs mer. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
Läs merMyntverk på Gotland under tidig medeltid 1140-1288
Myntverk på Gotland under tidig medeltid 1140-1288 Uppsats påbyggnadskurs i arkeologi Stockholms universitet ht-2003 Författare: Niklas Olsson Strömstedt Handledare: Nanouschka Myrberg Innehållsförteckning
Läs merBild på framsidan: Avbildning av mynt präglat för Knut VI, Lund, Hbg 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 1 FRÅGESTÄLLNING... 1 FÖRTECKNING ÖVER DE DANSKA KUNGARNA 1146-1241... 1 METOD OCH AVGRÄNSNINGAR... 1 KÄLLKRITIK... 2 DEFINITIONER... 2 SKÅNELAND... 2 POLITIKEN
Läs mer1. Inledning. 2. 2. Historik... 2. 2.1 Historisk bakgrund. 2. 2.2 Forskningshistorik... 2. 3. Redovisning av undersökningen. 3
INNEHÅLL: 1. Inledning. 2 2. Historik... 2 2.1 Historisk bakgrund. 2 2.2 Forskningshistorik... 2 3. Redovisning av undersökningen. 3 3.1 Förutsättningar och metod... 3 3.2 Presentation och analys av materialet.
Läs merNorden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
Läs merUnder runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige
PM till slutseminarium den 24 oktober 2012 Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige Cecilia Ljung Övergången
Läs merRullstolsramp i kv Handelsmannen
Rapport 2012:54 Arkeologisk förundersökning Rullstolsramp i kv Handelsmannen RAÄ 21 kv Handelsmannen 1 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN
Läs merTid: Nyare tid Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719
BROMMA 100. ALVIK SSM 20 867-77 Fyndår: 1954 Fyndtyp: Hopat fynd Antal: 13 mynt Äldsta mynt: Sverige, U E, Stockholm, 1 öre km 1719 Mynten påträffades av Arvid Norlin under grävning. SVERIGE: U E, Stockholm,
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUppsats i Arkeologi II Av Ashti Jangi Vårterminen 2014 Stockholm Universitet Handledare Kenneth Jonsson
En studie av mynt som präglats i Basel och funna i Sverige Uppsats i Arkeologi II Av Ashti Jangi Vårterminen 2014 Stockholm Universitet Handledare Kenneth Jonsson ABSTRACT... 1 INLEDNING... 2 HISTORISK
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merVikingatida myntning i Visé
Vikingatida myntning i Visé Uppsats (II) i arkeologi Stockholm Universitet Vårterminen 2014 Zinia Islam Handledare: Kenneth Jonsson Innehållsförteckning 1. Introduktion 1.1. Inledning... 2 1.2. Syfte...
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merVA-arbete i Sättunahögens skugga
Rapport 2013:59 Arkeologisk förundersökning VA-arbete i Sättunahögens skugga Invid RAÄ 10, 50, 77 m fl Sättuna 15:1 Kaga socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Roger Lundgren Ö S T E
Läs merVad Gud säger om Sig Själv
Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merKUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt
KUNGÄLV STAD 68. BOHUS FÄSTNING Fyndår: 1936 Fyndtyp: Gravfynd Antal: 5 mynt Fyndet skedde i samband med planering på bastionen Nedre Platts krön, beläget invid och västnordväst om tornet Fars Hatt. Här
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs mermyntstudier Mynt 1150-1699 i lösfynd och hopade fynd på Gotland Susanne Fridh 2014:1 - november
Bogucki, Mateusz et al. (red.). Frühmittelalterliche Münzfunde aus Polen. Inventar IV. Kleinpolen, Schlesien. Warszawa 2013. En sammanställning av skattfynd från vikingatid och tidig medeltid i Polen publicerades
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merEn GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.
MÅNGA SLIP OCH LITE MAGRING: En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser. Thomas Eriksson, Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds Universitet Thomas.eriksson@geol.lu.se Våren
Läs merMedeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.
Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.
Läs merExaminationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Läs merNordisk kyrkohistoria (7,5p)
Kursplan Nordisk kyrkohistoria (7,5p) Survey of Nordic Church history (15 ECTS credits) Nivå: Fördjupningskurs Ämnesområde: Kyrko- och missionsstudier Kurskod: KM 201 Förkunskapskrav Grundläggande behörighet
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merLPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?
LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Arbetsblad på Onedrive jan 30 14:41 1 Varför läser vi om vad som hände
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merReligion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING
Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merSkräpgrop i Husby 7:2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:30 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Skräpgrop i Husby 7:2 Glanshammar 33:1 och 185:1 i Glanshammar socken, Örebro kommun i Närke Ebba Knabe
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merKungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merFyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör
NAVERSTAD 103 A. NAVERSTADS KYRKA KMK* Fyndår: 1693 Fyndtyp: Depåfynd Antal: 38 mynt Slutmynt: Tyskland, Sachsen Wittenberg, Bernhard (1180-1212), okänd valör Vid renovering av Naverstads kyrka år 1693
Läs merHISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Sveriges historia 600 1350 En central fråga birgitta fritz* Stockholm Sveriges historia i åtta band, som utges av Norstedts, gör anspråk på att vara en aktuell rikshistorisk
Läs merFörslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merhttp://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping
Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merSvenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016
Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark 4 januari 2016 Svenskarnas syn på gränskontrollen mellan Sverige och Danmark Allt färre svenskar uppger att de har förtroende för regeringens
Läs merHemtentamen, politisk teori 2
Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merTorshammaren som påträffades på boplatsen vid Storgården i somras.
Webbkarta Lyssna Lättläst Innehåll A till Ö Kontakta oss Sök Startsida > Nyhetsarkiv > Tor vige! Skriv ut Tor vige! Dela informationen Publicerad 2013-03-23 Torshammaren som påträffades på boplatsen vid
Läs merKällor i historieundervisningen, en lathund
Karlstads universitet 2015-09- 16 Martin Stolare Källor i historieundervisningen, en lathund 1. Källor i kursplanen i historia Utdrag ur kursplanen i historia: Syfte med historia [- - - ] Undervisningen
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merKRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.
KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merE K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden
E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merArkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng)
Stockholms universitet Institutionen för arkeologi och antikens kultur Wallenberglaboratoriet (WB), Lilla Frescati. Preliminär version 26/3. Arkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng) Kursen
Läs merAtt referera till material från Riksantikvarieämbetets arkiv (ATA)
Att referera till material från Riksantikvarieämbetets arkiv (ATA) Rekommendation och vägledning Den här vägledningen är tänkt att användas som en hjälp till att skriva referenser när arkivmaterial från
Läs merSkogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium
Skogens industriella kulturarv. Berättelse, bevarande, identitet och prioritet sammanfattning av ett seminarium Inledning Arbete med fornlämningar i skog som utförts av Riksantikvarieämbetet i t ex regeringsuppdraget
Läs merTEMA BALDER Arbetslag 5-6
TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka
Läs merDåtid. Nutid. Framtid. Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B
Dåtid Nutid Framtid Slutuppgift Kultur- och idéhistoria ESM08 och SP08B Dåtid Nutid Framtid Vi ska under vecka 19-22 arbeta med olika teman i grupper. Ni delar själva in er i grupper (fem grupper). Varje
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2012:18) om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; Utkom från trycket
Läs merSärtryck ur: Årsbok 2014 KVHAA Stockholm 2014 (isbn 978-91-7402-428-9, issn 0083-6796) BRITA MALMER
Särtryck ur: Årsbok 2014 KVHAA Stockholm 2014 (isbn 978-91-7402-428-9, issn 0083-6796) BRITA MALMER Brita Malmer gick hastigt bort den 8 maj 2013, bara några veckor innan hon skulle fylla 88 år. Hon föddes
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1605- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Konstvetenskap Art History Konstvetenskap handlar om bildkonst men även om byggnader och bebyggelsemiljö, design
Läs merOKÄND SOCKEN 89. "SÖDERUT OM ÖREBRO" SHM/KMK 889 (85 mynt) Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746
OKÄND SOCKEN 89. "SÖDERUT OM ÖREBRO" SHM/KMK 889 (85 mynt) Tid: Fyndår: Fyndtyp: Antal: Slutmynt: Nyare tid 1839,15 oktober Depåfynd 535 mynt Sverige, F I, Stockholm, 5 öre sm 1746 Fvndomständigheter Silverskatten
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merLivet är enkelt att leva
Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merSamhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merChristian Ahlström. SPÅR AV HAV, YXA OCH PENNA Historiska sjöolyckor i Östersjön avspeglade i marinarkeologiskt källmaterial
BIDRAG TILL KÄNNEDOM AV FINLANDS NATUR OCH FOLK Utgivna av Finska Vetenskaps-Societeten } 148 Christian Ahlström SPÅR AV HAV, YXA OCH PENNA Historiska sjöolyckor i Östersjön avspeglade i marinarkeologiskt
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merThe power of pictures
The power of pictures En bild lär kunna säga mer än tusen ord. I avsnittet The power of pictures får vi möta bland andra Nick Ut som tog det berömda fotografiet på en napalmskadad flicka under Vietnamkriget
Läs merSAMLING KÄLLÅ. Auktion 1 MYNTAUKTIONER. LÖRDAGEN 12 SEPTEMBER 2009 Avdelning 2
MYNTAUKTIONER I SVERIGE AB SAMLING KÄLLÅ Auktion 1 LÖRDAGEN 12 SEPTEMBER 2009 Avdelning 2 Banérgatan 17 115 22 STOCKHOLM e-mail: info@myntauktioner.se Tel: 070-999 06 09 1 MYNTAUKTIONER i Sverige AB Auktion
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merExempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,
Läs mer