INVALIDFÖRBUNDETS RIKSDAGS- VALPROGRAM 2011

Transkript

1 INVALIDFÖRBUNDETS RIKSDAGS- VALPROGRAM

2 INNEHÅLL Inledning 3 Löften vi fått 4 Konkurrensutsättningen av kommunala tjänster får inte äventyra självständigt boende för gravt funktionshindrade personer 5 Fattigdom bland funktionshindrade personer ska bekämpas genom att man förbättrar deras ekonomiska situation 6 Sysselsättningen av funktionshindrade personer ska främjas 7 Stödsystemet för anskaffning av bil ska utvecklas 8 Tillgänglighetslösningar i samhället ska befästas och utökas 9 Rehabiliteringen av funktionshindrade personer ska tryggas 10 Människans röst ska höras! Medborgarorganisationernas verksamhetsbetingelser ska upprätthållas och förstärkas 11

3 Inledning Europarådets handikappolitiska verksamhetsprogram betonar jämlikt bemötande av personer med funktionshinder och deras rätt till full delaktighet inom samhällets alla områden. Även Finland har förbundit sig att följa verksamhetsprogrammet. Europeiska unionen har i slutet av 2009 godkänt och ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen är den första internationella människorättskonventionen som har godkänts i EU. För medlemsstaten Finland innebär EU:s internationella människorättskonvention, tillsammans med den numera juridiskt bindande Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna, en större skyldighet än tidigare att beakta de mänskliga rättigheterna även för funktionshindrade personer och ett fullständigt tillgodoseende av de grundläggande rättigheterna på nationell nivå. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska ratificeras omedelbart och samtidigt ska, i enlighet med konventionen, ett nationellt oberoende organ för sakkunniga inom handikappsektorn grundas för att övervaka att konventionen verkställs. I augusti 2010 publicerades det nationella handikappolitiska programmet, VAMPO. Programmet är indelat i 14 innehållsområden som är viktiga med tanke på funktionshindrade personer och består av sammanlagt 122 konkreta åtgärdsförslag. Det praktiska genomförandet av VAMPO beror av hur väl de olika aktörerna förbinder sig att arbeta över förvaltningsgränserna. En del av åtgärderna kräver ändringar i statsrådets gällande rambeslut och i ekonomiska resurser som är allokerade i budgeten. För att programmet konkret ska genomföras och för att ett verkligt deltagande för funktionshindrade personer ska främjas krävs framför allt politiskt strategiska avsikter. I samband med servicestrukturerna och sätten att ordna service inom ramen för projektet PARAS har oron för obalansen i social- och hälsovården lyfts fram. Vi måste se till att social- och hälsovården utgör en enhetlig helhet och att det specialkunnande som behövs i anknytning till funktionshinder koncentreras. Tillgången till närtjänster måste absolut garanteras liksom även ett jämlikt tillgodoseende av handikapptjänster oberoende av var användaren av tjänster är bosatt. 3

4 Löften vi fått... Målen med reformen av den sociala tryggheten, som beretts av Sata-kommittén, var att förbättra arbetets lönsamhet och motivation till arbete, minska fattigdomen och trygga en tillräcklig nivå på grundskyddet i alla livssituationer. Tyvärr har kommitténs viktigaste reformer, med undantag av garantipensionen, som i hög grad hade förbättrat situationen för de allra fattigaste, överförts till de kommande regeringarna. Under regeringsperioden var avsikten att genomföra en avgiftsreform inom socialoch hälsovården och att samtidigt skapa ett mer rättvist avgiftssystem inom socialoch hälsovården. Målet var att förbättra situationen för personer som utnyttjar tjänsterna ofta och som ofta behöver läkemedel. Avgifterna inom social- och hälsovården höjdes nog och blev indexbundna, men ett mer rättvist avgiftssystem, eller avgiftstak, väntar alltjämt på att genomföras. Förhöjda avgifter har förvärrat det ekonomiska trångmålet för funktionshindrade och långtidssjuka personer som lever med enbart grundpension och som använder tjänster och behöver läkemedel ofta. Dessa personer har allt oftare varit tvungna att få utkomststöd. Målet var också ett tillgängligt samhälle, där alla har lika möjligheter. Avsikten var i synnerhet att skapa nya möjligheter för att trygga tjänster för personer med funktionshinder. Vidare var avsikten att främja medborgarnas fria rätt att ansöka om tjänster över kommungränserna. Avsikterna var goda, men resultaten klena. Riksdagen behandlar som bäst en ändring av lagen om hemkommun och ett ersättningssystem mellan kommunerna som ska grunda sig på kostnaderna. I och med ändringen ska alla funktionshindrade personer och äldre personer ha möjlighet att fritt välja hemkommun. Propositionen till ändring av lagen om hemkommun, i den form den nu behandlas, garanterar trots det ännu inte fri rörelse och fritt val av hemkommun för personer med funktionshinder. 4

5 Konkurrensutsättningen av kommunala tjänster får inte äventyra självständigt boende för gravt funktionshindrade personer Sedan lagen om offentlig upphandling trädde i kraft har kommunerna i allt högre grad konkurrensutsatt boendetjänster inom socialservicen, trots att ett individuellt ordnande av boendetjänster för gravt funktionshindrade personer kunde skötas utan konkurrensutsättning. Exempelvis serviceboende för gravt funktionshindrade personer, som ordnas med stöd av handikappservicelagen och som inkluderar bostad och assistans, äventyras på grund av konkurrensutsättning. Konkurrensutsättningen av serviceboende utgör en fara för att funktionshindrade personers självbestämmanderätt inte tillgodoses. Konkurrensutsättning som system garanterar inte de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna som hör till funktionshindrade människor. Problemet med konkurrensutsättning är att servicen inte motsvarar det individuella hjälpbehovet. Ett annat problem är att kommunerna i samma konkurrensutsättning ofta konkurrensutsätter väldigt olika klientgrupper, exempelvis klienter med missbruksproblem eller mentala problem, äldre personer och funktionshindrade personer. Det finns också risk för att man inte längre fäster tillräcklig uppmärksamhet vid kvalitetskriterierna för boende, i stället är det priset som dikterar slutresultatet av konkurrensutsättningen. I vissa fall av konkurrensutsättning, som har genomförts eller som genomförs som bäst, har utgifter som hör till kommunen överförts på klienten. Som exempel kan nämnas kostnader för tillredning av måltider, som inte är lagstadgade klientavgifter. Samtidigt har man även råkat i situationer där bland annat storleken på en funktionshindrad persons bostad inte har uppfyllt kriterierna för ett människovärdigt liv. Till exempel i konkur- rensutsättningen av ett ramavtal för ett serviceboende i Helsingfors fastställdes att storleken på ett rum för en person är minst 12 kvadratmeter och att storleken på ett rum för två personer är minst 16 kvadratmeter. Serviceboende för gravt funktionshindrade personer, som omfattas av socialservicen, ska inte konkurrensutsättas. 5

6 Fattigdom bland funktionshindrade personer ska bekämpas genom att man förbättrar deras ekonomiska situation Om en funktionshindrad person på grund av sitt grava funktionshinder aldrig får arbete, är han eller hon tvungen att klara sig med enbart folkpension under hela sin vuxenålder. Garantipensionen på 685 euro är ett steg framåt. Trots garantipensionen är folkpensionen fortfarande efter i utvecklingen. Om pensionens belopp hade följt förtjänstutvecklingen sedan år 1985, skulle den uppgå till ca 850 euro i månaden. Till lagen om justering av folkpensionsindex ska inkluderas konkreta förslag till hur nivån på grundtryggheten bevaras. För närvarande förpliktar lagen att en utvärdering av grundtrygghetens tillräcklighet ska göras endast en gång per regeringsperiod. För att funktionshindrade personer inte ska behöva leva Nivån på grundtryggheten ska utvärderas och eftersläpningen ska rättas till under den regeringsperiod som nu inleds. Det måste skapas ett system med vilket man kan utvärdera att grundtrygghetens köpkraft är tidsenlig och följer med utvecklingen. Det behövs ett avgiftstak för hälsovården och ett särskilt avgiftstak för resor. Före utgången av halva regeringsperioden ska man grundlig utreda i vilken omfattning kommunerna själva betalar klientavgifter i form av utkomststöd. hela sitt liv i fattigdom måste man se till folkpensionens köpkraft. Klientavgifterna inom social- och hälsovården belastar funktionshindrade personers ekonomi och leder till att beroendet av utkomststöd aldrig upphör. Forskarna talar om katastrofala klientavgifter i de fall hälsovårdens klientavgifter överstiger 40 procent av hushållens betalningsförmåga. Kommunerna har endast nytta av klientavgifterna om serviceanvändarna kan betala dem. Reformen av avgiftstaket, som länge har varit under behandling, måste genomföras. Det som behövs är ett rimligt tak för hälsovården och ytterligare ett avgiftstak för resor. 6

7 Sysselsättningen av funktionshindrade personer ska främjas Lagen om offentlig arbetskraftsservice har reviderats såtillvida att en sysselsättningsplan ska utarbetas för arbetssökande inom två veckor sedan registrering som arbetssökande har skett. Detta bör även gälla pensionerade arbetssökande. På motsvarande sätt som i fråga om unga personer under 25 år, ska lönesubvention beviljas funktionshindrade personer med yrkesutbildning, som har varit arbetssökande minst tre månader. Stödet till arbetsgivare för specialarrangemang på arbetsplatsen är det enda stöd som beviljas i Finland då det gäller att göra rimliga arbetsanpassningar på arbetsplatsen. Stödet till arbetsgivare för specialarrangemang på arbetsplatsen ska utvecklas, grunderna för att beviljas stöd ska underlättas och nivån ska höjas (år 2010 uppgick stödets belopp till högst euro, i fråga om gravt funktionshindrade personer till euro). Utvecklingen ska leda till att stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen ska utbetalas för sådana personer som på grund av sitt funktionshinder verkligen är i behov av specialarrangemang på arbetsplatsen för att kunna arbeta. För många personer med funktionshinder innebär företagande en betydande möjlighet att få arbete. Företagande för funktionshindrade ska stödjas på samma sätt som man exempelvis stödjer företagande för kvinnor. Ett utvecklingsprojekt för företagande för funktionshindrade behövs. Gravt funktionshindrade företagare har beviljats befrielse från mervärdesskatt för ett år i taget, ända sedan Finland blev medlem i Europeiska unionen. På grund av att systemet utesluter vissa företagare från möjligheten att få befrielse från mervärdesskatt är detta system till sitt innehåll ålderdomligt och behandlar gravt funktionshindrade företagare ojämlikt. Systemet måste ersättas med direkt stöd till gravt funktionshindrade företagare, och beviljningsgrunderna för att få stöd måste utvidgas så att alla gravt funktionshindrade företagare behandlas på samma sätt oberoende av företagets bransch. Förutsättningarna att få startpeng har utökats. Numera beviljas startpeng även andra personer än arbetslösa personer som söker arbete. Förutsättningarna att få startpeng ska även gälla pensionerade personer som vill grunda ett eget företag. Lönesubvention ska beviljas funktionshindrade personer med yrkesutbildning, som har varit arbetssökande minst tre månader. Nivån på stödet till arbetsgivare för specialarrangemang på arbetsplatsen ska höjas. Utvecklingen ska gälla sådana personer vars sysselsättning kräver ändringar på arbetsplatsen. Ett utvecklingsprojekt för företagande för funktionshindrade ska genomföras. 7

8 Stödsystemet för anskaffning av bil ska utvecklas Bilen är ett nödvändigt hjälpmedel som garanterar att personer med funktionshinder har likvärdiga möjligheter att färdas, studera, arbeta och delta i samhället. Ur funktionshindrade människors perspektiv är rörlighet en grundläggande fri- och rättighet och en mänsklig rättighet. Att självständigt röra sig och färdas kan för många funktionshindrade människor vara omöjligt utan bil. Därför ska samhället stödja anskaffningen och användningen av bil för funktionshindrade personer. Nuvarande praxis i fråga om stöd för funktionshindrade personers anskaffning av bil uppfyller inte kraven på grundlagens paragraf om jämlikhet. Funktionshindrade människor är inte likvärdiga i fråga om stöd i anknytning till anskaffning av och ändringsarbeten i bil som beviljas enligt handikappservicelagen, på grund av att kommunerna beviljar stödet inom ramen för sina egna anslag. Det stela bilskatteåterbäringssystemet beaktar inte i tillräckligt hög grad olika handikappgrupper eller funktionshindrade personers funktionella olägenheter och individuella behov av att färdas. Ett centraliserat stödsystemet för anskaffning av bil och andra stödinsatser som säkerställer funktionshindrade personers behov av att färdas och röra sig kunde i själva verket vara till gagn såväl för självständig rörlighet och delaktighet för funktionshindrade personer som för statens finanser. Utvecklingen av stödsystemet för funktionshindrades anskaffning och användning av bil ska antecknas i regeringsprogrammet och genomföras i början av regeringsperioden. Ett stödsystem för anskaffning av bil ska utvecklas. Detta stödsystem ska ersätta återbäringssystemet med bilskatt och de stöd som beviljas enligt handikappservicelagen. Sakkunskap i anknytning till stödsystemet för anskaffning av bil och i anknytning till ändringsarbeten och hjälpmedel i bilen ska samlas till ett centralt kompetenscenter. 8

9 Tillgänglighetslösningar i samhället ska befästas och utökas En tillgänglig omgivning underlättar alla människors liv, men för kommuninvånare med funktionsnedsättning eller på annat sätt rörelsehindrade personer är en tillgänglig omgivning en absolut förutsättning för ett jämlikt liv. Alla medborgare ska självständigt kunna ta sig till valurnorna för att rösta, till offentliga tjänster, arbetsplatser, butiker, fritidsintressen och hem till sina vänner på besök. Andelen personer som på olika sätt är funktionshindrade ökar då befolkningens livslängd tilltar och de så kallade stora åldersklasserna åldras. För kommunen och den enskilda människan innebär långa reseavstånd till platser där man uträttar ärenden och otillgänglighet i trafikservicen och närmiljön extra utgifter. Nu är det hög tid att i förhandsplaneringen beakta kraven på tillgänglighet i den byggda miljön och i den miljö där vi rör oss. I lagstiftning om markanvändning och byggande nämns ofta principerna för tillgänglighet. Trots det bygger man hela tiden nya byggnader och sanerar gamla på ett sådant sätt att de är otillgängliga och ofta omöjliga att utnyttja för en del av Finlands befolkning. Ett byggande som inte beaktar tillgänglighetsaspekter innebär verklig diskriminering av personer med funktionsnedsättning, som enligt grundlagen är förbjudet. Otillgängligt byggande strider mot lagen och ska i lag bli straffbart. Sanktioner mot byggande som strider mot bestämmelserna om tillgänglighet. 9

10 Rehabiliteringen av funktionshindrade personer ska tryggas Den nya hälso- och sjukvårdslagen lyfter starkt fram den offentliga hälso- och sjukvårdens skyldighet att ansvara för att ordna medicinsk rehabilitering, även i sådana fall då det är oklart vilken sektor som ansvarar för rehabiliteringen. För att en rehabilitering ska kunna inledas utan onödiga fördröjningar måste primärvården, specialsjukvården och Folkpensionsanstalten (FPA) sinsemellan klargöra vem som bär ansvaret för att ordna medicinsk rehabilitering. Åldersgränsen för FPA:s medicinska rehabilitering för gravt funktionshindrade personer ska äntligen höjas till 68 år. För detta talar bland annat den flexibla pensionsåldern som är år. För att undvika tidskrävande besvärsprocesser på många olika plan måste kopplingen mellan medicinsk rehabilitering för gravt funktionshindrade personer och förhöjda handikappförmåner brytas. Invalidförbundet har krävt att det stiftas en separat lag som gäller både den offentliga hälso- och sjukvårdens medicinska rehabilitering och hjälpmedel inom medicinsk rehabilitering. Om detta inte sker måste styrningen av verksamhetspraxis i varje fall ske på förordningsnivå. Myndigheterna ska förpliktas att inom tre veckor avgöra vem som ansvarar för att rehabiliteringsbehovet utreds och rehabiliteringen inleds. Detta ska gälla både den medicinska och den yrkesinriktade rehabiliteringen. En rehabiliteringsredogörelse gavs senast år Invalidförbundet har krävt att statsrådet börjar utarbeta en rehabiliteringsredogörelse på nytt. Denna skulle ge en helhetsbild av rehabiliteringens nuläge. Dessutom skulle en redogörelse skapa klarhet i ansvarsfördelningen i fråga om medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering på det sätt OECD och Sata-kommittén förutsätter. Den övre åldersgränsen för FPA:s medicinska rehabilitering för gravt funktionshindrade personer ska höjas till 68 år. Kopplingen mellan medicinsk rehabilitering för gravt funktionshindrade personer och förhöjda handikappförmåner måste brytas. Statsrådet ska utarbeta en rehabiliteringsredogörelse i början av regeringsperioden. 10

11 Människans röst ska höras! Medborgarorganisationernas verksamhetsbetingelser ska upprätthållas och förstärkas Kärnan i ett demokratiskt samhälle är att människorna är delaktiga i beslutsfattandet som rör det egna livet och att de själva kan delta i utvecklingen av gemenskapen och samhället. I det finländska samhället är den delaktighet som kanaliseras via medborgarorganisationerna av särskild betydelse. Organisationerna har även en viktig roll att förhindra social utslagning. Dessutom finns det inom organisationerna sådant specialkunnande som är svårt att finna inom andra sektorer. Att bevara detta specialkunnande måste stödjas. Medborgarorganisationerna måste kunna svara på dessa utmaningar även i framtiden. Medborgarorganisationernas verksamhetsbetingelser måste således upprätthållas och förstärkas. På lokal-, regional- och nationell nivå måste en öppen dialog mellan organisationerna och den offentliga sektorn föras och människans röst bli hörd redan då beredningen av ärenden inleds. För att bland annat förhindra social utslagning ska fungerande forum skapas i samarbetet mellan organisationerna och kommunen. Penningautomatföreningens (RAY) monopolställning ska tryggas och dess intäkter ska till fulla belopp delas ut för att stödja social- och hälsoorganisationernas verksamhet. Organisationernas möjligheter att producera tjänster som kräver specialkunnande ska stödjas. 11

12 INVALIDFÖRBUNDET rf Mannerheimvägen 107, Helsingfors telefon , fax