Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 28 mars klockan i Sparbankens hörsal

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 Innehåll VDkommentar 3 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag Nyckeltal 8 Resultat och balansräkning Resultaträkning 10 Balansräkning 11 Kassaflödesanalys 12 Noter 13 Underskrift av styrelsen 40 Revisionsberättelse 41 Företagsstyrning 42 Sparbankens huvudmän 43 Sparbankens styrelse och revisorer 44 Definitioner 45

4 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 28 mars klockan i Sparbankens hörsal 2

5 VD kommentar Omvärld Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMUländerna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 % uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 % halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 %. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 % till 0,25 % i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNPtillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8 % i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 % i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre trans 3

6 portpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 % i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 %. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 % till 0,75 %, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. Lokal utveckling Som lokal ledande bank är det viktigt att följa utvecklingen på orten. Detta gör vi regelbundet med en nära relation till ortens näringsliv. Vi delar också gärna med oss av denna kunskap till våra kunder, bl. a genom våra uppskattade konjunkturcaféer. Utvecklingen i Ulricehamn fortsätter att vara god. Arbetslösheten är kanske den viktigaste faktorn, som också är relativt tydlig att läsa av ner på lokal nivå. Ulricehamn har alltid haft bra siffror här. Fn ligger den totala arbetslösheten på 5,0 % (f å 5,2 %). För riket ligger den på 6,8 % (6,9 %). Alltså tydligt lägre än riket och en något bättre utveckling. Dessvärre ligger vi inte riktigt lika bra till när det gäller ungdomar (1824 år) här har vi 10,0 % (10,5%) och riket 10,2 % (10,9 %). Vi ligger alltså lika med riket i denna grupp. På den lokala fastighetsmarknaden tog det fart ordentligt igen efter inbromsningen I kommunen ökade antalet sålda villor och fritidshus med 30 % till 268 st. Det sammanlagda värdet på dessa fastigheter var 257 mkr. Noterbart är att endast 87 st av dessa var i centralorten. Merparten av fastighetsaffärerna sker således utanför centralorten. Medelpriset i kommunen ökade med 5 % till :. Även här kan man notera att priserna utanför centralorten ökade betydligt mer än inne i centralorten. Befolkningsutvecklingen Utvecklingen i Ulricehamn visar på mycket positiva siffror. Under året har ulricehamnarna ökat med 196 st upp till st. Det är den största ökningen på många år. Med den takten känns faktiskt kommunens långsiktiga mål på invånare som rimligt. Procentuellt är ökningen 0,84 att jämföra med rikets 0,92. Jämför vi istället med kommuner av vår storlek så är siffran stark. Om man tittar lite framåt så ser man ett ljust läge. Om knappt två år kommer den motorväg vi väntat på att stå klar, vilket ökar Ulricehamns attraktionsgrad. Med ca 50 minuter till Göteborg så blir Ulricehamn mer och mer en del av Göteborgsregionen. Det är givetvis positivt på många sätt, men också en utmaning. Det blir enklare att ta sig till Ulricehamn, men också enklare att ta sig härifrån. Avgörande framgångsfaktorer kommer att vara boendefrågor, dvs ett varierat utbud av nytt boende, en bra kommunal basservice inom skola och omsorg, ett rikt fritidsutbud samt en förbättrad ITinfrastruktur. Året som gått i banken våra kunder En Bonusfest för 2013 blev ett mycket speciellt och lyckat år för Ulricehamns Sparbank. Av strategiska skäl äger banken en stor post aktier i Swedbank. Swedbank är vår viktigaste samarbetspartner, och det är därför viktigt för oss att vara engagerade i Swedbank. Sparbanksrörelsen äger totalt ca 9 % av Swedbank, och Ulricehamns Sparbank har en betydande andel av detta. Närmare bestämt 3,6 miljoner aktier till ett börsvärde av 651,6 mkr per årsskiftet. I besvärliga tider är vi en trygghet för Swedbank och vi har vid några tillfällen gått in med nytt kapital i Swedbank. I goda tider ger aktieinnehavet oss en god utdelning. Eftersom vi är en lokal bank med den så kallade kyrktornsprincipen, dvs. att vi bara lånar ut inom det verksamhetsområde vi kan och känner till, så är våra möjligheter till tillväxt begränsade. Aktieplaceringen ger oss därmed möjlighet att ta del av bankverksamhet utanför verksamhetsområdet. Ägandet av Swedbank blir på så sätt också en del av vår tillväxt. Styrelsen är väl medveten om att vi har många ägg i samma korg, och gör regelbundet en analys av risken i ägandet. Ulricehamns Sparbank har en mycket stark kapitalsituation och klarar med marginal en kraftig värdeminskning av Swedbanksinnehavet. Swedbank går f n mycket bra och 2013 fick vi en utdelning på 35,6 mkr. Det innebär att ungefär hälften av bankens redovisade resultat utgörs av utdelningen hade banken ett rörelseresultat på 66 mkr, varav 19 mkr var utdelning. Detta var ett rekordresultat. Med bankens goda kapitalsituation ansåg styrelsen att det var en lämplig resultatnivå för en Sparbank, utan enskilt vinstintresse. 4

