Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Transkript

1 Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern, Sommen och är sedan 19 inplanterad i Unden. Det är den arten som huvudsakligen beskrivs i detta avsnitt. Fjällrödingen (S. alpinus), vilken har en annan invandringshistoria och biologi, har en utbredning från Värmland och norrut längs fjällkedjan. Fjällrödingen har sannolikt invandrat från både öster och väster. LEKOMRÅDE Under september oktober, vid steniga stränder och grund på 1 1 meters djup. Honan gräver en lekgrop; samtidigt som honan lägger äggen befruktas de av hanen. Leken kan också ske över botten med större sten, där äggen kan falla ned mellan stenarna. VANDRINGAR Inga svenska bestånd är havsvandrande, men det förekommer i andra områden, t.ex. norra Norge och norra Kanada. Röding kan dock utnyttja både rinnande vatten och sjöar. I Vättern vandrar rödingen omkring i hela sjön, men återvänder oftast till sin gamla lekplats även om andra lämpliga fortplantningsplatser finns tillgängliga. ÅLDER VID KÖNSMOGNAD 2 1 år; åldern för könsmognad är 2 3 år högre för sydliga och nordliga randbestånd än i mer centrala fjällrödingbestånd. Honor blir könsmogna vid en högre ålder än hannar. MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK Minst 35 år. Rödingar med en längd på 8 centimeter och en vikt på drygt tio kilo har fångats. BIOLOGI Rödingen föredrar klara, kalla och djupa vatten med hög syrgashalt, med få konkurrerande fiskarter. Rödingen håller sig särskilt sommartid av temperaturskäl och för att undvika predation i sjöarnas djuppartier. Unga och små fjällrödingar lever främst av insektslarver, kräftdjur, snäckor och musslor, i Vättern till stor del av pungräkan Mysis relicta. Födan hos fiskätande rödingbestånd utgörs främst av nors, siklöja och sik, eller mindre rödingar. Vättern Yrkes- och fritidsfiske Yrkesfiskets landningar av röding i Vättern har redovisats i detalj sedan 1914 och uppvisade en kraftig uppgång i de årliga fångsterna fram till perioden med enstaka toppar på över 7 ton. Denna ökning berodde bl.a. på införandet av moderna nätredskap (t.ex. nylonnät), bättre tillgång på större siklöja som byte, vilket var en sekundär effekt av ökade fosforhalter och minskad födokonkurrens från ett minskande öringbestånd. Mellan 195 och 21 minskade fångsterna av röding med 95 procent till 3,5 ton. Ton Landningar, Vättern Figur 1. Yrkesfiskets fångster av röding i Vättern Kontraktsnummer Projektnummer 27

2 De minskade fångsterna har flera olika orsaker, varav överfiske är den viktigaste. Eventuellt kan födokonkurrens från utplanterad lax under den senare delen av perioden vara en ytterligare negativ faktor. Möjligtvis kan ett förändrat klimat också spela in. Under den senaste tioårsperioden har dock antalet nätansträngningar i yrkesfisket minskat, på grund av färre verksamma yrkesfiskare, de restriktioner som införts för rödingfisket och att fisket säsongsvis koncentrerats till signalkräfta. Tidigare landades mest röding under juli oktober, men under senare år fångades en större andel av fångsten tidigare på året eftersom fisket numera riktas mot signalkräfta i juli-oktober. En allt större andel av fångsterna av röding i Vättern antas idag ske inom fritidsfisket. År 1992 beräknades fritidsfisket ha fångat ungefär 36 procent av årsfångsten. En enkät från år 21 tyder på att fritidsfiskets fångst av röding kan ha varit så hög som 31 ton vilket motsvarar ca 89 procent av den årliga rödingfångsten. Fritidsfisket efter röding sker numer även från land, något som knappast förekom bara för några år sedan. Ton Landningar och Fritidsfiske Yrkesfiskets fångster Fritidsfiskets fångster Figur 2. Yrkesfiskets fångster av röding i Vättern och de skattningar som gjorts av frididfiskets fångster 2, 23, 26 och 21 Miljöanalys och forskning Provfisken som gjorts i Vättern bekräftar att det skett en ökning av rödingbeståndet. En transition-analys (en analys där man letar efter ett skifte mellan olika mer eller mindre stabila nivåer av mängd fångad fisk) av tidigare provfisken visar att på 197- och 198-talen fångades i snitt 4 kilo röding per 1 meter nät. Kg /1 m nät och dag Provfisken, Vättern Figur 3. En analys som visar att provfiskena under 197- och 198- talen låg på cirka 4 kilo röding/1 meter nät. Dagens nivåer i provfiskena ligger strax under hälften av denna nivå. Dessa provfisken genomfördes med en metodik som delvis skiljer sig från dagens. Det var dessutom väsentligt högre närsaltsnivåer under 196- och 197-talet vilket gör att förutsättningarna inte är helt jämförbara med dagensmen tillsammans med de tidigare stora fångsterna i yrkesfisket visare det på att de finns utrymme för ytterligare återhämtning. Undersökningar av rödingar fångade i yrkesfisket åren visar på minskad tillväxt och försämrad kondition. Det antas bero på minskad tillgång på siklöja, en sannolik effekt av lägre närsaltsnivåer samt predation från en ökad mängd rovfiskar och predation från inplanterad lax. Oavsett var rödingen fångats uppvisar de provfiskade rödingarna ökad

3 medellängd, medelvikt och medelålder vid jämförelse mellan åren 26 och 212. Däremot uppvisar de provfiskade rödingarna fortfarande en låg kondition. En undersökning pågår om de fiskefria zonerna har gynnat rödingens överlevnad. Födovalet hos större röding i provfiskena under perioden har kommit att domineras av småvuxen nors, men inslaget av andra mer grundlevande fiskarter som sik, storspigg, abborre och mört har också ökat, medan hornsimpa ökat markant som bytesfisk hos kommersiellt landade rödingar från djupare bottnar. Livsmedelsverkets analyser av dioxin och dioxinliknande PCB i Vätterns röding har visat halter som överstiger de gränsvärden för konsumtion som slagits fast i EU:s förordning om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftningen. Både dioxiner och PCB ökar med rödingens storlek och överskrider gränsvärdena hos röding som passerat 5 cm. På vilket sätt dessa miljögifter tas upp av, och eventuellt påverkar rödingen, är ännu inte känt. Rödingen från Vättern får dock saluföras eftersom Sverige fått dispens för detta från EU. Beståndsstatus Även om beståndet av röding i Vättern har ökat under de senaste åren bedöms det fortfarande som svagt, vilket baseras på både fiskeberoende och fiskeoberoende statistik. De stora fångsterna i fritidsfisket indikerar att det totala fisketrycket är större än vad yrkesfiskets fångster indikerar. En annan faktor som måste tas med i beräkningen är hur stor andel av den fångst som tas i fritidsfisket som återutsätts och hur stor andel av den fisken som överlever hanteringen. I en studie som gjorts visar att 68 procent återutsätts och av dessa kan 28 procent ha dött inom 48 timmar efter återutsättningen.. Den tidigare negativa utvecklingen för röding i Vättern i kombination med att 74 procent av alla kända relikta rödingbestånd söder om Dalälven utrotats under 19-talet har lett till att den sydsvenska rödingen klassats som akut hotad av Artdatabanken. I de fall där orsakerna till de kraftiga förändringarna är kända i andra sydsvenska rödingsjöar är det främst försurning och inplantering av främmande fiskarter som sik, siklöja och gädda som skadat rödingbestånden genom födokonkurrens och/eller predation. Biologiskt råd Fisketrycket på röding i Vättern bör inte öka. De fredade områdena och nuvarande regelverk ska behållas. Det är vidare viktigt att tydliggöra ett stopp för utplantering och spridning av för sjöarna främmande och för de lokala rödingbestånden konkurrerande fiskarter och, fiskstammar. I Vättern gäller detta lax, och i den mån nors inte förekommer naturligt i sydliga rödingsjöar är det viktigt att inte siklöja och sik planteras ut eftersom de konkurrerar med rödingar om födan; siklöja och sik konkurrerar med små rödingar och gäddan med stora. Nors har visat sig vara en mycket viktig bytesfisk för röding, och har en nyckelroll för överlevnaden av röding i sydliga sjöar med många fiskarter. En stor svårighet vid förvaltning av rödingbestånden i Vättern är att även siken fiskas med nät. Båda arterna är kallvattenarter och deras utbredning i djupled överlappar, med siken grundast och rödingen något djupare under sommarhalvåret. Siken är mer småvuxen, och bifångster av mindre röding vid fiske efter sik med finmaskigare nät är därför ett stort problem. Generellt bör potentialen i att använda ett uttagsfönster med både minimioch maximimått i fiskeregleringen i storrödingsjöar undersökas, i syfte att skydda icke könsmogna respektive stora och gamla lekfiskar. Förvaltning Minimimåttet för röding i Vättern har successivt höjts sedan 1938 och den 1 juli 27 införde Fiskeriverket ett minimimått på 5 cm för rödingen, samtidigt som maskstolpen på nät som sätts på djup större än 3 meter höjdes till 6 mm. Dessutom infördes utvidgad lekfredning samt tre fiskefria områden vars ytor motsvarar

4 15 procent av Vätterns areal. För fritidsfiskare finns en så kallad bag-limit. Övriga sjöar Gram/nät 1 8 Provfiske Yrkes- och fritidsfiske Fisket efter röding i fjällregionen har förmodligen regionalt haft stor betydelse. Fångsterna uppskattades till mer än 3 ton per år i en undersökning av yrkes- och fritidsfisket i de tre fjällänen som genomfördes Den statistik som samlats in från det samiska nätfiskets årliga landningar i ca 25 sjöar i Övre Stora Luleälven uppvisade en nedgång med ca 75 procent i rödingfångsterna under perioden totalt. Både totalfångsten och fångsten per båtlag minskade. Statistiken till och med 29 i de fyra sjöarna och magasinen Vastenjaure, Suorvajaure, Satisjaure och Langas i Stora Luleälven uppvisade fortsatt nedgång i totalfångsterna av röding. Statistik från perioden efter 29 inte tillgänglig. Om dessa minskningar beror på överfiske, förändrade miljöbetingelser, inplantering av främmande arter eller minskat fiske är inte klart. Från Storsjön i Jämtland redovisade en enskild yrkesfiskare en årlig fångst av 4 45 kilo röding under 26 28, men det antas ha avsett den introducerade kanadarödingen. Miljöanalys och forskning De provfisken som gjorts i 19 fjällsjöar indikerar oförändrade rödingfångster under perioden Abiskojaure, den fjällsjön med den längsta serien av provfisken, visar fångsterna av röding i provfiskena snarare en svag ökning. Observera att provfiske och yrkesfiske inte alltid sker i samma sjöar. Vid provfiskena i Storsjön i Jämtland under 198-talet fångades ett fåtal rödingar, men enligt uppgift har inte senare års provfisken registrerat någon förekomst av röding i sjön Abiskojaure Övriga sjöar Figur 4. Korrigerade fångster av röding i 19 fjällsjöar Fångsterna är oförändrade över tid. Värdena är korrigerade för skillnader i omgivningsfaktorer (till exempel höjd över havet, longitud och latitud. Beståndsstatus I de fjällsjöar där fångsterna minskat ser man också minskande individstorlekar. Tidigare Fiskeriverkets försök i fjällsjöar i samverkan med lokala fiskevårdsområdesföreningar har visat att rödingbestånd återhämtar sig snabbt efter att fisketräda införts. Detta tyder på att rödingen i många fjällsjöar är en överutnyttjad resurs. Andra faktorer, som vattenståndsreglering och inplantering av främmande fiskarter och fisknäringsdjur, påverkar förmodligen rödingen negativt. Samtidigt är rödingen av stor betydelse för den biologiska mångfalden, det lokala fisket och turismen. Biologiskt råd Fisketrycket bör inte öka, särskilt bör man fortsätta att begränsa nätfisket. Krav på fångststatistik bör ställas även på fritidsfisket där så är möjligt. Generellt bör potentialen i att använda ett uttagsfönster med både minimioch maximimått i fiskeregleringen i fjällnära sjöar med storvuxen röding undersökas, i syfte att skydda stora och gamla lekfiskar. Utplantering och spridning av för sjöarna

5 främmande och för de lokala rödingbestånden konkurrerande fiskarter, fiskstammar och fisknäringsdjur måste stoppas. Förvaltning Sjöar andra än Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland är uteslutande enskilt vatten och fisket förvaltas således lokalt, helt enligt lag. Lästips Beier, U., Degerman, E., Hammar, J., Sandström, A., Axenrot, T., Bergstrand, E., Filipsson, O. & Nyberg,P. En främmande art i Vättern ekologiska effekter av utsättningar av Gullspångslax. FINFO 211:7. Hammar, J. & Greer, R.B Rödingen i Rostujávri: En konkurrens- och klimatstyrd naturresurs som gäckar sportfisket. Aqua reports 213: en-frammande-art-i-vattern---ekologiskaeffekter-av-utsattningar-av-gullspangslax.html skaresurser/sidan%2publikationer/aqua%2reports%2 213/Aqua%2reports%2213_14.pdf Seltzer, M The decline of the great Arctic charr in Lake Vättern empirical and theoretical analyses of suggested causes. Linköping Studies in Science and Technology, Dissertation No