Kronoberg som innovativ miljö. Samverkan för konkurrenskraft och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kronoberg som innovativ miljö. Samverkan för konkurrenskraft och tillväxt"

Transkript

1 Regionförbundet södra Småland Kronoberg som innovativ miljö Samverkan för konkurrenskraft och tillväxt

2 2 Regionförbundet södra Småland KRONOBERG SOM INNOVATIV MILJÖ

3 Innehåll Innehåll Förord Så bidrar samverkan till tillväxt... 5 Från företagsstöd till samverkan... 5 Samverkan utvecklar innovation och konkurrenskraft... 6 Samverkansförmåga en tillgång att utveckla... 6 Regional tillväxt bygger på samverkan... 7 Samverkan i regionen kan utvecklas! Förutsättningar för tillväxt i Befolkningsutvecklingen en utmaning Starkt exportinriktat näringsliv Dynamik och förnyelse Omfattande samverkan i södra Småland Klusterinitiativ med nationell och internationell tyngd Nätverk och samarbeten i regionen Lokala nätverk finns i samtliga kommuner Så är samverkan organiserad Klusterinitiativ Regionala nätverk Lokala Nätverk Företagen positiva till samverkan Att utveckla samverkan för konkurrenskraft Bilaga 1. Definitioner Regionförbundet södra Småland 3

4 1. Förord I Kronobergs län finns en rad exempel på strategisk samverkan mellan företag och mellan företag, akademi och samhällets aktörer, både på lokal och regional nivå. Samverkan som bidrar till att stärka förutsättningarna för konkurrenskraft och tillväxt. I boken presenteras totalt 25 nätverk och kluster där mer än 800 företag medverkar med mer än anställda i och utanför regionen. 1 Arbetet med tillväxt för företag och regioner handlar alltmer om att utveckla och förnya de resurser som finns i regionen. För att lyckas med detta krävs en strategisk samverkan mellan olika aktörer företagen, samhällets aktörer och universitet och högskola. Att skapa bättre förutsättningar för en strategisk samverkan och därmed utveckling i företag med fler arbetstillfällen i regionen har stått i fokus för DISK-projektet Dynamik i Småländska Kluster. 2 Syftet är att stärka företagens och regionens konkurrenskraft och tillväxtförmåga genom att stimulera samverkan, såväl mellan företag som mellan samhällets aktörer, företagen och akademin. Andelen FoU-insatser ska också öka. I boken presenteras en redovisning av förutsättningarna i regionen vad gäller samverkan som drivkraft för innovation och tillväxt. En del i detta utgörs av en kartläggning av former för samverkan i regionen samt en enkät till företag som medverkat i klustersamverkan. Boken har tagits fram inom DISK-projektet, delprojekt Innovativt arbetssätt, under Arbetet har letts av en grupp bestående av Sven Westhoff, projektledare DISK och Per Schöldberg DISK-projektet, Urmas Kömmits, Regionförbundet Södra Småland samt Peter Kempinsky, Kontigo AB. 1 För definitioner av begrepp som kluster och nätverk se bilaga 1 2 DISK-projektet genomförs med stöd av EU:s regionalfond och drevs fram till och med 2009 av Sideum Innovation AB, därefter av Regionförbundet södra Småland. Det består av fyra delprojekt: Innovativt arbetssätt, Leverantörsutveckling, Materialförsörjning trä och Lätta material i nya tillämpningar. 4 Regionförbundet södra Småland

5 2. Så bidrar samverkan till tillväxt Den här boken har fokus på samverkan som drivkraft och förutsättning för innovationsförmåga och konkurrenskraft för företag och för regionen. Involverade är såväl näringsliv som politik och förvaltning samt universitet och högskola. Nedan ges en bakgrund till varför en utvecklad samverkan mellan samhällets aktörer är en av nycklarna till konkurrenskraft och tillväxt. Från företagsstöd till samverkan De senaste 15 åren har det skett en förändring i synen på regional utveckling. Inom politiken har vi sett en förändring från stöd till utsatta regioner till en politik för regional mobilisering och konkurrenskraft. Skiftet återspeglas i benämningen på politikområdet. Tidigare talade vi om regional fördelningspolitik, som sedan blev regional utvecklingspolitik. Sedan 2008 är benämningen regional tillväxtpolitik. Förändringen handlar bland annat om att fler aktörer och samhällssektorer förväntas engagera sig i gränsöverskridande samverkan för att främja innovationsförmågan och konkurrenskraften i regionen. Förändringen av regionalpolitiken har inneburit en förändring och utveckling av de arbetssätt och verktyg som används. Tidigare stod olika former av ekonomiskt stöd till enskilda företag, så kallad lokaliseringspolitik och regionalpolitiska stödpaket till utsatta regioner i fokus. Även större infrastrukturella satsningar har använts för att stimulera lokal och regional utveckling. Detta har rört satsningar på kommunikationer för att öka tillgängligheten och utvecklingen av större funktionella regioner. Det har även rört etablering av nya högskolor, detta bland annat för att utveckla kunskapsöverföring och samverkan med samhälle och näringsliv, den så kallade tredje uppgiften. Sedan slutet av 1990-talet och med EU-inträdet har fokus mer och mer kommit att ligga på en mobilisering av resurser på regional nivå och att aktivt stödja samverkan. Genom att aktörerna verkar i samma riktning kan företag och regioner utveckla förmågan till innovation och konkurrenskraft med utgångspunkt i de egna regionala förutsättningarna. Regionförbundet södra Småland 5

6 Samverkan utvecklar innovation och konkurrenskraft Innovationsförmågan i företag och regioner får en allt viktigare roll för utveckling av konkurrenskraft och tillväxt. För att företag långsiktigt skall kunna utveckla sin konkurrenskraft krävs en kontinuerlig utveckling av nya produkter, tjänster och produktionsmetoder. Innovationsförmågan är jämte entreprenörskap avgörande för en långsiktigt hållbar utveckling av företag och regioner. 3 Förmågan till förnyelse och utveckling förutsätter att man på regional och lokal nivå lyckas utveckla starka innovativa miljöer. Miljöer som bidrar till att stärka förnyelse och konkurrenskraft i företag och även attrahera investeringar och kompetens utifrån. Innovationsförmågan är beroende av en fungerande kunskapsöverföring och samspel mellan olika företag och organisationer. Därför är interaktion och samverkan mellan aktörerna avgörande. Något som bland annat handlar om en utvecklad samverkan mellan företag och högskola. En grundläggande förutsättning för starka innovativa miljöer är en långtgående samverkan mellan människor, företag, kommuner och myndigheter. Samverkansprocessen förutsätter en ökad sektorssamordning på nationell nivå, likväl som en bred samordning på regional nivå, mellan offentliga aktörer, näringslivet, intresseorganisationer och universitet och högskola. 4 Detta förutsätter att det finns arbetssätt och processer för samverkan som gör det möjligt att gemensamt bidra till insatser som främjar konkurrenskraft i företagen och regional utveckling. Liksom att arbetet bidrar till att skapa mervärden för de inblandade aktörerna, där alla aktörer ser att man har något att vinna. Öppenhet, delaktighet och effektivitet är viktigt för en hållbar samverkan som kan bidra till att skapa legitimitet, samordning och motverka fragmentisering i arbetet med tillväxt för företag och regioner. Samverkansförmåga en tillgång att utveckla Olika former av samarbeten är på många sätt det typiska sättet att organisera ekonomisk verksamhet på. Det är ett sätt att hantera de begränsningar och utmaningar som företag och regioner ställs inför genom att mobilisera resurser även utanför den egna verksamheten. Den samverkan mellan företagen och med förvaltningen som vi kan se i Kronoberg är alltså inget unikt utan ett naturligt led i att driva och utveckla en verksamhet. 3 Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , sid 11 4 Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , sid 44 6 Regionförbundet södra Småland

