Hållbarhetsrapport Norrköpings. kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbarhetsrapport. 2011 Norrköpings. kommun"

Transkript

1 Hållbarhetsrapport 211 Norrköpings kommun

2

3 Hållbarhetsrapport 211 Hållbarhetsrapporten 211 beskriver den hållbara utvecklingen i Norrköpings kommun. Rapporten innehåller dels en temadel om hälsa och dels rapporter för de tre områdena näringsliv, välfärd och miljö. Utgångspunkten för delrapporterna är målen i Näringslivsprogrammet, Programmet för välfärd och hållbar utveckling samt Leva i Norrköping miljöprogram för Norrköpings kommun. Syftet med rapporten är att följa utvecklingen i kommunen. Begreppet hållbar utveckling har funnits sedan 197-talet och fick sitt genombrott av Brundtlandkommissionen. Där definieras hållbar utveckling som:...en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov. Hållbar utveckling handlar om att värna givna resurser. Det hållbara samhället är ett samhälle som genomsyras av demokratiska värderingar. Medborgarna känner delaktighet och möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och de har vilja och förmåga att ta ansvar för den. Samhället formas inom ramen för vad miljön och människors hälsa tål. Jordens givna resurser fördelas rättvist över världen och mellan generationer. Det handlar också om resursef- fektivisering och om att långsiktigt förvalta och investera i mänsk- liga, sociala och fysiska resurser. Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade de är varandras förutsättning och stöd.

4 4 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 Innehåll Sammanfattning 5 Utmaningar 5 Om Norrköping 6 Tema: hälsa 7 Hälsa och delaktighet 9 Hälsa och levnadsvanor 1 Hälsa och kultur 1 Hälsa och jämställdhet 11 Hälsa och fysisk planering 12 Hälsa och miljö 14 Hälsa och tillväxt 15 Hälsa och företagande 17 Näringsliv 19 Nya företag 21 Varsel 23 Verksamhet så arbetar kommunen 24 Strategiska satsningar 25 Näringslivsklimat 27 Kommunal service 28 Mark 28 Infrastruktur 29 Kompetensförsörjning 31 Regionens tillväxt 32 Välfärd 33 Delaktighet och inflytande 34 Integration och mångfald 36 Trygghet 37 Resurshushållning och resursanvändning 39 Hälsa och livsstil 41 Miljö 43 Luft 44 Vatten 45 Transporter 46 Avfall 47 Energi 48 Natur 49 Miljögifter 5 Referenser 53 Diarienummer: KS-27/211 Redaktion: Annika Larsson, Eva Lindahl och Mikael Sonesson, ekonomi- och styrningskontoret, AnnaKarin Norberg, näringslivskontoret samt Signe Isaksson, kommunservice Vid vissa diagram i rapporten finns en symbol för att visa en positiv eller negativ utveckling. Symbolerna finns även med för att jämföra Norrköping med andra kommuner eller med genomsnittet i riket. Grafisk produktion: Tina Vennerholm, informationskontoret Omslagsbild: Gustav Lindh, Leon Tryck: Norrköpings tryckeri 211 Positiv Varken positiv eller negativ eller svårt att tolka Negativ

5 HÅLLBARHETSRAPPORT Sammanfattning I temadelen Hälsa beskrivs hälsa ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Hälsa är en investeringsfaktor som ger effekt på tillväxten samtidigt som tillväxt ger effekt på hälsan. Det finns många som arbetar med hälsa, vård och omsorg i Norrköping. Den omgivande miljön både stadsmiljön och naturmiljön är en förutsättning för hälsa. Hälsa skattas alltid högt av människor och ger dem bättre förutsättningar till att uppfylla sina livsmål. I kapitlet om näringsliv beskrivs kommunens näringslivsarbete utifrån målen i näringslivsprogrammet. Arbetet rör såväl befintliga företag som nya etableringar och nyföretagande. Mycket av kommunens näringslivsarbete bygger på nära samverkan med andra aktörer. Det är viktigt att fortsätta utveckla näringslivsklimatet, genom att förbättra kommunens service och bemötande gentemot företagen. Välfärdskapitlet beskriver insatser som rör delaktighet, mångfald och integration, trygghet, hälsa och livsstil samt resurshushållning med utgångspunkt i kommunens program för välfärd och hållbar utveckling. En viktig framtidsfråga är folkhälsofrågorna, och då särskilt den ojämlikt fördelade hälsan mellan olika områden i kommunen. Kapitlet om miljö beskriver miljösituationen i kommunen och arbetet med miljöfrågor. Här behandlas kvaliteten på luft och vatten och utvecklingen av transporter, avfallshantering och energianvändning. Klimatfrågan är fortfarande viktig. Energianvändningen måste fortsätta att minska, både för fastigheter och transporter, och övergången till förnybara bränslen bör påskyndas. Utmaningar Utmaningar för att skapa ett hälsosamt och hållbart Norrköping saknas inte. Några av de viktigaste framtidsutmaningarna är: Hur mäter vi hållbarhet och hälsa? Hälsa är ett gränsöverskridande begrepp som spänner över alla tre dimensionerna av hållbar utveckling. För att kunna följa vilka effekter investeringar har behövs mätmetoder som integrerar olika perspektiv av mänskligt välbefinnande. Hur kan kommunen utveckla index för att mäta och följa upp hållbarhet och hälsa på ett tvärsek- toriellt sätt? Hur bidrar vi till kompetensförsörjning för hälsosektorn? Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för alla företag. Inom hälsa, vård och omsorg finns stora framtida utmaningar, inte minst för den kommunala organisationen. Hur kan kommunen utveckla former för god, långsiktig kompetensför- sörjning i egen verksamhet, och hur kan kommunen bidra till kompetensförsörjningen i det privata näringslivet? Hur ökar vi jämlikheten i hälsa? Den totala folkhälsan förbättras, men klyftorna i hälsa ökar mellan inkomstgrupper, kön och olika stadsdelar. Hur kan kommunen arbeta för att hälsan ska bli mer jämlikt och jämställt fördelad mellan kommunens invånare? Hur förtätar vi staden och samtidigt utvecklar grönstrukturen? Norrköpings övergripande strategi för en hållbar stadsutveckling är att förtäta staden inifrån och ut. Förtätning leder till minskad resursanvändning. Samtidigt uppstår en rumslig konflikt mellan nybyggande och utvecklandet av grönstruktur, med stor betydelse för hälsan. Hur kan arbetet med att förtäta staden kombineras med att utveckla grönstrukturen för att skapa en hälsosammare livsmiljö?

6 6 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 Om Norrköping Norrköping växer Norrköpings befolkning växer. År 21 var vi 13 5 Norrköpingsbor. Det är en ökning med 796 personer jämfört med föregående år. Befolkningsökningen beror framförallt på att antalet nyfödda ökar medan antalet avlidna minskar. Det är även fler som invandrar från utlandet till Norrköping än vad som utvandrar till andra länder. Lever längre Medellivslängden i Norrköpings kommun har ökat för både kvinnor och män. Det är bland männen den snabbaste ökningen skett, vilket ger en fortsatt minskning av skillnaden mellan könen. Norrköpingsborna har dock kortare medellivslängd för både kvinnor och män jämfört med länet och Sverige som helhet. antal invånare Norrköpings folkmängd Källa: SCB Medellivslängd Norrköping, länet och riket, medelvärde Förväntat antal år vid födseln Kvinnor Män Kommunen Östergötland Riket Källa: SCB Många unga Norrköpings åldersstruktur liknar den för Sverige som helhet. Andelen unga och unga vuxna är något fler än riksgenomsnittet, särskilt för män. Stora ökningar förväntas i åldersgruppen 7-79 år medan åldersgruppen år väntas minska. Fördelningen efter kön ligger också nära riksgenomsnittet. Medelåldern för Norrköpings befolkning har sjunkit för kvinnor under de senaste åren medan den i stort sett varit oförändrad för män. Befolkningsstruktur Norrköping, länet och riket, år 9-94 år 8-84 år 7-74 år 6-64 år 5-54 år 4-44 år 3-34 år 2-24 år 1-14 år -4 år Norrköping Östergötland Kvinnor Män Riket Källa: SCB

7 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Tema: hälsa Befolkningens hälsa påverkas av en rad olika politikområden. Åtgärder för att förbättra hälsoläget innebär ofta ekonomiska satsningar. Men gör man inga åtgärder för att förbättra folkhälsa uppstår kostnader för befolkningens ohälsa. Det är oftast mer samhällsekonomiskt lönsamt att sätta in åtgärderna i ett tidigt skede för att främja hälsan. Miljö Arbetsmiljö Hälso- och sjukvård Samhällsekonomi Matvanor Jordbruk Livsmedel Motion Fritid Kultur Kulturhistoria Socialförsäkring T1 Hälsans bestämningsfaktorer. ILLUSTRATION: UR REMISS- VERSIONEN AV RUP 23, REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM. GRAFIK: SIMON AHLVIN. Arbetslöshet Narkotika Boende Alkohol Socialt stöd Sex och samlevnad Sömnvanor Socialtjänst Utbildning Trafik Tobak Socialt nätverk Barns vuxen kontakter m.m. m.m. ÅLDER ARV KÖN Den mest kän hälsoorganisatio Hälsa är ett tillst psykiskt och socialt v frånvaro av sjukdom och handikapp. Definitionen har ofta kritiserats då den anses uttrycka ett statiskt tillstånd, omöjligt att uppnå och därmed mer kan ses som en vision. Det finns en stark tradition inom hälso- och sjukvården att definiera hälsa som frånvaro av sjukdom. Enligt detta synsätt, det biomedicinska, ses människan som ett biologiskt fungerande organsystem som klassas som frisk (hälsa) eller sjuk (ohälsa). Det andra synsättet, det humanistiska, innebär att se människan som en del i det sammanhang hon befinner sig. Hälsan får här en förtida död. r än frånvaro av vd hälsa, oavsett k eller sjuk, har en omsutveckling och Hälsans bestämningsfaktorer Folkhälsan påverkas av en rad bestämningsfak- torer, se figur T1. Norrköpingsbornas hälsa är resultatet av ett komplext samspel mellan många faktorer och aktörer. Folkhälsa är en fråga för individen och för hela samhället. De ekonomiska, sociala och miljörelaterade förhållandena i samhället påverkar individens förutsättningar till att ta ansvar för sin hälsa.

8 De 11 övergripande nationella målområdena för folkhälsan är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Källa: Folkhälsoinstitutet FOTO: GUSTAV LINDH, LEON Nationella målsättningar Det övergripande nationella målet för folkhälsan är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitisk rapport 21 Folkhälsopolitiska rapporten gavs ut av Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen. Syftet med rapporten är att : visa hur förutsättningarna för hälsan i Sverige har utvecklats med fokus på perioden redovisa åtgärder som genomförts rekommendera framtida åtgärder Rapporten visar att det finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Personer med låg inkomst och låg utbildning har kortare medellivslängd och uppger sämre hälsa än övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd. Personer med funktionshinder, utländsk bakgrund eller homo-, bi- eller transsexuell identitet uppger också sämre hälsa än övriga befolkningen. Detta visar att det övergripande målet för folkhälsan inte har uppnåtts. Folkhälsoinstitutet rekommenderar För att uppnå en god hälsa på lika villkor i befolkningen rekommenderar Folkhälsoinstitutet följande: Ge barn och unga en bra start i livet och följ utvecklingen. Skapa goda sociala och ekonomiska förutsättningar för alla genom tillgång till arbete och sociala trygghetssystem. Stärk delaktighet och inflytande. Utveckla och erbjud en hälsofrämjande hälsooch sjukvård på lika villkor. Inför en mer hälsoinriktad samhällsplanering. Inför konceptet hälsofrämjande arbetsplats i fler organisationer. Öka tillgången till hälso- och sjukvård och ungdomsmottagningar som främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Öka tillgången på stödjande miljöer för goda matvanor för barn och deras familjer. Gör större insatser för att uppmärksamma folkhälsan i det löpande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. Öka tillämpningen av hälsokonsekvensbeskrivningar. Tillsätt en nationell samordningsgrupp för folkhälsan. Lagfäst kommunernas uppdrag för folkhälsan.

9 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Hälsa och delaktighet En grundläggande förutsättning för folkhälsan är delaktighet och inflytande i samhället. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det handlar om att stärka människors möjligheter till att påverka sitt eget liv, om deras egenmakt (empowerment). FN:s barnkonvention betonar att rätten till delaktighet inte bara gäller vuxna utan också barn. Kommunerna måste uppmärksamma strukturella förhållanden och bakomliggande orsaker som gör att rättigheterna åsidosätts. Det handlar inte bara om att delta i val utan också om andra sätt att få människor delaktiga, till exempel samråd, brukarmedverkan och medborgarförslag. Valdeltagandet i Norrköping har totalt sett ökat jämfört med 26. Valdeltagandet är dock ojämnt fördelat mellan de olika valdistrikten, se diagram T2. Människors deltagande i föreningsliv och frivilligarbete är arenor som betyder oerhört mycket för många människor. I föreningslivet utvecklar många sin kompetens, blir aktiva och delaktiga i samhället. I regeringspropositionen 29/1:55 används begreppet det civila samhället i betydelsen av en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Inom denna arena verkar till exempel föreningar, sammanslutningar, samfund och olika nätverk. I Norrköping har en dialog med civilsamhället startat för att utveckla samverkan. Förutom ett rikt föreningsliv med engagerade människor i alla åldrar finns Frivilligcentralen som är en sluss för frivillighet. Den når de människor som det etablerade föreningslivet inte når. Enligt Lars-Erik Olsson, Ersta Sköndal Högskola, visar forskningen att det är 25 procent av befolkningen som inte är föreningsaktiva. I denna grupp finns människor som står utanför arbetsmarknaden därför är det särskilt betydelsefullt att de ändå kan få en meningsfull sysselsättning. Detta kan möjliggöras genom Frivilligcentralens förmedling. Mer information om Frivilligcentralen finns under kapitlet Välfärd. Valdeltagande De fem valdistrikt som hade lägst respektive högst valdeltagande i kommunfullmäktigevalet 21 Andel (%) Hageby Norra Generalen Hageby centrum Hagagymnasiet City Kättsätter-Kårtorp Rambodal Södra Långtorp-Berga Lindö Västra Lindö Östra Det är stora skillnader i valdeltagande mellan valdistrikten. Skillnaderna sammanfaller med socioekonomisk standard. Källa: SCB Hälsa och Känslan av sammanhang (KASAM) Forskning har visat att individens KASAM har en stor betydelse för hälsan. KASAM uttrycker i vilken utsträckning människor känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. 1. Begriplighet innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Ordet innefattar begreppen: förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. 2. Hanterbarhet betyder att man inte är ett offer för omständigheterna utan själv har redskapen för att påverka dem. Ordet innefattar begrepp som: resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. 3. Meningsfullhet innebär att man är delaktig i de processer som skapar vardagen och livet. Ordet innefattar begrepp som: delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. Källa: Antonowsky, Hälsans mysterium Valdistrikt Norrköping totalt T2

10 1 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Hälsa och levnadsvanor Enligt Folkhälsorapporten 29 är tobak, alkohol, fysisk aktivitet och kost de fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Sjukdomsbördan är ett mått som WHO och Världsbanken har tagit fram med syfte att kunna jämföra vilka sjukdomar som leder till mest ohälsa, och vilka riskfaktorer som har störst betydelse för sjukdomarna. Levnadsvanorna kan tillskrivas cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga. Enligt Folkhälsoinstitutet är det bara varannan kvinna och var fjärde man i åldrarna år som rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad i befolkningen. Till exempel är det fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Ett nyckeltal som används är andelen blivande mammor som röker. Norrköping har en högre andel rökande gravida kvinnor än riket, se diagram T3. Personer med kort utbildning och ekonomiska problem har också sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva än de med lång utbildning och en god ekonomisk situation, se diagram T4. Att ha flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt är vanligare om en person har ekonomiska problem, är utan sysselsättning eller är född utanför Sverige. Det är viktigt att skapa hälsofrämjande livsmiljöer för att öka förutsättningarna för människor att välja goda levnadsvanor. Exempel på detta är goda möjligheter för fysisk aktivitet, hälsofrämjande kostriktlinjer och en restriktiv inställning till tobak och alkohol. T3 andel i procent Rökande blivande mammor Andel av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral, Norrköping, jämfört med riket, medelvärde för respektive period Norrköping Riket Rökning bland gravida i Norrköping minskar, men är fortfarande högre än riksgenomsnittet. Källa: Socialstyrelsen Fysisk aktivitet och matvanor Andelen fysiskt aktiva minst 3 min per dag och andelen som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag, 18-8 år andel i procent Fysisk aktivitet Norrköping Riket Matvanor totalt män kvinnor totalt män kvinnor Källa: SKL, Öppna jämförelser, Folkhälsa, 29 T4 Hälsa och kultur Kultur är livet från det vi föds tills vi dör möts vi av olika kulturyttringar som berör oss. Barns och vuxnas tillvaro kan bli mer meningsfull när den fylls av eget skapande och andra kulturupplevelser. Skolan är en miljö där alla barn kan möta kultur i många former. På arbetsplatsen kan kulturaktiviteter minska stressen och förbättra sammanhållningen. Kultur kan ge människor styrka att påverka sina liv, vilket sannolikt är avgörande för hälsan. Forskning inom kommuner, regioner och landsting har påvisat samband mellan deltagande i kulturell verksamhet och förbättrad hälsa. Ett mer aktivt kulturdeltagande, framför allt bland utsatta grupper, skulle innebära en bättre och mer jämlik hälsa i befolkningen. Med en ökad helhetssyn på människan har kulturen en viktig roll för att öka välbefinnandet. Ökade krav på god hälsa, sjukvårdens möjligheter och en human åldringsvård lockar fram nya idéer om hur kultur i alla dess former kan berika människor. Enligt Kulturrådet är kultur på recept, konst i vården och kultur för seniorer tre exempel på etablerade projekt inom vården som kan öka människors välmående och förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Norrköpings kommun mäter deltagandet i kultur bland annat genom antal besök på stads- och konstmuséet samt antalet utlåningar på biblioteket, se diagram T7 och T8.

11 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Hälsa och jämställdhet Det finns skillnader i hälsa som är beroende av kön. Kvinnor mår sämre än män trots att de lever längre. Det är betydligt vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande och värk hos kvinnor. I yngre åldrar är det mer än dubbelt så vanligt med huvudvärk bland kvinnor som bland män. Både unga män och kvinnor har en ökad ängslan, oro och ångest, se diagram T5. Ökningen är betydligt större bland kvinnor än män. Betydligt fler män än kvinnor dör i självmord, fordonsolyckor och övriga olyckor samt på grund av alkohol- och narkotikamissbruk. De senaste årtiondena har det blivit vanligare med nedsatt arbetsförmåga bland kvinnor. Arbetsförmågan är starkt relaterad till vilket yrke man har och i vilka familjekonstellationer man lever. Ensamstående kvinnor med barn är den grupp som oftast uppger nedsatt arbetsförmåga. Jämställdheten måste öka för att minska skillnaderna i ohälsa mellan män och kvinnor. Det gäller så väl de ekonomiska förutsättningarna som arbetsoch ansvarsfördelning i hemmet, se diagram T6 angående uttag av föräldrapenning. Männens uttag ökar men är lägre i Norrköping jämfört med länet och riket. T5 Ängslan, oro eller ångest Bland unga män och kvinnor, år och 2-24 år i Norrköping Föräldrapenning Fördelningen mellan män och kvinnor av uttagen föräldrapenning i Norrköping, T6 andel i procent /89 24/5 1988/89 24/5 Kvinnor år Kvinnor 2-24 år Män16-19 år Män 2-24 år Upplevelse av ängslan, oro eller ångest har ökat kraftigt hos både män och kvinnor. Källa: SCB andel i procent Kvinnor Män Det går åt rätt håll, men kvinnor står fortfarande för nästan 8 procent av uttaget. Källa: Försäkringskassan T7 Utlåning i kommunala folkbibliotek Antal utlån år Besökare på konstmuseet och stadsmuseet Antal besökare år T8 Antal utlån Antal besökare Konstmuseet Stadsmuseet Källa: SCB Källa: Årsredovisning Norrköpings kommun 21

12 12 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Hälsa och fysisk planering God bebyggd miljö Det nationella miljömålet God bebyggd miljö syftar bland annat till att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Mål för radonhalter och ventilation som påverkar hälsan ingår i målet liksom bullernivåer inomhus. Norrköpings miljöprogram Leva i Norrköping uttrycker att en framsynt planering för stadsbyggnad, vatten- och avfallshantering, trafik och grönstruktur krävs för att uppfylla de nationella målsättningarna. Grönstrukturer främjar hälsan Kommunerna skapar stödjande miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar för ett aktivt liv. Tillgång till grönområden, trafikplanering, trygghet och bostadsnära natur har stor betydelse för möjligheten till fysisk aktivitet. Aktuell forskning har visat att barn med god tillgång till natur och trädgård utvecklas positivare på många plan. Förutom fysiska faktorer som styrka, motorik, balans och immunförsvar utvecklas också koncentrationsförmåga, kreativitet, inlärningsförmåga och empati positivt. Grönskans positiva inverkan på människors hälsa bör tillvaratas och planeras för även i verksamhetsområden för att minska stress och främja sociala möten. När vi planerar våra städer är det fyra aspekter vi måste utgå ifrån. Den första och viktigaste aspekten handlar om att gagna människors hälsa Aristoteles Grönområden i staden har betydelse för klimatet både när det gäller värme och kyla. Uppvuxna träd fungerar som effektiva vinddämpare. Hög sammanhängande växtlighet i periferin av ett stadsområde minskar blåsigheten i hela området. Grönskan kan också rena och filtrera luften och på så vis minska luftföroreningarna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver ett jämförelseprojekt där olika nätverk av städer jämför sin verksamhet ur ett medborgarperspektiv. Norrköping ingår i nätverket Väl Mätt tillsammans med Eskilstuna, Gotland, Jönköping, Linköping, Västerås och Örebro. Under 21 studerades kommunernas gatu- och parkverksamhet och presenterades i en rapport. Där kan man bland annat utläsa att cirka 2 procent av medborgarna i Norrköping, Eskilstuna och Örebro saknar grönområden inom 3 meter från sitt hem. För de övriga kommunerna i nätverket är motsvarande siffra åtta procent eller lägre. T9 Karta från Översiktsplan 22 som visar grönstrukturen i staden. Områden markerade med rosa färg saknar grönområden som är,3 ha eller större inom 3 meters avstånd. I dessa områden bör, enligt Översiktsplan 22, extra omsorg om grönstrukturen visas.

13 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT T1 Karta från Norrköpings trafikprogram över huvudcykelstråken inom Norrköpings tätort. Redan i Översiksplan 22 redovisades att det finns en brist på grönområden för vissa delar av staden. Man menade att grönstrukturen är en överordnad struktur som uppfyller flera funktioner: social/rekreativ, kulturhistorisk/estetisk, biologisk och fysisk. Brister finns framför allt i bostadsmiljöer i innerstaden och i stadens miljonprogramsområden, se karta T9. Planering för ett aktivt vardagsliv Fysisk aktivitet har förskjutits från vardagliga sysslor till träning och motion på fritiden. Ett vanligt hinder för daglig fysisk aktivitet är att det saknas gång- och cykelbanor. För att gång och cykel ska vara ett alternativ är trygghet och säkerhet mycket viktigt, särskilt för barn, äldre och kvinnor. Bra belysning och säkra bostadsområden ger ökad trygghet. En ny resvaneundersökning i Norrköping har på kommunens uppdrag utförts av Trivector. Undersökningen visar att mer än två tredjedelar av befolkningen alltid har tillgång till cykel. Ändå sker mer än hälften av alla resor inom rimligt cykelavstånd (mindre än 5 km) med bil. Cykel och gång som färdmedel står för 31 procent av alla resor medan bil och kollektivtrafik står för 68 procent. Målsättningen i Norrköpings nya trafikprogram är att hälften av alla resor ska ske med gång och cykel. Det framtida transportsystemet ska på så vis uppmuntra invånarna till vardagsmotion. Inom staden finns 12 huvudcykelstråk. De blåa lederna i karta T1 cykelstråkskarta visar tätortens befintliga huvudcykelstråk. Röda linjer visar planerade utbyggnader av huvudstråken. Socialt hållbar stadsutveckling Integration både inom och mellan stadens delar är grundläggande för en socialt hållbar stadsutveckling. I Boverkets rapport Socialt hållbar stadsutveckling har man identifierat fem återkommande teman: Helhetssyn: att se områdesförnyelse som en del i den övergripande stadsutvecklingen och att kombinera fysiska och sociala åtgärder Variation: att åstadkomma större variation när det gäller funktioner, boendeformer och gestaltning Samband: att länka samman olika delar av staden Identitet: att skapa förutsättningar för en positiv identifiering med sitt bostadsområde och ge detta en tydligare och mer positiv identitet utåt Inflytande och samverkan: att all områdesförnyelse behöver utgå från dem som bor i området och ska genomföras i samverkan med berörda aktörer. För att åstadkomma integration behövs åtgärder där man erbjuder nya attraktiva boendeformer i resurssvaga områden och insatser för att bryta den ensidiga befolkningssammansättningen i välbärgade områden. Vid nyproduktion bör blandade upplåtelseformer alltid ingå. I Norrköping arbetar man med hållbar stadsdelsutveckling bland annat i det nyetablerade området Kneippen Syd.

14 14 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Hälsa och miljö T11 T12 Luftföroreningar Partiklar som är mindre än 1 μm (PM1) kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar och förändringar i lungorna. I Norrköping har framför allt två gatuavsnitt haft problem med för höga halter av partiklar Östra Promenaden och Kungsgatan. Flera åtgärder har genomförts på Östra Promenaden, varför halterna där har minskat och nu ligger under den nivå som lagstiftningen kräver. 21 var fjärde året i rad som detta gatuavsnitt klarade uppställda normer, se diagram T11. För Kungsgatan är situationen annorlunda. Under 21 har flera åtgärder genomförts, som till exempel spridning av dammbindningsmedel, tidigare vårrengöring och snabbare vägunderhåll samt byte av vägbeläggning. Trots detta tangerar halterna av partiklar det som är tillåtet enligt lagen. En kam- μg/m Partiklar (PM1) Dygnsmedelvärden på gaturumsnivå Positiv utveckling på Östra Promenaden. Situationen är fortsatt problematisk på Kungsgatan. Källa: Norrköpings kommun, bygg och miljökontoret Hektar Östra Promenaden Kungsgatan MKN KRAV-godkänd åkermark Total åkerareal i Norrköping Det kemikaliefria jordbruket ökar i kommunen. Källa: KRAV panj om att fler invånare aktivt ska välja att köra med odubbade vinterdäck kan förhoppningsvis förbättra luftkvaliteten. Höga halter av kväveoxider och svaveldioxid är också skadliga för hälsan och kan leda till luftvägsrelaterade sjukdomar och besvär. Utsläppen i Norrköping har minskat under en lång tid och halterna ligger idag långt under miljökvalitetsnormen. Kemikalier Vi utsätts i dag för ett betydligt större antal kemikalier i vår vardag än tidigare. Kemikalieanvändningen har starkt bidragit till ett ökat välstånd i många av världens länder, men även orsakat skador på människors hälsa och i miljön. Ofta har den tekniska utvecklingen gått så snabbt att kunskap om risker har kommit först när människa och miljö redan har skadats. Människan utsätts för farliga kemikalier på olika sätt. Det kan gälla livsmedel, leksaker, kläder, elektronik och de byggprodukter som våra hus är tillverkade av. Av flera skäl är det särskilt viktigt att skydda barns och ungdomars hälsa från skador av kemikalier. Den snabba utvecklingen hos det ofödda barnet gör det särskilt känsligt för störningar. Åtgärder som gör att barn och ungdomar skyddas innebär ofta att också vuxna skyddas från kemiska risker. Ett sätt att minska kemikalieanvändningen är att ställa om jordbruket från konventionell till ekologisk produktion. Jordbrukare som bedriver ekologiskt jordbruk kan välja att bli certifierade med märkningen KRAV. Alla KRAV-märkta livsmedel odlas utan kemiska bekämpningsmedel. Dessutom tillåts endast 34 av de 3 tillsatser med E-nummer som är godkända av EU-kommissionen. I Norrköping har arealen KRAV-godkänd åkermark ökat sedan 26, se diagram. T12. Buller Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Nästan var tredje svensk störs av trafikbuller. Många har svårt att somna eller väcks för tidigt på grund av buller från väg-, tåg-, eller flygtrafik. Buller orsakar inte bara irritation och störd nattsömn utan också hjärtattacker, svårigheter vid inlärning och tinnitus. Svenska och utländska studier tyder på att långvarig exponering av buller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

15 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Inom WHO:s europeiska region orsakar buller från trafiken en minskning av antalet år med god hälsa med mer än en miljon per år. Följderna är dålig hälsa, funktionsnedsättning eller för tidig död. Bland den påverkan som olika miljöfaktorer har i Europa hamnar buller på andra plats efter luftföroreningar. SIKA, Statens Institut för kommunikationsanalys, har uppskattat att 1,6 till 3 miljoner människor i Sverige är berörda av vägtrafikbuller i sin boendemiljö. Den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden av dessa bullerstörningar från vägtrafiken uppskattas till storleksordningen 5 1 miljarder kr/år. Vägtrafikbullret är kartlagt i Norrköpings tätort och redovisat i en bullerberäkning som har utförts av Soundcon 28, se karta T13. Materialet används bland annat till att genomföra en bullersanering av gatuavsnitt där bullernivån är högre än eller lika med 65 dba ekvivalent ljudnivå. Cirka 3 byggnader är berörda och behöver åtgärdas genom att fönstrens/fasadens ljudisolering förbättras. Åtgärder har vidtagits för ett tiotal av dessa fastigheter. Verksamheten vid Norrköping flygplats (Kungsängens flygplats) medför att vissa delar av Norrköpings tätort är utsatta för störningar från flygbuller. Järnvägsbuller finns beskrivet i en kommunal utredning från Trafikverket har på T13 Vägtrafikbullerkartering 28 (ÅF Ingemansson AB), Norrköpings tätort. Rödmarkerade områden har en bullernivå som överstiger 6 dba. Källa: Tillägg till Översiktsplan 22 om miljö- och riskfaktorer betstillfällen. En god infrastruktur skapar en större arbetsmarknad och ökade möjligheten till kultur och rekreation på fritiden. Dessutom kan risken för trafikolyckor reduceras. För att skapa en hållbar tillväxt är fördelningen av samhällets ekonomiska resurser avgörande. Studier har visat att ekonomisk jämlikhet mellan människor är minst lika viktigt som ökat välstånd. Samband har påvisats mellan hög jämlikhet och förväntad livslängd, läskunnighet, barns välbefinnande och social rörlighet. Likaså är barnadödlighet, fetma, tonårsgraviditet, mordfrekvens och psykologisk oro större problem i mer ojämlika samhällen. Folkhälsan i Sverige och Norrköping har totalt sett förbättrats men skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper ökar. Oavsett om ett samhälle är rikt eller fattigt kan utvecklingsfråga ansett den gälla fortfarande för Norrköpings kommun. Banverket har utfört saneringsåtgärder vid byggnader för permanentboende utmed stambanan som har lika med eller högre maximal ljudnivå än 85 dba utomhus. Ofta förekommer det svårbedömda bygglov- och planärenden nära järnvägen med höga bullernivåer. Flera bullerutredningar för järnväg finns vid till exempel Norsholm, Graversfors och Åby. Det förekommer också en del klagomål som är svåråtgärdade. Broljudet i Norsholm, som utgör olägenhet för närboende, är ett sådant exempel. Hälsa och tillväxt I Östergötlands regionala utvecklingsprogram (RUP) är ett utryckt mål hållbar tillväxt, vilket förutsätter att den sociala dimensionen i hållbar utveckling inkluderas. Sambandet mellan hälsa och tillväxt beskrivs ofta som två samverkande krafter. Forskning har visat att god hälsa ökar den ekonomiska tillväxten genom högre produktivitet hos arbetskraften, fler produktiva år, bättre inlärningsförmåga, större kreativitet och bättre möjligheter att klara förändringar. Hälsa är därför inte enbart viktigt för individer utan för hela samhällsekonomin. Investeringar i folkhälsa har visat sig öka arbetskraftsutbudet, konkurrenskraften och minska kostnaderna för hälso- och sjukvård. Omvänt kan en dålig folkhälsa bromsa den ekonomiska tillväxten. Hälsan i sin tur påverkas av den ekonomiska tillväxten. Om näringslivet utvecklas skapas nya ar-

16 16 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA T14 nivån bedömas efter kvaliteten på befolkningens hälsa och hur jämlikt hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper. Gini-index är ett vedertaget sätt att mäta inkomstfördelningen i ett samhälle. Ju högre Gini-värdet är, desto mer ojämnt är inkomsterna fördelade. Indexvärdet återspeglar skillnaden mellan en helt jämnt fördelad inkomst och den verkliga inkomstfördelningen. Sambandet beskrivs i diagram T14. I diagrammet kan man till exempel utläsa att 44 procent av Norrköpings befolkning endast hade 19 procent av de totala inkomsterna 29. I internationella jämförelser har Sverige ett av världens lägsta Gini-värden. Norrköpings kommun har ett något lägre Gini-värde jämfört med riket som helhet. Under de senaste åren har emellertid ojämlikheterna i sammanräknad förvärvsinkomst ökat i kommunen, se diagram T15. Utvecklingen liknar den på nationell nivå. Andel av sammanräknad förvärvsinkomst 1,,8,6,4,2 Gini index, Norrköping 29 Jämförelse mellan helt jämn och verklig inkomsfördelning Kurva för helt jämn inkomstfördelning Norrköping,2,4,6,8 1, Andel av befolkning 2-64 år Källa: Norrköpings kommun, ekonomi- och styrningskontoret; SCB Closing the gap in a generation För att utjämna skillnaderna i hälsa rekommenderar Marmot-kommissionen i WHO-rapporten Closing the gap in a generation att: Förbättra vardagslivets villkor Motverka orättvis fördelning av makt, pengar och resurser Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder Att mäta utveckling Vad vi mäter påverkar vad vi gör. Bruttonationalprodukten (BNP) har blivit en allmänt vedertagen måttstock på samhällsutvecklingen. Utveckling likställs med ekonomisk tillväxt, vilket har en rad väl kända brister. Regionförbundet Östsam har medverkat till att på regional nivå utveckla en övergripande välfärds- och hållbarhetsindikator kallad Genuine Progress Indicator (GPI). Indikatorn mäter psykiskt välbefinnande som inkomst genom att justera den privata konsumtionen för inkomstfördelning. Sociala och miljömässiga kostnader såsom arbetslöshet och växthusgasutsläpp dras bort. Dessutom adderas icke-marknadsbaserade värden som höjer välfärden, till exempel hem- och frivilligarbete. Resultaten visar att GPI inte har utvecklats lika positivt under 2-26 som den ekonomiska tillväxten, se diagram T16. Norrköpings kommun har i remissyttrandet till Regionförbundets aktuella treårsplan påpekat att de erfarenheter som GPI visar på bör inkluderas. Det rekommenderas också att kunskaperna från GPI-studien tas med vid revideringen av det regionala utvecklingsprogrammet. T15 Utveckling av ojämlikhet i förvärvsinkomst Jämförelse mellan Norrköpings kommun och riket Ginivärde Ekonomisk tillväxt och GPI, Östergötland BRP/capita och GPI/capita 2-26, fasta priser (basår=2) T16,5,4 SEK 26,3,2,1 Ginivärde riket Ginivärde Norrköping GPI/capita BRP/capita Källa: Norrköpings kommun, ekonomioch styrningskontoret; SCB Källa: Regionförbundet Östsam

17 TEMA HÄLSA HÅLLBARHETSRAPPORT Hälsa och företagande Näringsgrenen vård och omsorg En större kartläggning, Hälsodrivet företagande i Norrköping, gjordes 25. I årets Hållbarhetsrapport finns här en kortfattad beskrivning av näringsgrenen vård och omsorg. Notera skillnaden mellan begreppen hälsodrivet företagande och vård och omsorg. Hälsodrivet företagande kan vara allt ifrån vårdföretag till producerande företag inom till exempel ortopediska hjälpmedel eller kosttillskott. Vård och omsorg enligt Statistiska centralbyråns indelning i näringsgrenar (SNI 27) omfattar tre områden: Hälso- och sjukvård; sluten sjukvård, öppen hälso- och sjukvård, tandvård samt annan hälso- och sjukvård. Vård och omsorg med boende; boende med sjuksköterskevård, boende med särskild service för personer med utvecklingsstörning, psykiska funktionshinder eller missbruksproblem, vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade personer samt annan vård och omsorg med boende. Öppna sociala insatser; öppna sociala insatser för äldre och funktionshindrade personer och andra öppna sociala insatser. Inom näringsgrenen vård och omsorg finns drygt 8 3 arbetstillfällen i Norrköping. Det är en av de allra största näringsgrenarna mätt i antal arbetstillfällen. Även i jämförbara kommuner finns många arbetstillfällen inom vård och omsorg. Se diagram T17. Den senaste statistiken från SCB visar att det 29 jämfört med 28 skett en minskning av antalet arbetstillfällen inom näringsgrenen. Minskningen förklarar SCB bland annat med att en stor grupp inom Norrköpings kommuns arbetsställen klassificerats om, från vård och omsorg 28 till civila myndigheter och försvar 29. En stor grupp som fanns med i 28 års statistik har inte sysselsättning 29, dessutom har antalet förvärvsarbetande inom Landstinget minskat 29 jämfört med 28. Se diagram T18. De arbetsställen som finns inom näringsgrenen är i många fall privatägda, en stor del är också kommunala. Se diagram T19. Exempel på utlandsägda arbetsställen är Previa AB, Manpower Hälsopartner AB, Thea Tandhälsa AB (alla inom hälso- och sjukvård), Carema Orkidén AB (inom vård och omsorg med boende) samt Attendo Care AB (inom vård och omsorg med boende och öppna sociala insatser). Inom hälso- och sjukvård finns många privatägda arbetsställen (257 stycken). Övervägande delen av arbetsställena inom hälso- och sjukvård är små ( 2 anställda). Här finns en mängd tandläkare, sjukgymnaster, naprapater, zonterapeuter och fotvårdsspecialister. Antal förvärvsarbetande i näringsgrenen vård och omsorg Norrköping och jämförbara kommuner, 2-29 Antal förvärvsarbetande Förvärvsarbetande fördelat på bransch inom vård och omsorg (hälso- och sjukvård, vård och omsorg med boende, öppna sociala insatser), Antal förvärvsarbetande Hälso- och sjukvård Andel arbetsställen som är kommun-, landstings-, privateller utlandsägda Vård och omsorg med boende Norrköping Linköping Jönköping Örebro Västerås Eskilstuna Inom näringsgrenen vård och omsorg finns många arbetstillfällen i Norrköping, även om en minskning skett de senaste åren. Källa: SCB Öppna sociala insatser Den största minskingen av förvärvsarbetande inom vård och omsorg har skett inom öppna sociala insatser. Källa: SCB Utlandsägda 4% Privat svenskt De flesta arbetsställen 66% inom vård och omsorg är privatägda, även om de största arbetsplatserna finns inom kommun och landsting. Uppgifterna är från 21. Kommun 27% Landsting 3% Källa: SCB T17 T18 T19

18 18 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 TEMA HÄLSA Inom fysioterapeutisk verksamhet (sjukgymnaster, kiropraktiker, naprapater) och annan öppen hälso- och sjukvård, utan läkare (homeopati, näringslära, psykoterapi med mera) finns många deltids- och/eller hobbyföretag. Totalt omfattar dessa grenar 152 arbetsställen i Norrköping (enligt beställning från SCB). Hela 43 procent av dem har en redovisad momsomsättning år 29 som är under 5 tkr. De största arbetsställena inom hälso- och sjukvård finns inom Östergötlands läns landsting och Norrköpings kommuns organisation. Inom vård och omsorg med boende finns också stora arbetsställen inom Norrköpings kommun, liksom inom öppna sociala insatser. Hälsans nya verktyg Hälsans nya verktyg är en regional satsning som syftar till att utveckla nya produkter och tjänster för att möta framtidens ökande vårdbehov. Fokus för satsningen är effektiv vård och omsorg med hemmet som bas. För Hälsans nya verktyg finns en processledning som består av representanter från Landstinget i Östergötland, Linköpings kommun, Linköpings universitet och Norrköpings kommun. Testmiljö I Norrköping finns en testmiljö där Hälsans nya verktyg i samarbete med Hyresbostäder i Norrköping och Landstinget i Östergötland kan testa nya produkter och tjänster. Över 1 2 lägenheter finns i området. Här har bland annat en min- Hälsans nya verktyg akiviteter 21 Under 21 har Norrköpings kommuns processledare bland annat: Beskrivit problemområden och behov inom kommunen Testat produkter och tjänster i kommunens verksamhetsområden Arbetat med att skapa förutsättningar för att människor och företag inom fokusområdet etablerar sig i kommunen. Medverkat vid en rad konferenser och workshops, nationellt och internationellt Ansökt och erhållit medfinansiering för den tredje konferensen inom EU-programmet Forward policies and actions for seniors (6+) in Europe som hölls i mitten av oktober 21. I samband med konferensen hölls också en mässa med omkring 5 utställare. Omkring 6 personer besökte mässan. nespanel testats, liksom olika ljudburna tjänster. Även Norrköping Science Park är involverade i arbetet genom sin satsning på interaktiva tjänster. Nya lösningar I Norrköping har också projektet PIMM drivits. PIMM, som avslutades i juni 21, inspirerade och stöttade vård- och omsorgspersonal, vårdtagare/brukare och anhöriga att vidareutveckla sina idéer med sikte på kommersialisering. Genom PIMM har bland annat en specialsydd kateterbyxa tagits fram. Hus söker hiss Vid ett seminarium i juni 21 redovisades förstudien Hus söker Hiss, vilket ledde till samarbete mellan kommunen och fastighetsägare om att utlysa en idétävling för innovativa hisslösningar under 211. Till Hus söker Hiss har Hjälpmedelsinstitutet bidragit med 15 kronor för administration av arbetet med idétävlingen. En prissumma om 1 kronor blev möjlig tack vare stöd från Lundbergs, Hyresbostäder, Ståhls, Hälsans Nya Verktyg och Norrköpings kommun. Teknik för äldre Inom ramen för Hälsans nya verktyg gjordes 21 också en ansökan till Hjälpmedelsinstitutet om Försöksverksamhet Teknik för Äldre. Försöksverksamheten (som drivs av vård- och omsorgskontoret) beviljades 5 miljoner kronor. Förstudien resulterade i projektet Bo Vital, som drivs i Norrköpings kommun under 2 år. Kompetensförsörjning Norrköpings kommun blev certifierad att bedriva Vård- och omsorgscollege i juli 29. I Vård- och omsorgscollege i Östergötland samarbetar kommuner, Landstinget, Hälsouniversitetet (LiU), vårdföretag, fackförbund och skolor för att utbildningen ska få största möjliga spridning, med både spets och bredd. Syftet är att samverka mellan utbildningarna och arbetslivet för att garantera de studerande utbildade handledare och praktik samt höja utbildningens kvalitet. Ett mål är att alla elever ska ha 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning med utbildade handledare. Syftet är också att genom samverkan ge högre status till vård- och omsorgsverksamhet i kommun och landsting. Branschen behöver förstärka sin personal inför stora pensionsavgångar och en förändrad verksamhet med större och delvis nya målgrupper.

19 NÄRINGSLIV HÅLLBARHETSRAPPORT Näringsliv I näringslivets Norrköping bubblar det av entreprenörskap och kreativ energi. Näringslivets utveckling är en av de centrala faktorerna för välfärden i Norrköping. Kommunen har en viktig roll att utveckla förutsättningarna för näringslivet, så att nya företag etableras och befintliga växer. Rätt läge för nya idéer Norrköping är en del av Sveriges Fjärde Storstadsregion och granne till Stockholm. Här möts flyget, sjöfarten, tågen och Europavägarna. Våra konferensanläggningar är i toppklass och arenorna likaså. Närheten till Linköping ökar valfriheten och mångfalden. Norrköping erbjuder också ett erkänt starkt kulturliv och enastående skärgårdsnatur som skapar mervärden för både företag, anställda och kunder. Dessa värden är viktiga utgångspunkter för kommunens näringslivsarbete. I Näringslivsprogrammet beskrivs mål och prioriteringar. Programmet gällde 23-21, det förlängdes till att omfatta även 211. Näringslivskontoret öppnar dörren Näringslivskontoret i Norrköping fungerar både som vägledare och kontaktförmedlare i etableringsfrågor och allmänna näringslivsfrågor. Näringslivskontoret arbetar med att utveckla kommunens bemötande och service till näringslivet och ansvarar för Näringslivets hus. Sedan 28 finns samordningsansvaret för kommunens arbete med landsbygdsutveckling hos en landsbygdsutvecklare på näringslivskontoret. Landsbygdsutveckling rör förutsättningar för människor att verka, bo och leva på landsbygden. Mål i näringslivsprogrammet: Antalet företag och arbetstillfällen i Norrköping ska öka genom att: Skapa goda förutsättningar för de företag som redan finns Öka antalet företag som växer Öka antalet nya etableringar Öka antalet nya företag Nära samverkan viktig FOTO: SOFIA ANDERSSON, M&F FOTO Det finns flera kommunalt finansierade aktörer som helt eller delvis arbetar med näringslivsfrågor; Etablering Norrköping AB, Upplev Norrköping AB och Norrköping Science Park. Även Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen AB, som delvis ägs av Norrköpings kommun, arbetar med tillväxtfrågor. Cleantech Östergötland arbetar med utvecklingen av miljöteknikbranschen i regionen. Inom Regionförbundet Östsam finns det regionala strategiska näringslivsarbetet. För att ge service till nyföretagare samarbetar näringslivskontoret med flera organisationer, främst NyföretagarCentrum, ALMI, Coompanion Östergötland och inkubatorn LEAD.

20 2 HÅLLBARHETSRAPPORT 211 NÄRINGSLIV Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Norrköping Efter näringsgren, Norrköping år 29 och 28 Näringsgren Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella ochpersonliga tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Antal personer Den senaste statistiken från SCB visar att antalet förvärvsarbetande i Norrköping sjönk från år 28 till år 29. Det var främst inom tillverkning och utvinning samt inom vård och omsorg; sociala tjänster som antalet förvärvsarbetande minskade. Källa: SCB Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i Norrköping Efter näringsgren, Norrköping jämfört med riket 29 N N2 Landsbygdsprogram I slutet av november 21 antog kommunfullmäktige ett landsbygdsprogram för Norrköpings kommun (21-214). Programmet togs fram av en tillfällig landsbygdsberedning med politiker. Målet med programmet är att utveckla landsbygden och se möjligheter till att bo, leva och bedriva verksamhet. Programmet är övergripande och fokuserar på helheten i landsbygdsutveckling. En bred samverkan mellan kommunen, centrala myndigheter, lokala utvecklingsgrupper, föreningar, företag, andra organisationer och aktörer är nödvändig för att lyckas. Syftet med programmet är att skapa ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling på landsbygd och i skärgård. Stad och land kompletterar och berikar varandra och är en förutsättning för att hela Norrköping ska leva. Antal arbetstillfällen per näringsgren Den senast tillgängliga statistiken (från 29) visar att antalet arbetstillfällen har minskat med drygt 1 5 jämfört med 28. Den största näringsgrenen, mätt i antal arbetstillfällen, är vård och omsorg, sociala tjänster, se diagram N1. Norrköping har, enligt SCB:s statistik från 29, en högre andel sysselsatta inom handel och en lägre andel sysselsatta inom utvinning och tillverkning, jämfört med riket, se diagram N2. Näringsgren Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Kulturella ochpersonliga tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Riket Norrköping Årets företagarkommun i Östergötland I Företagarna och kreditupplysningsföretaget UC:s ranking Årets Företagarkommun rankades Norrköping högst i länet 21. I riket kom Norrköping på 37:e plats. Årets Företagarkommun visar var företagandet har utvecklats mest under det gångna året. Rankingen bygger på sex variabler. Fyra av dessa är relaterade till företagens omsättning och resultat. De övriga två avser antalet aktiebolag och deras kreditvärdighet. I Norrköping redovisade 49 procent av kommunens aktiebolag en ökad omsättning och 53 procent av Norrköpings bolag ökade resultatet Andel (%) Andelen förvärvsarbetande inom bland annat Handel och Företagstjänster är högre i Norrköping jämfört med riket. Inom bland annat Vård och omsorg; sociala tjänster samt Tillverkning och utvinning har Norrköping en lägre andel förvärvsarbetande än riket. Källa: SCB Lönesumma ett mått på tillväxt När man mäter ekonomisk tillväxt i en kommun eller region brukar man se på utvecklingen av bruttoregionprodukten (BRP), som är en nedbrytning av bruttonationalprodukten (BNP). BRP är ett mått på den samlade produktionens värde, förädlingsvärdet i kommunen eller regionen. Det är dock relativt lång eftersläpning i BRPstatistiken, därför kan man istället välja att använda

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 ALVESTA KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN

Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Kommunbeskrivning 2014 TINGSRYDS KOMMUN Innehållsförteckning Befolkning... 2 Folkmängd... 2 Förändring i folkmängd... 2 Befolkningsstruktur 2013... 2 Flyttningar totalt, inrikes och utrikes i resp. period...

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer