En bakgrund till och analys av Regionala stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Europaforum V Östersund januari

Transkript

1 En bakgrund till och analys av Regionala stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler Europaforum V Östersund januari North Sweden European Office Anna Olofsson Januari 2003

2 SAMMANFATTNING Detta PM omfattar en överskådlig beskrivning av reglerna för statligt stöd med särskild tonvikt på regionala stöd, med utgångspunkt i förutsättningarna i Norra Sverige. Avsikten är att visa på vilken betydelse reglerna för statligt stöd och riktlinjerna för regionala stöd har för den framtida regionalpolitikens utformning. I artikel 87.1 i Amsterdamfördraget föreskrivs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den gemensamma markanden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Denna princip utgör grunden för EU: s allmänna regler för statligt stöd. Därutöver har undantag förutsetts för stöd för speciella ändamål inom vissa branscher eller regioner som ligger efter i ekonomisk utveckling, exempelvis regioner med låg befolkningstäthet. En huvudgrupp av undantag är de regionala stöden som baseras på Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål. De kriterier som kommissionen följer för att undersöka om statliga stöd för regionala ändamål är förenliga med den gemensamma marknaden baseras på artiklarna 87.3 a och 87.3 c i fördraget (se sid. 4). Kommissionen har genom fördragen getts ansvar för att kontrollera de statliga stöden och General direktoratet för Konkurrens godkänner aktuella undantag utan insyn från medlemsstaterna eller rådet. Varje medlemsstat är ansvarig för att ansöka om undantag utifrån en geografisk spridning som baseras på folkmängd. Undantagen för regionala stöd förhandlas bilateralt mellan kommissionen och medlemsstaterna om vilka områden som skall omfattas av undantagen samt vilka stöd tak som skall gälla. Kriterierna för undantagen finns samlade i Riktlinjerna för regionala för statligt stöd för regionala ändamål. Dessa riktlinjer skall revideras inför den nya program perioden Norra Sverige omfattas av undantagen för regionala stöd mot bakgrund av låg befolkningstäthet och regioner som är berättigade till stöd ur strukturfonderna. Det geografiska område som godkänts för undantag enligt artikel 87.3 c av kommissionen för perioden omfattar invånare eller 15,9 % av Sveriges befolkning. Det sammanfaller i huvudsak med Mål 1 områdenas utbredning i Norra Sverige. Mot bakgrund av det som presenteras i detta PM råder inga tvivel om att det finns en tydlig koppling mellan EU: s statsstödsregler, dess riktlinjer för regionala stöd och EU: s regionalpolitik. Till följd av detta bör Europaforum Norra Sverige agera för att Revideringen av riktlinjerna för regionala stöd koordineras med den framtida regionalpolitikens utformning och eftersträva att stödområden som motsvarar strukturfondsprogrammen etableras. Vi kan utgå ifrån att kunskapen om förhållandena i Norra Sverige är större inom DG Regional politik än inom DG Konkurrens. Visa på betydelsen av gleshetskriteriet som grund för möjligheterna att tilldela regionala stöd, dels EU stöd men även nationella stöd samt argumentera för att gleshetskriteriet även fortsättningsvis ligger till grund för Sveriges undantag från Statsstödsreglerna. Initiera en dialog och utbyte av information med näringsdepartementet när förhandlingarna närmar sig. 2