7 När vi under början av 2013 fick besked om att Swedbanks utdelning ökar med ca 16 mkr för oss så fattade styrelsen beslut om att ca hälften av denna summa ska återföras till kunderna genom vässade och riktade kunderbjudanden. Styrelsen är väl medveten om att utdelningen varje år måste betraktas som en engångshändelse. Därför var det viktigt att kunderbjudandena också blev av engångskaraktär. Styrelsen beslutade därför att 2013 genomföra Bonusfesten. Begreppet syftar till att kunderna får Bonus från banken. Bonusfesten kom sedan att innehålla sju riktade erbjudanden till våra kunder, där Nyckelkunderna prioriterades. Vi har sökt att hitta en god blandning så att flera olika kundgrupper får del av Bonusen. Vi började i april då alla våra sponsrade idrotts föreningar fick en extra bonus i form 50 % påslag på sin sponsring från banken. Sedan fortsatte vi med att lämna 90 % rabatt på Villahem försäkringar i Tre Kronor. I slutet av augusti ställde vi till med en stor matfes tival; Smaka på Ulricehamn Alla som finansierar sitt bostadsköp i Ulricehamn hos oss bjuder vi på tre månaders fritt bottenlån. Barnsparande lyfts fram genom en Bonus på 500: till nysparande. I november släppte vi Banken måste vara tokig räntan, då vi gav en procentenhets påslag på ett sparkonto. Och till slut den sista Bonusen. Ett rejält bidrag till bredbandsutvecklingen på landsbygden. När vi summerar Bonusfesten så kan vi se tillbaka på ett mycket lyckat år. Hälften av den ökade utdelningen har kanaliserats till kunderna, på ett sätt som varit mycket uppskattat och gett ett stort mervärde för banken. Försäljningen av Nyckelkund och övriga koncept har ökat kraftigt, liksom användandet av bankens produkter. Våra kunders beteende i bankfrågor är ständigt under förändring. Under 2013 ökade förändringstakten snabbare, och de kommande åren kan vi förvänta oss ett fortsatt förändringstryck. Vi har en ny generation bankkunder som är uppväxta med datorer från barnsben. Detta tillsammans med datorernas mobilitet gör att banken inte längre är en plats du går till, utan en sak du gör. Mobilbanken, Mobilt BankID, Swish och andra digitala tjänster påverkar kundernas vardag mer än de teknikförändringar vi sett tidigare. Vi ser några intressanta år framför oss. Där Sparbankens varumärke och byggandet av relationer på den lokala marknaden, kombinerat med förmågan att tillsammans med Swedbank kunna leverera marknadens bästa online produkter kommer att vara avgörande. Jag bedömer vår position för detta som mycket stark. Sparbanksfonden Ulrica Sparbanksfonden Ulrica fick under 2013 en avsättning på 2,3 mkr vilket gör att 25,5 mkr avsatts under de 9 år fonden funnits. De största bidragen under året har varit en ny lek och mötesplats vid Sturebadet samt ett antal idrottsföreningars aktivitetsprojekt på Lassalyckan. Till stämman 2014 föreslås en utdelning på 3,5 mkr. Framtiden Inför 2014 ser vi i övrigt ett stabilt år med fortsatt låga räntor. Detta gör att bankens räntenetto fortsätter att pressas neråt något. Under Bonusfesten 2 beräknar vi dela ut 7 mkr till våra kunder. Vi räknar med ett resultat på 65 mkr för Ulricehamn i februari 2014 Lars Karlsson Tack vare att Swedbank även inför kommande årsstämma aviserar en lite ökad utdelning, så har styrelsen beslutat att genomföra Bonusfesten 2 under Resultatutvecklingen behandlas noggrannare i förvaltningsberättelsen, men vi kan konstatera att 2013 års resultat blir det högsta någonsin i bankens historia med sina 71,6 mkr. Bankens soliditet hamnar också på en rekordnivå 25,43 %. 5

8 Redovisning för verksamhetsåret 2013 Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, bankens 124:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Vi ska vara en självständig och starkt lokalt förankrad fullservicebank. Vi vänder oss till både privatpersoner, företag och organisationer som vill ha tillgång till djup kunskap, ekonomisk överblick samt trygga och starka relationer. Det ska vi lyckas med genom att varje dag verka för en god ekonomisk utveckling och större ekonomisk trygghet för Ulricehamn och Ulricehamnaren. Enkelt uttryckt betyder det här att vi ska vara världsmästare i Ulricehamnsbygden. Så måste det vara om man är en bank som tänker Ulricehamn för hela slanten. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 69,5 mkr jämfört med 65,9 mkr under föregående år. Räntenettot uppgick till 72,9 mkr, vilket är en minskning mot föregående år med 4,3 %. Faktorer som påverkat räntenettot negativt är dels lägre reporänta, dels att skillnaden mellan stiborräntor och reporäntan minskade kraftigt. Därutöver belastades räntenettot av avgifter i form av stabilitetsavgift och kostnader för insättargarantin. Reporäntan har under året förändrats från 1,00 % vid årets ingång till 0,75 % vid årets utgång. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 35,7 mkr att jämföras med 19,1 mkr föregående år. Provisionsnettot uppgick till 26,2 mkr vilket är något bättre än fjolårets 25,9 mkr. Utvecklingen var positiv inom områden som in och utlåningsprovisioner samt provisioner relaterade till värdepappersmarknaderna, dvs courtage, fondprovisioner samt försäkringsprovisioner. I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner ingår realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument och dessa uppgick till 0,3 mkr mot 1,9 mkr föregående år. Övriga rörelseintäkter, vilka till övervägande del består av fastighetsintäkter, uppgick till 2,7 mkr vilket är lika mot föregående år. Sammantaget uppgick rörelseintäkterna till 138,8 mkr mot 127,0 mkr föregående år. Rörelsekostnaderna exklusive kreditförlusterna uppgick till 65,9 mkr, och är en ökning med 4,1 mkr mot året innan. De totala personalkostnaderna uppgick till 38,0 mkr en ökning med 2,5 mkr. ITkostnaderna sjönk med 2,3 % till 9,3 mkr, en sänkning med 0,2 mkr. Kreditförlusterna består till övervägande del av reserveringar för befarade förluster och uppgick till 3,4 mkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2013 uppgick till 4 506,9 mkr, en ökning med 323,9 mkr eller 7,7 % under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till ,6 mkr, en ökning med 6,9 %. Inlåningen från allmänheten ökade med 2,7 %, eller 88,2 mkr, och uppgick vid årsskiftet till 3 307,2 mkr. Sparbankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB, med sammanlagt marknadsvärde av 1 925,1 mkr, en ökning med 17,9 %. Utlåningen till allmänheten uppgick vid årets slut till 2 990,3 mkr, en ökning med 121,9 mkr, eller 4,2 %. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB har ökat med 113,9 mkr till 1 059,4 mkr. Sparbanken har vid årsskiftet placerat 188,4 mkr i räntebärande värdepapper och 652,6 mkr i aktier. Beträffande sparbankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt not 3. Det sammanlagda egna kapitalet uppgår till 1 146,2 mkr. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2013 uppgick till 2,51. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag nyckeltal på sid 8. samt Resultat och balansräkningar 2009 till 2013 på sid 9. Personal Medelantal anställda är 48 st (varav i banktjänst 45 st) en minskning mot föregående år med två anställda. Från den 1 februari 2013 gäller ett nytt avtal för bankernas tjänstepension, BTP. Det innebär att det kommer att finnas två olika pensionsplaner inom bank och finans. BTP1 som är premiebestämd och BTP2 som huvudsakligen är förmånsbestämd. Varje arbetsgivare väljer om och när den nya premiebestämda pensionplanen BTP1, skall bör 6

9 ja gälla men tidigast 1 februari Görs inget val kommer den förmånsbestämda pensionsplanen BTP2 att gälla som tidigare. Sparbanken ansluter sig till det nya avtalet, och det kommer då att omfatta nya som anställs samt nuvarande anställda under 25 år. Anställda som är 25 år eller äldre kan välja att gå över till det nya avtalet. Sparbanken beslutar också att ha Swedbank Försäkring AB som leverantör. Riskaptit och Likviditetsrisk Målsättningen är att sparbankens likviditets och finansförvaltning, genom iakttagande av styrelsen fastställda policies och sunt affärsomdöme, effektivt skall förvalta sparbankens balansräkning och optimera avkastningen på sparbankens likviditet på lång sikt utifrån ett lågt risktagande. Sparbankens affärsmodell bygger också på att matcha utlånings och inlåningsflöden i så stor utsträckning som möjligt. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. Riskbegränsningar/risklimiter för olika riskområden regleras i fastställd policy. Sparbanken ska endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter sparbanken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar sparbankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden. Sparbanken ska ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Sparban ken skall dessutom alltid ha en likviditetsreserv som klarar av 30 dagar,och reserven ska baseras på flera så kallade stressade scenarior. Riskhanteringen i sparbanken bygger på tanken att en långsiktig god riskkultur baseras på en gemensam värderingsplattform som är väl förankrad i hela organisationen och syftar till att: Identifiera och eliminera risker och osäkerhetsfaktorer vars konsekvenser kan få en kraftigt negativ inverkan på sparbanken. Allokera erforderligt kapital så att negativa oväntade utfall kan absorberas utan att sparbankens ställning hotas. Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för ytterligare olika risker. En närmare beskrivning av dessa återfinns i not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2014 förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt med tanke på rådande konjunktur samtidigt som konkurrensen kommer att innebära press på intjäningen. Resultatet år 2014 förväntas uppgå till mkr, före kreditförluster. I det förväntade resultatet ingår den av Swedbank AB aviserade utdelningen om 10,10 kr / aktie, vilket innebär ca 36 mkr. Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp behandlas enligt följande: anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,51 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 2,25). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till tkr ( tkr) och slutligt minimikapitalkrav till tkr ( tkr).specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 7

10 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 6,9 4,3 3,4 6,0 9,5 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 25,43 21,28 18,07 18,83 16,72 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas / kapitalkrav 2,51 2,25 2,02 1,90 1,77 Primärkapitalrelation Primärkapital / kapitalkrav 3,46 3,17 2,98 2,92 2,78 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,71 1,91 2,04 1,61 1,80 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,41 1,36 1,28 0,99 1,46 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,71 0,71 0,62 0,33 0,62 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt e.k 5,32 6,11 6,00 3,37 7,06 K/Ital före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,47 0,49 0,54 0,70 0,57 K/Ital efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,50 0,48 0,51 0,66 0,58 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 60,52 48,18 62,55 50,68 54,51 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,18 0,23 0,17 0,46 0,55 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt kreditgarantier. 0,12 0,00 0,00 0,00 0,02 Övriga uppgifter Medelantal anställda i banktjänst Antal kontor

11 Resultat och balansräkning , tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

12 Resultaträkning 1 januari 31 december, tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari 31 december, tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 Balansräkning per den 31 december, tkr Not Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 19 Inventarier Byggnader och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 28 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 29 Garantier Åtaganden 30 Övriga Åtaganden

14 Rapport över förändringar i eget kapital Reserv Fond för Årets Totalt fond verkligt resultat eget kapital värde reserv Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/) Av/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt () Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/) Ökning/minskning av värdepapper (+/) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/) Förändring av övriga tillgångar (+/) Förändring av övriga skulder (+/) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av finansiella tillgångar () Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar () Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag () Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

15 Noter 1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Ulricehamns Sparbank, org. nr ,med säte i Ulricehamn får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet per 31 december 2013, bankens 124:e verksamhetsår. Adressen till huvudkontoret är Lilla Torget, Box 304, ULRICEHAMN. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tilllämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyntill sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som vär deras till upplupet anskaffningsvärde inklusive ränta på osäkra fordringar. Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värde ras till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsin strument och säkringsredovisning tillämpas. För ränte derivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas be tald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värde förändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions och avgiftsintäkter En provisions och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de 13