extremväder Krishantering i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "extremväder Krishantering i"

Transkript

1 S O S En tidning från SOS Alarm Nr Beställ ambulans på nätet Nya telefoner svåra att positionera psykologen som blev beredskapsdirektör enklare upphandling med nya EU-regler 200 språk tolkas via 112 Att tro att man kan klara allt själv är krishanteringens fiende. Lars-Göran Uddholm, brandchef Krishantering i extremväder

2 S O S Innehåll nr Tidningen SOS ges ut av SOS Alarm Sverige AB fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Johan Hedensiö Redaktör: Jenny Friberg Adress: SOS Alarm Sverige AB Box Stockholm Besöksadress: Rådmansgatan 40 Telefon: Söker du kontakt med en lokal SOS-central finner du den under För frågor om prenumeration, material till tidningen och annonsering kontakta Redaktionell produktion: Appelberg Tryck: Edita Bobergs 2014 Omslagsfoto: Nils Petter Nilsson Nästa nummer av SOS kommer ut i mars Citera oss gärna, men ange alltid källan. SOS Alarm fyller en unik samhällsfunktion som dygnet runt larmar ut hjälpresurser vid olyckor och samhällskriser. På uppdrag av svenska staten ansvarar SOS Alarm för nödnumret 112, informationsnumret och har även en cent ral roll i samhällets krisberedskap. Verksamheten innefattar även säkerhets- och jourtjänster. SOS Alarm ägs till 50 procent av svenska staten samt 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting. 04 Signaler Nyheter, statistik och röster från SOS Alarms horisont. 07 Alarm! Magnus Lindgren, Tryggare Sverige, vill se nytänk i brottsbekämpningen. 08 Fokus Årets extremväder banar vägen för bättre krishantering. 13 Utveckling När direktupphandling med SOS Alarm är möjlig. 15 Effekt Tolkningshjälp på 200 olika språk vid larm. Hårdare stormar, fler blixtnedslag, längre torr perioder och värre översvämningar. Extremvädren 2014 ställer helt nya krav på samhällets kris beredskap. Sidan 8 18 Insats Nationella hjälpnummer som kompletterar Utveckling Svårt att positionera hjälpsökande som ringer på nya mobiltelefoner. 22 Effekt Beställ icke akuta ambulansoch sjuktransporter på nätet. 24 Profil Linda Kazmierczak, psykologen som blev beredskapsdirektör, brinner för bättre beredskapstänk. 28 Årtalet: 1994 Estoniakatastrofen innebar ett nytänk kring krisberedskap till havs. 2 SOS

3 Intro foto: fredrik Schlyter foto: anders ekholm, Folio foto: Tobias ohls 3 Utan samverkan med andra faller vår modell Oavsett om det handlar om översvämningar, bränder eller andra naturkatastrofer måste vi se över vår förmåga att ta emot hjälp utifrån. Sverige är ett för litet land för att kunna ha egna resurser att möta alla scenarion. Så säger Aud Sjökvist, riksdagens utredare av sommarens brand i Västmanland, i artikeln på sidan 8. Vi behöver alla inse våra begränsningar. Vad kan vi göra själva och när behöver vi samarbeta? SOS Alarms modell har alltid byggt på samverkan. Engagemang och ett fokus på att sätta den hjälpsökande i centrum är det viktigaste i vår verksamhet och utan samverkan med andra faller vår modell. SOS Alarm firar i år 40 år sedan den första SOS-centralen i Västerås startade Det har varit 40 spännande år i samhällets tjänst för invånarens trygghet. I vår jubileumsbok Ett samtal räcker berättar några av våra medarbetare om händelser, stora som små, som har berört dem och som i vissa fall är en del i Sveriges historia. Jag rekommenderar dig varmt att läsa denna bok som finns på sosalarm.se. Det kan, tillsammans med detta nummer av tidningen SOS, bli en intressant långläsning under en förhoppningsvis skön ledighet under jul och nyår. Johan Hedensiö vd SOS Alarm Åsa Weinholt, doktorand på avdelningen för Kommunikations- och Transportsystem, Campus Norrköping, som står bakom en studie om väktare som släcker bränder. Hennes fortsatta studier fokuserar på möjligheten att använda fler aktörer inom räddningstjänsten. Vilka nya aktörer är aktuella? Det finns ett projekt igång sedan 2013 i Öckerö kommun i Göteborgs skärgård. Där åker sjuksköterskor inom hemtjänsten med räddningstjänsten på larm i väntan på ambulans och akutsjukvårdare. Det finns även ett nytt projekt i Medelpad som hitintills utbildat cirka 150 civila inom första hjälpen. De åker ut på drunkning, brand och trafikolyckor som inträffat i närheten av där de bor (se artikel i SOS 2/2014). Vi tittar även på andra yrkesgrupper som rör sig ute i samhället, till exempel sotare och taxichaufförer. Vilken respons har ni fått? Väktarna är positiva, de tycker att det ger en ny dimension till frågor till... deras arbete. Sjuksköterskorna i hemtjänsten på Öckerö tyckte att det var svårt att prioritera mellan sina patienter i hemsjukvården och att åka på akutlarm. När det gäller de civila i Medelpad ser de nyttan i att hjälpa sina grannar och att de själva kan få hjälp snabbare om något händer dem. Finns det någon baksida? Det är inte säkert att man vet vad man ger sig in på. Det kan vara väldigt krävande situationer som man kommer till, så det gäller att följa upp och erbjuda stöd. Det är också viktigt att poängtera för till exempel de civila att de inte förväntas agera brandmän eller akutsjukvårdare. Det kan räcka med att vara en medmänniska. Text: Carola Ålstig Andersson SOS 3

4 signaler Charlotta Weigel och Hannes Lind tror att automatisering och övervakningskameror kommer att effektivisera säkerhetsarbetet mer framöver. 40 år av samtal I år fyller SOS Alarm 40 år. I jubileumsboken Ett samtal räcker berättar medarbetare stolt om sina erfarenheter. a Ta del av berättelserna på sosalarm.se/jubileum FOTO: LouiSE Billgert Välisolerad i ambulansen Sverige har berikats med en splitter ny högisoleringsambulans för säkra transporter av patienter som insjuknat i allvarliga smittsamma infektioner, till exempel ebola. Till skillnad från den tidigare högisoleringsambulansen är den nya bland annat bättre utrustad för att transporteras med flyg samtidigt som en patient vårdas inne i ambulansen. Ambulansen är bland annat utrustad med luftsluss, har större lastkapacitet, högre frigång och modernare medicinteknisk utrustning. Med separat syrgas och särskild skyddsutrustning med vätskeavstötande dräkt är personalen som arbetar inne hos patienten skyddad från smitta. Landstinget Östergötland och ambulans entreprenören Falck ansvarar för högisoleringsambulansen som är en nationell resurs. Nya larmrutiner vid dammolyckor Svenska Kraftnät har avtalat med SOS Alarm om nya larmrutiner vid risk för olyckor vid kraftverksdammar. Syftet är att införa enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna för att få snabb och effektiv utalarmering från dammägare till berörda samhällsaktörer. Larmavtalet innebär dock inte att Svenska kraftnät tar över dammägarens ansvar för larmningen eller larmmottagarnas ansvar för uppdatering av kontaktuppgifter. Svenska Kraftnät är en myndighet för den svenska elberedskapen och arbetar för att stärka landets elförsörjning för att klara olika kritiska situationer samt samordnar säkerheten vid landets ktaftverksdammar. Årets säkerhetsarbete utfört i Laholm Laholm utsågs till vinnare i kategorin Årets säkerhetsarbete i Kommun när Security Awards delades ut av tidningen Skydd & Säkerhet i oktober. Genom att vända problem till lösning och därmed nå framgång genom förebyggande och gemensamma insatser med både akuta åtgärder och ett långsiktigt, strategiskt samarbete kan en otrygg kommun bli en trygg kommun med färre brott, lägre skadekostnader och ökad trygghet för såväl invånare som anställda, konstaterar juryn. Pär-Åke Eriksson, räddningschef i Laholm, tog emot priset på branschmässan Skydd och underströk att tydlig politisk styrning och nya samverkansformer med exempelvis kriminalvården har vänt en negativ trend i kommunen. Skåne ser över ambulansresurserna De senaste åren har antalet vårdsamtal och ambulansuppdrag eskalerat i Region Skåne, liksom i många andra landsting och regioner. Därför har SOS Alarm, tillsammans med Region Skåne, Falck Ambulans, Samariten Ambulans, Kommunal och Vårdförbundet, inlett ett samverkansprojekt för ett mer optimerat användande av regionens ambulansresurser. Arbetet förväntas vara klart under SOS

5 72 timmar måste medborgarna kunna klara sig själva vid en kris. Det propagerar Civilförsvaret i en ny informationsinsats. a Läs mer och anmäl dig till föreläsningarna på Foto: LoVE Lannér/FOLIO Fjärrstyrd hjärtvård kapar väntetider Väntetiderna för hjärtpatienter i glesbygd kan minskas drastiskt med ultraljudsundersökning på distans. Det visar en studie som gjorts vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman och Skellefteå lasarett. 38 patienter med hjärtproblem, i genomsnitt 69 år gamla, har lottats att antingen följa den traditionella vårdprocessen eller att prova metoden med distansundersökning. Själva undersökningen görs i Storuman med ultraljud på en robotarm som fjärrstyrs på Skellefteå lasarett 20 mil bort. Tiden från första mötet med en distriktsläkare tills patienten har en vårdplan har kapats från i genomsnitt 114 dagar till 27. (SvT Västerbottensnytt) a Se film på goo.gl/u99pfo En krislåda i varje hem När mobilen är urladdad, när strömmen gått och vattnet sinat. Klarar vi oss då? Det borde finnas en krislåda i varje hushåll, säger Karin Eriksson, chef för enheten samhällsskydd och beredskap i Göteborgs kommun, som liksom övriga kommuner i landet fått uppdrag av staten att höja beredskapen hos gemene man om en allvarlig kris eller samhällsstörning inträffar. Syftet är att få friska och krya människor att klara sig själva så att samhällets resurser kan gå till dem som behöver hjälp. I ett jämförelsevis tryggt samhälle där elen inte är längre bort än en knapptryckning och vattnet inte mer än en vridning på kranen, kan det bli besvärligt för dem som inte är förberedda. Vi är bortskämda med att allt fungerar och vi vill påminna om det egna ansvaret. Kunskap om hur man klarar sig vid en kris är på väg att glömmas bort och det är något vi tappat i samhällsutvecklingen. Göteborg löser sitt uppdrag genom en kampanj som går ut på att förbereda medborgarna att klara sig under tre dygn, bland annat genom att propagera för att det ska finnas en krislåda i varje hem. Exempel på vad som kan finnas i en krislåda och som bör finnas i varje hushåll: Vatten och mat: Vattendunkar, mat som klarar rumstemperatur, camping kök med bränsle. Värme och ljus: Ficklampa, stearinljus, tändstickor, varma kläder och filtar, alternativ värmekälla som fotogen- eller oljelampa. Information: Radio med batteri, telefonlista med viktiga nummer. Övrigt: Husapotek, hygienartiklar, kontanter. SOS 5

6 signaler Enklare tjänsteutbud Nu finns ett förenklat utbud av säkerhetstjänster för SOS Alarms kunder. Den nya strukturen gör det lättare för befintliga kunder att köpa säkerhetstjänsterna genom den nya tjänstekatalogen. Det blir även enklare för nya kunder att ansluta sig till SOS Alarm. Läs mer på: sosalarm.se/sakerhetstjanster Bättre möjlighet för lokal samverkan Du har slagit fel nummer Antalet felaktiga samtal till 112 minskar, mycket tack vare informationskampanjer under många år. Men fortfarande kommer många nödanrop som är svåra att inte le åt: uen kvinna ringer in och vill ha dit räddningstjänsten då det flugit in två duvor i lokalen hon ska larma och det inte går då det är rörelsestyrt. Blir väldigt irriterad då SOS Alarm inte kan hjälpa eftersom hon inte kan gå hem innan det är larmat. Räddningstjänsten tar över samtalet och meddelar att håvar inte ingår i deras utrustning. uen man i Göteborg ringer in på 112 och frågar vad räddningstjänsten kostar. SOS-operatören frågar vad det är för typ av nödsituation som kräver räddningstjänsten. Han svarar: Ja, min bil startar inte... Mannen blev hänvisad till nummerupplysningen för vidare hjälp. uen man ringer 112 och har starka åsikter om att någon i huset mitt emot inte har släckt lamporna under natten. Han vill prata med polisen eftersom det hade lyst på hela våningsplanet under natten, ett slöseri med ström! uen norrman ringer in och vill ha ambulans då han fått en fästing och läst i tidningen att man kan dö av sådana. uen kvinna vill komma till polisen då glassbilen sålt gammal glass till henne. Foto: IStOCKpHOto SOS Alarm har tillsammans med både kunder och medarbetare gjort en översyn av nuvarande organisation. Från båda håll efterlyses bättre förutsättningar till lokal samverkan. Därför anpassar SOS Alarm sin organisation för att bättre möta kundernas önskemål. Vidareutvecklingen kommer att innebära att SOS Alarm får en tydligare lokal och regional närvaro för våra kunder. Det kommer att resultera i en ännu bättre förmåga att samverka, säger Johan Hedensiö, VD för SOS Alarm. Arbetet med organisationen beräknas vara genomförd vid årsskiftet. Chatta med Jourhavande präst Foto: GustAF HellSING/IKON Verkligheten överträffar dikten när det kommer till vilka medel vi ser att cyber kriminella använder sig av, hur uthålliga de är och vilka resurser de lägger ner på att få tag i information. Morten Efferbarch, Nordenchef Symantec, till tidningen Aktuell Säkerhet om dagens hackare. Jourhavande präst i Svenska kyrkan utökar sin tjänst genom att öppna två nya kanaler för kontakt. Från och med 1 september är det möjligt att chatta med och mejla till jour havande präst. Chatten är öppen måndag till torsdag, Om man mejlar får man svar inom 24 timmar. Ingenting av det som skrivs sparas och prästen har absolut tystnadsplikt även på nätet. Jourhavande präst via telefon når man som tidigare via 112 varje dag, SOS

7 Fler faller Allt fler äldre skadas varje år allvarligt i fall olyckor, visar färsk statistik. I fjol behövde närmare äldre läggas in på sjukhus efter att ha ramlat. En sladd som ligger i vägen, ett halt duschgolv eller en knölig matta. Orsakerna bakom fallolyckorna är många. Men många olyckor skulle gå att förebygga, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Så kan fallolyckor förebyggas: ubra belysning i bostaden. ufärre möbler. u Fysisk aktivitet, som promenader, styrketräning och balansövningar. unäringsriktig kost och tillräckligt intag av vatten. uen genomgång av vilka mediciner man äter. uta bort lösa sladdar och trösklar. u Halkskydd i dusch och badkar i kombination med handtag på väggen. En bild säger mer Smarta telefoner finns snart i var mans hand och vi skickar bilder som aldrig förr. Även i många larmsituationer skulle det vara en stor fördel för sosoperatören att få bilder för att kunna göra rätt bedömning av en hjälpsökande. Därför har sos Alarm genom forskningscentret Tucap initierat ett projekt för att undersöka hur detta kan göras på ett kontrollerat och patientsäkert sätt. Vi vill ha ett system som funkar oavsett vilken telefon man har, säger Martin Sjöblom, som driver projektet på Tucap. En första lösning blir troligen att sos opera tören skickar ett SMS med en länk där den hjälp sökande kan ladda upp bilder och film. Martin Sjöblom hoppas att tekniken kan testas skarpt under Vi kan ta fram en applikation för smarta telefoner med fler funktioner, men det skulle vara krångligt för användarna eftersom de flesta inte ringer 112 ofta. Men det skulle kunna funka för professionella och semiprofessionella som larmar ofta, till exempel personal på ålderdomshem. Alarm! Hitta en ny medicin inte mer av den verkningslösa Under de senaste åren har vissa så kallade mängdbrott minskat. Det gäller i första hand brott som drabbar människor i vardagen i form av bilbrott och våld i offentlig miljö. Statistiken visar också på en sjunkande trend när det gäller det dödliga våldet. Samtidigt har en grövre och mer organiserad brottslighet fått fäste i Sverige. Som en konsekvens ökar brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier. Till det kommer gängkriminalitet, social oro och upplopp i vissa förortsområden. Kommunerna saknar incitament att utveckla det förebyggande arbetet Mitt i denna allvarliga situation står polisen inför den största omorganisationen sedan förstatligandet Effekterna har inte låtit vänta på sig, utan produktiviteten minskar redan nu och kommer erfarenhetsmässigt att ligga kvar på samma låga nivå ytterligare några år innan den är tillbaka på samma nivå som före omorganisationen. Läget kompliceras ytterligare av att många kommuner saknar förmåga att förebygga och hantera grövre brottslighet. Orsaken är främst att det inte finns något lagstadgat krav för kommunerna att förebygga brott. Konsekvenserna av detta är att de saknar incitament att utveckla det förebyggande arbetet, vilket framgår av en ny kartläggning från Stiftelsen Tryggare Sverige. Går det då att göra någonting åt situationen? Det finns många myter när det gäller brott och (o)trygghet i Sverige. En vanlig (miss)uppfattning är till exempel att brottsligheten är konstant och svår att göra något åt. Erfarenheter från andra länder visar dock att genom ett annorlunda sätt att tänka och arbeta går det att minska brottsligheten och öka tryggheten. I exempelvis New York har den anmälda brottsligheten minskat med cirka 80 procent under de senaste 20 åren. Framgångsfaktorerna handlar om förändrade polisiära arbetsmetoder där datorer började användas för att följa upp brottsstatistik och där polischefer började ställa krav på snabba och precisa ingripanden, även mot så kallad vardagsbrottslighet. Det handlar om chefer med visioner och vilja att införa nya arbetssätt i gamla och trötta organisationer. Det handlar om samverkan där fastighetsägare, ideella organisationer och andra aktörer började gå samman för att ta ett gemensamt ansvar för ett lokalt avgränsat område i staden. Tillsammans har dessa åtgärder inneburit att New York i dag är en av USA:s säkraste storstäder. Utmaningen handlar alltså om att försöka hitta ny medicin för att minska brottsligheten, snarare än att använda högre doser av samma medicin, som dessutom många gånger visats vara verkningslös. Magnus Lindgren Generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige SOS 7

8 Foto: Jonas Lemberg / EXPressen / tt Bered er för kat 8 SOS

9 fokus extremväder Skogsbranden i Västmanland i augusti 2014 blev extremt svårsläckt på grund av den lång variga torkan. Den svenska sommaren 2014 varvades tropisk hetta och torka med skyfall och blixtrekord. Följden blev dramatiska översvämningar och den värsta skogsbranden i modern tid. Många experter hävdar att vi redan har en klimatförändring och bör förbereda oss på fler extremväder. Text: Susanna Lindgren Skyfall med rekordnederbörden 133,7 millimeter i Västergötland i augusti och blixtrekord med nedslag i juli. Nyhetsrapporteringen kring kollapsad infrastruktur, översvämmande vägar och hem som förstörts av de kraftiga vattenmassorna visar extremvädrets konsekvenser. Och alla prognoser pekar på att vi får vänja oss vid varmare somrar, kallare vintrar, blåsigare stormar och fler skyfall med ökad intensitet. Även om den storbrand som rasade under sommaren i Västmanland orsakades av en gnista från en skogsmaskin, gynnades brandens spridning av extrema väderförhållanden med lång torka och extremt låg luftfuktighet. På en dryg vecka ödelades hektar skog i det som blev den största skogbranden i modern tid. Mer än någon annan av sommarens väderrelaterade katastrofer satte skogbranden samhällets resurser på prov. Efter att larmet till 112 kom klockan den 31 juli tog det tolv dagar för personer att få branden under kontroll. Med facit i hand, hur bra var Sveriges beredskap? Vår beredskap är inte dimensionerad för en händelse i den här storleken, ändå fanns det en astrofsos 9

10 vinjett vinjetten Lars-Göran Uddholm anmälde sig som frivillig räddningsledare för den samlade räddningsinsatsen under den stora skogsbranden i Västmanland. Foto: Nils Petter Nilsson möjlighet att samla samhällets resurser. Samordning och samverkan fungerade bra, det som kunde varit bättre är informationsflödet, säger Lars-Göran Uddholm, brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund och räddningsledare vid branden i Västmanland. Att ta in en räddningsledare från ett annat län var ett unikt beslut. Det fanns heller inget normalt med en skogsbrand som på några timmar spreds över hektar och berörde invånare i fyra kommuner. Det gjorde att staten klev in som räddningsledare. Jag tror inte att det skett i den här omfattningen i modern tid. Det enda exempel jag känner till var vid översvämningarna i Värmland 2000 då Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutade att öppna dammluckorna i Säffle kanal, säger Ingemar Skogö, landshövding i Västmanlands län och den som Vi måste bättre lära oss att förstå när en händelse blir så komplex att vi måste jobba på ett annat sätt än i vardagen. Lars-Göran Uddholm fattade beslutet att tillsätta Lars- Göran Uddholm som räddningsledare för den samlade räddningsinsatsen. Lars-Göran Uddholm hade bland annat erfarenhet från storbranden i Tyresta nationalpark Han var tillgänglig och erbjöd självmant sina tjänster. Efter en rekordkort anställningsprocess var beslutet fattat och tisdag morgon tog han över ansvaret på ledningscentralen i Ramnäs. I de övningar vi gjort har det ju aldrig funnits på kartan att staten går in och vi hade inga riktlinjer att följa, men under måndagskvällen fanns hos de tre kommunala räddningscheferna, liksom hos oss på Länsstyrelsen, en växande uppfattning om att branden tagit sådana proportioner att det behövdes en starkare och mer enhetlig ledning, säger Ingemar Skogö, som efterlyser tydligare riktlinjer för hur och när staten ska ta över vid stora händelser. Mycket positivt har sagts om ledningsinsatserna, men bra kan bli bättre genom att dra lärdom av det som hänt. Hur framtida räddningsinsatser ska se ut kan få svar när riksdagens utredare Aud Sjökvist i september 2015 lägger fram sin rapport. Förutom att titta på 10 SOS

11 fokus extremväder Foto: Johan NILSSon / tt Kollapsad infrastruktur och översvämmade vägar var några av extremvädrets konsekvenser under den gångna sommaren. Fler och mer extrema väderhändelser är vad vi har att vänta, enligt många experter. hur samverkan och ledning av insatserna fungerade ska hon också undersöka om samhällets samlade resurser utnyttjats på ett optimalt sätt, hur förutsättningarna för information och kommunikation till allmänheten ser ut och på förutsättningarna för brandbekämpning från luften. Vilken fråga är viktigast? Oavsett om det handlar om översvämningar, bränder eller andra naturkatastrofer måste vi se över vår förmåga att ta emot hjälp utifrån. Vi är ett för litet land för att kunna ha egna resurser att möta alla scenarion, säger Aud Sjökvist. En central fråga, säger hon, är också hur man på ett tidigare stadie ska kunna bedöma vilka insatser som krävs. Även vid sommarens storbrand fanns det tidigt experter på plats som med prognoser målade upp scenarion för brandens spridande. Kanske måste vi i framtiden våga lyssna ännu mer på experter inom olika områden för att kunna sätta in insatser tidigare och att våga fatta tidiga beslut som inte stoppas av lokal ekonomi, säger hon. Under hösten kommer Aud Sjökvist att träffa och intervjua företrädare från alla berörda områden innan hon sammanställer sin rapport. En av dem är Lars-Göran Uddholm, som redan kan lista flera områden för förbättring. Inom räddningstjänsten måste vi bli bättre på att möta händelsernas behov snabbare. Att tro att man kan klara allt själv är krishanteringens fiende. Vi måste bättre lära oss förstå när en händelse blir så komplex att vi måste jobba på ett annat sätt än i vardagen, säger Lars- Göran Uddholm. Precis som Aud Sjökvist anser han också att det behövs ett bättre system för att tidigare bedöma om och när en situation växer från vanlig händelse till en krissituation. Idealiskt hade varit om det fanns nationella resurspooler, människor med erfarenhet och kompetens inom ett visst område som finns Utmaning att kommunicera gemensamt Sommarens stora brand kan ge viktig lärdom inför framtida krishändelser. Redan i våras gav MSB Catrin Johansson i uppdrag att undersöka hur myndigheter samordnar sin kommunikation i skarpt läge. Uppdraget från Myndig heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) var en uppföljning på en tidigare studie som tittat på vad som händer när många aktörer är inblandade, så som vid utbrottet av fågelinfluensan, vulkanaskan som stoppade flygkommunikationen och kärnkraftsolyckan i Fukushima. Vid alla dessa händelser samlades kommunikatörer för att koordinera information och sammanställa fakta, prioritera budskap och besluta vad allmänheten behövde veta. Målet för vår uppföljning är att ta reda på hur nätverkandet blir mest framgångsrikt, säger Catrin Johansson, professor i organisationers kommunikation vid Mittuniversitetet som fått uppdraget tillsamman med forskarkollegan Emelie Bäck. Den nationella samordningen av skogsbranden inleddes onsdagen 6 augusti, då elden redan hade härjat i en vecka. Från den dagen deltog forskarduon i samordningsmötena mellan myndigheterna. I efterhand är det lätt att säga att detta tidigare borde behandlats som en nationell angelägenhet och att organisationssamordningen borde inletts tidigare. Den stora frågan är när en lokal händelser övergår till att bli nationell. Ser man på brandens spridning borde detta skett redan på måndagen då alla evakueringsbeslut också behövde fattas, säger Catrin Johansson och poängterar att detta bara är en spontan reflektion och att det är för tidigt att ge några utlåtanden om vad deras rapport kommer fram till. När organisationssamordningen kom igång blev informationsflödet till informationsnumret bättre och det blev lättare att samordna och nå ut med information från exempelvis Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och från Livsmedelsverket om sådant som evakuering av djur och om det var farligt att använda dricksvattnet, konstaterar Catrin Johansson. Det var helt klart ett jättestort problem att just koordinera information mellan olika aktörer, särskilt i det mest akuta skedet. Vårt uppdrag är att se hur man blir bättre. Viktigt är att det finns ett gemensamt och väl definierat mål, så att alla ser värdet i att delta i koordinationsmöten och ser att det gör arbetet mer effektivt. Rapporten ska presenteras för MSB i början av december. SOS 11

12 vinjett vinjetten Informationsnumret måste bli mer inarbetat hos gemene man för att bli ett bra kommunikationsverktyg vid framtida händelser. tillgängliga när något händer. Hur hade Länsstyrelsen hittat mig om jag inte själv erbjudit mig? Hela systemet går ju i dag ut på att man ska söka i sitt eget län, exemplifierar han. Mest extern kritik har bristen på kommunikation fått. Länsstyrelsens hemsida, som var officiell informationskanal, var anpassad för ett hundratal besökare per dag. När branden härjade som värst var antalet besökare över , vilket ledde till en systemkollaps. I dag ser vi att vi borde haft en större kapacitet. Då löstes problemet med hjälp av krisinfo.se, Facebook och Radio Västmanland gjorde också ett jättejobb, men det uppstod snabbt oklarheter. Någon kunde åka ut och handla mjölk och mötas av en avspärrning när de kom tillbaka, säger Ingemar Skogö. Både Ingemar Skogö och Lars- Göran Uddholm anser att informationsnumret måste bli mer inarbetat hos gemene man för att bli ett bra kommunikationsverktyg vid framtida händelser. För att dra nytta av VMA, Viktigt meddelande till allmänheten, via SMS måste staten ta beslut om att man ska kunna nå alla som vistas i ett riskområde och inte, som i dag, bara de som är registrerade i området. En annan viktigt lärdom är också att det behövs bättre möjligheter att ta till vara på frivilligresurser. SOS Alarm i fält När skogsbranden i Västmanland hade rasat i en vecka gjorde SOS Alarm bedömningen att organisationen kunde göra stor nytta på plats. Det första vi gjorde var att informera de som jobbade i räddningsstaben om för att ersätta de upplysningsnummer som kommunerna själva hade startat. De hade av naturliga skäl inte kapacitet att ta emot alla samtal, berättar Karin Andersson, tjänsteägare Krisberedskap på SOS Alarm. SOS Alarm kunde då, genom att styra all information via , säkra att alla fick samma information och att den var verifierad och korrekt. Som mest tog emot 750 samtal under ett dygn. På plats i Ramnäs bistod SOS Alarm både med personella resurser och teknik. Bland annat levererades en webblösning av kartan över brandområdet så att räddningsoperatörerna i staben kunde se alla räddningsresursernas positioneroch via mobilt bredband kunde man bygga upp en fullskalig Zenitenhet på plats, samma system som räddningstjänsten och SOS Alarm normalt arbetar i. För första gången i skarpt läge skickade SOS Alarm även ut VMA (viktigt meddelande till allmänheten) via det nya kompletterande VMAsystemet till mobiltelefoner i området. Räddningsledningen skickade ut ett VMA i radio och TV om att man skulle börja vattenbomba ett område. Alla mobiler som fanns registrerade i det aktuella området, 74 stycken, fick ett SMS, säger Karin Andersson. FOTO: MARTin BOTViDSSOn/Folio 12 SOS

13 utveckling teckal Undantagsregler gör det möjligt för kommuner och landsting att skriva avtal med SOS Alarm utan att behöva genomföra en offentlig upphandling. Text: Lars Österlind Foto: Maddocphotography Så slipper landstinget upphandlingen Direktupphandling är en stor fördel för landstingen, enligt Torbjörn Karlsson, jurist vid Lands tinget i Kalmar län. SOS 13

14 utveckling teckal Under 2012 beslöt sig landstingen Kronoberg, Kalmar och Blekinge att samordna upphandlingen av ambulansdirigeringstjänster för Kraven som ställdes på leverantören gjorde det möjligt för landstingen att åberopa undantagsregler från lagen om offentlig upphandling (LOU) när de tecknade avtal direkt med SOS Alarm. Det absolut viktigaste kravet var att när det ringer någon till 112 och ärendet är vårdrelaterat, ska tjänsten kunna utföras i en sammanhängande larmkedja. Det är bara SOS Alarm som kan utföra tjänsten utifrån den kravbild som landstingen identifierat, säger Torbjörn Karlsson, jurist vid Landstinget i Kalmar län. 3 regler När direktupphandlin med SOS Alarm är möjlig: qbara en leverantör kan utföra tjänsten. qmyndighet samverkar med leverantören kring ett samhällsviktigt uppdrag. qeu:s Teckalundantag Direktupphandling är enklare och sparar tid för landstingen jämfört med en offentlig upphandling. Att teckna avtal direkt går enkelt och fort. Vi kan sätta oss ned med leverantören och resonera oss igenom villkoren så att vi får ett ömse sidigt och heltäckande avtal. Det finns tre regler som kan åberopas till stöd för en direktupphandling med SOS Alarm där LOU kan undantas. Dels finns det undantagsregler när det av tekniska skäl bara finns en leverantör som kan utföra tjänsten. Exempelvis är det bara SOS Alarm som alltid har rätt att identifiera abonnenters telefonnummer och positioneringsuppgifter från mobiloperatörer. Den typen av uppgifter är viktiga att komma åt när hjälpsökande inte vet eller kan förmedla var de befinner sig. Ett annat möjligt skäl är att man som myndighet samverkar med leverantören kring ett gemensamt, samhällsviktigt uppdrag. Ett exempel på sådan samverkan är just SOS Alarms och landstingens samarbete kring prioritering och dirigering av ambulanser som resultat av ett 112-samtal från allmänheten. En tredje regel som stödjer direktupphandling är EU:s Teckal-undantag (se faktarutan nedan). När landstingen i december 2012 annonserade sin avsikt att teckna avtal med SOS Alarm begärdes överprövning från en leverantör som ansåg att det var fråga om otilllåten direktupphandling. Upphandlingen stoppades av Förvaltningsrätten, men landstingen överklagade i Kammarrätten och fick i augusti 2014 rätt i ärendet. Kammarrätten avvisade ansökan om överprövning eftersom den kommit in för sent. Men sannolikheten att vi vunnit ärendet var stor eftersom både Teckal-undantaget och de andra två undantagsreglerna var uppfyllda och gör att vi har stöd i lagen för en direktupphandling, säger Torbjörn Karlsson. Vår uppfattning är att SOS Alarm uppfyller villkoren för Teckalundantaget. Den frågan är dock inte prövad rättsligt eftersom formalia avgjorde i detta fall, bekräftar Per- Ivar Svensson, advokat på advo katbyrån Delphi. Att teckna avtal direkt går enkelt och fort. Vi kan sätta oss ned med leverantören och resonera oss igenom villkoren så att vi får ett ömsesidigt och heltäckande avtal. Torbjörn Karlsson, jurist vid Landstinget i Kalmar län. Gemensamma EU-regler q Teckal-undantaget innebär att upphandlande myndigheter under vissa förutsättningar inte behöver tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när den köper varor eller tjänster. Inköpen gäller från bolag eller enheter som formellt sett är fristående från myndigheten, men som ägs av densamma eller där myndigheten är medlem. Två förutsättningar måste vara uppfyllda för att undantaget ska gälla kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet. q Kontrollkriteriet går ut på att den upphandlande myndigheten kan kontrollera bolaget eller den gemensamma enheten på samma som om den skulle varit en egen förvaltning. Verksamhetskriteriet betyder att mer än 80 procent av det fristående bolagets totala verksamhet utförs åt ägarna. q Teckal-kriterierna har tillkommit för att en offentlig verksamhet ska kunna genomföra in-house upphandlingar, det vill säga upphandlingar som görs inom samma enhet, även då man driver verksamhet i bolagsform. q Namnet Teckal kommer från ett italienskt bolag (Teckal Srl) som 1997 överklagade ett antal kommuners beslut att teckna avtal med sitt egna bolag angående drift av en värmeanläggning, utan att tillämpa EU:s upphandlingsregler. EU-domstolen avgjorde målet 1999 och kom fram till att om verksamhetskriteriet och kontrollkriteriet är uppfyllda behöver upphandlingsreglerna inte tillämpas. q Teckal-undantaget gäller numera även i svensk lag. Undantaget infördes permanent i LOU den 1 januari 2013 och har via ett nytt direktiv förtydligats under SOS

15 effekt tolkning Qué ha ocurrido? Maxaa dhacay? لصح اذام Vad har inträffat? Что случилось? Mitä on sattunut? En tolkningsfråga Arabiska, ryska och somaliska. De är, näst svenska, de vanligaste språken som inringarna använder under 112-samtalen. Sedan 2011 erbjuder SOS Alarm tolkningshjälp vid larmsituationer. Text: Tomas Nilsson Foto: David Lundmark Foto: istockphoto Stämningen är lågmäld men aktiv i kontorslandskapet på Transvoice i centrala Stockholm när vi är på besök en fredagsförmiddag i september. Detta är tolkningsföretaget som SOS Alarm samarbetar med sedan 2011 för att tolka 112- samtal. Det är SOS-operatören som, när denna märker att inringaren har svårt att göra sig förstådd på engelska eller svenska, begär tolkning. Därefter kopplas samtalet till Transvoice för ett trepartssamtal med tolken. De vanligaste språken SOS Alarm begär tolkning på är arabiska, somaliska och ryska, men Transvoice kan med externa tolkar erbjuda tolkning på 200 språk. Tolkningen startar inom en minut på de vanligaste språken, medan det kan dröja ett antal minuter innan Transvoice har hittat en tolk på andra språk. Våra tolkar har genomgått en utbildning hos SOS Alarm bland annat för att klara av att hantera den stressituation som ett 112-samtal kan innebära. Det är ju väsentlig skillnad att tolka i en nödsituation jämfört med att tolka i ett annat sammanhang, säger Alexander Markinhuhta, chef på Transvoice, när han visar oss runt på kontoret. SOS 15

16 effekt tolkning Zeyd Abdullahi tolkar somaliska... Personerna som ringer in kan uttrycka sina känslor och beskriva händelsen bättre på sitt modersmål. Tilga Gourie Tilga Gourie är en av de som tolkar 112-samtalen då till arabiska och hon berättar att arbetet känns meningsfullt. Jag tycker att det känns bra att tolka 112-samtalen. Som tolk kan du hjälpa till att rädda liv i de här situationerna. Personerna som ringer in kan uttrycka sina känslor och beskriva händelsen bättre på sitt modersmål och det gör att arbetet blir snabbare och smidigare för SOSoperatören, säger Tilga Gourie. Inringarna är ofta stressade, läget kanske är allvarligt. Då måste du vara extra koncentrerad för att kunna höra vad de säger. Alexander Markinhuhta berättar att 112-samtalen skiljer sig från andra tolkningsuppdrag på flera sätt. Vanliga samtal ska tolkas ordagrant. Men under ett 112-samtal är det SOS-operatören som styr samtalet och det blir på så sätt ingen regelrätt, ordagrann tolkning. Som tolkare under ett 112-samtal ska du i stället filtrera ut det väsentliga av vad som sägs. Det kan vara en utmaning för tolkarna. Hur tror du att tolkningen påverkar de hjälpsökande? Jag tror att de upplever att tolkning blir en trygghet, eftersom att de ges möjligheten att kommunicera och göra sig förstådda på sina modersmål. I alarmeringsuppdraget som SOS Alarm har med försvarsdepartementet framgår att 112-tjänsterna primärt ska ges på svenska och engelska. I alarmeringstjänstutredningens betänkande, som kom sommaren 2013, föreslogs att 112-tjänsterna ska innefatta fler språk. SOS Alarm tog dock redan Språktolk begäranden om språktolk begäranden om språktolk 2014 prognosen pekar på cirka 500 begäranden om språktolk 2011 ett eget initiativ i språktolkfrågan och påbörjade ett samarbete med Transvoice med syftet att se hur de kunde systematisera språktolkandet under 112-samtalen. Enligt avtalet med Trans voice ska tolkningen kunna ske dygnet runt. Detta är en självpåtagen försöksverksamhet från vår sida, som ger hjälp och stöd åt både inringare och SOS-operatörer. Det är egentligen staten som borde beställa och finansiera tolkningstjänsten, säger Gunnar Bergström, tjänsteägare 112 på SOS Alarm var antalet tolkningssamtal en handfull per månad. Under 2013 ökade det till ungefär 40 per månad. Gunnar Bergström berättar att det finns åtminstone två positiva effekter med tolkandet av 112-samtal. Eftersom det ger inringaren 16 SOS

17 vinjett vinjetten Enligt Alexander Markinhuhta, chef på Transvoice, är det en utmaning för tolkarna att filtrera ut det viktigaste i samtalet.... och Marie-Rose Henricson arabiska, de två vanligaste tolkningsuppdragen för 112-samtal. Vanligaste språk som tolkades 2013 Arabiska (104) Somaliska (78) Ryska (44) Andra språk som tolkats är albanska, bosniska/ serbiska/kroatiska, franska, italienska, lettiska, mandarin, spanska, syrianska, turkiska och vietnamesiska. större trygghet och SOS-operatören bättre stöd för att bestämma vårdnivå, minskar handläggningstiden. En annan positiv effekt är att barn och ungdomar, som tidigare ofta ringt till 112 om föräldrarna inte kunnat svenska, inte behöver utsättas för den stora påfrestning som det innebär att tolka åt vuxna. En av utmaningarna för SOS-operatören är att veta vilket språk man ska begära tolkning på, inte minst 112-utbildning för nyanlända när det gäller arabiska där det finns många olika dialekter, säger han. Hur har 112-samtalen fungerat tidigare när ni inte hade tolkning? Det har fungerat i alla fall genom alla år. Det är väldigt sällan man inte kan få ut någonting av ett samtal till exempel var personerna ringer ifrån. Men nu har vi hittat en lösning som gör 112-samtalen mycket bättre och SOS-operatören behöver inte längre skicka ut en SOS Alarm har tagit fram ett utbildningsmaterial om nödnumret 112 för invandrare som har svenska som andraspråk. Här lär man sig hur nödnumret 112 fungerar och när man ska ringa informationsnummer , vilken hjälp man kan få via vårdrådgivningsnumret 1177 och Polisens nummer vid icke-akuta händelser, Utbildningsmaterialet, som kan användas för SFI-undervisning, innehåller bland annat situationsdiskussioner om vad som är rätt att göra, samtal till 112 i dialogform, hörförståelse övningar, uttalsövningar samt lucktexter om brand. ambulansresurs på lösa grunder till följd av språkförbistring. Utöver tolkningen av 112-samtal arbetar SOS Alarm för att göra larmtjänsterna mer tillgängliga. Sedan flera år samarbetar till exempel Sverige och Finland med tolkning av 112-samtalen. Här kan våra SOS-operatörer helt enkelt ringa upp finska Nödcentralverkets larmcentral i Uleåborg för att få tolkstöd i samtalet. Hur ska ni gå vidare med tolkningstjänsterna inom SOS Alarm? Just nu känner vi oss tillfreds med det samarbete som vi har med Transvoice. Det vi framför allt behöver göra är att titta vetenskapligt på vår data. Vi tror att tolkningstjänsterna ger positiva effekter, men vi har än så länge inga vetenskapliga belägg, säger Gunnar Bergström. SOS 17

18 insats hjälpnummer Inte vilket nummer som helst På senare år har nödnumret 112 kompletterats med flera nationella hjälpnummer för ärenden som inte är akuta. 1177, , , Men hur väl känner allmän heten egentligen till dessa nummer? Och vet man vilket man ska ringa i olika situationer? Text: Sara Bergqvist Illustration: Cecilia Pettersson Det är en solig och vacker höstdag. Bortsett från några nerblåsta löv och kvistar är det inte mycket som röjer att det blåste full storm dagen innan. Då, plötsligt! Mitt i en kurva har ett träd fallit tvärs över körbanan. Jag hinner precis tvärbromsa. Lätt skakig stannar jag vid första vägficka och undrar vart jag kan ringa så att inte någon annan råkar illa ut. Efter en stund bestämmer jag mig för att ringa 112. Du gjorde helt rätt. När höststormarna kommer får vi en hel del samtal om nerfallna träd över vägar, som räddningstjänsten ofta tar hand om. När det gäller andra hinder på vägarna, till exempel bildäck, så kopplar vi vidare till polisen och så är det upp till dem att avgöra om det utgör en fara eller inte, säger Björn Skoglund, affärsutvecklare 112 på SOS Alarm. Rent generellt är kunskapen om 18 SOS

19 nödnumret 112 stor i Sverige bäst i Europa. Trots det händer det både att man ringer andra hjälpnummer istället för att ringa 112 och ännu vanligare att man ringer 112 fast man egentligen skulle ha ringt någon annanstans. En vanlig orsak är att man inte känner till rätt hjälpnummer och därför ringer 112. Det kan också bero på att man inte vet var man ska vända sig i den aktuella frågan, att man inte har tålamod till att vänta om det är telefonkö hos polisen eller sjukvårdrådgivningen eller att man har slut på kontantkortet och 112 då är det enda nummer man kan ringa. Utöver det får vi en del udda samtal av karaktären det är kö på Sveavägen och jag har bråttom till ett möte, kan du koppla mig till polisen eller jag får inte upp min pipett med Nezeril, berättar Björn Skoglund. Nästan en fjärdedel av de cirka 3,5 miljoner samtal som rings in till 112 varje år handlar om vårdärenden. Björn Skoglund uppskattar att ett par hundratusen av dessa samtal rör mindre akuta ärenden som då hänvisas vidare till Sedan numret startade 2006 har det byggts ut successivt och sedan 2013 kan man ringa 1177 över hela landet. Min erfarenhet är att när man väl hittat 1177 Vårdguiden och märker vilken hjälp man kan få så återkommer man gärna. Hur väl man känner till numret från början beror lite på var man bor i landet och på hur väl det har kommunicerats just där. Vid senaste mätningen 2012 låg kännedomen på i snitt 60 procent och just nu genomför vi en ny mätning, säger Elisabeth Kvilén Eriksson, ansvarig för det nationella uppdraget kring 1177 Vårdguiden på telefon. Merparten av samtalen till 1177 handlar om infektionsrelaterade symptom som feber och halsont. Men kontaktorsakerna varierar något över året och på somrarna är det många som också ringer angående bett och stick. Ungefär tre procent av ärendena hänvisas vidare till 112. I många fall handlar det om Via 112 når man följande resurser: Ambulans Kommunal räddningstjänst Polis Giftinformation Jourhavande präst Jourhavande läkare Jourhavande tandläkare Sjöräddning Fjällräddning Miljöräddningstjänst till sjöss Flygräddning Flygambulans Socialjour Tullverket/tips om smuggling Hjälpnummer för ärenden som inte är akuta 1177: Sjukvårdsrådgivning på telefon : Informationsnummer vid olyckor och kriser, till exempel vid större stormar, översvämningar eller bränder : Polisens nummer för icke-akuta händelser : EU-gemensamt journummer för att anmäla försvunna barn. bröst smärtor eller misstanke om stroke, säger Elisabeth Kvilén Eriksson. Rent generellt tycker Björn Skoglund att det är bra med de kompletterande hjälpnumren 1177, till polisen och som man kan ringa för att få information vid kriser och allvarliga olyckor som översvämningar och bränder. Den stora utmaningen är att nå ut med information så att alla vet vart de ska ringa. Vid den stora skogsbranden i Västmanland var det väldigt många som ringde 112 och var oroliga. Det är i sådana fall som är tänkt som avlastning för att vi inte ska bli nedringda på 112. Annars finns en risk för längre svarstider för dem som verkligen är i behov av akut hjälp, påpekar Björn Skoglund. En möjlighet att effektivt få ut information om alla hjälpnummer skulle vara om alla mobiloperatörer la in numren per automatik. Men där är vi inte riktigt ännu. Därför återstår fortsatt information på bred front. Om jag fick önska ytterligare hjälpnummer skulle det vara ett trafikmässigt nummer. Och så vore det bra om elbolagen kunde gå ihop om en gemensam felanmälningslinje. 112 har inte mycket med elbolagen att göra, men när det blir elavbrott är det alltid ett stort antal personer som ringer till oss, berättar Björn Skoglund. 1,6 miljoner felringningar Under 2013 tog SOS Alarm emot 3,5 miljoner samtal via 112. Av dem bedömdes 1,9 miljoner som nödsamtal. Övriga 1,6 är så kallade felringningar samtal hänvisades till Till nya numret kom 906 samtal mellan 1 januari och 31 augusti i år Vårdguiden tar emot cirka 5,5 miljoner samtal per år. En mätning som gjordes för 1177 Vårdguiden på telefon i Stockholm visar att över en miljon hade åkt till akuten om 1177 inte hade funnits. Cirka 3 procent av samtalen till 1177 hänvisades vidare till 112. Denna siffra har varit relativt konstant genom åren. I Sverige känner 96 procent till nödnumret 112. Det är bäst i Europa. SOS 19

20 vinjett vinjetten Exakt positionering av hjälpsökande är avgörande för att hjälpen snabbt ska nå fram. Men den ökande användningen av IP-telefoni och 4G-mobiler ställer till problem. Text: Boel Halldén Foto: Håkan Hjort/Johnér Larm från 4G-mobiler syns inte Vanliga mobiltelefonsamtal till nödnumret 112 positioneras via teleoperatörernas mobilnät. Principen är enkel; näten håller själva hela tiden reda på vilken radio basstation mobiltelefonen finns i närheten av vilket utnyttjas av positioneringssystemet. På bara några sekunder skickar radiobasstationen via systemet en position om var mobiltelefonen befinner sig till SOS Alarm. I dag har vi en bra positionering av mobila 112-samtal, men vi kan inte hitta individer som har gått vilse på fjället med dagens teknik. Nätbaserad positionering ger inte tillräckligt hög precision alla mobiltelefoner borde utrustas med satellitnavigeringssystemet GPS, säger Mikael Sjögren, chef för utvecklingsavdelningen på SOS Alarm. SOS Alarm började använda företaget Mobilaris positioneringssystem Det ersatte positioneringssystemet kommunidplan, där basstationerna skickade information om vilken kommun 112-samtalet kom ifrån. Något år tidigare hade det kommit lagkrav både i USA och EU på att alla larmcentraler skulle klara av att positionera nödsamtal från mobiltelefoner i mobilnät. 20 SOS

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8

SOS Alarm. Företagspresentation v https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 SOS Alarm Företagspresentation https://www.youtube.com/watch?v=bszsvgjunu8 2014 v1.2 1 MISSION, VISION OCH KÄRNVÄRDEN SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Affärsidén är att utveckla,

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA!

Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA! Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA! Arbetar med två kompetensområden - Säkerhet - Krisberedskap Dennis Salenborn Risk- och säkerhetssamordnare Tel.0303-738501 dennis.salenborn@stenungsund.se

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland Torsdag 31 juli Foto: VLT Söndag 3 augusti U-sam har sitt första möte. 2 kommunikatörer på länsstyrelsen lägger ut uppdateringar på webb, Facebook och skickar via mejl till

Läs mer

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna: Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna

Läs mer

Välkomna till SOS Alarm

Välkomna till SOS Alarm Välkomna till SOS Alarm VISION Ett tryggare Sverige för alla MISSION Vi är navet som skapar trygghet och säkerhet SOS Alarm har en kritisk roll som nav i det svenska trygghetssystemet Från en statisk alarmeringskedja

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Lektionsförslag 1. Dialog 1 och 2 Lyssna på dialogerna nummer 1 och 2. 1) En man som ramlat i rulltrappan 2) En kvinna som har svårt att andas

Lektionsförslag 1. Dialog 1 och 2 Lyssna på dialogerna nummer 1 och 2. 1) En man som ramlat i rulltrappan 2) En kvinna som har svårt att andas Lektionsförslag 1 Vilket nummer? När? Fråga eleverna: Vilket nummer ska du ringa när du snabbt behöver hjälp? Be dem sedan att tyst tänka på: När ska du ringa 112? I vilken situation? Eleverna talar därefter

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Skogsbranden i Västmanland

Skogsbranden i Västmanland Skogsbranden i Västmanland 12 dagar när Sverige stred för Västmanland Ingela Regnell, beredskapsdirektör Länsstyrelsen och Lena Lundgren, beredskapsplanerare, Landstinget 2015-03-20 Upplägg Kort bakgrund,

Läs mer

Gemensamt specificerade geodata för blåljusaktörer. Geoinfo 2014

Gemensamt specificerade geodata för blåljusaktörer. Geoinfo 2014 Gemensamt specificerade geodata för blåljusaktörer Geoinfo 2014 Solgerd Tanzilli Ulrika Johansson Adresser i ambulansen Det tas för givet att ny teknik skall fungera och visa rätt information, speciellt

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun Räddningstjänst Länsstyrelsen samordning

Läs mer

Kundservicefokus för att öka tryggheten för hjälpsökande

Kundservicefokus för att öka tryggheten för hjälpsökande Kundservicefokus för att öka tryggheten för hjälpsökande Claes Eliasson, Verksamhetschef Alarmering & Beredskap Christine Stadling, Chef Strategi och Analys Alarmering & Beredskap Agenda Om SOS Alarm Utmaningar

Läs mer

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN 2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen

Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen -14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor

Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads handlingsprogram för skydd mot olyckor SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN 106-0501/ 2007 SID 1 (5) Handläggare: Sture Svedjedal Telefon: 08/ 508 25 072 Till Socialtjänstnämnden Yttrande över remiss av förslag till Stockholms stads

Läs mer

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara:

Vid alla typer av kriser ska kommunens information vara: 1 (7) RIKTLINJE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING RIKTLINJE Riktlinje för information vid kris Sala kommuns information i samband med en olycka eller extraordinär händelse syftar till att ge drabbade, allmänhet,

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten,

Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, Styrande regeldokument Policy Sida 1 (5) Kriskommunikationsplan för Region Norrbotten, 2017 2019 Kriskommunikationsplanen gås igenom årligen. Den uppdateras vid behov och skall då på nytt godkännas av

Läs mer

DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se. Räddningstjänsten Östra Götaland

DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se. Räddningstjänsten Östra Götaland DIN SÄKERHET ÄR VIKTIG! www.rtog.se Räddningstjänsten Östra Götaland DITT AGERANDE KAN VARA AVGÖRANDE Vi inom räddningstjänsten jobbar för att alla ska ha det så tryggt och säkert som möjligt. I din vardag

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering

Riktlinjer för första hjälpen och krishantering 2008-01-01 Definition Insatser som krävs vid en dramatisk händelse som en olycka, brand eller rån vilka kan få stora konsekvenser på arbetsplatsen eller verksamheten. Det omfattar även händelser i medarbetares

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats

SOS Alarm Första länken i vårdkedjan. Från 112-samtal till dess ambulans är på plats Andreas Petersson SOS Alarm Första länken i vårdkedjan Från 112-samtal till dess ambulans är på plats De närmaste 40 minuterna Företaget SOS Alarm Sveriges nödnummer 112 SOS-centralen i Stockholm Prioriterings-

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

18-årsundersökning Oktober 2013

18-årsundersökning Oktober 2013 18-årsundersökning Oktober 2013 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Sammanfattning av resultat 4. Resultatredovisning 5. Mediestrategi 6. Jämförelser mellan län 7. Resultat

Läs mer

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår

Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Landvetter Scoutkår Scouterna Handlingsplan vid kriser för Landvetter Scoutkår Innehåll Innehåll... 1 Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...2 Vad gör vi först?... 2 Utrymning... 2 Vem

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Trygghetsbokslut 2008

Trygghetsbokslut 2008 Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet

Krishanteringsplan. Svenska Frisbeesportförbundet Krishanteringsplan Syfte Skapa en krismedveten beredskap vid händelse som påverkar Svenska Frisbeesportförbundets verksamhet och aktiviteter i negativ riktning. Mål Krishanteringsplanen ska användas för

Läs mer

SNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Handlingsplan vid kriser

Handlingsplan vid kriser Scouterna Handlingsplan vid kriser Landvetter Scoutkår Göteborgsdistriktet Scouterna Innehåll Vilken typ av kriser är det här en handlingsplan för?...3 Vad gör vi först?...3 Utrymning...3 Vem ska vi kontakta?...3

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan HANDLINGSPLAN Antagen, datum 2012-04-23 Sida 1(8) Kriskommunikationsplan Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Kommunledningskontoret 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA

KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA KRIS OCH KATASTROFPLAN FÖR SÖDRA STOCKHOLMS FOLKHÖGSKOLA Kris och katastrofpärmen förvaras hos rektor Innehållsförteckning Krisberedskap på skolan Ansvarsfrågan Krisledningsgruppen på Södra Stockholms

Läs mer

Så här gör du vid... Inbrott och skadegörelse Larmnummer

Så här gör du vid... Inbrott och skadegörelse Larmnummer Så här gör du vid... Brand Inbrott och skadegörelse Hot Olycka Utrymning Larmnummer Brand Rädda de som är i uppenbar livsfara och som inte själva kan flytta sig till en säker plats. Varna dem som befinner

Läs mer

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren Genomfördes 12 november 2009 www.lansstyrelsen.se 2010-04-23 Dnr: 455-02299-2010 Utvärdering av övning för utveckling av samverkan

Läs mer

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA Bill Skoglund FAK Hur många frivilliga försvarsorganisationer finns det i Sverige? Det finns 18 st De omfattas av en särskild författning De har ca 500.000 medlemmar

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Informationsmöte om tillfälligt evakueringsboende på Stendalsvägen 61

Informationsmöte om tillfälligt evakueringsboende på Stendalsvägen 61 1 [5] Referens Alexander Szögi Informationsmöte om tillfälligt evakueringsboende på Stendalsvägen 61 Dag och tid Torsdag 15 oktober 2015 kl. 19 Plats Närvarande Trädgårdstadsskolans matsal 56 medborgare

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-10-12 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen Omvårdnad Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta

PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta 1 INTERVJU MED FRG-PERSONAL FRÅN INSATSEN VID SKOGSBRANDEN I VÄSTMANLAND 2014 PHILIPE GUSTAVSSON FRG Avesta 2 Vem är du och vilken roll har du i FRG i din kommun? Jag heter Philipe Gustavsson och är med

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt.

Om 112 Frågesport 2. Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. Om 112 Frågesport 2 Läs frågorna. Ringa in rätt svar. Bara ett svar är rätt. 1. Vad är en nödsituation? A När någon inte förstår ett speciellt ord. B När det är fara för liv, egendom eller miljö. C När

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Reviderad

Reviderad Reviderad 2016-08-22 2 Innehållsförteckning Definition, kris sid 3 Generell åtgärdsplan 4 Kontakter och rutiner 5 Information vid krissituationer 7 Krisledningsgrupp 8 Krisledningsgruppens ansvar 9 Evakuering

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer

Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer Täby Baskets katastrofplan Rutiner vid katastrofer Vid olycksfall 1. Ge första hjälpen 2. Ring SOS alarm tfn 112 3. Underrätta krisansvarige som samordnar och tar vidare kontakter med övriga i krisgruppen.

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer