Årsredovisning Omtanke Kvalitet Närhet

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Omtanke Kvalitet Närhet

2 Innehållsförteckning VD:s kommentar 2 Förvaltningsberättelse 7 Fem år i sammandrag 9 Förslag till disposition beträffande bankens vinst 10 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Rapport avseende förändringar i eget kapital 12 Kassaflödesanalys 13 Noter till de finansiella rapporterna Underskrift av styrelsen Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän, styrelse, revisorer 42 Omslagsfoto: Johan Berntsson Papperet i årsredovisningen uppfyller SIS miljömärknings svankriterier och har tillverkats av massa som blekts helt utan klorhaltiga kemikalier. Tryck: Västkustens Tryckeri AB, Stenungsund Omslagsfoto: Johan Berntsson 2

3 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 16 maj 2014 på Salt och Sill, Klädesholmen 1

4 VD:s kommentar Tjörns Sparbank en äkta sparbank Sparbanker är inte som andra banker: Sparbank är en särskild associationsform som regleras i en särskild lag, sparbankslagen Sparbankerna har inga enskilda ägare som kräver vinstutdelning Lokalt valda huvudmän i stället för aktieägare Vinsten stannar kvar i den lokala sparbanken till nytta för banken, kunden och samhället Den del av vinsten som inte behövs för att säkerställa bankens långsiktiga utveckling delas ut i verksamhetsområdet i form av sponsring av olika projekt Sponsring Sponsringen är en viktig del av en Sparbanks verksamhet och så också i vår. Vi fördelar våra pengar mellan idrott, kultur och samhälle. Sponsringen är en viktig del av vår profil och hur vi uppfattas i samhället, det är därför viktigt att vi hanterar alla ansökningar korrekt och noggrant väljer vilka sponsorengagemang som stämmer överens med hur vi vill uppfattas. Vi har de senaste åren ökat vår sponsring kraftigt och ligger nu på en nivå som vi räknar med att behålla de närmaste åren. Exempel på aktuella samarbeten och sponsorinsatser är: Idrott: Skärhamns IK IFK Valla GF Atletica Tjörns Konståkningsklubb Myggenäs Innebandyklubb Rönnängs IK Tjörns DFF Skärhamns Bordtennisklubb Rönnängs FF Tjörns Badmintonklubb Kållekärrs IK Kultur och samhälle: Skolresor till Nordens Ark Sjöräddningssällskapet Tjörns Kulturskola Tjörns Visfestival Säbygården Tjörns Hembygdsförening Häggvallskolans Föräldraförening Sundsby Vänförening Tjejjouren Väst stöttar och stärker unga tjejer Brottsofferjouren Fler exempel och mer information om vår sponsring finns på vår hemsida Utvecklingen på Tjörn Under 2013 ljusnade konjunkturen i Europa och i USA medan tillväxtländerna har fått det svårare. På Tjörn har det varit fortsatt bra, mycket tack vare det mycket diversifierade näringslivet. Den totala arbetslösheten på Tjörn är den lägsta i Västra Götaland och betydligt under genomsnittet i Sverige. Även ungdomsarbetslösheten är betydligt under genomsnittet. Befolkningen på Tjörn ökade något under 2013 och antalet invånare har nu passerat personer (15 050). Företagandet på Tjörn består till största delen av små företag och inom branscher som har klarat sig relativt väl genom lågkonjunkturen. Drygt 15% av företagen är enmansföretag och endast 10 % av företagen har mer än 5 anställda. Under 2013 registrerades 115 nya företag, vilket är något färre än Det totala antalet företag som finns på Tjörn är nu st, vilket är en imponerande siffra för en kommun med invånare. Nybyggnationen har under 2013 fortsatt i ungefär samma takt som tidigare. Försäljning av tomter på ett par nya områden påbörjades och flera detaljplaner är klara eller nästan klara så det finns nu fler tomter för att bygga på. Bedömningen är att priserna på fastighetsmarknaden har stabiliserats och till och med ökat något men att vissa fastigheter tar lite längre tid att sälja. Fastigheter i attraktiva områden säljs fortfarande relativt snabbt. Året som gått 2013 präglades mycket av flytten till nytt huvudkontor, både vad det gäller arbetsinsats och resultat. Flytten förbereddes under lång tid och när flyttlasset gick fungerade allt enligt planen och vi kunde inviga vårt nya huvudkontor den 16 april. Utgiften för anpassning av lokalerna blev ca 10,5 miljoner, hur denna fördelades och kostnadsfördes framgår av förvaltningsberättelsen. Även tiden efter flytten har vi lagt ner mycket arbete på att få rutiner att fungera men nu känner vi att vi har bott in oss och allt fungerar som det skall. 2 2

5 Affärsvolymen ökade med 13,1 %, vilket motsvarar lite drygt 900 miljoner kronor. Utlåningen ökade med ca 9,5% och inlåningen med 17,5%. Tjörns Sparbank har ca privatkunder och företagskunder. De flesta kunderna finns i närområdet, men banken har även kunder i Stenungsund-, Kungälv- och Göteborgsområdet. Tjörns Sparbank riktar sig till alla åldersgrupper och kundkategorier med fokus på dem som bor, verkar eller har anknytning till vårt verksamhetsområde. För att klara bankens och kundernas framtida krav har vi ett gott och omfattande samarbete med Swedbank AB (publ). Eftersom Swedbank är en viktig leverantör och samarbetspartner har sparbankerna gemensamt tagit en stor ägarposition i Swedbank och är nu näst största ägarna i banken. Tjörns Sparbank har aktier i Swedbank vilket gav oss en utdelning på nästan 3,5 miljoner kronor. Framtiden Vi förväntar oss en mer måttlig volymtillväxt under 2014 samtidigt som konkurrensen kommer att sätta ytterligare press på marginalerna. Volymtillväxten förväntas väga upp en del av de minskade marginalerna och Swedbank förväntas ge en fortsatt bra utdelning. Under 2013 hade banken kostnader för flytt vilket inte kommer att belasta resultatet under Avseende övriga kostnader ser banken en normal kostnadsutveckling. Vi förväntar oss därför ett högre resultat under 2014 än det vi hade Slutligen vill jag tacka alla, inte minst personalen, som bidragit till det fantastiska resultatet Magnus Flyckt, VD 3 3

6 Den allmänekonomiska bakgrunden Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7% uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8% halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 % i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2%. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5% till 0,25% i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8% i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14% i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1% i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2%. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1% till 0,75%, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. 4 4

7 Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring 10,0 7,5 5,0 %-förändring 2,5 0,0-2,5-5,0-7, Source: Reuters EcoWin Ränteutvecklingen i Sverige Riksbankens styrränta 10-årig statsobligation Procent månaders statsskuldsväxel Source: Reuters EcoWin 5 5

8 Den svenska kronan gentemot dollarn och euron EUR/SEK USD/SEK Source: Reuters EcoWin Börsutvecklingen jan 2005= Stockholmsbörsen 150 Index 125 Nasdaq Globalt börsindex (MSCI) Source: Reuters EcoWin 6 6

9 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Styrelsen för Tjörns Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhetsår 2013, bankens 108:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Tjörns Sparbank är en självständig bank som skall vara den bästa helhetsbanken för privatpersoner, små och medelstora företag och organisationer. Banken erbjuder kunderna en personlig och allsidig service med hög kvalitet och långsiktig inriktning. Sparbankens resultat Årets rörelseresultat uppgår till tkr vilket innebär en minskning med tkr eller 28,9 % i förhållande till föregående år. Räntenettot har ökat med tkr eller 4,9 % beroende på ökade volymer. Provisionsnettot har ökat med tkr, detta kan främst hänföras ökad volym hos Swedbank Robur och Swedbank Finans. Övriga rörelseintäkter har minskat med tkr. Allmänna administrationskostnader har ökat med tkr eller 20,3 % jämfört med föregående år. Av detta har personalkostnaderna ökat med tkr samtidigt som lokal- och fastighetskostnader ökat med tkr främst till följd av flytt av huvudkontoret. Övriga rörelsekostnader har minskat med 867 tkr. Årets kostnad för kreditförluster blev tkr, en ökning från föregående år då beloppet var 547 tkr. Sparbankens ställning Balansomslutningen har ökat med tkr eller med 10,9 % sedan föregående årsskifte. Inlåningen från allmänheten uppgår vid årsskiftet till tkr och har därmed ökat med tkr eller 8,6 % sedan föregående årsskifte. Marknadsvärdet på förmedlat fondsparande till Swedbank Robur AB uppgår vid årets slut till tkr, en ökning med tkr eller 36,9 %. Utlåning till allmänheten uppgår vid årsskiftet till tkr och har ökat med tkr eller 12,8 % sedan föregående årsskifte. Förmedlad hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB uppgår vid årsskiftet till tkr vilket är en ökning med tkr eller 9,0 %. I sparbankens utlåningsvolym ingår också beviljade ej utnyttjade krediter med tkr, garantier med tkr samt förmedlade avbetalnings- och kortkrediter tkr. Sparbankens totala utlåningsvolym uppgår vid årsskiftet till tkr och har därmed ökat med tkr eller 9,5 % sedan föregående årsskifte. Sammantaget innebär detta att sparbankens affärsvolym uppgår till tkr vid årsskiftet. Motsvarande affärsvolym uppgick till tkr vid föregående årsskifte, vilket innebär en ökning med 13,1 %. Personal Vid årets slut var 37 personer anställda i bankarbete, varav 22 kvinnor och 15 män. En del av personalen arbetar deltid. Personalen har en hög servicenivå och god kompetens och banken arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling. De årliga kunskapsuppdateringar som krävs för respektive yrkesroll har genomförts. Ett aktivt miljöarbete Det kontinuerliga miljöarbetet hjälper till i skapandet av ett uthålligt och sundare samhälle och bidrar samtidigt till en uthållig lönsamhet och ett stärkt varumärke. Banken är miljöcertifierad enligt ISO Banken påverkar miljön direkt genom sin verksamhet och vidtar därför åtgärder för att begränsa den negativa miljöbelastningen. Banken har som målsättning att minska sin pappersförbrukning och elförbrukning eftersom dessa visat sig vara de delar i verksamheten som mest påverkar miljön. Banken påverkar också miljön indirekt genom produkter och tjänster som förmedlas. Banken genomför miljöanalyser vid kreditgivning till företag. Med hjälp av en miljöanalysmodell granskas företagens miljöpåverkan ur ett riskperspektiv. Banken uppmuntrar sina kunder att använda sig av kortbetalning direkt i butik och betalningar via Internet. Dessa betalningssätt minskar miljöbelastningen genom färre transporter och således mindre utsläpp av koldioxid och andra föroreningar. Banken erbjuder även sina kunder etik- och miljöfonder, där tyngdpunkten på urvalet till fonderna ligger på hållbarhetsanalysen och att hitta ansvarsfulla företag som på ett trovärdigt sätt visar att de kan hantera sina miljömässiga, sociala och affärsetiska risker. 7 7

10 Tjörns Sparbank har antagit en miljöpolicy som i korthet innebär att man skall: bedriva ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar sträva efter att minska och förebygga föroreningar i all verksamhet ta tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet efterleva gällande lagar och förordningar i all verksamhet bedriva affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljöperspektiv ha ett nära samspel med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor Nytt huvudkontor Under 2013 flyttade bankens sitt huvudkontor i Skärhamn till Södra Hamnen. Inför detta utfördes en del lokalanpassningar i fastigheten för att passa bankverksamhet. Utgifterna för detta uppgick till 7,1 mkr varav ca 15% bedömdes utgöra byggnad samt ca 5% byggnadsinventarier. Av de resterande utgifterna har ca 50% aktiveras som lokalanpassningar med en avskrivningstid på 5 år. Övriga inventarier i samband med flytten har anskaffats till ett värde av 3,4 mkr som i huvudsak skrivs av på 5 år. Totalt uppgår följaktligen utgifterna till ca 10,5 mkr. Sammantaget har detta påverkat årets resultat med ca 4,0 mkr. Övriga direkta kostnader för flytt uppskattas till drygt 0,5 mkr Förväntad framtida utveckling Under 2014 förväntas en volymtillväxt, dock inte så kraftig som Banken ser en ökad press på marginalerna som gör att räntenettot pressas. Under 2013 hade banken kostnader för flytt vilket inte kommer att belasta resultatet under Avseende övriga kostnader ser banken en normal kostnadsutveckling. Vi förväntar oss därför ett högre resultat under Sparbankens aktieinnehav Banken har totalt aktier ( st) i Swedbank AB (publ). Information om risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Målet är att genom iakttagande av angivna regler och sunt affärsomdöme skapa och bibehålla förtroende för verksamheten samt säkerställa att banken bevakar och tillgodoser framtida likviditetsbehov vid normal daglig hantering såväl som vid temporära och utdragna krissituationer. En närmare beskrivning av de finansiella riskerna framgår av not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not

11 Fem år i sammandrag Volym Affärsvolym ultimo, tkr Förändring under året, % 13,1 16,4 4,7 5,9 16,7 (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 10,7 10,3 10,9 11,1 10,5 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 1,8 1,8 1,9 1,9 2,0 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 1,7 1,8 1,9 1,9 1,9 Resultat Placeringsmarginal Räntenettoi % av MO 1,9 2,0 2,2 2,0 2,4 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,1 1,0 0,9 1,2 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,3 0,5 0,5 0,4 0,4 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 6,9 10,6 10,0 8,3 10,2 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen 0,60 0,53 0,57 0,60 0,56 egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,68 0,53 0,54 0,60 0,62 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut 0,1 0,2 0,1 0,3 0,2 (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, 0,3 0,0 0,0 0,0 0,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

12 Resultat- och balansräkning Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pensioner m m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,8 (föregåendes år 1,8). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till mkr ( mkr) och slutligt minimikapitalkrav till mkr ( mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer

13 Resultaträkning 1 januari - 31 december Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

14 Balansräkning Per den Per 31 den december 31 december Not Not Tillgångar Tillgångar Kassa Kassa och tillgodohavanden och hos centralbanker hos centralbanker Utlåning Utlåning till kreditinstitut till kreditinstitut Utlåning Utlåning till allmänheten till allmänheten Obligationer Obligationer och andra och andra räntebärande räntebärande värdepapper värdepapper Aktier Aktier och andelar och andelar Materiella Materiella tillgångar tillgångar Inventarier - Inventarier Byggnader - Byggnader och mark och mark Aktuell Aktuell skattefordran skattefordran Övriga Övriga tillgångar tillgångar 14, 2014, Uppskjuten Uppskjuten skattefordran skattefordran Förutbetalda Förutbetalda kostnader kostnader och upplupna och upplupna intäkter intäkter Summa Summa tillgångar tillgångar Skulder, Skulder, avsättningar avsättningar och eget och kapital eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut till kreditinstitut Inlåning Inlåning från allmänheten från allmänheten Övriga Övriga skulder skulder Upplupna Upplupna kostnader kostnader och förutbetalda och förutbetalda intäkter intäkter Avsättningar Avsättningar - Uppskjuten - Uppskjuten skatteskuld skatteskuld - Övriga - Övriga Avsättningar Avsättningar Summa Summa skulder skulder och avsättningar och avsättningar Obeskattade Obeskattade reserver reserver Eget kapital Eget kapital Reservfond Reservfond Fond för Fond verkligt för verkligt värde värde Årets Årets resultat resultat Summa Summa eget kapital eget kapital Summa Summa skulder, skulder, avsättningar avsättningar och eget och kapital eget kapital Poster Poster inom inom linjen linjen Övriga Övriga ställda ställda säkerheter säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden Åtaganden Rapport Rapport över över förändringar i eget i eget kapital kapital Verkligt Verkligt värde värde Totalt eget Totalt eget Reservfond Reservfond Årets resultat Årets resultat reserv reserv kapital kapital Ingående Ingående eget kapital eget kapital Årets Årets resultat resultat Årets Årets övrigt övrigt totalresultat totalresultat Årets Årets totalresultat totalresultat Vinstdisposition Utgående Utgående eget kapital eget kapital Verkligt Verkligt värde värde Totalt eget Totalt eget Reservfond Reservfond Årets resultat Årets resultat reserv reserv kapital kapital Ingående Ingående eget kapital eget kapital Årets Årets resultat resultat Årets Årets övrigt övrigt totalresultat totalresultat Årets Årets totalresultat totalresultat Vinstdisposition Utgående Utgående eget kapital eget kapital

15 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Summa enligt balansräkningen Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. -De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten

16 Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen, sparbankens 108:e verksamhetsår, avges per 31 december 2013 och avser Tjörns Sparbank som är sparbank med säte i Tjörns kommun. Adressen till huvudkontoret är Södra Hamnen 27, Skärhamn. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 45) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Delsummor i tabeller och uppställningar har inte justerats för att få totalsummorna att stämma. Vid summering av avrundade delsummor i tabeller och uppställningar kan därför i vissa fall totalsumman avvika. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts

17 Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde via resultatet - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations- samt rese- och representationskostnader Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld

18 En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag av osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex 16 16

19 ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att att det inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 50% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger

20 Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Byggnader avskrivs planenligt med skattemässigt högsta belopp, vilket motsvarar 2% per år. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången bedöms bli marginell. Lokalanpassning redovisas som byggnad och avskrivs med 20% per år. Inventarier avskrivs planenligt med mellan 5% och 20%. Avskrivning som avviker från plan betraktas som bokslutsdisposition. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ansvarsförbindelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas