Nybodabergets förskolor och skolor. Barn och utbildningsförvaltningen. Enhetsplan 2013

Transkript

1 Nybodabergets förskolor och skolor Barn och utbildningsförvaltningen Enhetsplan 2013 Bilagor: Enhetsplan för Enheten för mångfaldsfrågor Enhetsplan för Bergfotens fritidsgård

2 Verksamhetsbeskrivning Vår verksamhet bedrivs i skol och förskolelokaler inom vårt upptagningsområde som är Östra och Västra Farmarstigen och Granängsringsområdet. Enheten drivs av en ledningsgrupp med rektor, bitr. rektorer och bitr. förskolechefer. Nybodabergets förskolor och skolors enhet består av: Bergfotens skola f-6 Njupkärrs skola f-6 Bergfotens förskola Njupkärrs förskola Ringens förskola Lokets förskola Tärningens förskola Farmarstugans förskola Kardemummans förskola 1 dagbarnvårdare Dessutom har enheten för mångfaldsfrågor, som arbetar kommunövergripande med att organisera modersmål och studiehandledning, sin tillhörighet i Nybodabergets förskolor och skolors enhet. En fritidsgård som har verksamhet för funktionshindrade ungdomar mellan år ingår också hos oss. Fritidsgården har sina lokaler i Bergfotens skola. Vårt uppdrag är brett och spänner över ett åldersspann från 1 år upp till och med 20 år. Totalt har vi ca 240 medarbetare som servar kommunens invånare med barnomsorg, pedagogisk verksamhet från förskola och uppåt hela vägen till och med gymnasiet. Enheten för mångfaldsfrågor som ingår i vår organisation förser utöver grundskolan även gymnasiet med modersmålsundervisning och studiehandledning. Fritidsgården är mycket viktig för ungdomar som behöver särskild omsorg i sin sociala situation och hjälp med att klara ett så normalt liv som möjligt med kamrater, fritidssysselsättningar mm. Fritidsgården gör det möjligt för ungdomarna att bli kompetenta samhällsmedborgare Omvärldsanalys Vårt uppdrag med både omsorg och pedagogisk verksamhet ställer stora krav på att snabbt kunna ställa om verksamheten efter brukarnas behov och efterfrågan av våra tjänster. Här kommer ett par exempel på det: Efterfrågan på platser inom förskolan varierar både under året och mellan åren. Det gör att det är svårt att planera personalresursen med en god framförhållning. Det gör också att vissa förskolor inom enheten blir så kallade gummibandsförskolor som vissa perioder har full beläggning och under andra perioder behöver dra ned på personalstyrkan. Det sliter hårt på personalgruppen och det är svårt att få en jämn och hög kvalitet. Den ojämna beläggningen slår direkt mot det ekonomiska resultatet då barnantalet minskar snabbare än vad vi kan anpassa personalstyrkan. På våra skolor får vi många nyanlända elever varje år som behöver mycket stöd i allt som rör språket. Vissa år är det elever med en viss språkgrupp som kommer till oss och andra år, beroende på världsläget, så dominerar andra invandrargrupper. Det ställer stora krav på flexibilitet och anpassningsförmåga 2

3 för hela vår organisation. Bara att hitta kompetenta lärare är ett svårt och tidskrävande arbete för enheten för mångfaldsfrågor. Lagar och förordningar påverkar våra verksamheter. Den nya skollagen med krav på legitimation för lärare och förskollärare påverkar vårt rekryteringsarbete och framförhållning på så sätt att vi behöver se över organisationen så att vi har rätt kompetens för framtidens skola och förskola. En farhåga som finns är att det kan bli svårt att rekrytera förskollärare. Efterfrågan på förskollärare är större än tillgången och förväntas så vara några år framåt. Vissa lärargrupper särskilt inom ma, no och teknik ämnena är det brist inom. Idag när vi anställer lärare så strävar vi efter att den vi anställer har rätt kompetens och behörighe,t för de ämnen som han eller hon ska undervisa i. Legitimationskravet börja gälla En skola för var och en som handlar om att förskolan och skolan ska så långt som möjligt anpassas till varje individ och inte tvärt om medför stora utmaningar för oss. Lokalernas utformning och anpassning till uppdraget är en nyckelfaktor som inte håller samma steg som integreringen av barn och elever i verksamheten. Det nya hyresavtalet gör att vi behöver krympa våra ytor för att ha råd med personal och verksamhet på oförändrad nivå. Det gör det svårare med lokalanpassningar för projektet En skola för var och en. Personalresursen både vad det gäller kompetens och ekonomiska möjligheter att anställa personal är kritiska punkter vid genomförandet av En skola för var och en. Vi ser idag att vi saknar viss kompetens i personalgruppen och vi ser också att vi inte har ekonomiska möjligheter att inrätta de tjänster som vi skulle behöva för ett riktigt framgångsrikt arbete. Finns det andra sätt att organisera sig på det är ett utvecklingsområde för oss. Personal Kompetensutveckling Inom området En skola för var och en krävs fortsatt kompetensutveckling för att kunna utveckla skolan/förskolan i visionens anda. Lärare behöver kompetensutvecklas för att kunna möta de krav som legitimationskravet ställer. Lärarlyftet och förskolelyftet är en resurs för kompetensutveckling som kräver insatser från vår sida med t.ex. ledigheter för studier. Kompetensinsatser behövs även fortsättningsvis för LGR 11 och den reviderade läroplanen för förskolan. 3

4 Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljön finns problem som behöver lösas både på förskolorna och skolorna. Exempel på arbetsmiljöproblem är: Akustiken i vissa lokaler som t ex vissa klassrum och förskolerum. Rum med dåligt ljus och blandade sorters ljusarmaturer. Lokalplaneringen där grupprum saknas för mindre elevgrupper. Arbetsrum i tillräckligt stor utsträckning för personalen. Eftersatt underhåll vilket både estetiskt och praktiskt är ett arbetsmiljöproblem. Vi har på Bergfotens skola en undermålig ventilation som troligtvis kommer att åtgärdas under våren 13. Ekonomi Driftsbudget 2013 Förskola Grundskola (inklusive SBO förskoleklass och särskola) Enheten för Mångfaldsfrågor Kostnader Personal inkl PO Lokalhyra Övriga verksamhetskostnader Intäkter Anslag (=intäkt) Interna intäkter (prestationsersättning, m.m.) Externa intäkter Netto (intäkter kostnader) Ingående balans från tidigare år Antal elever styr personalbemanningen och när skolvalet är klart under marsmånad så vet vi hur många elever som vi har det kommande läsåret och utifrån det antalet kan vi planera personalbemanningen. Inga större investeringar planeras under året. 4

5 Mål för 2013 Mål att uppnå 2013 enligt kommun- och nämndplan samt enhetens egna mål Mål i kommunplan för förskolan 2015: 1. Andelen pedagoger med högskoleutbildning har ökat 2. Förskoleplats garanteras inom tre månader att jämföra med skollagens krav på platsgaranti inom fyra månader. Mål nämndplan för förskolan 2013: 1. Personaltätheten i förskolan ska ha ökat. Inskrivna barn per årsarbetare, nuläge: 5,9 år (Källa:Skolverkets kommunblad, 2011) 2. Antalet nöjda brukare ska ha ökat. Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns förskola. Nuläge: 91% är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola (57% stämmer mycket bra + 34% stämmer ganska bra =91% Källa: Förvaltningens Brukarenkät 2012). Enhetens aktiviteter för att nå målen: Nämndmål 1 kan vi under 2013 inte uppnå pga. att vi inte har de ekonomiska ramarna för att kunna öka personaltätheten. Nämndmål 2 arbetas det fortlöpande med bl.a. med att kompetensutveckla personalen i pedagogisk dokumentation. Med en bra pedagogisk dokumentation synliggör vi förskolans och det enskilda barnets utveckling och lärande. Enhetens egna mål Förskolan 2013: Mål 1, Förankra En skola/förskola för var och en till Nybodabergets vision. Mål 2, Upprättat mätbara mål för En skola/förskola för var och en. Aktiviteter för att nå målen: Förankring av visionen sker på Apt, arbetslagsträffar och utvärderingar. Vid planering av förskolans pedagogik och miljö utgår vi från visionen. Mål i kommunplan för förskoleklass 2015: Andelen högskoleutbildad personal i förskoleklass uppgår till minst 70 procent. Mål nämndplan för förskoleklass 2013: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen ska vara minst 75%. Nuläge: 71,9% år (Källa: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, Skolverkets kommunblad) Aktiviteter för att nå nämndmålet: Målet är redan uppfyllt och nu är vår utmaning att även fortsättningsvis kunna ligga kvar på 100 % högskoleutbildad personal i förskoleklassen. Mål i kommunplan för fritidshemmen 2015: 5

6 Personaltätheten (22,5 barn/årsarbetare år 2011) på fritidshemmen ska ha ökat och ska motsvara riksgenomsnittet (21,5 barn/årsarbetare) år (Källa: Skolverkets kommunblad) Mål nämndplan för fritidshemmen 2013: Personaltätheten på fritidshemmen Inskrivna elever per anställd ska vara minst i nivå med den kommungemensamma gruppen. (Källa: Kommungemensamma gruppens siffra var 13,0. Skolverkets kommunblad). Andelen föräldrar som upplever att Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn ska ha ökat. Nuläge: 95% tycker det stämmer mycket bra eller att det stämmer bra. (Källa: Kommunens Brukarundersökning, 2012) Andelen föräldrar som upplever att Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem ska ha ökat. Nuläge: 86% tycker det stämmer mycket bra eller stämmer bra. (Källa: Kommunens brukarundersökning 2012) Aktiviteter för att nå nämnplanens mål: Utifrån de ekonomiska ramarna vi har gör vi allt för att ha så hög personalbemanning som möjligt. Det gäller att vid jämförelse med den kommungemensamma gruppen ha samma definition på när personal som arbetar heltid ska konteras på skolan respektive fritidshemmet. Eftersom det ser olika ut i olika kommuner, med den definitionen, så kan det bli svårt att få relevanta jämförande data. För att öka brukarnas nöjdhet ingår vi ett kommunövergripande nätverk för fritidshemmens utveckling. Mål i kommunplan för grundskolan 2014: Tyresö hör till de 50 bästa kommunerna avseende elevernas betyg i alla ämnen år Nuläge: I 2012 års Öppna jämförelser (SKL) hade 78,9 av Tyresös elever åk 9 uppnått målen i alla ämnen, vilket placerade Tyresö på plats 123 av Sveriges 290 kommuner. Minst 90 procent av Tyresös åk 3 elever är godkända i samtliga delprov på nationella proven i matematik och svenska. Mål nämndplan för grundskolan 2013: Måluppfyllelsen skall vara minst 90% per delprov på de nationella proven i matematik och svenska för åk 3. 6

7 Nuläge: Nationellt prov i matematik årskurs 3 (Källa: Skolverkets statistik 2010 & 2011) Delprov Andel elever som nått Kravnivån 2010 Andel elever som nått Kravnivån 2011 Mönster och linjal 84,4 92,9 Massa och tid 92 79,9 Taluppfattning 92,2 92 Räkna i huvudet 92 86,5 Matematiska problem 93,7 90,0 Skriftliga räknemetoder 78 77,5 Kommunikation och begrepp 94,1 91,6 Nationellt prov i svenska årskurs 3 (Källa: Skolverkets statistik 2010 & 2011) Delprov Andel elever som nått Kravnivån 2010 Muntlig uppgift 94,2 98,2 Läsning skönlitterär text 91,8 94,7 Läsning faktatext 87,2 95,1 Elevens högläsning 91,8 92,1 Skrivuppgift: berättande text 92,0 91,9 Skrivuppgift: stavning och interpunktion 88,1 85,8 Skrivuppgift: läsbarhet 93,4 95,1 Skrivuppgift: beskrivande text 87,2 95,9 Andel elever som nått Kravnivån 2011 Minst 92% av eleverna i åk 9 skall vara behöriga till ett nationellt program (minimum godkända i 8 ämnen) på gymnasiet. Nuläge: Andel Tyresöelever behöriga till: Naturvetar-och teknikprogram 83,4% Ekonomiska-, humanistiska- och samhällsvetenskapliga program 88,2% Estetsika program 89,0% Yrkesprogram 90,9% (Källa: SKL Öppna jämförelser) Den ogiltiga frånvaron får högst uppgå till 2,8 %. Nuläge: 3,32% åk 7-9. (Källa: Intern statistik, Extens, mätperiod jan-juni 2012) 7

8 Vårt bidrag och aktiviteter för att nå kommunplanen och nämnplanens mål: Våra verksamheter på förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet har ett undervisningsuppdrag som redovisas nedan. Undervisningsuppdraget verksamhetsmöte för lärare må och to kl 14, Tydliga målbilder till elever och föräldrar: LPP:er (Lokala pedagogiska planeringar) ska göras för exempelvis termin, läsår, ämne, stadium. Dessa ska kommuniceras till biträdande rektor 2. Bedömning vilka screeningar ska användas för att mäta måluppfyllelsen? Pyramiden och Lukimat (f-2) ska användas. Dessa ska kommuniceras till biträdande rektor En plan ska utformas, av lärarna, över vilka övriga screeningar som ska användas 3. Hur ska nedanstående uppdrag utföras, av vem och när: Utvecklingssamtal - Utförs med början i september och januari - Utförs inom ramen för den arbetsplatsförlagda tiden, 35 h - Mötesfritt under 2 veckor samt 2 dagar/åk som kan förläggas under dagtid - Alla lärare måste hjälpas åt att lösa detta så att arbetsuppgifterna fördelas jämnt över alla Mentorskap Nationella prov/prim-test Ämnesansvariga/fördelning av undervisningen i olika ämnen Skolsamverkansuppdraget arbetslagsmöte måndag kl Att inom arbetslaget fördela arbetet efter kompetens och behov Fritidshemsuppdraget verksamhetsmöte för fritidshemspersonal 5. Hur kan fritidshemsverksamheten bidra till att målen i läroplanen nås, dvs fritidshemmets lärandeuppdrag? Att omsätta mål i styrdokumenten till kvalité i vardagspraktiken: Fritidspedagogik, vad är det? Hur ser målbilden ut? Ansvariga/fördelning av de aktiviteter som erbjuds 8

9 Föräldrasamverkan Minst en gång per termin ska en analys av grupperna göras med hjälp av Pyramiden Förskoleklassuppdraget (personalen deltar i några av ovanstående möten) 6. Förskoleklassen är en del av skolan, det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Verksamheten ska bidra till utveckling av barnets olika förmågor och vara en förberedelse för grundskolan. Hur kan förskoleklassen bidra till att målen i läroplanen nås? Hur kan förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande få genomslag i verksamheten? Året i förskoleklassen ska skilja sig från åren i skolan. Hur kan förskoleklassens speciella ställning mellan förskolan och skolan var en integrering av de olika kulturerna samt underlätta för övergången mellan förskola och skola? Verksamheten ska planeras utifrån Skolverkets planeringsmodell för förskoleklass Bornholm, Språkbiten och Skriva sig till läsning ska användas i förskoleklassen Språkbiten och Lukimat ska användas som screeningar i förskoleklassen Föräldrasamverkan Vid utvecklingssamtal ska följande blanketter användas: - Frågor till vårdnadshavare till barn i kommunal förskola/förskoleklass i Tyresö kommun samt Dokumentation av utvecklingssamtal i förskola/förskoleklass Enhetens egna mål för förskoleklass/fritidshem/grundskola 2013: Mål 1, Förankra En skola/förskola för var och en till Nybodabergets vision Mål 2, Upprätta mätbara mål för En skola/förskola för var och en. Aktiviteter för att nå målen: Förankring av visionen sker på Apt, arbetslagsträffar och utvärderingar. Vid planering av verksamheten och miljön utgår vi från visionen. Kvalitetsgarantier Målet för allt arbete i Tyresö kommuns skolor är att varje barn ska få möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina individuella förutsättningar. 9

10 Skollagen och Läroplanen 2011 reglerar/styr vilka mål varje förskola i Sverige måste uppnå. Läroplanen delar in uppdraget i fem målområden: Normer och värden Förskolan ska arbeta för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Utveckling och lärande Förskolan ska stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande. Inflytande Alla barn ska ges möjlighet till ansvar och inflytande utifrån den egna utvecklingsnivån. Förskola och hem Förskolan ska arbeta tillsammans med föräldrarna för att gemensamt se till varje barns bästa. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska samverka med samhället omkring förskolan, och samarbeta vid barnens övergångar till andra skolformer. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolan ska kontinuerligt och systematisk dokumenteras, följas upp och utvärderas. Skollagen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /?bet=2010:800 ) Läroplaner och kursplaner ( ) Våra kvalitetsgarantier anger vad barn och föräldrar kan förvänta sig av oss utöver det som lagar och förordningar redan reglerar. Garantierna utgår från samma målområden som läroplanen, och anger konkreta, mätbara åtaganden. KVALITETSGARANTIER förskolor Barnen är ute varje dag. Barnen har möjlighet till fri lek varje dag. Utvecklingssamtal sker en gång per termin Förskolorna har uppdaterade webbsidor där föräldrarna kan hitta aktuell information. Förskolorna följer en gemensam plan för att underlätta barnets övergång från förskola till förskoleklass eller grundskola. Förskolorna serverar näringsriktig mat med begränsad mängd socker i enlighet med Livsmedelsverkets riktlinjer. 10

11 Kvalitetsgarantier grundskola inklusive grundsärskola och fritidshem Skollagen och Läroplanen 2011 reglerar/styr vilka mål varje skola i Sverige måste uppnå. Läroplanen delar in uppdraget i fem målområden: Normer och värden Skolan ska arbeta för att alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Utveckling och lärande Alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling. Ansvar och inflytande Skolan ska ge alla elever möjlighet till ansvar och inflytande över sin skolgång. Skola och hem Skolan ska arbeta tillsammans med föräldrarna för att gemensamt se till varje elevs bästa. Skola och omvärlden Skolan ska samverka med samhället omkring skolan, och samarbeta med andra skolformer vid elevernas övergångar. Rektors ansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Skollagen Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs /?bet=2010:800 Läroplaner och kursplaner ( ) Våra kvalitetsgarantier anger vad barn och föräldrar kan förvänta sig av oss utöver det som lagar och förordningar redan reglerar. Garantierna utgår från samma målområden som läroplanen, och anger konkreta, mätbara åtaganden. KVALITETSGARANTIER - grundskola inklusive grundsärskola Elevernas utveckling och lärande följs upp och dokumenteras i Unikum, ett gemensamt system som följer eleven genom grundskolan och särskolan. Skolorna har elevråd och klassråd som ger eleverna möjlighet att påverka verksamheten. I särskolan ges eleverna möjlighet till inflytande utifrån sina och gruppens förutsättningar. 11

12 Skolorna följer gemensamma planer för att underlätta elevernas övergång mellan skolformer och stadier. Skolorna har uppdaterade webbsidor där föräldrarna kan hitta aktuell information. Fritidshemmen informerar regelbundet föräldrar om verksamhetens innehåll. Skolorna serverar näringsriktig mat med begränsad mängd socker i enlighet med Livsmedelsverkets riktlinjer. Väsentliga verksamhetsförändringar Beslutet att bygga en sammanhållen organisation för årskurs 4-6 har medfört förändringar beträffande såväl lokaler, personal som organisation. Som t.ex.att: Lokalen Galaxen inom Njupkärrs skola byggs om för att rymma en förskola med sex avdelningar. Införandet av betyg från år 6 påverkar verksamheten med krav på kompetensutveckling av bedömarkompetensen inom personalgruppen. Uppföljning, utvärdering och kommunikation Mål på enhetsnivå följs upp i enheternas verksamhetsberättelser, där verksamhet och resultat analyseras. Enheterna får stöd från staben genom resultatsammanställningar med kommunala och nationella nyckeltal med jämförelser av den egna enhetens resultat över tid och med kommunen som helhet. Den årliga brukarenkäten analyseras och kommuniceras internt och externt till vårdnadshavare. Handlingsplaner utformas utifrån de förbättringsområden som framkommer vid analysen av brukarenkäten. Nyckeltal - kommungemensamma Förskola och pedagogisk omsorg: Andel personal med högskoleutbildning (Källa: Skolverkets kommunblad) Personalens sjukfrånvaro (Intern statistik från personalavdelningen) Grundskola Personalens sjukfrånvaro (intern statistik från personalavdelningen) Ogiltig frånvaro (intern statistik ur Extens ) Nationella prov åk 3 (Skolverkets statistik) Nationella prov åk 6 (Skolverkets statistik) Nationella prov åk 9 (Skolverkets statistik) Betyg åk 6 (Skolverkets statistik) Simkunnighet (andelen barn som tagit Järnmärket, intern statistik från idrottslärarna på enheterna) 12

13 Fritidshem Personaltäthet (Källa: Skolverkets statistik) Fritidshemmets verksamhet är stimulerande och utvecklande för mitt barn (Källa: förvaltningens Brukarenkät, OBS! endast en mätpunkt per år) Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritidshem (Källa: förvaltningens Brukarenkät, OBS! endast en mätpunkt per år) Egna utvärderingar Förskolan: Antalet barn/personal på förskolan följs månad för månad. Förskoleklass Screeningar i förskoleklassen av språk och matematik görs med hjälp av diagnosmaterial: >Språkbiten (Svenska) >Lukimat (Matematik) Fritidshemmet En analys av fritidshemmens grupper görs med hjälp av Pyramiden som är ett analysinstrument. Frekvens minst 1 gång per termin. Grundskolan Utvärderingar av elevernas kunskaper görs genom: >Nationella prov i år 3 och 6. >Prim test i matematik år 2 och 5 >Lukimat i matematik i år 1 och 2. >En samlad bedömning av varje enskild elev görs i analysinstrumentet Pyramiden 1 gång per termin. Kommunikation internt och externt Intressenter: Rektorer Lärare & all annan personal på enheterna Målsmän/vårdnadshavare Medborgare Media Politiker/nämndledamöter Leverantörer Myndigheter (Skolverket, SCB mfl.) Internt inom kommunen: ledningsgrupp, fastighetsförvaltning, service center, personalavdelningen, informationsenheten, ekonomienheten) 13

14 Kanaler: Intranät Externweb Skolportalen Personlig kontakt med BoU:s personal Information: Enhetsplaner Nämndbeslut Planerad förändringskommunikation Planerad och oplanerad hantering av olika frågor i media (press, TV, radio, sociala medier) Brukarenkät Måluppfyllelse (betygsstatistik, resultat nationella prov) Aktuella nyheter/händelser Aktiviteter att kommunicera 2013 Exempel: Volontärsresor Barnomsorg på obekväm arbetstid Utvecklingen av En skola för var och en Resultat Lokalplanering Personalplanering Verksamhetsmål Årshjul Med utgångspunkt i årshjulet för kommunplan och nämndplan har vi skapat följande årshjul: Januari/februari Arbete med årsbokslut Underlag kommungemensam omvärldsanalys Enhetsplanerna publiceras på intranätet/hemsidan (början av januari) Lönesamtal Organisation läsåret 13/14 Nationella prov Primtest matematik år 2 och 5 14

15 Mars/april Treåriga mål och budget, samt treåriga investeringsramar tas fram på kommunnivå Förslag till kommunplan skrivs fram och går på remiss till nämnden Årsbokslut och nämndberättelse Nämndens omvärldsanalys Lönesamtal Organisation läsåret 13/14 Nationella prov Maj Remissvar kommunplan Delårsbokslut per den 30 april i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar om förslag till kommunplan för de tre kommande åren Kvalitetsredovisning för föregående år presentas för nämnden Likabehandlingsplan avstämning och revidering Krisplan avstämning, revidering Nationella prov Resultatredovisning kunskapskraven Juni Delårsbokslut per den 30 april i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om kommunplan för de tre kommande åren Kommunplanen förankras Nyckeltal till nämnd Betyg år 6 Augusti/september Nämnden arbetar med kommunplanen och bryter ned den till 1-åriga mål och budget Arbete med delårsbokslut per den 31 augusti Delårsbokslut per den 31 augusti i kommunstyrelsen Nyckeltal till nämnd Delårsuppföljning av nämndsmål Beställning nationella prov till år 3 och 6 Oktober Delårsbokslut per den 31 augusti i kommunfullmäktige Nämndplanen beslutas Kommunstyrelsen behandlar nämnd- och bolagsplaner (kommunstyrelsens uppsiktsansvar) November/december Om nödvändigt ny behandling av vissa frågor i kommunfullmäktige 1 januari träder kommun- och nämndplan i kraft Enheternas enhetsplaner skickas in till förvaltningen (december) Resultatredovisning kunskapskraven (dec) Betyg år 6 (dec) 15

16 Styrande planer och policys Så mycket som möjligt av styrningen för enheten samlas i enhetsplanen. Relevanta styrdokument har hämtats från nämndplanen. Övriga styrdokument som behövs i verksamheten har vi kompletterat med:. Nämndspecifika styrdokument I kommunplanen redovisas övergripande styrdokument i Tyresö kommun, vilka är enlig följande: Policy Policy för upphandling (KF 2010) Policy för fakturerings- och kravverksamhet (KS 2005) Säkerhetspolicy (KS 2007) Brandskyddspolicy (KS 2008) Klotterpolicy (KS 2009) Trafikpolicy Informationssäkerhetspolicy (KS 2010) Kommunikationspolicy (2011) (ersätter Informationspolicy KS 2004) Personalpolicy (KS 2008) Arbetsmiljöpolicy (KS 2007) Policy Att vara chef i Tyresö kommun (KS 2007) Planer Klimatstrategi (KF 2010) Plan för hantering av extraordinära händelser (KF 2011) Jämställdhetsplan (KS 2010) Likabehandlingsplan (framtagen 2010, ej fastställd) Tillgänglighetsplan (KS 2011, behandlas i KF i april) Integrationsplan (KF 2007) Alkohol- och drogpolicy (KF 2011) (Ersätter Alkoholpolitiskt program 1998) Brottsförebyggande program (KS 2000) Riskhanterings- och försäkringspolicy (KF 2011) Reglementen/delegation Gemensamt reglemente för samtliga nämnder (KF 2012) Revisionsreglemente (KF 2006) Reglemente för kommunstyrelsen (KF 2010) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden (KF 2012) Attestreglemente (KF 2004) Bestämmelse om ersättning till förtroendevalda (KF2011) Riktliner/föreskrifter Riktlinjer för internationellt samarbete (KS 2010) Riktlinje för sponsring (KS 2011) Riktlinjer för när förtroendevalda och anställda erbjuds förmåner av utomstående (KS 2011) Riktlinje för upphandling i Tyresö kommun (KS 2010) Riktlinje för representation, värdskap, resor m.m. (KS 2004) Riktlinje för e-posthantering i Tyresö kommun (oklar beslutsinstans) Lokal renhållningsordning (KF 2012) (Ersätter renhållningsordning 2008) Allmänna ordningsföreskrifter för Tyresö kommun (KF 2011, kommer uppdateras 2012) Lokala hälsoskyddsföreskrifter (KF 2011) (Ersätter föreskrifter 1986) 16

17 Redovisningsföreskrifter (KF 1998) Regler för inventering och förteckning av inventarier (KS 1999) Riktlinjer för användning av sociala medier (KD 2011), (ersätter KS 2010) Rutin för klagomålshantering (KS 2001) Ekonomiska regler för resultatenheter (KF 2008) Utöver de ovan kommungemensamma finns följande nämndsspecifika styrdokument: Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Tyresö kommun (BoU2012) Delegationsordning Dokumenthanteringsplan Lokalstrategi för förskola och skola i Tyresö kommun Bullerstrategi för förskola och skola i Tyresö kommun Verksamhetsplan för förebyggande av olyckor inom barn- och utbildningsverksamhetsområde (2006 års) Riktlinjer handlingsplan mot nätmobbning (BoU2012) Enhetens kompletterande styrdokument - Krisplan - Plan mot kränkande behandling och diskriminering - Riktlinjer för mottagande och introduktion av nyanlända elever. - Information om resurser för elever med annat modersmål än svenska. 17