Hållbarhetsrapport Norrköpings. kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsrapport. 2011 Norrköpings. kommun"

Transkript

1 Hållbarhetsrapport 211 Norrköpings kommun

2

3 Hållbarhetsrapport 211 Hållbarhetsrapporten 211 beskriver den hållbara utvecklingen i Norrköpings kommun. Rapporten innehåller dels en temadel om hälsa och dels rapporter för de tre områdena näringsliv, välfärd och miljö. Utgångspunkten för delrapporterna är målen i Näringslivsprogrammet, Programmet för välfärd och hållbar utveckling samt Leva i Norrköping miljöprogram för Norrköpings kommun. Syftet med rapporten är att följa utvecklingen i kommunen. Begreppet hållbar utveckling har funnits sedan 197-talet och fick sitt genombrott av Brundtlandkommissionen. Där definieras hållbar utveckling som:...en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Hållbar utveckling handlar om att värna givna resurser. Det hållbara samhället är ett samhälle som genomsyras av demokratiska värderingar. Medborgarna känner delaktighet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och de har vilja och förmåga att ta ansvar för den. Samhället formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål. Jordens givna resurser fördelas rättvist över världen och mellan generationer. Det handlar också om resursef- fektivisering och om att långsiktigt förvalta och investera i mänsk- liga, sociala och fysiska resurser. Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade de är varandras förutsättning och stöd.

4 4 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 Innehåll Sammanfattning 5 Utmaningar 5 Om Norrköping 6 Tema: hälsa 7 Hälsa och delaktighet 9 Hälsa och levnadsvanor 1 Hälsa och kultur 1 Hälsa och jämställdhet 11 Hälsa och fysisk planering 12 Hälsa och miljö 14 Hälsa och tillväxt 15 Hälsa och företagande 17 Näringsliv 19 Nya företag 21 Varsel 23 Verksamhet så arbetar kommunen 24 Strategiska satsningar 25 Näringslivsklimat 27 Kommunal service 28 Mark 28 Infrastruktur 29 Kompetensförsörjning 31 Regionens tillväxt 32 Välfärd 33 Delaktighet och inflytande 34 Integration och mångfald 36 Trygghet 37 Resurshushållning och resursanvändning 39 Hälsa och livsstil 41 Miljö 43 Luft 44 Vatten 45 Transporter 46 Avfall 47 Energi 48 Natur 49 Miljögifter 5 Referenser 53 Diarienummer: KS-27/211 Redaktion: Annika Larsson, Eva Lindahl och Mikael Sonesson, ekonomi- och styrningskontoret, AnnaKarin Norberg, näringslivskontoret samt Signe Isaksson, kommunservice Vid vissa diagram i rapporten finns en symbol för att visa en positiv eller negativ utveckling. Symbolerna finns även med för att jämföra Norrköping med andra kommuner eller med genomsnittet i riket. Grafisk produktion: Tina Vennerholm, informationskontoret Omslagsbild: Gustav Lindh, Leon Tryck: Norrköpings tryckeri 211 Positiv Varken positiv eller negativ eller svårt att tolka Negativ

5 HÅLLBARHETSRAPPORT Sammanfattning I temadelen Hälsa beskrivs hälsa ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Hälsa är en investeringsfaktor som ger effekt på tillväxten samtidigt som tillväxt ger effekt på hälsan. Det finns många som arbetar med hälsa, vård och omsorg i Norrköping. Den omgivande miljön både stadsmiljön och naturmiljön är en förutsättning för hälsa. Hälsa skattas alltid högt av människor och ger dem bättre förutsättningar till att uppfylla sina livsmål. I kapitlet om näringsliv beskrivs kommunens näringslivsarbete utifrån målen i näringslivsprogrammet. Arbetet rör såväl befintliga företag som nya etableringar och nyföretagande. Mycket av kommunens näringslivsarbete bygger på nära samverkan med andra aktörer. Det är viktigt att fortsätta utveckla näringslivsklimatet, genom att förbättra kommunens service och bemötande gentemot företagen. Välfärdskapitlet beskriver insatser som rör delaktighet, mångfald och integration, trygghet, hälsa och livsstil samt resurshushållning med utgångspunkt i kommunens program för välfärd och hållbar utveckling. En viktig framtidsfråga är folkhälsofrågorna, och då särskilt den ojämlikt fördelade hälsan mellan olika områden i kommunen. Kapitlet om miljö beskriver miljösituationen i kommunen och arbetet med miljöfrågor. Här behandlas kvaliteten på luft och vatten och utvecklingen av transporter, avfallshantering och energianvändning. Klimatfrågan är fortfarande viktig. Energianvändningen måste fortsätta att minska, både för fastigheter och transporter, och övergången till förnybara bränslen bör påskyndas. Utmaningar Utmaningar för att skapa ett hälsosamt och hållbart Norrköping saknas inte. Några av de viktigaste framtidsutmaningarna är: Hur mäter vi hållbarhet och hälsa? Hälsa är ett gränsöverskridande begrepp som spänner över alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. För att kunna följa vilka effekter investeringar har behövs mätmetoder som integrerar olika perspektiv av mänskligt välbefinnande. Hur kan kommunen utveckla index för att mäta och följa upp hållbarhet och hälsa på ett tvärsek- toriellt sätt? Hur bidrar vi till kompetensförsörjning för hälsosektorn? Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för alla företag. Inom hälsa, vård och omsorg finns stora framtida utmaningar, inte minst för den kommunala organisationen. Hur kan kommunen utveckla former för god, långsiktig kompetensför- sörjning i egen verksamhet, och hur kan kommunen bidra till kompetensförsörjningen i det privata näringslivet? Hur ökar vi jämlikheten i hälsa? Den totala folkhälsan förbättras, men klyftorna i hälsa ökar mellan inkomstgrupper, kön och olika stadsdelar. Hur kan kommunen arbeta för att hälsan ska bli mer jämlikt och jämställt fördelad mellan kommunens invånare? Hur förtätar vi staden och samtidigt utvecklar grönstrukturen? Norrköpings övergripande strategi för en hållbar stadsutveckling är att förtäta staden inifrån och ut. Förtätning leder till minskad resursanvändning. Samtidigt uppstår en rumslig konflikt mellan nybyggande och utvecklandet av grönstruktur, med stor betydelse för hälsan. Hur kan arbetet med att förtäta staden kombineras med att utveckla grönstrukturen för att skapa en hälsosammare livsmiljö?

6 6 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 Om Norrköping Norrköping växer Norrköpings befolkning växer. År 21 var vi 13 5 Norrköpingsbor. Det är en ökning med 796 personer jämfört med föregående år. Befolkningsökningen beror framförallt på att antalet nyfödda ökar medan antalet avlidna minskar. Det är även fler som invandrar från utlandet till Norrköping än vad som utvandrar till andra länder. Lever längre Medellivslängden i Norrköpings kommun har ökat för både kvinnor och män. Det är bland männen den snabbaste ökningen skett, vilket ger en fortsatt minskning av skillnaden mellan könen. Norrköpingsborna har dock kortare medellivslängd för både kvinnor och män jämfört med länet och Sverige som helhet. antal invånare Norrköpings folkmängd Källa: SCB Medellivslängd Norrköping, länet och riket, medelvärde Förväntat antal år vid födseln Kvinnor Män Kommunen Östergötland Riket Källa: SCB Många unga Norrköpings åldersstruktur liknar den för Sverige som helhet. Andelen unga och unga vuxna är något fler än riksgenomsnittet, särskilt för män. Stora ökningar förväntas i åldersgruppen 7-79 år medan åldersgruppen år väntas minska. Fördelningen efter kön ligger också nära riksgenomsnittet. Medelåldern för Norrköpings befolkning har sjunkit för kvinnor under de senaste åren medan den i stort sett varit oförändrad för män. Befolkningsstruktur Norrköping, länet och riket, år 9-94 år 8-84 år 7-74 år 6-64 år 5-54 år 4-44 år 3-34 år 2-24 år 1-14 år -4 år Norrköping Östergötland Kvinnor Män Riket Källa: SCB

7 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Tema: hälsa Befolkningens hälsa påverkas av en rad olika politikområden. Åtgärder för att förbättra hälsoläget innebär ofta ekonomiska satsningar. Men gör man inga åtgärder för att förbättra folkhälsa uppstår kostnader för befolkningens ohälsa. Det är oftast mer samhällsekonomiskt lönsamt att sätta in åtgärderna i ett tidigt skede för att främja hälsan. Miljö Arbetsmiljö Hälso- och sjukvård Samhällsekonomi Matvanor Jordbruk Livsmedel Motion Fritid Kultur Kulturhistoria Socialförsäkring T1 Hälsans bestämningsfaktorer. ILLUSTRATION: UR REMISS- VERSIONEN AV RUP 23, REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM. GRAFIK: SIMON AHLVIN. Arbetslöshet Narkotika Boende Alkohol Socialt stöd Sex och samlevnad Sömnvanor Socialtjänst Utbildning Trafik Tobak Socialt nätverk Barns vuxen kontakter m.m. m.m. ÅLDER ARV KÖN Den mest kän hälsoorganisatio Hälsa är ett tillst psykiskt och socialt v frånvaro av sjukdom och handikapp. Definitionen har ofta kritiserats då den anses uttrycka ett statiskt tillstånd, omöjligt att uppnå och därmed mer kan ses som en vision. Det finns en stark tradition inom hälso- och sjukvården att definiera hälsa som frånvaro av sjukdom. Enligt detta synsätt, det biomedicinska, ses människan som ett biologiskt fungerande organsystem som klassas som frisk (hälsa) eller sjuk (ohälsa). Det andra synsättet, det humanistiska, innebär att se människan som en del i det sammanhang hon befinner sig. Hälsan får här en förtida död. r än frånvaro av vd hälsa, oavsett k eller sjuk, har en omsutveckling och Hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsan påverkas av en rad bestämningsfak- torer, se figur T1. Norrköpingsbornas hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Folkhälsa är en fråga för individen och för hela samhället. De ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållandena i samhället påverkar individens förutsättningar till att ta ansvar för sin hälsa.

8 De 11 övergripande nationella målområdena för folkhälsan är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Källa: Folkhälsoinstitutet FOTO: GUSTAV LINDH, LEON Nationella målsättningar Det övergripande nationella målet för folkhälsan är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitisk rapport 21 Folkhälsopolitiska rapporten gavs ut av Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen. Syftet med rapporten är att : visa hur förutsättningarna för hälsan i Sverige har utvecklats med fokus på perioden redovisa åtgärder som genomförts rekommendera framtida åtgärder Rapporten visar att det finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg inkomst och låg utbildning har kortare medellivslängd och uppger sämre hälsa än övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd. Personer med funktionshinder, utländsk bakgrund eller homo-, bi- eller transsexuell identitet uppger också sämre hälsa än övriga befolkningen. Detta visar att det övergripande målet för folkhälsan inte har uppnåtts. Folkhälsoinstitutet rekommenderar För att uppnå en god hälsa på lika villkor i befolkningen rekommenderar Folkhälsoinstitutet följande: Ge barn och unga en bra start i livet och följ utvecklingen. Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem. Stärk delaktighet och inflytande. Utveckla och erbjud en hälsofrämjande hälsooch sjukvård på lika villkor. Inför en mer hälsoinriktad samhällsplanering. Inför konceptet hälsofrämjande arbetsplats i fler organisationer. Öka tillgången till hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Öka tillgången på stödjande miljöer för goda matvanor för barn och deras familjer. Gör större insatser för att uppmärksamma folkhälsan i det löpande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. Öka tillämpningen av hälsokonsekvensbeskrivningar. Tillsätt en nationell samordningsgrupp för folkhälsan. Lagfäst kommunernas uppdrag för folkhälsan.

9 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Hälsa och delaktighet En grundläggande förutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det handlar om att stärka människors möjligheter till att påverka sitt eget liv, om deras egenmakt (empowerment). FN:s barnkonvention betonar att rätten till delaktighet inte bara gäller vuxna utan också barn. Kommunerna måste uppmärksamma strukturella förhållanden och bakomliggande orsaker som gör att rättigheterna åsidosätts. Det handlar inte bara om att delta i val utan också om andra sätt att få människor delaktiga, till exempel samråd, brukarmedverkan och medborgarförslag. Valdeltagandet i Norrköping har totalt sett ökat jämfört med 26. Valdeltagandet är dock ojämnt fördelat mellan de olika valdistrikten, se diagram T2. Människors deltagande i föreningsliv och frivilligarbete är arenor som betyder oerhört mycket för många människor. I föreningslivet utvecklar många sin kompetens, blir aktiva och delaktiga i samhället. I regeringspropositionen 29/1:55 används begreppet det civila samhället i betydelsen av en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar till exempel föreningar, sammanslutningar, samfund och olika nätverk. I Norrköping har en dialog med civilsamhället startat för att utveckla samverkan. Förutom ett rikt föreningsliv med engagerade människor i alla åldrar finns Frivilligcentralen som är en sluss för frivillighet. Den når de människor som det etablerade föreningslivet inte når. Enligt Lars-Erik Olsson, Ersta Sköndal Högskola, visar forskningen att det är 25 procent av befolkningen som inte är föreningsaktiva. I denna grupp finns människor som står utanför arbetsmarknaden därför är det särskilt betydelsefullt att de ändå kan få en meningsfull sysselsättning. Detta kan möjliggöras genom Frivilligcentralens förmedling. Mer information om Frivilligcentralen finns under kapitlet Välfärd. Valdeltagande De fem valdistrikt som hade lägst respektive högst valdeltagande i kommunfullmäktigevalet 21 Andel (%) Hageby Norra Generalen Hageby centrum Hagagymnasiet City Kättsätter-Kårtorp Rambodal Södra Långtorp-Berga Lindö Västra Lindö Östra Det är stora skillnader i valdeltagande mellan valdistrikten. Skillnaderna sammanfaller med socioekonomisk standard. Källa: SCB Hälsa och Känslan av sammanhang (KASAM) Forskning har visat att individens KASAM har en stor betydelse för hälsan. KASAM uttrycker i vilken utsträckning människor känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. 1. Begriplighet innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Ordet innefattar begreppen: förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. 2. Hanterbarhet betyder att man inte är ett offer för omständigheterna utan själv har redskapen för att påverka dem. Ordet innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. 3. Meningsfullhet innebär att man är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet. Ordet innefattar begrepp som: delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. Källa: Antonowsky, Hälsans mysterium Valdistrikt Norrköping totalt T2

10 1 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Hälsa och levnadsvanor Enligt Folkhälsorapporten 29 är tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost de fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Sjukdomsbördan är ett mått som WHO och Världsbanken har tagit fram med syfte att kunna jämföra vilka sjukdomar som leder till mest ohälsa, och vilka riskfaktorer som har störst betydelse för sjukdomarna. Levnadsvanorna kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga. Enligt Folkhälsoinstitutet är det bara varannan kvinna och var fjärde man i åldrarna år som rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen. Till exempel är det fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Ett nyckeltal som används är andelen blivande mammor som röker. Norrköping har en högre andel rökande gravida kvinnor än riket, se diagram T3. Personer med kort utbildning och ekonomiska problem har också sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god ekonomisk situation, se diagram T4. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt är vanligare om en person har ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är född utanför Sverige. Det är viktigt att skapa hälsofrämjande livsmiljöer för att öka förutsättningarna för människor att välja goda levnadsvanor. Exempel på detta är goda möjligheter för fysisk aktivitet, hälsofrämjande kostriktlinjer och en restriktiv inställning till tobak och alkohol. T3 andel i procent Rökande blivande mammor Andel av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral, Norrköping, jämfört med riket, medelvärde för respektive period Norrköping Riket Rökning bland gravida i Norrköping minskar, men är fortfarande högre än riksgenomsnittet. Källa: Socialstyrelsen Fysisk aktivitet och matvanor Andelen fysiskt aktiva minst 3 min per dag och andelen som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag, 18-8 år andel i procent Fysisk aktivitet Norrköping Riket Matvanor totalt män kvinnor totalt män kvinnor Källa: SKL, Öppna jämförelser, Folkhälsa, 29 T4 Hälsa och kultur Kultur är livet från det vi föds tills vi dör möts vi av olika kulturyttringar som berör oss. Barns och vuxnas tillvaro kan bli mer meningsfull när den fylls av eget skapande och andra kulturupplevelser. Skolan är en miljö där alla barn kan möta kultur i många former. På arbetsplatsen kan kulturaktiviteter minska stressen och förbättra sammanhållningen. Kultur kan ge människor styrka att påverka sina liv, vilket sannolikt är avgörande för hälsan. Forskning inom kommuner, regioner och landsting har påvisat samband mellan deltagande i kulturell verksamhet och förbättrad hälsa. Ett mer aktivt kulturdeltagande, framför allt bland utsatta grupper, skulle innebära en bättre och mer jämlik hälsa i befolkningen. Med en ökad helhetssyn på människan har kulturen en viktig roll för att öka välbefinnandet. Ökade krav på god hälsa, sjukvårdens möjligheter och en human åldringsvård lockar fram nya idéer om hur kultur i alla dess former kan berika människor. Enligt Kulturrådet är kultur på recept, konst i vården och kultur för seniorer tre exempel på etablerade projekt inom vården som kan öka människors välmående och förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Norrköpings kommun mäter deltagandet i kultur bland annat genom antal besök på stads- och konstmuséet samt antalet utlåningar på biblioteket, se diagram T7 och T8.

11 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Hälsa och jämställdhet Det finns skillnader i hälsa som är beroende av kön. Kvinnor mår sämre än män trots att de lever längre. Det är betydligt vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande och värk hos kvinnor. I yngre åldrar är det mer än dubbelt så vanligt med huvudvärk bland kvinnor som bland män. Både unga män och kvinnor har en ökad ängslan, oro och ångest, se diagram T5. Ökningen är betydligt större bland kvinnor än män. Betydligt fler män än kvinnor dör i självmord, fordonsolyckor och övriga olyckor samt på grund av alkohol- och narkotikamissbruk. De senaste årtiondena har det blivit vanligare med nedsatt arbetsförmåga bland kvinnor. Arbetsförmågan är starkt relaterad till vilket yrke man har och i vilka familjekonstellationer man lever. Ensamstående kvinnor med barn är den grupp som oftast uppger nedsatt arbetsförmåga. Jämställdheten måste öka för att minska skillnaderna i ohälsa mellan män och kvinnor. Det gäller så väl de ekonomiska förutsättningarna som arbetsoch ansvarsfördelning i hemmet, se diagram T6 angående uttag av föräldrapenning. Männens uttag ökar men är lägre i Norrköping jämfört med länet och riket. T5 Ängslan, oro eller ångest Bland unga män och kvinnor, år och 2-24 år i Norrköping Föräldrapenning Fördelningen mellan män och kvinnor av uttagen föräldrapenning i Norrköping, T6 andel i procent /89 24/5 1988/89 24/5 Kvinnor år Kvinnor 2-24 år Män16-19 år Män 2-24 år Upplevelse av ängslan, oro eller ångest har ökat kraftigt hos både män och kvinnor. Källa: SCB andel i procent Kvinnor Män Det går åt rätt håll, men kvinnor står fortfarande för nästan 8 procent av uttaget. Källa: Försäkringskassan T7 Utlåning i kommunala folkbibliotek Antal utlån år Besökare på konstmuseet och stadsmuseet Antal besökare år T8 Antal utlån Antal besökare Konstmuseet Stadsmuseet Källa: SCB Källa: Årsredovisning Norrköpings kommun 21

12 12 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Hälsa och fysisk planering God bebyggd miljö Det nationella miljömålet God bebyggd miljö syftar bland annat till att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Mål för radonhalter och ventilation som påverkar hälsan ingår i målet liksom bullernivåer inomhus. Norrköpings miljöprogram Leva i Norrköping uttrycker att en framsynt planering för stadsbyggnad, vatten- och avfallshantering, trafik och grönstruktur krävs för att uppfylla de nationella målsättningarna. Grönstrukturer främjar hälsan Kommunerna skapar stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv. Tillgång till grönområden, trafikplanering, trygghet och bostadsnära natur har stor betydelse för möjligheten till fysisk aktivitet. Aktuell forskning har visat att barn med god tillgång till natur och trädgård utvecklas positivare på många plan. Förutom fysiska faktorer som styrka, motorik, balans och immunförsvar utvecklas också koncentrationsförmåga, kreativitet, inlärningsförmåga och empati positivt. Grönskans positiva inverkan på människors hälsa bör tillvaratas och planeras för även i verksamhetsområden för att minska stress och främja sociala möten. När vi planerar våra städer är det fyra aspekter vi måste utgå ifrån. Den första och viktigaste aspekten handlar om att gagna människors hälsa Aristoteles Grönområden i staden har betydelse för klimatet både när det gäller värme och kyla. Uppvuxna träd fungerar som effektiva vinddämpare. Hög sammanhängande växtlighet i periferin av ett stadsområde minskar blåsigheten i hela området. Grönskan kan också rena och filtrera luften och på så vis minska luftföroreningarna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver ett jämförelseprojekt där olika nätverk av städer jämför sin verksamhet ur ett medborgarperspektiv. Norrköping ingår i nätverket Väl Mätt tillsammans med Eskilstuna, Gotland, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro. Under 21 studerades kommunernas gatu- och parkverksamhet och presenterades i en rapport. Där kan man bland annat utläsa att cirka 2 procent av medborgarna i Norrköping, Eskilstuna och Örebro saknar grönområden inom 3 meter från sitt hem. För de övriga kommunerna i nätverket är motsvarande siffra åtta procent eller lägre. T9 Karta från Översiktsplan 22 som visar grönstrukturen i staden. Områden markerade med rosa färg saknar grönområden som är,3 ha eller större inom 3 meters avstånd. I dessa områden bör, enligt Översiktsplan 22, extra omsorg om grönstrukturen visas.

13 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT T1 Karta från Norrköpings trafikprogram över huvudcykelstråken inom Norrköpings tätort. Redan i Översiksplan 22 redovisades att det finns en brist på grönområden för vissa delar av staden. Man menade att grönstrukturen är en överordnad struktur som uppfyller flera funktioner: social/rekreativ, kulturhistorisk/estetisk, biologisk och fysisk. Brister finns framför allt i bostadsmiljöer i innerstaden och i stadens miljonprogramsområden, se karta T9. Planering för ett aktivt vardagsliv Fysisk aktivitet har förskjutits från vardagliga sysslor till träning och motion på fritiden. Ett vanligt hinder för daglig fysisk aktivitet är att det saknas gång- och cykelbanor. För att gång och cykel ska vara ett alternativ är trygghet och säkerhet mycket viktigt, särskilt för barn, äldre och kvinnor. Bra belysning och säkra bostadsområden ger ökad trygghet. En ny resvaneundersökning i Norrköping har på kommunens uppdrag utförts av Trivector. Undersökningen visar att mer än två tredjedelar av befolkningen alltid har tillgång till cykel. Ändå sker mer än hälften av alla resor inom rimligt cykelavstånd (mindre än 5 km) med bil. Cykel och gång som färdmedel står för 31 procent av alla resor medan bil och kollektivtrafik står för 68 procent. Målsättningen i Norrköpings nya trafikprogram är att hälften av alla resor ska ske med gång och cykel. Det framtida transportsystemet ska på så vis uppmuntra invånarna till vardagsmotion. Inom staden finns 12 huvudcykelstråk. De blåa lederna i karta T1 cykelstråkskarta visar tätortens befintliga huvudcykelstråk. Röda linjer visar planerade utbyggnader av huvudstråken. Socialt hållbar stadsutveckling Integration både inom och mellan stadens delar är grundläggande för en socialt hållbar stadsutveckling. I Boverkets rapport Socialt hållbar stadsutveckling har man identifierat fem återkommande teman: Helhetssyn: att se områdesförnyelse som en del i den övergripande stadsutvecklingen och att kombinera fysiska och sociala åtgärder Variation: att åstadkomma större variation när det gäller funktioner, boendeformer och gestaltning Samband: att länka samman olika delar av staden Identitet: att skapa förutsättningar för en positiv identifiering med sitt bostadsområde och ge detta en tydligare och mer positiv identitet utåt Inflytande och samverkan: att all områdesförnyelse behöver utgå från dem som bor i området och ska genomföras i samverkan med berörda aktörer. För att åstadkomma integration behövs åtgärder där man erbjuder nya attraktiva boendeformer i resurssvaga områden och insatser för att bryta den ensidiga befolkningssammansättningen i välbärgade områden. Vid nyproduktion bör blandade upplåtelseformer alltid ingå. I Norrköping arbetar man med hållbar stadsdelsutveckling bland annat i det nyetablerade området Kneippen Syd.

14 14 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Hälsa och miljö T11 T12 Luftföroreningar Partiklar som är mindre än 1 μm (PM1) kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar och förändringar i lungorna. I Norrköping har framför allt två gatuavsnitt haft problem med för höga halter av partiklar Östra Promenaden och Kungsgatan. Flera åtgärder har genomförts på Östra Promenaden, varför halterna där har minskat och nu ligger under den nivå som lagstiftningen kräver. 21 var fjärde året i rad som detta gatuavsnitt klarade uppställda normer, se diagram T11. För Kungsgatan är situationen annorlunda. Under 21 har flera åtgärder genomförts, som till exempel spridning av dammbindningsmedel, tidigare vårrengöring och snabbare vägunderhåll samt byte av vägbeläggning. Trots detta tangerar halterna av partiklar det som är tillåtet enligt lagen. En kam- μg/m Partiklar (PM1) Dygnsmedelvärden på gaturumsnivå Positiv utveckling på Östra Promenaden. Situationen är fortsatt problematisk på Kungsgatan. Källa: Norrköpings kommun, bygg och miljökontoret Hektar Östra Promenaden Kungsgatan MKN KRAV-godkänd åkermark Total åkerareal i Norrköping Det kemikaliefria jordbruket ökar i kommunen. Källa: KRAV panj om att fler invånare aktivt ska välja att köra med odubbade vinterdäck kan förhoppningsvis förbättra luftkvaliteten. Höga halter av kväveoxider och svaveldioxid är också skadliga för hälsan och kan leda till luftvägsrelaterade sjukdomar och besvär. Utsläppen i Norrköping har minskat under en lång tid och halterna ligger idag långt under miljökvalitetsnormen. Kemikalier Vi utsätts i dag för ett betydligt större antal kemikalier i vår vardag än tidigare. Kemikalieanvändningen har starkt bidragit till ett ökat välstånd i många av världens länder, men även orsakat skador på människors hälsa och i miljön. Ofta har den tekniska utvecklingen gått så snabbt att kunskap om risker har kommit först när människa och miljö redan har skadats. Människan utsätts för farliga kemikalier på olika sätt. Det kan gälla livsmedel, leksaker, kläder, elektronik och de byggprodukter som våra hus är tillverkade av. Av flera skäl är det särskilt viktigt att skydda barns och ungdomars hälsa från skador av kemikalier. Den snabba utvecklingen hos det ofödda barnet gör det särskilt känsligt för störningar. Åtgärder som gör att barn och ungdomar skyddas innebär ofta att också vuxna skyddas från kemiska risker. Ett sätt att minska kemikalieanvändningen är att ställa om jordbruket från konventionell till ekologisk produktion. Jordbrukare som bedriver ekologiskt jordbruk kan välja att bli certifierade med märkningen KRAV. Alla KRAV-märkta livsmedel odlas utan kemiska bekämpningsmedel. Dessutom tillåts endast 34 av de 3 tillsatser med E-nummer som är godkända av EU-kommissionen. I Norrköping har arealen KRAV-godkänd åkermark ökat sedan 26, se diagram. T12. Buller Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Nästan var tredje svensk störs av trafikbuller. Många har svårt att somna eller väcks för tidigt på grund av buller från väg-, tåg-, eller flygtrafik. Buller orsakar inte bara irritation och störd nattsömn utan också hjärtattacker, svårigheter vid inlärning och tinnitus. Svenska och utländska studier tyder på att långvarig exponering av buller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

15 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Inom WHO:s europeiska region orsakar buller från trafiken en minskning av antalet år med god hälsa med mer än en miljon per år. Följderna är dålig hälsa, funktionsnedsättning eller för tidig död. Bland den påverkan som olika miljöfaktorer har i Europa hamnar buller på andra plats efter luftföroreningar. SIKA, Statens Institut för kommunikationsanalys, har uppskattat att 1,6 till 3 miljoner människor i Sverige är berörda av vägtrafikbuller i sin boendemiljö. Den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden av dessa bullerstörningar från vägtrafiken uppskattas till storleksordningen 5 1 miljarder kr/år. Vägtrafikbullret är kartlagt i Norrköpings tätort och redovisat i en bullerberäkning som har utförts av Soundcon 28, se karta T13. Materialet används bland annat till att genomföra en bullersanering av gatuavsnitt där bullernivån är högre än eller lika med 65 dba ekvivalent ljudnivå. Cirka 3 byggnader är berörda och behöver åtgärdas genom att fönstrens/fasadens ljudisolering förbättras. Åtgärder har vidtagits för ett tiotal av dessa fastigheter. Verksamheten vid Norrköping flygplats (Kungsängens flygplats) medför att vissa delar av Norrköpings tätort är utsatta för störningar från flygbuller. Järnvägsbuller finns beskrivet i en kommunal utredning från Trafikverket har på T13 Vägtrafikbullerkartering 28 (ÅF Ingemansson AB), Norrköpings tätort. Rödmarkerade områden har en bullernivå som överstiger 6 dba. Källa: Tillägg till Översiktsplan 22 om miljö- och riskfaktorer betstillfällen. En god infrastruktur skapar en större arbetsmarknad och ökade möjligheten till kultur och rekreation på fritiden. Dessutom kan risken för trafikolyckor reduceras. För att skapa en hållbar tillväxt är fördelningen av samhällets ekonomiska resurser avgörande. Studier har visat att ekonomisk jämlikhet mellan människor är minst lika viktigt som ökat välstånd. Samband har påvisats mellan hög jämlikhet och förväntad livslängd, läskunnighet, barns välbefinnande och social rörlighet. Likaså är barnadödlighet, fetma, tonårsgraviditet, mordfrekvens och psykologisk oro större problem i mer ojämlika samhällen. Folkhälsan i Sverige och Norrköping har totalt sett förbättrats men skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper ökar. Oavsett om ett samhälle är rikt eller fattigt kan utvecklingsfråga ansett den gälla fortfarande för Norrköpings kommun. Banverket har utfört saneringsåtgärder vid byggnader för permanentboende utmed stambanan som har lika med eller högre maximal ljudnivå än 85 dba utomhus. Ofta förekommer det svårbedömda bygglov- och planärenden nära järnvägen med höga bullernivåer. Flera bullerutredningar för järnväg finns vid till exempel Norsholm, Graversfors och Åby. Det förekommer också en del klagomål som är svåråtgärdade. Broljudet i Norsholm, som utgör olägenhet för närboende, är ett sådant exempel. Hälsa och tillväxt I Östergötlands regionala utvecklingsprogram (RUP) är ett utryckt mål hållbar tillväxt, vilket förutsätter att den sociala dimensionen i hållbar utveckling inkluderas. Sambandet mellan hälsa och tillväxt beskrivs ofta som två samverkande krafter. Forskning har visat att god hälsa ökar den ekonomiska tillväxten genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och bättre möjligheter att klara förändringar. Hälsa är därför inte enbart viktigt för individer utan för hela samhällsekonomin. Investeringar i folkhälsa har visat sig öka arbetskraftsutbudet, konkurrenskraften och minska kostnaderna för hälso- och sjukvård. Omvänt kan en dålig folkhälsa bromsa den ekonomiska tillväxten. Hälsan i sin tur påverkas av den ekonomiska tillväxten. Om näringslivet utvecklas skapas nya ar-

16 16 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA T14 nivån bedömas efter kvaliteten på befolkningens hälsa och hur jämlikt hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper. Gini-index är ett vedertaget sätt att mäta inkomstfördelningen i ett samhälle. Ju högre Gini-värdet är, desto mer ojämnt är inkomsterna fördelade. Indexvärdet återspeglar skillnaden mellan en helt jämnt fördelad inkomst och den verkliga inkomstfördelningen. Sambandet beskrivs i diagram T14. I diagrammet kan man till exempel utläsa att 44 procent av Norrköpings befolkning endast hade 19 procent av de totala inkomsterna 29. I internationella jämförelser har Sverige ett av världens lägsta Gini-värden. Norrköpings kommun har ett något lägre Gini-värde jämfört med riket som helhet. Under de senaste åren har emellertid ojämlikheterna i sammanräknad förvärvsinkomst ökat i kommunen, se diagram T15. Utvecklingen liknar den på nationell nivå. Andel av sammanräknad förvärvsinkomst 1,,8,6,4,2 Gini index, Norrköping 29 Jämförelse mellan helt jämn och verklig inkomsfördelning Kurva för helt jämn inkomstfördelning Norrköping,2,4,6,8 1, Andel av befolkning 2-64 år Källa: Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret; SCB Closing the gap in a generation För att utjämna skillnaderna i hälsa rekommenderar Marmot-kommissionen i WHO-rapporten Closing the gap in a generation att: Förbättra vardagslivets villkor Motverka orättvis fördelning av makt, pengar och resurser Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Att mäta utveckling Vad vi mäter påverkar vad vi gör. Bruttonationalprodukten (BNP) har blivit en allmänt vedertagen måttstock på samhällsutvecklingen. Utveckling likställs med ekonomisk tillväxt, vilket har en rad väl kända brister. Regionförbundet Östsam har medverkat till att på regional nivå utveckla en övergripande välfärds- och hållbarhetsindikator kallad Genuine Progress Indicator (GPI). Indikatorn mäter psykiskt välbefinnande som inkomst genom att justera den privata konsumtionen för inkomstfördelning. Sociala och miljömässiga kostnader såsom arbetslöshet och växthusgasutsläpp dras bort. Dessutom adderas icke-marknadsbaserade värden som höjer välfärden, till exempel hem- och frivilligarbete. Resultaten visar att GPI inte har utvecklats lika positivt under 2-26 som den ekonomiska tillväxten, se diagram T16. Norrköpings kommun har i remissyttrandet till Regionförbundets aktuella treårsplan påpekat att de erfarenheter som GPI visar på bör inkluderas. Det rekommenderas också att kunskaperna från GPI-studien tas med vid revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet. T15 Utveckling av ojämlikhet i förvärvsinkomst Jämförelse mellan Norrköpings kommun och riket Ginivärde Ekonomisk tillväxt och GPI, Östergötland BRP/capita och GPI/capita 2-26, fasta priser (basår=2) T16,5,4 SEK 26,3,2,1 Ginivärde riket Ginivärde Norrköping GPI/capita BRP/capita Källa: Norrköpings kommun, ekonomioch styrningskontoret; SCB Källa: Regionförbundet Östsam

17 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Hälsa och företagande Näringsgrenen vård och omsorg En större kartläggning, Hälsodrivet företagande i Norrköping, gjordes 25. I årets Hållbarhetsrapport finns här en kortfattad beskrivning av näringsgrenen vård och omsorg. Notera skillnaden mellan begreppen hälsodrivet företagande och vård och omsorg. Hälsodrivet företagande kan vara allt ifrån vårdföretag till producerande företag inom till exempel ortopediska hjälpmedel eller kosttillskott. Vård och omsorg enligt Statistiska centralbyråns indelning i näringsgrenar (SNI 27) omfattar tre områden: Hälso- och sjukvård; sluten sjukvård, öppen hälso- och sjukvård, tandvård samt annan hälso- och sjukvård. Vård och omsorg med boende; boende med sjuksköterskevård, boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem, vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer samt annan vård och omsorg med boende. Öppna sociala insatser; öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer och andra öppna sociala insatser. Inom näringsgrenen vård och omsorg finns drygt 8 3 arbetstillfällen i Norrköping. Det är en av de allra största näringsgrenarna mätt i antal arbetstillfällen. Även i jämförbara kommuner finns många arbetstillfällen inom vård och omsorg. Se diagram T17. Den senaste statistiken från SCB visar att det 29 jämfört med 28 skett en minskning av antalet arbetstillfällen inom näringsgrenen. Minskningen förklarar SCB bland annat med att en stor grupp inom Norrköpings kommuns arbetsställen klassificerats om, från vård och omsorg 28 till civila myndigheter och försvar 29. En stor grupp som fanns med i 28 års statistik har inte sysselsättning 29, dessutom har antalet förvärvsarbetande inom Landstinget minskat 29 jämfört med 28. Se diagram T18. De arbetsställen som finns inom näringsgrenen är i många fall privatägda, en stor del är också kommunala. Se diagram T19. Exempel på utlandsägda arbetsställen är Previa AB, Manpower Hälsopartner AB, Thea Tandhälsa AB (alla inom hälso- och sjukvård), Carema Orkidén AB (inom vård och omsorg med boende) samt Attendo Care AB (inom vård och omsorg med boende och öppna sociala insatser). Inom hälso- och sjukvård finns många privatägda arbetsställen (257 stycken). Övervägande delen av arbetsställena inom hälso- och sjukvård är små ( 2 anställda). Här finns en mängd tandläkare, sjukgymnaster, naprapater, zonterapeuter och fotvårdsspecialister. Antal förvärvsarbetande i näringsgrenen vård och omsorg Norrköping och jämförbara kommuner, 2-29 Antal förvärvsarbetande Förvärvsarbetande fördelat på bransch inom vård och omsorg (hälso- och sjukvård, vård och omsorg med boende, öppna sociala insatser), Antal förvärvsarbetande Hälso- och sjukvård Andel arbetsställen som är kommun-, landstings-, privateller utlandsägda Vård och omsorg med boende Norrköping Linköping Jönköping Örebro Västerås Eskilstuna Inom näringsgrenen vård och omsorg finns många arbetstillfällen i Norrköping, även om en minskning skett de senaste åren. Källa: SCB Öppna sociala insatser Den största minskingen av förvärvsarbetande inom vård och omsorg har skett inom öppna sociala insatser. Källa: SCB Utlandsägda 4% Privat svenskt De flesta arbetsställen 66% inom vård och omsorg är privatägda, även om de största arbetsplatserna finns inom kommun och landsting. Uppgifterna är från 21. Kommun 27% Landsting 3% Källa: SCB T17 T18 T19

18 18 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Inom fysioterapeutisk verksamhet (sjukgymnaster, kiropraktiker, naprapater) och annan öppen hälso- och sjukvård, utan läkare (homeopati, näringslära, psykoterapi med mera) finns många deltids- och/eller hobbyföretag. Totalt omfattar dessa grenar 152 arbetsställen i Norrköping (enligt beställning från SCB). Hela 43 procent av dem har en redovisad momsomsättning år 29 som är under 5 tkr. De största arbetsställena inom hälso- och sjukvård finns inom Östergötlands läns landsting och Norrköpings kommuns organisation. Inom vård och omsorg med boende finns också stora arbetsställen inom Norrköpings kommun, liksom inom öppna sociala insatser. Hälsans nya verktyg Hälsans nya verktyg är en regional satsning som syftar till att utveckla nya produkter och tjänster för att möta framtidens ökande vårdbehov. Fokus för satsningen är effektiv vård och omsorg med hemmet som bas. För Hälsans nya verktyg finns en processledning som består av representanter från Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun, Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Testmiljö I Norrköping finns en testmiljö där Hälsans nya verktyg i samarbete med Hyresbostäder i Norrköping och Landstinget i Östergötland kan testa nya produkter och tjänster. Över 1 2 lägenheter finns i området. Här har bland annat en min- Hälsans nya verktyg akiviteter 21 Under 21 har Norrköpings kommuns processledare bland annat: Beskrivit problemområden och behov inom kommunen Testat produkter och tjänster i kommunens verksamhetsområden Arbetat med att skapa förutsättningar för att människor och företag inom fokusområdet etablerar sig i kommunen. Medverkat vid en rad konferenser och workshops, nationellt och internationellt Ansökt och erhållit medfinansiering för den tredje konferensen inom EU-programmet Forward policies and actions for seniors (6+) in Europe som hölls i mitten av oktober 21. I samband med konferensen hölls också en mässa med omkring 5 utställare. Omkring 6 personer besökte mässan. nespanel testats, liksom olika ljudburna tjänster. Även Norrköping Science Park är involverade i arbetet genom sin satsning på interaktiva tjänster. Nya lösningar I Norrköping har också projektet PIMM drivits. PIMM, som avslutades i juni 21, inspirerade och stöttade vård- och omsorgspersonal, vårdtagare/brukare och anhöriga att vidareutveckla sina idéer med sikte på kommersialisering. Genom PIMM har bland annat en specialsydd kateterbyxa tagits fram. Hus söker hiss Vid ett seminarium i juni 21 redovisades förstudien Hus söker Hiss, vilket ledde till samarbete mellan kommunen och fastighetsägare om att utlysa en idétävling för innovativa hisslösningar under 211. Till Hus söker Hiss har Hjälpmedelsinstitutet bidragit med 15 kronor för administration av arbetet med idétävlingen. En prissumma om 1 kronor blev möjlig tack vare stöd från Lundbergs, Hyresbostäder, Ståhls, Hälsans Nya Verktyg och Norrköpings kommun. Teknik för äldre Inom ramen för Hälsans nya verktyg gjordes 21 också en ansökan till Hjälpmedelsinstitutet om Försöksverksamhet Teknik för Äldre. Försöksverksamheten (som drivs av vård- och omsorgskontoret) beviljades 5 miljoner kronor. Förstudien resulterade i projektet Bo Vital, som drivs i Norrköpings kommun under 2 år. Kompetensförsörjning Norrköpings kommun blev certifierad att bedriva Vård- och omsorgscollege i juli 29. I Vård- och omsorgscollege i Östergötland samarbetar kommuner, Landstinget, Hälsouniversitetet (LiU), vårdföretag, fackförbund och skolor för att utbildningen ska få största möjliga spridning, med både spets och bredd. Syftet är att samverka mellan utbildningarna och arbetslivet för att garantera de studerande utbildade handledare och praktik samt höja utbildningens kvalitet. Ett mål är att alla elever ska ha 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning med utbildade handledare. Syftet är också att genom samverkan ge högre status till vård- och omsorgsverksamhet i kommun och landsting. Branschen behöver förstärka sin personal inför stora pensionsavgångar och en förändrad verksamhet med större och delvis nya målgrupper.

19 NÄRINGSLIV HÅLLBARHETSRAPPORT Näringsliv I näringslivets Norrköping bubblar det av entreprenörskap och kreativ energi. Näringslivets utveckling är en av de centrala faktorerna för välfärden i Norrköping. Kommunen har en viktig roll att utveckla förutsättningarna för näringslivet, så att nya företag etableras och befintliga växer. Rätt läge för nya idéer Norrköping är en del av Sveriges Fjärde Storstadsregion och granne till Stockholm. Här möts flyget, sjöfarten, tågen och Europavägarna. Våra konferensanläggningar är i toppklass och arenorna likaså. Närheten till Linköping ökar valfriheten och mångfalden. Norrköping erbjuder också ett erkänt starkt kulturliv och enastående skärgårdsnatur som skapar mervärden för både företag, anställda och kunder. Dessa värden är viktiga utgångspunkter för kommunens näringslivsarbete. I Näringslivsprogrammet beskrivs mål och prioriteringar. Programmet gällde 23-21, det förlängdes till att omfatta även 211. Näringslivskontoret öppnar dörren Näringslivskontoret i Norrköping fungerar både som vägledare och kontaktförmedlare i etableringsfrågor och allmänna näringslivsfrågor. Näringslivskontoret arbetar med att utveckla kommunens bemötande och service till näringslivet och ansvarar för Näringslivets hus. Sedan 28 finns samordningsansvaret för kommunens arbete med landsbygdsutveckling hos en landsbygdsutvecklare på näringslivskontoret. Landsbygdsutveckling rör förutsättningar för människor att verka, bo och leva på landsbygden. Mål i näringslivsprogrammet: Antalet företag och arbetstillfällen i Norrköping ska öka genom att: Skapa goda förutsättningar för de företag som redan finns Öka antalet företag som växer Öka antalet nya etableringar Öka antalet nya företag Nära samverkan viktig FOTO: SOFIA ANDERSSON, M&F FOTO Det finns flera kommunalt finansierade aktörer som helt eller delvis arbetar med näringslivsfrågor; Etablering Norrköping AB, Upplev Norrköping AB och Norrköping Science Park. Även Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen AB, som delvis ägs av Norrköpings kommun, arbetar med tillväxtfrågor. Cleantech Östergötland arbetar med utvecklingen av miljöteknikbranschen i regionen. Inom Regionförbundet Östsam finns det regionala strategiska näringslivsarbetet. För att ge service till nyföretagare samarbetar näringslivskontoret med flera organisationer, främst NyföretagarCentrum, ALMI, Coompanion Östergötland och inkubatorn LEAD.

20 2 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 NÄRINGSLIV Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Norrköping Efter näringsgren, Norrköping år 29 och 28 Näringsgren Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella ochpersonliga tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Antal personer Den senaste statistiken från SCB visar att antalet förvärvsarbetande i Norrköping sjönk från år 28 till år 29. Det var främst inom tillverkning och utvinning samt inom vård och omsorg; sociala tjänster som antalet förvärvsarbetande minskade. Källa: SCB Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Norrköping Efter näringsgren, Norrköping jämfört med riket 29 N N2 Landsbygdsprogram I slutet av november 21 antog kommunfullmäktige ett landsbygdsprogram för Norrköpings kommun (21-214). Programmet togs fram av en tillfällig landsbygdsberedning med politiker. Målet med programmet är att utveckla landsbygden och se möjligheter till att bo, leva och bedriva verksamhet. Programmet är övergripande och fokuserar på helheten i landsbygdsutveckling. En bred samverkan mellan kommunen, centrala myndigheter, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag, andra organisationer och aktörer är nödvändig för att lyckas. Syftet med programmet är att skapa ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling på landsbygd och i skärgård. Stad och land kompletterar och berikar varandra och är en förutsättning för att hela Norrköping ska leva. Antal arbetstillfällen per näringsgren Den senast tillgängliga statistiken (från 29) visar att antalet arbetstillfällen har minskat med drygt 1 5 jämfört med 28. Den största näringsgrenen, mätt i antal arbetstillfällen, är vård och omsorg, sociala tjänster, se diagram N1. Norrköping har, enligt SCB:s statistik från 29, en högre andel sysselsatta inom handel och en lägre andel sysselsatta inom utvinning och tillverkning, jämfört med riket, se diagram N2. Näringsgren Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella ochpersonliga tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Riket Norrköping Årets företagarkommun i Östergötland I Företagarna och kreditupplysningsföretaget UC:s ranking Årets Företagarkommun rankades Norrköping högst i länet 21. I riket kom Norrköping på 37:e plats. Årets Företagarkommun visar var företagandet har utvecklats mest under det gångna året. Rankingen bygger på sex variabler. Fyra av dessa är relaterade till företagens omsättning och resultat. De övriga två avser antalet aktiebolag och deras kreditvärdighet. I Norrköping redovisade 49 procent av kommunens aktiebolag en ökad omsättning och 53 procent av Norrköpings bolag ökade resultatet Andel (%) Andelen förvärvsarbetande inom bland annat Handel och Företagstjänster är högre i Norrköping jämfört med riket. Inom bland annat Vård och omsorg; sociala tjänster samt Tillverkning och utvinning har Norrköping en lägre andel förvärvsarbetande än riket. Källa: SCB Lönesumma ett mått på tillväxt När man mäter ekonomisk tillväxt i en kommun eller region brukar man se på utvecklingen av bruttoregionprodukten (BRP), som är en nedbrytning av bruttonationalprodukten (BNP). BRP är ett mått på den samlade produktionens värde, förädlingsvärdet i kommunen eller regionen. Det är dock relativt lång eftersläpning i BRPstatistiken, därför kan man istället välja att använda

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Från Vision till mål?

Från Vision till mål? Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Norrköping i siffror 2014

Norrköping i siffror 2014 Norrköping i siffror 2014 Innehållsförteckning sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11 Arbetspendling 12

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Norrköping i siffror 2016

Norrköping i siffror 2016 Norrköping i siffror 2016 Innehållsförteckning sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11 Arbetspendling 12

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 3-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 17 3 7 9 11 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 3 Ålder uell fördelning

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog

Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Norrköping och kommunsamarbete Ulf Arumskog Fakta om Norrköpings kommun 130 000 invånare, 57 000 förvärvsarbetande Fakta om Norrköpings kommun 6000 studenter vid Campus Norrköping Vård, omsorg och handel

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer