Bilaga 2. Coyright Borell Market Research AB, Stockholm
|
|
- Sandra Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2 1
2 1. Inledning 1. Bakgrund Svenska Kommunalarbetareförbundet ville undersöka attityder och inställningar som anställda inom äldreomsorg har till kommunalt driven äldreomsorg och den som drivs på entreprenad. Frågeställningarna har bl a varit: Vad avgör att man väljer att arbeta inom vården Vilken inställning finns till arbetsinnehåll, utvecklingsmöjligheter och organisation av arbetet Hur uppfattas ledarskapet Hur definieras kvalité inom vården Hur har massmedias intresse för äldreomsorg påverkad de anställda Vilka skillnader upplevs mellan kommunal omsorg resp den som bedrivs på entreprenad 2. Metod och urval För att ta reda på frågeställningarna har vi valt en kvalitativ metod och genomfört 4 gruppdiskussioner. Metoden är ett utmärkt redskap för att ta reda på attityder och värderingar. Diskussionerna följer en på förhand uppgjord guide som har utarbetats tillsammans med kunden. Guiden tar i stora drag upp vad diskussionen skall handla om samtidigt som intervjupersonerna ges möjlighet att ta upp andra frågeställningar som är viktiga för dem. Grupperna genomfördes i Stockholm och Norrköping. På vardera ort genomfördes en grupp med anställda inom kommunal regi och en grupp med anställda i ett privat företag.. 2
3 Grupperna tog 11/2 timme i anspråk. Antalet deltagare var i de båda Stockholmsgrupperna 8 stycken och i Norrköping 9 stycken offentligtanställda och 6 stycken privatanställda. Totalt intervjuades 32 stycken deltagare. Åldersfördelningen var mellan 24 och 62 år. En av deltagarna var man. I rapporten kommer för enkelhets skull begreppet privat användas i stället för verksamhet som bedrivs på entreprenad. 3. Tid Grupperna genomfördes den 9 februari i Stockholm och den 10 februari i Norrköping. 3
4 B. Resultat 1. Deltagarna Huvuddelen av deltagarna har arbetat mellan år inom vården. Vissa av dem har arbetat inom äldreomsorgen hela tiden, medan andra har börjat inom andra områden för att till slut stanna inom äldreomsorgen. De yngre deltagarna har av förklarliga skäl arbetat kortare tid. Flertalet arbetar heltid, några deltid och en person går på timtid 2. Arbete inom vården Det kan finnas fler orsaker till att någon har börjat att arbeta inom vården, men framförallt kan man se fyra riktningar: Halkat in av en händelse Det enda som gick att få direkt efter skolan Uppskattar ett vårdande yrke, känner sig behövd Vill arbeta med äldre människor Många har hamnat i vården mer oplanerat. Antingen kan det vara genom en god vän som har tipsat dem eller så kan arbetet bero på att det var det enda sättet att få jobb efter avslutade studier. Många ville inte fortsätta att studera och vården var i stort behov av folk: - de skrek efter folk, det var inte så mycket att tänka på - det varit en av få tillfällen som gavs när jag slutade i skolan, ville man inte fortsätta att plugga så var det den enda möjligheten - antingen var det vården eller fabriken, och fabriken har jag redan varit på, går aldrig tillbaka dit 4
5 De flesta uttrycker en form av tillfredställelse med att arbeta inom vården. Framförallt anser man att det är givande att arbeta nära människor i en situation där patienterna eller de boende befinner sig i en situation där de är behövande. Man får då en känsla av att själv vara behövd: - det blir liksom en annan sorts kontakt, mer nära och direkt - det känns som att man behövs, man ser resultat och alla är så tacksamma Arbetet med just äldre anses extra givande på grund av det utbyte som ges i form av klokhet och livserfarenhet. Dessutom uppskattar många att patienterna inte bara försvinner så snabbt som de kan göra inom den övriga vården: - jag var på en akutavdelning tidigare, men där trivdes jag aldrig, det var en sådan rush hela tiden - det är givande att vara i kontakt med äldre, de har så mycket att berätta och man lär sig så mycket - det blir som en sorts vänner, man får relationer med dem En deltagare med utländsk bakgrund ansåg att arbetet var ett utmärkt sätt, och i vissa fall för dem det enda sättet, att komma i kontakt med det svenska samhället: - det är de enda svenskar man får komma hem till, det är mycket givande - man får lära känna gamla svenskar och de berättar hur det är och hur det har varit i Sverige Några deltagare som arbetar inom den kommunala sektorn uttrycker att de trots att de tidigare har trivts med sitt arbete gärna skulle vilja byta till ett arbete som är mer utmanande i form av intressantare arbetsuppgifter och för att få mer varierande dagar: 5
6 - det är bara samma sak varje dag, det händer inget, jag tycker det blir trist - jag vill ha mer utmaning, mer att tänka på och göra - jag kommer att titta mig omkring efter något annat 3. Kvalité inom vården Kvalité anses vara ett viktigt ämne och diskuteras ofta på arbetsplatserna. Innebörden av kvalité är svårt att definiera. Många anser att en god vårdkvalité är beroende av hur patienten mår. De kriterier som trots allt anses skall ingå i kvalité anses vara mycket beroende på resurser och tid: - möjlighet att ta ut de boende i friska luften, framförallt under sommarhalvåret - kvalité är att sitta och prata en stund - att hinna med mer än bara den vardagliga skötseln och underhållet Skillnader i diskussionen mellan offentlig och privat omsorg ser man i inriktningen på diskussionen och vad deltagarna väljer att tala om: Offentlig Privat Den egna arbetssituationen institutionens rykte I grupperna som arbetar inom den offentliga sektorn talar man mycket om att kvalité är beroende av resursfördelning och framförallt handlar det om att ha mer tid: - vi behöver helt enkelt mer personal för att kunna hålla en acceptabel kvalité, som det ser ut idag fungerar det inte 6
7 - allt är avhängigt av hur mycket var och en skall göra, idag hinner man inget utöver den dagliga skötseln, det är inte bra kvalité Liknande diskussioner om resursfördelning förekommer även inom den privata sektorn. Men kvalitet definieras i ett vidare perspektiv och liksom de offentligt anställda inkluderas den egna arbetssituationen och i vissa fall den personliga utvecklingen. Men de privat anställda är mer benägna att tala mer om de boende och anhörigas situation: - det är en helhet, vi vårdar egentligen hela familjen - det är svårt att definiera bra vårdkvalitet, speciellt inom äldreomsorgen, de skall ju inte bli friska, utan de bor här Bra kvalité kan enligt de privatanställda definieras genom att det på lite längre sikt syns genom att arbetsplatsen eller vårdhemmet får ett bra rykte och på så sätt bidrar till att både personal och patienter söker sig dit och att de anhöriga känner sig nöjda med att släktingarna bor där de gör. De anställda tänker mer på att vårdhemmet skall fungera på längre sikt och vara en bra arbetsplats och ett trivsamt "hem" för de gamla: - man vill att anhöriga skall vilja ha sin gamla hos oss, och att de rekommenderar oss till andra, då vet man att man har en hög kvalité - trivs de som bor hos oss, det ser man ju, då har man bra kvalité - det handlar om att de anställda skall känna att det är möjligt att göra ett bra arbete, först då är det bra kvalité hela vägen, och då känner patienterna det - man vill att alla skall trivas, det gäller inte bara för personalen och de boende utan också mer på lång sikt, vi vill ha kvar uppdraget även vid nästa upphandling 7
8 4. Patienternas situation De flesta anser att patient inte är det rätta ordet: Mer rätt anses vara att använda sig av de boende eller de gamla. Många beskriver att patienternas situation många gånger kan upplevas som påfrestande. Speciellt för de som inte är så dåliga utan är väl medvetna om vad som händer i livet. De boende anses uppfatta att de anställda har för lite tid och resurser att ägna sig åt andra aktiviteter som att umgås och spendera tid med dem: - de gamla vill samtala och inte hålla på med så mycket annat, men man märker att de märker att vi har det stressigt - många vill inte störa utan avstår från att be oss anställda om saker eller tjänster - det är de lättvårdade som lider mest egentligen, de avstår många gånger från att ta vår tid i anspråk, det är egentligen tragiskt, det är många gånger de som skulle må bra av en promenad eller att man bara sitter och pratar lite Det förekommer vård som kan ifrågasättas. Men att den skulle vara i så dåligt skick som media ibland anser håller inte deltagarna med om. Många gamla anses vara i sämre skick idag på de vårdinrättningar än vad de vara för en tid sedan: - de som idag kommer till service eller vårdhem är i sämre skick än för 10 år sedan - bland de som fortfarande bor hemma finns många som egentligen inte skulle göra det, de är för dåliga, men de har ingen stans att ta vägen 8
9 5. Synen på anhöriga Rollen som de anhöriga har diskuteras i grupperna. Många anser att det kan vara stora svårigheter att veta hur man skall behandla och vara mot de anhöriga. Relationen kan många gånger vara svårhanterlig: - de har stora krav på oss, vill att vi skall serva dem, som om vi är deras pigor - de skall ha kaffe och service hela tiden - vi skall springa och passa upp, de tar ut allt på oss som de känner själva, de har dåligt samvete helt enkelt - om det inte vore för de anhöriga så vore vårt jobb lättare, de är ofta jobbigare än de boende Samtidigt finns de som inte anser att det är ett större problem utan de menar att de anhöriga är en del av "paketet": - vi tar ju hand om alla, det är inte bara den boende, det blir ofta en hel familj på köpet - vi har haft en kurs hur man skall bemöta anhöriga, den var mycket bra, allt går lättare nu och man ser situationen annorlunda, helt plötsligt gör man nytta på fler håll - de anhöriga har en svår situation, många har dåligt samvete för att de lämnar sina gamla och kanske inte längre har den relation till sin far eller mor som man kan önska, vårt jobb blir lättare om man tänker så 9
10 Alla grupper anser att de anhöriga har blivit mer medvetna och krävande de senaste åren. Uppmärksamheten och diskussionen i media har hjälp de anhöriga att ställa krav och de är mer välinformerade. Kraven kan i många fall uppfattas från de anställdas sida som överdrivna: - det är som att de skall testa oss, de vill se hur långt vi kan gå - de har läst i tidningar och har förstått att de har rätt att ställa krav, men många gånger vet de inte vilka krav de kan ställa, så det blir lite löjligt, som att vi skall bjuda på kaffe och fixa håret på de boende, det är aldrig en önskan för framtiden, utan mer ett sätt att kolla om vi är serviceinriktade, det kan bli lite påfrestande - vi har löst allt med en kaffevagn, där får de ta allt de behöver, vi har inte möjlighet att serva dem alltför mycket, vi vill ta hand om de gamla I Stockholm anser man att antalet besök har ökat. Eventuellt kan det ha sin grund i att media har skrivit mycket om äldreboende: - självklart blir de anhöriga påverkade och oroliga, de kommer mer ofta säkert för att kontrollera hur deras släktingar har det, jag skulle nog göra likadant - många kommer och hälsar på oftare än tidigare, säkert är de oroliga eller har fått ännu sämre samvete 6. Offentlig och privat Deltagarna använder sig uteslutande av begreppen offentlig eller kommunal och privat. Även om de vet att den privata sidan endast är på entreprenad så är det inget man tänker på. Deltagarna anser att det är skillnader mellan de båda sätten. De främsta skillnaderna är att offentlig anses vara: 10
11 - tryggt - man mister aldrig jobbet i kommunen även om befattningen försvinner - Inte så pressat för individen - kortare arbetsdagar - bra och stark relation till arbetskamrater - man håller ihop mot "systemet" Privat anses vara mer: Intressant och en personlig utmaning för individen Varierande uppgifter Ansvar och befogenheter Synen på de båda formerna har förändrats genom åren. Idag är det inte så självklart som det var för några år sedan hur den ena eller den andra formen är eller upplevs. Först och främst beror det på den enskilda arbetsplatsen hur man upplever sin egen situation: - det beror på om man trivs eller inte, trivs man så är vad som helst bra, då spelar det ingen roll - det kan finnas bra och dåliga privata ställen likaväl som det finns bra och dåliga kommunala, man måste titta på varje ställe, det går inte att generalisera alltför mycket Några deltagare inom den kommunala sektorn anser däremot att de inte önskar arbeta inom den privata. De har betänkligheter mot att driva vård i vinstdrivande syfte och anser att de skulle säga upp sig om någon privat entreprenör tog över verksamheten: - jag gillar inte tanken på att människor skall vårdas inom ett företag där man bara tänker på pengar - det skulle nog bli för tufft att arbeta, med en massa press på att spara pengar, och dessutom mycket längre arbetsdagar 11
12 Den privata sidan anses vara billigare därför att den är effektivare. Detta uppfattas som både positivt och negativt. Positivt är det för att resurser sparas och att den administrativa delen anses vara mindre betungande för alla. - vi vet att vi måste spara resurser och det är bra om den privata sidan lyckas med det på ett effektivt sätt utan att det påverkar vårdkvalitén - den administrativa delen är nedskuren till ett minimum, nu kan vi ägna oss åt de boende och inte en massa papper Samtidigt vet man att det är kommunen som köper upp tjänsterna. Viss kritik riktas mot hur entreprenören väljs ut: - de väljer alltid den billigaste utan att ifrågasätta, det är klart att en del blir dåligt då 7. Arbetsledning och arbetsuppgifter Att arbeta inom vården finns varierande uppfattningar om. Samtidigt som många uppskattar och tycker om sin uppgift finns även många uppgivna tankar om att vårdarbete inte är så intressant och utvecklande. Många anser att de mer eller mindre har "fastnat" i ett fack: - man är liksom fast, det känns som att det inte finns något annat man kan göra - jag kom in i vården av en händelse och nu finns det inte något annat man kan, alla andra yrken är så olika 7.1 Brist på resurser Framförallt talar de flesta om brist på personal och tid. Framförallt handlar det så om bristande resurser i form av att inte ha ekonomiska möjligheter att anställa personal. Inom den offentliga sektorn anses att det 12
13 ibland verkar vara mer regelverken i sig som hindrar personer från att arbeta än pengar: - vi har möjlighet att t ex ringa in vikarier, men ibland avråds vi från att göra det därför då kan plötsligt den timanställda vikarien ha rätt till vårt jobb, man gräver sin egen grav genom att ringa in en och samma vikarie för mycket, det är påfrestande - om vi bara hade mer personal skulle man kunna hinna mer det som förgyller tillvaron lite mer för de gamla, förr kunde vi åka till stan och handla med dem eller till åland, men nu är det inte mycket av den varan Inom den privata sfären finns samma diskussioner om brist på resurser och tid. Samtidigt verkar det inte riktigt accepterat att tala öppet om det. Man talar hellre om de lösningar man har hittat på för att komma runt problemet: - vi har avsatt en halv dag i veckan då varje anställd skall och får hitta på något annorlunda att göra. Det får inte vara det mer vardagliga sysselsättningarna som att städa och laga mat, utan mer att promenera med de gamla eller gå och fika någonstans - vi kan ägna tiden åt att bara sitta och prata och det är så givande 7.2 Ledningsfråga? Många och främst de som arbetar inom den privata sektorn tar upp och diskuterar att arbetsplatsernas olika organisation kan vara grunden till att de anställda ser sin roll olika. De privatanställda har erfarenheter av att arbeta inom den offentliga sektorn: - det är så att vägen till cheferna inom den offentliga sektorn är lång, man pratar inte och diskuterar med dem - idag talar jag med min chef varje dag och det är alltid något att diskutera 13
14 - det är helt enkelt mer effektiv ledning inom den privata sidan, de har krav på sig på ett helt annat sätt, vilket egentligen bara är positivt, alla vet vad som gäller Skillnader uppfattas i ledningen mellan den offentliga och privata sidan. Den offentliga utmärker sig i form av: Många led i den hierarkiska organisationen Långa beslutstider Liten eller ingen kontakt mellan anställd och chef Litet ansvar Medan den privata är dess motsats: Få led i hierarkin Snabba beslut Frekvent kontakt mellan anställd och chef Stort ansvar Framförallt anser de inom privat omsorg att det är lättare att påverka sin arbetssituation och få en överblick om vad man uträttar. Många ser mer helhetsmässigt på sin arbetssituation: - min uppgift är tydlig, jag skall se till att de gamla har det bra, men för den skull skall jag inte glömma ekonomin och andra faktorer som påverkar - det är roligare att arbeta när man ser att man är en del i något större, jag har fått en annan betydelse, fast jag gör samma jobb - också spara, men det är lättare att förstå och att genomföra det när man själv kan påverka vad som skall sparas på och hur det går till, vi har ju en budget att rätta oss efter - och den har vi varit med om att göra 14
15 När det gäller de offentliganställda ser de sig själva som en liten obetydlig del i något som är svårt att överblicka, därför är inriktningen mer på detaljer: - det är ju så att vi är anställda av kommunen, och inte av vårdhemmet, vi kan bli omplacerade vart som helst, det har de rätt till - vi får höra att det måste sparas, men egentligen vet ingen vad det går ut på Samtidigt ifrågasätts cheftillsättningarna inom den privata sektorn. En chef inom vården skall ha erfarenhet av den sektorn: - man kan inte förstå hur det går till om man inte har erfarenhet - vår chef är ekonom och har inte en susning om hur vårt arbete går till, även om hon lyssnar och är mycket bra så vore det bättre med en chef som hade erfarenhet - vi är de enda som vet hur arbetet rent praktiskt går till, med vår chef talar vi bara om upplägget av arbetet rent praktiskt och ekonomiskt - i kommunen vet man att cheferna kan sin sak, även om de ibland inte hörs, men de vet under vilka omständigheter vi arbetar Egen personlig utveckling är intressant och viktigt och många vill känna att de utvecklas i sitt arbete. Men utveckling definieras olika. Några anser att utvecklingen är just i den dagliga kontakten med de gamla och att var och en är ansvarig för sin egen utveckling: - det är när jag träffar de gamla som jag utvecklas, alltid är det något varje dag som händer och är annorlunda - utveckling, det är möten med människor, det är ju vad vi har varje dag 15
16 Kurser anses vara ett sätt att utvecklas. Utbudet av kurser är stort och alla upplever att de i stort sett kan gå på de kurser de önskar: - det sitter en massa lappar på anslagstavlorna hela tiden, det är bara att anmäla sig - det är fullt av kurser, bara att välja - jag får nog gå på det jag vill, men det skall motiveras ordentligt Nyttan av kurserna kan ifrågasättas. Många av dem som har arbetat inom vården en längre tid anser att kurserna är alltför elementära och utvecklar inte dem som personer: - det händer mycket inom medicinen nu, men kurserna är på en så låg nivå, man kan inte hålla på att springa på dem - kurser och kurser, jag har ledsnat på dem, de är bara ett sätt att få komma ifrån en tag, kul att få göra något annat någon dag - jag vill ha mer kurser i hur man skall handskas med anhöriga, men det finns inte, börjar att bli less på 2 dagar sårvård Några inom den privata sektorn anser att de har större frihet att välja kurstyper. Det behöver inte alltid vara kurser som direkt har med verksamheten att göra: - jag utvecklar mig själv genom att gå på bildkurser, det utvecklar mig mer som person och på så sätt blir jag mer inspirerad i arbetsterapin med de gamla 16
17 8. Debatten i media synliggör! Debatten om äldreomsorg i media den senaste tiden har inte undgått någon. Även om många uppfattar den som rent sakligt felaktig och irriterande anser man i alla falla att det är positivt att debatten finns och att eventuella missförhållanden tas upp och diskuteras. De positiva kommentarerna är: - det är bra att man reagerar och diskuterar, missförhållanden måste man våga tala om, det är på tiden - självklart skall det komma fram om det är några patienter som felbehandlas - om det är sant det som skrivs så är det egentligen vår skyldighet som anställda att få fram det Samtidigt som det finns negativa reaktioner: - det är klart att det är jobbigt med allt negativt i tidningarna - folk frågar om man arbetar på de ställena som det står om, man får stå till svars för allt - så fort man går ut med kompisar eller är på en fest skall alla diskutera och argumentera, man blir som en symbol för allt som står i tidningarna, det är hemskt, jag har slutat att säga vad jag arbetar med, men det fungerar inte alltid Den största effekten som medias intresse anses vara att äldreomsorg och de anställda kommer i fokus. Det anses vara ett område som tidigare varken har lyfts fram eller ansetts som intressant nog att diskutera. Det finns en viss stolthet i att deras eget område har blivit ett sådant "hett" ämne: 17
18 - plötsligt börjar politiker, kända journalister och TV-personligheter att tala om oss inom äldrevården, det känns lite häftigt, till slut blev man intressant trots allt, nu finns vi med i samhället som grupp - det är säkert beroende av att en massa journalister vars föräldrar börjar att bli gamla, de ser och förstår först nu hur det är - det är helt otroligt, från att ha varit fullständigt ointressant, så diskuteras det överallt, i radio, TV och tidningar, man känner sig lite uppmärksammad Rent sakligt uppfattar de flesta debatten som att vara på en relativt sätt låg nivå vad gäller kunnighet: - det kan låta som att journalisterna har uppfunnit liggsåren för några år sedan, som att det är en nyhet, vi som arbetar inom vården vet bättre, samtidigt blir man lite förfärad hur osakligt det går till - även om de gamla har liggsår när de är på hemmet, så vet inte journalisterna i vilket skick den personen var när den kom till hemmet - det går säkert till så att journalisten dyker upp på ett vårdhem och stannar en kort tid, då hör man hur en del gamla sitter och ropar, är man inte van kan det säkert låta konstigt och kanske till och med som att vi ignorerar de gamla, men vi vet känner ju de gamla och man måste ibland koppla bort, men det verkar inte journalister förstå 18
19 C. Sammanfattning Få har aktivt sökt sig till vården, det är något man oftast har hamnat i av en händelse De som arbetar inom äldreomsorg har ofta sökt sig dit i valet mellan andra vårdinriktningar Arbete med äldre anses givande och utvecklande för den egna personen Rollen som vårdbiträde respektive undersköterska är anonym och odefinierad. En anledning till att många upplever arbetet som roligare inom de privata sektorn kan bero på att arbetet har definierats och målen är mer tydliga Behovet att känna sig behövd och ibland en oförmåga att definiera tydliga gränser i sin yrkesroll gentemot patienter och anhöriga skapar konflikter och stress. Kvalité i vården anses vara att kunna ta sig tiden och sitta och prata och en ta promenad - göra något utöver den vardagliga skötseln Synen på anhöriga varierar. Många har problem att sätta gränser gentemot anhöriga och ser dem som ett bekymmer. Andra ser dem som en del i vårpaketet och även som en tillgång. Många önskar en bättre och mer regelbunden kontakt med de anhöriga Privat driven vård anses utnyttja resurserna mer effektivt och därför får mer tid till att syssla med andra aktiviteter än tvätt och städ med de gamla 19
20 De anställda har större ansvar och kan i högre utsträckning påverka sin arbetssituation inom den privata vården Viss skepticism finns att bedriva vård med vinstintresse Synen på personlig utveckling varierar mellan de anställda. Vissa upplever den idag i mötet med de gamla medan andra vill ha mer möjligheter till eget ansvar och befogenheter på arbetsplatsen Ledningen inom den offentliga vården anses hierarkisk och chefer finns i många led. Medan inom den privata är organisationen plattare och ansvaret är där arbetet utförs. Cheferna bristande erfarenhet inom vårdsektorn ifrågasätts inom den privata sektorn Många främst inom den kommunala sidan anser att det finns ett stort utbud av kurser att gå på men att de inte alltid är så intressanta och givande Medias senaste negativa skriverier har lyft upp en grupp på arbetsmarknaden som har varit anonym. Många upplever det som spännande och följer debatten noggrant. Det sakliga innehållet i debatten anses vara på en låg nivå 20
Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter
Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken
Läs merEn värdig äldreomsorg?
En värdig äldreomsorg? Äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen november 2011 En värdig äldreomsorg? En undersökning om äldreomsorgschefers syn på kvaliteten i äldreomsorgen Inledning Ingen
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merATTITYDER TILL ARBETET INOM ÄLDREVÅRD OCH OMSORG EN KVANTITATIV UNDERSÖKNING BLAND UNDERSKÖTERSKOR OCH VÅRDBITRÄDEN
Bilaga 3 Copyright GfK Sverige AB, Lund 2000 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 1960:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2018 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 55 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2017 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 63 enkäter i december 2017. Vi fick in 22 svar,
Läs merTD ungdomsprojekt. Uppföljning september 2015
TD ungdomsprojekt Uppföljning september 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Upplevelsen av att arbeta på TD-enheten... 3 Vikten av att få ett sådant här
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merkan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa
Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merSiffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.
ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merCOPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merFeriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Läs merEn samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.
1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merMäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg
Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för
Läs merProjekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10
Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merFRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN
FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs merBilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.
Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2016 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Efter feriearbetet sommaren 2016 gjorde vi en enkätundersökning bland ungdomarna. Vi ville ta reda
Läs merKAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN
KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merSamhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merMedarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100
Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9
Läs merNationell värdegrund i äldreomsorgen
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merUppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar
Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare HT 15
Utvärdering APL frågor till handledare HT 15 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 11 100 Total 11 100 20,8% (11/53) Min praktikant studerar på Vård och Omsorgsprogrammet för ungdomar 10
Läs merVårt arbete med brukarna
Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria
Läs merLidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merProducenten Administratör eller konstnär?
Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merKonsten att hantera konflikter på arbetsplatsen. Nr 10/2001
Konsten att hantera konflikter på arbetsplatsen Nr 10/2001 Konflikter på jobbet är inget ovanligt. Vid konflikter drabbas både arbetsplatsen i form av förslösad energi och individen, som i värsta fall
Läs merIntervju: Björns pappa har alkoholproblem
Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.
Läs merKarriär och förälder. För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar
Karriär och förälder För dig som väntar barn, är föräldraledig eller har barn och arbetar Vilka möjligheter har du som förälder att få en bra balans mellan arbetsliv och familj? Lathund för dig som väntar
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merDin karriär och utveckling
Din karriär och utveckling Din karriär Framåt uppåt i cirkel? Det är mycket som händer i ditt liv och i ditt arbetsliv. Din karriär, utveckling, trygghet och lön är vårt intresse. Det kan vara svårt att
Läs merProcessutvärderingen 3 september 2011
Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.
Läs merSommarpraktik - Ungdom
Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merVälfärd är trygghet. Varje dag, dygnet runt. Facklig information från Kommunal
Välfärd är trygghet Varje dag, dygnet runt Facklig information från Kommunal När vi investerar i välfärden investerar vi i ett tryggare Sverige Vi i Kommunal är ryggraden i välfärden vi är där och skapar
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merArbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda
Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre
Läs merpedagogerna möta dig i olika situationer/uppgifter så att olika lärstilar får utrymme.
Om lärstilstestet et syftar till att hjälpa dig att få insikt om de olika lärstilar som finns och dina egna styrkor och svagheter när gäller lärandet. Genom att medvetet arbeta med olika lärstilar kan
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merIntervju: Karin Holmberg
Intervju: Karin Holmberg Hej, och varmt välkommen till ännu en intervju här på vår blogg! Idag möter vi en trefaldig bokförfattare som bland annat broderat omslagen till pocketutgåvan av Vilhelm Mobergs
Läs merPersonalenkät 2010 2/2/2011
Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)
Läs merEkonomichefer i kommuner i förändring
Ekonomichefer i kommuner i förändring Intervjuundersökning hösten 2007 Akademikerförbundet SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Projektnummer: S-114417 Datum: 2007-10-09 Bakgrund
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merExempel på värderingar och konkreta steg inom olika livsområden
Exempel på värderingar och konkreta steg inom olika livsområden Relationer Värdering: Vara en kärleksfull förälder Berätta för mina barn att jag tycker om dem/älskar dem varje dag Ha en stund varje dag
Läs merSocialsekreterare om sin arbetssituation
Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merBrukarundersökning. Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning
Brukarundersökning Jobbcoaching ett projekt för sysselsättning 009 Bakgrund Sedan 003 arbetar socialförvaltningen i Tingsryd med Balanserad styrning som metod att styra sin verksamhet. I den Balanserad
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merFöreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015
Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merÄr det jobbigt på jobbet?
Är det jobbigt på jobbet? Har inte du varit otroligt missnöjd med din arbetsplats? Vad håller din chef på med? Känner du dig trött på allt skvaller? Har du bra arbetskamrater? Känner du dig motiverad att
Läs merStyrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad
Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merMöt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!
Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent
Läs merAlkohol- och drogpolicy
Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs mer