3 BEGREPPET STATLIGT STÖD Utgångspunkten för EU: s politik avseende statligt stöd regleras av artikel 87.1 i fördraget och bygger på principen att statligt stöd är oförenligt med den gemensamma marknaden. Det blev tidigt tydligt att mekanismer för att kontrollera subventioner till företag skulle vara av särskild betydelse för upprättandet av den gemensamma markanden inom Europeiska unionen. I samband med att handeln reglerades i allt större utsträckning förutsågs att de nationella regeringarna alltmer skulle använda sig av alternativa protektionistiska instrument och subventioner. För att förhindra att detta skulle snedvrida konkurrensen mellan de Europeiska företagen reglerades de statliga stöden i och med Romfördragets artikel 87 och Under särskilda omständigheter kan det dock vara motiverat att bevilja sådant stöd. Det är dessa så kallade undantag som blir av intresse då det skapar utrymme för regionala stöd till regioner som släpar efter i utveckling. De maximala stödnivåerna kan variera mellan länder beroende på nationella prioriteringar och förhandlingar inom ramen för EU: s konkurrensregler. De geografiska definitionerna av stöd områden och de maximala stödområdena måste godkännas av Europeiska kommissionen. Medlemsstaterna kan sedan utifrån dessa givna begränsningar utveckla sina respektive nationell policy. Det är dock värt att notera att utan dessa undantag från de allmänna konkurrensreglerna skulle de nationella regeringarna inte ha möjlighet att ge särskilda stöd eller bidra med investeringar till enskilda företag i landet. Enligt Artikel 88 i fördraget har kommissionen ansvar för att kontrollera de statliga stöden. Det innebär att General direktoratet för Konkurrens beslutar om de statliga stöden och medlemsstaterna och rådet har i detta fall inget att säga till om. Avsikten var dock inte att kommissionen skulle övervaka alla typer av åtgärder som kan påverka företag och gemenskapens regler om statligt stöd gäller endast åtgärder som uppfyller de kriterier som omnämns i Artikel 87.1; - Överföring av statliga medel, dvs. medel från nationell, regional och lokal budget, offentliga banker och stiftelser etc. - Ekonomisk fördel, statliga stöd bör utgöra en ekonomisk fördel som företaget inte skulle ha fått i sin normala verksamhet. - Selektivitet, statligt stöd måste vara selektivt och alltså påverka balansen mellan vissa företag och deras konkurrenter, det är selektiviteten som skiljer de statliga stöden från allmänna åtgärder. - Påverkan på konkurrensen och handeln, stöden måste ha en potentiell påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Stödmottagarens art saknar betydelse i detta sammanhang samtidigt som kommissionen anser att små stödbelopp inte har potentiell påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. 1 De ursprungliga beteckningarna i Romfördraget för dessa artiklar är 92, 93, 94. I samband med upprättandet av Amsterdamfördraget ändrades beteckningarna till 87, 88, 89. Innehållet har dock inte förändrats. 2 Regler för subventioner av jordbruk och transporter samt Kol och stål industrin behandlas inte under dessa artiklar. 3

4 UNDANTAG FRÅN FÖRBUDET MOT STATLIGT STÖD Enligt artikel 87.1 är stödåtgärder som uppfyller de ovan nämnda kriterierna oförenliga med den gemensamma marknaden. Den här principen innebär dock inte ett totalförbud, de undantag som gäller regleras i artikel 87.2 och 87.3 i fördraget. De kriterier som kommissionen följer för att undersöka om statliga stöd för regionala ändamål är förenliga med den gemensamma marknaden baseras på artiklarna 87.3 a och 87.3 c i fördraget. - Artikel 87.3 a omfattar stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Artikeln avser regioner som är mindre gynnade i förhållande till genomsnittet inom EU. Det är därför regioner ges ställning som stödberättigade regioner enligt artikel 87.3 a på grundval av kriteriet: NUTS II regioner med en BNP lägre än 75 % av genomsnittet. Nästan alla regioner som är stödberättigade för mål 1 är även stödberättigade enligt artikel 87.3 a. Det viktigaste undantaget är regioner med låg befolkningstäthet, som är stödberättigade enligt mål 1 men inte enligt artikel 87.3 a. däribland Norra Sverige. - Artikel 87.3 c avser stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Den här artikeln ger medlemsstaterna möjlighet att bistå regioner som är mindre gynnade i förhållande till det nationella genomsnittet. Förteckningen över regioner som är berättigade till detta undantag beslutas också av kommissionen men på förslag av medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan använda nationella kriterier för att motivera sitt förslag. Kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att se till att deras förslag till förteckningarna över regioner enligt artikel 87.3 c och över mål 2 regioner överensstämmer med varandra. Som tidigare nämnts är det riktlinjerna för regionala stöd som lägger fast kriterierna för undantagen och reglerar tolkningen. Stöd på basis av dessa undantag kan därför inte ges automatiskt. Kommissionens övervakning av statligt stöd bygger på förhandsgodkännande och för allt stöd gäller att de endast beviljas efter godkännande av kommissionen. Varje medlemsstat är ansvarig för att ansöka om undantag utifrån en geografisk spridning som baseras på folkmängd. Önskemål om undantagsregioner inlämnas till Kommissionen som i sin tur godkänner dess omfattning samt vilka stöd tak som skall gälla. För artiklarna 87.3 a och c har en minimigräns på 15 % av ett lands geografiska yta satts. Detta förfarande sker inför varje revidering av riktlinjerna. Ytterligare begränsningar för i vilken omfattning undantag skall godkännas anger att som mest får 50 % av EU: s befolkning omfattas av undantag från statsstödsreglerna. Under den föregående programperioden fram till 2000 låg den siffran på 47 % och vid revideringen inför nuvarande period minskades den till 43 % av befolkningen inom EU15. Ambitionen är att sänka undantagens omfattning ytterligare i samband med revideringen Inom ramen för artikel 87.3 a och c kan tre huvudgrupper av undantag urskiljas: - Regionala stöd - Horisontella regler - Sektoriella regler 4

5 REGIONALA STÖD Både artikel 87.3 a och c ger grund för undantag med syfte att ta itu med regionala problem. De kriterier som används för bedömningen av regionala stöd samlas i Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål och Sektorsövergripande rambestämmelser för regionalstöd till stora investeringsprojekt. Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål upprättades 1998 och skall revideras inom fem år dvs Syftet med riktlinjerna att ge en översyn av alla de kriterier som följs för godkännande av regionala stöd för närvarande. De stöd som omfattas av riktlinjerna skiljer sig från andra former av offentligt stöd genom att de är begränsade till vissa regioner och särskilt syftar till att utveckla dessa regioner. Regionalstöden har till syfte att utveckla mindre gynnade områden genom att understödja investeringar och skapande av sysselsättning inom ramen för hållbar utveckling. Det skall i huvudsak ske genom att stödja nyinvesteringar eller i undantagsfall genom att bevilja driftsstöd. Driftstöd kan endast beviljas i regioner som omfattas av artikel 87.3 a. Stöd till nyinvesteringar beräknas som en procentandel av investeringens värde eller som en procentandel av lönekostnaderna för de arbetstillfällen som är knutna till nyinvesteringen. Regionala stödtak - övre gränsvärden Regioner enligt artikel 87.3 a: BNP <60 % av EU genomsnitte t BNP >60 % av EU genomsnitte t Stora Företag SME (3) Standard regioner, netto Regioner i yttersta områden, netto Regioner med låg befolkningstäthet 3, netto 50 % 65% 50% +15% 40 % 50 % 40 % +15% Utom transportsektorn (4) Regioner enligt artikel 87.3 c: Standard 20% 30% 30% +10% (3) 10% (2) 20% 20% +10% Gynnsamma (1) (1) Regioner med en arbetslöshet under EU genomsnittet och BNP som ligger över (2) 20% för regioner enligt artikel 87.3 c som angränsar till regioner inom artikel 87.3 a (3) Den absolut högsta stödnivån för små och medelstora företag är 30% i områden som omfattas av artikel 87.3 c och 755 i områden som omfattas av artikel 87.3 a. (4) Artiklarna 87.3 a och c kan också ligga till grund för särskilda regler inom transportsektorn Horisontella regler De horisontella reglerna anger kommissionens inställning till vissa kategorier av stöd som syftar till att ta itu med problem som kan uppstå i alla branscher och regioner. Riktlinjer har upprättats för följande kategorier av stöd: - Stöd till SME's 3 Här avses en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare per kvadratkilometer. 5

6 - Stöd till forskning och utbildning - Stöd till skydd för miljön - Stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter - Sysselsättningsstöd - Stöd till företag i missgynnade storstadsområden - Stöd till utbildning Sektoriella regler De sektoriella reglerna definierar kommissionens inställning till statligt stöd inom vissa branscher så kallade känsliga sektorer. Det är sektorer som drabbats av särskilda ekonomiska problem och de reglerats vanligtvis hårdare. Däribland ingår kol och stålindustrin, syntetfiberindustrin, bilindustrin samt varvsindustrin. För områdena Jordbruk, fiske och vattenbruk gäller i allmänhet de vanliga konkurrensreglerna som dock ska ta hänsyn till målsättningarna för den gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken. Det har medfört att de regler som gäller för statligt stöd inom fiske och jordbruk skiljer sig betydande från de allmänna reglerna för statligt stöd. 4 Transportsektorn Inom transportsektorn gäller de allmänna reglerna för statligt stöd för vägtransport. De gäller dock inte för övriga transportsektorer som järnväg, luft och sjötransport samt transport på inre vattenvägar. Transport stöd kan ges för att kompensera för merkostnader för transport för företag i regioner i de yttersta randområdena och i regioner med låg befolkningstäthet inom ramen för regionala stöd. Det ligger på medlemsstatens ansvar att visa att dessa merkostnader förekommer och bestämma deras omfattning. DEN SVENSKA REGIONALSTÖDSKARTAN Varje medlemsland definierar själv den geografiska täckningen av undantagen vilket sedan godkänns av kommissionen. För Sveriges räkning är det näringsdepartementet som utarbetar det förslag som inlämnas till kommissionen som underlag för förhandlingen. Det geografiska område som godkänts för undantag enligt artikel 87.3 c av kommissionen för perioden omfattar invånare eller 15,9 % av Sveriges befolkning, vilket också var det som rekommenderades av kommissionen inför förhandlingen. Urvalet av de svenska regionerna som är godkända för undantag gjordes utifrån hänvisning till regioner med låg befolkningstäthet och regioner som är berättigade till stöd ur strukturfonderna. Därmed baseras Sveriges undantag från statsstödsreglerna på artikel 87.3 c på basis av låg befolkningstäthet. Norra Sveriges låga befolkningstäthet berättigar också till högre stödnivåer på upp till 30 % för alla företag. 5 Det geografiska område som idag godkänts för undantag sammanfaller i huvudsak med Mål 1 områdenas utbredning i Norra Sverige och Sverige har valt att dela upp området i olika områden A och B där olika stöd nivåer gäller. 6 4 De allmänna reglerna för statligt stöd gäller generellt ej dessa sektorer och mer information kan fås och jordbrukssektorerna behandlas av direktoratet för fiske respektive Jordbruk 5 Att jämföra med andra områden där stödtaket ligger på 20 % generellt men där Små och medelstora företag därutöver kan få ytterligare 10 % stöd, vilket resulterar i totalt 30 %. Det innebär dock att stöden till företag av olika storlek kan differentieras i högre utsträckning. 6 Förordning för Sveriges Regionalstödskarta, Europeiska Kommissionen, Ärende N 639/99 6

7 Stora företag SME Stödområde A: 30 % netto 30 % netto Stödområde B: 17% netto 17% + 10 % netto Den svenska regionalstödskartan gäller fram till och med 2006 då Riktlinjerna för regionala stöd skall revideras och regionalstödskartorna omförhandlas. STATLIGT STÖD OCH STRUKTURFONDSPROGRAMMEN Grundprincipen är att alla verksamheter som finansieras av strukturfonderna måste vara förenliga med EU: s konkurrensregler. För att säkerställa förenligheten med reglerna om statligt stöd måste förvaltningsmyndigheten först identifiera vilken verksamhet i programmet som utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i fördraget. I princip är det all verksamhet som uppfyller de kriterier som redogjorts för i detta dokument. Räckvidden för reglerna om statligt stöd sträcker sig långt utöver de traditionella stödåtgärder till näringsverksamhet som ingår i de flesta regionala program. Det är viktigt att påpeka att reglerna om statligt stöd även kan gälla åtgärder till förmån för de mänskliga resurserna, ex sysselsättnings och utbildningsstöd, samt infrastrukturåtgärder. Kommissionen skall bedöma de strukturfondsprogram som inlämnas från respektive region och fastställa om de är förenliga med reglerna om statligt stöd. När ett program godkänts är det förvaltningsmyndighetens ansvar att se till att all verksamhet är förenlig med reglerna om statligt stöd. Betydelsen av reglerna om statligt stöd för genomförandet av Strukturfondsprogrammen beror av de prioriteringar som gjorts för användandet av strukturfonds medel. I regioner där stöd till näringsverksamhet prioriterats och bedöms ha central betydelse för den regionala utvecklingen kan undantagen och reglerna för statsstöd få avgörande betydelse. 7

8 Det ligger idag på medlemsstaternas ansvar att se till att de önskemål om regionalstödskartans utbredning stämmer överens med strukturfondernas täckning och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att säkerställa denna överensstämmelse. STATLIGT STÖD OCH EU: S FRAMTIDA REGIONALPOLITIK Riktlinjerna för de regionala stöden kommer att revideras och omförhandlas 2006 i samband med Agenda Förhandlingar sker bilateralt mellan kommissionen och medlemsstaterna. De finns de som menar att med anledning av utvidgningen och kandidatländernas inträde i unionen krävs en mer omfattande förändring av de kriterier som ligger till grund för undantagen från statsstöds reglerna. Endast en revidering av den befintliga kartan skulle innebära att den andel av befolkningen som omfattas av undantag inom EU 15 skulle sjunka från 43 % till 36 %. För Sveriges del som ligger mycket nära minimigränsen på 15 % skulle det inte få särskilt stor betydelse. Andra medlemsstater inom EU 15 skulle dock förlora stora delar av sina undantagsområden. Kommissionen presenterade i oktober 2002 ett förslag till framtida minskningar och omorienteringar av statliga stöd 7. Dokumentet klargör att en tydlig ambition finns att fortsätta sina ansträngningar för att minska stödnivåerna i förhållande till BNP. Det belyser också på vilket sätt Kommissionen skall arbeta vidare med att se över förfarandet för rapportering och upprättande av statliga stöd. Kommissionen har ännu inte presenterat några förslag till förändringar av riktlinjerna för stöd till regionala ändamål. I den pågående debatten om EU: s framtida regionalpolitik har regionala företrädare hävdat det ökade behovet av samordning mellan EU: s regional politik och andra EU policys av betydelse för regionerna i Europa. Konkurrens politiken är den policy som det framhållits har avgörande betydelse för regionernas möjligheter att stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling. Kritik har riktats mot Konkurrenslagstiftningen som i vissa fall har ansetts motverka de resultat man sökt uppnå genom exempelvis strukturfondssatsningar eller näringsinriktade åtgärder. Det är tydligt att reglerna om statligt stöd och riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål i hög grad har betydelse för implementeringen av EU:s regionalpolitik och därför måste samordnas. För Norra Sveriges del baseras vår särställning i bägge dessa fall på låg befolkningstäthet och gleshetskriteriet som fastlagts i anslutningsfördraget. I det perspektivet blir det synnerligen viktigt att argumentationen för fortsatt mål 1 stöd och undantag från statsstöd reglerna måste gå hand i hand. Ett scenario där mål 1 stödet förloras och ersättas av ett betydligt mer begränsat mål 2 stöd och dessutom utan undantag från de allmänna reglerna för statliga stöd skulle få betydande konsekvenser för näringsverksamhet och den ekonomiska utvecklingen i Norra Sverige. Ett annat scenario skulle kunna vara att vi förlorar vår särskilda status på basis av gleshetskriteriet, det skulle samtidigt innebära att vi förlorar undantagen från de allmänna statsstödsreglerna eftersom de också i stor utsträckning baseras på gleshetskriteriet. I den händelse Sverige blir utan Strukturfondsstöd eller regionalpolitiska stöd från EU kommer sannolikt undantagen från statsstödsreglerna få än större betydelse eftersom det även begränsar möjligheterna för vilka nationella stöd Sverige skulle kunna ge Norra Sverige. 7 Dokumentet i sin helhet finns tillgängligt på 8

9 Utifrån denna mer översiktliga beskrivning av regionala stöd bör en mer omfattande analys göras av i vilken utsträckning vi drar nyttjar undantagen från statligt stöd samt vilka effekter det skulle få om Norra Sverige i en framtid inte skulle omfattas av dessa undantag. INFORMATIONSKÄLLOR Tomas Hanell, Hallgeir Aalbu, Jörg Neubauer Regional development in the Nordic Countries 2002, Nordregio Report 2002:2, s Europeiska Kommissionen, Gemenskapsregler om statligt stöd - Vademecum, 2000, Europeiska gemenskapernas konkurrensrätt Del IIB, Förklaring av reglerna om statligt stöd, Bryssel 1997, Europeiska Kommissionen, Förfarande - Sveriges regionalstödskarta, Ärende: N639/99 Europeiska Kommissionen, General direktoratet för Konkurrens, Riktlinjer för statligt stöd för regionala ändamål, 1998, Meddelande från Kommissionen till rådet, Framstegsrapport om minskning och omorientering av statligt stöd, Bryssel 16/ Wishlade F When are Tax Advantages State Aids and when are they General Measures? Regional and Industrial Policy Research Paper, No 20,Glasgow Europeiska Kommissionen, Generaldirektoratet för konkurrenspolitik, hemsida: Intervjuer med: Fiona Wishlade, EPRC, University of Strathclyde, Glasgow Hans Olov Sällvin, Näringsdepartementet 9

10 Bilaga 1 Studier angående Statsstöd gjorda av EPRC, University of Strathclyde, Glasgow Commissioned Reports Wishlade F (1999) State Aids in the Czech Republic: Compliance with the Europe Agreement, Report to the Ministry of Finance, Prague. Wishlade F and Olsen A (1997) EU Competition Policy, State Aids and Taxation Systems, Report to the Ministry of Local Government and Labour, Norway. Wishlade F (1997) State Aids in Poland: Compliance and Monitoring in the Ministry of Finance, Report to the Foundation for the Development of the Financial Sector in Poland under the PHARE Programme, Wishlade F (1993) Policies, Strategies and Incentives for the Restructuring of Mono- Company Towns: The Implications of European Community Rules on State Aids, Report to Vestlandsforsking, Sogndal, Norway, Sogndal, Norway. Wishlade F (1992) State Aids in the EC, Paper to the Subsidy Definition Symposium: The Uruguay Round and Beyond - Charting a Course on Subsidies, Dalhousie University, Halifax, Nova Scotia, Canada. Wishlade F (1998) National Policy Designs and EC policy Constraints: The Implications of the New Regional Aid Guidelines, Paper to the Fundacion Banco Bilbao Vizcaya and European Insititute of Public Administration conference 'The Future of EC State Aid Policy and its Impact on Regional Development, Bilbao. Wishlade F (1997) Recent Developments in Competition Policy and Regional Aid, Report to the Regional Research Consortium of Seven European Governments, Glasgow. Wishlade F and Olsen A (1997) EU Competition Policy, State Aids and Taxation Systems, Report to the Ministry of Local Government and Labour, Norway. Wishlade F (1998) EC Competition Policy and Regional Aid: the Trojan Horse Approach to Regional Policymaking? Paper to the Third UACES Research Conference, University of Lincolnshire and Humberside, Lincoln. Wishlade F (1998) Taxing Times for the Regulation of 'Unfair' Competition: Fiscal Advantages, Tax Competition and the State Aid Rules, paper to Centre for European Policies Studies Workshop, 'Direct Tax Policy in the European Union: How Far Can It Go?, Brussels Published Reports Wishlade F and Olsen A (1997) The Notification of State Aids under Article 93 of the treaty on European Union: A Comparative Study, VF-notat 24/97,, Vestlandsforsking, Sogndal, Norway. 10

11 Papers Wishlade F (1997) When are Tax Advantages State Aids and when are they General Measures? in Regional and Industrial Policy Research Paper, No 20,Glasgow. Wishlade F and Olsen A (1997) The Notification of State Aids under Article 93 of the Treaty on European Union: A Comparative Study in Vestlandsforsking, VF-notat 24/97,Sogndal, Norway. Wishlade F (1996) Subsidies and State Aids: The Definition of Acceptable Measures under the European Union and World Trade Organisation in Regional and Industrial Policy Research Paper, No 21,Glasgow. Wishlade F (1992) Monitoring and Controlling State Aids: A European Community Perspective in CIBS Discussion Paper, No 112, October,Halifax, Nova Scotia, Canada. 11