Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare"

Transkript

1 Sändare Föreläsning 3 Länk Mottagare Mål Behandla procedurer som behövs för överföring på en länk Förstå linjekodningens grundprinciper Förstå hur modulering fungerar Förstå orsaken till inramning av information Känna till olika inramningsätt Förstå betydelsen och behovet av kontrolldata och nyttolast Mål (fortsättning) Adressering Förstå orsakerna till användning av felkontroll Förstå olika felkontrollssystem Förstå iden med flödeskontroll Känna till flödeskontrollförfaranden förstå grundprinciperna i token ring och CSMA/CD (Ethernet) Datakodning (Data encoding) analog ~ kontinuerlig diskret ~ digital data propageras med elektriska signaler analog signal: kontinuerlig variabel elektromagnetisk signal digital signal: en serie spänningspulser Fyra möjligheter: analog data, analog signal analog data, digital signal (digitalisering, codec) digital data, analog signal (modulering, modem) digital data, digital signal 1

2 Terminologi signalelement vågform som representerar ett visst bitvärde eller värdena på ett block av bitar bittakt antalet bitar som överförs per sekund b/s B/s = byte/s signaleringstakt signalelement per sekund, enheten kallas baud linjekodning processen att representera bitar med hjälp av amplituddiskreta pulser modulering kontinuerliga vågformer används för att representera bitarna Linjekodning (1/7) Enklaste sättet vore att repesentera en etta med en hög spänningspuls och en nolla med nollnivån? Aspekter att beakta: synkronisering (mottagaren måste veta när en bit börjar och slutar) representerar signalnivån en etta eller en nolla störningar: hur bestämma passliga signalnivåer på basis av känsligheten för störningar hur utnyttja signalens spektrum möjligast effektivt kostnad och kompexitet Linjekodning (2/7) RZ en etta representeras av en puls NRZ (NRZ-L) representera det ena binära värdet med en negativ puls, den andra med en positiv NRZ-I en etta representeras med en ändring i signalnivån (hög till låg eller låg till hög) 2

3 Linjekodning (3/7) Bipolar AMI ingen signal representerar 0 en alternerande negativ eller positiv puls representerar en 1 användning, t. ex telefoni Pseudoternary invers till Bipolar AMI Linjekodning (4/7) RZ NRZ Bipolar AMI Linjekodning (5/7) Manchester en övergång i mitten av tidsintervallet låg till hög = 1 hög till låg = 0 förser samtidigt klockningsinformation Differential Manchester övergång i början av tidsintervallet = 0 avsaknad av övergång i början av tidsintervallet = 1 övergången i mitten av intervallet förser klockningsinformation 3

4 Linjekodning (6/7) Manchester Differential Manchester Linjekodning (7/7) Övriga format B8ZS samma som bipolar AMI, utom att varje sträng av åtta nollor ersätts med en sträng innehållande två kodfel HDB3 samma som bipolar AMI, utom att varje sträng av fyra nollor ersätts av ett eller två kodfel Modulering (1/2) Bärvåg en kontinuerlig signal med konstant frekvens bärvågen moduleras för att representera data Amplitudmodulering två amplitudnivåer (en av amplituderna ofta 0) Frekvensmodulering två olika frekvenser används Fasmodulering ändra fasen då en etta skickas Om man har fasskiften med 90 grader varje signal representerar två bitar 4

5 Modulering (2/2) Transmissionsinramning Visat hur bitar kan överföras när källan är på. Hur visar man att källan är av? RZ, NRZ och AMI använder avsaknad av signal för att representera bitvärdet 0. Lösning: rama in bitarna i meddelandet teckenbaserad inramning bitbaserad inramning En transmissionsram består av meddelande styrdata data för feldetektering Ramarna kan ha konstant eller variabel längd Teckenbaserad inramning Kräver specialtecken för överföringen SYN synkroniseringssymbol, skickas mellan meddelanden STX början på texten ETX slut på texten CRC cyklisk redundans check, för feldetektering SYN SYN STX Styrdata Meddelande ETX CRC Transmissionsram SYN 5

6 Bitbaserad inramning Början och slutet av ramen markeras med en sk flagga till exempel (7E hexadecimalt) flaggan får ej förekomma inuti ramen: använd bitfyllnad efter fem 1:or i följd läggs en 0 in, blir mottagaren kan unikt detektera ramens två flaggor och sedan ta bort en 0:a efter varje sträng med fem 1:or i följd Ytterligare användningar 7E kan skickas oavbrutet då sändaren är inaktiv för att bibehålla synkronisering (klockning) på länken (7F) indikerar avbruten sändning 7FF+ visar att länken är inaktiv Asynkron transmission sändarens och mottagarens klockor är oberoende (asynkrona) samplingen sker alltså enligt mottagarens klocka en startbit, en fast antal bitar (oftast fem till åtta), möjligen en paritetsbit, och en stopbit mottagaren kan synkronisera till startbiten Synkron transmission sändarens och mottagarens klockor synkroniseras man bör kunna bestämma början och slutet på datablocket teckenbaserad och bitbaserad inramning jämförelse av synkron och asynkron transmission effektiviteten låg för asynkron (många kontrollbitar för varje överfört tecken) synkron transmission mera effektiv och därför mera attraktiv 6

7 Flödeskontroll Tekniker för att garantera att sändaren inte överväldigar mottagaren med information Olika metoder förekommer, men baserar sig på att sändaren måste få bekräftelse från mottagaren vänta på bekräftelse innan nästa ram sänds (stopand-wait ett visst antal ramar kan sändas utan att vänta på bekräftelse (sändarfönster) Felkontroll Det kan uppstå fel under överföringen pga av störningar Mekanismer för att detektera och korrigera fel behövs Om inte korrigering används, kombineras feldetektering med omsändning Omsändning (automatic repeat request, ARQ) sker vid negativ bekräftelse mottagaren begär omsändning av förlorade eller felaktiga paket avsaknad positiv bekräftelse paket som inte bekräftats före en given tidsfrist antas ha kommit bort Forward Error Correction Felkorrigering Backward Error Correction feldetektering och omsändning Felkorrigering (1/2) Inkludera tillräckligt med kontrollinformation för att kunna detektera och korrigera felen Hammingkodning t. ex (7,4): 4 bitar skyddas av tre bitars felkorrigeringskod korrigerings- och detekteringsförmågan beror på Hammingkodningens matematiska egenskaper 7

8 Felkorrigering (2/2) Andra korrigeringsmetoder Reed-Solomonkodning faltningskodning (convolutional codes) Problem: kontrollinformationen ökar den överförda informationen acceptabel korrigering reduserar den effektiva bittakten med ca 50 % feldetektering har ansetts vara mera effektivt Trådlös kommunikation inte motståndskraftig mot störningar Även sändning till många kräver FEC Nya effektivare felkorrigeringsmetoder har utvecklats T ex turbo coding Feldetektering När en ram tagits emot, brukar man verifiera att den är korrekt Enklaste kontrollen: en paritetsbit (jämnt antal 1:or i ramen) Cyklisk redundans check lägg L bitar till meddelandet så att det blir jämnt delbart med ett givet tal talet kallas generator och skrivs ofta som ett polynom med koefficienterna 0 och 1: g(x) = x L +g L-1 x L -1 + g 1 x +1 L:te och 0:te termerna finns alltid med (koefficienter 1) Feldetektering, exempel Exempel meddelande M = m(x) = x 11 +x 10 +x 8 +x 5 +x 3 +x 1 = 0x 12 +1x 11 +1x 10 +0x 9 +1x 8 +0x 7 +0x 6 +1x 5 +0x 4 +1x 3 +0x 2 +1x 1 +0x 0 generator g(x)= x 3 + x (3 bitar CRC) CRC = rest {m(x) x L / g(x) } = rest {x 14 +x 13 +x 11 +x 8 +x 6 +x 4 / x 3 + x 2 + 1} = x skicka M CRC =

9 Datalänk Protokoll Exempel på datalänk protokoll: HDLC (High-level data link control) Q.921 ~ (LAP-D) Link Access Procedure, D channel del av ISDN Begrepp propageringstid, transmissionstid S: fysiskt avstånd V: fortskridningshastighet N: mängden bitar som skall sändas R: bittakten på länken S T = p V N T = x R Närnät Local Area Network (LAN) ett nätverk inom ett begränsat geografiskt område, t. ex. ett kontor administreras ofta av inom företaget ett nätverk där paket skickas broadcast alla stationer kopplade till överföringsmediet kan motta informationen som sänds 9

10 Tidsdelad länk Antag att ett paket är längre än vad länken är början kommer att nå mottagaren innan slutet skickats endast en sändare kan skicka paket åt gången två aktiva sändare ger en kollision: signalerna blandas och respektive mottagare kan inte urskilja något korrekt meddelande (CRC) hur bestämmer man vem som får skicka? förhindra kollision hantera kollision då den uppstår Två vanliga principer pollettring CSMA/CD buss 1 1 till 2 Pollettring (1/2) 3 2 Ta emot Sänd Princip en pollett ges från sändare till sändare polletten utgörs t.ex. av slutflaggan om en sändare inte har paket att skicka vidarebefodras polletten annars tar sändaren polletten och skickar paketet en tagen pollett utgörs av flaggan (sista biten inverterad) mottagaren kopierar in paketet, medan sändaren tar bort det från ringen en ledig pollett skickas när paketets sista bit är tillbaka Pollettring (2/2) Utvecklad hos IBM i Zürich, standardiserad som IEEE IBM: produkter för 4 Mb/s och 16 Mb/s, kanske mer FDDI: ISO standard för 100 Mb/s optisk ring 10

11 Ethernet (1/4) Carrier sense, multiple access with collision detection (CSMA/CD, standard IEEE 802.3) lyssna på länken, om ingen signal detekteras är det klart att sända sänd paketet men lyssna samtidigt på länken sluta sända omedelbart om signalen är störd vänta en slumpmässigt vald tid i intervallet (0, T) pröva på nytt att sända, sluta vid kollision, fördubbla vänteintervallet 1 1 till 2 Ethernet (2/4) till 2 1 Avstånd 1 upptäcker kollisionen TId 3 3 upptäcker kollisionen 3 sänder ånyo Ethernet (3/4) IEEE många fysiska kabel- och bandbreddsoptioner ex 10BaseT och 100BaseT, noderna kopplas med en hub eller en switch nyare optioner erbjuder allt bättre kapacitet t ex Gigabit Ethernet 11

12 Ethernet (4/4) Addressering 48 bitar i princip unika addresser för varje nätverkskort (nätverkssgränssnitt) består av identifikation av framställare samt en del unik för kortet ifråga Ethernetpaketen har en CRC i slutet Maximum Transmission Unit (MTU) 1500 Punkt-till-punkt länkar (point-topoint) specifierade for Internet Serial Line IP (SLIP) för att koppla maskiner i hemmet till Internet över modem Point-to-Point Protocol (PPP) ett mer utvecklat protokoll än SLIP 12

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

Föreläsning 3. Datakodning (Data encoding) T Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Föreläsning 3 Sändare Länk Mottagare Mål Behandla procedurer som behövs för överföring på en länk Förstå linjekodningens grundprinciper Känna till allmänna linjekodningar Känna till faktorer som påverkar

Läs mer

Länk Mottagare. Sändare. transmission linjekodning modulering inramning kontrolldata och nyttolast Adressering Felkontroll Flödeskontroll

Länk Mottagare. Sändare. transmission linjekodning modulering inramning kontrolldata och nyttolast Adressering Felkontroll Flödeskontroll Sändare ) UHOlVQLQJ Länk Mottagare transmission linjekodning modulering inramning kontrolldata och nyttolast Adressering Felkontroll Flödeskontroll 10/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 'DWDNRGQLQJ'DWDHQFRGLQJ

Läs mer

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät Föreläsning 4 Multiplexering Närnät 10/8/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Multiplexering (1/2) En länk bör kunna användas av flera sändare multiplexering = uppdelning av länken varje sändare allokeras

Läs mer

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3) Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs

Läs mer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer

Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar

DATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar 2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets

Läs mer

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur

Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.

Läs mer

6. Blandade uppgifter

6. Blandade uppgifter 6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk

Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät. Repetition. Länkprotokoll. Jens A Andersson (Maria Kihl) länk Kapitel 4: Tillförlitlig dataöverföring Kapitel 5:Lokala nät Jens A Andersson (Maria Kihl) Repetition Protokoll: Överens om vilket språk vi pratat Paket: Dela upp datamängden i småbitar Tillförlitlig dataöverföring

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Föreläsning 3 Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-10-03 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Tentaexempel. Maria Kihl

Tentaexempel. Maria Kihl Tentaexempel Maria Kihl Linjekodning Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? 2 Lösning Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning

Läs mer

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl) Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Översättning från bitar till signaler (2) Ett annat sätt att skicka bitar över en länk är genom att

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) Forouzan 5th: (9.1), 10.1-3, 10.4.1, 11.1-2, 11.4,

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

Datalänklagret. Datalänklagret ska:

Datalänklagret. Datalänklagret ska: Datalänklagret Datalänklagret ska: Erbjuda tjänster till det överliggande lagret (nätverkslagret) Paketera data (framing) Hantera fel i överföringen Hantera flödeskontroll Tjänster som datalänklagret erbjuder

Läs mer

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information

Data och information. Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Media: vågledare. Datatransmission. Kodning av diskret information Data och information Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken

Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet. Bitarna möter verkligheten Sidorna i boken Grunderna i datatransmission och fysiska skiktet Bitarna möter verkligheten Sidorna 43-93 i boken Data och information Data: information i format som kan behandlas av maskiner och människor Information:

Läs mer

CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem MOP 12/13 1

CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem MOP 12/13 1 CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem 1 Seriekomunikation- Datanät- Topologi Buss Ring Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Nod Stjärna Masknät 2 Seriekomunikation-

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Sammanfattning Datorkommunikation

Sammanfattning Datorkommunikation Sammanfattning Datorkommunikation Philip Larsson 2013-10-22 1 Innehåll 1 Allmänt 3 1.1 OSI-modellen........................... 3 1.2 TCP-IP modellen......................... 3 1.3 Router, switch, hub........................

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål

Föreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål Föreläsning 8 Mål Förstå nyttan av multiplexering Förstå olika multiplexeringssätt Förstå begreepet transportnätverk Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Multiplexering

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Kihl & Andersson: 5.1-5.6, 3.3 Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt att bitfel kan upptäckas och tas om hand (feldetektering,

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO

Läs mer

Introduktion. Länkskiktet. Protokoll i skikt. OSI-modellen. Länkskiktet (Data Link Layer) Nätets topologi

Introduktion. Länkskiktet. Protokoll i skikt. OSI-modellen. Länkskiktet (Data Link Layer) Nätets topologi Introduktion Länkskiktet oken 102-128, 135-151, 170-180 Målet med föreläsningen är att bli bekant med länkskiktets begrepp såsom Inramning Kapsling av data från högre skikt nvändning av delat medium Kontroll

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss OH Slides E: Local Area Networks Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition, Addison-Wesley Longman Ltd., Essex,

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN Föreläsning 6 Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN 10/22/01 Bengt Sahlin 1 Nät management (1/3) Network management Nätet kräver styrning, operativ aktivitet,

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 10 Maj, 2016 Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett nytt

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016

Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS3 Kommunikationsssystem Tentamen 24--25 8. 3. Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje fråga. Alla svar ska motiveras

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen 2013-10-22 14.00 19.00 (corrected version) Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Läs mer

Länkskiktet. Boken 102-128, 135-151, 170-180

Länkskiktet. Boken 102-128, 135-151, 170-180 Länkskiktet Boken 102-128, 135-151, 170-180 Introduktion Målet med föreläsningen är att bli bekant med länkskiktets begrepp såsom Inramning Kapsling av data från högre skikt Användning av delat medium

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering Telefonnätet Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet

Läs mer

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation TSEI67 Telekommunikation Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer Mål Målet med laborationen är att bekanta sig med transmission av binära signaler. Det innebär att du efter laborationen

Läs mer

Access till nätet. Maria Kihl

Access till nätet. Maria Kihl Access till nätet Maria Kihl Läsanvisningar Kihl: 5.1-5.6, 3.3 Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Forouzan 5th: 12.1-2, 13.1, 13.2.1-3, 13.2.6, 13.3-5, 15.1.1-2, 15.2, 17.1.1-2, 6.2 2 Repetition

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid 14-19 Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler.

KomSys Repetition. Tenta tisdag 22/10. Projektarbetet (avslutningen) Jens A Andersson. Tid 14-19 Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel. Regler. KomSys Repetition Jens A Andersson Tenta tisdag 22/10 Tid 14-19 Plats: MA:10 Tillåtna hjälpmedel Skrivdon Räknare (tag med!) Matsäck Regler Tentor börjar prick! Kom senast inom första timmen Man får inte

Läs mer

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) T Introduktion till modern telekommunikation

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) T Introduktion till modern telekommunikation Föreläsning 6 Mål: Förstå nätstyrningens betydelse i nätverket Känna till nätstyrningsfunktionerna Känna till trenderna i nätstyrning förstå begreppet Intelligenta nät Förstå begreppet protokoll och känna

Läs mer

Föreläsning 1. Information och data

Föreläsning 1. Information och data Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Paketförstörare Implementerad på XESS XSV800 labbkort

Paketförstörare Implementerad på XESS XSV800 labbkort aketförstörare Implementerad på XESS XSV800 labbkort rojektrapport i kursen SMD106 av Markus Finér (780726-2014) Urban Classon (760516-8918) 2003-03-04 Abstrakt När man tar fram och utvecklar nya kommunikationsprotokoll

Läs mer

Grundstruktur. Grundstruktur

Grundstruktur. Grundstruktur Firewire Källor Det mesta av presentationen kommer från Don Anderson: FireWire System Architecture, 2:nd ed MindShare, Inc. Addison-Wesley ISBN 0-201-48535-4 1 Bussystem Pear-to-pear Grundstruktur Vi har

Läs mer

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se> Bredband och VPN 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist 1 Vad är bredband? Hastighet Fast uppkoppling Via telenätet: xdsl Via kabeltv: Kabelmodem 2 Krav på bredband VoIP

Läs mer

Repetition. Maria Kihl

Repetition. Maria Kihl Repetition Maria Kihl Internet för er (innan kursen) Internet för er nu (?) 3 Internetworking De protokoll och funktioner som behövs för att skicka data över olika nät. Network Network Network 4 Paketförmedlande

Läs mer

Seriekomunikation. CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem. Seriekomunikation -forts. Seriekomunikation -forts

Seriekomunikation. CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem. Seriekomunikation -forts. Seriekomunikation -forts s4 CAN ett kommunikationsprotokoll för realtidssystem Sändare Seriekomunikation Mottagare Seriekommunikation Synkronisering - Datanät CAN Dataregister Göteborg 8 bitar - Parallell överföring Dataregister

Läs mer

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)

Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet

Läs mer

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Tjänsteleverantörerna (Telia/Boxer) levererar 100 Mbit/s till ert hus. Detta innebär dock inte att ni har möjlighet att använda

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011 1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

Kapitel 13: (Maria Kihl)

Kapitel 13: (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5 Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från

Läs mer

Störning av GPS tidstjänst och dess inverkan

Störning av GPS tidstjänst och dess inverkan Störning av GPS tidstjänst och dess inverkan Magnus Danielson , Net Insight, för IVA 2016-10-04 2 Presentation Title Net Insight Vad använder vi GPS tid till? Broadcast sändare FM,

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI

Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI Dokumentation för funktionsblocksbibliotek MwaCOMLI 1. Allmänt... 2 1.1. Versionshistoria... 2 1.2. Implementerade Telegram... 3 1.3. Adressering Flaggor... 4 1.4. Registervärden... 5 2. Fboxar... 6 2.1.

Läs mer