7 Samtidigt finns det en poäng i att se samverkan som en egen kraft och förklaringsfaktor när det gäller att förstå varför vissa företag och regioner utvecklas bättre än andra. Man kan se den som en fördel som företag och regioner kan utveckla och dra nytta av för att hävda sig i konkurrensen. Samverkan kompletterar de fördelar som har att göra med tillgång på råvaror och insatsvaror och de konkurrensfördelar som har att göra med hur effektiva och produktiva företagen är. Sett på detta sätt är samverkan en tillgång som medvetet kan utvecklas och skapa fördelar som stärker regionens och företagens konkurrenskraft. Samverkans betydelse framgår av en studie som genomförts av Teknikföretagen träffade man cirka beslutsfattare i kommuner och industriföretag på 90 orter i Sverige för att diskutera hur konkurrenskraften kan förbättras, såväl för företagen som för kommunerna. En av de framgångsfaktorer för konkurrenskraft som identifierades var samverkan för näringspolitisk utveckling. I den listning som gjordes rankades den som den fjärde (av nio) viktigaste framgångsfaktorn. 5 Synen på samverkan kan ytterligare fördjupas genom att se det som en process i fyra faser. Processen börjar med samtal (dialog för att mobilisera aktörer och resurser) och samsyn (formandet av gemensam strategisk idé kring nuläge och börläge). Processen fortsätter sedan med samverkan (formandet av gemensamma handlingsplaner för genomförandet) och samhandling (genomförandet av åtaganden och aktiviteter inom den gemensamma ram och strategi som utvecklats). 6 Samverkan kan alltså ses som en process över tid där man successivt skapar ett gemensamt synsätt samt tillit och förtroende mellan aktörerna som möjliggör gemensam åtaganden och insatser. Processen förutsätter och innebär utvecklingen av socialt kapital som förenar ledande aktörer i näringsliv, politik och förvaltning samt universitet och högskola. Regional tillväxt bygger på samverkan Vi har vi idag en relativt god bild av vilka faktorer som har betydelse för regional tillväxt och konkurrenskraft. I forskning och studier har mjuka faktorer som regionalt ledarskap/governance, förmåga till samverkan och samhandling, vikten av ett gemensamt synsätt samt ett socialt kapital som binder samman aktörerna från olika samhällssektorer i en region fått ett ökat genomslag. Modellen nedan ger en bild av de faktorer som har betydelse för regional tillväxt och hur de samspelar med varandra. 7 5 Wickbom, U: Hur man flyttar 20 ton död älg och andra perspektiv på svensk framgång, Teknikföretagen Eriksson, Arne. SOU 2006:5. Organisering av regional utvecklingspolitik balansera utveckling och förvaltning 7 EDA, U.S Department of Commerce: Strategic Planning in the Technology-Driven World A Guidebook for Innovation- Led Development, Modellen presenteras i Att mobilisera för regional tillväxt regionala utvecklingsprocesser, kluster och innovationssystem, Studentlitteratur 2004 Regionförbundet södra Småland 7

8 Aktörernas förmåga till samhandling Regionens tillgångar Innovationsförmåga och Entreprenörskap Tillväxt/ Regional vision Människors värderingar och synsätt Figur 1. Förklaringsmodell för regional tillväxt. Källa: L. Christensen & P. Kempinsky: Att mobilisera för regional tillväxt, Studentlitteratur 2004, bearbetning av EDA, 2001 Framgångsrika regioner bygger sin tillväxt och utveckling på etablerade styrkeområden, inte genom att söka utveckla helt nya verksamheter utan tradition, historia och kompetens i regionen. Men framgången kommer inte av att man gör som man alltid har gjort. Det är förmågan att förnya och utveckla de tillgångar som finns i en region som skapar förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt för företag och region. Förnyelse och utveckling av regionens tillgångar sätter fokus på innovationsförmågan och entreprenörskapet i regionen. Individer som (i samverkan) förmår utveckla, förnya och förädla de tillgångar som finns i regionen till nya produkter, tjänster och produktionsmetoder som kan konkurrera på en global marknad. Individuell innovationsförmåga och entreprenörskap räcker dock inte som förklaring till varför vissa regioner är mer framgångsrika än andra i att skapa förutsättningar för tillväxt i företag och regionen. I framgångsrika regioner finns ett sammanhang, en regional innovativ miljö baserat på ett gemensamt synsätt och förmåga till samverkan mellan aktörer ur samhällets olika sektorer. Detta handlar om kulturer och värderingar, attityder till förändringar och utveckling samt att det finns former för interaktion mellan olika aktörer. En regions förmåga till gemensamma värderingar och samhandling påverkas av det regionala ledarskapet. Ett regionalt ledarskap som förmår att skapa ett gemensamt synsätt och etablera former för samverkan där olika aktörer i regionen verkar i samma riktning är en viktig del i utvecklingen av en regional innovativ miljö som främjar konkurrenskraft och tillväxt. 8 Regionförbundet södra Småland

9 Samverkan i regionen kan utvecklas! I efterföljande kapitel presenteras en rad konkreta exempel på samverkan i Kronoberg, främst på kommunal nivå och främst mellan företag och med kommunerna. Exempel som visar att samverkan och nätverk i många fall är ett etablerat sätt att arbeta i kommuner och i regionen. Intervjuer och seminarier med såväl politiker och tjänstemän, företagare och entreprenörer som personer från universitet och högskola visar dock att det finns ett behov av att ytterligare fördjupa och utveckla samverkan. 8 Idag saknas en sammanhållande kraft för arbetet med en utvecklad regional samverkan. I det arbetet måste den lokala och kommunala nivåns potential och behov tas tillvara. Något som kan ske genom den lokala nivåns behov och förutsättningar sätts in i ett större regionalt sammanhang. Detta handlar bland annat om att utveckla en infrastruktur för samverkan. Det kan handla om en gemensam regional plattform och arbetssätt för samverkan. Något som kräver att det finns resurser som kan fungera som katalysator och fånga upp goda idéer så att samverkan kan etableras för att realisera idéer som kan främja innovationskraft och konkurrensförmåga i regionen. Här kan det regionala ledarskapet spela en viktig roll för att skapa förutsättningar för och legitimera ett sådant arbete. 8 Intervjuer och seminarier genomfördes som del av DISK-projektet under Regionförbundet södra Småland 9

10 3. Förutsättningar för tillväxt i Förutsättningarna för en regional tillväxt i Kronobergs län är i många stycken goda. Detta trots den omstrukturering och arbetslöshet som följt i den globala krisen spår och som drabbar även Kronobergs län. Nedan ger vi kort en bild av de förutsättningar för innovation och tillväxt som finns i länet. Förutsättningar som kan förstärkas och utvecklas genom samverkan mellan företag, samhälle och akademi. Befolkningsutvecklingen en utmaning Människors engagemang och drivkraft är viktiga förutsättningar för tillväxt i företag och region. Mångsyssleri och entreprenörskap präglar regionen sedan länge. Men regionen har få invånare! Figur 2. Befolkningsutvecklingen Källa: Länsstyrelsen Kronoberg 10 Regionförbundet södra Småland

11 Kronobergs län är glest befolkat och flertalet kommuner utom Växjö har mellan år 1980 och 2000, drabbats av folkminskning och en allt mer åldrande befolkning. Den minskade befolkningen har under de senaste årens högkonjunktur bidragit till rekryteringsproblem för tillverkningsindustrin. Växjö kommun har som universitetsort lockat till sig yngre personer. Tyvärr lockas de inte alltid att stanna kvar efter utbildningen. Folkhälsan i länet är god och livslängden för såväl kvinnor som män ligger över riksgenomsnittet. Generellt sett är välfärden hög i Kronobergs län jämfört med riket i övrigt. Länet har lägre arbetslöshet, lägre ohälsotal, mindre barnfattigdom och färre familjer med låga inkomster än riket i övrigt. Samt att en större andel är sysselsatta i privat sektor än riket i övrigt. Andelen sysselsatta (8 %) med utländsk härkomst är något lägre än i övriga riket. Utbildningsnivån är också lägre än riket vilket kan kopplas till många sysselsatta inom tillverkningsindustrin som tidigare inte ställt så höga krav på högre utbildning. Figur 3. Pendlingsmönster i länet. Källa: Länsstyrelsen Kronoberg, bearbetning av SCB statistik Sedan 2005 har länet haft ett ökande flyttningsöverskott som tillsammans med en ökande nettoinpendling indikerar på en attraktiv och fungerande arbetsmarknad. Tillverkningsindustrin är den näringsgren som uppvisar den högsta nettoinpendlingen följt av företagstjänster samt handel. Kartbilden visar pendlingsflöden till/från länet och mellankommunala pendlingsrelationer år Pendlingsflöden visar också att länet i ökande utsträckning består av ett par sammanhängande arbetsmarknadsregioner som inte följer kommungränserna. Regionförbundet södra Småland 11

12 Starkt exportinriktat näringsliv Näringslivet i Kronobergs län domineras av exportinriktad tillverkningsindustri till största delen bestående av maskin- och metallbranscher. I Ljungby, Markaryd och Uppvidinge kommun är nära hälften av alla förvärvsarbetande verksamma inom tillverkningsindustrin. Sysselsättningsnivån inom industrin har mellan 1970 till 2005 varit relativ stabil men minskat något efter 1990 till förmån för tjänstesektorn. Minskningen berodde till stor del på lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Kronoberg är ett av få län i landet som klarat de båda nationella sysselsättnings- och arbetslöshetsmålen. Figur 4. Sysselsättningsutvecklingen för olika grupper av näringar. Källa: Länsstyrelsen Kronoberg 12 Regionförbundet södra Småland

13 Näringsgren Antal Män Kv 2008 % Riket % Jord- och skogsbruk ,0 1,8 Tillverkningsindustri ,9 16,0 Energi, vatten och avfall ,5 1,0 Byggverksamhet ,0 6,7 Handel och kommunikationer ,1 18,7 Finansinstitut, företagstjänster ,8 15,6 Utbildning och FoU ,9 11,0 Vård och omsorg ,6 16,3 Personliga och kulturella tjänster ,5 7,5 Offentlig förvaltning ,7 5,5 Länet Figur 5. Förvärvsarbetande dagbefolkning i Kronobergs län; 16+ år efter näringsgren Källa: Regionförbundet södra Småland 2009 Andelen små och medelstora företag inom olika storleksklasser i länet har samma mönster som i riket. Jämfört med riket har de mindre företagen i länet en något högre omsättning. Exempel på stora företagskoncerner i länet kan nämnas IKEA, Kalmar Industries, ProfilGruppen, Södra, Vida Timber och Volvo Arbetsställen Anställda Storleksklass Kronoberg Riket Kronoberg Riket (98,6 %) (98,7 %) (47 %) (48 %) (1,2 %) (1,2 %) (30 %) (29 %) (0,1 %) (0,1 %) (23 %) (23 %) Totalt Regionförbundet södra Småland 13

14 Omsättning, Mkr Storleksklass Kronoberg Riket (58 %) (55 %) (28 %) (24 %) (14 %) (21 %) Totalt Figur 6. Arbetsställen, anställda och omsättning Källa: Regionförbundet södra Småland, statistik bearbetning från SCBrAps Tillverkningsindustrin utgör en grundpelare för näringslivet i Småland. I Kronobergs och Jönköpings län svarar den för mer än en tredjedel av förädlingsvärdet i regionen. Verkstadsindustrin utgör cirka hälften av tillverkningsindustrin och är i många fall ledande i förhållande till övrig tillverkningsindustri. Produkterna tävlar på en global marknad. Exportandelen hos många slutprodukter inom t ex fordon är mer än 90 procent. Många av företagen är leverantörer av detaljer och komponenter men det finns också leverantörer av internationellt ledande slutprodukter. Kommun Verkstad % Grad/Kvot Skog & Trä % Grad/Kvot Uppvidinge , ,5 Lessebo , ,3 Tingsryd , ,9 Alvesta , ,4 Älmhult , ,3 Markaryd , ,5 Växjö , ,6 Ljungby , ,2 Länet: , ,1 Riket , ,0 14 Regionförbundet södra Småland

15 Kommun Kreativa näringar % Grad/Kvot Miljöteknik % Grad/Kvot Uppvidinge , ,6 Lessebo , ,7 Tingsryd , ,6 Alvesta , ,0 Älmhult , ,7 Markaryd , ,2 Växjö , ,0 Ljungby , ,8 Länet: , ,7 Riket , ,0 Figur 7. Förvärvsarbetande inom nyckelbranscher samt specialiseringsgrad 2007 Kronobergs län. Källa: Regionförbundet södra Småland, statistik bearbetning från SCBrAps I Regionförbundets handlingsprogram för tillväxt har fyra nyckelbranscher identifierats; Verkstadsindustri, Skog och trä, Kreativa näringar inklusive turism och Miljöteknik. Utifrån dessa branschområden har samarbeten vuxit fram mellan FoU-Företag-Offentliga aktörer och innefattar idag framgångsrika företagsnätverk/klusterinitiativ. Aluminiumriket och Tunga fordon har sitt ursprung från verkstadsindustrin. Specialiseringsgraden 9 inom dessa nyckelbranscher är dessutom väldigt stark och indikerar hur pass viktig nyckelbranschen är för kommunen sysselsättningsmässigt. Klusterinitiativen, som länet under en längre tid samverkat med, har under perioden , utvecklats väl. Enda undantaget är Glasriket. 9 Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet ex, skoaffärer, kiosker etc. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metalltillverkning eller fordonstillverkning. Regionförbundet södra Småland 15

16 2007 Klusterinitiativ Antal företag Antal anställda Omsättn/ anställd tkr Rörelseresultat tkr Möbelriket Glasriket Aluminiumriket Tunga fordon Bioenergikluster Småland Totalt: FšrŠndr. Antal Klusterinitiativ företag Antal anställda Nettoomsättning tkr Nettoomättning tkr Omsättn/ anställd tkr Rörelseresultat tkr Möbelriket Glasriket Aluminiumriket Tunga fordon Bioenergikluster Småland Totalt: Källa: UC-Select, SCB, ExportrŒdet samt processledare Figur 8. Klusterinitiativ i Kronoberg Källa: Regionförbundet södra Småland egen bearbetning. Dynamik och förnyelse Regioner med hög tillväxt kännetecknas idag av att de har förmåga till innovation och förändring tillsammans med en öppenhet för nya influenser och samtidigt tar tillvara mångfaldens fördelar. Ofta har dessa regioner identifierat strategiska tillväxtområden och arbetar målinriktat för att främja deras utveckling. Av de förvärvsarbetande i Kronobergs län är 8 procent företagare, vilket är på samma nivå som riket. Andelen företagare skiljer sig inte speciellt mellan länets lokala arbetsmarknadsregioner. Däremot varierar det mellan kommunerna startades 7,9 företag per invånare mot rikets 9,9. Nyföretagandet har legat lågt i länet i förhållande till riket under flera års tid, dock har en viss förbättring skett de senaste åren. Flest företag startas inom sektorerna företagstjänster, besöksnäring och personliga tjänster. Länet har i förhållande till riket få konkurser, 2,6 konkurser per tusen arbetsställen (riket 5,1). Bland länets befolkning i åldern år, föredrar 25 % eget företagande framför anställning, vilket placerar länet i mellanskiktet av landets län. Överlevnadsgraden bland nystartade företag tre år efter start placerar länet i bottenskiktet, 55 % mot exempelvis Gotland som i topp har 65 % överlevnadsgrad. Gasellföretag, dvs små och snabbväxande företag, är viktiga för tillväxten då det är dessa som skapar flest nya jobb. Detta till skillnad från ekonomins elefanter som alltid måste effektivisera och ofta minskar sysselsättningen. Kronoberg har under de senaste åren legat i topp när det gäller förmågan att driva gasellföretag, ca 300 gasellföretag per miljon sysselsatta. 16 Regionförbundet södra Småland

17 Kraven på kunskapsintensiv produktion ökar kontinuerligt. Länet och dess näringsliv utgör inget undantag. Linnéuniversitetet, med en stark tyngdpunkt på samhällsvetenskap och humaniora, med sina studenter och anställda stödjer de ökade kraven genom att skapa starka forskningsmiljöer inom Arbetsmarknad, Entreprenörskap, Matematisk modellering och systemsamverkan samt Trä- och energiteknik. Från 2010 har Växjö Universitet fusionerats med Högskolan i Kalmar till det nya Linnéuniversitetet. Under perioden har antalet helårsstudenter ökat inom teknik/naturvetenskap. 54 % av doktoranderna är verksamma inom Hum/Samh. mot 46 % inom Teknik/Natur. Jämfört med andra län hamnar Kronoberg lågt när det gäller andel sysselsatta med doktorsexamen (0,5 %, riket 1,0 %) samt andel sysselsatta med teknisk/naturvetenskaplig högskoleexamen (2 %, riket 4 %). Länets industriinvesteringar ökade med 6,4 % mellan 1997 och 2002 mot rikets 12,5 %. Ett par kommuner hade en ökning som vida översteg riksgenomsnittet. Även FoU-satsningar bland företagen i länet ökade mellan både när det gäller årsverken samt mätt som utgifter Årsverken Utgifter Figur 9. FoU inom företag (mkr), Kronobergs län Källa: RUP analys Bilder av södra Småland 2009 Länets exportandel är, som tidigare nämnts, väldigt hög hade Kronoberg den största exporten i landet räknat per invånare (160 tkr). Totalt exportvärde 2004 var tkr. Exportvärdet 2000 låg på tkr. Länet exporterar främst till Norge, USA och Tyskland. Den enskilda bransch som hade störst exportandel 2004 var partihandel, maskintillverkning samt massa- och papperstillverkning. Regionförbundet södra Småland 17

18 4. Omfattande samverkan i södra Småland I region södra Småland finns idag en rad exempel på strategisk samverkan mellan företag och mellan företag, samhällets aktörer samt universitet och högskola för att utveckla förutsättningarna för konkurrenskraft och tillväxt. I boken presenteras 25 samverkansinitiativ med exempel från länets samtliga kommuner. 10 Kartläggningen som har gjorts är inte heltäckande. Jämte de initiativ som presenteras här finns även andra exempel på samverkan mellan företag, främst på kommunal nivå. De exempel på strategisk samverkan som presenteras är av olika slag och inriktning. Vissa av samverkansinitiativen samlar företag lokalt kring gemensamma och generella näringslivsfrågor. Andra samverkansinitiativ har fokus på en särskild bransch eller verksamhetsområde och kan ha medlemmar även utanför regionen. Samverkansinitiativen har därför grupperats i tre grupper; Klusterinitiativ organiserat samarbete mellan företag, myndigheter samt universitet och högskola kring ett gemensamt verksamhetsområde i syfte att stärka tillväxt och konkurrensförmåga. Regionala nätverk samarbete mellan aktörer på regional nivå som har ett intresse av att samverka kring en gemensam fråga. Lokala nätverk samarbete mellan aktörer på kommunal nivå som har ett gemensamt intresse av att samverka. 11 Klusterinitiativ med nationell och internationell tyngd I Kronobergs län finns idag fem klusterinitiativ. Initiativen är kopplade till länets etablerade eller framväxande profilområden och branscher, såväl inom traditionell tillverkningsindustri som inom nya tillväxtområden: Aluminiumriket arbetar med företag regionalt och nationellt för vilka aluminium är ett strategiskt material Bioenergikluster Småland arbetar med företag och organisationer för att stödja marknadsföring av bioenergiteknik 10 Initiativen har identifierats tillsammans med kommunernas näringslivsansvariga. Därefter har samtliga initiativ kontaktats för en intervju. Uppgifterna om initiativen baseras främst på dessa intervjuer och även på uppgifter från hemsidor. 11 För ytterligare definitioner av begrepp se bilaga 1 18 Regionförbundet södra Småland

19 Glasriket arbetar med att marknadsföra och sälja upplevelser och aktiviteter kring regionens glastillverkning Möbelriket arbetar med småländska design- och möbelföretag samt för att utveckla en stark handelsregion Tunga Fordon arbetar med tillverkare av tunga fordon och deras underleverantörer och bidrar till samverkan mellan företagen Klusterinitiativen har främst som syfte att inom sin branschinriktning/ verksamhetsområde stimulera ekonomisk tillväxt och genom samverkan stärka företagens och klustrets konkurrenskraft. Exempelvis genom att främja innovationer och entreprenörskap kring branschen/ verksamhetsområdet. Verksamheten i klusterinitiativen rör bland annat gemensam marknadsföring, profilering och lobbying. Vidare samarbete med universitet och högskola samt samarbete kring gemensamma projekt, exempelvis vad gäller utveckling av kompetens, produktionsprocesser och produkter. Klusterinitiativen representerar mer än 150 företag, regionens kommuner och mer än 25 andra samarbetspartners som exempelvis universitet och högskola. Företagen i klusterinitiativen representerar mer än anställda i och utanför regionen (baserat på uppgifter om 114 av företagen). Medlemmar i klusterinitiativen är inte bara företag i regionen utan rekryteringen sker i många fall funktionellt eller utifrån ett branschperspektiv snarare än ett geografiskt. Medlemmarna har stor spännvidd. Vi återfinner såväl enmansföretag som stora globala koncerner bland medlemmarna. Såväl handels som tillverknings- och tjänsteföretag är medlemmar i klusterinitiativen. Medlemsföretagen verkar såväl på en lokal och regional marknad som på en internationell exportmarknad. Flertalet av klusterinitiativen får finansiellt stöd från regionen och flera av dessa finns med i nationella program och satsningar på klusterutveckling. Nätverk och samarbeten i regionen I kartläggningen ingår fem regionala nätverk/mötesplatser. Dessa är mycket olika till sin karaktär. Här återfinns initiativ med fokus på att mobilisera individer och aktörer i arbetet med regionens framtidsfrågor. Liksom initiativ med fokus på att stödja utvecklingen av en bransch CIL Centrum för informationslogistik driver satsningar på utbildningar i informationslogistik baserat på näringslivets behov och prioriteringar Delta Garden syftar till att stärka företagens konkurrenskraft genom att utveckla nya former for kommunikation och dialog baserat på interaktion och ett deltagarperspektiv Regionförbundet södra Småland 19

20 Destination Småland skall främja turism och besöksnäring i regionen genom samarbete mellan regionen, kommunerna och företag i besöksnäringen Energieffektiva byggnader i Sydost - Godahus syftar till att utveckla arbetet med energieffektiva byggnader i regionen genom samverkan mellan offentliga aktörer, universitet och företag. Landshövdingens ambassadörsnätverk ett relativt nyetablerat nätverk som mobiliserar aktörer och resurser för den framtida utvecklingen i Kronoberg De regionala nätverken handlar om att stödja utveckling av näringslivet i regionen, samverka kring utbildningar för näringslivet samt att stärka regionens attraktions- och konkurrenskraft. Arbetet sker genom framtagande av strategier för gemensamma satsningar, samordning av projekt och gemensamma utbildningar. De företag och aktörer som medverkar i de regionala nätverkens verksamhet representerar olika branscher och företagsstorlek. Företagen som medverkar i de regionala nätverken är verksamma både på en lokal, nationell och internationell marknad. Lokala nätverk finns i samtliga kommuner I samtliga kommuner i länet finns företagsnätverk och i flera kommuner finns flera nätverk. På Ljungby kommuns websida presenteras fem företagsnätverk, varav tre presenteras i kartläggningen nedan. Även i andra kommuner finns flera nätverk än de som presenteras nedan. Flera av nätverken har en lång historia och har startats och drivits på initiativ av företagen i kommunerna. Ett av nätverken, Lagan Products startade under namnet Torsdagsklubben redan på 1960-talet och flera har verkat sedan slutet av 1990-talet som Vi Företagare i Tingsryd och Växande Älmhult. Några av nätverken är relativt nystartade och har etablerats för att finna en form för att genom samverkan främja utvecklingen av näringsliv och företag i kommunen. Sammanlagt ingår 15 nätverk i kartläggningen: Alvesta kommun: Näringslivsrådet, Lessebo kommun: Hovmantorp företagarförening Abbakuse Ljungby kommun: Ljungby Samverkansgrupp, Ryssby Företagarförening, Torsdagsklubben Lagan Markaryds kommun: Tillväxt Markaryd AB Tingsryd: Privat vård/omsorgsnätverket, Vi företagare Uppvidinge kommun: Alstermo Utvecklings AB, Vilda Uppvidinge 20 Regionförbundet södra Småland

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003

Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Informations- och kommunikationsteknikens utveckling i Kronobergs län 1998-2003 Utveckling av antal företag i Kronobergs län fördelat över bransch 1998 2002 Index 1998 = 100 250 200 150 100 Telekommunikation

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Analys av näringslivet i Älmhults kommun

Analys av näringslivet i Älmhults kommun Analys av näringslivet i Älmhults kommun 2006-2010 Anna Löfmarck Håkan Wolgast 1 Simpler Grufman Reje 2006 2012-11-12 2012-11-12 Syfte med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft,

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft.

SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft. Sammanfattning slutrapport SMÅLAND entreprenörskap & design Entreprenörskap, med fokus på i alla avseenden hållbar utveckling, där design är tillväxtkraft. 1 Sammanfattning En förstudie genomfördes sommaren

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN 2009-2014 Anna Löfmarck 2015-10-29 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010- Näringslivsprogram för Eda kommun Inledning Ett levande näringsliv ger arbete, trygghet och underlag till service. Därför vill kommunen

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Analys av näringslivet i Kronobergs län

Analys av näringslivet i Kronobergs län Analys av näringslivet i Kronobergs län Uppdatering med 2012 års bokslut Håkan Wolgast Anna Löfmarck Alla 6573 företag i Kronobergs län 2012 IKEA NIBE Combitech Volvo Construction Equipment Kronobergs

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län Regionala handlingsplaner Färdig RUS Länsuppdraget Löpande utvärdering OECD-rapport

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till 2021 BoU - Lärande för hållbar utveckling 2013-11- 26 av Eva- Marie Tyberg Vad vill ni veta? Det går hyfsat bra för Sundsvall Varför en hållbar tillväxtstrategi?

Läs mer

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivspolicy för Lidingö stad 1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och

Läs mer

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

Att implementera regionala strategier. Vad krävs?

Att implementera regionala strategier. Vad krävs? Att implementera regionala strategier Vad krävs? Peter Kempinsky Christina Johannesson FBA, Augusti 2008 Strategier för regional tillväxt Norrbottens län har tagit fram många regionala strategier men dom

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12 Att vara styrman Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12 Peter Kempinsky, Björn Eriksson Edith Andresen, Marita Svensson Inledning Syfte

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer