Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdag den 19 februari 2015

Transkript

1 KALLELSE Nr 1:2015 Fakultetsnämndens ordförande MDH /0069 Kallelse till fakultetsnämndens sammanträde torsdag den 19 februari 2015 Plats: Styrelserummet B212 i Väpnaren, Drottninggatan 12 Eskilstuna Tid: kl Besked om förhinder att delta vid styrelsesammanträdet lämnas till Sofie Ankarswed senast tisdag via Epost: sofie.ankarswed@mdh.se, tel.: Ledamöter: Lene Martin Ordförande Anne Söderlund Vice ordförande Peter Gustafsson Vice ordförande Johanna Westerlund Lärarrepresentant Staffan Stranne Lärarrepresentant Cecilia Erixon Lärarrepresentant Elisabeth Uhlemann Lärarrepresentant Isabel Barrios Bjurlén Studeranderepresentant Vakant Studeranderepresentant Vakant Doktorandrepresentant Peter Wallin Extern ledamot Bengt Lindberg Extern ledamot Vakant Extern ledamot Adjungerade: Ulrika Kärrvall Personalhandläggare 5 Bozena Guziana Rekryteringskommittén 6 Anna-Karin Fornberg Utbildningsledare UKK 7 Emma Nehrenheim Universitetslektor EST 9 Per Andersson Utbildningsledare HVV Munir Dag Avdelningschef HVV 14 Annica Engström Avdelningschef HVV Magnus Elfström Universitetslektor HVV 21 Tjänstemän: Malin Gunnarsson Chef UFO Hans Berggren Biträdande chef UFO Sofie Ankarswed Handläggare UFO Andreas Boberg Handläggare UFO 8 Julia McNamara Handläggare UFO Michael Rogefelt Handläggare UFO Fackliga företrädare: Ulrika Jepson Wigg SACO/SULF Viktor Öman OFR-S

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 1:2015 MDH /0069 Ärende Åtgärd Underlag 1. Mötet öppnas 2. Val av justeringsperson Beslut 3. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil Samverkan med de fackliga organisationerna Information 5. Personalsektionen presenterar akademiernas kompetensförsörjningsplaner Föredras av personalhandläggare Ulrika Kärrvall 6. Rapport från rekryteringskommittén Föredras av universitetslektor Bozena Guziana Information Information Bil. 6.1 Kaffepaus ca Diskussion och inhämtande av synpunkter kring remissen En mer flexibel ämneslärarutbildning Föredras av utbildningsledare Anna-Karin Fornberg 8. Modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Andreas Boberg 9. Rapport om genomförda åtgärder föranledda av utvärderingen av forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik Föredras av universitetslektor i miljöteknik Emma Nehrenheim 10. Intern utvärdering av forskarutbildningsämnet datavetenskap Föredras av prodekan för forskning och utbildning på forskarnivå Anne Söderlund Beslut Beslut Beslut Beslut 7 Ftb Bil Ftb Bil Ftb Bil Ftb

3 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 1:2015 MDH /0069 Ärende Åtgärd Underlag 11. Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara Beslut 11 Ftb Bil Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara Lunch ca Ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Julia McNamara 14. Uppföljning av UKÄ ifrågasatt magisterexamen Socialt arbete Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt 15. Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning Anestesi Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt 16. Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning Distrikt Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt Kaffepaus ca Uppföljning av UKÄ ifrågasatt examen Specialistsjuksköterska med inriktning Intensiv Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut Beslut 12 Ftb Bil. 12: Ftb Bil. 13: Ftb Bil. 14: Ftb Bil. 15: Ftb Bil. 16: Ftb Bil. 17:1-3

4 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Bilaga 3.1 Fakultetsnämndens ordförande Nr 1:2015 MDH /0069 Ärende Åtgärd Underlag 18. Uppföljning av mastersprogrammet teknisk matematik, uppdrag från FN: till UFO Föredras av utbildnings- och forskningshandläggare Michael Rogefelt Beslut 18 Ftb Bil. 18:1 19. Återrapportering av arbetet med årsredovisningen Föredras av chef för utbildnings- och forskningssektionen Malin Gunnarsson 20. Lägesrapport och diskussion om arbetet med FUS Föredras av ordförande 21. Diskussion kring enkäten om studenternas programnöjdhet Föredras av universitetslektor i psykologi Magnus Elfström 22. Rapporter Föredras av ordförande Information Information Information Bil Information 23. Anmälan av delegationsbeslut Information Bil. 23:1 24. Mötet avslutas

5 "#$%&''$#()&*+,$,(-.&*(/#(-0/(/,.$0123 #+#405(1*/(/,6788! D'H-+/*& I;JK<LM;=??KN CDE3DF3G RH,'-$ #(/O$1*'0&(/ 8P+,+6QH*&#0H#/' -+/Q+/*5&#,$bRX(b& 3OH#+/U(/*&6 g/*&#'o+#)&1(/6"(#h$ +-+*&.(#&)#&'&/0+/0&#f $#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+6e+/&"Q0aR1&6 Y=AJ:Z[ 3O4/(11+V2#/'0&/6 UH//R&*&/6"(+U(/*5&#, U+R*&/)&#26iR#('0(/+ U(//W4/(X&#'(0&0&0 \N[!N[ jccde3dg3dk "#$%&''$#('$b(+10+#3 5&0&6Vll!! E'H-+/*& I;JK<LM;=??KN CDE3Dm3G Y=AJ:Z[ 3Q0(/+e$R+/'$/6 7.&a4/(X&#'(0&0 3c&/,0QX&/''$/6 o+1.hvh,'-$1+ \N[ZNZn +-+*&.(#&)#&'&/0+/0&#f -+/Q+/*5&#,$bRX(b& $#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+6e+/&"Q0aR1&6 Y=AJ:Z[ \N[ZNZn o+#(+p#(-''$/6o+#(+ jccde3dk3ds oq11&#'*$#%6o4/(#r+, 0&/'-+)6Vll "#$%&''$#(%$1-R21'$X&3 t[! u'h-+/*& CDG3D3CC 3iR+#1(p#(-''$/6y#&3 5#$4/(X&#'(0&0 r&+*1(/&(/0&-1+# -+/Q+/*5&#,$bRX(b& $#*%H#+/*&c$d&/+ 3O4/(11+8#+/0d6 V+11'0#H. o+#(+oq11&#'*$#%6u&/+ +-+*&.(#&)#&'&/0+/0&#f O4d(+/+6e+/&"Q0aR1&6 g/'h-+/$.+00+/0+' '$.*$b&/0()'p-$1$,(6 \n! jccde3d3cs z;>?=:?lmb Vll {+/h+g'0x(- 3 4(h+o4R$/&/6 CDE3Dk3CG o+1.hrh,'-$1+ -+/Q+/*5&#,$bRX(b& $#*%H#+/*&c$d&/+ Z[ \[[n O4d(+/+ g/'h-+/$.+00+/0+' z;>?=:?lmb '$.*$b&/0(%h#&0+,'&3 CDE3C3u -$/$.(6pQ g/&00&v+11(/ -H)(/,'RH,'-$1+ 3j$1%g}U4/*(/6eH/3 S?LMM:<@LA?T< -+/Q+/*5&#,$bRX(b& $#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+ Ärende 6 Bilaga 1 1/267

6 C Z[ g/'h-+/$.+00+/0+' '$.*$b&/0(')&b(+1)&3 *+,$,(-6788 \[ ~ e&//p{(1*&# I;JK<LM;=??K:@ z;>?=:?lmb 3Q(X('bR5&(/6Q0$b-3 Z[!N ZN Y=AJ:Z[ R$1.'4/(X&#'(0&0 _:JA=A`#*%H#+/*&Va3?]<:@;?LMM:<<^ \N[\NZt -+/Q+/*5&#,$bRX(b& $#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+ ~ 7/(X&#'(0&0'1&-0$#( Xa#*X&0&/'-+).&*(/3 #(-0/(/,.$0$.Xa#*3! C'H-+/*& 9:;<==;>?:@;A=@B /+*6Vll 0&-/('-+4/(X&#'(0&0 :@= I;JK<LM;=??KN Q(XQH*&#5&#,6U41&a CDE3DG3sD /-$..(0,$*-2/0 _:JA=A`#*%H#+/*&Va3?]<:@;?LMM:<<^ "&#3`1$%Q+/*.+/6 7.&a4/(X&#'(0&0 O4d(+/+6+-+*&.(#&)#&3 -+/Q+/*5&#,$bRX(b& $#*%H#+/*&c$d&/+ /-$..(0,$*-2/0 '&/0+/0&#fU(11&.$#Q0#(3 5&b-6i&b(1(+jP*1$ 7/(X&#'(0&0'1&-0$#()'P3 -$1$,(6Vll Z~! s'h-+/*& l2/0+#)a5&'140 9:;<==;>?:@;A=@B :@= I;JK<LM;=??KN CDE3Dm3G 0&0 S?LMM:<@LA?T< 3c$p-&R+..+#6 Q0$b-R$1.'4/(X&#'(3 ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 0&0 Y=AJ:Z[ 3o+#(+U+#''$/6 Q0$b-R$1.'4/(X&#'(3 /&0+c#+X68&#'0(/ '+-'3 g-+*&.(1&*+.h0&#fg,3 #+/*&c$d&/+o4d(+/+} 5&#,$bRX(b&$#*%H3 \N[ NZ~ '$/ 7/(X&#'(0&0'1&-0$#&#( (/#(-0/(/,.$0&-$/$3 %H#&0+,'&-$/$.(.&*! m'h-+/*& I;JK<LM;=??KN 9:;<==;>?:@;A=@B CDE3Dm3m.('0P#/(/,6pQ :@= Y=AJ: Z[ 3c(/$i+0+' '6Q0$b-3 R$1.'4/(X&#'(0&0 _:JA=A?]<:@;?LMM:<<^ Ng/*&#'Q&,&#'0&*06 /('-+RH,'-$1+ )#$%&''$#U41&a0&-3 \N[ N t g-+*&.(1&*+.h0&#f #+/*&c$d&/+o4d(+/+} 5&#,$bRX(b&$#*%H3 `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 ƒ=;?=; <Jx<=A:?LMM:< R$.+'{+R16pX+ o++/(/&/3`1''$/$br!! p'5hh#/q&,&1$* 7/(X&#'(0&0'1&-0$#&#( /(/,6pQ (/#(-0/(/,.$0#&*$X('3 %H#&0+,'&-$/$.(.&* E'H-+/*& :@= I;JK<LM;=??KN Y=AJ: Z[ 3c(/$i+0+' '6Q0$b-3 R$1.'4/(X&#'(0&0 _:JA=A?]<:@;?LMM:<<^ \N[ N t g-+*&.(1&*+.h0&#f #+/*&c$d&/+o4d(+/+} 5&#,$bRX(b&$#*%H3 `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 Ärende 6 Bilaga 1 2/267

7 s CDE3Dm3m Y=AJ: Q0$b-R$1. *&1'RH,'-$1+/( 3 (b1+'v&11.+/6v+/3 R$.+'{+R16pX+ o++/(/&/3`1''$/$br Z[ \N[ N t Q0&%+/QbR(11&# Xa4/(X&#'(0&0'1&-0$#&# ('X&/'-+')#a-&0.&* *(*+-0('-(/#(-0/(/,.$0! C'H-+/*& '3$bR'-#(X40X&b-1(/,6 :@= I;JK<LM;=??KN N8+#(/ +45&67.&a S?LMM:<@LA?T< 4/(X&#'(0&0 _:JA=A?]<:@;?LMM:<<^ 9:;<==;>?:@;A=@B CDE3DF3CF N711+p-X+116Q0$b-3 Y=AJ:Z[ R$1.'4/(X&#'(0&0 c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 \N[N[ $brpx+q4/*,#&/.+/6c(#,(00+c#$#''$/.(1&*+.h0&#fo+#(&yr3 VH,'-$1&)&*+,$,6788 tz! C'H-+/*& :@= I;JK<LM;=??KN 9:;<==;>?:@;A=@B 38+#(/g)&1,#&/67))3 CDE33D R$.+'`1''$/6 Y=AJ:Z[ '+1+4/(X&#'(0&0 U4/*'0&-/('-+RH,'3 \N[ N _:JA=A?]<:@;?LMM:<<^ c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 S?LMM:<@LA?T< -$1+.(1&*+.H0&#f Z 7/(X&#'(0&0'1&-0$#&#( Xa#*X&0&/'-+)6Vll n! E'H-+/*& :@= I;JK<LM;=??KN 9:;<==;>?:@;A=@B i+.(11+#hh*67))3 CDG3D3Dm '+1+4/(X&#'(0&0 r&+*1(/&(/0&-1+# _:JA=A?]<:@;?LMM:<<^ 5#$4/(X&#'(0&0 o+0'p#(-''$/6y#&3 c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 3r&+*1(/&(/0&-1+#.(1&*+.H0&#f 7/(X&#'(0&0'1&-0$#( Xa#*X&0&/'-+).&*(/3 #(-0/(/,.$05+#/.$#'3 n! u'h-+/*& 9:;<==;>?:@;A=@B -&405(1*/(/,&/6Vll -4//(,+ l2/0+#%h#'1+,)a'+-3_:ja=a?]<:@;?lmm:<<^ 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 CDE3C3D.(1&*+.H0&#f c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 Z[ 7/(X&#'(0&0'1&-0$#&#( Xa#*X&0&/'-+).&*(/3 #(-0/(/,.$0+/&'0&'(3![[[ C'H-+/*& I;JK<LM;=??K:@ 5#$4/(X&#'(0&0 371#(b+ (1''$/6y#&3 r&+*1(/&(/0&-1+#.(1&*+.h0&#f c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 Ärende 6 Bilaga 1 3/267

8 E $br(/0&/'(xxa#*'405(1*3 /(/,+#/+6Vll Ärende 6 Bilaga 1 Z[ Q&/($#U&b04#&#(/o+#3 \N[ N[Z -&0(/,6pQ \ Z `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 9:;<==;>?:@;A=@B 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& Z[ \N[N ~.(1&*+.H0&#f c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 Z[ Q&/($#U&b04#&#(/`#3,+/('+0($/6pQ \ ~ `#*%H#+/*&Va-+/Q+/*3 Z[ 9:;<==;>?:@;A=@B 5&#,6X(b&$#*%H#+/*& \N[N ~.(1&*+.H0&#f c$d&/+o4d(+/+}g-+*&3 4/267

9 G Z[ "#$%&''$#(&/&#,(0&-3 /(-.&*(/#(-0/(/, \[\! z xjj=:?lm 5P,,.(1hH6pQ &/&#,(&%%&-0(X('&#(/,( ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+6X(b&$#*%H3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,6 9:;<==;>?:@;A=@B CDG3Ds3k CDE3DG3G e+/&"q0ar1&}g-+*&.(3 1&*+.H0&#f jccde3dk3ds`- Z[ "#$%&''$#(&/&#,(0&-3 /(-.&*(/#(-0/(/,'(3 \[ ~ Z!.41&#(/,$bR.$*&11&3 ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ ($/6pQ #(/,+X&/&#,('P'0&. z xjj=:?lm (/$.5($,+')#$*4-03 e+/&"q0ar1&}g-+*&.(3 `#*%H#+/*&c$d&/+ 1&*+.H0&#f O4d(+/+6X(b&$#*%H3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,6 9:;<==;>?:@;A=@B CDG3Ds3k CDE3DG3G jccde3dk3ds`- "#$%&''$#(*+0+X&0&/3 '-+)6 r nn! E'H-+/*& I;JK<LM;=??K:@= z xjj=:?lm 9:;<==;>?:@;A=@ CDE33sD CDE3DF3CE Y=AJ:Z[ 1+/(Q-HX*& 3eH#,&/V+/''$/6VH,'-$3;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ 3c&#0(1QX&/''$/6VH,'-$3 1+/(Q-HX*& \N[ZN e+/&"q0ar1&}g-+*&.(3 `#*%H#+/*&c$d&/+ 1&*+.H0&#fr+.(# '$X(b6 O4d(+/+6X(b&$#*%H3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,6 Y=AJ:Z[ \N[ZN[ V+/''$/"&0&#{+11(/} o(-+&1qhh*(/6v+/' Z[ g/'h-+/$.5&%$#*3 #+/0(11)#$%&''$#(%P3 \[[~~ jccde3d3cs.$0%p'(-&/'*(*+-0(-6 '(-6.&*(/#(-0/(/, "&0&#O4'0+%''$/ ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ z;>?=:?lm CDE3C3m 788 e+/&"q0ar1&}g-+*&.(3 `#*%H#+/*&c$d&/+ 1&*+.H0&#f O4d(+/+6X(b&$#*%H3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,6 jccdg3d3cf Ärende 6 Bilaga 1 5/267

10 k &/&#,(0&-/(-6pQ g*h4/,&#+*)#$%&''$#( [! o+#-4'c$r1(/ z xjj=:?lm CDE3DE3sD N R$#&Q(ˆ0&/c&#/0''$/6 ir+1.&#' ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ N81+'p/,X+1168 V -2/0 701a0+/*&(/-$..(06,$*3e+/&"Q0aR1&}g-+*&.(3 `#*%H#+/*&c$d&/+ 1&*+.H0&#f O4d(+/+6X(b&$#*%H3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,6-2/0 701a0+/*&(/-$..(06,$*3IZ[ #&/*&0+XX+-0+'}!N[~N[ Z O2'0)#$%&''$#('(,/+13 5&R+/*1(/,6 r [! V+.(*OR$1+.3 z xjj=:?lm V$''&(/( I;JK<LM;=??K:@= CDE33Ds ƒla?t< <Jx<=A:?LMM:< X&#'(0&0 3"&#g'-6U(/-H)(/,'4/(3 ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&c$d&/+ Y=AJ:BZ[ 3j$//(&U4/*'0#H.6 O4d(+/+6X(b&$#*%H3 7.&a4/(X&#'(0&0 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,6 \N[ZN ~ e+/&"q0ar1&}g-+*&.(3 IZ[ 1&*+.H0&#f g/'h-+/$.+00+/0+' '$.*$b&/0(*+0+x&3 n!!n ZN[Z 0&/'-+)6 r g/0$/($i(bbr&0( I;JK<LM;=??K:@ z;>?=:?lm 3eH#,&/V+/''$/6VH,'-$3 CDE3DF3Ds Y=AJ: 1+/(Q-HX*& _:JA=A`#*%H#+/*&c$3?]<:@;?LMM:<<^ CDE3D3CsŠ d&/+o4d(+/+6x(b&$#*3 7/*&#X&b-+GC} %H#+/*&Va-+/Q+/*3 Z[ \[ t 5&#,} 0(-6788 g/'h-+/$.+00+/0+' z;>?=:lm '$.*$b&/0(.+0&.+3u(/4'i+#1''$/ _:JA=A`#*%H#+/*&c$3?]<:@;?LMM:<<^ d&/+o4d(+/+ CDG3D3k -+/Q+/*5&#, $brx(b&$#*%h#+/*&va3 7/(X&#'(0&0'1&-0$#(*(3 *+-0(-.&*(/#(-0/(/,.$0.+0&.+0(-6788 [! C'H-+/*& I;JK<LM;=??K:@= 9:;<==;>?:@;A=@ 8#('0(/+e40&# CDE3Dk3DC S?LMM:<@LA?T< VH,'-$1+/8#('0(+/'0+* ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&c$d&/+ 7%%& R$.+'e+/-X('0 O4d(+/+6X(b&$#*%H3 g+#r4'7/(x&#'(0p (1''$/} #+/*&Va-+/Q+/*5&#,} g-+*&.(1&*+.h0&#f g/*#&+'jpx&$br $# Q+..+/0#2*&CDG3DC3 Ärende 6 Bilaga 1 6/267

11 u 7/(X&#'(0&0'1&-0$#(*(3 *+-0(-.&*(/#(-0/(/,.$0.+0&.+0(-6788 [Z! C'H-+/*& 8#('0(/+e40&# CDE3DG3Ck VH,'-$1+/8#('0(+/'0+* `#*%H#+/*&c$d&/+ 7%%& R$.+'e+/-X('0 O4d(+/+6X(b&$#*%H3 g+#r4'7/(x&#'(0p (1''$/} #+/*&Va-+/Q+/*5&#,} g-+*&.(1&*+.h0&#f g/*#&+'jpx&$br $# 7/(X&#'(0&0'1&-0$#(! Q+..+/0#2*&CDG3DC3.+0&.+0(-Œ0(112.)+* 0&-/('-.+0&.+0(-6.+0&.+0(-6(/#(-0/(/, k'h-+/*& CDE3Dk3DE 788 0&-/('-+4/(X&#'(0&0 O$*-2/0} 3U+#'3p#(-"&#''$/6U41&a 701a0+/*&0(/-$..(0} `#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+6X(b&$#*%H3 O$*-2/0 3g//&00&o&(*&116VH,'3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,} -$1+/( +#X(-6 $#,& g-+*&.(1&*+.h0&#f 701a0+/*&(/-$..(0} e+/'& Q&#,&(Q(1X&'0#$X6g/+0$3 l2/0+#)a5&'140 1(Po+1P+#&/-$$bRp#(- Q&/($#U&b04#&#(/ c4(1*(/,p/,(/&&#(/,6 pq n~! E'H-+/*& 3$1-&chH#-68 V CDE3D3G Y=AJ:BZ[ 3c&#0(1#&*14/*6U V \N[!N[ ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&c$d&/+ \N O4d(+/+6X(b&$#*%H3 #+/*&Va-+/Q+/*5&#,} Z[[! g-+*&.(1&*+.h0&#f Q&/($#U&b04#&#(/ 9:;<==;>?:@;A=@B r "#$b4b0j&+1('+0($/6 C'H-+/*& I;JK<LM;=??K:@= 3g.(#j+'R(*68 V CDE33Ds Y=AJ:BZ[ 3g/*#&+'g#bR&/0(68 V \N[ZN[t ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+6X(b&$#*%H3 Y=AJ:BZ[ \N[ZN[t #+/*&Va-+/Q+/*5&#,} g-+*&.(1&*+.h0&#f Z[~ 7/(X&#'(0&0'1&-0$#(%P3 '(-.&*(/#(-0/(/,.$0 *(*+-0(-6788! E'H-+/*& I;JK<LM;=??K:@= 9:;<==;>?:@;A=@B 3g/*#&+'j&*%$#'6VH,'3 CDE33Cu S?LMM:<@=;?=; -$1+/(8#('0(+/'0+* ;?=_:JA=;?]<:@;?LMM:<<^ `#*%H#+/*&c$d&/+ O4d(+/+6X(b&$#*%H3 Y=AJ:Z[ X&#'(0&0 3`1$XŽ,#&/67))'+1+4/(3 #+/*&6Va-+/Q+/*5&#, g-+*&.(1&*+.h0&#f \N[N\ '$/ V+/'p#(-''$/6 $# (1'3 Ärende 6 Bilaga 1 7/267

12 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 7. Remiss - En mer flexibel ämneslärarutbildning Diarienummer: /0321 Handläggare: Therese Welén Föredragande: Anna-Karin Fornberg Inom Regeringskansliet bereds för närvarande frågan om ändrade regler för ämneslärarutbildning. Mälardalens högskola har av Utbildningsdepartementet utsetts till remissinstans för promemorian En mer flexibel ämneslärarutbildning. Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) ansvarar för handläggningen av detta ärende vid Mälardalens högskola där utbildnings- och forskningssektionen (UFO) ska bistå med synpunkter från fakultetsnämnden. Strategisk diskussion kommer att äga rum vid rektorsbeslutsmötet den 24 februari och tid för rektors underskrift är satt till den 29 april Remissvar ska lämnas till utbildningsdepartementet senast den 4 maj Förslag till beslut att fakultetsnämnden föreslår föra fram följande synpunkter på remissen: Ärendets beredning Underlag i ärendet Bilaga 1: Remiss Promemorian Delges 8/267

13 9/267

14 10/267

15 11/267

16 12/267

17 13/267

18 14/267

19 15/267

20 16/267

21 17/267

22 18/267

23 19/267

24 20/267

25 21/267

26 22/267

27 23/267

28 24/267

29 25/267

30 26/267

31 27/267

32 28/267

33 29/267

34 30/267

35 31/267

36 32/267

37 33/267

38 34/267

39 35/267

40 36/267

41 37/267

42 38/267

43 39/267

44 40/267

45 41/267

46 42/267

47 43/267

48 44/267

49 45/267

50 46/267

51 47/267

52 48/267

53 49/267

54 50/267

55 51/267

56 52/267

57 53/267

58 54/267

59 55/267

60 56/267

61 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 8. UKÄ:s förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå Diarienummer: /0046 Handläggare: Andreas Boberg Föredragande: Andreas Boberg Universitetskanslersämbetet (UKÄ) översände den 18 december 2014 ett förslag till ny modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå för högskolan att lämna synpunkter på. I korthet föreslås att: Utvärderingen ska utgå från de forskarutbildningsämnen och inriktningar som framgår av de allmänna studieplanerna lärosätet har fastställt. Utvärderingsmetoden har ett fokus på hur lärosätet arbetar för att doktoranderna når examensmålen, men kommer även innefatta lärosätenas interna kvalitetsarbete och forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet. Avhandlingar kommer inte ingå som ett underlag i utvärderingen utan självvärderingar, allmänna och individuella studieplaner och intervjuer ska ligga till grund för bedömning. Bedömning görs av en utsedd bedömargrupp bestående av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter. Bedömargruppen lämnar ett preliminärt yttrande som lärosätet kan ge respons på innan ett slutgiltigt yttrande lämnas av bedömargruppen till UKÄ. Det slutgiltiga yttrandet ligger sedermera till grund för ämbetets beslut om utbildningskvalitet. En tvågradig skala föreslås användas. Den nya modellen föreslås träda i kraft under hösten 2016 och ska föregås av en pilotutvärdering som beräknas påbörjas under våren För nämndens kännedom, det vid MDH inrättade forskarutbildningsämnet datavetenskap kommer att ingå som en av de forskarutbildningar som utvärderas i UKÄ:s pilotutvärdering. Vid mötet förväntas fakultetsnämnden 1) ta ställning till uppkomna synpunkter vid utskottet för forskarutbildnings och utskottet för forsknings behandling av ärendet och 2) besluta om eventuellt ytterligare synpunkter nämnden önskar föreslå rektor ska framgå av MDH:s remissvar. Punkten kommer omedelbart justeras vid mötet. Rektor fattar beslut om MDH:s ställningstagande den 24 februari. Förslag till beslut att fakultetsnämnden föreslår rektor att föra fram följande principiella synpunkter på utvärderingsmodellen: att information om forskarutbildningsämnet datavetenskaps medverkan i UKÄ:s pilotutvärdering läggs till handlingarna. att punkten är omedelbart justerad. Ärendets beredning UKÄ:s remissförslag skickades ut internt den 18 december 2014 till dekan och prodekaner, samtliga akademier, utskottet för forskarutbildning och till fakultetsnämnden för att samla in 57/267

62 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden synpunkter på remissförslaget. Utskottet för forskarutbildning och utskottet för forskning behandlade ärendet den 20 respektive 21 januari 2015 då utskotten lyfte synpunkter på remissförslaget. Underlag i ärendet Bilaga 1: Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Bilaga 2: Självvärdering doktorsexamen - utvärdering av utbildning på forskarnivå Bilaga 3: Självvärdering konstnärlig doktorsexamen - utvärdering av utbildning på forskarnivå Bilaga 4: Utskottens synpunkter på remissförslaget. Delges - 58/267

63 Rapport 2014:18 Ärende 8 Bilaga 1 59/267

64 Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå Registreringsnummer, Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Jeanette Johansen Universitetskanslersämbetet, Box 7703, Stockholm Tfn: Fax: E-post: registrator(at)uka.se, Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 2(22) 60/267

65 Ärende 8 Bilaga 1 Sammanfattning... 4 Förutsättningar och utgångspunkter... 5 Huvudprinciper för utvärderingsmodellen... 6 Extern dialog... 7 Utvärderingsomgångar... 8 Utvärderingsenheter... 8 Avgränsningar... 9 Bedömningsunderlag Självvärderingar Allmänna och Individuella studieplaner Intervjuer Bedömning Yttrande och beslut Uppföljning Arbetsgruppen Bilagor Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 3(22) 61/267

66 #, %&'. " # $ %&'()*+, %&'-! / # 0,! # 0, # 0 0 1,2,2 0# 0 0 # 0, #, # 3 4 0#, $5+ #, 00,6 #,2 #, 1#, 1 # ' ,8 # # %+#, #, # Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 4(22) 62/267

67 =ECFGHIH$%&&S4&9)'7(+T * $'99%)'(7(+$!6+ $'997)'&&+$!:+ ;<=>?@A=>B?=C@D=ECFGHIH ) U# ) 8 # : 2 # $1,%&&S4&9)'7(+ * 3 $1,%&&94'&)'79+ $!6#!:+ ## *'9V!6 ##, 1, ## =ECFGHIHGJIBKLMNI>HOGFJBGBMIB,* ;<=>?@A=>B?=C@D # #,: $., # -#WVV 3, XYZ!:+, [Y: #, * ;<N?=CN>HOGFJBGBMPIJ@N<QGFINGBM<RK=ECFGHIH \]^_`ab\\c_`d^e\f_\gh^_ied]_cb]jceeklamn_giocaledepq]d``rstaf_\gliel\ctfaaqc]tde, # # qd`nkg^]dee`rier]c_`hd]ghdielojugvwxyvzd`nk_l_\d_ol`elaagef_`g\lo_l_\giccaaegf `d{l_ld]cj{r]gi_l_\d_grk{cee_l_\rstiocaledejgrk`d_`daco{r]gi_l_\d_grkl_\f]l 1 1,2 1 #, Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 5(22) 63/267

68 #,2 KLM=ECFGHCHGEQ<N?=BGBM?PGF}L # # 1 <PQCHHBGBM 1)j~ 1 i^_gichg^eodsial_\d_l_rkrk]f`dejv/1 #ONIJJ<RK # jk{cee_l_\d_rstq]d``d_lklamn_ # # # kvkvj,2 # # 1,Z # 1 #,2 # # W4,,8 1 # $5+ #, #,2 00,6 #,* 0 1 # 1#,, 1 # ƒ ˆ Šˆ Œ ŒŽ ˆ ˆŠ Œ ŠŽˆŠ ˆ ˆ š ŠŒ œ Ž Š žš Š Š žÿ Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 6(22) 64/267

69 Z #1 : 0 ª««#, # ~1,Z #!Z #, 6 8 ± 6,,!Z # W# / 8 ²81 8 #,, ~ µ # ³ ª««W#,2 8!: 8:8#8 6:, 2 # 8µ 3 1 ) 8 6: µ µ : 2 # # ) «ª««¹³ ³º»ª¼ ²! 2 : ~* 8 # # ½ ¼º ª««¹º»³ «¾ ¼ ~± 8 #,2# #1, /#8 # Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 7(22) 65/267

70 À Á «ºÂÃÀÄÅÅÆÀÇ ~È # # Z $Z²+#Z*UU Z3, ~È # %&'- #,8 # #,2 #,2 W#4 1,2#, %&'. # #,* 0 1,,2 Z 0 # # 0 0 1,2,! # 0#,2 0# 0 0 0, # #,! #, # #, ##,:1,3 # 1,È 0,300 0 #,30 Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 8(22) 66/267

71 1 0, # 0 #1, # 3 4 0#, : # 1,!# ~È # ~È) # Z²#Z*UU Z3,,µ #, ~È # 1# #,* #, # 1,:, " # $ %&'()*+,*,Z!, *# Z² # $: ~ 8+, 1 ##1 0,Z 1 : ~ 8 1 : ~ 8 #,2# Z²,: # 1,,Z # Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 9(22) 67/267

72 Z*UU Z3, 2 ## # #,Z, 0 # Z 1 $ + #0 #.77W7(VV!:,3# # Z² : ~ 8,* '+1 1, %+# 7+ #1 ## %&''W%&'( 1,,Z #, 1 # Émbaoob]`d]l_\d_b]l_`dac`l{Ê]c`dac]ugdjÉmbaoob]`d]l_\ 0j# jémbaoob]`d]l_\ir_ge_b]al\`rier]gdëckd_j+, %, (, 7, ', Ì µ 81,* 0,/ 1 1 # 1 1 `rier]gdëckd_jy, ugdjémbaoob]`d]l_\`rier]gdëckd_jrstjémbaoob]`d]l_\ Del 1: Bakgrundsbeskrivning Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 10(22) 68/267

73 * 1 # 0 # 0,: 0,!## 0 )# # #,: Del 2: Utvärderingsfrågor 1 # #,2,2 0 #0 0,Z 1 #, 0#,: ÐÑÒÓÔÕÕÓÖ ÏÖØÙÚÜÛÙÎÝÙÓÖÔØÚ ÛÜÝÛÖÎÏÞßàÏÙÐãä 2 # ÍÎÏÐÑÒÓÔÕÕÓÖ ÏÖØÙÚ ÛÜÝÛÖÎÏÞßàÏÙÐÛáâ * 0,Z åz åz # 1 0,3 åz1 # å Del 1 3: Övergripande analys ir_ge_b]al\`rier]gdëckd_jyv #ugdjémbaoob]`d]l_\`rier]gdëckd_jrstjémbaoob]`d]l óùììçóêéóùðììõï êéóçèéûéèìéíñïöü æçèéêêëçèìíéèéîêêïííðêñòóôéóïîõö óøõçóîùëçèèéóñïùêêúéíòóçöòêéîùùêê 3 * Del 4: Tabellbilagor * ugdjémbaoob]`d]l_\`rier]gdëckd_jrstjémbaoob]`d]l_\ir_ge_b]al\`rier]gdëckd_jy, + $ # 3#, Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 11(22) 69/267

74 0 # 1 $., $.,%-V!:+ 1 %.V!:+,* %ýv!:+,* # $. Allmänna studieplaner, *,2 #, j]d\daq^_`de{namcg^hhjrstj #j., %9V!:+þ 2 # 1 Individuella ## studieplaner,2 # # #1 1,µ,2 %&&'#%&&ý #, #,2,,: # 1 W# 1,*1 1 ## # 1 1 1,2,µ # 0 0 # 8,Z # #, Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 12(22) 70/267

75 0, / 0 $5+ 8 #,,: #, # 0 1 #,: # 1 # W#4,: # 2 ~È#, #, 0 1 # 1 1 #1,! # %&'-,2 0 #,! # #, 8 # ## %&''W,ÿ # %&'( #, 1, #,: 1 # #,Z # #, Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 13(22) 71/267

76 , 6 1 #,2 ~È) * 4 0 #, Ärende 8 Bilaga 1 ƒ ˆ Œ ŠŽˆŠ ˆ ˆ Ÿ 2 # # ~È, 1 ##,U # ~È 0, / ~È 0 $ +$ j ed]icaac_`dcoelaagef_`cee^e{b]`cdëckd_hf{r]gic]_lofjyv 6 1,* ~È,È, 2 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 14(22) 72/267

77 #0,,* ~È 1 3 ) 38 ± ± /,2 1 / 8 6 * :,2 /,2 :,~ 3 $Z²+ " /8 " ~ µ± :,2 Z1 :,2 ± Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 15(22) 73/267

78 ÿ 0, Ärende 8 Bilaga 1 Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 16(22) 74/267

79 Avdelning Juridiska avdelningen 17(22) Datum Ärende 8 Bilaga 1 Handläggare Marie Stern Wärn marie.stern.warn@uka.se Box 7703 SE Stockholm Z 0,Z # #!"## $"%& $'(&)*+"%& '" (,, ",,* # # 0 ',''V$'99%)'(7(+0 %, '(V # Tillståndsprövningen, ', 0 0# * 1 # 0, 0 0 3','%V, ','7V 0 %,## #, ',, # # 0 %, # 0, *','(V # '7V ''V # Löjtnantsgatan Stockholm registrator@uka.se 75/267

80 1 Ärende 8 Bilaga 1, 18(22) Datum * # , 3%V%$%&'%)S'&+ ~È 0,3','.V :#8, ~È$ýV '(V #, 1 +, 3.WýVV$'997)ý9%+ 0 # 0!.,-WVV $'997)'&&+ 0 0 #V 0 0 0,*- # # 0.,%-V #, -îôéóóðúóïëéî.ûùèéîöúéîòèîïîõï/éèéîöùèèùúéöêòèèéíöéóïéûùèéîö0 Z %.V 1 çóôîïîõéî1úïíùõù2êïíí34õöëçíé 4óçóôîïîõéî1ùîõéö 4í5ùîôé6.îéûùèéîöúéîòèîïîõ, úéöêòèèéóñïíëù 4ó0éííéóé êéóíéôöçèöëùííùîñòîôùö694óñïööùéûùèïîùöëù1éîíïõê ñùôöçè óùèõøóùñéûùèéîöúéöëóïñîïîõùóîù134õöëçíùîúéöêòèèùéîïîóïëêîïîõ6 ùííéêê 4ó0éííéóé êéóíéôéííéóúøôù1öçèùîõéóéûùèéîöïîóïëêîïîõ684õöëçíùî úéöêøóùñéûùèéîéîíïõêñùôöçèùîõéöïôéîîùéûùèéîöçóôîïîõç73ï 4óéëçèèùîôé óéöìéëêïñééûùèéîðììîøöé êéó ðííõ5çóôðêúïíôîïîõïîçèéêêòèîé 4óðêúïíôîïîõìø íï7éîêïùêéûùèéî1ôçëêçóöéûùèéî1ëçîöêîòóíïõíï7éîêïùêéûùèéîç73ëçîöêîòóíïõ ôçëêçóöéûùèéî6:ñéûùèéîöúéöëóïñîïîõùóîù 4óôéööùéûùèïîù óùèõøóùêê :ñéûùèéîöçóôîïîõéî óùèõøóñïôùóéùêêôéê ïîîö ;óùéûùèïîùìø çóöëùóîïñøü éûùèéîöúéöëóïñîïîõéî6 çóöëùóîïñø6<ïôùóé óùèõøóùêê 4óéîéûùèéîèéôéîñïööïîóïëêîïîõöëùôé ìóé7ïöéóùôéëóùñõòííùöçèñùó5é34õöëçíùö5òíñúéöêòèèéóïîçèóùèéî 4óëóùñéîï #, Utbildning på forskarnivå 76/267

81 Ärende 8 Bilaga 1 19(22) 2 ~È$#! + # Datum,! , *: # $,%&&S4&9)'7(+ 0 0,$,((W(9 +, #0 :'1%&'& 1 0,* # 0 ##,*! U 0 1,$3 0##, =>,''V1 0,??0,?3? 0#0 $,%&&&4%&&) 0 '1%&&ý,* 0 # Z # $,,,'.,-9+,2 # # %&&.4&ý)'&ý+,3 # 1,0, 0,$ 0 0,/!"A! B"& &(" "B,C&*$, D 0D, 0,È # 0,2! -,%#.,%= > /267

82 0 Ärende 8 Bilaga 1 20(22),$ Datum # $ ' 1%&'' +,*!,! 1, 1 '1%&'&! 0$# W# : ~È #, 0 +,, 0# #,! ~È) # #, # #,, 0, ##,3,È #,3 # 0 EFGHG,: HGIJKKJGLJMNGJGO#11 1EFGH # # W 0 0, # P' 0, 0 " $.,-#V+! AB"" "A! '(& A,,,!)AA! "('!"## # $"%& ""! $*$2 W "A! #%$( $QR$A"AA! $(" ~È, 0,+ W 78/267

83 ,2 Ärende 8 Bilaga 1 ~È), 21(22) Datum Z # ,Z, 0 ~ $~*+ W $ # +,8#,U,~*%&'7# %7&&,: ~È#, 0,0, * ~È, #,²,* 0,* #, 1 W ## ~È 1, 79/267

84 Ärende 8 Bilaga 1 Universitetskanslersämbetet är en myndighet inom högskoleområdet. Ämbetet utvärderar kvalitet i högre utbildning, har tillsyn över universitet och högskolor, granskar effektivitet och ansvarar för statistik och uppföljning. Kvalitetsutvärdering av utbildning på forskarnivå 22(22) 80/267

85 Ärende 8 Bilaga 2 Rapport 2014:18 Utvärdering av utbildning på forskarnivå 81/267

86 Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering: Utvärdering av utbildning på forskarnivå Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Kristina Tegler Jerselius Universitetskanslersämbetet, Box 7703, Stockholm Tfn: Fax: E-post: registrator(at)uka.se, Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 82/267 2(19)

87 Ärende 8 Bilaga 2 Upplägg och omfattning... 4 Avgränsningar... 4 Innehåll... 5 Del 1: Bakgrundsbeskrivning... 6 Del 2: Utvärderingsfrågor... 7 Kunskapsform: Kunskap och förståelse... 8 Kunskapsform: Färdighet och förmåga... 9 Kunskapsform: Värderingsförmåga och förhållningssätt... 9 Övriga utvärderingsfrågor... 9 Del 3: Övergripande analys av utbildningen Del 4: Tabeller Bilagor Doktorsexamen Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 83/267 3(19)

88 Ärende 8 Bilaga 2 '(&)#*"+! ',&-.!"!!#!"/$0"1 $%##& '2&3" '6&7#554#!#!#%/#+.5 #"#!!"!!#*.+#$1/*#+.5!"!!/8!5#*"+!/5/*!!"9(:;<5#*"+!!5/* /= $#..! "!18!"/$0"1181*.1#!!#/80+44$%/@$1/*#+.5!../.?/#88#!=#!"/18.!!"!+44#"1>=1"#! =4$?5?8#!#;'$.$? /#;-.5!!"!/../ #./+.1>= 1*.1#!!#/80+44$%/;-.?$0"1181*.1#!!#/80+44$%//./!"1>=*# /../#8..!"!5/*!.!#*# /1>=#/#5..8@1>=/*/.#!.#../#5..9,:;A0"#B#8!/80=#!"/8?!/ 1>=$?5/ 1>*/0$0"118$1/*#+.5 *# #!#%/#+.5../#5..;C0"1!#?B84!$?#5./! ;A//#$0"15/##$?!?"!"/8?!/18$#..! /=#!!!"@1*.1#!!"1>=*#../#8..!$%.#!@*+/+.5+!.!#!.#55 #"#!!"!@///.%*11>=/#"=.92:; *!1"?/$?1*.1#!1>=$1/*#*144#.!"!#/+.#/8 +.5! 4#! /#8.#/4+5 #"1; *#. 1!96:;!"!5??/* #DE/ 1@B*+/ $#/./..;FC?#..+. G++4!!"40$1/*#!!"!+."0$0!8!!1>=!> 4!$?//#=## 0@1>=/18$#8"0##8!!#/.+!./*#5.#.. $?/.#=#!+./+.##/4*./18"#!/*#/!*.! $?18$#..#!=##"!/!!"#@!18 *#1/.!#5 4#!/181/..=#!"#"1./; /.1"!18#=#! *188#.."#!/*#/ "#!/*!!"#1>=+.!18#8!$?-HI&/#!#*/#8=./180!/#8. J<AALJMNO.. "#!#"!/!!"#/18"?/##!#8%!!"/18"1./?#=#! "=./0/18JK1>= $8/.#..#=#!!"!!.#..5?8#/!"!#!"#!/*#/1>=5?8/#/01441!!./185.%"/!8!!"!/181*.1#!!!18#8!$?!!#+. /#/!*+!/*#41>=$?80"#*188!";L/#*!.!"!;I!18....# /#85#!8!1$$!."#/4+.#. 1!!; Sd{{`SXUWVVTS }~ ~ PQRSTUVTSWXYRSZ[\][^_W^^[`UabUc[^d^X[ZZefghijkjlmjfnopkoiqrstomjuihpqiqrvwsxolygoqifwz Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 84/267 4(19)

89 -. #=#! *.!5" 4/0 *1"!"0/18+!#".$ +. "##=#!!"!.!0#!.#.."#!/*#41>///18!"/8#!+/.;'.*#!. B84=#!#181 /"!. "!185#!#!!#.=#!! "#!/*! 1*/=14/1>=*1!$!/; ƒ :/18*!""##=#! / /!"/#5..!"!; *# '.$? "#!/*!!"/41>//+44#"#1>=!"!+44# *.".#..! / 1 *##8$0"1/18!"!5/* *#$+!*. 1!$%; 1>=#!#%/#=+//# $ 1>=. $?80"##..!0B#8!/80!*144#.!!/!"##..!..#/*1..8#!B84!.!#*#../#5..0!#!#;7.181*.1#!!#/8? /1*.1#!!#/80+44$%/0!#/ 5#!"0! ##!#;'. /18$!!/!18+.5!!"!1>= 1/..;I!$1/*#+.5 *#../41>//1>=!*#!!"/8?!/ "=.1>=../*+.+ #! +444#/401 B#8!/80!; #!! 18$#..!!"1>=*#..40*#1*.1#!!#/8?!"#..#*#!//!$18#. "=.1>=$?80"##..!0 M/+.!!"//$?.!##..41!".#/#..$1/*#+.5 *#/.! /!"!;!!"@ 1!*188##..5=?# 8%>*.1 1/.!1>=$1/*#+.5!!"40"+!ƒ1>=##!>#!!!"/8!!;J"!$#8. 0@/* / "0.50 ##"1*.1/B#8!/!181>=8#!1 /.?+./.>*!!"! *#+.51!405#!#!!#.8!/.#!!"/8!/181/.;'//+.18+."0$1/*#+.5. 1!1>=/.1*40/0!!"!1$.#$0!! *# 5/*!/* $..#!*1>=$*. #1*.1#!!1>=@. #1>=#$1/*#+.5 1!;01"?/!# /.1##@$0!./4>!!"/18!/#88#!=0!!=.*$?50 / $ *##=#!!"!/185?8!!"/41*..;M //#80/.8!?!!!";'?44./.#+. "=..#=!/%!.!"/$0"1!#/%$.#.!# #. 1!/18%8/ #.."+.%880...#;!18!1>=/#88#!"!# Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 85/267 5(19)

90 Ärende 8 Bilaga $0"1&!!"!!"!!../.?/#88#!=#!";)#*"+!/5/*!/8!*1.5#*"+!/5/*!!"@#//%$.#../..#!!"!5?5/##$?#!! G+!"=#+.5 G++.5 G+$?=0/ G+*%.#/1*.1#!.!!"!+44#"1>=1"#!!!"!$+!!./ G+$?/?/1*.1#!!# J "+.5!!"!. #*.+.180$?$1/*#+.5 /# )/* +.5 *#$?/?!!!"!!"/$181>=ƒ4!>! 4$!" ˆ!!/ 1>=$?+.5 /#88#!/..!!!"!#!.#/40**+!/*#4:;J 1*.1#!"+44!9#/!B84 *#!.+#8? /*?!@0 "=.1>= +.8#! +.8#! 1>=$?+.5 )/* /#88#!/..!!"#=#!!"#=#!!!"!#!.#/40**+!/*#4:;J!.!. $ #. #. =#!#"+44!9#/!B84..##/!1>==+=#!..##/!1>==+=#! *#!.+#8? =#!.#.8 =#!.#.8 /*?!@0 "=.1>= G+/*/.! G+/.1#!#1*.1#!!#"!18$?=++/#* G+/.1#!#=#!#!#5$ 1.!#!!#!8!"1$%/? G+=#!.#! /*1>=4/%*1/1>..# ##5./8 "!+.5?$?1*.1#!!#!!"!40#!!#! C #!!#!8!!/.!0"1!#!!#!5#*"+!/$#*.1/18? G+=#!.#!..#!!/"=++/#* *."#..*!!#. "!40#!!#!1. ŠTXXd\bZZTSTU dsx]tar\^_`z`sc[z_d^tœdvtu^x[zz^x U]dc^TS`VS ]TYRSY`S^_dSWX [Z]U[U\ Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 86/267 6(19)

91 '.0 1*.1#!!#/80+44$%/ /!"!?& <!!#/./ $1/*#+.5!.!.*#!../#5.!"/8?!/18$#..!!"1>=*#.. /*#!0B#8!/80!;C?#..#"!/#+. #./51.1>=!!!"///4> $ *#$0"1*!"!/18$#..!!"=+!#5.#$?#..1*.1#!!#!"=#//#B#8!/80 G++4!> 4!$?+#/41>//!=## 5#!18$#..#+.!"/$0"#!!5#.!#B#8!/80.;Ž 51!40/0=+.!/* #! "./B#8!#/"!18#=#!!"!1>=!1$$!..#..+./+.#80@##80@/18 8!/.# 8 ".#..#!.##...$?""/* ##=#!!#!"/41*..+.$18#./1840/* =+B#8!/80!.!#/1>=B#8 "#/4+.#. 1!!;'.1>* 8!//4>. $ 1!;'?44./.#+. *#5/*!!"#1>=#!#%/;!"/$0"1!#/%$.#. #.."+.%880. #!#/ A0"##+. $#. #..5/##$0"#!5?! /18?=+1*.1#!!!05*+!/*#41>=$?/.0/!#B#8!/80.;'."B84!"/$0"1!##..1*184 >#!58*/!#..!5#. ";A 5?1>*/05/* #@#!#%/#1>=#=+!!18$1/*! /!$?/.#+.!!5!"/180.;C?!18!"/$0"#! "!18=#+.5 1"?#$?1>=#/..! 80+44$%/;!!"!@#5.#$?#..1*.1#!!#/*#!080.;'//+.185?! A0"##+. *184B#;'..#=!"/#88#!8#..B#8!/80!/18" #;A$0"1/./* B84!"/$0"1!#*144#.!"=#805 $?1>*/0818$#..#!;'..#" =#B#8!/80.@!!=0$#1 *."?88 B#8!/80. /+.!"050$?80"##..*188+!!"/$0"1/18?1*.1#!!/$?80"##..*188+! >#8+!. ".1>=#..*188+! >#;< *# /* /18#..*188+!..#9*188+!? $. ".:".;'// !#. >#8+!. >#8/#8=. 1!#1>=!"0/0$?80"##..*188+! ".@/*!.!#. $. ".@ 1!#/#88#!=#!";?.!/*#4 ".;-.?..# "#/#88#!=#!"1>=8/#8=.!"01>*/0$?80"##.."?#.!/*#4 "#/#88#!=#!"@ 5/* C?#..5/##+. //###B#8!/80.;A #@#!#%/#1>=#/..!!!"!@#5.#8## *.".#..! 1"?/ *1!$!/.>;:! *#4ƒ 818!.9/0/18=#!! ##!"#/18/%$.#. #..1*.1#!!#/*#!0B#8!/80.;!"/. 1*/=14/@ B84 / QRS^dVXZ[\dTŒdVTU^V Z^T [Zd\d xyjxolk g kq Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 87/267 7(19)

92 K1"?1>*/0$?#!##*. /18=#. $.$0"1!#181*.1#!!#/80+44$%/$??" 4#!+.!18+.5!!"/$0"1!"! 18$1/*#+.5. C?#..5/##$0"1!#5?! 1>=/#"=.8/0$1/*#+.5 "0!". /#8.40!!"/8 *#/..!?!/18$#..! 5/* #5.#*#! #$1/*#+.5!"1>=*#!"/8../?!/18$#..! #!;A../#8..!!"/8!"1>=*# 5?1>*/0#!#%/#/.%*1?!/181*.1#!!#=#!.!#*#../18.../#5..; /%/.8#. J#"$1/*#+.5!.!#*# /*./0#...*188##1*.1#!.../#5.;A!!"/8 5?1>*/0#?!/18$#..!!"1>=*# *!+./.>*! "11;../185/*!".*# /50../#5./* 51>=0!"/ šÿžœ œ9,eeª«e &(26:#.."+!""#!+."0!"/4+!*.!# 8 1>=.#55 #"#!$#8"0#4141/. 1!! š œ žÿ ž žÿ ž?!/*#!!# )?8! /181*.1#!!=#.!"!/*##./0+."0$0!!18$#..! "#=05#=.5?8/+.. ±² ±³ µ ³ µ ² ¹ 9/;2º:;!"1>=*#.. $1/*!!"1>=+.5!..@ 141/. 1!!"1>*/0"! #/18*!!.>*!#!$1/*#+.5 /"#$1/*#+.5!!"/8?!;!!"/8!" #"1*# $1/*! *.81.!"!/+4@ #/40$?#!..1>=18$#..! *."$?1*.1#!!#/$?+./..!!";'//*#.$ /&»¹ ¼ 40!$1/*!!!#/!=?"*#!"##../!.!"/185.#. $1/*! / ".5!"/8!18180.@ #.?@? *+!/*#4/+.>* 18$#..!.! "0!". 1>=!8!/8//!"@881. $#1 *#4/4*.!18±½³¾!"! À½Á  1>=5! "#54/!.#Ã/#8. 1>=!*.!?!/*#//+.18###.!"#1>=$?+./..! 8?!Ã!"#$?!0!"/ ". >* $18##!.# *."$?#.." "51>= +.>* ½ ½ L8$#..! /*#4#.. ½ µ ¼ '..#5=?!"#$1/*!!"!#/!#!.#.1*.1#!@/185?##.!"!@8!1>*/0$?/.#5!.!?!..!1>=*1!. "./!5#.5.%##!.#.1*.1#!!+..! >* =#!! ".$?#..!"" 1*.1#!!/8? #@ $1/*#!@/#8.8.18"!18!+.#+.5!18#8!$?+.5!!!"!@+.#!*#!!18$#..#.!.*/181*.1#!! $#/.! "=.. /#8/48!!#.!"/8 #!/#8=.;.#5?!;J #5.1!#/ 1!#1>=..!!.!#. *.!##..5#*.# =#!#ƒ«#/+/; 4141/. 1!!;'.5?#./0$!!#/!. >* ".18$0!"/ 8?!5.1!#/1>*/040 1!# *1>=/.#5 (; $1/*! )/* 0 $?#..1*.1#!!#/*#!05*+!/*#41>=$?/.0/ *#/../*/.!!!=0 #..1*.1#!!#"?..# +.5!!"!;!18,;.!/*#4 G+#5.#! "8.1 $?#..1*.1#!!#/*#!05*+!/*#41>=$?/.0/$? *!18$1/*!!"/ *#/../*/.! #.. Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 88/267 8(19)

93 +.5 1*.1#!!#"?..# 2; G+#5.#! #*#.#8.15.#!#%/#1>=#$18$?1>= /#8# 0 $?#..1*.1#!!#/*#+.>*#$?80"##..4#!#1>=8 *#/../*/.! #$1/*!!"1>=#!#*#!!=0 #..1*.1#!!#"?..# )/* +.5! $ >#+44"!"!; 6; G+#5.#! /18 1>=!.!#. /*+.#$1/*! 1!#/#88#!=#!"8+!. $?#..1*.1#!!#/*#+.>*#$?80"##..!"1>=$1/*!!"//+.#. ".1>=/* #1"8Ä $. ".8#+*.1 /0!#...4/!.# 1!# ÇÆ ÅÆ.!/*#4//#8=. 0 /#8=. *#/../*/.!!!=0 #..1*.1#!!#"?..# 0 *#/../*/.! #..1*.1#!!#"?..#!!= !!!"!; D; G+#5.#! $1/*!!"1>=+.5 $?#.."1*.1#!!#$?+./..!!!"/18 #!#*# $ >#41$//!"#$?#../0 1!#/#88#!=#!"!18!"!; 5 /*/.! $?1>= #. /#8=./+.>*!!=0 #..1*.1#!!#"?..# )/* +.5!!"!;!"1>=/.?##!#/#! *#/.. È; 5?8! G+#5.#! $?80"##..!"# 0 /#.!/*#4 $?#..1*.1#!!#/*#!0 *#/../*/.! ""=./#8.$?80"##.."?#$1/*! #..1*.1#!!#"?..# )/*!.*.+//.!"=.1>=!"/./*# º; G+#5.#! #!#%/#1>=#$18$?1>= $?#..1*.1#!!#/*#!0$?+4#!!=0 +.5!!/!"!; =+!#!!/ 0 8? *#/../*/.!!"#@//1/#8=.1>=8!! #..1*.1#!!#"?..#!!=0 +.5! /*1/#!/#$?!"!; ; ª; 0 G+.#1*.1#! /%!4+!*.40$1/*#+.5 *#/../#8#!!1*.1#!!#/1>=#!#/@!!"! G+#!!! //#!*+/ #+8!/@ $1/*#+.5!!" 5/+./41>//@!*+/ 5!!"@#$0"1/18? +.>*!"//%$. Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 89/267 9(19)

94 ((; (E;/##81.!#8!!#1>= G+#5.#! $?#..5+#1*.1#!!#..*+/+.5+#=?"*# $?#..0!"/ *."./*##...$ +#/.+!!/. 4#!!# >* "#=#!#/+/../18 G+#5.#!. >* "18$#..! $?#../*/.##..*#!" G+/*=#!#/1>=#/.!/*#4..!40=#!!!"!=?"1>=# (,; 4#"1" /*#*184.!/+.>* ""?#=#!#5%.! "#1>= (2;!#. G+#5.#!!#/18#5.%/$?+.5 //#!.* 0 1!#1>= $?#..!.!#. *#/..*184..#!.*!$1/*#+.5 "#1*.1#!!#/$1/*#+.5 1!#!.*/181*.1#!!#1>==#!#!#!!"!;G+!*+#/1*.1#!!#!!"/8!? K1"?$? (6; G+/*/.! #/!18$#..!!"1>=*#..!40#=#!..!"#/18/44/$#8.!"/8 /4+.#.?! (D; +.#!$?#*#8 G+$?5/1*.1#!!#+!+.5! "1>=+.18#!/ M5.#!!!"!!$?..#5./ 8#+8!$?#.. 50!181>= 1! (È; C $1/*#+.5!$18#181>=$?5#1*.1#!!#!!/.!0"1.#!!#./18/!.".$?5?8!!$?1*#*#!"!#*# "# G+0.#55 #"#!!!"/18!!.5?./!"!?"...! Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 90/267 10(19)

95 '!/ $1/*#+.5 1*.1#!$#8. *144#1>*/0#!#%/!. /.#!#/!!"!/18==.;M!#%/!18$#..#=#+.5!"!+."?/#!?" B#8!;<!5/*!#. 1!#B#8!/80!;ÉK1"??" 1>=#!#%/#!! +.5!"!$0!*%. 1>=#!#%/#!!"!1>=! 4#!$?=+!"# 1 1*.1#!!#40"!$#8. $1/*#+.5 *#818!.1*.1#!!#"0!!"/8?!/18$#..! B#8!;C?1>*/0../1!8#!"* "!181>==+#!"1>=*#..1>=5/*!.!#*# =+!!#5../41>//=4!" #. *# 1*.1#!!#/80+44$%/; J#" 1"?/$? #=#! #!!$?#.."#!/*#1>=5?8#1*.1#!!/41"//!"/#5.;A!.!#*# *#+. 5?//+.185/*../41>//*144#.!! =#$?#..*# #1>=#!#%/#4ƒ..//*#1*.1#!!#/ B#8!/80!5?! 1!+!+.5 41>//!!*+#! "0!";H144#//#1>=#!##/4*.40. /1!8#!"*!.!#*#../#5....?"!!"!/ J#"$1/*#+.5!"1*.1#!!#/+44$%/#B#8!/80!;!!"/8?!5?! /##..!#. >* ".+41>=*# 4#! $?#..$8#1*.1#!!#/$?+./..! *+!/*#4/+.>* 1*.1#!!#. "0!".!"!!18180.;)/*!$1/*#+.5!"##../!.!!"/8 1>=#!#%/#1>*/0=+!?#. ".5 >* #. "51>=18$#..! "?$?#..".. /0#..+!+.5?" 4#!/1!8#!"181*.1#!!#/80+44$%/;!!"!8?.1*#4/4*.!*.!!"#;H144#..#...!" )/* #/!#. /#8.$1/*#+.5.#" 1>=#!#%/#1>*/0/#"=.1>=/.%*1/18$.4#!##.. 1!!8#!1*.1#!!#/80+44$%/@.!!"/8?!/18$#..!.#$?#..*188#.!"1>=*#..#8/#"=.1>=4158!..;K1"?$?!!/!.!#*#!+.5 *#0."!!../#5.!"!" '!?"!. $ #./#8.=+! 4#!#!#%/!5?5/##$?#!$0"1& #5.#$?#..55=0#/.%*1!18$1/*#+.5!!"!; G+#5.#! 0 /*/.!#..##1*.1#!!0..##B#8!/80 $?#..1*.1#!!#/*#!0##B#8!/80 0 *#/ $%/ J $1/*#+.5 /.%*1!#1>==+=#!.#! *#1! *#/..5!"/8 *#/.%*11>=/#"=.=#! ##?!/18$#..!!.!#*# /#"=.!#!"1>=*#../41>///# *.1#!!#/!. $ #. G+5 5=0! ÊËT [Zd\d xyjxolk g kq Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 91/267 11(19)

96 Ärende 8 Bilaga 2 ØàÜàÎØÅÝÎÕÍÎÅÒÍãÇÓÔÒâÎÅÝÎÍØÅÝÎÕÍÎÅÒÍÆN ÌÍÎÏÐÑÒÓÔÅÇÍÕÕÖÏ ØÙÚÑÒÅÛÔÓÜÅÎÏÛÔÏÒÅÝÎÍÒÓÝÝÍÜÅÒÅÝÎÍÔÍÒÞÓÝN ÌÍÎÏÐÑÒÓÔÅÇÍÕÕßÚÑÒÅÛÔÓÜÅØàÜàÎØÅÝÎÕÍÎÅÒÍÏ ØÅÛÔÓÜÅØÅÝÎÕÍÎÅÒÍáÏÞÓÝÔÍâÒ äóúïðååàçõóûåôóïýáõóáôïòúñòåõõååàçõó ÍÒÅÎÍÏ ØÅ ÍåÔÍÒÅÎÍÜÍÒÛÎÍáÍÝÅáÔÍÚÍÞ äóúïðååàçõóûåôóïýáõóáôïòúñòåõõååàçõó ÍÒÅÎÍÏ ØÅ ÍåÔÍÒÅÎÍÜÍÒÛÚÑÒÎÏÛÔÏÒÅÝÎÍÒ áïþõóáôåáóôåçíõõöï ØÙN æòíýúñòøåýîõíîåòíáïþõóáôåáóôåçíõõßn ÌÍÎÏÐÑÒÓÔÅÇÍÕÕçÚÑÒÑÜÒÓÐÅÚÏÒáÛÅÒÍèÓÝÛÕàáÓÜÍåÏáÔÎÏÛÔÏÒÍÒèÞÍÎÛÏååÕÓÝÐÔÓÕÕ äóúïðååàçõóûåôóïýáõóáôïòúñòåõõååàçõó ÍÒÅÎÍÏ ØÅ ÍåÔÍÒÅÎÍÜÍÒÛÎÍáÍÝÅáÔÍÚÍÞ ÎÏÛÔÏÒÅÝÎÍÒÝÅÔÓÕÕÐÏÎÏNëÑÒÛÕÅÒÅåæÜÓÕÛÍÔáâÔÔÎÍááÅÚÏÒáÛÅÒÍàÔÐÑÒÍÝÎÍÕÅÜ ÚÏÒáÛÅÒàÔÇÓÕÎÝÓÝÐáÞÓÕìÑÝN æòíýúñòîíúïòáûåòíáïþõóáôåáóôåçíõõçn ÚÏÒáÛÅÒàÔÇÓÕÎÝÓÝÐÍÝNéÝÐÍÔêÎÕÓÐÔØàÒÎÍÝÛÏÞåÍÔÍÝáÎÍááÅÚÏÒáÛÅÒÍØÅÒÛÏÞÞÍÒ äóúïðåõóáôååæðïîûâýîååüøåýîõóýðåòï ØÕÓ ÍÝÔÓÅÔàååáÅÔáÍÒàÝÎÍÒÎÍáÍÝÅáÔÍÚÍÞ æòíýn Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 92/267 12(19)

97 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 13(19) íîïð ñòóô õîóö ø ùúûüð úðýôöþÿ ñ ü ûô ó ð ó ó ó úý ø úüîð øîýð úðý îï ð îîð óî ü ð ú ï úðô ø ýô õò û ò ðý ïò øôîóîð ü õ ðô õî ó óòô ø ó î ûîý ü îï ð ýó ð üð ú û óîîð óî üð ú! "#ÿ $ ôîï øòï î øð úðýóò ð ø %õø ú úø øôýóî üú "# & ' ()* ð ü ó ó ø óï úð ð + óò ð ø,ð ü ó úôð úðýôòï üò õøòóîð ü ð ú ý ðòïôð úø îó ø ó ø ð ü ó ü øô ðîô ø ûô ó ø óò ð ø -. / / / :; <%ðý óô ó =ð úðýô òóïò òï î øð úðý ðî ü ð > ï û óô ó =ð úðýô òóï ó? üò õøòóîð üîðô ø ûð úðý ø ùúûüð úðýô ùúüóîý ô ø ú ð üú ó îðô ø ûð úðý úðòï ýô õò ûîð îðô ø ûð úðýôòï ûõîó ó øîýô üò õøòóîð ü îðîðîðô ø ûð úðý øîð ó ýô õò ûîðôîï ø ó úý úðîðô ú ó ó óî ø üò õøòóîð ü ð õîð î ø û ó û óî óô ó =ð úðýô òóï ó ð ü ó ð ø óï úð %ðý úô î ûôîï ø ûúýî ü ôî óô ó =ð úðýô òóï óò òï î øð úðý ðî ü ôî Ärende 8 Bilaga 2 93/267

98 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 14(19) íîïð ñòóô õîóö ø ùúûüð úðýôöïð ñ ü ûô ó ð ó ó ó úý ø úüîð øîýð úðý îï ð îîð óî ü ð ú ï úðô ø ýô õò û ò ðý ïò øôîóîð ü õ ðô õî ó óòô ø ó î ûîý ü îï ð ýó ð üð ú û óîîð óî üð ú! "#ÿ $ ôîï øòï î øð úðýóò ð ø %õø ú úø øôýóî üú "# & ' ()* ð ü ó ó ø óï úð ð + óò ð ø,ð ü ó úôð úðýôòï üò õøòóîð ü ð ú ý ðòïôð úø îó ø ó ø ð ü ó ü øô ðîô ø ûô ó ø óò ð ø -. / / / :; <%ðý óô ó =ð úðýô òóïò òï î øð úðý ðî ü ð > ï û óô ó =ð úðýô òóï ó? üò õøòóîð üîðô ø ûð úðý ø ùúûüð úðýô ùúüóîý ô ø ú ð üú ó îðô ø ûð úðý úðòï ýô õò ûîð îðô ø ûð úðýôòï ûõîó ó øîýô üò õøòóîð ü îðîðîðô ø ûð úðý øîð ó ýô õò ûîðôîï ø ó úý úðîðô ú ó ó óî ø üò õøòóîð ü ð õîð î ø û ó û óî óô ó =ð úðýô òóï ó ð ü ó ð ø óï úð %ðý úô î ûôîï ø ûúýî ü ôî óô ó =ð úðýô òóï óò òï î øð úðý ðî ü ôî Ärende 8 Bilaga 2 94/267

99 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 15(19) íîïð ñ ü ûô ó ð %ðô ø ûð úðý <%ðô ø ûð úðýô òóï ø úûô úüîó ö û ó ø úüô ù ýó ðôî ü îðô ø ûð úðý < A þ) òï î øð úðý úüûóòô ø øóò ð ø %õî ü ï úô õø úø û Bïð C=ðô øý ó úðýî ûø úü úü ð ø ó ü óî ü "# & ' ()* óò ð ø D üîð üû üîó ó üò õøòóîð ü óúðòï ü ð ø ó ü óî ü "# & ' ()* îð øî ûüò õøòóîð ü ó Dîð üû üîó = üîð üû üîó ó üò õøòóîð ü óúðòï ü ð ø ó ü óî ü "# & ' ()* îð øî ûüò õøòóîð ü ó E E E 89:; <> ï û îðô ø ûð úðýô õî ø ýòó ú ó? Fóò ôòó î ü= ðý óî üóò ôòó û õøòó î ü= ðý óî üû õøòó î ü= ð õø î ü= ðý óî üî ü= ð õø ï ó úø ó úðýôîðô ø ûð úðý ó úðý óòô ø üò õøòó ó îðîð òóô õîð ü ò ð ü ó úôîð ü óôòðî ûï üò õøòóô îï ðôîï øîðîð òóô õîð ü ò ð ü ó úôîð ü óôòðî û øîð üò õøòóô îï ð <Gü î ûîðô ø ûð úðý ð ó ø úüô ù ýó ðôî ü îðý ø úü ð õø óîðô ø ûð úðý ðô óîð ü Ärende 8 Bilaga 2 95/267

100 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 16(19) íîïð ñ ü ûô ó ð %ðô ø ûð úðý <%ðô ø ûð úðýô òóï ø úûô úüîó ö û ó ø úüô ù ýó ðôî ü îðô ø ûð úðý < H H H A þ) òï î øð úðý úüûóòô ø øóò ð ø %õî ü ï úô õø úø û Bïð C=ðô øý ó úðýî ûø úüúü ð ø ó ü óî ü òóô õîóö' ()* óò ð ø Iúûõ ðóò ûîó ü ðî òóô õîó ú ü ð ø ó ü óî ü òóô õîóö ø ùúûüð úðý ð 89:;<> ï û îðô ø ûð úðýô õî ø ýòó ú ó? Fóò ôòó î ü= ðý óî üóò ôòó û õøòó î ü= ðý óî üû õøòó î ü= ð õø î ü= ðý óî üî ü= ð õø ï ó úø ó úðýôîðô ø ûð úðý ó úðý óòô ø üò õøòó ó îðîð òóô õîð ü ò ð ü ó úôîð ü óôòðî ûï üò õøòóô îï ðôîï øîðîð òóô õîð ü ò ð ü ó úôîð ü óôòðî û øîð üò õøòóô îï ð <Gü î ûîðô ø ûð úðý ð ó ø úüô ù ýó ðôî ü îðý ø úü ð õø óîðô ø ûð úðý ðô óîð ü Ärende 8 Bilaga 2 96/267

101 Ärende 8 Bilaga 2 '1*.1/B#8!+44!0/$.#..1*.1#!!$+"1.!+.5 =?"/*141!"!18..8!$?+.5!!"40$1/*#! 0;!!"18,6E Omfattning JKLMNOPQRSTUVMWXYZMY C?1*.1/B#8!/*#1*.1#!! 1>=#*.+/4> /#5..*+!!#! #/.*+!/*#4!181>=!/%/.8#.!18!#"!/##$1/*! /*$?/.0/#$1/*!!"/180.@1>=!"/180./#8.+4 Mål à $1/*! /#$?.1"!=.8.!/*#4!"/180./8.1/%!!=.; "8.1*#8!=.1>=8./4> $ *# [\V]^_SYWQRSTUV`X_O 1>=5?8! C?1*.1/B#8!/*#1*.1#!!!. /#$?80"#. /#$?80"##..* $ #1>=$18+#$0"/.!!"#!%#1>=*184B#$?./@$0"/.!.!/*#4./*.@//.! "#!#%/1>=/%!.//#8..!"#/#8.#..4#!#1>=8#*#.#8.1 ".@*#..1>=8.!/*#4 //.!!"#1>=/ "* "!1""#!!=..+#../*"#!/*! 1!@!" 5 1>=#/0#!.#5.@ 8!#=#! #$1/*!!"1>=#!#*#!"/#/!$?80"##.."!18"!$1/*! $ >#+44" $.!18"!#.!"/!. /#8#1>=#.."#!/*# /* *+!/*#4/+.>* $. /#$?80"##.. ".8#+*.1!"!@ /0!#...4/!.#1>= 1!#/18 /*+.#$1/*!!.!#. 1!#/#88#!=#!"8+!.!"1>=$1/*!!"//+.#. ".5".1>= #. à 8.!/*#4//#8=.1>=/#8=. /#$?80"##.. /#$?+./..!!"#$?#../0!. $ #5=1#%..!18$1/*!?"#*+!/*#4@1>= ".@!"1>=+.5!!"/18 #!# #1" *# #!#/#!; $ >#41$// 1!#/#88#!=#!"5 #. /#8=./+.>*!"1>=/.?# Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 97/267 17(19)

102 a\v]yv^l_mtuv`x_oqrstuvsxzzl^l_mm\ww C?1*.1/B#8!/*#1*.1#!! aywylmnopz^_obsol]z^l_c]qnwqvmobsol]z^l_d à /#8=.1>=8!! /#$?+4#!.*.+//.!!/*.18.!/*#4!/8? /*1/#!/#$?=+!#!!/; "=.1>=.!/*#4 "=.1>=5"!/! 91*.1/#=#! C?1*.1/B#8!/*#1*.1#!!=#$0..!.!/*#4!":188!/.(,E=?"/*141!""1*!; "#=#!!" C?1*.1/B#8!8! =?"/*1#/5/.88!18#8!$?*#! //!*.!!"/*#1>*/04>!!#B#8!/5/* /#*#"#/18#!!";ef f ghijklimn Övrigt Ärende 8 Bilaga 2 Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 98/267 18(19)

103 Ärende 8 Bilaga 2 Universitetskanslersämbetet är en myndighet inom högskoleområdet. Ämbetet utvärderar kvalitet i högre utbildning, har tillsyn över universitet och högskolor, granskar effektivitet och ansvarar för statistik och uppföljning. Självvärdering doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 99/267 19(19)

104 Rapport 2014:18 Ärende 8 Bilaga 3 Utvärdering av utbildning på forskarnivå 100/267

105 Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Kristina Tegler Jerselius och Margareta Stark Universitetskanslersämbetet, Box 7703, Stockholm Tfn: Fax: E- post: registrator(at)uka.se, Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 2(19) 101/267

106 Ärende 8 Bilaga 3 Upplägg och omfattning... 4 Avgränsningar... 4 Innehåll... 5 Del 1: Bakgrundsbeskrivning... 6 Del 2: Utvärderingsfrågor... 7 Kunskapsform: Kunskap och förståelse... 8 Kunskapsform: Färdighet och förmåga... 9 Kunskapsform: Värderingsförmåga och förhållningssätt... 9 Övriga utvärderingsfrågor... 9 Del 3: Övergripande analys av utbildningen Del 4: Tabeller Bilagor Konstnärlig doktorsexamen Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 3(19) 102/267

107 Ärende 8 Bilaga 3 '(&)#*"+! ',&-.!"!!#!"/$0"1 $%##& '2&3" '6&7#554#!#!#%/#+.5 #"#!!"!!#*.+#$1/*#+.5!"!!/8!5#*"+!/5/*!!"9(:;<5#*"+!!5/* /= $#..! "!18!"/$0"1181*.1#!!#/80+44$%/@$1/*#+.5!../.?/#88#!=#!"/18.!!"!+44#"1>=1"#! =4$?5?8#!#;'$.$? /#;-.5!!"!/../ #./+.1>= 1*.1#!!#/80+44$%/;-.?$0"1181*.1#!!#/80+44$%//./!"1>=*# /../#8..!"!5/*!.!#*# /1>=#/#5..8@1>=/*/.#!.#../#5..9,:;A0"#B#8!/80=#!"/8?!/ 1>=$?5/ 1>*/0$0"118$1/*#+.5 *# #!#%/#+.5../#5..;C0"1!#?B84!$?#5./! ;A//#$0"15/##$?!?"!"/8?!/18$#..! /=#!!!"@1*.1#!!"1>=*#../#8..!$%.#!@*+/+.5+!.!#!.#55 #"#!!"!@///.%*11>=/#"=.92:; *!1"?/$?1*.1#!1>=$1/*#*144#.!"!#/+.#/8 +.5! 4#! /#8.#/4+5 #"1; *#. 1!96:;!"!5??/* #DE/ 1@B*+/ $#/./..;FC?#..+. G++4!!"40$1/*#!!"!+."0$0!8!!1>=!> 4!$?//#=## 0@1>=/18$#8"0##8!!#/.+!./*#5.#.. $?/.#=#!+./+.##/4*./18"#!/*#/!*.! $?18$#..#!=##"!/!!"#@!18 *#1/.!#5 4#!/181/..=#!"#"1./; J<AALJMNO.. *188#.."#!/*#/ "#!/*!!"#1>=+. "#!#"!/!!18#8!$?-HI&/#!#*/#8=./180!/#8.!"#/18"?/##!#8%!!"/18"1./?.1*+8!.#*1!/.! "=./0/18JK1>= $?80"#*188.1*+8!.#*1!/.! 1*+8!.#*1!/.! $1/*!!"/41*..91*.1/#=#! "#$1/*!!"/41*../181*.1#!!!"!:;I!18.. /.1"!18. /#/!.#..5?8#/!*+!/*#41>= "# 1>=5?8/#/01441!!./185.%"/!8!!18#8!$?!!#+. /4+.#. 1!!;!";L/#*!...#$8/.#...##!"#!/*#/ /#85#!8!1$$!."# { }~} PQRSTUVTSWXYRSZ[\][^_W^^[`UabUc[^d^X[ZZefghijkjlmjfnopkoiqrstomjuihpqiqrvwsxolygoqifwz Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 4(19) 103/267

108 +. -. *1!/.! 1*+8!.#*1!/.!!"!.!0#!.#.."#!/*#41>///18$#8.!"!+."0$0!$1/*#+.5 /"!.!"0/18+!#" *.!5" 4/0. *1!/.! "!185#!#!!#.=#!! "#!/*!!"/41>//94ƒ 1*/=14/1>=*1!$!/; ƒ B84=#!#181!""#.*1!/.!"#$1/*! *#*1".$!"/41*.. ## "# '.$? "#!/*! "#!/*!!"/41>//+44#"#1>=!"!/#!!1 *.".#..! / *.*."$?###/185/*!"!5/* *#$+!*. 1!$%; 1>=#!#%/#=+//# / /!"!; $ 1>=. $?80"##..!0B#8!/80!*144#.!!/!"##..!..#/*1..8#!B84!.!#*#!"!+44#../#5..0!#!#;7.181*.1#!!#/8? 1 *##8$0"1/18 /1*.1#!!#/80+44$%/0!#/ 5#!"0! ##!#;'. /18$!!/!18+.5!!"!1>= 1/..;I!$1/*#+.5 *#../41>//1>=!*#!!"/8?!/ "=.1>=../*+.+ #! 401 B#8!/80!; #!! 18$#..!!"1>=*#..40*#1*.1#!!#/8?!"#..#*#!//!$18#. "=.1>=$?80"##..!0 M/+.! *#/.!!"//$?.!##..41!".#/#..$1/*#+.5 /!"!;!!"@ 1!*188##..5=?#+444#/ 8%>*.1 1/.!1>=$1/*#+.5!!"40"+!ƒ1>=##!>#!!!"/8!!;J"!$#8. 0@/* / "0.50 ##"1*.1/B#8!/!181>=8#!1 /.?+./.>*!!"! *#+.51!405#!#!!#.8!/.#!!"/8!/181/.;'//+.18+."0$1/*#+.5. 1!1>=/.1*40/0!!"!1$.#$0!! *#!/* $1/*!!=.*$?50$..#!*1>=$*. / #1*.1#!!1>=@.!"/41*..;M..5/*!"!/185?8! /.1##@$0!./4> #1>=#$1/*#+.5!"!#//#80/.8!?! 1!;01"?/!# $! *#*1!/.!!"/18!/#88#!=0! "=..#=!/%!. "# +. # #. 1!/18%8/!"/$0"1!#/%$.#.!18!1>=/#88#+.5 #.."+.%880...#;!!";'?44./.#! Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 5(19) 104/267

109 Ärende 8 Bilaga $0"1&!!"!!"!!../.?/#88#!=#!";)#*"+!/5/*!/8!*1.5#*"+!/5/*!!"@#//%$.#../..#!!"!5?5/##$?#!! G+!"=#+.5 G++.5 G+$?=0/ G+*%.#/1*.1#!.!!"!+44#"1>=1"#! "+.5!!!"!$+!!!"!. +.5 #*.+.180$?$1/*#+.5./!!"! /#!!" ˆ +.8#! G+$?/?/1*.1#!!# J )/* 1>=$?+.5 /#88#!/..!!!"!#!.#/40**+!/*#4:;J 1*.1#!"+44!9#/!B84 *#$?/?!!"/$181>=ƒ4 *#!.+#8?!> 4$ /*?!@0!!/ "=.1>= +.8#! )/* 1>=$?+.5 /#88#!/..!!"#=#!!"#=#!!!"!#!.#/40**+!/*#4:;J!.!. $ #. #. =#!#"+44!9#/!B84..##/!1>==+=#!..##/!1>==+=#! *#!.+#8? =#!.#.8 =#!.#.8 /*?!@0 "=.1>= G+/*/.! G+/.1#!#1*.1#!!#"!18$?=++/#* G+/.1#!#=#!#!#5$ 1.!#!!#!8!"1$%/? G+=#!.#! /*1>=4/%*1/1>..# ##5./8 "!+.5?$?1*.1#!!#!!"!40#!!#! C #!!#!8!!/.!0"1!#!!#!5#*"+!/$#*.1/18? G+=#!.#!..#!!/"=++/#* *."#..*!!#. "!40#!!#!1. ŠTXXd\bZZTSTU dsx]tar\^_`z`sc[z_d^tœdvtu^x[zz^x U]dc^TS`VS ]TYRSY`S^_dSWX [Z]U[U\ Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 6(19) 105/267

110 '.0 1*.1#!!#/80+44$%/ /!"!?& <!!#/./ $1/*#+.5!.!.*#!../#5.!"/8?!/18$#..!!"1>=*#.. /*#!0B#8!/80!;C?#..#"!/#+. #./51.1>=!!!"///4> $ *#$0"1*!"!/18$#..!!"=+!#5.#$?#..1*.1#!!#!"=#//#B#8!/80 G++4 #!!1$$!. "./B#8!>"# 4!$?+#/41>//!=## 5#!18$#..#+.!#/"!18.1*+8!.#*1!/.! /4+.#. 1!!;'.1>*!"/$0"#!!5#.!#B#8!/80.;Ž 8.#..+./+.#80@##80@/18 ".#..#!.##...$? "#$1/*!""/*!"/41*..1>= +. B#8!/80!.!#/1>=B#8 $1/*!!"/41*..+.$18#./1840/*!"/$0"1!#/%$.#. #.."+.%880.8!//4>!#/51!40/0=+.!/* #8!/.#. 1!;'?44./.# $ *#5/* #*1!/.!!!"#1>=!# "# =+ A0"##+. #!#%/; $#. #..5/##$0"#!5?! /18?=+1*.1#!!!05*+!/*#41>=$?/.0/!#B#8!/80.;'."B84!"/$0"1!##..1*184 >#!58*/!#..!5#. ";A 5?1>*/05/* #@#!#%/#1>=#=+!!18$1/*! /!$?/.#+.!!5!"/180.;C?!18!"/$0"#! "!18=#+.5 1"?#$?1>=#/..! 80+44$%/;!!"!@#5.#$?#..1*.1#!!#/*#!080.;'//+.185?! A0"##+. *184B#;'..#=!"/#88#!8#..B#8!/80!/18" #;A$0"1/./* B84!"/$0"1!#*144#.!"=#805 $?1>*/0818$#..#!;'..#" =#B#8!/80.@!!=0$#1 *."?88 B#8!/80. /+.!"050$?80"##..*188+!!"/$0"1/18?1*.1#!!/$?80"##..*188+! >#8+!. ".1>=#..*188+! >#;< *# /* /18#..*188+!..#9*188+!? $. ".:".;'// !#. >#8+!. >#8/#8=. 1!#1>=!"0/0$?80"##..*188+! ".@/*!.!#. $. ".@ 1!#/#88#!=#!";?.!/*#4 ".;-.?..# "#/#88#!=#!"1>=8/#8=.!"01>*/0$?80"##.."?#.!/*#4 "#/#88#!=#!"@ 5/* C?#..5/##+. //###B#8!/80.;A #@#!#%/#1>=#/..!!!"!@#5.#8## *.".#..! 1"?/ QRS^dVXZ[\dTŒdVTU^V Z^T [Zd\dexqljqnohirpxyjxolk g kq *#4ƒ 818!.9/0/18=#!!!"/. 1*/=14/@ B84 / Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 7(19) 106/267

111 *1!$!/.>;:! K1"?1>*/0$?#!##*. /18=#. ##!"#/18/%$.#...9$?/! #..1*.1#!!#/*#!0B#8!/80.; $.$0"1!#181*.1#!!#/80+44$%/$??" 4#!+.!18+.5!!"/$0"1!"! 18$1/*#+.5. C?#..5/##$0"1!#5?! 1>=/#"=.8/0$1/*#+.5 "0!". /#8.40!!"/8 *#/..!?!/18$#..! 5/* #5.#*#! #$1/*#+.5!"1>=*#!"/8../?!/18$#..! #!;A../#8..!!"/8!"1>=*# 5?1>*/0#!#%/#/.%*1?!/181*.1#!!#=#!.!#*#../18.../#5..; /%/.8#. J#"$1/*#+.5!.!#*# /*./0#...*188##1*.1#!.../#5.;A!!"/8 5?1>*/0#?!/18$#..!!"1>=*# *!+./.>*! "11;../185/*!".*# /50../#5./* 51>=0!"/ ž 9,EE ªE«&(26:#.."+!""#!+."0!"/4+!*.!# 8 1>=.#55 #"#!$#8"0#4141/. 1!! š œ žÿ Ÿ ž?!/*#!!# )?8! /181*.1#!!=#.!"!/*##./0+."0$0!!18$#..! "#=05#=.5?8/+.. ± ² ³ µ² µ± 9/;2¹:;!"1>=*#.. $1/*!!"1>=+.5!..@ 141/. 1!!"1>*/0"! #/18*!!.>*!#!$1/*#+.5 /"#$1/*#+.5!!"/8?!;!!"/8!" #"1*# $1/*! *.81.!"!/+4@ #/40$?#!..1>=18$#..! *."$?1*.1#!!#/$?+./..!!";'//*#.$ /& º» µ µ³40!$1/*!!!#/!=?"*#!"##../!.!"/185.#. $1/*! / ".5!"/8!18180.@ #.?@? *+!/*#4/+.>* 18$#..!.! "0!". 1>=!8!/8//!"@881. $#1 *#4/4*.!18 ¼²½ µ ¾!"! ¼À ³ ³Áµ³1>=5! "#54/!.#Â/#8. 1>=!*.!?!/*#//+.18###.!"#1>=$?+./..! 8?!Â!"#$?!0!"/ ". >* $18##!.# *."$?#.." "51>= +.>* ¼¾¼¾ L8$#..! /*#4#.. ¼ µ» ¾'..#5=?!"#$1/*!!"!#/!#!.#.1*.1#!@/185?##.!"!@8!1>*/0$?/.#5!.!?!..!1>=*1!. "./!5#.5.%##!.#.1*.1#!!+..! >* =#!! ".$?#..!"" #@ 1*.1#!!/8? $1/*#!@/#8.8.18"!18!+.#+.5!18#8!$?+.5!!!"!@+.#!*#!!18$#..#.!.*/181*.1#!! $#/.! "=.. /#8/48!!#.!"/8 #!/#8=.;.#5?!;J #5.1!#/ 1!#1>=..!!.!#. *.!##..5#*.# =#!#ƒª#/+/; 4141/. 1!!;'.5?#./0$!!#/!. >* ".18$0!"/ 8?!5.1!#/1>*/040 1!# *1>=/.#5 (; $1/*! )/* 0 $?#..1*.1#!!#/*#!05*+!/*#41>=$?/.0/ *#/../*/.!!!=0 #..1*.1#!!#"?..# +.5!!"!;!18 Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 8(19) 107/267

112 ,;*1!/.! /*/.! G+#5.#! $?1>=!!=0 "#$1/*! #..1*.1#!!#"?..# )/* $?#..1*.1#!!#/*#!05*+!/*#41>=$?/.0/$? +.5!"/8.1!!"!;!18$1/*!!"/180. *#/.. 2; +44" G+#5.#! #*#.#8.15..# )/* $?#..1*.1#!!#/*#+.>*#$?80"##..4#!#1>=8!#. /#8# 0 #$1/*!!"1>=#!#*# *#/../*/.! $ >#*1!/.!!!=0 #..1*.1#!!#"? +.5! 6; G+#5.#! /18 $?#..1*.1#!!#/*#+.>*#$?80"##.. /0!#.!"!; 1>=!.!#. /*+.#$1/*! 1!#/#88#!=#!"8+!.!"1>=$1/*!!"//+.#. ".1>=/* #1"8Ã $. ".8#+*.1..4/!.# 1!# ÆÅ ÄÅ.!/*#4//#8=. 0 /#8=. *#/../*/.!!!=0 #..1*.1#!!#"?..# 0 *#/../*/.! #..1*.1#!!#"?..#!!= !!!"!; D; G+#5.#! $1/*!!"1>=+.5 $?#.."1*.1#!!#$?+./..!!!"/18 #!#*# $ >#41$//!"#$?#../0 1!#/#88#!=#!"!18!"!; 5 /*/.! $?1>= #. /#8=./+.>*!!=0 #..1*.1#!!#"?..# )/* +.5!!"!;!"1>=/.?##!#/#! *#/.. Ç; G+#5.#! $?80"##.. $?80"##.."?#$1/*! /#*1!/.! $?#..1*.1#!!#/*#!0!"/. "!." /*#5?8!..1>=$1/*!!"# 0!.*.+//.!!"/8// *#/../*/.! ""=./#8. "=.@1>= +.5 1*.1#!!#"?..# #.. ¹; =+!#!!/ 0 8? )/* G+#5.#! $?#..1*.1#!!#/*#!0$?+4# *#/../*/.!!"#@//1/#8=.1>=8!! #..1*.1#!!#"?..#!!=0!/ +.5 *.18*1!/.!/! /*1/#!/#$?!"!; ; 0 /%!4+!*.40$1/*#+.5 *#/../#8#!!1*.1#!!#/1>=#!#/@!!"! G+#!!! //#!*+/ #+8!/@ +.>*!"//%$. Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 9(19) 108/267

113 «; (E; G+.#1*.1#! G+#5.#! $1/*#+.5! $?#..5+#1*.1#!!#..*+/+.5+#=?"*#!" ((;/##81.!#8!!#1>= $?#..0!"/ *."./*##...$ +#/.+!!/. 4#!!# >* "#=#!#/+/../18 G+#5.#!. >* "18$#..! $?#../*/.##..*#!" G+/*=#!#/1>=#/.!/*#4..!40=#!!!"!=?"1>=# (,; 4#"1" /*#*184.!/+.>* ""?#=#!#5%.! "#1>= (2;!#. G+#5.#!!#/18#5.%/$?+.5 //#!.* 0 1!#1>= $?#..!.!#. *#/..*184..#!.*!$1/*#+.5 "#1*.1#!!#/$1/*#+.5 1!#!.*/181*.1#!!#1>==#!#!#!!"!;G+!*+#/1*.1#!!#!!"/8!? K1"?$? (6; G+/*/.! #/!18$#..!!"1>=*#..!40#=#!..!"#/18/44/$#8.!"/8 /4+.#.?! (D; +.#!$?#*#8 G+$?5/1*.1#!!#+!+.5! "1>=+.18#!/ M5.#!!!"!!$?..#5./ 8#+8!$?#.. 50!181>= 1! (Ç; C $1/*#+.5!$18#181>=$?5#1*.1#!!#!!/.!0"1.#!!#./18/!.".$?5?8!!$?1*#*#!"!#*# "# G+0.#55 #"#!!!"/18!!.5?./!"!?"...! Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 10(19) 109/267

114 '!/ $1/*#+.5 1*.1#!$#8. *144#1>*/0#!#%/!. /.#!#/!!"!/18==.;M!#%/!18$#..#=#+.5!"!+."?/#!?" B#8!;<!5/*!#. 1!#B#8!/80!;ÈK1"??" 1>=#!#%/#!! +.5!"!$0!*%. 1>=#!#%/#!!"!1>=! 4#!$?=+!"# 1 1*.1#!!#40"!$#8. $1/*#+.5 *#818!.1*.1#!!#"0!!"/8?!/18$#..! B#8!;C?1>*/0../1!8#!"* "!181>==+#!"1>=*#..1>=5/*!.!#*# =+!!#5../41>//=4!" #. *# 1*.1#!!#/80+44$%/; J#" 1"?/$? #=#! #!!$?#.."#!/*#1>=5?8#1*.1#!!/41"//!"/#5.;A!.!#*# *#+. 5?//+.185/*../41>//*144#.!! =#$?#..*# #1>=#!#%/#4ƒ..//*#1*.1#!!#/ B#8!/80!5?! 1!+!+.5 41>//!!*+#! "0!";H144#//#1>=#!##/4*.40. /1!8#!"*!.!#*#../#5....?"!!"!/ J#"$1/*#+.5!"1*.1#!!#/+44$%/#B#8!/80!;!!"/8?!5?! /##..!#. >* ".+41>=*# 4#! $?#..$8#1*.1#!!#/$?+./..! *+!/*#4/+.>* 1*.1#!!#. "0!".!"!!18180.;)/*!$1/*#+.5!"##../!.!!"/8 1>=#!#%/#1>*/0=+!?#. ".5 >* #. "51>=18$#..! "?$?#..".. /0#..+!+.5?" 4#!/1!8#!"181*.1#!!#/80+44$%/;!!"!8?.1*#4/4*.!*.!!"#;H144#..#...!" )/* #/!#. /#8.$1/*#+.5.#" 1>=#!#%/#1>*/0/#"=.1>=/.%*1/18$.4#!##.. 1!!8#!1*.1#!!#/80+44$%/@.!!"/8?!/18$#..!.#$?#..*188#.!"1>=*#..#8/#"=.1>=4158!..;K1"?$?!!/!.!#*#!+.5 *#0."!!../#5.!"!" '!?"!. $ #./#8.=+! 4#!#!#%/!5?5/##$?#!$0"1& #5.#$?#..55=0#/.%*1!18$1/*#+.5!!"!; G+#5.#! 0 /*/.! $1/*#+.5 *#1 *#/..5 #..##1*.1#!!0..##B#8!/80 $?#..1*.1#!!#/*#!0##B#8!/80 0 ##!.!#*#../41>///#8. *#/ $%/ J /.%*1!#1>==+=#!.#!!!"/8 *#/.%*11>=/#"=.=#!?!/18$#..! /#"=.!#!"1>=*#... 1*.1#!!#/!. $ #. G+5 5=0! ÉÊT [Zd\dexqljqnohirpxyjxolk g kq Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 11(19) 110/267

115 Ärende 8 Bilaga 3 ßÛßÍ ÄÜÍÔÌÍÄÑÌâÆÒÓÑáÍÄÜÍÌ ÄÜÍÔÌÍÄÑÌÅN ËÌÍÎÏÐÑÒÓÄÆÌÔÔÕÎÖ ØÙÐÑÄÚÓÒÛÄÍÎÚÓÎÑÄÜÍÌÑÒÜÜÌÛÄÑÄÜÍÌÓÌÑÝÒÜN ËÌÍÎÏÐÑÒÓÄÆÌÔÔÞÙÐÑÄÚÓÒÛÄ ßÛßÍ ÄÜÍÔÌÍÄÑÌÎÖ ÄÚÓÒÛÄ ÄÜÍÔÌÍÄÑÌàÎÝÒÜÓÌáÑ ãòùîïääßæôòúäóòîüàôòàóîñùðñäôôääßæôòöìñäíìîö ÄÖÖÌäÓÌÑÄÍÌÛÌÑÚÍÌàÌÜÄàÓÌÙÌÝ ãòùîïääßæôòúäóòîüàôòàóîñùðñäôôääßæôòöìñäíìîö ÄÖÖÌäÓÌÑÄÍÌÛÌÑÚÙÐÑÍÎÚÓÎÑÄÜÍÌÑ àîýôòàóäàòóäæìôôõîö ØN åñìüùðñ ÄÜÍÔÌÍÄÑÌàÎÝÔÒàÓÄàÒÓÄÆÌÔÔÞN ËÌÍÎÏÐÑÒÓÄÆÌÔÔæÙÐÑÐÛÑÒÏÄÙÎÑàÚÄÑÌçÒÜÚÔßàÒÛÌäÎàÓÍÎÚÓÎÑÌÑçÝÌÍÚÎääÔÒÜÏÓÒÔÔ ãòùîïääßæôòúäóòîüàôòàóîñùðñäôôääßæôòöìñäíìîö ÄÖÖÌäÓÌÑÄÍÌÛÌÑÚÍÌàÌÜÄàÓÌÙÌÝ åñìüùðñíìùîñàúäñìàîýôòàóäàòóäæìôôæn ÙÎÑàÚÄÑßÓÆÒÔÍÜÒÜÏàÝÒÔëÐÜN ÍÎÚÓÎÑÄÜÍÌÑÜÄÓÒÔÔÏÎÍÎNêÐÑÚÔÄÑÄäåÛÒÔÚÌÓàáÓÓÍÌààÄÙÎÑàÚÄÑÌßÓÏÐÑÌÜÍÌÔÄÛ ÙÎÑàÚÄÑßÓÆÒÔÍÜÒÜÏÌÜNèÜÏÌÓéÍÔÒÏÓ ßÑÍÌÜÚÎÝäÌÓÌÜàÍÌààÄÙÎÑàÚÄÑÌ ÄÑÚÎÝÝÌÑ ãòùîïäôòàóääåïîíúáüíäíîúßýìüóìñäíìúîüàóüáñôòïäùîñàúüòüïàäñîëìúó âýîóàûäñäüíìíîúóîñàäû ÄÜÍÔÒÜÏÄÑÎÖ ÔÒÖÌÜÓÒÄÓßääàÄÓàÌÑÅßÜÍÌÑÍÌàÌÜÄàÓÌÙÌÝåÑÌÜN Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 12(19) 111/267

116 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 13(19) ìíîï ðñòó ôíòõö øùúûï ùïüóõýþÿ ð û úó ò ï ò ò ÿ ÿ ÿ ò ùü ùûíï íüï ùïü íî ï ííï òí û ï ù î ùïó üó ôñ ú ñ ïü îñ óíòíï û ôöïó ôí ò òñó ò í úíü û íî ï üòöï ûï ù ú òííï òí ûï ù ÿ ÿ!"þ # óíî ñî í ï ùïüòñ ï $ô ù ù óüòí ûù!" % & '()ÿ ÿ ÿ öï û ò ò òî ùï ï * òñ ï +ï û ò ùóï ùïüóñî ûñ ô ñòíï û ï ù ü ïñîóï ù íòö ò öï û ò û ó ïíó úó ò òñ ï,-./ ,-./ ,-./ : ;$ïü òó ò <ï ùïüó ñòîñ ñî í ï ùïü ïí û ï = î ú òó ò <ï ùïüó ñòî ò> ûñ ô ñòíï ûíïó úï ùïü ö øùúûï ùïüó øùûòíü ó ù ï ûù ò íïó úï ùïü ùïñî üó ôñ úíï íïó úï ùïüóñî úôíò ò íüó ûñ ô ñòíï û íïíïíïó úï ùïüö íï ò üó ôñ úíïóíî ò ùü ùïíïó ù ò ùïü?øó ò òí ûñ ô ñòíï û ï ôíï í ú ò ú òí òó ò <ï ùïüó ñòî ò öï û ò ï òî ùï $ïü ùó í úóíî úùüí û óí òó ò <ï ùïüó ñòî òñ ñî í ï ùïü ïí û óí Ärende 8 Bilaga 3 112/267

117 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 14(19) ìíîï ðñòó ôíòõö øùúûï ùïüóõîï ð û úó ò ï ò ò ÿ ÿ ÿ ò ùü ùûíï íüï ùïü íî ï ííï òí û ï ù î ùïó üó ôñ ú ñ ïü îñ óíòíï û ôöïó ôí ò òñó ò í úíü û íî ï üòöï ûï ù ú òííï òí ûï ù ÿ ÿ!"þ # óíî ñî í ï ùïüòñ ï $ô ù ù óüòí ûù!" % & '()ÿ ÿ ÿ öï û ò ò òî ùï ï * òñ ï +ï û ò ùóï ùïüóñî ûñ ô ñòíï û ï ù ü ïñîóï ù íòö ò öï û ò û ó ïíó úó ò òñ ï,-./ ,-./ ,-./ : ;$ïü òó ò <ï ùïüó ñòîñ ñî í ï ùïü ïí û ï = î ú òó ò <ï ùïüó ñòî ò> ûñ ô ñòíï ûíïó úï ùïü ö øùúûï ùïüó øùûòíü ó ù ï ûù ò íïó úï ùïü ùïñî üó ôñ úíï íïó úï ùïüóñî úôíò ò íüó ûñ ô ñòíï û íïíïíïó úï ùïüö íï ò üó ôñ úíïóíî ò ùü ùïíïó ù ò ùïü?øó ò òí ûñ ô ñòíï û ï ôíï í ú ò ú òí òó ò <ï ùïüó ñòî ò öï û ò ï òî ùï $ïü ùó í úóíî úùüí û óí òó ò <ï ùïüó ñòî òñ ñî í ï ùïü ïí û óí Ärende 8 Bilaga 3 113/267

118 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 15(19) ìíîï ð û úó ò ï $ïó úï ùïü ;$ïó úï ùïüó ñòî ùúó ùûíò õ ú ò ùûó ø üò ïóí û íïó úï ùïü ý(ÿ ÿ ÿ ñî í ï ùïü ùûúòñó òñ ï $ôí û î ùó ô ù ú Aîï B<ïó ü ò ùïüí ú ùû ùû ïö ò û òí û!" % & '()ÿ ÿ ÿ òñ ï Cöö ûíï ûú ûíò ò ûñ ô ñòíï û òùïñî û ïö ò û òí û!" % & '()ÿ ÿ ÿ íï í úûñ ô ñòíï û ò Cíï ûú ûíò < öö ûíï ûú ûíò ò ûñ ô ñòíï û òùïñî û ïö ò û òí û!" % & '()ÿ ÿ ÿ íï í úûñ ô ñòíï û ò D D D 789: ;= î ú íïó úï ùïüó ôí üñò ù ò> Eòñ óñò í û<öïü òí ûòñ óñò ú ô ñò í û<öïü òí ûú ô ñò í û<öï ô í û<öïü òí ûí û<öï ô î ò ù ò ùïüóíïó úï ùïü ò ùïü òñó ûñ ô ñò ò íïíï ñòó ôíï û ñ öï û ò ùóíï û òóñïí úî ûñ ô ñòó íî ïóíî íïíï ñòó ôíï û ñ öï û ò ùóíï û òóñïí úö íï ûñ ô ñòó íî ï ;Fû í úíïó úï ùïü ï ò ùûó ø üò ïóí û íïü ùûöï ô òíïó úï ùïü ïóö òíï û Ärende 8 Bilaga 3 114/267

119 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 16(19) ìíîï ð û úó ò ï $ïó úï ùïü ;$ïó úï ùïüó ñòî ùúó ùûíò õ ú ò ùûó ø üò ïóí û íïó úï ùïü ; G G ý(ÿ ÿ ÿ ñî í ï ùïü ùûúòñó òñ ï $ôí û î ùó ô ù ú Aîï B<ïó ü ò ùïüí ú ùûùû ïö ò û òí û ñòó ôíòõ& '()ÿ ÿ ÿòñ ï Hùúô ïòñ úíò û ïí ñòó ôíò ù û ïö ò û òí û ñòó ôíòõö øùúûï ùïü ï 789:;= î ú íïó úï ùïüó ôí üñò ù ò> Eòñ óñò í û<öïü òí ûòñ óñò ú ô ñò í û<öïü òí ûú ô ñò í û<öï ô í û<öïü òí ûí û<öï ô î ò ù ò ùïüóíïó úï ùïü ò ùïü òñó ûñ ô ñò ò íïíï ñòó ôíï û ñ öï û ò ùóíï û òóñïí úî ûñ ô ñòó íî ïóíî íïíï ñòó ôíï û ñ öï û ò ùóíï û òóñïí úö íï ûñ ô ñòó íî ï ;Fû í úíïó úï ùïü ï ò ùûó ø üò ïóí û íïü ùûöï ô òíïó úï ùïü ïó ö òíï û Ärende 8 Bilaga 3 115/267

120 Ärende 8 Bilaga 3 H1!/.! =?"/*141!" "1*.1/B#8!+44!0/$.#..1*.1#!!$+"1.!+.5!18..8!$?+.5!!"40$1/*#! 0;!!"18,6E Omfattning IJKLMNOPQRSTULVWXYLX C?*1!/.! /#5..*+!!#! "1*.1/B#8!/*#1*.1#!! 1>=#*.+/4> /#$?.1"!=.8*1!/.! $ *#$1/*!!"/180./8.1 #/.*+!/*#4!181>=!/%/.8#.!18/ "#$1/*!..*1!/.! /%!!=.;!"/8.1 /*$?/.0/#$1/*! "#180@1>= #8!=.1>=8.!"/180./#8.+4 Mål Z[U\]^RXVPQRSTU_W^N C?*1!/.! /#/*#4#!$?80"# "1*.1/B#8!/*#1*.1#!! 1>=5?8! /#$?80"#. *1!/.!!18/ "#!#%/1>=/%!.//#8....*1!/.!"#180@!. /#$?80"##..* $ #1>=$18+#*1!/.!!"#!%#1>=*184B#$?./@$0"/.!./*.@//.! "#$0"/.! ".@*#..1>=8$1/*!!"#/#8.#..4#!#1>=8#*#.# //.!!"#1>=/!"/8// "*.+#../*"#!/*! "!1""#!!=. 1!@!" $1/*! /#8#1>=#.."#!/*#1>=#/0#!.#5.@ 8..1*+8!.#.*1!/.!!"/!. #$1/*! ".5 #.!"1>=#!#*# *+!/*#4/+.>* ".$1/*! $!"/41*. >#*1!/.!!"!@ /#/"#+44"!$?80"##.."!18"! $.!18"!# /* $. /#$?80"##.. ".8#+*.1/0!#...4/!.#1>= 1!#/18 /*+.#$1/*!!.!#. 1!#/#88#!=#!"8+!.!"1>=$1/*!!"//+.#. ".1>= Â 8$1/*#/#8=.1>=/#8=. /#$?80"##.. /#$?+./..!!"#$?#../0!. $ #5=1#%..!18$1/*!?".@"#*+!/*#4@1>=!"1>=+.5!!"/18 #!# #1" *# #!#/#!; $ >#41$// 1!#/#88#!=#!"5 #. /#8=./+.>*!"1>=/.?# `[U\XU]K^LSTU_W^NPQRSTURWYYK]K^LL[VV Â C?*1!/.!!.*.+//.! "1*.1/B#8!/*#1*.1#!! 1>=8!! /#8.$?80"##.."?#$1/*! /#$?+4# /*1/#!/#$?=+!#!!/; *.18*1!/.!/8?!"/. "=.@*1!/.! /*#5?8! "=.1>=5"!/! "!."!"#@1>=..1>=$1/*!!"#@//1!"/8//" /#8=. "=. Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 17(19) 116/267

121 $1/*! C?*1!/.!!"/41*.91*.1/#=#! "1*.1/B#8!/*#1*.1#!!=#$0...1*+8!.#.*1!/.!!":188!/.(,E=?"/*141!""1*!.; ". /18#=?"/*1#/5/.88 C?*1!/.! "1*.1/B#8!8!//!*.!!"/*#1>*/04>/#*#"# Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling) 9C,E(2&Ç(¹:!18#8!$?*#!!!#B#8!/5/*!!"; Övrigt Ärende 8 Bilaga 3 Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 18(19) 117/267

122 Ärende 8 Bilaga 3 Universitetskanslersämbetet är en myndighet inom högskoleområdet. Ämbetet utvärderar kvalitet i högre utbildning, har tillsyn över universitet och högskolor, granskar effektivitet och ansvarar för statistik och uppföljning. Självvärdering konstnärlig doktorsexamen: Utvärdering av utbildning på forskarnivå 19(19) 118/267

123 Ärende 8 Bilaga 4 1 (4) Den 20 och 21 januari 2015 hade forskarutbildningsutskottet (FUU) respektive forskningsutskottet (FU) sammanträden. Vid mötena behandlade respektive utskott UKÄ:s förslag på modell för utvärdering av utbildning på forskarnivå utifrån vissa påståenden som sammanfattade delar av förslaget. Nedan följer utskottens kommentarer. Frågeställningar kring modellen och processen UKÄ föreslår att utvärderingsenheterna ska utgå från de forskarutbildningsämnen och inriktningar som framgår av de allmänna studieplanerna. FUU: Bra, hjälper att begränsa självvärderingarna. FU: Rimligt. UKÄ föreslår att bedömningsunderlag ska utgöras av 1) självvärderingar, 2) allmänna och individuella studieplaner och 3) intervjuer. FUU: Positiva till alla tre underlag. Stämmer med de interna underlag som tagits fram vid olika tillfällen (exempelvis MER14). FU: Bra att inte avhandlingar är med. Mål och resultatstyrning är svårt då mycket i målformuleringarna är egna (forskningsmiljöns) tolkningar, d.v.s. att bedöma måluppfyllelse beror på hur man har tolkat målen. UKÄ föreslår att bedömning ska göras av en extern bedömargrupp bestående av ämnesexperter, arbetslivsrepresentanter och doktorandrepresentanter. FUU: Utskottet anser att det är bra att arbetslivsrepresentanter ingår i bedömargruppen, men det får inte ske på bekostnad av ämnesexperter. Vidare ställer sig utskottet sig frågande till vad UKÄ avser med arbetslivsrepresentant, vilken typ av arbetslivsrepresentant som efterfrågas och vilka kompetenser UKÄ tänker sig att en sådan representant ska ha? Utskottet anser att arbetslivsrepresentanterna ska vara disputerade vid svenskt lärosäte. Detta för att ha en djup förståelse för att bedriva forskarutbildning. Utskottet anser att doktorandrepresentanterna i bedömargruppen bör vara forskarstuderande inom ämnet eller inom relevant ämne, d.v.s. det kan inte vara vilken doktorand som helst utan doktoranden måste förstå ämnet och hur forskarutbildning bedrivs inom ämnet. 119/267

124 Ärende 8 Bilaga 4 Doktorandrepresentanten bör inte vara nyantagen till utbildning på forskarnivå. Det är bra om det finns en blandning av svenska och utländska doktorander (som genomgår utbildning på forskarnivå vid svenskt lärosäte) bland doktorandrepresentanterna. FU: Bra. Arbetslivsrepresentanten måste vara införstådd med vad forskarutbildning är, antingen genom att vara disputerad själv eller genom att ha god insyn i svensk forskarutbildning (akademisk/forskningsinsikt). Utskottet ställer sig frågande vad meningen med arbetslivsrepresentanten är? Om det är att bedöma anställningsbarheten så är det viktigt att representanten kommer från ett för forskarutbildningen relevant arbetsliv. 2 (4) UKÄ föreslår att det kommer finnas ett fokus vid bedömning på doktorandernas måluppfyllelse. FUU: Mycket positiva till detta. Alla doktorander ska ha möjlighet att nå målen, inte bara topp-tio. FU: Bra, viktigt för både kvalitetssäkring och rättssäkerhet. UKÄ föreslår att bedömargruppen ska få ett större utrymme att motivera sina bedömningar. FUU: Bra, ska vara ett krav på att motivera bedömningarna annars kan inte lärosätena kommentera de preliminära yttrandena. FU: Självklarhet. Annars vet man inte vad man ska göra, även vid ett godkänt resultat. UKÄ föreslår att de tre delarna 1) måluppfyllelse, 2) forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet och 3) internt kvalitetsarbete ska ges separata delar i yttrandet. FUU: Bra, blir tydligare så. FU: Det finns ingenting i de föreslagna delarna som fångar upp att det ska finnas en systematik i lärosätenas arbete med forskarutbildning. Utskottet vill betona att det ska vara ett systematiskt arbete som lärosätena bedriver. UKÄ föreslår även att arbetslivsperspektiv och doktorandperspektiv ska kommenteras i separata delar i yttrandet. FUU: Bra. FU: Doktorandrepresentant, det kan vara problematiskt att ha med. Exempelvis, doktoranderna vid ett lärosäte kan ha perfekt måluppfyllelse men doktoranderna (eller vissa doktorander) tycker det är pest, hur ska det bedömas? Det kan vara svårt med anonymitet för den enskilda doktoranden i en icke-fungerande miljö. 120/267

125 Ärende 8 Bilaga 4 UKÄ föreslår att lärosätena kommer få möjlighet att läsa och kommentera yttrandet från bedömargruppen innan det slutgiltiga yttrandet formuleras. FUU: Bra. FU: Bra. 3 (4) UKÄ föreslår att i de fall ett examenstillstånd blir ifrågasatt ska det i yttrandet tydligt framgå vad det är bedömarna bedömer inte håller tillräckligt kvalitet. FUU: Bra. FU: Bra. UKÄ föreslår att de utbildningar som blivit ifrågasatta ska inom ett år analysera och åtgärda bristerna och lämna en åtgärdsrapport till UKÄ. FUU: Bra. FU: Bra. UKÄ föreslår att ämbetet, med stöd av bedömargruppens rekommendation om examenstillståndet bör återkallas eller inte, ska besluta om utbildningen håller hög kvalitet eller om examenstillståndet ska återkallas. FUU: Bra. FU: Bra. UKÄ föreslår en två-gradig omdömesskala. FUU: Bra. FU: Bra. UKÄ föreslår att all forskarutbildning ska utvärderas med start från höstterminen 2016 (pilotutvärdering från vt15-vt16). FUU: Bra. FU: Bra. Frågeställningar kring självvärderingen Har utskottet några synpunkter på skrivningarna och beskrivningarna i Vägledningen för självvärdering? FUU: Bra, är tydliga. 121/267

126 Ärende 8 Bilaga 4 FU: Begreppet miljö, gränsdragning mellan miljö och vad som ingår kan vara problematisk. 4 (4) UKÄ föreslår att självvärderingen ska delas upp fyra delar 1) Bakgrund, 2) Utvärderingsfrågor, 3) Övergripande analys av utbildningen och 4) Tabellbilaga. FUU: Inga synpunkter. FU: Bra. Finns det några synpunkter på utvärderingsfrågorna för: Bakgrundsinformationen? Utvärderingsfrågorna? Doktorandernas måluppfyllelse Forskarutbildningsmiljöns omfattning och kvalitet Internt kvalitetsarbete Övergripande analys av utbildningen? Tabellbilagan? FUU: Inga synpunkter. FU: Kommer bli olika tolkningar på utvärderingsfrågorna. Övriga synpunkter FUU: Inga synpunkter. FU: Lärosätena måste få arbetsro. Kan inte hela tiden bli utvärderade. 122/267

127 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 9. Rapport om genomförda åtgärder föranledda av utvärderingen av forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik Diarienummer: MDH 3.1.2/29/13 Handläggare: Johan Hellstrand Föredragande: Johan Hellstrand Fakultetsnämnden har sedan 2010 kontinuerligt genomfört externa utvärderingar per ämne av utbildningen på forskarnivå. Utvärderingarna görs som en del i nämndens löpande kvalitetsarbete för att säkerställa god kompetens, uppbyggnad och resultat i forskarutbildningen. Översynen är också en förberedelse inför universitetskanslerämbetets kommande kvalitetsgranskning av examensrätt på forskarnivå inom ett område. På nämndens uppdrag utvärderades forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik år Förslag till beslut: att godkänna ESTs rapport avseende åtgärder genomförda utifrån den av nämnden fastställda åtgärdsplanen för forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik. Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 24 maj 2012 (Dnr MDH /11) att utvärdera forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik. Till externa utvärderare utsågs på akademins förslag professor Thore Berntsson (Chalmers tekniska högskola) samt professor Carl-Johan Fogelholm (Aalto- universitetet, Finland). Utlåtanden och självvärdering har behandlats i fakultetsnämnden den 25 oktober Fakultetsnämnden beslutade den 20 februari 2014 att godkänna ESTs åtgärdsplan för forskarutbildningsämnet energi- och miljöteknik, samt att uppdra åt EST att återrapportera genomförda åtgärder i enlighet med åtgärdsplanen till fakultetsnämndens första möte höstterminen EST har återrapporterat genomförda åtgärder till utskottet för forskarutbildning vid sammanträdet den 20 januari Underlag i ärendet Rapport till nämnden från EST Bilaga 1 Delges Akademichef EST, samordnare för forskarutbildningen EST, forskningsledare EST, ämnesföreträdare energi- och miljöteknik 123/267

128 !"!#$% &! /( , * -*+,:- 2 '()(*+,) (-).* /0+-) +,-, *(+- 1 ) + 6 ;-8.*+/1 4<88 /= +( )(-).* +(-1=- * 07* (- 8 +0,) ), :(8 ).1230,-0 *.,-) * -: *? *1 *, ) * -: * / > ) )=-8.* 2 GH (* /1.,-( 11@, D 230,-0 * +,-+, (-).* 8 )+ 8 :0+,8+ -0*@A 1 B0 IHF<*18,-19 )*/( ( =8 -,1 +0 +, 118= E)+, * ) )8.+8* (* > -++0D C D J2 K2 E,-)- -+8 * 07* 1= F0 > -++0D L *:5* ()(* *1 > -++0D ,18-4* 8@-,+,-+=).1+0 ) - +, /18-D@, D2 + > -++0D 1- -)- (-) 7,18 )) *+0 + +) M2 N2 ::,-),) ,8+/07 ++@F0 > -++0D :0+, 8(// 6).P : -(18-0 :5C(-( 8<2 O ) 1- --(-) 7,1 ( E)+, * )-<*18 :0+, > -++0D Q//* - 8 J?O ,01( :5 ) //0-82 M=-8.*+ -+ * :- +0 ( N6 Ärende 9 Bilaga 1 124/267

129 Åtgärd Aktivitet Förväntat resultat Ansvarig person/instans 1. Ny E&M ämnesspecifik studieplan 2. Avveckla externa huvudhandledare Skriva om och aktualisera den ämnesspecifika studieplanen så att den reflekterar handledarkollegiets mål med forskarutbildningen i ämnet. Kurser, antalet artiklar och kvalitet på publikationer ska framgå. De huvudhandledare som avslutat sin anställning på EST/MDH är välkomna att vara aktiva handledare men doktoranden erbjuds en ny huvudhandledare inom det anställda kollegiet. 1. Ny studieplan från och med VT Anpassning till MDH-mallen Doktorander antagna inom E&M kommer att ha sin huvudhandledning inom Future Energy eller Brandteknik vid MDH. Emma Nehrenheim/ Handledarkollegiet Handledarkollegiet Ämnesföreträdare Forskningsledare 3. Fördela handledningen mellan handledare i E&M Se över fördelningen av handledare mellan handledarna. Engagera post docs som handledare i större grad. Större engagemang för den enskilda doktorandens texter, arbete och utveckling. Tätare handledarkontakt för alla doktorander. Handledarkollegiet Ämnesföreträdare Forskningsledare a. Anställa laboratorietekniker b. Genomlysning av utrustning och investering enligt tidigare beslut En fungerande och kreativ laboratoriemiljö. Bättre experiment. Bättre publikationer. Fler avhandlingar med experimentell inslag. Thomas Wahl / Akademichef Anders Avelin/avdelningsc hef Laboratorieteknike r Ärende 9 Bilaga 1 Tid för aktivitet VT2014 Färdig 31/3 för påsyn avrapporteri ng Färdigställd 2014 Pågående Samtliga doktorander har korrekt handledning. Viss administration pågår angående handledarbyten Stora 4. Återställa kvaliteten i laboratoriemiljön NN Vt13 förändringar har gjorts. Nyrekryterade postdocs har tagit visst ansvar. Arbetet har påbörjats och pågår löpande. Veckomöten för laboratoriet, investeringar, omstrukturerin gar har genomförts. 125/267

130 5. Kvalitetsutveckla kappa/ doktorandens forskningsbidrag 6. Aktivitetsgrad och genomströmning Inkludera krav på teknikhöjd/vetenskapligt bidrag i studieplan (se åtgärd 1). Tidigarelägga kollegiets medvetande om doktorandernas bidrag genom särskilda seminarieserier. Ny kurs i vetenskap inom teknik. Aktivera doktoranderna för att öka genomströmningen. Identifiera eftersläntrare tidigt. Införa tätare gruppmöten Forskningsplaneringskurser Doctoral Hat 2.0 Bättre kvalitet på avhandlingens sammanläggningsdel vid första manuskript. Mindre arbetsbörda för kollegiet/dubbelläsare. Högre genomströmningsgrad. Ökad genomströmning och aktivitetsgrad. Ökat internt och externt förtroende för forskarutbildningen inom ämnet Profilledare Forskningsledare Ämnesföreträdare Ämnesföreträdare Huvudhandledare Ärende 9 Bilaga Arbetet pågår. Under 2015 planeras flera avhandlingar varför utvärderingen av aktiviteten kan göras först mot slutet av året ff Fortfarande en utmaning. Vi har beslutat att behålla höga krav på publikation för doktoranderna trots att det skapar trösklar. Vi har flera doktorander i slutfas nu. 126/267

131 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 10. Utvärdering av forskarutbildningsämnet datavetenskap Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Johan Hellstrand Föredragande: Johan Hellstrand Under 2014 förde UKÄ dialog med universitet och högskolor avseende ämbetets metodutveckling för utvärdering av utbildning på forskarnivå (Dnr MDH 3-255/14). I december 2014 fick MDH en förfrågan från UKÄ om forskarutbildningen inom datavetenskap ville delta i en pilotutvärdering i syfte att testköra föreslagen modell. MDH har accepterat UKÄs förfrågan. Som en förberedelse inför UKÄs kommande utvärderingar har fakultetsnämnden kontinuerligt sedan 2010 genomfört utvärderingar per ämne av forskarutbildningen. Den av nämnden sista beslutade utvärderingen, av ämnet datavetenskap, har ännu inte genomförts då akademin för innovation design och teknik vid två tillfällen, 2013 samt 2014, har begärt mer tid för utarbetande av självvärderingen vilket prodekan för forskning och forskarutbildning har godkänt. Förslag till beslut att inte genomföra den tidigare beslutade interna utvärderingen av forskarutbildningsämnet datavetenskap Ärendets beredning MDH, Göteborgs universitet och Stockholms universitet fick under hösten 2014 en förfrågan från UKÄ om att besvara preliminära utvärderingsfrågor i syfte att UKÄ skulle kunna bedöma en bortre begränsning av sidantal för självvärderingar. Vid MDH gick förfrågan till IDT och till forskarutbildningsämnet datavetenskap som också accepterade att genomföra arbetet med att besvara frågorna. Till följd av att MDH besvarade utvärderingsfrågorna fick högskolan under december 2014 en förfrågan om forskarutbildningen inom datavetenskap ville delta i en pilotutvärdering i syfte att testköra föreslagen modell. Till detta har MDH ställt sig positiv. Preliminär start för pilotutvärderingen är under mars/april Ärendet har föredragits i utskottet för forskarutbildning den 20 januari 2015 och utskottet rekommenderar nämnden att den av nämnden tidigare beslutade interna utvärderingen inte genomförs då UKÄ kommer utvärdera ämnet datavetenskap inom ramen för myndighetens pilotutvärderingar Underlag i ärendet - Delges Akademichef IDT, samordnare för forskarutbildningen IDT, forskningsledare IDT, ämnesföreträdare datavetenskap 127/267

132 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 11. Revidering av examensbeskrivning för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring Diarienummer: 2015/0325 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring. Förslaget till ändring innefattar två delar: Sänkt krav på omfattning av språkstudier Sänkt krav på omfattning av utlandsstudier Akademin motiverar förändringarna med utgångspunkt i vad som är kärnan i inriktningsexamen jämfört med kandidatexamen i företagsekonomi. Förslag till beslut att revidera examensbeskrivningen för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring med avseende på: att sänka krav på profilspråk från minst 30 hp till minst 15 hp, och att sänka krav på utlandsförlagda studier från minst 30 hp till minst 22,5 hp. Ärendets beredning Förslag till ändringar har tagits upp i ämnesgrupp, programråd, grundutbildningsråd och ledningsgrupp på akademi EST och med utbildningsledare, avdelningschef för språk och litteratur samt ämnesföreträdare på akademi UKK. Programsamordnare tog kontakt med utbildningsledare på akademi UKK under sommaren 2014 och programsamordnare och utbildningsledare vid EST och UKK hade ett möte i september Vid akademi UKK har utbildningsledare fört diskussioner med avdelningschef för språk och litteratur och akademichef. Vid ett möte i december 2014 deltog ämnesansvarig för företagsekonomi, programsamordnare, avdelningschef och utbildningsledare. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Avstämning har gjorts med examensenheten vid studentcentrum. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/antagningen, STC/examen. 128/267

133 Ärende 11 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2015/0325 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (3) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med önskemål om att revidera examensbeskrivningen för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring. Mälardalens högskola har rätt att utfärda kandidatexamen med huvudområdet företagsekonomi. Därtill finns också en inriktningsexamen inom företagsekonomi mot internationell marknadsföring, riktad till studenter som har läst det internationella marknadsföringsprogrammet vid MDH. Båda dessa är examensutgångar på internationella marknadsföringsprogrammet. Nuvarande lokala examenskrav för filosofie kandidatexamen med huvudområdet företagsekonomi: Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå. Nuvarande lokala examenskrav för filosofie kandidatexamen med huvudområdet företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring (beredningens fetmarkeringar): Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp varav - minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Inom huvudområdet ska minst 45 hp, inklusive examensarbetet, vara inom området marknadsföring. Dessutom ska ingå - minst 30 hp profilspråk och 129/267

134 Ärende 11 Bilaga 1 - minst en termins studier (30 hp) ska utgöras av utlandsförlagda studier. 2 (3) I kursfordringarna om 180 hp får ingå kurser på avancerad nivå motsvarande högst 15 hp. Student som fullgjort kursfordringar enligt preciseringar av obligatoriska kurser/moment inom internationella marknadsföringsprogrammet, 180 hp vid Mälardalens högskola uppfyller ovanstående krav. Akademin önskar ändra examenskraven för inriktningsexamen till att innefatta minst 15 hp profilspråk istället för minst 30 hp, samt minst 22,5 hp utlandsförlagda studier istället för minst 30 hp. Akademin önskar också göra förändringar i utbildningsplanen som bland annat innebär en minskning av språkkurser. Fakultetsnämnden behandlar detta som ett separat ärende. Akademins utgångspunkt för ändringen av examenskrav är att öka möjligheten för fler studenter att kunna ta ut en inriktningsexamen. Diskussionerna vid akademin har kretsat kring vad som faktiskt bör vara kärnan för inriktningsexamen jämfört med examen i företagsekonomi. Ämnesföreträdare, programsamordnare och avdelningschef är överens om att det centrala för inriktningsexamen är att studenten har haft delar av sin utbildning utomlands. Det har dock visat sig att många studenter av olika anledningar inte har möjlighet att slutföra 30 hp utlandsstudier även om de har planerat in en hel termins studier utomlands. Akademins bedömning är därför att det är rimligt att sänka kravet på antalet avklarade poäng i utlandsstudier till en omfattning som motsvarar huvuddelen av en termin, 22,5 hp. Förslaget till ändring av språkkrav, från 30 hp till 15 hp, motiverar akademin med att kravet för att få läsa utomlands på programmet är 15 hp i det språk man ska studera på. Utifrån detta menar akademin att det är rimligt att också examenskravet ändras till 15 hp språk så att alla studenter som har haft delar av sina studier utomlands också har en möjlighet att ta ut inriktningsexamen. Förslaget till ändring av examenskraven innefattar två delar: Sänkt krav på omfattning av utlandsstudier Sänkt krav på omfattning av språkstudier Akademin kommer med rimliga motiveringar till förändringarna, med utgångspunkt i vad som är kärnan i inriktningsexamen jämfört med kandidatexamen i företagsekonomi. Det kan finnas olika anledningar till att studenter inte lyckas slutföra 30 hp vid utlandsstudier, men det går åtminstone att konstatera att utlandsstudier ställer stora krav på en student när det gäller både språkkunskaper och att möta en annan studiemiljö och kultur. Att sätta som mål att slutföra åtminstone 22,5 hp för att få ut inriktningsexamen kan därmed tyckas vara 130/267

135 Ärende 11 Bilaga 1 ett rimligt krav. Studenten måste fortfarande slutföra övriga 7,5 hp för att nå terminsomfattningen på 30 hp, även om det skulle bli en kurs vid MDH. 3 (3) När det gäller omfattningen av språk motiverar akademin sänkningen med att språkkravet för examen bör motsvara det krav som ställs för att studenten ska vara behörig till utlandsstudier, vilket är 15 hp. Detta är ett rimligt resonemang enligt beredningen. Avstämning har gjorts med examensenheten på studentcentrum, som menar att ändringen bör omfatta alla studenter oavsett när man har påbörjat sin utbildning. Om det istället hade varit en skärpning av kraven hade övergångsregler formulerats, men när det handlar om en sänkning av kraven är det enligt examensenheten befogat att ändringen gäller utan övergångsregler. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att revidera examensbeskrivningen enligt akademins förslag. Tjänstemannaberedningens förslag till fakultetsnämnden är att revidera examensbeskrivningen för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring enligt akademins förslag. 131/267

136 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 12. Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet Diarienummer: /0413 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet (GKS02). Förändringarna föreslås gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt. Under vårterminen 2014 har ett utvecklingsarbete pågått vid akademi EST i syfte att revidera, utveckla och förbättra programmen inom ekonomi i enlighet med modell för framtagande av utbildningsutbud enligt VUB Ett av förslagen till förändring gäller språkkurser. Akademin önskar ta bort kurserna i tyska och engelska om 30 hp och ha kvar 15 hp i engelska. Fakultetsnämnden uppmanas att fästa särskild vikt vid detta förslag. Akademins övriga förslag till revideringar ligger i linje med de sammantagna bedömningar och utgångspunkter som akademin redogör för i sitt underlag, till exempel att anpassa målen till de internationella examensmålen och att införa corekurser. Förslag till beslut att uppdatera målen till att motsvara de nationella examensmålen för kandidatexamen att i årskurs 1 ersätta kursen Marknadsföring och informationsteknik, 7,5 hp med Projektledning, 7,5 hp att i årskurs 2 ändra namn på kurserna Marknadsföring B och B-uppsats och metod till Marknadsföring 2 och Uppsats och metod att i årskurs 2 ersätta kurserna Engelska 1, 30 hp, Tyska 1, 30 hp, Tyska 1 i Tyskland, 30 hp och Andra främmande språk, 30 hp med kursen Engelska, 15 hp och Design, 15 hp att i avsnitten innehåll och val inom programmet göra uppdateringar i texten utifrån ändringar i kursupplägget att därmed fastställa reviderad utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet att gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt att därutöver uppdra till akademi EST att återkomma med en rapport kring programmets framtida utveckling med särskilt fokus på samarbetet med akademi UKK och möjligheterna att studera språken engelska och tyska, senast till fakultetsnämndens sista möte Ärendets beredning Förslag till ändringar har tagits upp i ämnesgrupp, programråd, grundutbildningsråd och ledningsgrupp på EST och diskuterats med utbildningsledare, avdelningschef för språk och litteratur samt ämnesföreträdare på UKK. Programsamordnare tog kontakt med utbildningsledare på UKK under sommaren 2014 och programsamordnare och utbildningsledare vid EST och UKK hade ett möte i september Under perioden oktober till december 2014 har möjligheten att få in språk i programmet diskuterats i flera olika möten med deltagare både från EST och UKK. Ämnesansvarig för företagsekonomi har diskuterat med ämnesföreträdare för tyska respektive engelska. Vid UKK har utbildningsledare fört diskussioner med avdelningschef för språk och litteratur och akademichef. Vid ett möte i december 2014 där både examenskrav och språkinnehåll diskuterades deltog ämnesansvarig för företagsekonomi, programsamordnare, avdelningschef och utbildningsledare. 132/267

137 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Examensmatris Delges Akademichef EST och UKK, administrativ chef EST och UKK, utbildningsledare EST och UKK, STC/antagningen, STC/examen. 133/267

138 Ärende 12 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0413 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (5) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med önskemål om att revidera utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet (GKS02). Förändringarna föreslås gälla för utbildning som startar höstterminen 2015 och framåt. Då en del av revideringsförslagen hänger samman med akademins ansökan om att revidera examensbeskrivningen för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring, går revideringen av utbildningsplan vidare till fakultetsnämnden för beslut trots att utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har delegation att fatta beslut. Beslut om examensbeskrivningen bör föregå beslutet om revidering av utbildningsplanen. Under vårterminen 2014 har ett utvecklingsarbete pågått vid akademi EST i syfte att revidera, utveckla och förbättra utbildningsprogrammen inom ekonomi i enlighet med modell för framtagande av utbildningsutbud enligt VUB De behov av förbättringar som har identifierats sammantaget för samtliga program är: Öka samläsningen genom införande av så kallade core -kurser. Revidera upplägg av programmen för bättre genomströmning. Förtydliga möjligheten att studera till en examen i nationalekonomi. Öka anpassningen till studenternas arbetsmarknad. Uppdatera målen till att motsvara de nationella examensmålen för utbildningen. För internationella marknadsföringsprogrammet föreslår akademin följande förändringar: Uppdatera målen till att motsvara de nationella examensmålen för kandidatexamen. I årskurs 1 ta bort kursen Marknadsföring och informationsteknik, 7,5 hp och istället införa core -kursen Projektledning, 7,5 hp. I årskurs 2 uppdatera kursnamn på Marknadsföring B och B-uppsats och metod till Marknadsföring 2 och Uppsats och metod. 134/267

139 Ärende 12 Bilaga 1 I årskurs 2 lägga till kursen Design, 15 hp (ges av IDT). 2 (5) I årskurs 2 ändra språkkurser. Akademin önskar ta bort kurserna i tyska och engelska om 30 hp och ha kvar 15 hp i engelska. Akademin motiverar detta med att man vill flytta språkkurser från höstterminen till vårterminen i årskurs 2 för att språkstudierna ska ligga i nära anslutning till utbytesstudier i årskurs 3. Samtidigt flyttas ekonomikurserna från vårterminen till höstterminen för att möjliggöra samläsning med ekonomprogrammet. Under vårterminen finns dock i dagsläget inte fler kurstillfällen i språk och akademi UKK kan inte heller garantera att de framöver har möjlighet att erbjuda fler kurstillfällen under vårterminen. Akademi EST har för avsikt att göra en avstämning från år till år och lägga till eventuella möjliga val av andra språkkurser i programschemat då det är möjligt att erbjuda detta. I avsnitten innehåll och val inom programmet göra uppdateringar i texten för att anpassa till kursändringarna. Flera av de förslag till ändringar som framförs ligger i linje med de sammantagna bedömningar och utgångspunkter som akademin redogör för i sitt underlag, till exempel att anpassa målen till de nationella examensmålen och att införa core-kurser. Något som sticker ut bland akademins förslag till förändringar är minskningen av språkkurser. I befintlig utbildningsplan finns valmöjlighet att läsa 30 hp engelska, tyska eller annat språk. Studenten väljer en av följande kurser (profilspråk) under höstterminen i årskurs 2: Engelska 1, 30 hp Tyska 1, 30 hp Tyska 1 i Tyskland, 30 hp Andra främmande språk, 30 hp Vid MDH ges enbart kurserna i engelska och tyska. Om en student vill läsa ett annat språk hänvisas till annat lärosäte. Akademin vill ta bort samtliga av dessa kurser och istället införa Engelska, 15 hp samt Design, 15 hp. Det huvudsakliga motivet beskrivs som att det i dagsläget inte finns tillräckligt många kurstillfällen i tyska och engelska att erbjuda studenter under vårterminen, eftersom akademi UKK har förlagt dessa kurstillfällen till höstterminen. Samtidigt vill akademin ändra examenskraven för kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning mot internationell marknadsföring, att innefatta minst 15 hp profilspråk istället för minst 30 hp, samt minst 22,5 hp utlandsförlagda studier istället för minst 30 hp. Detta behandlas av fakultetsnämnden som ett separat ärende. 135/267

140 !"#! Förslaget innebär att kurserna i tyska tas bort. Detta går i direkt motsatt riktning mot den utredning om tyska som tidigare har behandlats av fakultetsnämnden (MDH /14), då nämnden föreslog rektor att uppdra till akademierna IDT och EST att tillsammans med akademi UKK arbeta fram förslag på hur tyska kan infogas i ekonomi- och ingenjörsprogrammen. Ärende 12 Bilaga 1 3 (5) Akademi EST har inlett diskussioner med akademi UKK om hur tyska bäst ska kunna erbjudas och marknadsföras för studenter på programmet, utifrån den utredning som har gjorts och det följduppdrag som ges i VUB En möjlig lösning som har kommit upp är att erbjuda ett speciellt intag till programmet med inriktning mot tyska, men det är något som behöver utredas ytterligare innan ett konkret förslag tas fram. En ytterligare kommentar till detta är att språkinslagen i programmet benämns som profilspråk. Om man ska kunna tala om ett profilspråk bör det rimligtvis finnas minst två språk att välja mellan. Enligt $%!&##'!&#( akademi EST väljer många studenter redan idag att läsa språkkurser på andra lärosäten, dock har de inte hunnit ta fram exakta siffror på detta. Få studenter på internationella marknadsföringsprogrammet väljer tyska på MDH (1 ht14, 2 ht13, 0 ht12). Fler studenter läser engelska (37 studenter motsvarande 69% ht12, 23 studenter motsvarande 38% ht13, 36 studenter motsvarande 68% ht14). Under höstterminerna 2012 och 2013 erbjöds även kurser i franska och spanska. I marknadsföringen av programmet lyfts språkstudier fram som en viktig del av programmet och i programkatalogen för utbildning 2015/2016 står det: Språkstudier är en viktig del av programmet. Många av kurserna inom företagsekonomi ges redan på engelska, vilket gör att du som student får träna att läsa, skriva och presentera på engelska under programmets gång. Under en termin ges du möjlighet att fördjupa dig i engelska eller ett annat språk du vill studera. Språkkompetens utöver engelska ger dig en stor konkurrensfördel när du söker jobb på den internationella marknaden. Av denna beskrivning kan en potentiell student få förväntningar både på språkstudiernas omfattning och på möjligheten att läsa annat språk än engelska vid MDH. Språkkurserna ligger visserligen utanför huvudområdet för examen (företagsekonomi), men bör ändå betraktas som centrala för programmet som helhet. Akademin kan inte garantera att studenter ges möjlighet att läsa ytterligare språk, men betonar att man kommer att arbeta hårt för att kunna ge studenterna det som utlovas i katalogen och hitta andra lösningar, exempelvis har diskussioner förts med Linnéuniversitetet om ett eventuellt samarbete. Det är dock oklart hur detta samarbete ser ut i nuläget och inga konkreta förslag finns för vad man skulle kunna erbjuda studenterna. 136/267

141 )'&* Utgångspunkten i ändringen av språkkurser är att akademin vill förlägga språk till termin 4 (vår) istället för termin 3 (höst). En anledning är att några kurser inom företagsekonomi behöver förläggas så att de kan samläsas med ekonomprogrammet under termin 3 och därmed behöver språkkurserna flyttas från termin 3 till termin 4. En annan anledning är att språkkurserna ska ligga i närmare anslutning till utlandsstudier i årskurs 3. Språkkurser på MDH ges vid akademi UKK och i detta fall samläser studenter på internationella marknadsföringsprogrammet med studenter på kandidatprogrammet i språk och humaniora. Upplägget som UKK har valt för kurstillfällen i språk inom ramen för kandidatprogrammet i språk och humaniora stämmer inte överens med det förslag på upplägg som EST har för kurstillfällen på internationella marknadsföringsprogrammet. UKK ger språkkurserna på höstterminen, inte på vårterminen som EST önskar. En reflektion utifrån akademins motiveringar och resonemang är att diskussionerna mellan akademierna EST och UKK borde ha föregått förslaget till förändringar i internationella marknadsföringsprogrammet för att i god tid kunna hitta bästa möjliga lösning för kommande studenter. Det som i förslaget garanteras inom ramen för programmet när det gäller språk är 15 hp engelska, vilket är att jämföra med den text som står i programkatalogen där språkdelen i +,*'-.&'%%&*#*! programmet betonas, både var gäller omfattning och val av språk. De diskussioner som har förts mellan akademierna verkar ha påbörjats under hösten 2014, vilket kan tyckas vara en kort tid att diskutera dessa ändringsförslag då de innefattar samläsning med andra program, planering av kurstillfällen och dessutom borde påverka formuleringarna i programkatalogen. Ärende 12 Bilaga 1 4 (5) En jämförelse med liknande kandidatprogram på andra lärosäten visar att tyngdpunkten på det internationella i utbildningen handlar om utlandsstudier, vilket också akademi EST betonar. Vid Linnéuniversitetets kandidatprogram International Sales and Marketing / 0 1 ingår 7,5 hp språk och en termins utlandsstudier. Internationella marknadsföringsprogrammet vid Högskolan i Halmstad innehåller inga språkstudier och en termins studier utomlands. Ekonomprogrammet Internationellt företagande och marknadsföring vid Högskolan Kristianstad innehåller 15 hp språk och en till två terminers utbytesstudier. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari Utskottet föreslår nämnden att genomföra de ändringar som akademin önskar för programmet, men efterlyser också en återkoppling från akademi EST vid utskottets sista möte 2015, gällande programmets framtida utveckling med särskilt fokus på samarbetet med akademi UKK och möjligheterna att studera språken engelska och tyska. 137/267

142 Ärende 12 Bilaga 1 När det gäller förändringar för programmets språkkurser bör fakultetsnämnden överväga om detta är förenligt med programmets kärna och om det fortsättningsvis skulle vara möjligt att leva upp till den beskrivning av programmet som ges i marknadsföring, framför allt i programkatalogen för 2015/2016. I övrigt är beredningens rekommendation till nämnden att revidera utbildningsplanen enligt akademins förslag. 5 (5) 138/267

143 Ärende 12 Bilaga 2 Bilaga till examensmatrisen för de ekonomiinriktade programmen Förklaringar till värdena i matriserna för Ekonomprogrammet, Internationella Marknadsföringsprogrammet och International Business Management. I examensmatrisen har vi valt beskriva uppfyllandet av utbildningsplanens mål i respektive kurs utifrån progression och kvantitet i varje kurs. Nivån anger den nivå av progression som kursen har. Vi har utgått ifrån den nivågradering som känns mest naturlig för oss A -, B-, C- och D nivå. Vi har valt att använda samtliga, dvs även D-nivån, eftersom graderingen även ska kunna användas på magister-/masterprogrammen. A - Grundläggande nivå B - Tillämpad C - Fördjupning D - Avancerad Siffervärdet anger kvantiteten av inslag i varje kurs. 0 Inga inslag eller examination 1 Begränsat innehåll. Finns i kurslitteraturen, nämns vid föreläsningar och examineras i liten uträckning. 2 Delmoment. Är schemalagd aktivitet/er inom området. Diskuteras på kursens aktiviteter, ingår i kurslitteraturen och examineras delvis. 3 Omfattande eller centralt för kursen. Har ett genomgående/stort inslag i kursen och är en betydande del av examinationen 139/267

144 :7 7 G JKW GT PAO PAO JKW J E E a E E DSMC T X T WKSF TJO Ärende 12 Bilaga 2 ;86 <,=- 456> <,=-,?:6 3456> '(")*+,-!" #$%&./ ;<= BCD EFG HIFJK LMCJ LKNAO PQRSJ THU VJUFCAW FJK QRSW HDK TJ RLKZ VKZG TJ FJK QRSW HDK TWMC TVFD TAO PJ FJKJ HXKC QBS XFD PU TJAW QRSW HDK TFCAWPMGM FCJ FLTAWLMCJ FJK QRSW HDK TFXUC TFQFUSKJ FTYU XAWS HXU TQRSM LKNUCJSA VFJKW PAGKG] TUS VFDKSU LMCJ LKNAO PK TM TGUO LVKJ FCLAWNU PMGM XAWS HXU TQRSM BS XUSKAO PLS FTFJ LTA VLKSU VUGKC [BVGJ TBC XFD TFXUC LS FQTVFD TSU XAD RSK QRSAO PXFJ QAS XSKJ QRSK TJ TYFVXC FCDUCD RSKYU PBVU TAO PAWW TUCJ\ TYFVXC FCDUCZ YUDS FNU TLMCJ FC QASWK FUCNSA YVUWJ TBVC FCD TFQFUSKZQASWM LM TUSK FC QASWK TFACZNSA [BVGJ TBC XFD TKS TKFCAW XRWC FCDKSWU XPBCJ]C FJ LASJKCJGKS QRSPMS LKNAWAWS HXU TJGU TK TLS FTFJ LTXFJ LM TUSKQRSU VUSKAO PVRJKNSA YVUWAO PVRJC FCDKS FXFK VADWU TAWS HXUJAWM TFVSU VUGKC TKGU XUCKCG BC XJZ QS HDUJ TBVC FCDKSAO YVUWJKW TK TDUCAW XA VFLKDSMNUSZ TYFVXC FCDUCKGJUS\ TUCJ LKN VFDKZJKW PBVU VFDKAO PU TFJ LKKJNU LTUSZ QRSKMND FQTUS FCAWD FGCK TFXJSKWKSZ TUCJ VFDKDSMC XZ LMCJ LKNAW VJUSZ TFVBWN VFDKWU TA XUS FCAWAWS FTMK TFACUSZ HXU TZ QRS X[MNC FCD FCAWC HDAC VKGAWS HXU TJKW TAS FUC TUS FCDAWK LTMU VKQASJ LC FCDJ QS HDASMCJ LKN FCAW BWCU TS FTFJ LTBC LKC YVUWK TFJUSK LK XUW LAWMC FLK TFAC ^[BVGJ TBC XFD PU TU XRWC FCD TFJ LKAO PJKW PBVU VFDKKJNU CJ FLTAWUDU TYU PAGKGLAWNU LTUS TUCJ Z XLMSJ RSU TKDJU LACAW FZ@SA [U LTVU XC FCD@USJAC VFD LAC TK LTAO PJAO FK VN HGUS LKC FWKS LCK XJ QRS FCD Z_` ^USG FOUWKCKDUWUCbPU C TUSCK TFACK VFJK TFACNSAOUJA QOAWNKC FUJ Z Z Z cks LCK XJ QRS FCD dnjk TJAO PWU TA CDU VJ LK UJ FDC C TUSCK TFACU VTQRSU TKDKC XU C TUDSUSK XLAWMC FLK TFAC ckckduwuc TFWM VTFCK TFACU VK QRSU TKD C TUSCK TFACK VWKS LU TFCD^TSK TUD FUSZ LCK XJ QRS FCDAO PWKCKDUWUC KC XFXK TMNJK TJ FQRSU TKDJU LACAW e SMC XVBDKC XUC FG He bfvbwnk XC FG He RS X[MNK XC FG He GKCOUSK XC FG H e CDK FCJ VKD UDS BCJK TFCU PHV e eu VWAWUC TZ PUWK VKD XK LTFG FTU e fw QK TKC XU gouc TSK VTQRS LMSJUC 140/267

145 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 13. Ansökan om att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Diarienummer: 2015/0123 Handläggare: Julia McNamara Föredragande: Julia McNamara Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen. Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Beslutspromemorian lyfter fram ett antal dilemman och frågeställningar, bland annat ämnets betydelse på MDH och dess koppling till utbildningsområde. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015 och beslutade att föreslå fakultetsnämnden att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation och att EST ska vara ämnets värdakademi. Förslag till beslut att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå att utse akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) till ämnets värdakademi. Ärendets beredning Förslaget har tagits fram inom den arbetsgrupp på akademi EST som arbetar med framtagandet av ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari 2015, då representanter från akademi EST var adjungerade. Ärendet har beretts av handläggare vid utbildnings- och forskningssektionen. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademins ansökan om att inrätta ämnet Delges Akademichef EST, administrativ chef EST, utbildningsledare EST, STC/Ladok, STC/examen. 141/267

146 Ärende 13 Bilaga 1 Fakultetsnämnden 1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2015/0123 Besluts-PM Handläggare Julia McNamara 1 (6) Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 27 oktober 2014 inkommit med en ansökan om att inrätta industriell ekonomi och organisation som ämne inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt rektors delegationsordning (MDH /13) har fakultetsnämnden att fatta beslut om inrättande och avveckling av ämnen. Ansökan har sin bakgrund i det utvecklingsarbete som akademin bedriver för att revidera examenskraven för högskolans civilingenjörsexamen i industriell ekonomi samt att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. För att förstå akademins önskemål om att inrätta ett nytt ämne, kan det sättas in i ett sammanhang av de andra klassificeringar som görs för en kurs. En kurs kan räknas inom ett eller flera huvudområden för en generell examen eller en konstnärlig examen (enligt 2007 års examensordning). För en kurs som ingår enbart i yrkesexamen anges inte huvudområde. Högskolans huvudområden för generella och konstnärliga examina finns beskrivna i den lokala examensordningen (MDH /14). Utbildningsområden utgör indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och är nationellt fastställda (t.ex. VÅ för vårdområdet, TE för tekniska området). Det finns inga tydliga nationella riktlinjer för klassificering av kurser, utan lärosätena beslutar själva hur de egna kurserna ska klassificeras. Dock finns en huvudsaklig princip som handlar om att klassificeringen ska utgå från kursens ämnesinnehåll. Detta finns angivet exempelvis i regeringens proposition Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 199/93:169), i Högskoleverkets Uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) samt i regeringens regleringsbrev som ges årligen till högskolor och universitet. 142/267

147 ! "" Högskoleverket #$$ och SCB har gjort en gruppering av ämnen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ämnesgrupperna finns beskrivna på Universitetskanslersämbetets webbplats. Kursens tillhörighet i en ämnesgrupp avgörs av kursens innehåll. Industriell ekonomi och organisation finns med i denna ämneslista som ämnesgrupp inom ämnesområdet teknik. Det är alltså möjligt att välja industriell ekonomi och organisation som ämnesgrupp vid inrättandet av en kurs. Ärende 13 Bilaga 1 2 (6) För högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar används i högskoleförordningens examensbeskrivningar begreppet teknikområde. Med teknikområde avses området för specialisering för högskoleingenjörsexamen eller civilingenjörsexamen, till exempel robotik, energiteknik eller industriell ekonomi. Det finns i högskoleförordningen inget krav på ett visst antal poäng! inom det aktuella teknikområdet, men det finns målformuleringar som till exempel visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. En kurs klassificeras inte inom ett teknikområde, utan det är snarare en rubricering av en examen och ett program, som i sin tur består av en samling kurser som tillsammans uppfyller de nationella examensmålen. I Högskoleverkets Begreppsmanual för uppföljning av högskolan (Högskoleverket, 2008) definieras ämne som ett avgränsat kunskapsområde med egen benämning. Begreppet ämne kopplat till examen tillämpas inte i gällande examensordning som i tidigare examensordning, där man talade om huvudämne för examen. Det finns därmed inte längre några nationella krav på att en kurs formellt sett ska tillhöra ett ämne. Utifrån 1993 års examensordning fastställde varje lärosäte ämnen för kandidat- och magisterexamen, och det är dessa ämnen som på MDH lever kvar, men i en annan betydelse än examensgrundande. Ämne är, till skillnad från ämnesgrupp, en klassificering som görs lokalt vid MDH. I en kursplan syns ämnestillhörigheten enbart i form av det kurskodsprefix som varje kurs har. Kurskodsprefixet består av tre bokstäver, exempelvis ERA för energiteknik och FOA för företagsekonomi. Prefixet följs av ett tvåsiffrigt löpnummer, som tillsammans bildar kurskoden. I övrigt finns det inte angivet i kursplanen vilket ämne kursen tillhör i form av någon särskild rubrik. En betydelse som ämnestillhörigheten har vid MDH är att det i en utbildningsplan tydliggör vilket innehåll kursen har i det fall den inte tillhör något huvudområde för en generell eller konstnärlig examen. I utbildningsplaner för utbildning som leder till generell eller konstnärlig examen listas alla kurser under huvudområde, medan kurser inom yrkesutbildningar och som saknar huvudområde istället listas under ämnestillhörighet. Även i MDH:s lokala examenskrav för respektive examen syns ämnestillhörigheten, då högskolans examenskrav för ingenjörsutbildningar är specificerade utifrån att man ska ha läst ett visst antal poäng inom olika ämnen. 143/267

148 ! % & &' ( )*++ I akademins ansökan finns det redogjort för det tänkta ämnets definition och innehåll, närliggande ämnen, möjligt kursutbud, lärarresurser och en omvärldsanalys. Ärende 13 Bilaga 1 3 (6) Akademin beskriver ämnet industriell ekonomi och organisation som ett brett kunskapsområde omfattande den del av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera och förändra industriella/tekniska verksamheter och pekar vidare på flera exempel som visar att industriell ekonomi är ett eget område, utanför både andra ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen. Sammanfattningsvis beskrivs ämnet som utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller för:, - teknikbaserade verksamheter eller system, teknikutveckling och teknikimplementering, realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller utformning och implementering av arbetsmetoder och arbetsmodeller genom användning av teknik. Akademin redogör i sin ansökan för vilka kurser som är tänkta att tillhöra ämnet industriell ekonomi och organisation. Ämnet är främst avsett för kurser inom det nya civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi, men även andra ingenjörsutbildningar. Akademin beskriver att det finns nära koppling till andra ämnen, främst företagsekonomi, nationalekonomi och innovationsteknik. Akademin menar vidare att det öppnar för samordningsvinster vad gäller till exempel en bredare kompetensbas, som skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen. Det huvudsakliga motivet för ämnets inrättande är enligt akademin att lättare kunna särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. I dagsläget har de kurser som enligt akademin borde kunna tillhöra ämnet.-)/ industriell 00- ekonomi och organisation - sin hemvist i andra ämnen, främst företagsekonomi och energiteknik. Detta innebär i praktiken att kursen återfinns under denna rubrik i utbildningsplaner, att den har ett särskilt kurskodsprefix samt att den kan räknas samman med andra kurser inom ämnet och ingå som del av ett krav för en yrkesexamen i högskolans lokala examensordning. Akademin menar att det är viktigt att gentemot studenterna tydliggöra vad som särskiljer olika program från varandra. Akademin menar att inrättandet av industriell ekonomi och organisation som ämne skulle skapa tydlighet gentemot andra lärosäten, där det sedan länge är etablerat. I sin ansökan har akademin sammanställt andra lärosätens hållning till industriell ekonomi och organisation som ämne, huvudområde samt även hur examenskrav för civilingenjörsexamen är formulerade. 144/267

149 12 2' 3 $*+0 0"00- - Utifrån sin jämförelse med andra lärosäten har akademin dragit slutsatsen att ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller liknande finns på de flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i industriell ekonomi. Ärende 13 Bilaga 1 4 (6) Beredningens tolkning av denna sammanställning är något annorlunda. Några av lärosätena (BTH, Chalmers, KaU, KTH, LiU) verkar ha industriell ekonomi inrättat som huvudområde, men i princip inget lärosäte har industriell ekonomi inrättat som ämne och frågan är om man vid dessa lärosäten över huvud taget anger ämne för kurser i den bemärkelse som MDH gör. Att ha ett huvudområde innebär att lärosätet också har en generell examen (kandidatexamen och/eller masterexamen) inrättad inom detta huvudområde. MDH har ingen generell examen inrättad inom industriell ekonomi och kan därmed inte heller ange huvudområde industriell ekonomi för en kurs. Tidigare har masterexamen i industriell ekonomi och organisation (med olika inriktningar) funnits inrättad vid MDH, men fakultetsnämnden fattade den 29 mars 2012 beslut om avveckling. Däremot verkar industriell ekonomi och organisation anges som ämnesgrupp i de flesta fall enligt akademins sammanställning. Vidare visar akademins sammanställning att det i lärosätenas lokala examenskrav för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi sällan anges specifika krav på! poäng inom 4 olika )/ ämnesområden, "0*+50 utan snarare att man $ ska ha läst kurserna inom programmet, ibland med vissa specialiseringar eller profiler. I MDH:s lokala examenskrav för civilingenjörsexamina (och högskoleingenjörsexamina) anges istället detaljerade krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. Totalt sett beskriver dessa krav i princip upplägget på programmet, men utelämnar i de flesta fall ett antal kurser som inte är nödvändiga för examen. Akademin motiverar ett inrättande av ämnet främst med att kunna särskilja kurser som ges inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar, från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet med mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Utifrån den struktur som högskolan har med lokala ämnen som inrättas av fakultetsnämnden kan detta vara ett rimligt argument, särskilt utifrån den beskrivning som akademin gör av ämnet, det vill säga att det är ett eget kunskapsområde utanför både andra ingenjörsämnen och rent ekonomiska ämnen. Ett eventuellt inrättande av ämnet kan betraktas som en del av det upplägg som högskolan har i form av relativt detaljerade examenskrav för ingenjörsutbildningar, med krav på ett visst antal poäng inom olika ämnen. I övrigt syns inte ämnestillhörigheten i kursplanen, utan enbart som ämnesrubrik i utbildningsplanen samt som ett prefix i kurskoden. Ett inrättande av ämnet skulle troligtvis tydliggöra kursernas innehåll i utbildningsplan och i examensbeskrivning, men frågan är om det egentligen har någon avgörande betydelse för kvaliteten på utbildningen och examen. 145/267

150 Ärende 13 Bilaga 1! $"" Ett alternativ skulle kunna vara att utgå från förordningens begrepp teknikområde, som för civilingenjörsexamen i industriell ekonomi är industriell ekonomi och tydligare beskriva detta i termer av innehållslig kvalitet. Detta skulle möjligtvis kräva en mer generellt hållen examensbeskrivning, mer lik de som andra lärosäten uppvisar, i termer av att ha läst kurserna enligt utbildningsplanen. 5 (6) Den huvudsakliga principen som gäller nationellt för klassificering av kurs till utbildningsområde är att utgångspunkten ska vara kursens ämnesinnehåll. Det handlar alltså nödvändigtvis inte om kursens ämnestillhörighet, utan snarare om kursens ämnesmässiga innehåll. Högskoleverket understryker i sin Uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor (Högskoleverkets rapportserie 2012:25 R) att kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför klassificeras till olika utbildningsområden. Det finns därmed ingen självklar koppling mellan kursens ämnestillhörighet och ett visst utbildningsområde. I rapporten framgår vidare att de lärosäten som deltog i Högskoleverkets seminarier om kursklassificering i de flesta fall klassificerar kurser med utgångspunkt i kursplanen, det vill säga innehållet i kursen i form av exempelvis lärandemål och kurslitteratur. I MDH:s Riktlinjer för klassificering av kurser med avseende på utbildningsområde (MDH /10) anges däremot att klassificering med avseende på utbildningsområde normalt styrs av det ämnet som kursen tillhör. Vidare står ämnen inrättas av fakultetsnämnden och att ett beslut om inrättande också inkluderar till vilket utbildningsområde kurser i ämnet normalt ska klassas. Beredningens reflektion är att MDH:s lokala riktlinjer för kursklassificering inte ligger i linje med den nationella principen om kursinnehåll och att ta ställning utifrån kursens innehåll, lärandemål och kurslitteratur. Utifrån det perspektivet bör ett eventuellt inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation inte heller inkludera en koppling till utbildningsområde. Beslut om utbildningsområde i samband med att en kurs inrättas bör snarare fattas utifrån kursens ämnesmässiga innehåll. Med utgångspunkt i högskolans riktlinjer som betonar en kurs ämnestillhörighet 6& &&& ( snarare än dess ämnesinnehåll, finns en risk för att kurser inom ämnet industriell ekonomi och organisation klassificeras till ett enda utbildningsområde, exempelvis teknik som har en relativt hög ersättningsnivå jämfört med flera andra utbildningsområden. Med utgångspunkt i nationella principer och skrivelser skulle det snarare kunna vara så att kurser inom industriell ekonomi och organisation klassificeras till olika utbildningsområden, beroende på innehåll. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå behandlade ärendet vid sitt möte den 28 januari Utbildningsledare Eva Thorin och universitetslektor Anette Hallin från akademi EST var adjungerade i ärendet och svarade på ledamöternas frågor. De frågor som framför allt berördes var ämnets definition samt kopplingen till utbildningsområde. Utskottet föreslår fakultetsnämnden att inrätta ämnet. 146/267

151 ( &( Ärende 13 Bilaga 1 Beredningens förslag till fakultetsnämnden är att inrätta ämnet industriell ekonomi och organisation inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och att EST ska vara ämnets värdakademi. Ingen direkt koppling till utbildningsområde bör göras, då kurser inom ett och samma ämne kan ha olika ämnesinnehåll och därför klassificeras till olika utbildningsområden. 6 (6) 147/267

152 Ärende 13 Bilaga 2 Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (8) Handläggare Eva Thorin Lucia Crevani Fakultetsnämnden Akademin EST vill härmed ansöka om att inrätta Industriell ekonomi och organisation som grundutbildningsämne för kurser inom framförallt civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi men även andra ingenjörsutbildningar. Syftet med grundutbildningsämnet är idag att utbilda ingenjörer som kan bidra till att lösa komplexa tekniska, ekonomiska och sociala problem. Ämnet etablerades i Sverige 1912 när överingenjören vid AB Separator, Erik August Forsberg, utnämndes till speciallärare i ämnet vid KTH. Denna tradition av industriell ekonomi och organisation som ett basämne vid en teknisk fakultet har styrt utformning, inriktning och tillämpning av forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation som redan är en integrerad del i den tekniska forskarutbildningen vid MDH. Det som saknas är ett grundutbildningsämne. Grundutbildningsämnet är brett och omfattar kunskapsbildning om den delen av ingenjörernas arbetspraktik som är kopplad till hur man kan utforma, modellera, och förändra industriella/tekniska verksamheter. Med tiden har ingenjörernas arbetspraktik förändrats till att omfatta mer än traditionella tillverkande industrier, och därmed expanderat till t.ex. den numera dominerande tjänstelogiken, men det som förblir centralt för ämnet är att verksamheten och dess tekniska innehåll är en integrerad del av kunskapsbildningen. Som ett av många möjliga exempel kan nämnas de modeller för nya tjänster där det affärsmässiga och det tekniska inte går att separera, dvs. där ny teknik kan möjliggöra en ny modell som bara kan skapas om man har förståelse för den affärsmässiga och den organisatoriska dimensionen. Eller, för att nämna ett annat exempel, det förändringsarbete som har både med införande av ny teknik och av ny arbetspraktik att göra. Sådana områden faller utanför gränserna för både övriga ingenjörsämnen och rent ekonomiska grundutbildningsämnen. 148/267

153 Ärende 13 Bilaga 2 2 (8) Logiken i många av de modeller och metoder som karakteriserar ämnet, och som ständigt utvecklas i takt med att de blir kritiserade, härrör från tankesätt som präglar discipliner som maskinteknik eller datavetenskap. Dessa modeller och metoder innebär att industriell ekonomi och organisation kännetecknas av ett specifikt systemsynsätt. Ämnet är på så sätt interdisciplinärt till sin natur och har ett fokus på tillämpad kunskap, vilket erbjuder studenterna en annan typ av förståelse och färdigheter än vad de kan utveckla genom mer abstrakta och generella ämnesområden som företagsekonomi och nationalekonomi. Detta blir möjligt tack vare att studenterna även besitter djupa tekniska kunskaper (inom till exempel datavetenskap, produktrealisering eller energisystem), som kan integreras i analyser av konkreta industriella verksamheter eller industriella system. Verksamheten, och dess praktik, är därför inte en kontext för kunskapsbildning utan en integrerad del av själva kunskapsbildningen. Ämnet kan således sammanfattas i termer av utformning och implementering av arbetsmetoder och -modeller för: teknikbaserade verksamheter eller system, teknikutveckling och implementering, realisering av tekniskt kunnande i innovativa verksamheter eller, utformning och implementering av arbetsmetoder och modeller genom användning av teknik. För att studenterna ska kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper och utveckla nämnda färdigheter krävs en pedagogik som anpassas till teknikrelaterade yrkesverksamheter och därmed fokuserar på görandet och realiserandet. Täta inlämningar, mycket projektbaserat arbete, modellering, analys och handlingsförslag kring verklighetsförankrade case, nära kontakt med industrin samt simuleringar/beräkningar är exempel på pedagogiska metoder som används i utbildningen. Genom sin interdisciplinära karaktär har ämnet industriell ekonomi och organisation av naturliga skäl en nära koppling till andra grundutbildningsämnen vid MDH. Främst gäller detta ämnena företagsekonomi, nationalekonomi vid EST och innovationsteknik vid IDT. Detta öppnar för samordningsvinster vad gäller t.ex. en bredare kompetensbas vilken därmed skapar förutsättningar för en högre kvalitet på undervisningen. Inrättande av ämnet industriell ekonomi och organisation kommer göra det lättare att särskilja kurser som ges inom Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och andra ingenjörsutbildningar från kurser som ges inom program tillhörande ekonomiområdet vilka har mer renodlad företagsekonomisk eller nationalekonomisk karaktär. Poängen med detta är att bli tydligare gentemot studenterna som går de olika programmen om hur kurserna är en del av respektive program. Innehåll i både program och kurser blir nämligen mer särpräglade då de byggs utifrån skilda 149/267

154 Ärende 13 Bilaga 2 ämnesbeskrivningar. Därigenom blir det lättare för studenterna att bättre förstå innehållet i och upplägget för kurserna, vilket skiljer sig åt mellan programmen. Kopplingen till övriga kurser i respektive program blir också tydligare än i nuvarande utformningen, där Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi blandar ingenjörsämnen med företagsekonomi. 3 (8) En central poäng är också att vi genom inrättandet av ämnet industriell ekonomi och organisation skulle skapa tydlighet kring Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och dess innehåll gentemot övriga lärosäten, där ämnet sedan länge är etablerat. Slutligen, skapar inrättande av ämnet även tydlighet i relationen till Innovationsteknik, som också har tekniska drag och interdisciplinär karaktär, men med ett snävare fokus. Detta möjliggör inte bara klarhet kring profilering av Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi respektive Innovationsprogrammet, utan också större möjlighet till samarbete mellan dessa program genom att det blir tydligt hur de två ämnen kan komplettera varandra. Kursutbudet inom det förslag för ett nytt Civilingenjörsprogram i industriell ekonomi som kommer att lämnas in till fakultetsnämnden under hösten 2014 innehåller följande kurser inom ämnet: Introduktion till industriell ekonomi, 7,5 HP, G1N Teknik och samhälle, 7,5 HP, G1N Global operations management, 7,5 HP, G1F Industriell marknadsföring, 7,5 HP, G1F Styrning och finansiering av industriella verksamheter, 7,5 HP, G1F Organisation: form och funktion, 7,5 HP, G1F Industrial economics, 7,5 HP, A1N Industriell förnyelse: möjligheter och utmaningar, A1N Ledning av industriellt förändringsarbete, 7,5, A1N Det nya programmet innehåller även några integrationskurser, där ett av de ämne som kommer att integreras är industriell ekonomi och organisation. Det handlar om följande kurser: Att leda och arbeta i projekt, 7,5 HP, G1N Hållbar utveckling, 7,5 HP, G1N Självständigt arbete inom industriell ekonomi, 15 HP, G2F Vetenskaplig metod för industriell ekonomi, 7, 5 HP, A1N 150/267

155 Ärende 13 Bilaga 2 Teknikbaserat socialt entreprenörskap/innovation, 15 HP, A1F Slutligen kommer även kurser som erbjuds idag till andra ingenjörsprogram i form av företagsekonomikurser att omarbetas och tydligt kopplas till industriell ekonomi och organisation och därmed ges som kurser i detta ämne. Det handlar till exempel om Produktionsekonomi 1 och 2, kurser föreslagna i det reviderade Produktion och Produktdesign programmet (ansökan har lämnats in till fakultetsnämnden under våren 2014). 4 (8) Tabell 1 innehåller den planerade bemanningen (EST) för kurser inom ämnet och för integrationskurserna där ämnet samspelar med andra tekniska ämne. Största delen av personalen är disputerad och tillsvidareanställda. Stor vikt läggs på kontinuerlig pedagogisk utveckling vid EST. Tabell 1. Lärarresurser Namn akademisk titel typ av anställning Anställningens omfattning i procent uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kurs Anette Hallin Lektor tillsvidare 100% 10% Att leda och arbeta i projekt Anette Hallin Lektor tillsvidare 100% 26% Examensarbete Angelina Sundström Adjunkt tillsvidare 100% 14% Introduktion till Industriell Ekonomi Angelina Sundström Adjunkt tillsvidare 100% 14% Global Operations Management Cecilia Lindh Lektor tillsvidare 100% 5% Examensarbete Christos Papahristodoulou Lektor tillsvidare 100% 28% Industrial economics Esbjörn Segelod Professor tillsvidare 100% 1% Fredrik Jeanson Doktorand visstidsanst. 100% 14% Johan Grinbergs Lektor tillsvidare 100% 14% Jonas Truedsson Adjunkt tillsvidare 100% 14% Global Operations Management Styrning och finasiering av industriella verksamheter Organisation: form och funktion Styrning och finasiering av industriella verksamheter 151/267

156 Ärende 13 Bilaga 2 Namn akademisk titel typ av anställning Anställningens omfattning i procent uppskattad tid inom programmet, % av anställning Kurs 5 (8) Lennart Haglund Licenciat visstidsanst. 100% 14% Introduktion till Industriell Ekonomi Lennart Haglund Licentiat visstidsanst. 100% 14% Industriell marknadsföring Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 10% Teknik och samhälle Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 3% Lucia Crevani Lektor tillsvidare 40% 20% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 14% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 3% Magnus Hoppe Lektor tillsvidare 100% 8% Ledning av industriellt förändringsarbete Industriell Förnyelse: möjligheter och utmaningar Organisation: form och funktion Ledning av industriellt förändringsarbete Industriell Förnyelse: möjligheter och utmaningar Magnus Linderström Lektor tillsvidare 100% 14% Teknik och samhälle Magnus Linderström Lektor tillsvidare 100% 6% Hållbar utveckling Peter Dobers Professor tillsvidare 100% 4% Hållbar utveckling Peter Ekman Lektor tillsvidare 100% 1% Industriell marknadsföring Peter Ekman Lektor tillsvidare 100% 5% examensarbete Sikander Khan Lektor tillsvidare 100% 5% examensarbete Toon Larsson Adjunkt tillsvidare 100% 12% Global Operations Management Toon Larsson Adjunkt tillsvidare 100% 13% Industriell marknadsföring Ulf Andersson Professor tillsvidare 100% 1% Global Operations Management 152/267

157 Ämnet utgör ett av de centrala ämnena inom det nya Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. Programmet är ett civilingenjörsprogram vars teknikområde definieras som bestående av ämnena industriell ekonomi och organisation, tillämpad matematik, fysik, miljövetenskap, innovationsteknik samt ett av följande ämnen: datavetenskap, produkt- och processutveckling, energiteknik. En sådan definition är i linje med UKÄs bedömargrupps uttalande om program inom kluster Industriell ekonomi som offentliggjordes under hösten 2013 och som understryker hur huvudområdet industriell ekonomi baseras på en kombination av kunskaper från dessa olika ämnen. Kurser inom ämnet utgör mellan ca 20 % och 35 % av programmets innehåll (beräknat i antal HP). Integrationskurser står för ytterligare ca 18 % av innehållet. Programmet planeras rekrytera ca 100 studenter per år och alla utom två av de ovan nämnda kurserna kommer att vara obligatoriska för samtliga studenter. Ärende 13 Bilaga 2 6 (8) Ämnet och/eller huvudområdet industriell ekonomi och organisation eller liknande (industriell ekonomi, industriell ekonomi och management) finns på det flesta högskolor och universitet som ger civilingenjörsprogram i industriell ekonomi (se tabell 2). I krav för examen anges oftast obligatoriska kurser på programmet (redovisade i utbildningsplaner) och visst omfång inom inriktning. 153/267

158 Ärende 13 Bilaga 2 Tabell 2. Ämnet industriell ekonomi och organisation på andra lärosäten som ger civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi. Uppgifterna är hämtade från respektive lärosätes hemsida. 7 (8) Lärosäte Ämne och/eller huvudområde Krav för examen Kommentar Blekinge tekniska högskola Ämnesgrupp: Industriell ekonomi och organisation Huvudområde: Industriell ekonomi och management Generella examenskrav för civilingenjörsexa men, krav på 30 hp matematik, samt obligatoriska kurser i programmet som anges i Inom ämnesgruppen Industriell ekonomi och organisation finns även huvudområdet Strategiskt ledarskap för hållbarhet med kurser inom Civilingenjörs-programmet i industriell ekonomi. Inom programmet finns även kurser utan huvudområde inom ämnesgruppen och inom företagsekonomi utbildningsplanen Chalmers Huvudområde: Industriell ekonomi Inget om huvudområde, kurskrav inom program, total omfattning och nivå anges samt omfattning av matematik Anger ej ämne i kursplaner Karlstad universitet Huvudområde: Industriell ekonomi Kursfordringar enligt utbildningsplan anges Anger ej ämne i sina kursplaner. Har flera huvudområden för en del kurser. Har även kurser inom huvudområdena företagsekonomi och nationalekonomi i civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi. KTH Huvudområde: Industriell ekonomi Anges som generella krav för civilingenjörsutbildning och hänvisning till studieplan för programmet med kurslistor Kurser på grundnivå som listas under rubriken ITM ITM/Industriell ekonomi och organisation har huvudområdet Teknik medan kurser på avancerad nivå har huvudområdet industriell ekonomi. Ämne anges inte i kursplaner 154/267

159 Ärende 13 Bilaga 2 Lärosäte Ämne och/eller huvudområde Krav för examen Kommentar 8 (8) Linköpings universitet Huvudområde: Industriell ekonomi Ämnesgrupp: Industriell ekonomi Anges som obligatoriska kurser + visst antal poäng inom valda huvudområden och profiler - Luleå universitet Ämne: Industriell ekonomi Ämnesgrupp (SCB): Industriell ekonomi och organisation Anger generella krav + avklarade kurser enligt utbildningsplan Ämne och Ämnesgrupp (SCB) anges i kursplaner. Andra ämnen inom Ämnesgruppen Industriell ekonomi och organisation är t ex Kvalitetsteknik, Miljöledning, Industriell organisation. Även kurser inom Ämnesgruppen Företagsekonomi finns på programmet. Lunds universitet Inget tydligt om ämnen Anges som obligatoriska kurser + visst antal poäng inom specialiseringar Huvudområde teknik anges för kurser inom civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi Mittuniversitetet Ämne: Industriell organisation och ekonomi Kurser enligt gällande utbildningsplan eller individuell studieplan I kursplaner anges Industriell organisation och ekonomi som Ämne huvudområde Umeå universitet Ej ämne eller huvudområde industriell ekonomi Kurser anges Anger ej ämne men huvudområde i sina kursplaner. Inom civilingenjörsprogrammet för industriell ekonomi används huvudområdena: övrigt huvudområde, företagsekonomi, nationalekonomi, ekonomisk historia mm 155/267

160 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 14. Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: MDH /12 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: Michael Rogefelt UKÄ fattade den 24 juni 2014 beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill uppmana akademin att fördjupa analysen avseende påtalade brister för mål 1, att förtydliga analys och åtgärder avseende kurser i socialt arbete ingående i socionomprogrammet så att det mer uppenbart framgår varför dessa kurser bidrar till måluppfyllelse för aktuell ifrågasatt examen att mer konkret analysera och redovisa åtgärder gällande bedömargruppens kritik under mål 5 om att det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete att konkretisera åtgärder för att säkra examensarbetenas koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete att upprätta uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med bortre gräns den 23 juni 2015 Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. I uppföljningsarbetet har utbildningsledare, ämnesansvariga och relevant avdelningschef deltagit. Ärendet har även beretts av UFO. Grundutbildningsutskottet har ytterligare berett ärendet. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Munir Dag, prodekan för grundutbildning Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademi HVV:s lägesrapport Bilaga 3: Akademi HVV:s följebrev till lägesrapporten. 156/267

161 Ärende 14 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende MDH /12 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (6) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av magisterexamen i socialt arbete där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 24 juni 2014 beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och bedömargruppens yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för magisterexamen i socialt arbete har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den lägesrapport som efterfrågas för ärendet. Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande lägesrapport. I uppföljningsarbetet har utbildningsledare, ämnesansvariga och relevant avdelningschef 157/267

162 Ärende 14 Bilaga 1 deltagit. UFO har arbetat fram tidplan för akademins avrapportering till nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare har UFO berett ärendet till utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och till fakultetsnämnden. 2 (6) Fakultetsnämnden beslutade den 24 oktober 2014 gällande analys och åtgärdsplan för ärendet: att godkänna föreliggande analys och åtgärdsplan och därtill uppmana akademin, att fördjupa och förtydliga analys och åtgärder avseende bedömargruppens övergripande kritik om bristande koppling till huvudområdet socialt arbete, att tillföra analys och åtgärder gällande lärarresursen för utbildningen samt att för detta bifoga lärarresurstabell, att mer tydligt relatera analysen till de åtgärder som redovisas, samt att redovisa en kvalitetssäkrad examinationsprocess som säkerställer att studenterna når de nationella examensmålen för aktuell examen inom huvudområdet socialt arbete Grundutbildningsutskottet beslutade den 28 januari 2015 gällande lägesrapporten att föreslå nämnden besluta: att godkänna föreliggande lägesrapport och därtill uppmana akademin att fördjupa analysen avseende påtalade brister för mål 1, att förtydliga analys och åtgärder avseende kurser i socialt arbete ingående i socionomprogrammet så att det mer uppenbart framgår varför dessa kurser bidrar till måluppfyllelse för aktuell ifrågasatt examen att mer konkret analysera och redovisa åtgärder gällande bedömargruppens kritik under mål 5 om att det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete att konkretisera åtgärder för att säkra examensarbetenas koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete att upprätta uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med bortre gräns den 23 juni /267

163 Ärende 14 Bilaga 1 3 (6) Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande lägesrapport eller att godkänna densamma med förslag på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått kritik på 3 av 5 utvärderade mål inklusive kritik för mål 1. Kritik gällande mål 1 kan sägas vara särskilt allvarlig då detta examensmål bland annat formulerar krav om grundläggande kunskap och förståelse för huvudområdet, någon fördjupning inom området samt insikter i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete för huvudområdet. Bedömargruppen menar också givet underlagen för bedömning, att studenterna påvisar bristande metodkunskaper. Ytterligare kritik gäller brister i måluppfyllelse avseende förmåga att inom huvudområdet socialt arbete göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga aspekter, etiska aspekter samt medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda lägesrapporten kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens relativt omfattande kritik. Ett genomgående tema för bedömargruppens kritik kan sägas vara synpunkten att utbildning vid MDH som leder till aktuell examen inte i tillräcklig grad omfattar huvudområdet socialt arbete. Förvaltingsberedningen uppfattar att fakultetsnämnden för sitt beslut särskilt bör beakta om akademin i aktuell lägesrapport svarat upp mot denna kritik. Fakultetsnämnden bör också bedöma om framställd analys är relevant och därtill uppenbart relaterar till de åtgärder som redovisas. Nämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 23 juni 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. 159/267

164 Ärende 14 Bilaga 1 I samband med lägesrapporten åligger det akademin att redovisa en konsekvensanalys för att avveckla alternativt behålla aktuell ifrågasatt examen. Tidigare (gäller ifrågasatta teknikexamina) konsekvensanalyser har utgått från aspekterna studentefterfrågan, arbetsmarknadsbehov, FUS-relevans, resultat från utbildningen samt lärarkompetens. Fakultetsnämnden har för sitt beslut att beakta konsekvensanalysen. 4 (6) Ytterligare ska fakultetsnämnden beakta grundutbildningsutskottets beredning och förslag till beslut för ärendet. När det gäller lägesrapporten redovisas grundutbildningsutskottets förslag till beslut här ovan. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden Förvaltningsberedningen finner att akademi HVV i analys och åtgärdsplanen liksom i lägesrapporten beaktat och svarat på bedömargruppens kritik för samtliga mål där utbildningen rönt kritik. I åtgärdsplanen redovisar akademin att huvudåtgärd mot bristande kvalitet är avveckling av magisterprogram i socialt arbete med inriktning mot utvärdering/styrning och som ersättning för detta det nyligen inrättade masterprogrammet inom hälsa och välfärd. Med utgångspunkt i kritiken bedömde förvaltningsberedningen denna åtgärd som relevant och kraftfull. På detaljnivå finns också redovisat vissa nya specifika kurser avseende huvudområdet, nya metodkurser, skärpta behörighetskrav och så vidare som påvisar konkreta genomförda och planerade åtgärder mot bristande kvalitet. Utöver detta hade beredningen för åtgärdsplanen synpunkten att akademin behöver tydliggöra innebörden av den kvalitetsförstärkning som det nya masterprogrammet inneburit och därtill mer uppenbart i analysen besvara bedömargruppens kritik gällande det tidigare programmet med inriktning utvärdering och styrning. Fakultetsnämnden har fattat beslut i linje med denna synpunkt. Under rubriken Vår analys av den bristande måluppfyllelsen (mål 1) i lägesrapporten ges beskrivning av tidigare magisterprogram i socialt arbete med inriktning mot utvärdering/styrning. Denna beskrivning kan tveksamt sägas innehålla en analys kopplat till de brister som bedömargruppen påpekar. För analys och åtgärdsplanen fattade nämnden beslut att akademin skulle fördjupa och förtydliga analys och åtgärder angående bedömargruppens påpekande om bristande koppling till huvudområdet. Beredningen finner med utgångspunkt i ovan resonemang att analysen om brister för mål 1 fortfarande behöver fördjupas. När det gäller åtgärder för mål 1 har akademin förtydligat och fördjupat beskrivningen av huvudområdesrelevanta kurser 160/267

165 Ärende 14 Bilaga 1 ingående i det nya masterprogrammet. Det framgår också att huvudområdeskurser i socialt arbete i masterprogrammets första år poängmässigt är tillräckligt avseende förordningen krav för magisterexamen. Därtill nämner akademin att kurser i socialt arbete ingående i socionomprogrammet skulle bidra till måluppfyllelse för magisterexamen i socialt arbete. Beredningen anser att denna beskrivning behöver förtydligas så att det mer uppenbart framgår varför och på vilket sätt dessa kurser bidrar till måluppfyllelse för aktuell examen. 5 (6) Generellt när det gäller koppling mellan analys och åtgärder hade beredningen för åtgärdsplanen synpunkten att koppling bitvis finns på plats men också att akademin skulle kunna utveckla detta område. Fakultetsnämnden har också fattat beslut i denna riktning. Beredningen har som tidigare redovisats synpunkten att analys för mål 1 behöver göras tydligare. För övriga kritiserade mål finner beredningen att analys och åtgärder som kopplande till varandra i rimlig omfattning. Gällande bedömargruppens övergripande kritik (gäller särskilt kritiserat mål 1 och mål 5) att utbildningen brister då det gäller koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete, hade förvaltingsberedningen för åtgärdsplanen synpunkten att analys och åtgärder för denna kritik kunde framgå tydligare. I lägesrapporten uppfattar beredningen masterprogrammets redovisade ingående kurser inom huvudområdet som en relevant åtgärd för bedömargruppens övergripande kritik. Däremot svarar inte akademin uppenbart på bedömargruppens kritik under mål 5 att det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete. Beredningen uppfattar att akademin mer precist och konkret behöver besvara denna kritik gällande mål 5. Då redovisade åtgärder avser omfattande förändringar i form av ett nytt program uppfattar beredningen det som rimligt att akademin redovisar lärarresurs för denna förändring. En sådan redovisning delges i lägesrapporten. Denna redogörelse är förvisso inte heltäckande i alla detaljer men ger ändå en uppfattning om att lärarresursen för utbildning mot magisterexamen i socialt arbete är omfattande och solid avseende volym och forskarmeritering. Beredningen bedömer denna redovisning som tillräcklig i dagsläget. Bedömargruppen har inte explicit efterfrågat uppgifter om lärarresurs och skulle detta bli aktuellt behöver akademin i så fall förtydliga underlaget. Akademin redovisar i åtgärdsplanen att utbildningen brustit då det gäller examinationsprocessen. Mer specifikt anger akademin att uppsatta riktlinjer för examination inte följts med resultat att vissa examensarbeten kopplar svagt till huvudområdet socialt arbete. Beredningen gjorde för åtgärdsplanen bedömningen att akademin behöver redovisa ett helhetsgrepp över examinationsprocessen som säkerställer att studenterna når de 161/267

166 Ärende 14 Bilaga 1 nationella examensmålen för aktuell examen. I lägesrapporten ges redovisning av olika examinationsförfaranden med relevans för huvudområdet socialt arbete samt någon framåtblickande ambition om att säkra examensarbetenas koppling och relevans för huvudområdet socialt arbete. Beredningen uppfattar att akademin behöver konkretisera sin beskrivning av kvalitetssäkrad examinationsprocess och att denna beskrivning ska arbetas in i UKÄ:s mall för åtgärdsredovisning. 6 (6) Akademin har inte redovisat någon uppdaterad tidplan för planerade åtgärder med bortre gräns den 23 juni Beredningen uppmanar akademin att upprätta tidplan för det återstående uppföljningsarbetet. På grundutbildningsutskottets möte den 28 januari 2015 efterfrågades att akademi HVV skulle förtydliga och utveckla den konsekvensanalys som delgavs vid utskottsmötet. Akademin inkom till UFO den 6 februari med en reviderad konsekvensanalys (bilagd sist i bilaga 2). I konsekvensanalysen argumenterar akademin för att behålla och därmed försvara aktuell ifrågasatt examen. Argumentationen delges utifrån aspekterna studentefterfrågan, arbetsmarknadens behov, koppling till FUS och VUB samt lärarresurs. Här anförs bland annat magisterexamen i socialt arbete som en viktig möjlighet för MDH:s socionomstudenter kopplat till behov i socionomens professionella praktik. Magisterexamen i socialt arbete anges också som relevant för studenter på masterprogrammet i hälsa och välfärd. Vidare - I forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) för framgår att Hälsa och välfärd är en utvald utvecklingsmiljö som skall erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Likaså i den nyligen av rektor beslutade verksamhetsmål, uppdrag och budget (VUB) 2015, framgår att magister inom socialt arbete skall utgöra ett av flera examina inom hälso- och välfärdsutbildningar vid MDH. Lärarresursen för aktuell examen kan som tidigare nämnts sägas vara solid då redovisad lärarresurs i betydande grad är akademiskt välmeriterad. Beredningen uppfattar konsekvensanalysens som relevant och ställningstagandet om att försvara aktuell examen, som rimligt. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det väsentligt att fakultetsnämnden utifrån sitt övergripande kvalitetsansvar tar egen ställning till om akademins lägesrapport är relevant och tillräcklig givet bedömargruppens kritik om bristande kvalitet. 162/267

167 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Mall för uppföljning magister Lärosäte: Mälardalen högskola Huvudområde/område för examen: Socialt arbete Utvärderingsärende: A Examen: Magister När ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas av lärosätet vid Universitetskanslersämbetets uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd, som genomförs ett år efter beslutsdatum för utvärderingen. Information om och instruktioner för uppföljningsprocessen finns på Universitetskanslersämbetets webbplats och i dokumentet Vägledning för uppföljning av ifrågasatta examenstillstånd (reg.nr , reviderad mars 2014) Hur ska mallen användas? Mallen för uppföljning ska användas för de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse. I Universitetskanslersämbetets beslut och i bedömargruppens yttrande anges vilket/vilka mål som studenterna enligt den aktuella utvärderingen inte når. För det/de mål som erhållit omdömet hög eller mycket hög måluppfyllelse ska inte någon redovisning göras. För det/de examensmål som erhållit omdömet bristande måluppfyllelse gör lärosätet först en analys av den bristande måluppfyllelsen och därefter en redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen. Fokus kan när så är aktuellt ligga på särskilda delar av examensmålen. Lärosätet bör ange de källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från. Alla källor ska finnas tillgängliga för bedömargruppen, lämpligen genom webblänkar till dokument där datum tydligt framgår. 163/267

168 Analys och åtgärdsredovisning bör inte överskrida tre sidor per mål som fått omdömet bristande måluppfyllelse. Sist i mallen finns en lärartabell som kan användas om analys och åtgärder omfattar lärarresursen. Inrapportering till Universitetskanslersämbetet av mallen för uppföljning Analysen och åtgärdsredovisningen i mallen för uppföljningen ska laddas upp i UK-ämbetet Direkt. Tillvägagångssättet är detsamma som för självvärderingarna, se användarmanualen för UK-ämbetet Direkt. Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen Magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning fick omdömet bristande kvalitet för tre av fem lärandemål. När det gäller examensarbeten får de självständiga arbetena sammantaget bedömningen bristande måluppfyllelse. Hälften av arbetena visar på bristande måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete. Avseende fördjupade kunskaper inom vissa delar av huvudområdet visar merparten av arbetena på mycket hög, och i något fall hög måluppfyllelse genom fördjupade kunskaper inom det område som behandlas. Denna bedömning ska ses i relation till utbildningens profil utvärdering och styrning. I ett par arbeten saknas överblick över huvudområdet och det finns i dessa även brister i redovisningen av aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom socialt arbete. Självvärderingen indikerar bristande måluppfyllelse avseende studenternas överblick över området och avseende fördjupade kunskaper inom vissa delar av området eller insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet anger att utbildningen ges inom huvudområdet socialt arbete, medan fördjupningen av studenternas kunskaper sker inom utvärdering och ledning. Eventuell fördjupning inom det sociala fältet är helt avhängigt valet av ämne för det självständiga arbetet. Vid intervjuerna framkom att utbildningens profil inom socialt arbete varit ett sätt att nischa utbildningen då det fanns ett behov av utbildningar inom den sociala sektorn mot utvärdering och styrning när utbildningen startade. Lärosätet uppger sig se utvärdering och styrning som en del av socialt arbete vilket kommer till uttryck i litteratur, perspektiv och gentemot praktiken. Utbildningens grund ska passa studenter med olika grundutbildningar medan det självständiga arbetet ska kunna passa in inom socialt arbete. I en kommande nyutvecklad utbildning planeras den sociala profilen bli tydligare. Den sammanlagda bedömningen från bedömargruppen visar på bristande måluppfyllelse för målen: 164/267

169 - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Vår analys av den bristande måluppfyllelsen För att få en samlad bild av brister som bedömargruppen lyfter fram, men också orsaker till de brister som finns i utbildningen lästes utvärderingen i sin helhet som en första åtgärd. Sedan gjordes en analys av bedömargruppens kritik. Slutsatser vi drar av resultaten av utvärderingen är (1) att samtliga brister som UKÄ lyfter fram har uppmärksammats och kommer att åtgärdas, 2 att det finns goda förutsättningar för att åtgärda bristerna, (3) att det finns goda förutsättningar för våra studenter att genomföra bra examensarbeten. Som vi redovisade i självvärderingen var grundtanken med magisterprogrammets utformning att studerande med grundexamina inom olika huvudområden skulle kunna genomgå utbildningen och beroende på utbildningsbakgrund erhålla en magister inom andra huvudområden än socialt arbete. Med andra ord skulle fördjupning inom huvudområdet förekomma i samband med examensarbetet. Som framgår av utbildningsplanen för programmet bestod den särskilda behörigheten i att studenterna skulle på grundnivå ha minst 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning i folkhälsovetenskap, företagsekonomi, handikappvetenskap, omvårdnad, pedagogik, psykologi, social omsorg, socialt arbete, sociologi, statskunskap eller motsvarande. Detta innebär att studenter med olika grundexamina kunde söka till utbildningen. Dessutom krävdes Sv B och En A. I linje med detta var utbildningen utformad enligt följande, se citat nedan ur utbildningsplanen för magisterprogrammet: Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Filosofie magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning (Master of Science (60 credits) in Social Work with Specialization in Evaluation and Organizational Management) Studenter, som i sin grundexamen har ett huvudämne/huvudområde som vid Mälardalens högskola kan utgöra huvudområde för en magisterexamen och som fordringarna för ovanstående examen, kan vid ansökan om examen begära att få magisterkurserna tillgodräknade på så sätt att examensbenämningen istället blir Xxx (förled styrt av aktuellt huvudområde) magisterexamen med huvudområdet xxx (aktuellt huvudområde) med inriktning mot utvärdering och styrning. Beroende på studenters grundexamen som utgjorde behörighet till magisterutbildningen hade kurserna ett innehåll som exempelvis skulle kunna ingå i en magisterexamen med huvudområdet folkhälsa med inriktning mot utvärdering och styrning, magisterexamen med huvudområdet sociologi med inriktning mot utvärdering och styrning etc. På detta sätt skulle fördjupning i huvudområdet (även för socialt arbete) ske i samband med det självständiga arbetet, examensarbete 15 högskolepoäng. Eftersom utvärdering och styrning som inriktning har funnits i folkhälsovetenskap, företagsekonomi, handikappvetenskap, omvårdnad, pedagogik, psykologi, social omsorg, socialt arbete, sociologi, statskunskap eller motsvarande skulle det inte vara något problem att ha fördjupning i huvudområdet i samband med det självständiga arbetet. 165/267

170 Åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen Visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Den magistutbildning (magisterexamen med huvudområdet socialt arbete med inriktning mot utvärdering och styrning) som UKÄ granskat är avvecklad på grund av dess lite för smala inriktning (se beslutet under Källor nedan). Istället har vi nu inrättat ett masterprogram, Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning Socialt arbete (se utbildningsplanen för detta program under Källor nedan) med heltidsstudier och engelska som undervisningsspråk. Som redovisats i självvärderingen har vi haft stor nytta av erfarenheter från magisterprogrammet med inriktning mot utvärdering och styrning i utvecklingen av den nya utbildningsstrukturen. Planerad programstart är hösten Förkunskapskrav är kandidatexamen i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen. Studenten har möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet socialt arbete. Inom masterprogrammet sker samläsning med andra huvudområden såsom Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, Folkhälsovetenskap, Arbetslivsvetenskap och Fysioterapi med inriktning mot beteendemedicin. Vår redogörelse avseende åtgärder är avgränsad till det första året av masterprogrammet, de första 60 hp, som ger behörighet till att ta ut en magisterexamen i socialt arbete som huvudområde. Eftersom studenterna som förkunskapskrav ska ha kandidatexamen i socialt arbete eller motsvarande utländsk examen utgör detta en fast grund för fördjupningen på det första året av masterprogrammet. Detta innebär att det finns två vägar in till masterprogrammet, 1. utländsk examen motsvarande kandidatexamen i Sverige och 2. studenter från socionomprogrammet vid svenska lärosäten. Studenter som ansöker efter socionomexamen och som läser kurser i socialt arbete på avancerad nivå på termin 7 kan efter bedömning eventuellt få dessa kurser tillgodoräknade. Inför Masterprogrammet läser studenterna två kurser på avancerad nivå på termin 7 inom socionomprogrammet. Den ena kursen är Professionella möten och samtal i socialt arbete 15.0 hp och den andra är Ledning och utvärdering i socialt arbete 15.0 hp. Båda kurserna har på en avancerad nivå fokus på huvudområdet socialt arbete. Under första terminen på masterprogrammet ges tre kurser Ledarskap, organisation och teamarbete inom hälsa och välfärd (7,5 hp), Evidensbaserad praktik och utvärdering" (7,5 hp) och "Kvalitativa forskningsmetoder I" (7,5 hp) vilka läses tillsammans med andra huvudområden inom hälsa och välfärd, samt en kurs med ämnesfördjupning i socialt arbete som benämns "Socialt arbete med barn" (7,5 hp). Under andra terminen ges ytterligare en ämnesfördjupningskurs i socialt arbete, "Mångkulturellt socialt arbete" (7,5 hp). Termin 2 innehåller därtill ytterligare en metodkurs kvantitativa forskningsmetoder I" (7,5 hp) som samläses med andra huvudområden. Termin 2 avslutas därefter med ett examensarbete inom socialt arbete på 15 hp. Efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp i det första året av masterprogrammet kan studenten ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet socialt arbete. Kompletteringar med fastställda kursplaner sker senare under denna arbetsprocess! Genom detta upplägg av det första året i masterprogrammet i socialt arbete har vi goda förutsättningar att uppnå måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen och insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, samt överblick över huvudområdet som påpekas i UKÄ:s omdöme. 166/267

171 Som framgått ovan läser studenterna 4 olika kurser på avancerad nivå i socialt arbete, nämligen två kurser på termin 7 på avancerad nivå, Professionella möten och samtal i socialt arbete, 15.0 hp och Ledning och utvärdering i socialt arbete (15 hp) samt två kurser första året på masterprogrammet med ämnesfördjupning i socialt arbete som benämns "Socialt arbete med barn" (7,5 hp). och "Mångkulturellt socialt arbete" (7,5 hp). Nedan följer en närmare beskrivning av nämnda kurser. Professionella möten och samtal i socialt arbete Kursen Professionella möten och samtal i socialt arbete har fokus på kommunikation och samtalsmetoder för olika sammanhang och olika roller i socialt arbete, framför allt samtal individuellt och i grupp, men även myndighetsövning. Exempel från de olika målgrupperna barn, familj, äldre och personer med funktionsnedsättning. Kurslitteraturen innehåller både metodböcker på temat, inklusive etik, samt annan vetenskaplig litteratur inklusive artiklar. Studenterna ska utöver detta själva söka fram minst 7 vetenskapliga artiklar och koppla dessa till de 10 gruppövningar som går som en röd tråd genom kursen och bidrar med praktiska tillfällen där handlingskompetens kan tränas. Kursen har även ett internationellt och transnationellt perspektiv på socialt arbete vilket tar sig uttryck i både kurslitteratur och examination. Studenterna arbetar med kritisk reflektion kring kommunikativa roller i socialt arbete, där de planerar och genomför gruppövningar eller scenarier på realistiska fall och situationer i socialt arbete och med teoretiska reflektioner kopplat till detta. I ett av de tre seminarierna presenterades detta, vid ett annat ligger fokus på olika samtalsmodeller och här använder studenterna vetenskapliga artiklar som källor. En individuell hemtentamen betonar teoretiska perspektiv på kursens tema och med tydlig hänvisning till olika lärandemål. Ett exempel ges här på en av de tre frågorna: 1)Teoretiska perspektiv på kommunikation och institutionella samtal applicerat på ett av gruppövningarnas teman (ca 3 sidor plus referenslista) Vilka teoretiska perspektiv på samtal i socialt arbete kan du applicera på en av gruppövningarna i kursen? Motivera, beskriv samt diskutera utifrån kurslitteraturen. Det kan exempelvis handla om metodiska samtal, samtal i grupper, socialpsykologiska perspektiv. Ledning och utvärdering i socialt arbete Ledning och utvärdering i socialt arbete (15 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper dels om ledning och organisation, dels om utvärdering kopplat till teori och praktiknära forskning. Samtliga moment i kursen har fokus på socialt arbete inom socialtjänsten i relation till ledning, organisation samt utvärdering. Kursens samtliga laborativa moment samt examinerande uppgifter har inslag från det praktiska sociala arbetet för att studenterna ska diskutera och reflektera dagsaktuella frågeställningar inom socialt arbete. Genom aktuell och relevant forskning om ledning och utvärdering i socialt arbete får studenterna reflektera över praktiskt socialt arbete. Med hjälp av konkreta situationer får studenterna fördjupade kunskaper om ledning, organisation och utvärdering i socialt arbete. Genom olika examinationsformer (Individuellt som i grupp, muntligt och skriftligt) ska studenterna analysera behov av och argumentera för teamarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete. Studenterna ska självständigt göra omvärlds- och problemanalys samt planera och lägga upp 167/267

172 strategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning. Studenterna skall också kritiskt granska beställning av utvärdering utifrån analys av verksamhetens behov av utvärderingskunskap samt självständigt föreslå, planera och genomföra utvärderingar av socialt arbete utifrån olika utvärderingsmodeller. Under kursen ska studenterna även kritiskt granska och reflektera över begreppet evidensbaserad praktik i socialt arbete samt motivera och argumentera för olika utvärderarroller och utvärderingsmodeller i relation till deras styrkor och svagheter. Exempel på en individuell uppgift är att studenterna skall analysera behov av och argumentera för teamarbete och samverkan mellan olika yrkesgrupper inom socialt arbete samt att självständigt göra en omvärlds- och problemanalys och planera och lägga uppstrategier för socialt förändringsarbete inklusive utvärdering och uppföljning. Socialt arbete med barn Socialt arbete med barn (7,5 hp) syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om barns rättigheter och hur barns delaktighet, skydd och tillgång till resurser kan främjas och säkras i det sociala arbetet. De ska också förvärva fördjupade kunskaper om välfärdssystemets komplexitet samt hur pojkars och flickors erfarenheter kan bidra till kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik. Kursen tar sin utgångspunkt dels i det sociala arbetets praktik, i synnerhet de utmaningar som det sociala arbetets organisering respektive kraven på evidensbaserad praktik skapar när det handlar om utsatta barn och barn med särskilda behov, dels i socialt arbete som akademiskt ämne. Då fokus ligger på socialt arbete med barn berörs främst aktuell teoriutveckling och debatt inom socialt arbete rörande barn och barndom, familj, barns rättigheter, intersektionella perspektiv där vuxen-barnrelationer ingår, samt barns status som brukare. I förhållande till grundläggande nivå förväntas studenterna skaffa sig fördjupade kunskaper om olika former av utsatthet i barndomen, om barn med särskilda behov samt om välfärdssystemet och dess organisering. Vidare ska de visa att de kan omsätta kunskaper om det sociala arbetets villkor och organisering i en kritisk analys av utmaningar som gäller just området socialt arbete med barn. De ska också visa en förmåga att tillämpa grundläggande kunskaper om möten med brukare på gruppen barn, och i kursen ingår ett praktiskt inslag med samtalsövningar. Kursens olika teman diskuteras med utgångspunkt i aktuella forskningsöversikter, eller nyare eller pågående empiriska studier som berör olika grupper utsatta barn eller barn med särskilda behov, som exempelvis studier av ensamkommande flyktingbarn, familjehemsplacerade barn, handläggnings- och utredningssystemet BBIC (Barns behov i centrum) och barn som upplevt partnervåld, familjerättsliga processer och barns utsatthet, ekonomisk utsatthet i barndomen, vardagsliv och delaktighet för barn med funktionsnedsättningar, ungdomars riskbruk av alkohol och droger, m.m. Även aktuell kunskap om välfärdssystemets komplexitet och dess betydelse för möten med olika grupper i socialt arbete behandlas, samt empiriska exempel på kunskapsutveckling och utveckling av evidensbaserad praktik på det sociala arbetets fält. Kursen examineras genom två individuella arbeten: ett med fokus på hanteringen av utsatta barn och barns bästa, ett med fokus på utvecklingen av evidensbaserad praktik. Då kursen ligger på avancerad nivå förväntas studenterna visa prov på en relativt högt utvecklad förmåga till självständig kritisk analys, och därför bygger båda uppgifterna på studenters egna analyser av empriska exempel/fall. I den första uppgiften (INL 1) får studenterna i uppgift att analysera rättsliga dokument, specifikt att diskutera och problematisera begrepp som barns rätt till delaktighet, barns bästa, barns behov och riskbedömning utifrån olika perspektiv. Underlaget kan exempelvis bestå av tingsrättsdomar i familjerättsliga tvister om vårdnad, boende eller umgänge, eller förvaltningsrättsdomar rörande omhändertagande med barn, alternativt i överklaganden av avslag på ansökningar om ekonomiskt bistånd i ärenden som rör barnfamiljer. I den andra uppgiften(inl 2) utgår studenterna från ett aktuellt empiriskt exempel på kvalitets- eller kunskapsutveckling i socialt arbete med 168/267

173 barn (tidigare har utveckling av en modell för stöd till syskon till barn med funktionsnedsättningar, samt en modell för krisstöd till barn som upplevt partnervåld utgjort empiriska exempel), och uppgiften är att kritiskt granska utvecklingsarbetet och diskutera hur det hade kunnat förstärkas ytterligare, framförallt när det gäller olika former av barns medverkan som brukare, inklusive i olika skeden av ett utvecklingsarbete. I båda uppgifterna förväntas studenterna visa förmåga att problematisera frågeställningarna utifrån barns olika livssituationer och sociala tillhörigheter, så att situationen för t.ex. flickor respektive pojkar, barn med funktionsnedsättningar, barn som har en missbrukande förälder, barn med invandrarbakgrund, eller barn som lever under ekonomiskt knappa förhållanden belyses. I kursen ingår även ett examinerande seminarium (SEM 1) som fungerar som förberedelse för den första individuella uppgiften och där underlaget också är rättsliga dokument. Mångkulturellt socialt arbete Mångkulturellt socialt arbete syftar till att studenterna ska skaffa sig fördjupade kunskaper om det mångkulturella samhället, interkulturella möten och integrationsprocessen. Vidare ska studenterna skaffa sig kunskaper om ett kritiskt och intersektionellt perspektiv på socialt arbete. Studenterna ska utifrån relevant forskning diskutera vad begreppet mångkulturalism innebär och vilka utmaningar socialt arbete ställs inför i det mångkulturella samhället. Studenterna ska visa fördjupad kunskap om begreppen migration, flyktingskap, etnisk identitet, kulturkompetens, utanförskap och delaktighet och analysera hur förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå påverkar integrationsprocessen. De ska vidare kunna analysera och diskutera betydelsen av kategoriseringar såsom kön, klass, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning för inkludering respektive exkludering utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studenterna skall också analysera vad ett intersektionellt perspektiv betyder för definiering av sociala problem och behov samt för utformning av åtgärder i socialt arbete. För närmare beskrivning se examensmatris-masterprogrammet (Bil....) Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från För källor som vår analys och åtgärdsredovisning utgår från är följande: Beslut om avveckling av Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och tillhörande magisterexamina från och med 30 april , sid 19 Utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete: Utbildningsplan för Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning: 169/267

174 Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen De självständiga arbetena visar att studenterna sammantaget brister i måluppfyllelse när det gäller fördjupad metodkunskap inom huvudområdet socialt arbete. Drygt hälften av arbetena visar på goda kunskaper främst vad gäller utvärderingsteori och metod. Det saknas dock en metodologisk fördjupning. Självvärderingen indikerar bristande måluppfyllelse avseende fördjupad metodkunskap inom socialt arbete. Utbildningens profil är utvärdering och styrning vilket innebär att huvudfokus ligger på utvärderingsmetod. Vetenskaplig metod beskrivs som en oskiljbar del av utvärderingsmetod. Det innebär det att den fördjupade metodkunskapen blir för avgränsad och måluppfyllelsen bedöms därför som bristande. Intervjuerna bekräftade ovanstående bedömning. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analys av den bristande måluppfyllelsen För magisterexamen skall studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Som framgår av kursutformningen har det inte ingått några särskilda kurser i vetenskaplig metod i magisterprogrammet. Ambitionen var att förmedla metodkunskaper integrerat och som en del i utvärderingsmetod. I självvärdering konstaterade vi mot bakgrund av erfarenheter från programmet att detta förhållande var en svaghet, och som förstärktes av att flertalet studenter också kom från arbetslivet och där de akademiska studierna låg längre tillbaka i tiden. UKÄs bedömning gällande bristande måluppfyllelse avseende metodkunskap överraskar inte. En särskild fördjupningskurs i vetenskaplig metod fristående från utvärderingsmetodik skulle ha förstärkt studenternas metodkunskaper inom huvudområdet. De åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen i vidare magisterexamen 170/267

175 Magisterprogrammet med inriktning mot utvärdering och styrning som har granskats och som nu är avvecklad hade ingen särskild metodkurs. Tillskillnad från detta finns två metodkurser för magisterexamen inom ramen för nämnd Mastersprogram. En kvalitativ metod 7.5 hp och en kvantitativ metod 7.5 hp. Under metodkurserna får studenterna fördjupade kunskaper i såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt olika tekniker för insamling av empiri. I utveckling av denna kursstruktur har erfarenheterna från magisterprogrammet och den bristande måluppfyllelsen haft stor vikt. Eftersom studenter som söker till utbildningar på avancerad nivå kan ha olika metodkunskaper vill vi genom dessa två kurser skapa en fast metodgrund, Även om dessa två metodkurser ska samläsas med andra huvudområden inom hälsa och välfärd blir implementeringsområdet inom socialt arbete för studenter som väljer socialt arbete som huvudområde för sin magisterexamen. Kompletteringar med fastställda kursplaner sker senare under denna arbetsprocess! Undervisning under metodkursen sker genom föreläsningar, seminarier och/eller övningar. Undervisningsformerna syftar till att de studerande ska träna ett självständigt aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritisk reflektion. Med hjälp av olika examinationsuppgifter får studenterna bland annat kritisk granska aktuella vetenskapliga artiklar inom socialt arbete. Syftet är att studenterna analyserar, reflekterar och aktivt diskuterar aktuella forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet. Diskussionen sträcker sig ifrån ämnesspecifikt till forskningsmetodik. Att specifikt integrera artikelgranskning innebär en kontinuerlig uppdatering av aktuell forskning inom huvudområdet socialt arbete, men också utvecklad kunskap om olika forskningsmetoder. Genom att medvetandegöra och utveckla det egna kritiska förhållningssättet skapas en tro på den egna förmågan att fortlöpande aktivt söka och granska vetenskapliga artiklar. Studenterna, distribuerar relevant vetenskaplig artikel och ansvarar för presentation och diskussion i helklass enligt nedan. 1. Diskutera och analysera studien utifrån tidigare relevant forskning samt redovisning av syfte och forskningsfråga som utformats. 2. Diskutera och analysera vald metod samt undersökningsgrupp, inklusions- och exklusionskriterier. 3. Diskutera och analysera etiska överväganden. 4. Diskutera och analysera resultat samt relevans av analys. 5. Analys samt reflektion av avsnittet Diskussion samt studiens eventuella angivna begränsningar. 6. Reflektion över valda referenser. Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från För källor som vår analys och åtgärdsredovisning utgår från är följande: Beslut om avveckling av Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och tillhörande magisterexamina från och med 30 april , sid /267

176 Utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete: ?kod=783 Utbildningsplan för Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning: Analysera bristerna och redovisa åtgärder vidtagna för att avhjälpa dem och därmed säkra måluppfyllelsen. UKÄs omdöme om den bristande måluppfyllelsen De självständiga arbetena visar att studenterna sammantaget brister i måluppfyllelse när det gäller förmåga att inom huvudområdet socialt arbete göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga aspekter, etiska aspekter samt medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Flertalet arbeten visar att studenterna har en god förmåga inom området utvärdering och styrning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Det finns dock brister i en majoritet av arbetena avseende förmåga att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter. Flera arbeten visar också brister avseende studenternas medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen indikerar dock att hög måluppfyllelse främjas avseende studenternas förmåga att inom området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Denna bedömning grundar sig på utbildningens profil utvärdering och styrning och relateras inte till huvudområdet socialt arbete. Lärandemål redovisas för detta examensmål men det saknas argument för hur lärosätet försäkrar sig om att alla studenter når måluppfyllelse i relation till huvudområdet socialt arbete. Vid intervjuerna framkom inget som ändrar bilden från självvärderingen. I självvärderingen och intervjuer framkom att studenterna undervisas och examineras mot målet. Det saknas dock klara indikationer på detta i urvalet av självständiga arbeten. 172/267

177 Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Vår analys av den bristande måluppfyllelsen För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Utvärderarroll och etik var en integrerad del i kurserna genom hela magisterutbildningen i utvärdering och styrning. I kurserna Utvärderingens process, Integrerade perspektiv på utvärdering och Evidensbaserad utvärdering hade vi explicita fokus på etiska frågor som en central del av vetenskapliga förhållningsätt. I grupp och individuella uppgifter under samtliga kurser valdes exempel från olika arenor i samhället och i hantering av dessa frågor var vetenskaplighet och etiska förhållningssätt med i. Som det har kommit fram i UKÄ:s egna informationsmöten är mätning av detta examensmål ett av de problemområden som granskarna haft svårigheter med. Vad gäller examensarbetet, så håller vi med att det finns en del brister i några uppsatser (tre) avseende bedömning och hantering av den etiska problematiken. Vi kan alltså konstatera att förväntade kunskaper inom etiken inte omsatts och tydliggjorts i examensarbetet i önskvärd omfattning. De åtgärder som vidtagits för att säkra måluppfyllelsen i vidare magisterexamen Vårt magisterprogram är avvecklat (se beslutet under Källor nedan). Vi kommer att ta hänsyn till UKÄs kritik i utvecklingen av vårt masterprogram (se utbildningsplan för det nya masterprogrammet under Källor nedan) och väga in erfarenheter från magisterprogrammet (se utbildningsplan för det avvecklade magisterprogrammet under Källor nedan). I masterprogrammet är ännu inte samtliga kursplaner eller studiehandledningar skrivna. I båda kurserna, kvalitativa metoder I och kvantitativa metoder I, under det första året av det nya masterprogram kommer vi ha bättre fokus på etiska förhållningssätt, kopplingen till vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Även i kurserna Professionella samtal och möten, Ledning och utvärdering, Socialt arbete med barn och Mångkulturellt socialt arbete kommer vi se till att etiska förhållningssätt (både forskningsetik och professionsetik) sätts in tydligare i vetenskapliga och samhälleliga sammanhang. Kompletteringar med fastställda kursplaner sker senare under denna arbetsprocess! Vidare omarbetas riktlinjer för handledning och bedömning av uppsatser så att de på ett än tydligare sätt fokuserar etiska frågeställningar. Därmed säkras en miniminivå av etisk reflektion i varje självständigt arbete och för varje magisterexamen. Källor som analysen och åtgärdsredovisningen utgår från För källor som vår analys och åtgärdsredovisning utgår från är följande: 173/267

178 Beslut om avveckling av Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning och tillhörande magisterexamina från och med 30 april , sid 19. Utbildningsplan för Masterprogram inom hälsa och välfärd med inriktning socialt arbete: ?kod=783 Utbildningsplan för Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning: Lärarresurs Tillgång på lärare samt lärarkompetens är av stor betydelse för kvalitén på utbildningen. Vi kan konstatera att det i relation till de för magisterexamen gällande examensmålen på avancerad nivå är lärarresurser inom programmet mycket goda. Endast fast anställda lärare inom socialt arbete kommer att vara examinatorer avseende hela kurser. Alla kurser kommer att ha kursansvarig och examinator (disputerad) vilka kommer att vara anställda inom socialt arbete. Utöver dessa tillkommer resurser i form av professorer i socialt arbete, docenter i socialt arbete, lektorer i socialt arbete, adjunkter samt några doktorander i socialt arbete. Samtliga professorer, docenter och lektorer har egen forskning i socialt arbete och vissa av dem är också engagerade i metodundervisning i socialt arbete. I förhållande till det antal uppsatser som tidigare producerats är den fasta lärarstaben tillfredställande. Timmar för undervisning, administration och handledning följer gällande arbetstidsavtal. Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i dokumentet. 174/267

179 Examinationsprocessen Avdelningscheferna ansvarar för utbildningarnas/kursernas kvalitet genom att utse examinator för varje kurs. Det åligger examinator att se till att alla lärandemål i kursplanen examineras på ett varierat och relevant sätt samt att kursen som helhet examineras individuellt och tillförlitligt. Undervisningen på samtliga kurser sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och projektarbeten med fokus på huvudområde socialt arbete. Syftet är att studenterna skall träna självständigt aktivt kunskapssökande, samarbete, diskussion, argumentation och kritisk reflektion enskilt och i grupp. Det förekommer olika examinationsformerna på kurserna för ett godkänt betyg. Studenterna examineras dels individuellt, dels i grupp. De individuella examinationerna innebär att studenterna ska såväl skriftligt som muntligt kunna på en fördjupad nivå relatera ämnet (mångkulturellt socialt arbete, socialt arbete med barn, ledning och utvärdering i socialt arbete, professionella möten och samtal i socialt arbete) man läser till huvudområdet socialt arbete. Förutom nämnda examinationer skall studenten även författa ett godkänt projektplan, magisteruppsats samt godkänd opposition av annans examensarbete på avancerad nivå (magister). Examensarbetet genomförs individuellt eller i par. För godkänt krävs aktivt deltagande vid uppsatsseminarier. Magisteruppsatsen har kravet att vara en empirisk studie och bygger främst på beställningsarbete från praktiskt socialt arbete, delar av lärares forskningsprojekt eller väl underbyggda projektidéer från studenterna. När det gäller tillämpning av riktlinjer för examensarbete kommer vi se till att kravet på examensarbetens koppling till och relevans för socialt arbete uttrycks tydligare i studiehandledningen, att information förmedlas vid kursstart och under handledningsprocessen så att misstag som funnits i vårt nu avvecklade magisterprogram inte upprepas. Nedanstående bedömningskriterier utgör exempel på kvalitetssäkring av examensarbete inom huvudområdet socialt arbete. Kriterier finnas tillgängliga för studenter i studiehandledning för kurs i examensarbete. Kursplan för examensarbete under bearbetning, bifogas senare. Bedömningskriterier för examination av magisteruppsats: Syftet och frågeställningarna är klara och avgränsade, samt relevanta för socialt arbete Aktuell och relevant forskning för den egna studien samt jämförelser mellan resultat från olika studier 175/267

180 Relevanta teorier för tolkning och analys av resultat Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur Urvalet är beskrivet och motiverat. Eventuell bortfallsanalys (om relevant) är beskriven. Datainsamling, genomförande, databearbetning och analysmetod är klart beskrivna så att man tydligt kan följa tillvägagångssättet. En väl genomförd diskussion om studiens validitet och reliabilitet Tydlig medvetenhet avseende forskningsetiska ställningstaganden och väl utvecklad diskussion av de etiska frågor som den aktuella studien väcker Överskådligt, förståeligt och logisk redovisning av resultatet samt relevanta kopplingar till teorier och tidigare forskning Kritiskt reflektera, värdera och dra slutsatser från studien avseende resultat, metod och teori Analysen av data är stringent och transparant beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och analysen kan följas steg för steg) Analysen är förankrad i metodlitteratur och kopplad till teori eller modell (om relevant) Analysen är korrekt och systematiskt genomförd enligt vald metod Tydlig och logisk uppsatsstruktur som innebär en röd tråd från början till slutet Sammanställning och presentation av studien med vetenskaplig kvalitet avseende språk, referenshantering och layout i enlighet med gällande riktlinjer 176/267

181 Konsekvensanalys Socionomprogrammet är ett populärt program med konstant högt söktryck. Under de senaste åren har totalt cirka 2000 sökt till socionomprogrammet. Av dessa var 318 förstahandssökande till 70 platser, vilket innebär 4.5 sökande per plasts. Genomströmningen kan också sägas vara god, 82 procent Ht-13. Det är i första hand socionomstunder som kommer utgöra rekryteringsbasen för magister och master i socialt arbete. En magisterexamen i socialt arbete ger studenten fördjupade kunskaper inom huvudområdet socialt arbete samt fördjupade metodologiska kunskaper och färdigheter inom ämnet som är viktiga för socionomens professionella utveckling kopplade till det sociala arbetets praktik. En magisterexamen i socialt arbete innebär studier på avancerad nivå och ger också behörighet till fortsatta studier på master- och forskarutbildningsnivå såväl som möjlighet att utveckla färdigheter för mer kvalificerade arbetsuppgifter. En rad förändringar har genomförts för att åtgärda de tidigare bristerna. Det tidigare magisterprogrammet med en relativt snäv profil i förhållande till socialt arbetet som huvudområde har ersatts av en bredare magisterexamen i socialt arbete inom ramen för det nya masterprogrammet i hälsa och välfärd. När det gäller kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete åtgärdas tidigare brister genom nya kurser på avancerad nivå motsvarande totalt 45 hp, vilka berör centrala frågor i socialt arbete: professionella samtal och möten, ledning och utvärdering, socialt arbete med barn, samt mångkulturella perspektiv. Samtliga kurser är upplagda så att de fokuserar ett specifikt område, samtidigt som de också bidrar till fördjupade kunskaper när det gäller centrala teoretiska perspektiv i socialt arbete mer generellt, respektive utmaningar i utveckling och evidensbasering av det sociala arbetets praktik. Tidigare brister när det gäller metod åtgärdas genom två nya metodkurser på avancerad nivå (totalt 15 hp), och brister när det gäller etiska förhållningssätt åtgärdas dels genom de nya metodkurserna där inslaget av forskningsetik är tydligare än tidigare, dels genom utvecklade riktlinjer för handledning och examination av uppsatser, samt genom ett tydligare fokus på etik i de fyra nya kurserna på avancerad nivå i socialt arbete. Med dessa förändringar kommer en framtida magisterexamen i socialt arbete vid Mälardalens högskola att uppfylla examensmålen. Lärarkapacitet och lärarkompetens Analysen av lärarkapaciteten och lärarkompetens kompletteras nedan med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga lärarkapaciteten och lärarkompetensen inom socialt arbete. Det bör dock betonas att det inte är en redovisning för samtliga lärare som undervisar i utbildningen. 177/267

182 Lärarkapacitet och lärarkompetens Akademisk titel Anställningens omfattning i % Tid för egen forskning Namn Professor i socialt arbete 100 Elinor Brunnberg Professor i socialt arbete 100 Maria Eriksson Professor i socialt arbete 20 Christian Kullberg Docent i socialt arbete 100 Anna-Lena Almqvist Docent i socialt arbete 100 Els-Marie Anbäcken Docent i socialt arbete 100 Osman Aytar Docent i socialt arbete 100 Gunnel Östlund Lektor i socialt arbete 100 Munir Dag Lektor i socialt arbete 100 Mehrdad Davispor Adjunkt i socialt arbete 100 Ciro Aparicio Adjunkt i socialt arbete 100 Nicolai Astrup Adjunkt i socialt arbete 100 Åse Björkman Doktorand/adjunkt i socialt arbete 50/50 Sylvia Olsson Adjunkt i socialt arbete 35 Andrejs Ozolin 178/267

183 Konsekvensanalys som kompletterar tidigare inlämnad lägesrapport till FN ( ) för magisterexamen i socialt arbete Akademins (HVV) ambition är att behålla examensrätt i socialt arbete på magisternivå och att åtgärda de brister som framkommit vid UKÄ:s kvalitetsgranskning. Nedanstående argument tangerar till viss del underlag som lämnades när akademin ansökte (feb 2014) om att inrätta masterprogram inom hälsa och välfärd där en av flera inriktningar var socialt arbete. Studentefterfrågan Socionomprogrammet är ett populärt program med konstant högt söktryck. Vid senaste ansökningstillfället var det totalt cirka 2000 som sökte till socionomprogrammet. Av dessa var 318 förstahandssökande till 70 platser, vilket innebär 4.5 sökande per plasts. Genomströmningen kan också sägas vara god, 82 procent Ht-13. Det är i första hand socionomstudenter som kommer utgöra rekryteringsbasen för magister och master i socialt arbete. Detta med utgångspunkt i att det är mycket ovanligt att socionomstudenter hoppar av utbildningen för en kandidatexamen. Magisterexamen blir i det här fallet en service för studenterna, dvs. en inkörsport och möjlighet till högre studier såsom doktorandstudier. Magisterexamen ingår i masterprogrammet inom hälsa och välfärd med inriktning mot socialt arbete och masterprogrammet har en första antagning höstterminen Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp efter första året att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för socialt arbete. Om denna möjlighet inte kan erbjudas kan det på ett negativt sätt påverka söktrycket gällande masterprogrammet och forskarutbildningen i socialt arbete. Vi är medvetna om svårigheter att bedöma studentefterfrågan på grund av att programmet ännu inte startat. Arbetsmarknadens behov Magisterexamen har också en betydelse för marknadens behov och kompetens. Vid socionomprogrammets branschrådsmöten har representanter från verksamheten uttryckt önskemål om magister som kompetensutvecklingsmöjlighet för medarbetarna, speciellt med tanke på socionomers arbetsbörda och kompetenskrav. Detta speciellt med tanke att kunskapsnivån för socialarbetare som arbetar med barn ständigt är i fokus i media. Här vill vi också betona Socialstyrelsens krav på kunskap för socialarbetare att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Magisterexamen är viktigt för marknaden dels för att kunna rekrytera personal, dels kunna behålla personal i yrket. Socialstyrelsen (Rapport; ) konstaterar att den största universitets/högskoleutbildade yrkesgruppen inom socialtjänsten är socionomer. Av nämnd rapport framgår också att hälften av enhetscheferna i den offentligt drivna verksamheten utgörs av socionomer. Socialstyrelsen betonar starkt betydelsen av socionomernas grundutbildning för klientarbetet och för kunskapsutvecklingen. I en annan undersökning (se Bergmark och Lundström, 2002) konstateras att socialarbetare som är mest aktiva i att hålla sig uppdaterade i den senaste forskningen genom egna initiativ är socialarbetare med en 179/267

184 grundläggande akademisk examen i jämförelse med ingen examen alls. Vidare finner författarna i gruppen med vidareutbildning (såsom magister eller master) en ökad aktivitet i eget sökande av kunskap. Socionomprogrammet vid MDH examinerade de första socionomerna i januari 2015 (utifrån MDHs examensrätt). Socionomprogrammet omfattar sju terminer varav den sista är på avancerad nivå. Det innebär att det bara kommer att krävas ytterligare en termins studier för att uppnå möjligheter till magisterexamen. Sannolikt finns ett stort intresse skaffa sig magisterexamen för det om det logistiskt också innebär att de kan förlänga sin utbildning ett halvår direkt på sin socionomexamen. En uppfattning är att den vidareutbildning som kanske är intressant och mest realistisk för arbetsgivare är magisterexamen. Ett masterprogram där möjlighet till denna anpassning för fortsatta studier kan vara en väg till endera magisterexamen eller masterexamen inom socialt arbete. Ett ytterligare argument för betydelsen av att behålla magisterexamen inom socialt arbete är att vi även fått förhandsinformation nationellt om en påbyggnadsutbildning. Den påbyggnaden ska motsvara en magisterexamen, och att påbyggnadsdelen ska innehålla socialt arbete inom hälso- och sjukvård. Om MDH väljer att inte försvara examenstillstånd minskar möjligheter att få behöriga studenter till forskarutbildning inom hälsa och välfärd, där ett av nyligen inrättade forskarutbildningsämnena utgörs av socialt arbete. Vid ett sådant beslut kvarstår endast en 2-årig masterutbildning inom hälsa och välfärd för att vara behörig till forskarutbildning. Dessutom försvåras möjligheten till den av offentlig sektor efterfrågad vidareutbildning. En aktuell rapport Socialstyrelsen (Rapport; ) visar att det är relativt få högutbildade med akademisk vidareutbildning till magister- och doktorsnivån bland socionomer. I rapporten efterlyses en nationell strategi för vidareutbildning av yrkesgruppen socionomer. Detta faktum ger ytterligare stöd för att MDH bör ha som målsättning att behålla examensrätt inom socialt arbete på magisternivå. Akademin kommer att noggrant följa det sökintresse som finns inför mastersprogrammets start hösten Koppling till FUS och VUB vid Mälardalens högskola Vid ansökan om masterprogram inom Hälsa och välfärd var ett argument för inrättande MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi (FUS) för där det framgår att Hälsa och välfärd är en utvald utvecklingsmiljö som skall erbjuda utbildning på engelska på avancerad nivå. Likaså i den nyligen av rektor beslutat verksamhetsmål , uppdrag och budget 2015 (VUB) där det med tydlighet framgår att magister inom socialt arbete skall utgöra ett av flera examina inom hälso- och välfärdsutbildningar vid MDH. Dessa båda strategiskt viktiga beslut för MDH:s utbildningsverksamhet ger ett tydligt stöd för att aktuellt examensämne fortsättningsvis skall ingå i ordinarie utbildningsutbud. Lärarresurs I tidigare inskickat dokument framgår lärarkapacitet och lärarkompetens inom avdelningen socialt arbete vid HVV. En majoritet av de fast anställda lärarna är disputerade och verksamma med undervisning både inom socialt arbete på socionomprogrammet och magister/masterprogram med inriktning mot socialt arbete. Av totalt nio disputerade är tre stycken 180/267

185 professorer i socialt arbete och fyra docenter i socialt arbete. I läraruppdragen ingår undervisning för samtliga. Såväl professorer, docenter och lektorer som adjunkter är aktiva i undervisningen på samtliga nivåer. Av ovanstående argumentation är enligt vår bedömning enda alternativet att arbeta för att behålla examensrätt i socialt arbete på magisternivå. Utbildningsledare Per Andersson Avdelningschef inom socialt arbete Munir Dag 181/267

186 ! '() # $ %&&"! "# - $./ 0 + $ #, * $ * &! # " '()4 #* 3 3 #* 2 # #,! 3 #*! " #, 0! " + $ ' %&& Ärende 14 Bilaga 3 182/267

187 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 15. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: /0093 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: Michael Rogefelt UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att att att att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas som vaga eller alternativa i åtgärdsplanen samt i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har även beretts av UFO. Ytterligare har ärendet beretts av grundutbildningsutskottet Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och åtgärdsplan Bilaga 3: Bedömargruppens yttrande 183/267

188 Ärende 15 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0093 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning anestesisjukvård har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. 184/267

189 Ärende 15 Bilaga 1 Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. 2 (5) UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare har UFO i dialog med prodekan för grundutbildning och akademin, berett ärendet. Grundutbildningsutskottet har berett ärendet om aktuell analys och åtgärdsplan. Vid mötet den 28 januari 2015 beslutade utskottet att föreslå nämnden besluta: att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin, att i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, att i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas som vaga eller alternativa i åtgärdsplanen samt att i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för 3 av 6 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts 185/267

190 Ärende 15 Bilaga 1 kritik om bristande måluppfyllelse gällande studenternas förmåga att upprätta omvårdnadsplan i samverkan med patient och närstående. Bedömargruppen är vidare kritisk gällande att det inte framgår av självvärdering eller intervju om vård i livets slutskede examineras. Ytterligare framför bedömargruppen det som inte troligt att måluppfyllelse nås gällande studentens förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter. Detta då ingen klinisk examination eller examination via simulering förekommer. På detaljnivå har någon ytterligare kritik framförts. 3 (5) På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda analysen och åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik. Nämnden bör också bedöma om framställd analys och åtgärdsplan uppenbart relaterar till varandra. Bedömargruppen påpekar för samtliga mål där utbildningen rönt kritik att utbildningen brister då det gäller lärosätets deltagande i examination och andra bedömningsmoment. Bedömargruppen menar att när yrkeshandledare ensam ansvarar för viktiga bedömningsmoment utan lärosätets deltagande kan inte lärosätet säkerställa att studenterna når examensmålen. Beredningen uppfattar att nämnden särskilt ska uppmärksamma analys och åtgärder som rör lärosätets bristande deltagande i examination och andra bedömningsmoment. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 19 oktober 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. Ytterligare ska fakultetsnämnden beakta grundutbildningsutskottets beredning i ärendet. Utskottets förslag till beslut för ärendet delges här ovan. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att akademi HVV i dels analys dels i åtgärdsplan svarat upp mot bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Alla bristande mål har huvudsakligen i sin helhet och i sina delar framställts i rapporten med både genomförd analys och framställda åtgärder. Beredningen gör också bedömningen att analys och åtgärdsplan relaterar till varandra i rimlig omfattning. När det gäller de påtalade bristerna i bedömargruppens yttrande har akademin valt att sammanställa dessa till fyra 186/267

191 Ärende 15 Bilaga 1 fokusområden och vidare adresserat analys och åtgärder för de valda områdena var för sig. Beredningen finner redovisningen i fokusområden som ett överskådligt och strukturerat sätt att angripa kritiken. Därtill har akademin redogjort för (i huvudsak) planerade åtgärder i tabellform för varje enskilt mål som rönt kritik. Beredningen vill här göra akademin uppmärksam på att redovisningen till UKÄ ska framställas i särskild mall där analys och åtgärder redovisas samfällt för varje kritiserat mål. Det är därför beredningens rekommendation att akademin i kommande lägesrapport formulerar analys och åtgärder i UKÄ:s mall för uppföljning. Denna fråga uppmärksammades av ordförande på utskottets möte den där akademin deltog och adresserades rekommendationen. 4 (5) Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens generella kritik som rör lärosätets bristande deltagande i examination och andra bedömningsmoment som sker på klinikerna. För detta konstaterar akademin i sin analys att det krävs kraftfulla strukturella förändringar syftande till att lärosätet rutinmässigt ska delta i examination på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och vidare att lärosätet ska säkerställa att examensmålen examineras i VFU av tillräckligt vetenskapligt meriterade lärare på ett högskolemässigt sätt. För detta föreslår akademin ett antal åtgärder som exempelvis utbildningsinsatser för befintliga handledare, uttalat krav från högskolan om vetenskaplig och pedagogisk meritering hos handledarna samt förslag om inrättande av tjänster för kliniska adjunkter och lektorer (det vill säga förstärkta lärarresurser). Akademin anför som återkommande förslag för åtgärd mot bristande kvalitet att lärarresursen ska förstärkas. Beredningen vill kring denna planerade åtgärd påpeka att akademin i kommande rapport behöver tydliggöra mer precist vad som avses med förstärkningen och när i tid planerade lärarförstärkningar ska ske. Det senare är av betydelse då lärosätet i huvudsak ska redovisa genomförda åtgärder till UKÄ. Om förstärkt lärarresurs exempelvis innebär nyrekrytering är det av största vikt att denna process åtminstone är påbörjad så att MDH kan redovisa dokumentation för pågående rekrytering. Förutom att konkretisera lärarresursen behöver akademin i kommande rapport mer precist och konkret beskriva de övriga åtgärder som nu redovisas i åtgärdsplanen. Akademin behöver också göra uttalade vägval för de åtgärder som i nuläget anges som alternativa. Konkreta planerade åtgärder behöver för kommande rapport föras in i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet. Beredningen noterar som värdefullt att akademin för det innevarande och kommande uppföljningsarbetet har en till synes mycket relevant och tillräckligt omfattande organisation 187/267

192 Ärende 15 Bilaga 1 på plats för uppföljningsarbetet. Särskilt kan här uppmärksammas att akademin har en organisation som innefattar såväl övergripande nivå (samtliga ifrågasatta specialistutbildningar) som särskilda arbetsgrupper för enskilda ifrågasatta examen. Ämnesansvariga professorer deltar i samtliga dessa arbetsgrupper. Avdelningschef och utbildningsledare deltar och leder det övergripande arbetet. 5 (5) Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det betydelsefullt att fakultetsnämnden tar egen ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik. 188/267

193 Ärende 15 Bilaga 2 1. Organisation HVV har tillsatt en övergripande projektgrupp för att analysera resultatet av UKÄs utvärderingar och ta fram åtgärder för att försvara examensrätten gällande specialistutbildningarna till distriktssköterska, intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Projektgruppen innefattar 11 personer med olika kompetens och ansvarsområden. Gruppen är indelad i tre mindre arbetslag som representerar respektive specialistutbildning (se Figur 1). Varje arbetslag lämnar in separata underlag för analys- och åtgärdsplaner men samarbetar i projektgruppen. Denna analys- och åtgärdsplan gäller för Specialistutbildningen med inriktning mot anestesisjukvård. Figur 1: Övergripande organisation med processledare och arbetslag. 2. Analys av yttrande och planerade åtgärder Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande specialistutbildningen till anestesisjuksköterska. Utbildningen bedömdes ha bristande måluppfyllelse för tre av de sex utvärderade examensmålen, mål 2, 4 och 6. Analysarbetet och åtgärdsarbetet inleddes med att granska varje enskilt mål som bedömts ha bristande måluppfyllelse för att tydliggöra de specifika bristerna för varje enskilt mål. Resultatet av denna granskning redovisas i tabell /267

194 Tabell 1: Examensmål, bedömning och identifierade brister Ärende 15 Bilaga visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Hög 2....visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan Bristande a. Brist i att självständigt och i samverkan med närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. b. Bedöms endast under studentens verksamhetsförlagda utbildning och då endast av yrkeshandledaren visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer Hög I några av arbetena finns dock svagheter främst vad gäller förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar, till exempel bristande beskrivning av komplexitet visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede 5....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna Bristande Hög a. Bedöms endast med stöd av ett bedömningsformulär under den verksamhetsförlagda utbildningen och av yrkeshandledaren, lärosätet är inte delaktigt vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet. b. Det framgår inte om vård i livets slutskede examineras. Några självständiga arbeten visar på svagheter främst vad gäller förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån samhälleliga aspekter 6..visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter Bristande a. Ingen klinisk examination eller examination via simulering förekommer av detta mål b. Bedöms via ett bedömningsformulär utan medverkan från lärosätet varför lärosätet endast kan säkerställa att studenterna uppnår de teoretiska kunskaperna men inte att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det vill säga i tillämpningen/förmågan. 190/267

195 Ärende 15 Bilaga 2 Denna specificering av brister, identifierade i bedömargruppen yttrande, visar att det finns fem områden att analysera, förtydliga och utveckla: Examinationsformer i klinisk praxis (tillämpning/förmåga) Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU Samverkan med patienten och närstående, upprättande av omvårdnadsplan Vård i livets slutskede I de nästkommande avsnitten redogörs för analysen av dessa områden mer ingående. Därefter redogörs för åtgärder i tabellform utifrån respektive examensmål (Tabell 3)../0/0/123456!"#"$% $&" '%%(&)*!+",)- Oberoende av UKÄs utvärderingar har ett beslut tagits att arbeta fram en utbildningsplan för ett nytt magisterprogram i anestesisjukvård. Arbetet med detta pågår parallellt med detta arbete, och kommer i takt med att kursplanerna godkänns läggas in i den slutliga rapporten. I denna plan hänvisas tills vidare till befintliga kurser och lärandemål../././789643:;<44=;:>9?@9 Idag sker examinationen av den teoretiska tillämpningen av kunskaper under VFU genom olika former av skriftliga examinationer, som studenten genomför under sin placering. Examinationen sammanfaller med den kliniska bedömningen, se punkt 2:2. MDH behöver visa på och säkerställa att bedömningen av studentens tillämpning och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett högskolemässigt sätt. Ett förslag till nytt lärandemål, i den nya kursplanen till Anestesi till människor med risk samt vård vid katastrofer och traum a är framtaget: Med helhetssyn på människan och dess välbefinnande planera, övervaka och självständigt genomföra anestesier till patienter i samband med undersökningar samt vid regional och lokal anestesi. Detta hör till utbildningsplanens specifika krav för inriktning till anestesisjuksköterska och examensmål 6: visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar. En klinisk examination i form av en simuleringsövning kan införas, där både mål från vårdvetenskap och medicinsk vetenskap inkluderas. Simulering med en övningsdocka (Sim Man) är en utmärkt pedagogisk metod, som kan användas i examinerande syfte i termin 2. Simulering kan inkluderas även i termin 1, men bör då inte vara examinerande. Detta eftersom ett viktigt syfte med simuleringar är att ha ett tillåtande klimat där det är accepterat att tänka eller att göra fel. Simulering kan inte helt ersätta en klinisk examination ute i verksamheten, men fungerar som ett bra komplement. Denna examination kan riktas mot examensmål 6 och innebära att studenten, förutom att genomföra, också ska beskriva och reflektera över sitt genomförande och kunna teoretiskt redogöra för sina aktiviteter. Dessutom bör en klinisk slutexamination införas, där både teoretisk och praktisk kunskap bedöms, enligt en modell motsvarande NKSE; Nationell klinisk slutexamination, som finns för grundutbildning för sjuksköterskor. I denna ingår både en teoretisk och en praktisk del. Denna kan anpassas till anestesiologisk kontext. Här kan läraren medverka i den senare fasen för en sammanfattande bedömning utifrån ett bedömningsformulär med alla målen, men är inte med på operationssalen, vilket kan framföras som kritik mot metoden, eftersom det kan påverka patientsäkerheten. Bedömningsansvariga sjuksköterskor som håller i bedömningen utifrån en checklista behöver då utbildas i detta. En annan tänkbar form av slutexamination är en kombination av teoretisk tentamen och genomförande av en simuleringssituation med övningsdocka. För att genomföra slutexaminationer (särskilt om de ska ske på kliniken) krävs ökade personella resurser. 191/267

196 ././0/123456A#B+)C DB##!+",)"CBEFG De brister som beskrivs berör samtliga examensmål som fått bristande kvalitet, d.v.s. 2, 4 och 6 och innefattar att förmåga och kunskaper i VFU bedöms av yrkeshandledare, vilket medför att lärosätet ej anses vara delaktigt och därför inte kan säkerställa måluppfyllelse. Examinationen av de kliniska färdigheterna bedöms utifrån ett bedömningsunderlag som utgår från kursernas lärandemål. Bedömningskriteriernas innehåll och betydelse gås igenom med handledarna och studenterna för att säkerställa att respektive VFU period ska ha rätt inriktning och adekvat nivå i relation till var i utbildningen som studenten befinner sig. Lärare besöker samtliga studenter (fem kliniker) för en reflektionsträff. I samband med detta träffas även varje student tillsammans med respektive handledare och samtalar om studentens lärande i relation till kursens mål. Om någon problematik påvisas deltar läraren alltid vid halv- och heltidsbedömning. För att förstärka kompetensen hos handledande sjuksköterskor har lärosätets lärare anordnat handledarträffar, gett föreläsningar om handledningsprocessen och informerat om kursplaner, studieuppgifter och bedömningsformulär. Dock får det anses som en brist att klinikhandledarna i alltför stor utsträckning själva bedömer studenterna i samband med VFU. Detta inte är optimalt och skall åtgärdas. Påpekas bör att lärarna i distansutbildningarna (anställda 20% av MDH) i Falun och Gävle redan idag deltar vid bedömningstillfällena. Här krävs en helt ny organisation kring VFU och hur VFU ska examineras. MDH behöver visa på och säkerställa att examensmålen examineras i VFU av lärare på ett högskolemässigt sätt. Lärosätets lärare behöver delta vid halv- och heltidsbedömningen och inte som idag, enbart när det är problem. Orsaken till att detta inte sker redan idag är personalsituationen, där det inte varit möjligt för en lärare att besöka samtliga fem kliniker i Sörmland och Västmanland (ibland även Stockholm och Örebro) Förslag till åtgärder Ärende 15 Bilaga 2 För en ökad medverkan vid halv- och heltidsbedömningar (trepartssamtal med student, handledare och lärare), där så inte sker idag, krävs ökade personella resurser. En tänkbar lösning närl lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning inte är möjlig kan vara att genomföra dessa bedömningssamtal via dator (Adobe Connect, Skype, etc.). Det är tydligt att MDH behöver samverka mer med klinikerna kring handledning. Idag finns inget VFUavtal för specialistutbildningarna som uttalar vad klinik och högskola förväntar sig/har för krav på varandra. Det finns dock ett samarbetsavtal mellan MDH och Landstingen i Dalarna och Gävleborg avseende verksamhetsförlagd utbildning, där det är specificerat vad parterna ansvarar för. Avtalet är skrivet 2010 och har inte utvärderats. Samverkan mellan högskolan och klinikerna kommer att diskuteras inte bara med de enskilda klinikerna, utan även tas upp i policyskapande diskussion med beslutsfattare på landstingsnivå och verksamhetschefer. En kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning behöver genomföras för att utreda förutsättningarna för en godtagbar akademisk nivå av den kliniska undervisningen. Detta kan ge underlag för åtgärder som kan inkluderas i en handlingsplan baserad på de övergripande intentionsdokument som finns undertecknade om samarbete och kvalitetskriterier mellan Mälardalens högskola, Landstingen Västmanland och Sörmland. Exempel på mål som kan inkluderas: 1) Att krav ställs på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning 2) Att MDH stärker den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen hos handledare genom att i samverkan med klinikerna erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning 3) I samverkan tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter och/eller lektorer. 192/267

197 HC,"BB &%#") C#"$#B&##IJ(",#B# Ärende 15 Bilaga 2./K/0/ Ett utbildningsöverskridande arbete för att öka samarbetet mellan MDH och landsting/kommuner i form av kliniska lektorat har inletts vilket kommer att intensifieras under våren Under utbildningen har fokus varit på samverkan med patienterna, men enligt granskningen framkommer det inte hur samverkan sker med närstående och hur studenterna formulerar en omvårdnadsplan. Termerna samverkan och omvårdnadsplan bör således förtydligas och problematiseras. I ett lärandemål anges idag Tillämpa och analysera den perioperativa vårdprocessen, samt med ökad grad av självständighet och utifrån patientens behov planera, genomföra, dokumentera och utvärdera patientens perioperativa vård Att arbeta utifrån patientens behov betyder här att studenten måste ha inhämtat information om och av patienten, och i förekommande fall av den närstående, men eftersom vi inte beskriver hur patientens behov/önskningar påverkar den perioperativa vården, eller hur vården anpassas till personen, syns inte samverkan tillräckligt tydligt. Begreppet omvårdnadsplan är inte så ofta använt inom klinisk anestesi eftersom anestesisjuksköterskan inte har möjlighet att träffa patienten före operation (utom i sällsynta fall). I examensmålet framgår att dock förmågan att kunna upprätta en omvårdnadsplan är central för en specialistsjuksköterska, vilket inte undantar anestesisjuksköterskan. Studenterna behöver därför övas i att./k/ :;<44=;:>9?@9 upprätta vårdplaner inom klinisk anestesi för olika operativa ingrepp. Kopplingen mellan anestesisjuksköterskans omvårdnad och upprättandet av omvårdnadsplanen behöva tydliggöras i utbildningen. Samverkan med närstående är svår att uppfylla inom klinisk anestesisjukvård eftersom kontakten med närstående är mycket begränsad. Detta kan dock beröras teoretiskt och med hänvisning till situationer då närstående medföljer till operationsavdelningen. En konkretisering av examensmål 2 och 4 kan genomföras när det gäller färdighet och förmåga genom införandet att ett nytt lärandemål i kursen VAE066 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1: Planera, samordna och värdera perioperativ vård i samverkan med patient och närstående. Likaså kan begreppet vårdplan alt. omvårdnadsplan införas i de lärandemål där detta är aktuellt, t.ex. lärandemål 3 i kursen BMA040 Specifik anestesisjukvård 7,5 hp: Att under handledning, men med ökad grad av självständighet, i samarbete med patient och närstående, kunna föreslå och aktivt delta i vårdplanering, förberedelse, genomförande och utvärdering av hela perioperativa förloppet i samband med anestesier inom planerad/akut verksamhet samt dokumentera och rapportera förloppet. För att säkerställa att studenterna når detta examensmål behöver examinationerna förtydligas i relation till hur och vad som examineras. Studenterna skall i en examinerande uppgift upprätta en omvårdnadsplan inför anestesi, i termin 1 till en grundanestesi (patient med begränsad risk) och i termin 2 till en patient med särskilda behov, i enlighet med nya utbildningsplanen: Förstå, planera, samordna och värdera perioperativt vårdarbete i samverkan med patient och närstående. Samverkan med närstående förekommer vid anestesier till barn eller vuxna med förståndshandikapp och i de (sällsynta) fall då anestesisjuksköterskan har möjlighet att träffa patienten på vårdavdelningen. Omvårdnadsplanen utifrån vårdprocessen kan inkludera både peri- per- och postoperativvård och de närståendes perspektiv kan inkluderas, främst i termin två i relation till patienter med särskilda behov. Något som tillkommit i utbildningen sedan utvärderingen gjordes är att studenterna under VFU för en reflektionsdagbok, dvs en strukturerad dagbok över patienter som de vårdat på kliniken som sedan följs upp och används för reflektion i samråd med lärare. Syftet är att: 193/267

198 Ärende 15 Bilaga 2 följa egen kunskapsutveckling och grad av självständighet synliggöra alla delar i den perioperativa omvårdnadsprocessen och anestesisjuksköterskans roll/ansvar analysera vårdvetenskapliga begrepp i relation till den beskrivna anestesin samt aspekter av patientens situation och perspektiv Den strukturerade dagboken skall vara underlag för en examinerande uppgift där studenten ska visa L hur hen formulerat en omvårdnadsplan i samverkan med patient, kopplat till det nya lärandemål 3 och lärandemål 6 i Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1 : Analysera och reflektera över vårdrelationens./m/0/123456e,"b%c# %D $#B# innehåll, betydelse och tillämpning inom perioperativ vård, samt omformulerat lärandemål 3 i Specifik anestesisjukvård. Den strukturerade dagboken skulle också kunna fungera som underlag för en examinerande uppgift där studenten ska visa hur hen formulerat en omvårdnadsplan i samverkan med patient, Bakgrunden till att vi inte problematiserat detta i självvärderingen är att vård i livets slut inte förekommer./m/./789643:;<44=;:>9?@9 annat än i mycket sällsynta fall inom klinisk anestesisjukvård. I Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska med inriktning mot anestesisjukvård från Riksföreningen inom anestesi och intensivvård och Svensk sjuksköterskeförening 2012 nämns överhuvudtaget inte begreppet vård i livets slut. Dilemmat beskrivs i självvärderingen såsom: Vård i livet slutskede är inte direkt överförbart till anestesisjukvård men också vidare kan omsättas till situationer som är utmanande och påfrestande t.ex. vård av svårt skadade patienter eller vård av patienter som behandlas kurativt, vilket redovisas under andra examensmål. För att svara mot detta examensmål kan aspekten av vård i livets slutskede inkluderas i undervisning genom att lyfta fram situationer där anestesisjuksköterskan möter patienter som är svårt sjuka, t.ex. vid olika slags trauma/olyckor, katastrofsituationer, patienter med cancersjukdomar och vård av patienter med svåra smärtillstånd. En särskilt utmanande situation är vård av barn i livets slutskede. Dessa aspekter skall ingå i de efterföljande examinerande skriftliga uppgifterna och seminarierna i kurserna. Lärandemål 3 i BMA037 Akutsjukvård: Redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi, samt traumapatientens vård och behandling examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift och ett seminarium. I inlämningsuppgiften fördjupar sig studenten inom en slags trauma (t.ex. thoraxtrauma) och vid seminariet delger sedan studenterna varandra sina kunskaper. En framtida utveckling av seminariet skulle kunna vara att fördjupa diskussionen kring komplexa situationer med vård av svårt skadad patient och om patienten avlider i samband med operationen. På så sätt kan vård av patient i livets slutskede synliggöras integrerat i flera lärandemål och examinationer. 194/267

199 Ärende 15 Bilaga 2 3. Tidsplan N OPNQ O RQ Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport till UFO. Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den övergripande projektgruppen och i arbetslaget för anestesisjuksköterskeutbildningen. Tidsplaneringen redovisas i tabell 2 nedan. Tabell 2: Tidsplanering gällande utveckling av Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan. Projektledaren påbörjar analys och åtgärdsplan, övriga i arbetslaget granskar. Möten i projektgruppen/arbetslaget Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Projektledaren i samråd med projektgruppen Utarbetad analys-och åtgärdsplan till processledare Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs. Projektledaren Processledare Projektledaren reviderar och stämmer av med projektgrupp/arbetslag Utskottsmöte - beredning av analys och åtgärdsplan Nämndmöte - beslut om analys och åtgärdsplan Lägesrapport utarbetas och granskas. Återkoppling utarbetad lägesrapport Lägesrapport till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt 195/267

200 W W d d d d d d d d Ärende 15 Bilaga 2 Tabell 3. Examensmål 2... visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. ^_Z] `[a cz TUZ X`bWa STUV XYXUZ[ TU \Z X] WUZ Översyn och tydliggörande av lärandemål En konkretisering av examensmål 2 och 4 genomförs när det gäller färdighet och förmåga genom införandet att ett nytt lärandemål i kursen VAE066 Vårdvetenskap inom anestesisjukvård 1: Planera, samordna och värdera perioperativ vård i samverkan med patient och närstående (a) Införande av bergeppet vårdplan alt. omvårdnadsplan i de lärandemål där detta är aktuellt, t.ex. lärandemål 3 i kursen BMA040 Specifik anestesisjukvård 7,5 hp: Att under handledning, men med ökad grad av självständighet, i samarbete med patient och närstående, kunna föreslå och aktivt delta i upprättande av omvårdnadsplan, förberedelse, genomförande och utvärdering av hela perioperativa förloppet i samband med anestesier inom planerad/ akut verksamhet samt dokumentera och rapportera förloppet. (a) Säkerställa att bedömningen av studentens tillämpningen och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett högskolemässigt sätt (b) Ökad medverkan av lärosätets lärare vid halv- och heltidsbedömningar a. Brist i att självständigt och i samverkan med närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan. b. Bedöms endast under studentens verksamhetsförlagda utbildning och då endast av yrkeshandledaren. Utverka mer lärarresurser för handledning och examination alt. Lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning via Internet (Adobe Connect, Skype etc). Ökad samverkan med landsting, kliniker etc. (b) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning Utforma handlingsplan baserad på befintliga intentionsdokument för att säkerställa kvalitet i VFU Krav på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning Erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning i samverkan med klinikerna Tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter och/eller lektorer. Införa klinisk slutexamination, där både teoretisk och praktisk kunskap bedöms, enligt en modell motsvarande NKSE; Nationell klinisk slutexamination, anpassad till anestesiologiskt kontext. Läraren medverkar i den senare fasen för en sammanfattande bedömning utifrån ett bedömningsformulär med alla målen alt. Införa slutexamination genom kombination av teoretisk tentamen och genomförande av en simuleringssituation med övningsdocka (b) Utbilding av handledande sjuksköterskor i anpassad NKSE Examinationerna skall ännu tydligare riktas mot examensmålet. Skapa en examinerande uppgift i att upprätta en omvårdnadsplan inför anestesi, i termin 1 till en grundanestesi (patient med begränsad risk) och i termin 2 till en patient med särskilda behov, i enlighet med nytt lärandemål ; Förstå, planera, samordna och värdera perioperativt vårdarbete i samverkan med patient och närstående. (b) Införa en examination kopplat till reflektionsdagboken där studenten ska visa hur hen formulerat en omvårdnadsplan i samverkan med patient, kopplat till ett lärandemål: Analysera och reflektera över vårdrelationens innehåll, betydelse och tillämpning inom perioperativ vård. (b) 196/267

201 W W d d d d d d d d d d Ärende 15 Bilaga 2 Tabell 4. Examensmål 4. visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede. ^_Z] `[a cz TUZ X`bWa STUV XYXUZ[ TU \Z X] WUZ Säkerställa att bedömningen av studentens tillämpningen och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett högskolemässigt sätt (a) Ökad medverkan av lärosätets lärare vid halv- och heltidsbedömningar Utverka mer lärarresurser för handledning och examination alt. Lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning via Internet (Adobe Connect, Skype, etc). Ökad samverkan med landsting, kliniker etc. (a) a. Bedöms endast med stöd av ett bedömningsformulär under den verksamhetsförlagda utbildningen och av yrkeshandledaren, lärosätet är inte delaktigt vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet. Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning Utforma handlingsplan baserad på befintliga intentionsdokument för att säkerställa kvalitet i VFU Krav på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning Erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning i samverkan med klinikerna Tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter eller lektorer. b. Det framgår inte om vård i livets slutskede examineras. Integrera vård i livets slutskede i undervisning och examinationer (b) Synliggöra vård av patient i livets slutskede i fler lärandemål och examinationer. I undervisningssituationen lyfta fram situationer där anestesisjuksköterskan möter patienter som är svårt sjuka, t.ex. vid olika slags trauma/olyckor, katastrofsituationer, patienter med cancersjukdomar, vård av barn i livets slutskede och undervisning om patienter med svåra smärttillstånd. Integrera ovanstående i de examinerande skriftliga uppgifterna och seminarierna i kurserna. Utveckla seminariet till Lärandemål 3 i BMA037 Akutsjukvård: Redogöra för och tillämpa principer inom traumatologi, samt traumapatientens vård och behandling genom att fördjupa diskussionen kring komplexa situationer med vård av svårt skadad patient och om patienten avlider i samband med operationen. 197/267

202 W W d d d d d d d d Ärende 15 Bilaga 2 Tabell 5. Examensmål 6. visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandling av patienter. ^_Z] `[a cz TUZ X`bWa STUV XYXUZ[ TU \Z X] WUZ Säkerställa att bedömningen av studentens tillämpning och förmåga i klinisk praxis examineras av lärare på ett högskolemässigt sätt (a) Ökad medverkan av lärosätets lärare vid halv- och heltidsbedömningar Utverka mer lärarresurser för handledning och examination alt. a. Ingen klinisk examination eller examination via simulering förekommer av detta mål Lärardeltagande vid halv- och heltidsbedömning via Internet (Adobe Connect, Skype, etc). Ökad samverkan med landsting, kliniker etc. (a) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning Utforma handlingsplan baserad på befintliga intentionsdokument för att säkerställa kvalitet i VFU Krav på att huvudhandledaren innehar magisterexamen och handledarutbildning Erbjuda kompletterande utbildning mot kandidat- och magisterexamen och handledarutbildning i samverkan med klinikerna Tillse att tjänster inrättas för kliniska adjunkter eller lektorer. Införa klinisk slutexamination, där både teoretisk och praktisk kunskap bedöms, enligt en modell motsvarande NKSE; Nationell klinisk slutexamination, anpassad till anestisiologisk kontext. Läraren medverkar i den senare fasen för en sammanfattande bedömning utifrån ett bedömningsformulär med alla målen alt. Införa slutexamination genom kombination av teoretisk tentamen och genomförande av en simuleringssituation med övningsdocka (a,b) b. Bedöms via ett bedömningsformulär utan medverkan från lärosätet varför lärosätet endast kan säkerställa att studenterna uppnår de teoretiska kunskaperna men inte att studenterna kan omsätta dessa i klinisk praxis, det vill säga i tillämpningen/förmågan. Utbilding av handledande sjuksköterskor i anpassad NKSE Nya lärandemål Nytt lärandemål är framtaget i den nya kursplanen till Anestesi till människor med risk samt vård vid katastrofer och trauma: Med helhetssyn på människan och dess välbefinnande planera, övervaka och självständigt genomföra anestesier till patienter i samband med undersökningar samt vid regional och lokal anestesi, vilket hänför sig till utbildningsplanens specifika krav för inriktning till anestesisjuksköterska: visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med operationer, undersökningar och behandlingar av patienter i alla åldrar. Införa examinationer via simulering Införa en examination i form av en simuleringsövning i termin 2, riktad mot examensmål 6 som innebär att studenten, förutom att genomföra, också ska beskriva och reflektera över sitt genomförande och kunna teoretiskt redogöra för sina aktiviteter. 198/267

203 ! ( ) "#$"%#&' ABC5884@..+A, >123+;=4,9/++..,06104D+126ABC3?@713.@-62/.5.;= =D-2-/+4ABC:0C+-672-/+42-D D060 > ;=46?58+6;=4,9/++..3?@713.@-62/.ABC23+,104D+-, ABC-@ ; :0CA1 *+,,+-.+/ /0-89: ,97588;<770730;=4,970- D F G=4=142/+, /0-89C=/,97588;<770730FH0-3+,7+60:06=,-2-/0-@4+..5.:276-2-/0-C97704: ,06A804+.2A-04E5-6043=D-2-/+4ABC:0C+-672-/ F >123+;=4,9/ ;=4=1041+D-2-/ABC5.;= AD+7ABC/ E+-+7/032ABC /23+,:+-6 IJ ) (K! (!! (!! K L=/.0A4204ABC:0/4088DA A, D+872/+/45-6FNO0, B :0/4088 M ?@713.@-62/++4: C=/,97588;<770730F* @ ;+40-C0.ABC<4D035.=1-2-/0-;2--3ABD39:03D ?@713.@-62/++4: D+0O0, A, E,27?=E A-ABCDA,,5-2D+.2A-FPD.5077;A43D-2-/; A123+6ABC@4 1@7+1/4@-3+62-A,1+7.A,4960;=4603?@713.@-62/++4:0.0-+F*+,:+-60.,077+-:084= D+872/ D.21/0-A,3<4+45.:276-2-/0-FR@4A3@ A72D+ D42.23D+-+7<3+1+D.5077;A43D-2-/2-/ / C07+84A/4+,,0.ABC0...<672/. :0D4@; @4A3@.0.3@D4+4C=/,97588;<770730: ;4+,/ @,8-2-/ABC D72-23D+2,872D+.2A-04; A123+.FQ9/A.+4: ABD8931+/C0.04F*?@711@46042-/0-2-.0/4042-/, D+8ABC:084=1+604;+40-C0.FR@4A3@ ?5-:0D4@; :2763A, 0O+,2-+.2A-3+D :960;=4,062B2-3D+ABC D+872/+D5-3D+804ABC0-.<672/ :06=,+4-+;2BD+13?@711@46042-/0-F SJ ( *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< C=/F (!! (!! T :0CA1FH0-8042A AB0330-0O+, D42;.72/.F* D D+- U3?@711@46042-/0-/=47@4A3@ A72/ ,97588;<770730: ;=46?58+6;=4,9/++..3?@713.@-62/.ABC23+,104D+-, ABC-@ ; E/0-A,;=4+ABC6AD5, :0CA1FH0.;4+,DA,,046ABD ?@711@46042-/0-C ;=4,9/ @..+A, ,104D+-, @D4+3FU-.0C07704;4+,DA,,04C547@4A3@.0.3@D043.@ ;=4,9/++..3?@713.@-62/.ABC2 3+,104D+-,06-@ ; :0CA1ABC5884@..+A, FV26 7@4A3@ ?5-;4+,DA,6ABD @,-2-/3588/2;.3A,0O+, Ärende 15 Bilaga 3 199/267

204 *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< E1+4+: F D3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/ABC <4D03C F WJ ( M ?@713.@-62/++4: C=/,97588;<770730FG ?@713.@-62/++4: K#!! (! L=/.0+,+4: @D04C0.ABC0;;0D <3.0,0.3R D /+40;A43D-2-/FG704++4: ABD3989C=/,97588;< /@7704DA,870O+ ;49/03.@77-2-/+4ABC A-04127D+; A123+60E.2770O0,80784A:70, D42-/ C=/,97588;< ;=4,9/ /404+D5-3D+8ABC406A123-2-/+1,97588;<770730/0-A,2-.0/4+.2A-, A42ABC84+O233+, <304+4E:06=,04 DA,870O2.0.F*?@711@46042-/0-ABC7@4A3@ ?5-:0D4@; @4A3@.0.3@D4+4C=/ +-+7<304+E:06=,+ABCC+-.04+DA,870O+;49/03.@77-2-/+4E.2770O0,807: :03D421-2-/ A FU-9/4++1+4:0.0-+;2--36ABD31+/C0.04;4@,3.1+6/@7704;=4,9/++.. ABCC DA,870O+;49/03.@77-2-/+4E.2770O0, O+,2-+.2A-043A,:0C *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< C=/F,063@43D276+:0CA1F XJ (! (!! T U3?@711@46042-/0-ABC1267@4A3@ ?5-/=47@4A3@ A72/.+..;=4,9/++..,06104D D3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-FT06=,-2-/0-/=43+1<4D03C E7@4A3@.0.@ =D-2-/+4ABC:0C+-672-/+42C51563+D:06=,3,063.=6+10..:06=,-2-/3;A4,57@ @D043.@773FP13?@711@46042-/0-;4+,/94+..;=4,9/++..,06104D+126ABC3?@713.@-62/.5.;=4+ 126ABC3?@713.@-62/.5.;= =D-2-/+4ABC:0C+-672-/+42-D D A-ABC A42-3.@77-2-/+4E ;A4,04E+...0A40.23D D5-3D+8A, 3?@713.@-62/C0.2-A,4+,0-;=4<4D03;5-D.2A-0-;2--36ABD:03D4210.,0-+13?@711@46042-/0-0O+,2-+.2A-04+1D5-3D+8042-A,5-6043=D-2-/+4ABC:0C+-672-/+4E.2770O0,807,0D+-23D 607+D.2/.127D0.2--0:@4+..7@4A3@ D+-3@D043.@ ,970.FY0A40.23D+ ;4+,/946ABD2-.0A, D0600O+,2-04+3FV267@4A3@ ?5-;4+,DA, /0-A,/94.0A40.23D+0O+,2-+.2A-043A,:04= ABC0.23D+6270,,+-3+, ,2-+425,;9440;70D.04+= ?5D+ABC6= F ZJ ( *+,,+-.+/0.:06=,36ABD,97588;< : F!!!! K ( #! L=/ Ärende 15 Bilaga 3 200/267

205 *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< E.4A /C0.04E1+4+C=/F /ABC /2;.04A,D+.+3.4A; A-04ABC.4+5,+1946F [J #!! ( (! (! #! E+-+7/032ABC /23+,:+-6,06A804+.2A-04E5-6043=D-2-/+4ABC:0C+-672-/+1 /@ ;=4,9/ ;=4=1041+D-2-/ABC5.;= AD+7ABC/ :06=,-2-/3;A4,57@45.10BD7+.+17@4A3@.0.FT06=,-2-/0-3D045.+-,06104D+-;49-7@4A3@.0.FU D3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-E6ABD3@D043.@ @4A3@.0.,97588;< / FR@4A3@.0.;4+,C @,8-2-/ABC;=46?58-2-/+160.0A40.23D+D5-3D D04 D72-23D0O+,2-+.2A O+,2-+.2A-12+32,57042-/;=40DA,,04F* ;=4,9/+:06=,312+ 3?@711@46042-/0-;4+,DA,,046ABD O+,2-04+3/0-A,0-.0A40.23D/ /2;. A,,062B2-.0D-23D /EABC/0-A, ,2-+A, E ?@711@46042-/0-F ABC=1041+D-2-/\=1041+D-2-/ /FR@4A3@.0.D+-6@4, @D043.@ A40.23D+D5-3D+804-+, D+-A,3@ D72-23D84+O23E60. *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< : F 12773@/+2.277@,8-2-/0-\;=4,9/+-FR@4A3@ ?5-:0D4@; :2763A,;4+,DA,2 Ärende 15 Bilaga 3 T /267

206 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 16. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: /0094 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: Michael Rogefelt UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att att att att att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas vagt i åtgärdsplanen, i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet samt i kommande lägesrapport tydligare redovisa i vilken utsträckning genomförd revidering av utbildningen kan anföras som åtgärd mot bristande kvalitet och vilka åtgärder därutöver som lärosätet har genomfört eller planerar genomföra Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har även beretts av UFO. Ytterligare har ärendet beretts av grundutbildningsutskottet. Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och åtgärdsplan Bilaga 3: Bedömargruppens yttrande 202/267

207 Ärende 16 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0094 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning distriktsjuksköterska har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. 203/267

208 Ärende 16 Bilaga 1 Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. 2 (5) UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare har UFO i dialog med prodekan för grundutbildning och akademin, berett ärendet. Grundutbildningsutskottet har berett ärendet om aktuell analys och åtgärdsplan. Vid mötet den 28 januari 2015 beslutade utskottet att föreslå nämnden besluta: att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin att i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, att i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas vagt i åtgärdsplanen, att i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet samt att i kommande lägesrapport tydligare redovisa i vilken utsträckning genomförd revidering av utbildningen kan anföras som åtgärd mot bristande kvalitet och vilka åtgärder därutöver som lärosätet har genomfört eller planerar genomföra Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. 204/267

209 Ärende 16 Bilaga 1 Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för 5 av 6 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts kritik om bristande måluppfyllelse gällande studenternas kunskaper om vetenskaplig grund för området. Vidare framförs kritik om att utbildningen brister avseende studenternas förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Bedömargruppen menar också att det tveksamt kan sägas att utbildningen säkerställer studenternas förmåga att medverka vid och utföra behandlingar i livets slutskede. Ytterligare kritik framförs över otydlighet i beskrivning av former för hur det säkerställs att studenterna uppnår måluppfyllelse vad avser samhälleliga aspekter och även etiska aspekter. Därutöver lyfter bedömargruppen kritik angående tveksamt säkerställande av kunskaper om de sociala aspekterna av hälsa. Bedömargruppen påpekar också kritiskt i någon omfattning att lärosätet inte medverkar i bedömningen av studenternas kliniska färdigheter. På detaljnivå har någon ytterligare kritik framförts. 3 (5) På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda analysen och åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik. Nämnden bör också bedöma om framställd analys och åtgärdsplan uppenbart relaterar till varandra. Bedömargruppen påpekar för flera av de mål som rönt kritik att de självständiga arbetena sammantaget inte visar tillräckligt hög måluppfyllelse. I detta sammanhang nämns också vid ett par tillfällen att självvärdering och lärosätesintervju indikerar goda förutsättningar för hög kvalitet i utbildningen men att dessa förutsättningar inte avspeglar sig i de självständiga arbetena. Förvaltningsberedningen uppfattar för detta att nämnden särskilt ska beakta akademins analys och åtgärder då det gäller de självständiga arbetena för utbildningen. Bedömargruppen påpekar för två mål som rönt kritik att lärosätets deltagande saknas i examination och andra bedömningsmoment. Bedömargruppen lyfter som en brist här att lärosätet tveksamt kan säkerställa att studenterna når examensmålen. Kring detta nämner bedömargruppen att det för vissa moment i utbildningen förefaller osäkert om studenterna examineras alls. Beredningen uppfattar att fakultetsnämnden särskilt ska uppmärksamma analys och åtgärder som rör lärosätets bristande deltagande i examination och andra bedömningsmoment. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 19 oktober 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten 205/267

210 Ärende 16 Bilaga 1 tillhanda. 4 (5) Ytterligare har nämnden att beakta grundutbildningsutskottets förslag till beslut i ärendet. Utskottets förslag till beslut anges här ovan. Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att akademi HVV i dels analys dels i åtgärdsplan svarat upp mot bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Alla bristande mål har huvudsakligen i sin helhet och i sina delar framställts i rapporten med både genomförd analys och framställda åtgärder. Beredningen gör också bedömningen att analys och åtgärdsplan relaterar till varandra i rimlig omfattning. När det gäller de omfattande påtalade bristerna har akademin valt att sammanställa dessa till fyra fokusområden och vidare adresserat analys och åtgärder för dessa områden i rapporten. Beredningen finner redovisningen i fokusområden som ett överskådligt och strukturerat sätt att angripa kritiken. Därtill har akademin redogjort för (i huvudsak) planerade åtgärder i tabellform för varje enskilt mål som rönt kritik. Beredningen vill göra akademin uppmärksam på att redovisningen till UKÄ ska framställas i särskild mall där analys och åtgärder redovisas samfällt för varje kritiserat mål. Det är därför beredningens rekommendation att akademin i kommande lägesrapport formulerar analys och åtgärder i UKÄ:s mall för uppföljning. Denna fråga uppmärksammades av ordförande på utskottets möte den där akademin deltog och adresserades rekommendationen. Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens kritik som har utgångspunkt i de självständiga arbetena. I analysen problematiseras runt att självständigt arbete för utbildningen är 7,5 hp avseende yrkesexamen och att det är högst troligt att det är dessa arbeten som pekas ut som särskilt bristande i utvärderingen. Inom ramen för utbildningen finns också möjlighet att skriva examensarbete om 15 hp för generell examen på avancerad nivå. Ett par av dessa arbeten har också bedömts för denna utvärdering och lika högst troligt är det dessa arbeten som klarat sig bäst. Akademin har dock inte för avsikt att öka poängomfattningen på det nuvarande 7,5 hparbetet kopplat till yrkesexamen utan argumenterar för att det inom ramen för 7,5 hp är möjligt att säkerställa måluppfyllelse. För att uppnå detta planerar akademin en rad åtgärder. Bland annat redovisas i rapporten att lärarresurs för handledning och examination ska förstärkas, krav om vetenskapliga artiklar/litteratur som bakgrundsmaterial ska införas och överhuvud att en skärpning av examensarbetets forskningsanknytning ska genomföras. Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens kritik som rör lärosätets bristande deltagande i examination och 206/267

211 Ärende 16 Bilaga 1 andra bedömningsmoment som sker under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Förslag till åtgärder här är bland annat att förstärka lärarresursen för deltagande i trepartssamtal vid bedömning av VFU samt att ett inrätta kliniskt lektorat. 5 (5) Förstärkt lärarresurs nämner akademin som en central planerad åtgärd för att kunna komma tillrätta med de brister som påtalats. Beredningen vill kring denna planerade åtgärd påpeka att akademin i kommande rapport behöver tydliggöra mer precist vad som avses med förstärkningen och när dessa förstärkningar ska ske. Det senare är av betydelse då lärosätet i huvudsak ska redovisa genomförda åtgärder till UKÄ. Om förstärkt lärarresurs exempelvis innebär nyrekrytering är det av största vikt att denna process åtminstone är påbörjad så att MDH kan redovisa dokumentation för pågående rekrytering. Förutom att konkretisera lärarresursen behöver akademin i kommande rapport mer precist och konkret beskriva de övriga åtgärder som nu redovisas i åtgärdsplanen. Dessa konkreta åtgärder behöver för kommande rapport också föras in i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet. I innevarande rapport nämns att en revidering nyligen genomförts i utbildningen. En fotnot för denna revidering nämner att hittills genomförda kurser svarar upp mot given kritik och vidare att det finns en examensmatris som styrker detta. I övrigt nämns inte revideringen. Beredningen uppfattar att akademin tydligare bör redovisa i vilken utsträckning tidigare genomförd revidering innehåller förändringar som kan anföras som åtgärder mot bristande kvalitet och vilka åtgärder som därutöver har genomförts eller kommer att genomföras för att åtgärda påtalade brister. Beredningen noterar som värdefullt att akademin för det innevarande och kommande uppföljningsarbetet har en till synes mycket relevant och tillräckligt omfattande organisation på plats för uppföljningsarbetet. Särskilt kan här uppmärksammas att akademin har en organisation som innefattar såväl övergripande nivå (samtliga ifrågasatta specialistutbildningar) som särskilda arbetsgrupper för enskilda ifrågasatta examen. Ämnesansvariga professorer deltar i samtliga dessa arbetsgrupper. Utbildningsledare och avdelningschef leder det övergripande arbetet. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det väsentligt att fakultetsnämnden tar egen ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik. 207/267

212 Ärende 16 Bilaga 2 Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV Lektor Maria Harder, programsamordnare Professor Inger K. Holmström Docent Karin Josefsson Docent Maja Söderbäck Vid HVV är en övergripande projektgrupp tillsatt för att ta fram åtgärder för att försvara examensrätten gällande specialistutbildningarna till distriktssköterska, intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Projektgruppen innefattar 11 personer med olika kompetens och ansvarsområden. Gruppen är indelad i tre mindre arbetslag som representerar respektive specialistutbildning (se Figur 1). Varje arbetslag lämnar in separata underlag för analys- och åtgärdsplaner men samarbetar i projektgruppen. Den här analys- och åtgärdsplanen gäller för Specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska. Figur 1: Övergripande organisation med processledare och arbetslag. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se 208/267 Org.nr:

213 1 Ärende 16 Bilaga 2 Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande specialistutbildningen till distriktssköterska. Utbildningen bedömdes ha för fem av de sex utvärderade examensmålen (se Tabell 1). Tabell 1: Examensmål och bedömning Examensmål 1....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen 2....visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan 3....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer 4....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede 5....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna 6....visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer Bedömning Bristande Hög Bristande Bristande Bristande Bristande Denna genomgång visar att bedömningen i tre av de fem mål med bristande måluppfyllelse har utgått från bedömning av Självständiga arbeten. Detta gäller mål ett, tre och fem. Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för att åtskilja deras omfattning.: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp. som ger studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som specialistsjuksköterska. Vid granskning av de slumpmässigt urvalda självständiga arbeten som legat till grund för UKÄ:s bedömning framkommer att flertalet bedömts ha bristande måluppfyllelse på samtliga bedömda mål (Tabell 2). 209/267

214 2 Ärende 16 Bilaga 2 Tabell 2: Omdömen för självständiga arbeten. Rutor med diagonala streck representerar examensmål som inte blivit bedömda. Dessa utgörs av 3 Exemansarbeten 15hp och av 9 Självständiga arbeten 7,5hp. Sj. arb Examensmål 1....kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt forsknings- & utv.arb., sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrket 2....fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med pat. och närstående identifiera vårdbehov och upprätta golvplan 3....förmåga att integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer 4....förmåga att medverka vid och självständigt utföra us.& beh., vård i livets slutskede 5....förmåga att med helhetssyn på msk. göra åtgärdsbed. utifrån vetenskap, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter 6....förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra & utv. åtg. Som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos pat., förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer 1. Bristande Bristande Bristande 2. Bristande Bristande Bristande Bristande 3. Bristande Bristande Bristande 4. Hög Bristande Hög 5. Bristande Bristande Bristande Bristande Bristande Bristande 6. Hög Hög Hög 7. Mkt. hög Hög Mkt. hög Bristande Hög Hög 8. Hög Hög Hög Bristande Hög Hög 9. Hög Hög 10. Bristande Bristande Bristande 11. Hög Bristande Bristande 12. Bristande Bristande 210/267

215 3 Ärende 16 Bilaga 2 Av de 12 arbeten som granskats är tre arbeten Exemansarbeten 15hp och resterande nio Självständiga arbeten 7,5hp. Av bedömargruppens yttrande framgår dock inte vilket nummer som representerar vilket självständiga arbete. Den kritik som framkommer uttrycker att det är svårt att bedöma förmågan att integrera kunskap pga. av att det i flertalet arbeten saknas resultat. Utifrån detta dras slutsatsen att de arbeten som fått bedömning hög kvalitet på examensmål tre är Examensarbeten 15 hp. Tilläggas här kan att Magisterexamen i vårdvetenskap vid HVV bedömdes ha hög kvalitet, vilket även innefattade examensarbeten som genomförts inom ramen för specialistutbildning till distriktssköterska. Det är nödvändigt att vidareutveckla de självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp. Det finns förutsättningar att studenterna inom utbildningen ska kunna genomföra mindre omfattande självständiga arbeten som inkluderar hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse även om de genomför ett Självständigt arbete 7,5hp. Det är angeläget att bibehålla valmöjligheten för studenterna att kunna välja ett mindre omfattande Självständigt arbete. Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter som tillgodoser verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor. Genomströmningen av studenter i utbildnignen är god, de genomför den inom utsatt tidsram till 100%. Det fortsatta analysarbetet innebar att granska varje enskilt mål som bedömts ha bristande måluppfyllelse. Detta för att tydliggöra de specifika bristerna för varje enskilt mål. Dessa mål är de som benämns ett, tre, fyra, fem och sex. Resultatet av denna granskning redovisas i tabell tre. 211/267

216 Ärende 16 Bilaga 2 Tabell 3: Identifierade brister i respektive examensmål Examensmål Identifierade brister i bedömargruppens yttrande 1....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Bristande kunskap om vetenskaplig grund, epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap definieras ytligt och kort. c. Medicinska begrepp är otydliga och bristfälligt beskrivna. d. Svag koppling till vetenskaplig litteratur. Bristande insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. e. För få referenser som är slumpmässigt och osystematiskt framsökta. f. Sekundärkällor används. g. Otydlig kunskap om samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen 3....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Förmåga att integrera kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat brister eftersom resultat saknas. c. Brister av integrering från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om. d. Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar. e. Oklart hur studenternas förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet examineras. f. Även om det i utbildningen ingår moment där förmågor tränas, så får detta inte genomslagskraft i de självständiga arbetena. g. Oklart hur relevanta förmågor examineras visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede a. Handledare bedömer kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar utifrån AssCe. b. Tveksamhet till att medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs, sparsamt med undervisning, övning och examination visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Uppenbara faktafel redovisas. c. Viktig litteratur utelämnas. d. Samhälleliga aspekter relateras inte tillräckligt till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar i självständiga arbeten. e. Etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer a. De sociala aspekterna av hälsa behandlas sparsamt. b. Avsaknad av lärarmedverkan i slutbedömning av studenterna gör att inte hög måluppfyllelse säkerställs /267

217 5 Ärende 16 Bilaga 2 Denna specificering av identifierade brister i bedömargruppen yttrande visar att det finns fyra områden att försvara och eller vidareutveckla: 1. Utformning och uppföljning av självständiga arbeten. 2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 3. Ämnet vård i livets slutskede!"#$%"&!$%&'##()) 4. Sociala aspekter inom området hälsa. I de nästkommande avsnitten redogörs för analysen av dessa fyra områden mer ingående. Därefter redogörs för åtgärder i tabellform utifrån respektive examensmål (Tabell 5-9). Det framslumpade urvalet av självständiga arbeten utgör grunden för UKÄ:s granskning i tre av examensmålen (1, 3, 5). Urvalet bestod i huvudsak av Självständiga arbeten 7,5 hp och inte av Examensarbeten 15 hp. De nuvarande självständiga arbetena 7,5 hp innebär att studenterna utformar en projektplan. Denna innehåller ingen resultatdel vilket får till följd: Att de självständiga arbetena inte påvisar kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen, Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. 213/267

218 6 Ärende 16 Bilaga 2 Med dessa självständiga arbeten som grund för granskningen tas inte hänsyn till att dessa examensmål ingår i och examineras i utbildningens övriga delkurser 1. Att dessa lärandemål inte får genomslagskraft i de självständiga arbetena, motiverar dock en översyn. De självständiga arbeten på 7,5 hp handleds och examineras av en och samma lärare. Detta som följd av otillräckliga lektorsresurser för handledning och exmination. Förfaringssättet kan få till följd att det är studentens lärandeprocess som examineras snarare än den slutgiltiga produkten. Det innebär även att en enskild lärares kompetens och intressen får inflytande över denna del i utbildningen vilket blir sårbart. Förslag till åtgärder gällande utformning och uppföljning av självständiga arbeten De förslag som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar examensmål (1, 3, 5-6) och identifierad brist (Tabell 3). Utverka mer lärarresurser för handledning och examination av Självständiga arbeten 7,5hp (1a, 1g). Översyn av samtliga lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (1a, 1g, 5a, 5d- 5e). Tydliggöra lärandemål som visar områdets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket, t.ex. reflektera kring det undersökta områdets vetenskapliga grund i relation till distriktssköterskans yrkesområde (1a, 1g). Tydliggöra vilka epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap som ska genomsyra utbildningen (1b). Utveckla och införa krav på systematisk sökning av vetenskapliga arbeten som används i bakgrunden (1d-1f). 1 Under hösten 2012 påbörjades ett revideringsarbete av distriktssköterskeutbildningen. Den nya utbildningen startade hösten Detta arbete innebär att lärandemål i de hittills genomförda kurserna svarar upp mot given kritik (se bifogad matris). 214/267

219 7 Ärende 16 Bilaga 2 Utveckla och införa krav på antalet vetenskapliga artiklar som ska användas i bakgrunden i examensarbete och självständigt arbete (1d-1f). Tydliggöra kriterier och riktllinjer för vilken litteratur som ska användas i examensarbeten och självständiga arbeten (1d, 1f, 5b-c). Granska och tydliggöra betygskriterier för examensarbeten och självständiga arbeten (1a-1g, 5a-5e). Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att: tydliggöra samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och betydelse för yrkesutövningen (1g) möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, samt integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis (3a-3d). *)' #$%'))% +$',- möjliggöra att etiska aspekter används på ett fördjupat sätt (5e). Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga aspekter i examensarbeten och självständiga arbeten (5a, 5d). De brister som beskrivs berör examensmål tre, fyra och sex och innefattar att den enskilda studentens förmågor att integrera teoretisk kunskap endast examineras av klinisk handledare. Det har hittills inte funnits resurser för att medverka vid varje enskild students bedömning. För att kompensera detta genomförs VFU-seminarier och individuella skriftliga inlämningsuppgifter som examineras av lektor eller docent i vårdvetenskap. Dessa examinationer innebär att studenterna analyserar kliniska situationer de varit i utifrån teoretisk kunskap. Den kliniska handledarens bedömning utifrån ASSCE utgör ett komplement till de bedömningar som läraren gör men är inte enskilt betygsgrundande. Detta tillvägagångssätt framkommer vid examensmål 2 (Självvärderingen s ). Gällande examensmål 2 visa förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan har utbildningen vid Mdh fått bedömningen hög kvalitet som följd av detta tillvägagångssätt vid examination under VFU. 215/267

220 8 Ärende 16 Bilaga 2 Kliniska slutexaminationer för distriktssköterskeutbildningen innebär att personella resurser behövs för bedömning vid fyra olika arenor: Vårdcentral, Barnhälsovård, Elevhälsa och Hemsjukvård. Övervägas bör dock vad som ytterligare kan stärka och säkra bedömning vid VFU. Förslag till åtgärder gällande bedömning av studentens förmågor vid VFU De föreslag som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar examensmål (1, 3, 5-6) och identifierad brist (Tabell 3). Utverka lärarresurser för medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (3d-3g, 4a, 6b). kliniskt lektorat (3d-3g, 4a, 6b) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning (3d-3g, 4a, 6b). Om VFU vid vårdcentral förläggs sist i utbildningen kan detta bli ett.,+'!$)%%!%/)') tillfälle när utbildningens olika delar vävs samman och studenternas progression kan examineras med trepartssamtal eller genom kliniska examinationer. Valet av vårdcentral har att göra med att studenterna där har möjlighet att möta människor representerade från alla åldersgrupper med olika behov (4a, 6b). I utbildningen har fokus varit på palliativ vård och inte specifikt vård i livets slutskede. Dessa områden är dock delar av varandra. Under hösten 2012 påbörjades ett revideringsarbete av distriktssköterskeutbildningen. I den nya utbildningen som startade hösten 2014 finns två lärandemål som svarar mot given kritik i UKÄs utlåtande. I kursen Sjukdomslära och farmakologi inom primärvård 22,5 hp ingår lärandemål 9. reflektera över individens komplexa situation vid vård i livets slutskede. Undervisning i detta specifika område ges och följs upp med individuell skriftlig inlämningsuppgift där studenterna analyserar en fallbeskrivning utifrån de fyra hörnstenarna inom palliativ 216/267

221 9 Ärende 16 Bilaga 2 vård. Det andra lärandemålet är mer generellt skrivet och ingår i kursen Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp. Lärandemål fem innebär att studenten efter avslutat kurs ska kunna identifiera och tillämpa kunskap om komplexa frågeställningar och situationer med vuxna och äldre utifrån evidensbaserad kunskap. Detta lärandemål inrymmer vård i livets slutskede eftersom det är att betrakta som en komplex frågeställning. Kursen startar period 4a våren Det finns därför inte några formulerade examinationer att exemplifiera här. 0 1#!##%)/)#$&!%# Förslag till åtgärder gällande vård i livets slutskede Området vård i livets slutskede kan tydliggöras i kursen Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp med specifika lärandemål och tydliggöras i kursplanens innehåll (4b). I utbildningen används begreppet hälsa utifrån alla dess aspekter. Detta med grund i WHO:s definition av hälsa som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. Flera lärandemål i utbildningens kurser innefattar de sociala aspekterna av hälsa (Tabell 4). Tabell 4: Kurser med lärandemål som innfattar sociala aspekter av hälsa. Kurs Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5hp Barn och unga inom primärvård 15hp Vuxna och äldre inom primärvård 15hp Lärandemål som innefattar social hälsa 1 definiera folkhälsa hos befolkningen ur internationellt, nationellt och lokalt perspektiv samt vad som påverkar hälsa hos befolkningen 1 identifiera och definiera barn och ungas livsvillkor utifrån ekologiskt perspektiv och utifrån barns och ungas rättigheter. 2 identifiera och bedöma barns och ungas utvecklingskompetenser, hälsa och delaktighet utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter. 3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt stödja föräldraskap utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter 1 identifiera och definiera vuxna, äldre och de med funktionsnedsättning livsvillkor utifrån deras behov av delaktighet och deras rättigheter 2 identifiera och bedöma vuxnas och äldres hälsa, behov av omvårdnadsåtgärder och utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter 3 tillämpa mångfacetterat familjeperspektiv med särskilt beaktande av socioekonomisk tillhörighet, genus och etnicitet samt stödja familjen och närstående utifrån relevanta samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter 217/267

222 10 Ärende 16 Bilaga 2 Ett exempel på hur social hälsa examineras är i kursen Folkhälsoarbete inom primärvård 7,5hp där studenterna arbetar med hälsans sociala villkor genom att generellt beskriva vad som avses med hälsans bestämningsfaktorer och därefter relaterar kön, social och ekonomisk tillhörighet samt etnicitet till en genomförd hälsofrämjande insats. Sociala aspekter av hälsa följs även upp vid VFU. Studenterna ska i en individuell skriftlig inlämningsuppgift utgå från sina möten, vid vårdcentral, med barn, unga, familjer, vuxna och äldre identifiera och beskriv dessa människors livsvillkor samt reflektera kring dessa i relation till hälsans bestämningsfaktorer. I ytterligare en individuell skriftlig inlämningsuppgift som genomförs vid VFU inom barnhälsovård ska studenten utgå från ett barn i åldern 3-5 år som hon/han möter vid hälsobesök och med hjälp av observation och information tillgänglig i journalen beskriva barnets livsvillkor och relatera detta till Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska nivåer. Därmed anses att sociala aspekter av hälsa är tydliga i utbildningen. 218/267

223 11 Ärende 16 Bilaga 2 Examensmål 1....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen Tabell 5: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 1 Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Bristande kunskap om vetenskaplig grund, epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap definieras ytligt och kort. c. Medicinska begrepp är otydliga och bristfälligt beskrivna. d. Svag koppling till vetenskaplig litteratur. Bristande insikter i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. e. Få referenser som är slumpmässigt och osystematiskt framsökta. f. Sekundärkällor används. g. Kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen är otydligt Utverka mer lärarresurser för handledning och examination (a, g). Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (a, g,). Tydliggöra lärandemål som visar områdets vetenskapliga grund och dess betydelse för yrket, t.ex. reflektera kring det undersökta områdets vetenskapliga grund i relation till distriktssköterskans yrkesområde (a, g). Tydliggöra vilka epistemologiska begrepp inom vårdvetenskap som ska genomsyra utbildningen (b). Ta ställning till om krav på systematisk sökning av vetenskapliga arbeten som redovisas med sökmatris för artiklar som används i bakgrunden behöver införas (d-f). Ta ställning till om antalet vetenskapliga artiklar som ska användas i bakgrunden i ett examensarbete eller självständigt arbete behöver ökas (d-f). Strama upp granskningen av vilken litteratur som används i examensarbeten och självständiga arbeten (d, f) Granska och tydliggöra betygskriterier för examensarbeten och självständiga arbeten (a-g). Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att tydliggöra samband mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och betydelse för yrkesutövningen (g) 219/267

224 12 Ärende 16 Bilaga 2 Examensmål 3....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer Tabell 6: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 3. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Förmåga att integrera kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat brister eftersom resultat saknas. c. Brister av integrering från praxiskunskap till teoretisk kunskap, eller tvärt om. d. Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar. e. Oklart hur studenternas förmåga att integrera kunskap i klinisk verksamhet examineras. f. Även om det i utbildningen ingår moment där förmågor tränas, så får detta inte genomslagskraft i självständiga arbeten. g. Oklart hur relevanta förmågor examineras. Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, samt integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis (a-d). Utverka lärarresurser för: medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (d-g). kliniskt lektorat (d-g) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (d-g). 220/267

225 13 Ärende 16 Bilaga 2 Examensmål 4....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede Tabell 7: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 4. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Handledaren bedömer kunskap och förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar utifrån AssCe. b. Tveksamhet till att medverkan vid och utförande av behandlingar i livets slutskede säkerställs, sparsamt med undervisning, övning och examination. Utverka lärarresurser för: medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (a). kliniskt lektorat (a) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (a). Om VFU vid vårdcentral förläggs sist i utbildningen kan detta bli ett tillfälle när utbildningens olika delar vävs samman och studenternas progression kan examineras med trepartssamtal eller kliniska examinationer. Valet av vårdcentral har att göra med att studenterna där har möjlighet att möta människor representerade från alla åldersgrupper med olika behov (a). Området vård i livets slutskede kan specifikt tydliggöras i kursen Vuxna och äldre inom primärvård 15 hp (b). 221/267

226 14 Ärende 16 Bilaga 2 Examensmål 5... visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna Tabell 8: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 5. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Faktafel redovisas. c. Viktig litteratur utelämnas. d. Samhälleliga aspekter relateras inte tillräckligt till folkhälsoproblem och livsstilsförändringar i självständiga arbeten. e. Etiska aspekter beaktas sparsamt och generellt. Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5hp (a, d-e). Granska och tydliggöra betygskriterier för självständiga arbeten (a-e). Strama upp granskningen av vilken litteratur som används i de självständiga arbetena genom tydligare riktlinjer gällande litteraturval i examensarbeten och självständigaarbeten (b-c). Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att undvika att etiska aspekter beaktas generellt (e). Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga aspekter i självständiga arbeten och examensarbeten (d). 222/267

227 15 Ärende 16 Bilaga 2 Examensmål 6... visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer Tabell 9: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 6. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Sociala aspekter av hälsa behandlas sparsamt. b. Avsaknad av lärarledd slutbedömning av VFU. Utverka lärarresurser för medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (b). kliniskt lektorat (b) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (b). Om VFU vid vårdcentral förläggs sist i utbildningen kan detta bli ett tillfälle när utbildningens olika delar vävs samman och studenternas progression kan examineras med trepartssamtal eller kliniska examinationer. Valet av vårdcentral har att göra med att studenterna där har möjlighet att möta människor representerade från alla åldersgrupper med olika behov (b). 223/267

228 16 Ärende 16 Bilaga 2 Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport till UFO. Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den övergripande projektgruppen och i arbetslaget för distriktssköterskeutbildningen. Tidsplaneringen redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10: Tidsplanering gällande försvar och utveckling av Specialistutbildningen med inriktning mot distriktssköterska. Datum VAD? VEM? Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas och granskas. Programsamordnare påbörjar analys och åtgärdsplan, övriga i arbetslaget granskar UKÄ-möte, Stockholm Processledare, Programsamordnare Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan. Projektgrupp, arbetslag Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Programsamordnare Analys och åtgärdsplan skickas till processledare för vidarebefordran till UFO. Programsamordnare Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Processledare Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs Arbete för att genomföra planerade åtgärder inleds Processledare och arbetslag. Arbetslag Utskottsmöte - beredning av analys och åtgärdsplan Nämndmöte - beslut om analys och åtgärdsplan Lägesrapport utarbetas och granskas. Återkoppling utarbetad lägesrapport Lägesrapport till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt 224/267

229 " #! 8+,-%57.&3)%%((,'(*).*.%9/'-9%2-%&(%'%16-*.%=4*07&%:;<<%'(*.%9:&21*>%5.3)*-(?11',')%.:;<-,(/%(,:'*. 9/'-9%2:&-%&4%'0*(&*11%'+*(*'-9%2:;<4*2.7+%0*.5%.*'<*(:;<-%&4%'0*(-4*(60*1-*57.6.9*-/(7+',')*' 8-(/0*'(*'+,-%9/'-9%2:&:&.30*(-+*(*'-9%21,)%)./'0:;<,'-,9(,%9(/*11(5:.-9',')-8:;</(+*;91,')-%.4*(*-%&( $%&&%'(%)*(+,-%./'0*.1%)*'234.,-(%'0*&31/225611*1-*57.&31*' :;<*(,-9%%-2*9(*.&*0-?.-9,1(4*%9(%'0*%+0*&?'-91,)%.?((,)<*(*.'% 8+,-%57.&3)%%((&*0<*1<*(--6'23&?'',-9%')7.%3()?.0-4*07&',')%./(,5.3'.*1*+%'(%+*(*'-9%21,)%=-%&<?11*1,)% 9+%1,(*(A B7.7+.,)%&31+,-%./'0*.1%)*'23<7)&31/225611*1-*AC*'-%&1%0*4*07&',')*'?.%((/(4,10',')*'<311*.4.,-(%'0* EF D # "G D " " G H.,-(%'0* I.+%1*(%+-@?1+-(?'0,)%%.4*(*'+,-%.234.,-(%'0*&31/225611*1-*AJ.4*(*'%+,-%.234.,-(%'0* 1,((*.%(/.AB1*.%%.4*(*'+,-%.234.,-(%'0*,'-,9(*.,%9(/*11(5:.-9',')-8:;</(+*;91,')-%.4*(*=:;<, 4*-9.,+'%AK51*.%%+0*-@?1+-(?'0,)%%.4*(*'%5,''-*'0%-(*'-+%)9:221,')(,11+*(*'-9%21,) +3.0+*(*'-9%2%11(57.6(1,)(:;<9:.(AC*&*0,;,'-9%4*).*22*'?.:5(%:(601,)%:;<4.,-(5?11,)( 9/'-9%2:&+*(*'-9%21,))./'0=(,11*>*&2*10*5,',*.%-*2,-(*&:1:),-9%4*).*22,':& '3).%%.4*(*'.*0:+,-%-*'0%-(53(%1.*5*.*'-*.-:&0*--/(:&(6;9-+%.%-1/&2&?--,)(:;<,'(* 6.9*-/(7+',')*','(*(601,)(4*-9.,+-,%.4*(*'%AK-@?1++?.0*.,')*':;<1?.:-?(*-,'(*.+@/'4*-9.,+- 9/'-9%2:&-%&4%'0*(&*11%'+*(*'-9%2:;<4*2.7+%0*.5%.*'<*(-%&(-%&4%'0*(-4*(60*1-* (*&%(,-9(+%10%AK'3).%-@?1+-(?'0,)%%.4*(*'%'+?'0-,</+/0-%9-*9/'0?.9?11:.AC*'4.,-(%'0* 9/'-9%2:&:&.30*(-+*(*'-9%21,)%)./'0-:&2.?)1%.%.4*(*'%1*0*.:;9-3)*':&)3*'0*(,11%(( :&.30*(-+*(*'-9%21,)%)./'0:;<0*--4*(60*1-*57.6.9*(=&*'030*((%,'(*53.)*':&-1%),0* -@?1+-(?'0,)%%.4*(*'%41,.0*(-%&1%0*:&07&*(57.&31*(4.,-(%'0*&31/225611*1-*A /(4,10',')*'-:&&6;9*(+?1/2246))057.%((-?9*.-(?11%-(/0*'(*.'%-&7@1,)<*(%((57.-(3 LF " $%&&%'(%)*(4*07&-&31/225611*1-*'+%.%4.,-(%'0*A D "D D " D M7) (.?'%--3+?1(*:.*(,-9(-:&2.%9(,-9(A$(/0*'(*.'%/22'3.57.0@/2%057.&3)%)*':&0* $@?1++?.0*.,')*':;<1?.:-?(*-,'(*.+@/','0,9*.%.<7)&31/225611*1-*AI'0*./(4,10',')*',')3.0*( *((%'(%1&:&*'(0?.57.&3)%%((-%&+*.9%'&*0'641,+'%57.?10.%.*11*.&*0%'0.%2%(,*'(*. 9/.-/22),5(*.-:&,')3.,/(4,10',')*'AN,11*>*&2*1-9%-(/0*'(/'0*.<%'01*0','))*':&57.% Ärende 16 Bilaga 3 225/267

230 +3.04*<:+<:-*'?10.*2*.-:'-%&(.*1%(*.%0*((%(,11.*1*+%'(+*(*'-9%21,)1,((*.%(/.A <*&4*-79<:-'641,+'%57.?10.%.:;<0?.,0*'(,5,*.%*+*'(/*11%4*<:+%+-(70AK*'%''%' *>%&,'%(,:'-/22),5(&*0,'.,9(',')230*'310.%'0*&?'',-9%'-9%-(/0*'(*',0*'(,5,*.% R0/;%(,:'S%'+?'0-AC*'(*:.*(,-9%4%-*'57.0*--%&:&*'(57.*5%11*.+%.%-(%.9=&*'0*(?.'3):( O31/225611*1-*-?9*.-(?11-)*':&:1,9%(*:.*(,-9%*>%&,'%(,:'*.=:;<+,%0*'+*.9-%&<*(-57.1%)0% /(4,10',')*'0?.*((+*0*.(%)*(4*07&',')-,'-(./&*'(=J--P*85:.&/1?.*(QJ--*--&*'(:5P1,',;%1 :91%.(</.-%&+*.9%'&*02%(,*'(:;<'?.-(3*'0*-9*..*'(2.%9(,-9(AJ((-(/0*'(*.'%/'0*.0*' &31/225611*1-*-?9*.-(?11-A 2%(,*'(*.,:1,9%310.%.1*0*.(,11%((0*/(+*;91%.<%'01,')-4*.*0-9%2AC*4*-9.,+'%9/.-&:&*'(*'= $%&&%'(%)*(4*07&-&31/225611*1-*'+%.%<7)A 4*07&',')-/'0*.1%)*':;<*>%&,'%(,:'-5:.&*.'%)7.0*(-%&&%'(%)*((.:1,)(%((<7) TF "D GU "D H.,-(%'0* %((,'(*).*.%9/'-9%2AC*((%41,.*>(.%(601,)('?.0*()?11*.,'(*).*.,')%+9/'-9%2&*11%'(,0,)%.* -(/0*'(*.'%-57.&3)%%((,'(*).*.%9/'-9%2-%&(%((%'%16-*.%=4*07&%:;<<%'(*.%9:&21*>%?+*'4.,-(*.%+,'(*).*.,')%+9/'-9%25.3'2.%>,-9/'-9%2(,11(*:.*(,-99/'-9%2=*11*.(+?.(:&A (+3%+9/.-*.'%/'0*./(4,10',')*'*.<311*.-30%'9/'-9%2-:&9.? &3)%%((,'(*).*.% J.4*(*'%?.)*':&)3*'0*4.,-(5?11,)%4*(.?55%'0*57.&3)%(,11%'%16-=4*07&','):;<<%'(*.,')%+ +*.9-%&<*(-57.1%)0%/(4,10','),'(*).*.%:;<(,11?&2%0*'(*:.*(,-9%9/'-9%2*',2.%9(,-9( 9/'-9%2AK0*--%9/.-*.,')3.(*:.*(,-9%/'0*.+,-',')-&:&*'(:;<-(/0*'(*.'%-9%/'0*.-,' :;<<%'(*.%9:&21*>%-,(/%(,:'*.=*>*&2*1+,-*'&:0*1157.%((%'%16-*.%:;<.*51*9(*.%7+*. -%&(/'0*.13(*'<*(:;<7+*.).*22,':&2.,&?.+3.0*'AV+*':&0*(,/(4,10',')*',')3.&:&*'( $%&&%'(%)*(4*07&-&31/225611*1-*'+%.%4.,-(%'0*A :91%.<*(*.%+-**'0*</..*1*+%'(%57.&3):.*>%&,'*.%-A WF "D " D H.,-(%'0* -:&4%.'-:&3(*.9:&&*.57.<?1-:4*-79A$(/0*'(*.'%)*':&57.?+*'+%;;,'%(,:'*.AI'0*.0*' )*':&57.<?1-:/'0*.-79',')%./'0*.0*'+*.9-%&<*(-57.1%)0%/(4,10',')*'%+-3+?1'65700%4%.' $@?1++?.0*.,')*':;<,'(*.+@/')7.0*(,'(*(.:1,)(%((<7)&31/225611*1-*-?9*.-(?11-AA$(/0*'(*.'% Ärende 16 Bilaga 3 226/267

231 +*.9-%&<*(-57.1%)0%/(4,10',')*'4*07&*.0:;9*'0%-(<%'01*0%.*'-(/0*'(*'-9/'-9%2:;< 4*07&',')%.,')3.-31*0*-57.-?9*.-(?11%'0*%+&31/225611*1-*AC*(.30*.0:;9*'(+*9-%&<*( *(,-9(57.<311',')--?((.*0:+,-%-:;<*>%&,'*.%-%+1?.%.*A$3+?1(*:.*(,-9%-:&2.%9(,-9% J--P*85:.&/1?.*(QJ--*--&*'(:5P1,',;%1R0/;%(,:'SA$(/0*'(*.'%)*':&57.:;9-3*','0,+,0/*11 0*(57.*5%11*.+%.%-2%.-%&(&*0/'0*.+,-',')=7+','):;<*>%&,'%(,:':&+3.0,1,+*(--1/(-9*0*A </./+,0%57.&3)%'%((&*0+*.9%+,0:;</(57.%4*<%'01,')%.,1,+*(--1/(-9*0*-?9*.-(?11-*5(*.-:& $%&&%'(%)*(4*07&-&31/225611*1-*'+%.%4.,-(%'0*A /(4,10',')*'9%','(*<7)&31/225611*1-*-?9*.-(?11%-A C31?.:-?(*(,'(*&*0+*.9%.,-1/(4*07&',')%+-(/0*'(*.'%/'0*.0*'+*.9-%&<*(-57.1%)0% XF "D G D D "D U %((&*0<*1<*(--6'23&?'',-9%')7.%3()?.0-4*07&',')%./(,5.3'.*1*+%'(%+*(*'-9%21,)%= (,115:19<?1-:2.:41*&:;<1,+--(,1-57.?'0.,')%.4*.7.-,(,11.?;91,)).%0,0*-@?1+-(?'0,)%%.4*(*'%A -%&<?11*1,)%:;<*(,-9%%-2*9(*.&*0-?.-9,1(4*%9(%'0*%+0*&?'-91,)%.?((,)<*(*.'%AK51*.(%1*(%+ 0*-@?1+-(?'0,)%%.4*(*'%-%9'%-.*1*+%'(%+*(*'-9%21,)%%-2*9(*.AI22*'4%.%5%9(%5*1.*0:+,-%- :;<+,9(,)1,((*.%(/./(*1?&'%-AK'(*<*11*.0*:&5%((%'0*-%&<?11*1,)%%-2*9(*.-:&5,''-.*1%(*.%( -+3.4*07&(AB.?&-(-%9'%-*'(601,)<*(,4*-9.,+',')%+5:.&*.57.</.0*(-?9*.-(?11-%((-(/0*'( R(,-9%%-2*9(*.4*%9(%-*'0%-(,'3).%-@?1+-(?'0,)%%.4*(*'=:;<03:5(%-(*'4%.(23*'%11&?'',+3A C*(/'0*.1%)-:&5.?&-(.*0:+,-%-,-@?1++?.0*.,')*'=&*':;9-3+,01?.:-?(*-,'(*.+@/'=?.'3):( $%&&%'(%)*(4*07&-&31/225611*1-*'+%.%4.,-(%'0*A /22'3.&31/225611*1-*+%0%+-*.-%&<?11*1,)%%-2*9(*.:;<?+*'*(,-9%%-2*9(*.A YF D ""G UG "D U U " " G D " $%&&%'(%)*()7.-@?1++?.0*.,')*':;<,'(*.+@/'0*(,'(*(.:1,)(%((<7)&31/225611*1-*-?9*.-(?11-A /(,5.3'-%1/(:)*'%=2%(:)*'%:;<2.*+*'(,+%2*.-2*9(,+=4*07&%:;<21%'*.%3()?.0*.-:&9.?+-57. C*(.*0:)7.-/(57.1,)(57.</.:1,9%(*:.*(,-9%2*.-2*9(,+1,))*.(,11)./'057./'0*.+,-',')*'AC*( 5.%&9:&&*.?+*'%((-(/0*'(*.'%53./'0*.+,-','),%((4*07&%=21%'*.%=)*':&57.%:;</(+?.0*.% 3()?.0*.57.5.?&@%'0*%+<?1-%='3):(-:&?+*'*>%&,'*.%-(*:.*(,-9(A$(/0*'(*.'%(.?'%-%((= %((5.?&@%<?1-%A$(/0*'(*.'%&*0+*.9%.,<?1-:/'0*.-79',')%.:;<(.?'%.4*07&',')%+.,-957. <?1-:/'0*.-79',')%.,':&0*'+*.9-%&<*(-57.1%)0%/(4,10',')*':;<,*'9/.-:&4%.':;</')% 57.&3)%%((4*07&%.,-9*.57./229:&-(%+-@/90:&*11*.%'0.%%++,9*1-*.(.?'%-,-%&4%'0&*0 :<?1-%(,11571@0%+-@/90:&:;<9:&21,9%(,:'*.%+1?9*&*0*1-4*<%'01,')AC*-:;,%1%%-2*9(*.'%%+ <?1-%4*<%'01%-0:;9.*1%(,+(-2%.-%&(,-@?1++?.0*.,')*'AC*(5.%&)3.*&*11*.(,0%((-(/0*'(*.'%- Ärende 16 Bilaga 3 H.,-(%'0* H.,-(%'0* 227/267

232 QJ--*--&*'(:5P1,',;%1R0/;%(,:'SAC:;9&*0+*.9%.,'(*1?.:-?(*(,4*07&',')*'%+-(/0*'(*.'%-,':&2.,&?.+3.0AC*91,',-9%<%'01*0%.'%+,00*'+*.9-%&<*(-57.1%)0%/(4,10',')*'4*07&*. </./+,0%-(/0*'(*.'%'3.&31*(=+,%*((+*0*.(%)*(4*07&',')-,'-(./&*'(=J--P*85:.&/1?.*( 91,',-9%5?.0,)<*(*.=+,19*(?.*'4.,-(A $%&&%'(%)*(4*07&-&31/225611*1-*'+%.%4.,-(%'0*A G $9.,+/(6((.%'0*( Ärende 16 Bilaga 3 228/267

233 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 17. Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Diarienummer: /0095 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: Michael Rogefelt UKÄ fattade den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård vid MDH. Lärosätet har ett år på sig att åtgärda bristerna. Berörd akademi ska under uppföljningsprocessen inkomma till nämnden med analys och åtgärdsplan, lägesrapport samt slutrapport. Akademin ska också redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell ifrågasatt examen. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har nu inkommit till nämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. Förslag till beslut att att att att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas vagt i åtgärdsplanen samt i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet Ärendets beredning Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. Ärendet har även beretts av UFO. Ytterligare har ärendet beretts av grundutbildningsutskottet Delges Akademichef HVV, utbildningsledare HVV, avdelningschef Annica Engström HVV och prodekan för grundutbildning. Underlag i ärendet Bilaga 1: Besluts-PM Bilaga 2: Akademi HVV:s analys och åtgärdsplan Bilaga 3: Bedömargruppens yttrande 229/267

234 Ärende 17 Bilaga 1 Fakultetsnämnden: #1: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende /0095 Besluts-PM Handläggare Michael Rogefelt 1 (5) BESLUTSPROMEMORIA Uppföljning av specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård där Universitetskanslersämbetet (UKÄ) fattat beslut om bristande kvalitet Bakgrund I pågående kvalitetsutvärdering fattade UKÄ den 20 oktober 2014 beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård vid MDH. Beslut om bristande kvalitet benämns också som ifrågasatt kvalitet. Lärosäte som fått omdömet bristande kvalitet ska utifrån yttrande i UKÄ:s beslut om ifrågasatt examen inom ett år till myndigheten lämna in en analys av framförd kritik för utbildningen (examen), samt en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit för att avhjälpa påtalade brister. UKÄ fattar därefter beslut om ifrågasatt examenstillstånd ska återkallas eller inte. Lärosätet har också möjligheten att som svar på UKÄ:s beslut om bristande kvalitet, avveckla utvärderad examen. Vid ett sådant förfarande avslutar myndigheten utvärderingen. Fakultetsnämnden har med anledning av beslut om bristande kvalitet beslutat att berörd akademi i ett första skede skyndsamt ska inkomma med en analys och en åtgärdsplan med utgångspunkt i UKÄ:s beslut och yttrande. Akademin ska vidare senast fyra månader efter beslut om bristande kvalitet inkomma till nämnden med en lägesrapport för åtgärdsarbetet och ytterligare därefter till nämnden redovisa slutrapport motsvarande den analys- och åtgärdsredovisning som ska delges UKÄ senast ett år efter beslut om bristande kvalitet. Det åligger också akademin att till nämnden redovisa en konsekvensanalys gällande avveckling av aktuell examen. Med anledning av beslut om bristande kvalitet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning intensivvård har Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) nu inkommit till fakultetsnämnden med den analys och åtgärdsplan som efterfrågas för ärendet. 230/267

235 Ärende 17 Bilaga 1 Akademi HVV har varit ansvarig för framtagandet av föreliggande analys och åtgärdsplan. Arbetet med uppföljning på akademin är organiserat i dels en övergripande projektgrupp för samtliga ifrågasatta specialistutbildningar dels en arbetsgrupp för varje enskild examen inom området. I uppföljningsarbetet på akademin deltar bland annat utbildningsledare, ämnesansvariga, och avdelningschef. Akademichef informeras fortlöpande i ärendet. 2 (5) UFO har tagit fram tidplan för akademins avrapportering mot nämnden avseende uppföljningsprocessens olika moment. Ytterligare har UFO i dialog med prodekan för grundutbildning och akademin, berett ärendet. Grundutbildningsutskottet har berett ärendet om aktuell analys och åtgärdsplan. Vid mötet den 28 januari 2015 beslutade utskottet att föreslå nämnden besluta: att godkänna föreliggande analys- och åtgärdsplan och därtill rekommendera akademin att i kommande lägesrapport tydliggöra mer precist vad som avses med redovisad förstärkning av lärarresursen och när i tid dessa förstärkningar planeras ske eller har skett, att i kommande lägesrapport mer precist beskriva åtgärder som nu redovisas vagt i åtgärdsplanen samt att i kommande lägesrapport redovisa konkreta planerade åtgärder i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet Alternativa beslut Fakultetsnämnden har att fatta beslut om att godkänna föreliggande analys och åtgärdsplan eller att godkänna densamma med förslag till akademin på kompletteringar eller andra förändringar. Konsekvensanalys En möjlig konsekvens av UKÄ:s beslut om bristande kvalitet för viss examen är att lärosätet i slutänden får ifrågasatt examenstillstånd indraget. Vad denna situation exakt innebär är inte helt klarlagt men i alla hänseenden skulle ett indraget examenstillstånd innebära negativa konsekvenser för både utbildning som direkt berörs av examentillståndet och för MDH som helhet. Överväganden Aktuell ifrågasatt examen har fått omdöme bristande kvalitet för 4 av 6 utvärderade mål. Från bedömargruppen har framförts kritik om att studenterna brister i presentation av resultat eller 231/267

236 Ärende 17 Bilaga 1 resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och praxis. Kritik påpekas också angående bristande förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer. Bedömargruppen finner vidare det som tveksamt att studenterna når hög måluppfyllelse avseende förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede. Ytterligare menar bedömargruppen att utbildningen brister avseende studenternas förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga och etiska aspekter. Därutöver påpekas att studenterna inte tränas i förmåga att observera och bedöma patienternas psykiska tillstånd i den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket är en brist. På detaljnivå har någon ytterligare kritik framförts. 3 (5) På ett övergripande plan bör fakultetsnämnden för sitt beslut överväga om den nu framställda analysen och åtgärdsplanen kan sägas vara tillräcklig och rimlig i förhållande till bedömargruppens omfattande kritik. Nämnden bör också bedöma om framställd analys och åtgärdsplan uppenbart relaterar till varandra. Bedömargruppen påpekar för två av de mål som rönt kritik att de självständiga arbetena sammantaget inte visar tillräckligt hög måluppfyllelse. I detta sammanhang antyds också vid ett par tillfällen i yttrandet att självvärdering och lärosätesintervju indikerar goda förutsättningar för hög kvalitet i utbildningen men att dessa förutsättningar inte avspeglar sig i de självständiga arbetena. Förvaltningsberedningen uppfattar för detta att nämnden särskilt ska beakta akademins analys och åtgärder då det gäller de självständiga arbetena för utbildningen. Bedömargruppen påpekar återkommande att lärosätets deltagande saknas i viss examination och andra bedömningsmoment som rör den kliniska kontexten. Bedömargruppen lyfter som en brist här att lärosätet tveksamt kan säkerställa att studenterna når examensmålen. Kring detta nämner bedömargruppen att det för vissa kliniska moment i utbildningen förefaller osäkert om studenterna examineras alls. Bedömargruppen saknar också kriterier för godkänt gällande någon examination. Beredningen uppfattar att fakultetsnämnden särskilt ska uppmärksamma analys och åtgärder som rör lärosätets bristande deltagande i examination och andra bedömningsmoment särskilt i den kliniska kontexten. Fakultetsnämnden har för sitt beslut också att ta hänsyn till UKÄ:s krav på att analys- och åtgärdsredovisningen endast ska innehålla genomförda och dokumenterade åtgärder och att dessa måste vara genomförda senast den 19 oktober 2015 då analys- och åtgärdsredovisningen senast ska vara myndigheten tillhanda. 232/267

237 Ärende 17 Bilaga 1 Ytterligare ska nämnden beakta grundutbildningsutskottets förslag till beslut i ärendet som delges här ovan. 4 (5) Beredningens förslag till beslut - ställningstaganden På ett övergripande plan finner förvaltningsberedningen att akademi HVV i dels analys dels i åtgärdsplan svarat upp mot bedömargruppens kritik så som den framställs i det yttrande som följer aktuellt beslut om bristande kvalitet. Alla bristande mål har huvudsakligen i sin helhet och i sina delar framställts i rapporten med både genomförd analys och framställda åtgärder. Beredningen gör också bedömningen att analys och åtgärdsplan relaterar till varandra i rimlig omfattning. När det gäller de omfattande påtalade bristerna har akademin valt att sammanställa dessa till fyra fokusområden och vidare adresserat analys och åtgärder för dessa områden i rapporten. Beredningen finner redovisningen i fokusområden som ett överskådligt och strukturerat sätt att angripa kritiken. Därtill har akademin redogjort för planerade åtgärder i tabellform för varje enskilt mål som rönt kritik. Beredningen vill göra akademin uppmärksam på att redovisningen till UKÄ ska framställas i särskild mall där analys och åtgärder redovisas samfällt för varje kritiserat mål. Det är därför beredningens rekommendation att akademin i kommande lägesrapport formulerar analys och åtgärder i UKÄ:s mall för uppföljning. Denna fråga uppmärksammades av ordförande på grundutbildningsutskottets möte den 28 januari 2015 där akademin deltog och adresserades rekommendationen. Akademin har i sin analys tagit fasta på bedömargruppens kritik som har utgångspunkt i de självständiga arbetena. I analysen konstateras att självständigt arbete för utbildningen är 7,5 hp och att det inom ramen för detta poängomfång är möjligt att säkerställa måluppfyllelse. För att uppnå detta planerar akademin en rad åtgärder. Bland annat redovisas i rapporten att lärarresurs för handledning och examination ska förstärkas, krav om vetenskapliga artiklar/litteratur som bakgrundsmaterial ska införas och överhuvud att en skärpning av examensarbetets forskningsanknytning ska genomföras. Akademin har i sin analys också tagit fasta på bedömargruppens kritik som rör lärosätets bristande deltagande i examination och andra bedömningsmoment som sker under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Förslag till åtgärder här är bland annat att införa examinerande simuleringsövningar och ytterligare examinationsmoment där studenterna analyserar autentiska kliniska fall samt trepartssamtal där lärosätet ingår för bedömning av VFU. En nyckelåtgärd som redovisas här är att utöka lärarresursen med en klinisk lektor. Angående planerad åtgärd att förstärka lärarresursen är det nödvändigt att i kommande rapport mer precist ange vad som avses med förstärkningen och när denna ska ske i tid. Det senare är av betydelse då lärosätet i huvudsak ska redovisa 233/267

238 Ärende 17 Bilaga 1 genomförda åtgärder till UKÄ. Om förstärkt lärarresurs exempelvis innebär nyrekrytering är det av största vikt att denna process åtminstone är påbörjad så att MDH kan redovisa dokumentation för pågående rekrytering. 5 (5) Förutom att konkretisera lärarresursen behöver akademin i kommande rapport mer precist beskriva de övriga åtgärder som nu redovisas i åtgärdsplanen. Dessa konkreta åtgärder behöver för kommande rapport också föras in i den tidplan som finns för uppföljningsarbetet. Beredningen noterar som värdefullt att akademin för det innevarande och kommande uppföljningsarbetet har en till synes mycket relevant och tillräckligt omfattande organisation på plats för uppföljningsarbetet. Särskilt kan här uppmärksammas att akademin har en organisation som innefattar såväl övergripande nivå (samtliga ifrågasatta specialistutbildningar) som särskilda arbetsgrupper för enskilda ifrågasatta examen. Ämnesansvariga professorer deltar i samtliga dessa arbetsgrupper. Utbildningsledare och akademichef leder det övergripande arbetet. Förutom förvaltningsberedningens överväganden och slutsatser är det väsentligt att fakultetsnämnden tar egen ställning till om akademins analyser och planerade åtgärder är relevanta och tillräckliga givet bedömargruppens kritik. 234/267

239 Ärende 17 Bilaga 2 Akademin för Hälsa Vård och Välfärd, HVV Professor Inger K. Holmström Adjunt Sofia Christensson, programsamordnare Adjunkt Christina Kantola Lektor Karin Skoglund Vid HVV är en övergripande projektgrupp tillsatt för att ta fram åtgärder för att försvara examensrätten gällande specialistutbildningarna till distriktssköterska, intensivvårdssjuksköterska och anestesisjuksköterska. Projektgruppen innefattar 11 personer med olika kompetens och ansvarsområden. Gruppen är indelad i tre mindre arbetslag som representerar respektive specialistutbildning (se Figur 1). Varje arbetslag lämnar in separata underlag för analys- och åtgärdsplaner men samarbetar i projektgruppen. Den här analys- och åtgärdsplanen gäller för Specialistutbildningen med inriktning mot intensivvård. Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se 235/267 Org.nr:

240 1 Ärende 17 Bilaga 2 Figur 1: Övergripande organisation med processledare och arbetslag. Analysen inleddes med att läsa bedömargruppens yttrande gällande specialistutbildningen till intensivvårdssjusköterska. Utbildningen för bedömdes ha fyra av de sex utvärderade examensmålen (se Tabell 1). Tabell 1: Examensmål och bedömning Examensmål 1....visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen 2....visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan 3....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer 4....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede 5....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna 6....visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patineten avseende alla organsystem och patientens fysiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder Bedömning Hög Hög Bristande Bristande Bristande Bristande Denna genomgång visar att bedömningen i två av fyra mål med bristande måluppfyllelse har utgått från bedömning av Självständiga arbeten. Detta gäller mål tre och fem. Vid HVV benämns och genomförs självständiga arbeten på två olika sätt för att åtskilja deras omfattning: 1) Examensarbeten 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om magisterexamen utöver sin specialistsjuksköterskeexamen samt 2) Självständigt arbete 7,5 hp. som ger studenten möjlighet att ansöka om yrkesexamen som 236/267

241 2 Ärende 17 Bilaga 2 specialistsjuksköterska. Inom inriktningtningen intensivvårdssjuksköterska finns för närvarande endast möjligheten till Självständigt arbetet 7,5 hp. Vid granskning av de slumpmässigt urvalda självständiga arbeten som legat till grund för UKÄ:s bedömning framkommer en spridning i måluppfyllelse på de bedömda målen bland bedömda arbeten (Tabell 2). 237/267

242 3 Ärende 17 Bilaga 2 Tabell 2: Omdömen för självständiga arbeten. Rutor med diagonala streck representerar examensmål som inte blivit bedömda. Lodrätt numrering avser bedömda självständiga arbeten Sj. arb Examensmål 1....kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt forsknings- & utv.arb., sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrket 2....fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med pat. och närstående identifiera vårdbehov och upprätta golvplan 3....förmåga att integrera kunskap, analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer 4....förmåga att medverka vid och självständigt utföra us.& beh., vård i livets slutskede 5....förmåga att med helhetssyn på msk. göra åtgärdsbed. utifrån vetenskap, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av mänskliga rättigheter 6. visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patineten avseende alla organsystem och patinetens fysiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder 1. Hög Bristande Bristande 2. Hög Hög Hög 3. Hög Hög Hög 4. Bristande Bristande Bristande 5. Bristande Bristande Bristande 6. Hög Bristande Bristande 7. Hög Hög Hög 8. Hög Bristande Bristande 238/267

243 4 Ärende 17 Bilaga 2 Den kritik som framkommer innebär att det är svårt att bedöma förmågan att integrera kunskap på grund av att det i bedömda självständiga arbeten saknas resultat. Att vidareutveckla de självständiga arbeten som omfattar 7,5 hp blir därför en nödvändig åtgärd. Det finns förutsättningar att studenterna inom utbildningen ska kunna genomföra mindre omfattande självständiga arbeten som inkluderar hela forskningsprocessen med hög måluppfyllelse även om de genomför ett Självständigt arbete (7,5hp). Vi avser också att skapa möjlighet att genomföra Examensarbete omfattande 15hp även inom specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska. Denna möjlighet finns redan inom andra inriktningar till specialistsjuksköterska. Det är angeläget att skapa valmöjlighet för studenterna att kunna välja såväl ett mindre omfattande Självständigt arbete (7,5 hp) som ett Examensarbete (15hp). Detta för att upprätthålla antalet sökande och examinerade studenter för att tillgodose verksamheternas behov av specialistutbildade sjuksköterskor. Genomströmningen av studenter i utbildningen är i dagsläget god. Analysarbetet fortsatte därefter med att granska varje enskilt mål som bedömts ha bristande måluppfyllelse. Detta för att tydliggöra de specifika bristerna för varje enskilt mål. Dessa mål är de som benämns tre, fyra, fem och sex. Resultatet av denna granskning redovisas i tabell tre. 239/267

244 Ärende 17 Bilaga 2 Tabell 3: Identifierade brister i respektive examensmål Examensmål Identifierade brister i bedömargruppens yttrande 3....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Flertalet arbeten presenterar inte resultat eller resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och praxis c. Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar. d. Oklart hur relevanta förmågor examineras visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede a. Lärandemål och examinationer är av betydelse endast för delar av examensmålen b. Vid ett examinationsseminarium sker reflektion över dödsbegreppet och vård i livets slut, men kriterier för godkänt vid denna examination anges ej c. I den verksamhetsförlagda utbildningen tränas olika moment men examination av dessa förekommer inte d. Palliativ vård ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen men momentet examineras ej e. Når ej hög måluppfyllelse avseende medverkan vid och självständigt utförande av undersökningar 5....visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Fleratalet arbeten brister i förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter c. Flertalet arbeten visar brister avseende samhälleliga aspekter, och några även avseende etiska aspekter, särsklit mänskliga rättigheter visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos patineten avseende alla organsystem och patinetens fysiska tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och självständigt utföra medicinska åtgärder a. Studenterna tränas inte att bedöma patienters psykiska hälsa i den verksamhetsförlagda utbildningen b. Studenternas observations- och bedömningsförmåga examineras inte under verksamhetsförlagd utbildning c. Studenterna tränas i att självständigt utföra medicinska åtgärder, men någon klinisk säkerställd examination förekommer ej d. Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning görs av yrkeshandledare, vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet 4 240/267

245 5 Ärende 17 Bilaga 2 Denna specificering av identifierade brister i bedömargruppen yttrande visar att det finns fyra områden att försvara och /eller vidareutveckla: 1. Utformning och uppföljning av självständiga arbeten 2. Bedömning av studentens förmågor vid verksamhetsförlagd utbildning, VFU 3. Vård i livets slutskede 4. Utifrån helhetssyn på människan inkludera vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter i bedömning!"#$%"&!$%&'##()) och åtgärder I de nästkommande avsnitten redogörs för analysen av dessa områden mer ingående. Därefter redogörs för åtgärder i tabellform utifrån respektive examensmål (Tabell 5-9). Det framslumpade urvalet av självständiga arbeten utgör grunden för UKÄ:s granskning i tre av examensmålen (1, 3, 5). De självständiga arbetena 7,5 hp innebär att studenterna utformar en projektplan (PM). Denna innehåller ingen empirisk del vilket får till följd: Att de självständiga arbetena inte påvisar kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen, Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, Att de självständiga arbetena inte påvisar förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna. Med dessa självständiga arbeten som grund för granskningen tas inte hänsyn till att dessa examensmål ingår i och examineras i utbildningens övriga delkurser. A tt dessa lärandemål inte får genomslagskraft i de självständiga arbetena, motiverar dock en översyn. 241/267

246 6 Ärende 17 Bilaga 2 Förslag till åtgärder gällande utformning och uppföljning av självständiga arbeten De förslag som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar examensmål (3, 4, 5, 6) och identifierad brist (Tabell 3). Införa möjligheten för studenten att välja mellan att genomföra Examensarbete 15 hp eller Självständigt arbete 7,5 hp (3a-d, 5a-c) Utverka mer lärarresurser för handledning och examination av Självständiga arbeten 7,5 hp (3a-d, 5a-c). Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15 hp och Självständigt arbete 7,5 hp (3a-d, 5a-c) Granska och tydliggöra betygskriterier för Examensarbeten och Självständiga arbeten (3d) Utveckla Självständiga arbeten 7,5 hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att: 1. möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, samt integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis (3b, 3c). 2. *)' Möjliggöra #$%'))% en helhetssyn på människan +$',- samt förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter (5b) 3. Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga och etiska aspekter i examensarbeten och självständiga arbeten (5d). De brister som beskrivs berör examensmål fyra och sex och innefattar att den enskilda studentens förmågor att integrera teoretisk kunskap endast examineras av klinisk handledare. Här vill vi dock framhålla att på distansutbildningsorterna Falun och Gävle examineras studenterna under verksamhetsförlagd utbildning redan i dagsläget av lärosätets lärare genom trepartssamtal. På campusorten saknas för närvarande resurser för sådan lärarmedverkan, och detta sker därför endast vid behov. Dock medverkar lärare alltid vid en reflektion med student och huvudhandlerare innan halvtidsbedömning i verksamhetsförlagd utbildning på campusorten. Vidare planeras examinerande simuleringsövningar, med medverkar lärare från 242/267

247 7 Ärende 17 Bilaga 2 högskolan. Här krävs ytterligare lärarresurer från lärosätet för att säkerställa examinationen, företrädesvis en klinisk lektor. Avseende bedömning av psykiskt tillstånd ska bedömningsformuläret utvecklas. Ett nytt lärandemål läggs till i kursen Grundläggande intensvivvård och postoperativ vård, 22, 5 hp: Beskriva, analysera, föreslå och tillämpa åtgärder för att främja patientens psykiska tillstånd samt förebygga ohälsa och komplikationer. Vad gäller bedömning och observation avseende funktion hos alla patienter och av samtliga organsystem, anser vi att detta inkluderas på ett tillfredsställande sätt redan i dagsläget. Vi avser dock att införa en skriftlig examination av dessa moment, samt lägga till två nya lärandemål i kursen Komplex intensvivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15 hp: 1. Redogöra, värdera och tillämpa kunskap om patofysiologiska förändringar, symtom, vård och behandling vid specifika och komplexa sjukdomar och svikt i vitala organsfunktioner hos patienter i alla åldrar. 2. Redogöra för läkemedel och läkemedelshantering i samband med komplexa och specifika sjukdomar och självständigt bereda, administrera, värdera och dokumentera effekterna. Dessa examinationer innebär att studenterna analyserar autentiska kliniska fall och ingegrerar dem med teoretisk kunskap. Kliniska examinationer för intensivvårdssjusköterskor innebär att personella resurser behövs för bedömning vid intensivvårdsavdelning, se ovan angående behov av klinisk lektor. Två nya lärandemål inkluderas i kursen Komplex intensivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15 hp: 1. Utifrån en helhetssyn på människan visa förmåga att självständigt planera för och medverka vid specifika undersökningar, behandlingar och med ökande grad av självständighet planera för och/eller medverka vid transport av svårt sjuk patient. 243/267

248 8 Ärende 17 Bilaga 2 2. Visa fördjupade kunskaper om medicinskteknisk utrustning för övervakning och behandling, samt identifiera och värdera information och vidta åtgärder med patinetsäkerheten i beaktande. Även i kursen Grundläggande intensivvård och postoperativ vård, 22,5 hp läggs ett nytt lärandemål till: Självständigt identifiera, övervaka och värdera patientens vitala funktioner samt utföra kliniska undersökningar och utifrån tillgänglig information initiera, utföra och utvärdera ordinerade behandlande åtgärder. Vidare har samtliga studenter ett reflektionspass under varje period med verksamhetsförlagd utbildning. Reflektionen sker såväl muntligt som skriftligt, utifrån Gibbs reflektionscykel. Detta innebär att i sex steg reflektera över en händelse och de känslor den väckte, analysera dem och därefter skapa en handlingsplan. I dagläget är denna uppgift inte examinerande, vilket skall åtgärdas. Förslag till åtgärder gällande bedömning av studentens förmågor vid VFU De föreslagna åtgärder som listas svarar mot identifierade brister i examensmålen. De efterföljande siffer- och bokstavskombinationerna representerar examensmål (3, 4, 5, 6) och identifierad brist (Tabell 3). Utverka lärarresurser för medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (4b, 4c, 4d, 6b-d) examinerande simuleringsövning (4a, d).,+'!$)%%!%/)') kliniskt lektorat (4b, 4c, 4c, 6a-6d) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning (4b, 4c, 6b-6d). I specialistutbildningen till intensivvårdssjuksköterska har vård i livets slutskede främst fokuserat organdonation samt hjärndödsdiagnostik. 244/267

249 9 Ärende 17 Bilaga 2 Detta för att palliativ vård förekommer i sparsam utsträckning på intensivvårdsavdelningar. Från och med hösten 2014 finns dock både palliativ vård och vård i livets slutskede med i bedömningsfomuläret för verksamhetsförlagd utbildning och examineras således där, utifrån tydliga kriterier. Vi skall även att inkludera ett examinerade reflektionsseminarium kring frågor om avslutande av livsuppehållande eller reducerad behandling och vård i livets slut, vilket har hög relevans för intensivvårdssjuksköterskans arbete. I kursen Komplex intensvivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15 hp ingår förslag till nya lärandemål som svarar mot kritik i UKÄs utlåtande: att regogöra för och reflektera över begreppn inskränkt behandling, vårdnivå samt vård i livets slut. Vi skall även inkludera ett examinerande seminarium kring vård i livets slut av traumapatienter, inom denna kurs. Förslag till åtgärder gällande vård i livets slutskede 0+)!)%%1+&%/#/!')# Området vård i livets slutskede ska utvecklas och tydliggöras i $))%/#!#2%#&!!)!#)%/##%)/) kursen Komplex intensvivvård, samt vård vid trauma och ()' +&') katastrofer, 15 hp Vi instämmer i UKÄs kritik av brister i undervisning och examination av samhälleliga aspekter och inklusive mänskliga rätttigheter. De samhällsaspekter som är av relevans för intensivvårdssjuksköterskans arbete behöver utvecklas och förtydligas. Sådana aspekter är bl.a. ett förändrat sjukdomspanorama, antibiotikaresistens, katastrofer, ny tekonologi och behandlingsmetoder, samt ett hållbart och miljövänligt arbetsliv. Vidare behöver vi utveckla och integera helhetssyn på människan med samhälleliga och etiska aspekter. Här ingår t.ex. en ojämlik distribution av såväl hälsa som tillgång till vård, samt vikten av kostnadseffektivitet. Avseende etiska aspekter har vi dock redan en individuell skriftlig examinations uppgift som vi anser fungerar väl. Denna utgår från ett kliniskt patientfall som studenterna ska reflektera över såväl muntligt som skriftligt utifrån teoretiska utgångspunkter och vetenskapliga artiklar. 245/267

250 10 Ärende 17 Bilaga 2 Två nya lärandemål, som skall ska examineras i seminarium samt skriftligt inkluderas i kursen Grundläggande intensivvård och postoperativ vård, 22,5 hp: 1. Utifrån ett helhetsperspektiv på människan redogöra för och självständigt tillämpa vårdprocessen för identifiering, planering, genomförande och utvärdering av patientens individuella vårdbehov, samt dokumetera och rapportera förloppet. 2. Identifiera, beskriva, reflektera och analysera utifrån mänskliga rättigheter och samhälleliga aspekter, samt visa på ett etiskt förhållningssätt gentemot patient och närstående. 246/267

251 11 Ärende 17 Bilaga 2 Examensmål 3....visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer Tabell 6: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 3. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Flertalet arbeten presenterar inte resultat eller resultatdiskussion som integrerar teoretisk kunskap och praxis c. Brister gällande förmåga till analys, bedömning och hantering av komplexa frågeställningar. d. Oklart hur relevanta förmågor examineras. Utveckla självständiga arbeten 7,5hp från projektplaner till fullständiga arbeten för att möjliggöra integrering av kunskap mellan tidigare forskning och studiens resultat, samt integrering av kunskap mellan teori och klinisk praxis (a-d). Skapa möjlighet att välja Examensarbete 15 hp eller Självständigt arbete 7,5 hp ( a-d). Tydliggöra lärandemål och betygskriterier för självständiga arbeten (a-d). Utverka lärarresurser för: medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (d). kliniskt lektorat (d) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning (d). 247/267

252 12 Ärende 17 Bilaga 2 Examensmål 4....visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede Tabell 7: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 4. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Lärandemål och examinationer är av betydelse endast för delar av examensmålen b. Vid ett examinationsseminarium sker reflektion över dödsbegreppet och vård i livets slut, men kriterier för godkänt vid denna examination anges ej c. I den verksamhetsförlagda utbildningen tränas olika moment men examination av dessa förekommer inte d. Palliativ vård ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen men momentet examineras ej e. Når ej hög måluppfyllelse avseende medverkan vid och självständigt utförande av undersökningar Utverka lärarresurser för: medverkan i examinerande simuleringsövning vid bedömning av VFU (a, c, e). kliniskt lektorat (a, c, e) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt handledarutbildning(a, c, d, e ). Området vård i livets slutskede ska specifikt tydliggöras i kursen Komplex intensivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15hp och ett exminerande seminarium inkluderas med tydligabedömningskriterier (b, d) Nya lärandemål inkluderas i kursen Komplex intensivvård, samt vård vid trauma och katastrofer, 15 hp så att samtliga examensmål examineras (a, c, d) 248/267

253 13 Ärende 17 Bilaga 2 Examensmål 5... visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna Tabell 8: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 5. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Självständiga arbeten visar bristande måluppfyllelse. b. Fleratalet arbeten brister i förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter c. Flertalet arbeten visar brister avseende samhälleliga aspekter, och några även avseende etiska aspekter Översyn av lärandemål i kursplaner gällande Examensarbete 15hp och Självständigt arbete 7,5 hp (a-c). Granska och tydliggöra betygskriterier för självständiga arbeten (a-c). Utveckla självständiga arbeten 7,5 hp från projektplaner till fullständiga arbeten Skapa möjlighet att välja Examensarbete 15 hp (a-c) Utforma lärandemål som tydliggör samhälleliga och etiska aspekter i självständiga arbeten och examensarbeten (b, c). 249/267

254 14 Ärende 17 Bilaga 2 Examensmål 6... visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer Tabell 9: Identifierade brister samt åtgärder gällande examensmål 6. Identifierade brister Förslag till åtgärder a. Studenterna tränas inte att bedöma patienters psykiska hälsa i den verksamhetsförlagda utbildningen b. Studenternas observations och bedömningsförmåga examinera inte under verksamhetsförlagd utbildning c. Studenterna tränas i att självständigt utföra medicinska åtgärder, men någon klinisk säkerställd examination förekommer ej d. Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning görs av yrkeshandledare, vilket innebär att lärosätet inte kan säkerställa att studenten når målet Utverka lärarresurser för medverkan i trepartssamtal vid bedömning av VFU (b-d). kliniskt lektorat (b) införa examinerande simuleringsövningar ( b) Kartläggning av de kliniska huvudhandledarnas och handledarnas akademiska nivå samt utbildning i att handleda (d). Avseende bedömning av psykisk hälsa ska bedömningsformuläret utvecklas, och ett nytt lärandemål inkluderas i kursen Grundläggande intensivvård och postoperativ vård, 22,5 hp (a) 250/267

255 16 Ärende 17 Bilaga 2 Ramen för tidsplaneringen utgörs av bestämda datum för inlämnade av analys och åtgärdsplan, lägesrapport och slutrapport till UFO. Tidsplaneringen däremellan innefattar möten och arbete i den övergripande projektgruppen och i arbetslaget för intensivvårdsutbildningen. Tidsplaneringen redovisas i tabell 10 nedan. Tabell 10: Tidsplanering gällande försvar och utveckling av Specialistutbildningen med inriktning mot intensivvårdssjuksköterska. Datum VAD? VEM? Upptaktsmöte fördelning av arbetsuppgifter i arbetslag Projektgrupp, UFO Analys och åtgärdsplan utarbetas och granskas. Arbetslaget påbörjar analys och åtgärdsplan UKÄ-möte, Stockholm Processledare, Programsamordnare Återkoppling utarbetad analys och åtgärdsplan Revidering av utarbetad analys och åtgärdsplan Analys och åtgärdsplan skickas till processledare för vidarebefordran till UFO. Projektgrupp, arbetslag Arbetslag. Professor Analys och åtgärdsplan till UFO för granskning Processledare Återkoppling från UFO följs upp. Revidering genomförs Arbete för att genomföra planerade åtgärder inleds Processledare och arbetslag. Arbetslag Utskottsmöte - beredning av analys och åtgärdsplan Arbete med lägesrapport Arbetslag Nämndmöte - beslut om analys och åtgärdsplan Lägesrapport utarbetas och granskas. Återkoppling utarbetad lägesrapport Arbete med lägesrapport Arbetslag Arbete med lägesrapport Arbetslag Lägesrapport till UFO för granskning Återkoppling från UFO följs upp. 251/267

256 17 Ärende 17 Bilaga Analys och åtgärdsredovisning, UKÄ direkt 252/267

257 ! ( ) "#$#%$&' >123+;=4,9/++..,06C07C0.33<-89,E--23?+-/=4+9./E463:06=,-2-/+45.2; ?+872/+@3+,CE77072/+ >123+;=4,9/++..,06104?+126ABC3FE713.E-62/.5.;= =?-2-/+4ABC:0C+-672-/+42-? ?060 >123+;=4,9/ /404+?5-3?+83+,.+-+7<304+@:06=,+ABCC+-.04+?A,870D+;49/03.E77-2-/+4ABC A-04 *+,,+-.+/ /0-89: ,97588;<770730;=4, ,.;=4,9/ :0CA ABC3FE713.E-62/.5.;=4+,062B2-3?+9./E4604G H=4=142/+, /0-89C=/,97588;<770730GI0-3+,7+60:06=,-2-/0-E4+..5.:276-2-/0-C97704: >123+;=4,9/++..A: ABC:06=,+;5-?.2A-0-CA A4/+-3<3.0,ABC <?23?+ ABC0.23?++380?.04,063E43?27.:0+? ,E-3?72/+4E..2/C0.04-+? G JK ) (L! (!! (!! L M=/ 5.10B?72-/3+4: /0-A, ; G* ?A E :0/4088ABC.0A4204?A A, ?+872/+/45-6G N FE713.E-62/++4: C=/,97588;<770730GO; :0.0- PD0, B :0/4088A,607+?.2/C0.ABC-E GO-32?.2+?.5077.;A43?-2-/3>ABC AB?393+,, ?+8ABC<4?035.=1-2-/890..;=406=,72/.3E..: /0-A,+..:03? ?+872/?5-3?+82-.0/404+32A72?+?54304GRE4A3E :9607E4+-60,97ABC :0.<60730;=4<4?035.=1-2-/0-GO3FE711E46042-/0-ABC F504-+;4+,?A,+..84+?.23?ABC ?5-3?+8A,3+,:+-60., ?+8ABC:084=1+604;+40-C0.ABC3+,: ABC40;70?.04+A,1E462/C ?.21GQ9/A.+4: AB?8931+/C0.04 PD0, ? ?42;.72/0D+,2-+.2A-40;70?.04+= :E4+.. 0D+,2-+.2A-04/=43AB?39?A8872-/ A:70,A, ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-G 0D+,2-+.2A-043A, ?5-3?+8A, : GO-9/ ?+872/?5-3?+8G F5?3?=.043?+-3<4?034A775.2; ?+872/+:0/4088GO D+,2-+.2A /G* ?+AB?39+-+7<304+ *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< C=/G 3? A:70, A,49603A,3?+:07<3+35.2;49- SK ( (!! (!! M=/ *FE711E46042-/0-ABC2-.041F504-+/=460..4A72/ ,97588;< ;=46F58+6;=4,9/++..3FE713.E-62/.ABC23+,104?+-, ABC-E ; :0CA1ABC5884E..+A, GOA72?+0D+, ,+: /2;.043A, Ärende 17 Bilaga 3 253/267

258 /E4604GPD0, /94,+-; ;+773A,E4588:<//.0-72/.*>TUVW0.. 5.:276-2-/0-.4E ,A,0-.,0-60.;=40?A,,046AB?2-/+?72-23?+0D+,2-+.2A-04G :03? :0CA1ABC ;= /E4604Y:0C+-672-/GO60-104?3+,C0.3;=47+/6+ <4?03C ?0.E40-31+/C0.G 3+,104?+-,06-E G[26+403?042-.0:06=,-2-/0-+17E4A3E T06=,-2-/ ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-: Z>/4+62/3?+7+3A,5./94 \K ( *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< @.4A /C0.04@1+4+C=/G N FE713.E-62/++4: : ,97588;<770730GO; :0.0-+ L$!! (! T FE711E46042-/0-ABC F504-+;4+,?A,6AB?+..7E4+-60,97ABC0D+,2-+.2A-04:A460/00..?A,870D+;49/03.E77-2-/+4ABC A-04GQ9/4++4: AB?89C=/,97588;<770730GU ?5332A-3A,2-.0/ A40.23??5-3?+8ABC /A..3.=6;=4,97588;< ;=4,9/ /404+?5-3?+8G* D+,2-04+3E10-84+D23GO : C07704;=4,9/ <304+@:06=,+ABCC A72?+;+773A, D+,0-3,970.G]+-+-1E-604AB?39*>TUVW0..?A,,5-2?+.2A-3104?.</ 2;=4,9/ <304+@:06=,+ABCC+-.04+?A,870D+;49/03.E77-2-/+4ABC A-040D0, A,+?5.,062B2-GRE4A3E.0.:03?42104; ,57042-/3=1-2-/+4,065./9-/385-?.+1 3FE713.E-62/++4: : :06=,-2-/0-3+,,+-.+/0.E4+..,97588;< E4 3A,3.94;=4*2.5+.2A-@T+?/45-6@U? ,.V0?A,,0-6+.2A-X3A,,A6077;=4;+770-G I0.E46AB?2-.0C07..<672/.A,=1-2-/+4-+0D+,2-04+3GIAB? ; :06=,-2-/ ^K ( : G! (!! T D+,0-,970.GO0-3?42;.72/ ,0-3? A/=4+;=4C ?060GRE4A3E E4+-60,97ABC0D+,2-+.2A-043A,0-6+3.E4+1:0.<60730;=4+.. *FE711E46042-/0-/= A72/ C=/,97588;< ;=4,9/++..,06104?+126ABC3FE713.E-62/.5.;= =?-2-/+4ABC:0C+-672-/+42-? ?060@6=63:0/40880.ABCA4/+-6A-+.2A-GO0..0D+, ,2-+425,3? ,: A4.G* AB? ;=407E3-2-/+4@623?5.04+4ABC40;70?.04+4= FE713.E-62/.?+-5.;= A7A/23?5-6043=?-2-/ABC:06=,+-054A7A/ ;=4/A6?E-.;=40D+,2-+.2A-04-+GO60-104?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-.4E A72?+ 623?5.04+ABC40;70?.04+=1046=63:0/40880.ABC ?060@6AB?+-/032-.0? ,A,0-.,0-60.;=40?A,,042-/+?72-23?+0D+,2-+.2A-04127?0.:06=,33A,0-31+/C0.G T06=,-2-/ ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-: Z>/4+62/3?+7+G Ärende 17 Bilaga 3 254/267

259 104?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-, ,A, D+,2-04+3G U F504-+;4+,/2B?E <4?03C :06=, ;=4,9/ *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< : G ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-G[26+40:03? / _K ( N FE713.E-62/++4: : ,97588;<770730GH : :423.04!!!! L ( $! ;4+,;= ;=4,9/+-+..,06C07C0.33<-89,E--23?+-/=4+9./E463:06=,-2-/+45.2;49-9./E463:06=,-2-/+45.2; ?++380?.04GO3FE711E46042-/0-ABC F E..2/C0.04-+GH704++4: AB?89C=/,97588;< ;=4,9/+-+../= ?.04ABC-9/4+E ?++380?.04,063E43?27.:0+? ,E-3?72/ ?+872/++380?.04GH704++4: AB?3989: ,CE77072/+ 30,2-+425,GN ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-C ;70?.2A-330,2-+425,6E4,97588;<770730GP.23?++380?.040D+, ?42;.72/+0D+,2-+.2A-04,06588;=7F :9607E4+-60,97ABC0D+,2-+.2A-043A,E4+1:0.<60730;= C=/ 0.23?+3.E77-2-/3.+/ /94GO3FE711E46042-/0-:03? /E463:06=,-2-/+4893+,CE77072/ /45-60D+, ;A4,+17+/+4ABC;=4A46-2-/+4@ABC.0,+A,?+.+3.4A;,062B2-G *+,,+-.+/0.:06=,36AB?,97588;< : / ; :06=,-2-/0-+1 `K 603FE713.E-62/++4:0.0-+G L (!! ( (! (! L! *FE711E46042-/0-ABC2-.041F504-+/= A72/ ,97588;< ;=4,9/++..A: ABC:06=,+;5-?.2A-0-CA A4/+-3<3.0,ABC ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-GU13FE711E46042-/0-ABC2-.041F504;4+,/ <?23? ,.;=4,9/ :0CA ABC3FE713.E-62/.5.;=4+,062B2-3?+? ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-G* A: A-3>ABC D+,2-04+3, ;=40:<// ,@0D+,2-+.2A-0-E46AB? /E4604G* E ;=4,9/++..A: ABC:06=, <?23?+.4E ABC3FE713.E-62/.5.;=4+,062B2-3?+9./E4604@,0--9/A-?72-23?3E?043.E776 :06=,-2-/3;=4,9/+0D+, C ?3+,C0.3;=47+/6+5.:276-2-/0-G* :276-2-/0-: Z>/4+62/3?+7+3A,0-6+3.:06=,3+1<4?03C ?0.2--0:E4 0D+,2-+.2A-;=40?A,,042-.0GT06=,-2-/ ?3+,C0.3;=47+/6+ *+,,+-.+/0.:06=,3,97588;< : G +..7E4A3E ?+-3E?043.E ,970.G Ärende 17 Bilaga 3 T T /267

260 Ärende 17 Bilaga 3 256/267

261 Nr 1: MDH /0069 Fakultetsnämnden 18. Uppföljning av masterprogrammet i teknisk matematik Diarienummer: MDH /14 Handläggare: Michael Rogefelt Föredragande: Michael Rogefelt Vid fakultetsnämndens sammanträde den 5 juni 2014 beslutades att uppdra till utbildnings- och forskningssektionen att ombesörja utvärdering av masterprogram i teknisk matematik som ska resultera i rekommendationer till förändrad utbildningsplan. Fakultetsnämndens beslut säger att granskningen särskilt ska beakta nivån på de formulerade målen i utbildningsplanen i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen för aktuell masterexamen och magisterexamen i programmet och att granskningen ska presenteras på nämndens decembermöte Vid nämndens möte den 11 december behandlades ärendet och beslut fattades utifrån genomförd utvärdering att akademi UKK ska föreslå fakultetsnämnden revidering av utbildningsplan enligt ett antal punkter. En del av nämndens beslut innebär att akademin ska överväga att ta fram en särskild utbildningsplan för magisterprogram i teknisk matematik och därmed lyfta ur den magisterexamen som idag ges i aktuellt masterprogram. Då denna fråga på ett avgörande sätt påverkar ärendet i övrigt är det helt nödvändigt att först fatta beslut om aktuellt program ska innehålla både masteroch magisterexamina eller om magister- respektive masterexamen ska ges på två skilda program. Akademi UKK argumenterar för att masterprogram i teknisk matematik även fortsättningsvis ska innehålla masterexamen med möjlighet till etappavgång mot magisterexamen, det vill säga en utbildningsplan med två examensalternativ. Akademins motiv för detta ställningstagande har bifogats ärendet i bilaga 1. Förslag till beslut att masterprogram i teknisk matematik även fortsättningsvis ska innehålla både magisterexamen och masterexamen och att programmet med dessa ingående examina ska beskrivas i en och samma utbildningsplan Ärendets beredning Ärendet har beretts på UFO. Bifogad skrivelse har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä, i samarbete med programansvarig för programmet, Linus Carlsson, programsamordnare Johan Richter och Karl Lundengård samt avdelningschef för tillämpad matematik, Erik Janse. Underlag i ärendet Bilaga 1: Akademi UKK:s argumentation för master- och magisterexamen i masterprogram Delges Utbildningsledare Christina Kääriä UKK, programsamordnare Linus Carlsson UKK, ämnesansvarig Sergei Silvestrov UKK och avdelningschef Erik Janse UKK 257/267

262 Inkommet UFO Ärende 18 Bilaga 1 Akademi UKKs svar på fakultetsnämndens beslut angående separata program för master och magisterexamen i matematik/tillämpad matematik 1 (2) Fakultetsnämnden beslutade den 11 december 2014 att akademi UKK ska överväga att ta fram en särskild utbildningsplan för magisterprogram eller motivera varför man inte skulle göra det. Diskussion kring beslutet har förts på akademin som står fast vid att vilja erbjuda ett mastersprogram med möjlighet att ansöka om magisterexamen efter 1 års fullgjorda studier enligt individuell studieplan. Likt flertalet av masterprogrammen som erbjuds vid Mälardalens högskola finns det möjlighet till en etappavgång mot en magisterexamen vilket vi ser att masterprogrammet i teknisk matematik även fortsättningsvis borde erbjuda. Även med ett separat magisterprogram kommer studenterna på masterprogrammet ha rätt till att ta en magisterexamen efter halva programmet om de väljer att göra examensarbetet på 15 hp. Det förslag till revidering av utbildningsplan som UKK kommer att delge UFO senast den 23 februari 2015 tydliggörs examensmålen för en magisterexamen så väl som examensmålen för en masterexamen. Akademin kommer även att se över hela utbildningsplanen för att anpassa övriga textavsnitt i utbildningsplanen för att tydliggöra för studenterna att det finns två möjliga utgångar som leder till examen inom programmet. En examensmatris för magisterexamen har redan lämnats in till handläggare på UFO för att säkra att examensmålen uppfylls för en magisterexamen där de obligatoriska kurser samt valbara kurser som läses under åk 1 i det befintliga mastersprogrammet ingår. Masterprogrammet i teknisk matematik är att betrakta som ett program och inte två program dvs ett magisterprogram och ett masterprogram. Samtliga obligatoriska kurser inom programmet under år 1 ska läsas även av studenter som avgår med magisterexamen och de valbara kurserna i magistern är samma som de valbara kurserna i år 1 på mastern. Detta innebär att det inte är några skillnader i kursval förutom att de studenter som väljer att ansöka om en magisterexamen istället för en masterexamen väljer examensarbete på avancerad nivå om 15 hp under vårterminen åk 1 istället för två valbara kurser. Vårterminen under åk 1 är den avslutande terminen för studenter som avser att ansöka om en magisterexamen. Studenter som avser att ansöka om en masterexamen i matematik/tillämpad matematik fortsätter studierna under ytterligare 1 år. Att erbjuda ett program, dvs ett masterprogram med en möjlig etappavgång, anser akademin är mer fördelaktigt än två separata program. Akademin ser inte att en kvalitetssäkring av examensmålen försvagas genom att erbjuda ett program eftersom examensmålen är säkrade av separata examensmatriser. Att en student erbjuds flexibilitet inom ett mastersprogram och inte tvingas att i förväg ansöka till ett magisterprogram alternativt masterprogram tror 258/267

263 Ärende 18 Bilaga 1 akademin är positivt för rekrytering till programmet. Akademin ser dock att en uppdatering av programpresentation på webb såväl som övrigt rekryterings- och informationsmaterial behöver göras för att på ett tydligt sätt visa för presumtiva studenter att det är möjligt att avsluta studierna efter ett år. 2 (2) Sett ur ett administrativt perspektiv bedömer akademin även att det innebär ett mindre administrativt arbete med ett program än med två, såväl inom akademin som inom förvaltningen. Skrivelsen har tagits fram av utbildningsledare vid UKK, Christina Kääriä i samarbete med programansvarig för programmet, Linus Carlsson, programsamordnare Johan Richter och Karl Lundengård samt avdelningschef för tillämpad matematik, Erik Janse. Enligt uppdrag Christina Kääriä Utbildningsledare vid UKK 259/267

264 Mälardalens Högskola (7) Mätning av Programnöjdhet Det ursprungliga uppdraget från fakultetsnämnden handlade om att diskutera hur programutvärderingar kan göras och studentnöjdhet på program kan definieras och mätas. Detta har lett till följande punkter och frågor: - En definition på programnöjdhet. - Ska mätningen ske lika för alla program och hur ska det i så fall organiseras? Vi föreslår en enkät i tre delar, varav två är gemensamma för alla, men en del är specifik per program. - Vi föreslår hur en högskolegemensam mätning (alltså en enkät som alla program använder) kan koordineras, baserat på diskussioner och information från samordnare. - Vi kommenterar också hur en högre svarsfrekvens (och vilken som är lämplig) kan uppnås och vilka metoder som kan användas, samt vilken samordnarens roll skulle vara. Informationen som kommer in med hjälp av enkäten är en komplettering till de styrkort vi använder idag. Syftet med den mätning som föreslås är att både komplettera styrkorten för nämndens skull och att förse akademierna med ett tydligt underlag för uppföljning av arbetet med programmen. Definition: Programnöjdhet bygger på att studenten upplever att undervisningen har hög kvalité: att högskolelärarna är engagerade och ämnesmässigt kompetenta med högskolepedagogisk utbildning, att kommunikationen på kurser och omkring kurser fungerar bra. Studenter som har förväntningar om att få ett med avseende på utbildningen relevant jobb efter utbildningen och som avser slutföra den, samt upplever den som meningsfull kan betraktas som nöjda. Summerat är kompetens, kommunikation, förväntningar och meningsfullhet nyckelord. Utifrån definitionen har frågor/påståenden använts (testats) på programmen i företagsekonomi på grundnivå under VT 14, se indikatorer sist i dokumentet. Därefter har frågorna diskuterats i arbetsgruppen och en trimmad version av frågebatteriet ligger med i detta dokument. Frågorna är indelade i tre grupper: 1. Frågor om respondenten, 2. Programspecifika frågor (med exempel från IMF) och 3. Frågor om nöjdhet som kan användas på samtliga program. I de rapporter från andra lärosäten som arbetsgruppen har tagit del av framgår att många mäter hur pass nöjda studenterna är med stödjande funktioner och studiemiljön i stort. Även ett sådant batteri med frågor testades i samma enkät som programnöjdhet för ekonomprogrammen. Enkäten blev Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Besöksadress: Drottninggatan 12 Postadress: Box 325, Eskilstuna Tfn: Fax: Besöksadress: Högskoleplan 1 Postadress: Box 883, Västerås Tfn: Fax: Webb: E-post: info@mdh.se 260/267 Org.nr: