Kommunernas konsumentverksamhet 2001

Transkript

1 R A P P O R T 2002:2 Kommunernas konsumentverksamhet 2001

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Metod Konsumentverksamhetens omfattning i april Inga större förändringar jämfört med förra året..9 Allt för få tjänsteresurser Mer än en halvtidstjänst i de flesta kommuner...11 Fortsatt dålig tillgång på konsumentvägledare Verksamhetens innehåll och arbetstidens fördelning år Allt mer arbetstid för budget- och skuldrådgivning och mindre för konsumentvägledning 13 Nio kommuner färre med budget- och skuldrådgivning inom konsumentverksamheten...14 Endast 25 kommuner i nivå med Konsumentverkets rekommendation Det förebyggande arbetet har ökat Över rådgivningsärenden Konsumentverksamhetens organisering...17 Kommunstyrelsen är huvudman i de flesta kommuner...17 Allt fler kommuner köper sin konsumentverksamhet...17 Bilaga 1: Enkäten Kommunernas konsumentverksamhet år 2001 Bilaga 2: Kommuner som helt saknar konsumentverksamhet

3 Sammanfattning Totalt är det 252 kommuner som har någon form av konsumentverksamhet, vilket är en kommun mer än förra året. Det är fyra kommuner som har lagt ned sin verksamhet: Hallstahammar, Sollentuna, Håbo och Vindeln. Fem kommuner har startat ny verksamhet: Örkelljunga, Sundbyberg (beslut taget våren 2002) samt tre kommuner i skaraborgsregionen: Gullspång, Grästorp och Mariestad som enbart har konsumentrådgivning via telefon. 37 kommuner saknar helt konsumentverksamhet. Det motsvarar invånare och 7% av landets befolkning. Allt fler kommuner köper sin konsumentverksamhet av en annan kommun. År 2002 är det 52 kommuner jämfört med 40 förra året. 34 kommuner säljer konsumentverksamhet jämfört med 27 förra året. Kommunerna avsätter olika mycket resurser för sin konsumentverksamhet. Av de 252 kommuner som har någon form av verksamhet är det 146 kommuner som har en halvtidstjänst eller mer avsatt för konsumentverksamhet. I dessa kommuner bor 72 % av landets befolkning. 106 kommuner har mindre än en halvtidstjänst för konsumentverksamheten. I dessa kommuner, som satsar minst på konsumentverksamhet, bor 17% av landets befolkning. Det är viktigt att den konsumentvägledning som tillhandahålls i kommunerna håller hög kvalitet, vilket även innefattar tillräcklig omfattning. (Regeringspropositionen 2000/01:135, sid 21). Konsumentverksamhetens omfattning mäts i antal tjänstetimmar i veckan. I april år 2002 är det sammanlagt 228 heltidstjänster som arbetar med den kommunala konsumentverksamheten. Det motsvarar en heltidstjänst per invånare för dem som har någon form av konsumentverksamhet. Konsumentverket rekommenderar en heltidstjänst per invånare som minsta rimliga nivå för att hinna med alla de arbetsområden som en effektiv konsumentverksamhet rymmer. Då är inte arbetet med budget- och skuldrådgivning inkluderad. Endast 25 kommuner, 10 % av landets konsumentverksamheter, når upp till den nivån, då arbetstiden för budget- och skuldrådgivningen räknas bort. Konsumentverksamheten innehåller olika arbetsområden beroende på hur kommunen väljer att organisera sin verksamhet. Drygt hälften av kommunerna har valt att inkludera budget- och skuldrådgivningen inom konsumentverksamheten. I dessa kommuner har arbetet med budget- och skuldrådgivning ökat och tar i genomsnitt hälften av den totala arbetstiden i anspråk. Arbetet med direktrådgivning till konsumenterna har minskat något i samtliga kommuner. Däremot har arbetstiden för det förebyggande arbetet ökat, från i genomsnitt 6% år 2000 till 8% år Totalt antal konsumentärenden är cirka och har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Antal köpråd har halverats sedan 1995, antal reklamationsärenden är något fler, liksom de konsumenträttsliga råden. I de flesta kommuner är kommunstyrelsen huvudman för konsumentverksamheten. I nio kommuner finns en särskild konsumentnämnd och i ytterligare sju finns konsumentutskott eller konsumentkommitté

4 Inledning Konsumentpolitiken är viktig för marknadsekonomin. För att marknaden ska fungera måste det finnas starka och välinformerade konsumenter. Konsumentpolitiken är också den del av välfärdspolitiken som ska ge konsumenterna ett större inflytande på marknaden och få dem att känna sig trygga i sin vardag. I november 2001 beslutade Riksdagen om den nya konsumentpropositionen (2000/01:135). Den är ett femårigt handlingsprogram för konsumentpolitiken och är indelad i fem huvudmål: Inflytandemålet - Konsumenternas ställning och inflytande på marknaden skall stärkas. Hushållningsmålet - Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt. Säkerhetsmålet - Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas. Miljömålet - Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Kunskapsmålet - Konsumenterna skall ha tillgång till god vägledning, information och utbildning. Kunskapsmålet syftar till att stärka konsumenternas tillgång till vägledning, information och utbildning. Behovet av vägledning på olika områden ökar i takt med att konsumenterna får ett större utbud av varor och tjänster att välja på. God information om produkter och tjänster är nödvändig för att konsumenten ska kunna göra väl överlagda val på marknaden. Utbildningsinsatser är viktiga, särskilt till grupper som saknar grundläggande kunskaper om konsumentfrågor och som vanligtvis inte nås av konsumentverksamheten. Regeringen konstaterar i handlingsplanen att den kommunala konsumentverksamheten är nödvändig och att det är viktigt att alla människor i Sverige har tillgång till lokal konsumentvägledning. Det är viktigt att den konsumentvägledning som tillhandahålls i kommunerna håller hög kvalitet, vilket även innefattar tillräcklig omfattning. Kons u- menterna ska få den service de förväntar sig. (prop 2000/01:135, sid 21) Fortfarande saknar 37 kommuner konsumentverksamhet. Och i de kommuner som har konsumentverksamhet varierar omfattningen kraftigt, från några timmar per vecka till en eller flera heltidstjänster. En heltidsanställd konsumentvägledare per invånare är enligt Konsumentverkets beräkningar en rimlig resursnivå för att hinna med alla de arbetsområden som konsumentverksamheten omfattar och då är inte arbetet med budget- och skuldrådgivningen inkluderat. Enligt riksdagens rekommendationer bör följande uppgifter ingå i den kommunala konsumentverksamheten: Direktrådgivning Informera om rättsliga regler Medla i reklamationstvister Ge hushållsekonomiska råd Ge köpråd Förebyggande arbete Bevaka den lokala marknaden Genomföra marknadsundersökningar Informera näringslivet om lagar och regler Arbeta med varu- och serviceförsörjningsfrågor Samarbeta med skolan Samverka med andra offentliga verksamheter Stimulera och stödja lokala föreningar - 7 -

5 Metod Ett av Konsumentverkets arbetsområden är att följa utvecklingen av den kommunala konsumentverksamhetens innehåll och omfattning i landet. Varje år sammanställer Konsumentverket det gångna årets verksamhetsstatistik i en rapport. Uppgifterna i denna rapport kommer från enkätsvar som konsumentvägledarna skickat in (se bilaga1). Samtliga kommuner har lämnat uppgifter om antal tjänstetimmar i veckan, 216 kommuner har lämnat uppgifter om arbetstidens fördelning och 196 kommuner har lämnat uppgifter om antal konsumentärenden, något färre har delat in dem i ämnesområden. Från och med januari år 2003 ska konsumentvägledarna få möjlighet att registrera såväl direktrådgivningen som det förebyggande arbetet direkt i sin dator. Det kommer att effektivisera och förbättra redovisningen av konsumentverksamheten både inom den egna kommunen och till Konsumentverket. Kriterier för konsumentverksamhet Kommunernas arbete med konsumentverksamhet är ett frivilligt åtagande. Därför varierar verksamheterna i landet till såväl innehåll, organisation som omfattning. Enligt Konsumentverket har en kommun konsumentverksamhet när följande kriterier är uppfyllda: Kommunen har ett politiskt beslut om att bedriva konsumentverksamhet. Det finns en namngiven person som praktiskt arbetar med verksamheten. Kommunen är ansluten till Konsumentverkets material- och rådgivningsservice. Det finns ungefär 100 medborgarkontor runt om i landet, i cirka hälften bedrivs någon form av konsumentverksamhet. Flertalet av dessa medborgarkontor har lämnat uppgifter om antal tjänstetimmar i veckan för konsumentverksamheten och även antal kons u- mentärenden. Dessa verksamheter är inkluderade i rapporten. Förtydliganden Konsumentverksamhetens omfattning redovisas i antal tjänstetimmar per vecka och benämns tjänsteresurser. De uppgifterna är från april år Konsumentverksamhetens innehåll och arbetsfördelning redovisas med uppgifter från verksamhetsåret Konsumentverksamheten i Stockholms stad redovisas olika beroende på vilka uppgifter som presenteras. Det är svårt att redovisa Stockholm som en enhet eftersom konsumentverksamheten skiljer sig åt i de olika stadsdelarna. Det framgår av respektive tabell om Stockholm är inkluderad i redovisningen. Med Konsumentverksamhet menas allt som ryms inom konsumentverksamheten inklusive budget- och skuldrådgivning. Då begreppet Konsumentvägledning används är inte budget- och skuldrådgivningen inkluderad

6 1. Konsumentverksamhetens omfattning i april 2002 Inga större förändringar jämfört med förra året Av landets 289 kommuner är det, i april 2002, 252 kommuner som har någon form av konsumentverksamhet. Det är en kommun mer än förra året, men andra förändringar har skett: Fyra kommuner har lagt ned sin verksamhet; Hallstahammar, Sollentuna, Håbo och Vindeln. Fem kommuner har startat ny verksamhet; Örkelljunga och Sundbyberg (beslut taget våren 2002). Samt tre kommuner i skaraborgsregionen: Gullspång, Grästorp och Mariestad som ingår i ett projekt där 14 kommuner i Skaraborg har en gemensam konsumentrådgivning via ett 020-nummer. Övriga kommuner i projektet har även annan konsumentverksamhet. Figur 1. Utvecklingen av antal kommuner med konsumentverksamhet Uppgifterna är från början av respektive år Fortfarande finns kommuner som helt saknar konsumentverksamhet Totalt är det 37 kommuner i landet som helt saknar konsumentverksamhet. Det motsvarar invånare eller 7 % av landets befolkning. De kommuner som helt saknar konsumentverksamhet, se bilaga 2, har i genomsnitt kommuninvånare. Den minsta har invånare och den största kommunen har invånare

7 Figur 2. Karta över de kommuner som helt saknar konsumentverksamhet Tabell 1. Antal kommuner som helt saknar konsumentverksamhet och andel av länets invånare. Antal kommuner i länet Kommuner helt utan konsumentverksamhet Andel av länets invånare Jämtlands län % Stockholms län % Gävleborgs län % Uppsala län % Jönköpings län % Kronobergs län % Västmanlands län % Östergötlands län % Norrbottens län % Värmlands län % Dalarnas län % Skåne län % Västerbottens län % Örebro län % Västra Götalands län % Sverige % I de sex övriga länen har samtliga kommuner konsumentverksamhet: Blekinge län, Gotlands län Hallands län, Kalmar län, Södermanlands län och Västernorrlands län

8 Allt för få tjänsteresurser Av de 252 kommuner som har någon form av konsumentverksamhet är det väldigt olika hur mycket resurser som avsätts. Arbetstiden, som är en av de viktigaste resurserna för konsumentverksamheten, anges i antal tjänstetimmar per vecka där 40 timmar motsvarar en heltidstjänst. En konsumentvägledare per invånare Konsumentverksamheten spänner över ett stort arbetsfält med komplexa och kvalificerade arbetsuppgifter som förändras i snabb takt. Konsumentverket rekommenderar en heltidstjänst per invånare som minsta rimliga nivå för en effektiv och bred konsumentverksamhet. Det finns sammanlagt 228 heltidstjänster i hela landet För att få fram antal tjänsteresurser i landet har samtliga tjänstetimmar summerats och dividerats med 40. Det ger en teoretisk bild över hur många heltidstjänster som det totalt finns för de invånare som har någon form av konsumentverksamhet. År 2002 är det 228 heltidstjänster, åtta fler än förra året. Tio kommuner har minskat sin konsumentverksamhet och tio kommuner har ökat sin konsumentverksamhet. En stor ökning svarar Göteborg stad för med sex nya heltidstjänster i ett nystartat konsumentkontor i stadsdelen Bergsjön. Det är ett treårigt projekt inom storstadssatsningen. 228 heltidstjänster för konsumentverksamheten i landet motsvarar en heltidstjänst per invånare för dem som har konsumentverksamhet. För att nå upp till Konsumentverkets rekommendation om en konsumentvägledare per invånare krävs det ytterligare 184 heltidstjänster i dessa kommuner (totalt 412 tjänster). Mer än en halvtidstjänst i de flesta kommuner Av de 252 kommuner som har någon form av konsumentverksamhet är det 146 kommuner, 58 %, som har en halvtidstjänst eller mer avsatt för konsumentverksamheten I dessa kommuner bor 76 % av landets befolkning. De har i genomsnitt en konsumentvägledare per invånare, att jämföra med Konsumentverkets rekommendation om en heltidstjänst per invånare. Figur 3. Tjänsteresursernas fördelning i kommunerna och andel av befolkningen. Antal Antal kommuner Andel av befolkningen Saknar konsumentverksamhet % 9 % 8 % Mindre än 10 tim/v % tim/v tim/v 40 tim/v eller mer 75 Procent - 100% 76 % - 80% - 60% - 40% - 20% - 0%

9 Fortsatt dålig tillgång på konsumentvägledare 106 kommuner, 42 %, avsätter mindre än en halvtidstjänst på konsumentverksamheten. I dessa kommuner, som satsar minst på konsumentverksamhet, bor 17 % av landets befolkning. De delar på sammanlagt 20 heltidstjänster vilket motsvarar en heltidstjänst per invånare. Enligt Konsumentverket är mindre än en halvtidstjänst sällan tillräckligt för en effektiv konsumentverksamhet. Ofta prioriteras det förebyggande arbetet bort för att hinna med övriga arbetsuppgifter. I år är det 70 kommuner som satsar mindre än tio timmar i veckan på sin konsumentverksamhet, jämfört med 57 kommuner förra året. De små kommunerna, med färre än invånare, har dock svårt att avsätta mer tjänsteresurser. Av de 106 kommunerna i landet som har mindre än en halvtidstjänst för verksamheten är knappt hälften (50 kommuner) sådana små kommuner. Men kvar är 56 kommuner med fler än invånare som avsätter mindre än en halvtidstjänst för konsumentverksamheten. Där bor 13 % av landets befolkning. I dessa kommuner finns sammanlagt 13 heltidstjänster vilket motsvarar en heltidstjänst per invånare. 2. Verksamhetens innehåll och arbetstidens fördelning år 2001 För att få en uppfattning om konsumentverksamheten i landet räcker det inte med att studera antal tjänstetimmar och antal kommuninvånare. Innehållet i konsumentverksamheten varierar också mellan kommunerna beroende på hur de väljer att organisera sin verksamhet. I och med att skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 valde många kommuner att placera budget- och skuldrådgivningen inom konsumentverksamheten. Andra kommuner har valt att ge konsumentinformation på medborgar- och servicekontoren. Oftast ger de då enbart direktrådgivning och har inte i uppdrag att arbeta förebyggande. Följande indelning av konsumentverksamheten underlättar förståelsen av rapporten: Konsumentvägledning Direktrådgivning (efterfrågestyrd information om konsumentlagar, stöd vid tvister, ekonomiska råd och köpråd direkt till enskild konsument). Långsiktigt förebyggande arbete (marknadsbevakning, kontakter med och information till skolor, näringsliv, organisationer, etc). Budget- och skuldrådgivning Hushållsekonomiska översikter, förslag till betalningsplaner, förhandling med kreditgivare, förberedelser för eventuell skuldsanering. Ofta tidsbokade besök. För att ge en rättvisare bild över konsumentverksamhetens innehåll och omfattning delas konsumentverksamheterna upp i två grupper: De som ger budget- och skuldrådgivning inom sin konsumentverksamhet och de som enbart ger konsumentvägledning

10 Allt mer arbetstid för budget- och skuldrådgivning och mindre för konsumentvägledning Konsumentvägledarna lämnar uppgifter över hur de fördelar sin arbetstid. Uppgifterna är skattade i efterhand och redovisas i procent av den totala arbetstiden. De flesta anser att det är svårt att ange hur lång tid de olika arbetsuppgifterna tar. Men då siffrorna summeras ger det en bild över hur arbetstiden i genomsnitt fördelas. Figur 4. Arbetstidens fördelning för de konsumentverksamheter med både budget- och skuldrådgivning och konsumentvägledning. 100% 80% År 2000 År % 40% 41% 34% 45% 46% 20% 6% 9% 8% 11% 0% Direktrådgivning Budget- och skuldrådgiving Förebyggande arbete Internt arbete Arbetet med budget- och skuldrådgivningen tar i genomsnitt 46 % av den totala arbetstiden i anspråk, en liten ökning mot förra året då andelen var 45 %. Arbetstiden för direktrådgivningen är 34 %, något lägre jämfört med förra året då andelen var 41 %. Det förebyggande arbete tar 9 % av arbetstiden, en ökning mot förra året då andelen var 6 %. Internt arbete är administration och egen tid för utbildning som har ökat från 8 % till 11 % år Figur 5. Arbetstidens fördelning för konsumentverksamheter med enbart konsumentvägledning. 100% 80% 60% 86% 77% År 2000 År % 20% 0% 15% 6% 8% 8% Direktrådgivning Förebyggande arbete Internt arbete För konsumentverksamheter med enbart konsumentvägledning går 77 % av arbetstiden till direktrådgivning, en minskning mot förra året då andelen var 86 %. Det förebygga n- de arbetet har ökat till 8 % mot 6 % förra året, något lägre andel jämfört med de konsumentverksamheter som även har budget- och skuldrådgivning. Det redovisade interna arbetet, administration och egen utbildning har ökat mest, från 8 % till 15 % år

11 Nio kommuner färre med budget- och skuldrådgivningen inom konsumentverksamheten Tabell 2. Kommuner med och utan budget- och skuldrådgivning i verksamheten. Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning Antal kommuner Andel av befolkningen Enbart konsumentvägledning* Antal kommuner % % % % * Kommuner med konsumentinformation på medborgarkontor ingår. Stockholm, 8% av befolkningen är inte inkluderad. Andel av befolkningen Antal kommuner med budget- och skuldrådgivning inom konsumentverksamheten har minskat jämfört med förra året. Endast 25 kommuner i nivå med Konsumentverkets rekommendation Arbetet med budget- och skuldrådgivning är inte inräkna t i Konsumentverkets rekommendation om en konsumentvägledare per invånare. Då tjänsteresurserna redovisas bör hänsyn tas till om budget- och skuldrådgivning är inkluderad i konsumenverksamheten eller ej. I de konsumentverksamheter som har både budget- och skuldrådgivning och konsumentvägledning finns sammanlagt 151 heltidstjänster, vilket motsvarar en konsumentvägledare per invånare. Men i genomsnitt ägnar de 46 % av sin arbetstid åt budget- och skuldrådgivning och endast 34 % av sin arbetstid åt konsumentvägledning. I de konsumentverksamheter som enbart har konsumentvägledning finns sammanlagt 65 heltidstjänster, vilket motsvarar en konsumentvägledare på invånare. Klart färre än för gruppen ovan. Men hela 77 % av arbetstiden går till konsumentvägledning. Det är dock endast 10 kommuner som är in nivå med Konsumentverkets rekommendation om en konsumentvägledare per invånare: Arjeplog, Arvidsjaur, Eda, Forshaga, Göteborg, Hällefors, Kiruna, Ovanåker, Säter och Årjäng. Då arbetstiden för budget- och skuldrådgivning räknas bort i de konsumentverksamheter där budget- och skuldrådgivning ingår blir det sammanlagt 85 heltidstjänster kvar. Det motsvarar en konsumentvägledare per invånare. Alltså bättre resurser än för de konsumentverksamheter med enbart konsumentvägledning. 15 kommuner har resurser att hinna med både budget- och skuldrådgivning och konsumentvägledning i nivå med Konsumentverkets rekommendation: Fagersta, Gnosjö, Kristinehamn, Laxå, Luleå, Malung, Smedjebacken, Surahammar, Trollhättan, Uppvidinge, Vansbro, Västervik, Åmål, Älvdalen och Älvsbyn Totalt är det endast 10 procent av landets konsumentverksamheter, 25 kommuner, som når upp till Konsumentverkets rekommendation, då arbetstiden för budget- och skuldrådgivning räknas bort

12 Det förebyggande arbetet har ökat Den ofta knappa arbetstiden gör att andra arbetsområden inom konsumentverksamheten prioriteras framför det förebyggande arbetet. Det arbetsområdet är svårast att mäta effekterna av och kräver ett aktivt politiskt stöd och en långsiktig planering för att hinnas med. Det är genom det förebyggande arbetet som bland annat andra grupper nås med utbildning och information än de som själva söker sig till konsumentvägledaren. Figur 5. Det förebyggande arbetets förändring de senaste åren. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 12% 11% 9% 8% 6% Under verksamhetsåret 2001 ägnade konsumentvägledarna i genomsnitt 8 % av sin arbetstid åt förebyggande arbete. En ökning som förhoppningsvis fortsätter. Genomsnittet påverkas negativt av att många kommuner arbetar näst intill obefintligt med förebyggande verksamhet. Tabell 7. Antal kommuner och andel förebyggande arbete Andel förebyggande arbete Antal kommuner 0 % 50 1 % - 5 % 66 6 % - 10 % % - 15 % % - 20% 15 Mer än 20 % kommuner har inte lämnat uppgifter om arbetstidens fördelning och är inte inkluderade. Stockholm är inte heller med. 50 kommuner har redovisat 0 % av sin arbetstid som förebyggande arbete och 66 kommuner arbetar mellan 1 % och 5 %. Det är 50 kommuner som satsar mer än 10 % av sin arbetstid på det förebyggande arbetet. 10 kommuner satsar mer än 20 % av sin arbetstid: Nybro, Borgholm, Mörbylånga, Trollhättan, Ängelholm, Hudiksvall, Kumla, Söderhamn, Helsingborg, Karlstad och Timrå

13 Över rådgivningsärenden Konsumentvägledarna för även statistik över antal ärenden och vilken typ av frågor som konsumenten ställer. 196 kommuner har lämnat uppgifter om mängden ärenden för verksamhetsåret 2001, 56 kommuner har avstått, vilket påverkar antalet. 200 kommuner lämnade uppgifterna år Tabell 4. Totalt antal ärenden avrundat till tusental. År Reklama - tioner Köpinformation Konsumenträttslig rådgivning Hushålls - ekonomisk rådgivning Ospecificerade konsumentärenden* 1 Summa * * 1 Från medborgarkontor som endast registrerar konsumentärende utan att specificera innehåll och från kommuner som endast lämnat total summa över antal ärenden utan att specificera dem. * 2 Här ingår inte budget- och skuldrådgivningsärenden. Antal ärenden är omkring per år och har legat ungefär på samma nivå de senaste åren. Köpinformationen har halverats sedan 1995, vilket är i linje med utvecklingen av hjälp till självhjälpservicen. Antal reklamationsärenden är något högre i år än år 2000 liksom de konsumenträttsliga råden. De hushållsekonomiska råden har minskat, vilket beror på att budget- och skuldrådgivningsärenden inte ingår i år eftersom de redovisas i det Hushållsekonomiska statistikprogrammet, HEPstat. Figur 7. Fördelningen av konsumenternas frågor i procentandelar. Ospecificerade ärenden 30% Reklamationer 27% Hushållsekonomiska råd 8% Köpinformation 13% Konsumenträttsliga råd 22% Antal ospecificerade ärenden är högt. Det beror delvis på att de flesta medborgarkontor endast registrerar om det är ett konsumentärende, utan att specificera dem. Men även att många konsumentverksamheter bara har lämnat uppgifter om totalt antal ärenden utan att specificera dem

14 3. Konsumentverksamhetens organisering Kommunstyrelsen är huvudman i de flesta kommuner I de flesta kommuner är kommunstyrelsen huvudman för konsumentverksamheten. I nio kommuner finns en särskild konsumentnämnd och i ytterligare sju finns konsument utskott eller konsumentkommitté. I gruppen Övrigt finns nämnder som till exempel miljönämnd och utbildningsnämnd. Tabell 5. Huvudmannaskap och antal kommuner. Kommunstyrelse Konsumentnämnd, utskott, -kommitté Kultur och fritidsnämnd Socialnämnd Övrigt Allt fler kommuner köper sin konsumentverksamhet År 2002 är det 52 kommuner som köper sin konsumentverksamhet av en annan kommun jämfört med 40 förra året, 34 kommuner säljer konsumentverksamhet till annan kommun/andra kommuner, jämfört med 27 förra året. I år finns även en annan typ av samarbetsavtal, den som de 14 Skaraborgskommunerna slutit om en gemensam konsumentrådgivning via telefon. Gullspång, Grästorp och Mariestad har enbart denna telefonrådgivning, övriga har även annan konsumentverksamhet. Det är ett alternativ till en egen konsumentverksamhet att köpa tjänster av en annan kommun, framför allt för de små kommunerna. Majoriteten av de som köper sin konsumentverksamhet är små kommuner som köper av en närliggande större kommun. Ett annat alternativ är att kommunerna samarbetar kring konsumentverksamheten. Genom samarbete skapas möjligheter till erfarenhetsutbyte och en viss specialisering i och med att uppgifterna kan fördelas på fler personer, som till exempel projektet i Skaraborg. Men det är viktigt att konsumentverksamheten behåller sin lokala anknytning. Den lokala kontakten behövs för att konsumenternas problem ska fångas upp och kunna lösas så nära källan som möjligt. Den lokala kontakten är också viktig för att kunna tillgodose kommuninvånarnas behov av information, utbildning och stöd. God kännedom om den lokala marknaden underlättar det förebyggande arbetet

15 Bilaga 1 Lokal verksamhet Karin Jacobsen, Kommunernas konsumentverksamhet år 2001 Kommunens namn: Enkäten ifylld av: tel nr: A. Allmänt om konsumentverksamheten och kommunen A 1. Konsumentverksamhetens innehåll Markera det alternativ som stämmer bäst med er konsumentverksamhet. Konsumentvägledning Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning Medborgarkontor med konsumentinformation (utan särskild konsumentvägledare) A 2. Huvudman för konsumentverksamheten Markera det alternativ som stämmer bäst med er konsumentverksamhet. Konsumentnämnd Kommunstyrelse Kultur och fritidsnämnd Socialnämnd Övrigt A 3. Konsumentverksamhetens omfattning Om ni har samarbetsavtal Inkludera de timmar som ni säljer till annan kommun. Antal tjänstetimmar i veckan för hela konsumentverksamheten år 2001:.. Planerade antal tjänstetimmar i veckan för år 2002:... Medborgarkontor med konsumentinformation Om konsumentinformationen ingår som en del i medborgarkontoret utan särskild konsumentvägledare. Uppskatta hur mycket tid som ni lägger på konsumentinformationen under en genomsnittsvecka och ange det:

16 A 4. Kommuner med samarbetsavtal Fylls endast i av kommuner med någon form av samarbetsavtal. Fyll i för varje kommun ni säljer konsumentverksamhet till. Till kommun: Antal tjänstetimmar i veckan år 2001:.. Planerade antal tjänstetimmar i veckan för år 2002:... Till kommun: Antal tjänstetimmar i veckan år 2001:.. Planerade antal tjänstetimmar i veckan för år 2002:... Till kommun: Antal tjänstetimmar i veckan år 2001:.. Planerade antal tjänstetimmar i veckan för år 2002:... B. Arbetstidens fördelning Försök att göra en så kvalificerad uppskattning som möjligt över hur mycket tid som kons u- mentverksamheten lagt på de olika arbetsområdena under året. Direktrådgivningen. Rådgivning före köp, vid reklamationer, allmän konsumenträtt, hushållsekonomi. Budget- och skuldrådgivning (endast om ni har den verksamheten).. Hjälp med betalningsuppgörelser, del och helhetslösningar, inför steg 2, etc. Förebyggande arbete Kontakter och samarbete med skola, organisationer, näringsliv, marknadsbevakning, etc. Internt arbete Administration, egen utbildning, etc Summan av arbetstiden ska bli 100 procent oavsett antal tjänsteresurser.. 100%

17 C. Konsumentrådgivningen Totalt antal ärenden för respektive rådgivningsområde Ange totalt antal ärenden som konsumentverksamheten har haft med enskilda konsumenter under året. Ett ärende kan ha inneburit flera kontakter. Ärenden för skuldrådgivningen redovisas inte här eftersom de ska redovisas via HEP statistiken. Förköpsrådgivning: Inför köp av vara eller tjänst. Frågor om marknadsöversikter, tester, kvalitet, märkning, säkerhet, etc. Allmän konsumenträttslig rådgivning: Frågor om lagar, praxis och överenskommelser inom det konsumenträttsliga området.. Reklamationer: Hjälp och råd kring en tvist mellan konsumenten och näringsidkaren om ett konkret problem... Hushållsekonomisk rådgivning: Allmänna frågor om hushållets kostnader, kreditformer, sparformer, Hjälp med planering av enskilda hushåll och personers ekonomi i form av hushållsbudget etc. Övriga frågor: Energi-, miljörådgivning, etc... Summa rådgivningsärenden år Observera att skuldrådgivningsärendena inte är inkluderade ovan eftersom de ska redovisas via HEP statistiken. Antalen ovan avser: hela året perioden: Övrig information som vi bör känna till om konsumentverksamheten för år 2001: Tusen tack för hjälpen! Sänd in din enkät senast den 1 februari 2002 till: Karin Jacobsen Konsumentverket

18 Bilaga 2 Kommuner som helt saknar konsumentverksamhet April 2002, i bokstavsordning Kommun Invånare Kommun Invånare Berg Pajala Bräcke Ragunda Danderyd Skinnskatteberg Ekerö Sollentuna Finspång Täby Hallstahammar Upplands Bro Håbo Upplands Väsby Härjedalen Valdemarsvik Jokkmokk Vallentuna Kil Vaxholm Lilla Edet Vindeln Ljusdal Värmdö Ljusnarsberg Värnamo Mullsjö Ydre Nordanstig Åstorp Nykvarn Älmhult Ockelbo Österåker Orsa Östhammar Osby