Delrapport nr 3, januari januari 2013 Familjestödsprojektet

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Ida Broman FHN Delrapport nr 3, januari januari 2013 Familjestödsprojektet Sammanfattning I december 2010 godkände Statens folkhälsoinstitut (FHI) den ansökan kring utveckling och utvärdering av lokalt familjestöd som folkhälsoförvaltningen skrev tillsammans med Örebro universitet. Ansökan innebär att familjestödsprojektet Kompetenta familjer med ungdomar - ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors kommer att bedrivas under tre års tid i kommunerna, mellan år januari 2011 och december Årligen vill FHI att kommunerna skall lämna in en delrapport med uppgifter kring hur projektet bedrivits, organiserats, vilka resultat som uppnåtts samt hur pengarna har använts. Föreliggande rapport är den tredje delrapporten från projektet och den ska vara FHI tillhanda senast den 28 mars. En särskild mall för återrapport har tillhandahållits av FHI. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse 11 februari 2013 Delrapport nr 3, Familjestödsprojektet januari 2011-januari 2013 Checklista för hållbar utveckling Konsekvensbeskrivning Utveckling av arbetet med familjer och föräldrar syftar till att göra det som är bäst för barnen. I projektet har en stor del av fokus lagts på att föra dialog med barn, ungdomar, föräldrar och verksamheter på olika sätt för att lyfta tankar och perspektiv på arbetet. Projektet syftar bland annat till att undersöka behov av familjestöd hos familjer i kommunerna. Genom olika metoder är förhoppningen att röster från flera olika grupper ska komma fram och i förlängningen leda till utveckling av familjestödsarbetet. Ett utvecklat familjestöd kan påverka kommuninvånarnas hälsa i positiv riktning. c:\temp\ibrn94t9vp.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 <!Skapat_datum> 2 (4) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Folkhälsonämnden godkänner delrapport nr 3, januari 2011-januari 2013 för familjestödsprojektet. Ida Broman Folkhälsoutvecklare Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Statens folkhälsoinstitut

3 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Utveckling av arbetet med familjer och föräldrar syftar till att göra det bästa för barnen. Dialog och inflytande X Dialog har förts med både barn, ungdomar, föräldrar och verksamheter, med syfte att undersöka behov och samråda med medborgarna kring utveckling av familjestödsarbetet. Folkhälsa X Ett utvecklat familjestöd ska påverka kommuninvånarnas hälsa i positiv riktning. Undersöka behov hos olika grupper i kommunen, för att kunna ge förslag på utvecklingsmöjligheter som ska gynna projektets målgrupp. Jämlikhet och social rättvisa X Tanken är att projektet ska undersöka vilka behov som finns i målgruppen och resultaten ska sen kunna ligga till grund för verksamhetsutveckling. Jämställdhet X Undersöka behov hos olika grupper i kommunen, för att kunna ge förslag på utvecklingsmöjligheter som ska gynna projektets målgrupp, föräldrar till barn i åldern år. Kulturmiljö/kulturella omgivningar Miljörelaterad hälsa Ekologiska Avfall X Biologisk mångfald Energi Konsumtion Transporter Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi X X X X X X X X Kostnadseffektivitet X

4 Bilaga Tillväxt X

5 qwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopas Delrapport nr 3 dfghjklzxcvbnmqwert Utveckling och utvärdering av föräldrastöd yuiopasdfghjklzxcvb Rapporten ska vara inlämnad senast: Karlskoga-Degerfors HFÅ 2010/94 nmqwertyuiopasdfghj klzxcvbnmqwertyuiop asdfghjklzxcvbnmqwe rtyuiopasdfghjklzxc vbnmqwertyuiopasdfg hjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklz xcvbnmqwertyuiopasd fghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbn

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Summary (Sammanfattning på engelska)... 4 Projektets resultat... 5 A. Förändringar från ursprungsplanen... 5 B. Metod- och resultatbeskrivning kopplad till projektets forskningsplan... 5 C. Metod- och resultatbeskrivning kopplad till projektets delprojekt som inte omfattas av forskning... 8 D. Analys/Diskussion... 9 E. Resultat kopplat till den nationella strategins mål och delmål Processbeskrivning Rapporter/artiklar som publicerats i samband med forskningen Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Organisation Genomförandeplan Barnens perspektiv Jämställdhet i hälsa Jämlikhet i hälsa Vidmakthålla och sprida erfarenheter Stöd från Folkhälsoinstitutet Ekonomisk redovisning av intäkter och kostnader Namnunderskrifter Bilagor

7 Gemensam delrapport från redovisande projektkommun och samverkande forskningslärosäte. Projektnamn: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors Redovisande kommun: Karlskoga Samverkande lärosäte: Örebro universitet Eventuellt samverkande kommuner: Degerfors kommun Projekttid som delredovisningen ska omfatta: 1 januari januari Instruktioner Delrapporten inklusive fullständig ekonomisk redovisning (både för kommunen och för lärosätet), ska vara inkommen till Statens folkhälsoinstitut senast den 28 mars Rapport i Wordformat skickas till Elsa Rudsby Strandberg, projektledare Statens folkhälsoinstitut. E- post: elsa.rudsbystrandberg@fhi.se Rapporten skall skrivas under av kommunens projektledare samt ansvarig forskare och skickas till Statens folkhälsoinstitut, Östersund Projektets diarienummer hos Statens folkhälsoinstitut HFÅ 2010/94 Kommunens organisationsnummer Telefon till kommunen Adress E-post Vi samtycker till att texten från rapporten publiceras på Folkhälsoinstitutets webb (markera med kryss efter valt alternativ): Ja: X Nej: Karlskoga kommun 15 Folkhälsoförvaltningen Karlskoga fkn@karlskoga.se Ansvarig kontaktperson i Ulrika Lundgren projektkommunen Telefon E-post Ulrika.lundgren@karlskoga.se Projektledare/samordnare som kan Ida Broman svara på eventuella frågor i rapporten Telefon E-post Forskningsansvarig vid lärosätet Ida.broman@karlskoga.se Charli Eriksson Telefon E-post Charli.eriksson@oru.se 2

8 Sammanfattning Lämna en sammanfattning av projektet (syfte, metod, resultat och diskussion), ca 3000 tecken inklusive blanksteg (texten kan komma att publiceras på Folkhälsoinstitutets webb). Syfte Projektet syftar till att utveckla en samlad strategi som sedan sprids som ett gott exempel lokalt, regionalt och nationellt. I kommunerna bedrivs familjestöd till föräldrar till barn i åldrarna 0-20 år, projektet har särskilt fokus på familjer med barn i åldrarna år. Projektet vill synliggöra familjestödsaktiviteter som bedrivs och önskas, finna framgångsrika former för samverkan och få kunskap om effektiva kommunikationssätt för att skapa bättre förutsättningar för ett familjestöd för alla föräldrar. Metod Projektet består av nio delstudier och två syntesstudier. Ett utmärkande drag i forskningen är den participatoriska ansatsen där syftet är att olika intressenter deltar i kunskapsutvecklingen. Detta görs bland annat genom att intressenter deltar i dialogforum före och dialogseminarier efter genomförandet av olika delstudier. Skolungdomar har båda åren feriearbetat inom projektet. En rad olika kompletterande metoder används såsom intervju, enkät, registerdata, deltagande observation, dokumentanalys och dagböcker. Projektet har en särskild styrgrupp. Utöver särskilda projektaktiviteter träffas kommunala praktiker och lärosätets forskare en gång i månaden. Resultat Verksamhetsuppföljning: Delstudie 1 undersöker med telefonintervjuer vilka familjestödsmetoder och aktörer som finns. Kartläggningen presenterades på ett dialogseminarium, som ledde till nätverksbygge och synliggörande av aktörer inom området. Under 2013 produceras en guide till familjer om de familjeinriktade aktiviteter i kommunerna. Delstudie 2 undersöker vilka som deltar i familjestöd. Drygt 200 enkäter har insamlats från föräldrar som deltagit i tematiska föräldramöten. Ett resultat är att det även om det finns många aktörer är det svårt att få fram verksamheter att följa upp. Delstudie 3 undersöker föräldrars, ungdomars och verksamhetsföreträdares perspektiv på föräldrastödjande verksamheter. Åtta mammor och fyra pappor har intervjuats om sina erfarenheter av tematiska föräldramöten. Intervjuer med verksamhetsföreträdare har även genomförts. Behovsanalys: Delstudie 4, är en intervjuundersökning med ungdomar och föräldrar. I ungdomsstudien beskriver 19 ungdomar bland annat familjen som en enhet med gemensamt ansvar, kommunikation, solidaritet och som gör saker tillsammans i familjen. I föräldrastudien framkommer att de önskar mötesplatser där de kan träffa andra föräldrar. Det handlar om vuxenstöd och hur föräldrar kan samarbeta. Vägar för detta är skolan men också andra arenor är möjliga. Delstudie 5 avser behovsundersökningen med en enkät till familjer med barn 1996, 1998, 2000 och Urvalet kommer att omfatta ca 400 familjer i Degerfors och ca 1250 familjer i Karlskoga. Samverkan, kommunikation och metodutveckling för att skapa en strategi: Delstudie 6-9 omfattar studier av utvecklingen inom de två kommunerna och innovativa metoder att nå föräldrar samt studier av ideal och realitet i samhällskommunikation till föräldrar, Syntesstudie 1: Aktörer för en samlad strategi, och Syntesstudie 2: Lärande utvärdering som integrerande strategi, kommer att genomföras under slutfasen av projektet. Diskussion Bland viktiga erfarenheter i projektet är betydelsen av att ha en participatorisk ansats i forskningen, men detta tar tid att utveckla. Vi ligger något försenat i arbetet, vilket delvis beror på att det finns många aktörer inom området men verksamheterna har inte varit igång vid den tidpunkt då vi sökt deltagare till delstudier. 3

9 Summary (Sammanfattning på engelska) Här ska sammanfattning på engelska lämnas (texten kan komma att publiceras på Folkhälsoinstitutets webb): Kompletteras med textmaterial från universitetet på sammanträdet. 4

10 Projektets resultat A. Förändringar från ursprungsplanen Följer projektet den ursprungliga projektplaneringen, eller har ändringar behövt göras? Beskriv eventuella ändringar och lämna förklaring till dessa. Forskningsprogrammet innehåller nio olika delstudier och två avslutande syntesstudier. Vi ligger något försenat i arbetet, vilket förklaras av att arbetet med intervjustudierna kommit igång senare än planerat. Detta beror delvis på att det finns många aktörer inom området men verksamheterna har inte varit igång vid den tidpunkt då vi sökt deltagare till våra delstudier. Detta har lett till att delstudie 2 har fått något förändrad inriktning och studerar deltagande i tematiska föräldramöten. Vidare har delstudie 3 om intressenters perspektiv inte kunnat genomföras fullt ut än. B. Metod- och resultatbeskrivning kopplad till projektets forskningsplan Till projektansökan lämnades en forskningsplan med syfte, specifika frågeställningar, metodbeskrivning, förväntat resultat samt förväntad betydelse av resultatet. Redovisa tillvägagångsätt och resultat hitintills i projektet genom att besvara fem nedanstående punkter. Det är extra viktigt att redovisa vilka resultat som hitintills uppnåtts i projektet, både kvalitativt och kvantitativt eftersom detta är något som regeringen särskilt efterfrågar. 1. Syfte Projektet syftar till att utveckla en samlad strategi som sedan sprids som ett gott exempel lokalt, regionalt och nationellt. I kommunerna bedrivs familjestöd till föräldrar till barn i åldrarna 0-20 år. I detta forskningsprogram ligger fokus i huvudsak på familjer med ungdomar, dvs. barn i åldrarna år. Ge en tydlig bild av det familjestödsaktiviteter som bedrivs och önskas i kommunerna från ungdomars, föräldrars och verksamhetsföreträdares perspektiv Finna framgångsrika former för samverkan mellan olika familjestödsaktörer, lokalt men också regionalt, för att kunna nå alla föräldrar. Få kunskap om effektiva kommunikationssätt av familjestödet i kommunerna och därigenom ge bättre förutsättningar för ett familjestöd för alla föräldrar 2. Specifika frågeställningar: Detta forsknings- och utvecklingsprojekt bygger på ett nära samarbete mellan forskare och praktiker med participatorisk ansats. Den planerade verksamheten består av fyra kompletterande program där specifika frågeställningar preciseras: I. Verksamhetsuppföljning - Vilka familjestödsmetoder finns i de båda kommunerna? - Vilka aktörer verkar inom området? - Vilka deltar i familjestödet? - Vilka erfarenheter av stödinsatser har ungdomar, föräldrar och verksamma inom området? II. Behovsanalys - Vilka utmaningar i föräldrarollen möter föräldrar till ungdomar idag och hur möter familjestödet i kommunen dessa behov? - Vilka insatser har föräldrar och ungdomar ett behov av och/eller efterfrågar? III. Samverkan och kommunikation 5

11 - Hur ser formerna för samverkan och kommunikationen mellan aktörer ut och hur fungerar arbetet? - Hur ser formerna för kommunikation med föräldrar kring kommunens familjestöd ut? IV. Metodutveckling för att skapa en strategi för familjestöd till alla - Hur kan föräldrar nås, engageras och stödjas genom nya former av initiativ via andra arenor än skolan såsom arbetsplatser, idéburna organisationer och idrottsrörelsen? - Hur kan nationella, regionala och lokala initiativ samverka i kommunikationen med föräldrar om ungdomars liv och hälsa? - Vilken roll kan olika aktörer utveckla i en samlad strategi för familjestöd för alla? - Hur kan lärande utvärdering integreras i arbetet med familjestöd? 3. Metodbeskrivning: (Beskriv hur ni gått tillväga för att besvara frågeställningarna. Ge både en kvalitativ och kvantitativ beskrivning av upplägg och genomförande, ex. genomförda insatser/studier, mätinstrument, urval, deltagare/undersökningsgrupp) 4. Resultat: (Ge en beskrivning av de viktigaste resultaten i förhållande till frågeställningarna. Presentera kvantitativa resultat i den mån det är möjligt, ex. ökning/minskning i procent, inkl. resultat från signifikanstest) 5. Diskussion: (diskussion av resultat och förväntad betydelse av resultatet ) Vår redovisning ger en kortfattad samlad beskrivning av läget inom de olika delstudierna. Svaren på punkt 3-5 finns under beskrivning av respektive delstudie. Delstudie 1 undersökte frågorna: Vilka familjestödsmetoder finns i de båda kommunerna? och vilka aktörer verkar inom området? Telefonintervjuer genomfördes med aktörer som identifierades i de två kommunerna. Kartläggningen presenterades på ett dialogseminarium, som ledde till nätverksbygge och synliggörande av aktörer inom området genom den rapport som togs fram. Det finns ett stort behov av att synliggöra vad som finns för föräldrar i kommunerna eftersom inte ens de som är aktiva inom området har någon tydlig bild av vad som finns. Detta arbete har fortsatt och kommer under 2013 resultera i en publikation som ger familjer tips om vart de kan vända sig när det gäller olika former för familjeinriktade aktiviteter som kommun, landsting, ideell sektor och andra aktörer erbjuder. Delstudie 2 undersöker vilka som deltar i familjestöd. Här pågår en undersökning av deltagandet i tematiska föräldramöten. Drygt 200 enkäter har insamlats från föräldrar som deltagit i aktiviteten. En analys av materialet kommer att göras under våren Uppföljning av andra insatser planeras men har inte kunnat komma igång pga. att grupper inte startat. Ett resultat är att även om det finns många aktörer är det svårt att få fram verksamheter att följa upp. Delstudie 3 undersöker intressenters perspektiv på föräldrastödjande verksamheter. Denna delstudie planerades som tre kompletterande delar. Föräldrar har intervjuats om sina erfarenheter av tematiska föräldramöten. Totalt har 8 mammor och 4 pappor intervjuats. Analyser pågår av dessa intervjuer och det kommer att leda till en rapport. Vi hade planerat att intervjua ungdomar med erfarenhet av att föräldrarna deltagit i gruppverksamhet, men det har inte kunnat genomföras med denna inriktning. Intervjuer med verksamhetsföreträdare påbörjades i slutet av hösten De flesta av de planerade intervjuerna har nu genomförts. Delstudie 4 är en intervjuundersökning inom behovsstudien. Den omfattar av två delar: intervjuer med ungdomar och intervjuer av föräldrar. Ett led i arbetet var den participatoriska ansats som genomfördes sommaren 2011 då fyra skolungdomar gjorde feriearbete med 6

12 inriktning på att bidra till kunskap om ungdomars och föräldrars perspektiv på föräldraskap och familj. På basen av detta och litteraturstudier planerades och genomfördes intervjuer med 19 ungdomar under Det var förvånande vad få undersökningar som fanns av hur ungdomar ser på familj och familjeliv. I arbetet var, utöver projektmedarbetare, studenter inom folkhälsovetenskap engagerade att intervjua ungdomar, vilket resulterade i en examensrapport och i en svensk rapport samt manus till en vetenskaplig artikel. Ungdomsstudien visar att ungdomarna beskriver familjen som en enhet med gemensamt ansvar. Familjen kan se olika ut, men viktigast är en känsla av solidaritet. Ungdomarna ser det som värdefullt att göra saker tillsammans i familjen. Ungdomarna har många tankar om hur de vill att en förälder skall vara. De har främst traditionella förväntningar på både mammor och pappor. Föräldrarnas attityder är viktiga liksom kommunikationen mellan barnen och föräldrarna. Föräldrarna har ett ansvar för barnet och för familjen som enhet. Ungdomarna beskriver också önskade och icke önskade föräldrabeteenden. Föräldrastudien, som omfattar 8 mammor och 4 pappor, undersöker också vilka behov som föräldrarna ser när det gäller att vara en bra förälder. De som framkommer är att föräldrarna önskar mötesplatser där de kan träffa andra föräldrar. Det handlar om vuxenstöd och hur föräldrar kan samarbeta. Vägar för detta är skolan men också andra arenor är möjliga. Nätverk kring barnens kompisar är viktiga att utveckla enligt föräldrarna. Samtalen på mötesplatserna kan vara om gemensamma frågor med det skall också i tillägg till detta finnas möjlighet till särskilt stöd om problem uppkommer. En rapport och en vetenskaplig artikel är under utveckling. Delstudie 5, avser behovsundersökningen med en enkät till ett slumpmässigt urval av föräldrar med tonåringar. Under året har en rad förberedelser utöver intervjuerna genomförts. Vi har i våra tidigare studier undersökt hur frågor kring föräldraskap och familj fungerat. Lokala data om skolungdomar och deras syn på familjeliv och samspelet med föräldrar har undersökts (Liv & Hälsa Ung 2009 och 2011). Vetenskaplig litteratur har granskats med inriktning på familjekompetens. Studien har godkänts av den regionala forskningsetiska nämnden i Uppsala. Ett dialogforum har genomförts som led i utvecklingen av frågeformuläret. Instrumentet har diskuterats inom styrgruppen och vid ett forskningsseminarium på universitetet. Undersökningen kommer att riktas till familjer med barn födda 1996, 1998, 2000 och Slumpmässigt kommer enkäten skickas till mamman eller pappan till barn i den aktuella åldersgruppen. Urvalet kommer att omfatta ca 400 familjer i Degerfors och ca 1250 familjer i Karlskoga. SCB ansvarar för urvalet. Datainsamlingen genomförs av projektet. Särskilda marknadsföringsinsatser har utvecklats, bland annat gjorde feriearbetande skolungdomar ett annonsförslag och en film, som kommer att sändas i lokalteve i kommunerna i samband med att enkäten går ut. En särskild databas kommer att tas fram av SCB för att möjliggöra analys av familjestruktur, socioekonomiska förhållanden och deltagande i undersökningen. Delstudie 6 och 7 omfattar fallstudier av utvecklingen inom Degerfors och Karlskoga. Under hela projektet samlas olika typer av information för att möjliggöra analyser av utvecklingen i de två kommunerna med särskild fokus på det som har relevans för familjers kompetens och situation. Delstudie 8: Innovativa metoder att nå föräldrar kommer att planeras på basen av resultaten från behovsundersökningarna. Ett särskilt observandum är att här behöver det också utvecklas en handlingsplan för vilka insatser som familjerna skall kunna få tillgång till. Inom tidsramen 7

13 för projektet kommer sannolikt inte den randomiserade studien att kunna genomföras i den skala som skisserades i den ursprungliga forskningsplanen. Delstudie 9: Ideal och realitet i samhällskommunikation till föräldrar innebär en samlad analys av det som framkommit i intervjuer, enkäter och dokumentanalys när det gäller att nå föräldrar med information, Studien är ett led underlaget till lokal strategi i arbetet. Här kommer också centrala möten under 2013 dokumenteras, bland annat Bredsjödagarna som är en samling av aktörer från Degerfors. Syntesstudie 1: Aktörer för en samlad strategi, och Syntesstudie 2: Lärande utvärdering som integrerande strategi, kommer att genomföras under slutfasen av projektet. Det avser att integrera resultaten från studierna och de lokala arbetet i rapporter som kommer att ingå i slutrapporteringen. C. Metod- och resultatbeskrivning kopplad till projektets delprojekt som inte omfattas av forskning Om projektet har delprojekt som inte omfattas av forskningen, skall dessa redovisas här. Fokus ska också här vara beskrivning av tillvägagångssätt samt vilka resultat som hitintills uppnåtts i dessa delar av projektet. Kommunerna har sedan tidigare arbetat med Vägledande samspel (ICDP) som ett främjande förhållningssätt gentemot barn och vuxna inom främst förskolan. Utifrån den kartläggning som gjordes i projektet våren 2011 och utifrån diskussioner som först med verksamheter via bland annat de dialogseminarier som genomförts under projektets gång, har det tydligt lyfts att just förhållningssättet inom verksamheterna som arbetar med barn och familjer är av stor vikt. Vi har därför under senare delen av 2012 börjat titta på hur vi, som en del av ett utvecklingsspår i projektet, kan stötta detta arbete. Vägledande samspel är också något som främjar samverkan då det berör flera verksamheter, bl.a. förskola, grund- och gymnasieskola samt socialtjänst och primärvård. Dessa verksamheter kan använda det främjande förhållningssättet i mötet med barn och föräldrar. Då projektet har fokus på barn från 10 år och uppåt har vi sett möjligheter att driva utvecklingen för att förhållningssättet/metoden skall spridas till de som arbetar med denna målgrupp. Hittills har utbildningsinsatser för personal samordnats för året, genom att bland annat öka samverkan mellan kommunerna för att merutnyttja de interna resurserna som finns. Att arbeta med Vägledande samspel, som utgår från barnkonventionen, ligger helt i linje med kommunens arbete med att införliva barnkonventionen i kommunal verksamhet. Det blir på så vis ett sätt att tydligt lyfta barnets perspektiv i arbetet. En annan utveckling som kommer ske, utifrån tidigare arbete som gjorts inom projektet, är att sprida information om verksamheter som arbetar med barn, unga och föräldrar i kommunerna. Kartläggningen av verksamheter som gjordes våren 2011 ligger till grund för detta, och vissa kompletteringar har gjorts. Tanken är sedan att, utifrån detta, färdigställa ett informationshäfte, Föräldrahäfte, som riktar sig till alla föräldrar i Karlskoga och Degerfors. Utskick planerar vi att göra under våren Alla verksamheter skall godkänna sitt deltagande och den information som finns med för att tryck och utskick ska kunna ske. 8

14 D. Analys/Diskussion Som komplement till punkt B5, ber vi er även besvara nedanstående frågor: 1) Vilken ny kunskap som kan främja barns och ungas psykiska hälsa har hitintills kommit fram genom projektet hitintills? I vårt program har tydligt framkommit behovet att vidareutveckla samverkan mellan olika aktörer och där ett första steg är att kartlägga vad som pågår i kommunerna. Det kan ge en ökad målinriktning och ökad kraft att se vilka insatser som görs av andra aktörer. Samtidigt finns det behov av att jämföra ideal och verklighet i familjestödet. Det finns många möjligheter men dessa kanske inte blir till verkliga insatser om inte barn och unga och deras familjer efterfrågar eller erbjuds dem. 2) Vilken kunskap ser ni projektet tagit fram som andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa? En kraftfull del i vårt projekt är den participatoriska ansatsen. Det är värdefullt att vidareutveckla formerna för olika parters deltagande i produktionen av kunskap. Särskilt viktigt är att barns och ungdomars röster får komma fram. Det är viktigt att ta del av den klokskap som unga människor utvecklar och som kan berika vår kunskap och bidra till vidareutveckling av arbetet. 9

15 E. Resultat kopplat till den nationella strategins mål och delmål Beskriv om och hur ni uppnått de olika målen i den nationella strategin. Beskrivningen ska om möjligt innehålla kvantitativa mått. Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid (övergripande målet) 1) Erbjuder projektkommunen alla föräldrar föräldrastöd under barnets hela uppväxttid, dvs år? Om ja, beskriv närmare hur ni genomfört mätningen samt vad projektkommunen erbjuder för typ av föräldrastöd. Under våren 2011 gjordes en kartläggning inom projektet som syftade till att lyfta fram de verksamheter som arbetar med stöd och samverkan för/med föräldrar/familjer på olika sätt i Karlskoga och Degerfors. Enligt den kartläggningen finns det verksamheter som erbjuder riktat och/eller generellt arbete för föräldrar med barn i åldersspannet 0-17 år. Det kan bland annat handla om föräldramöten/verksamhetsråd i de olika skolstadierna, stöd via BMM/BVC, elevhälsans samarbete med föräldrar, barn- och ungdomspsykiatrins gruppverksamhet, gymnasieskolans utvecklingssamtal, socialtjänstens öppna verksamhet med samarbetssamtal, föräldraföreningen mot narkotikas jourtelefon eller kyrkornas olika verksamheter. Undersökningen gjordes främst via telefonintervjuer, utifrån ett antal förutbestämda frågor som bland annat handlade om vad man gjorde för föräldrar och familjer, hur man gjorde det och vilket fokus verksamheten hade. Ett fåtal intervjuer gjordes via mail. Material inhämtades också från hemsidor där detta var möjligt. Allt sammanställdes sedan i en arbetsrapport och användes som underlag vid ett dialogseminarium dit alla intervjuade aktörer bjöds in. 2) Har projektet lett till ökad kunskap om betydelsen av att arbeta med föräldrastöd inom projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Då projektet lett till ökat antal diskussioner i frågan, i olika typer av sammanhang, samt att föräldrastöd har fått mer utrymme i den politiska diskussionen, antas kunskapen ha ökat i frågan. Mätningar kring detta har dock inte gjorts. 3) Har det skett någon ökning från projektstart tills nu gällande hur många föräldrar med barn 0-17 år som deltar i projektkommunens föräldrastöd? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Här har inga mätningar gjorts. 4) Gör projektkommunen något särskilt för att nå föräldrar med tonårsbarn? Om Ja, beskriv detta närmare. Projektets fokus är att se vad tonårsföräldrar i kommunerna har för behov och önskar gällande samverkan och stöd i föräldraskapet. Utifrån den kunskap som framkommer i projektet är förhoppningen att resultat skall finnas kring vad som bör erbjudas dessa föräldrar samt hur man kan nå dem med det som erbjuds. 10

16 Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (delmål 1) 1. Har projektet lett till ökad samverkan inom projektkommunen mellan berörda instanser (ex. skola, polis, socialtjänst, ideell sektor) gällande det föräldrastödjande arbetet? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Vid de dialogseminarier som anordnats inom projektet, som riktats till både verksamheter i Karlskoga och Degerfors, har flertalet olika aktörer samlats för diskussion kring de resultat som framkommit i projektet. Detta kan ses som ett steg till ökad kännedom om varandra samt ökad möjlighet för samverkan. Hur detta sen ökat i realiteten är inte uppmätt. Det utvecklingsarbete som projektet är en del av kring Vägledande samspel (ICDP), se tidigare beskrivning, är också något som ger möjlighet till ökad samverkan både mellan kommunerna och mellan verksamheter. 2. Har projektet lett till ökad integrering av det föräldrastödjande arbetet i det ordinarie hälsofrämjande arbetet hos projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Inom ramen för det ordinarie folkhälsoarbetet som bedrivs vid kommunernas gemensamma folkhälsoförvaltning har föräldrastöd länge varit en central del i det ordinarie hälsofrämjande arbetet. Projektet visar nu detta ännu tydigare gentemot andra verksamheter som arbetar med föräldrastödjande arbete på olika sätt. Mätning har ej gjorts kring detta. 3. Har projektet lett till att det finns strukturerade/formaliserade former för samverkan inom den kommunala organisationen när det gäller föräldrastödjande arbete? Om ja, beskriv detta. Projektet har idag en samordnare lokalt placerad som har i uppgift att vara lokal kontakt för projektets olika insatser. Sedan tidigare finns vissa grupper formaliserade som arbetar med bl.a. föräldrastödsfrågan. Dessa grupper finns samordnaren eller representant från folkhälsoförvaltningen med i. Projektet har skapat en styrgrupp för arbetet, med representation från berörda förvaltningar i de två samverkande kommunerna. Här diskuteras frågor som är aktuella för projektet, men också kring föräldrastöd i allmänhet. Denna grupp skulle man kunna se som en framtida grupp för fortsatt fokus kring föräldrastödsfrågan. 4. Finns formaliserad regional samordning kring frågor som handlar om föräldrastöd? Om ja, beskriv detta närmare. På Örebro läns landstings samhällsmedicinska enhet arbetar man med frågor som rör folkhälsa för bl.a. barn och unga. Där finns en tjänst placerad som omfattar 20 % av strategiskt resursarbete kring föräldrastödsfrågor i länet. 11

17 Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (delmål 2) 1) Har projektet lett till ökad kännedom hos föräldrar om former av föräldrastöd som finns tillgängliga lokalt i projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Det arbete som pågår just nu med att ta fram ett föräldrahäfte med information om de verksamheter och aktiviteter som finns i kommunerna hoppas vi skall leda till ökad kännedom bland föräldrar om utbudet som finns. Även via de intervjuer som gjorts har möjlighet att lyfta det lokala föräldrastödet funnits. Föräldrar har också bjudit in till forum och seminarier för att diskutera resultat och insatser som skall göras i projektet. Ingen mätning kring målet har gjorts. 2) Har projektet lett till ökat antal mötesplatser för föräldrar i projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Ge också exempel på sådana mötesplatser. Som nämnts ovan har föräldrar inbjudits till forum och seminarier för diskussion kring resultat och insatser i projektet, men inga långsiktiga mötesplatser har skapats inom ramen för projektet. Tanken är att projektet skall leda till ökad kunskap om bland annat behov, vilken kan visa sig vara behov av ökat antal mötesplatser, och då får diskussion kring det behovet tas. Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (delmål 3) 1) Har projektet lett till ökad användning av föräldrastödsprogram i projektkommunen? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera) samt vilka program som används. Projektet är med och samordnar utbildningsinsatser under 2013 i programmet Vägledande samspel (ICDP), som är ett brett hälsofrämjande och förebyggande program som riktar sig till personer som har ansvar för barns omsorg på olika sätt. Syftet är att öka antalet aktörer och personer som har utbildning i programmet. Aktörerna kommer från olika typer av verksamheter, men möter alla barn och föräldrar på ett eller annat sätt. 2) Har projektet lett till ökat antal lokala/regionala utbildare i föräldrastödsprogram, (personer som utbildas för att utbilda gruppledare som sedan ska leda grupper för föräldrar)? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). 12

18 Processbeskrivning Lämna en övergripande beskrivning av hur ni arbetar i projektet. Den struktur som längre fram presenterats under rubriken Organisation ger ramarna för arbetet i projektet. Möten i projektets arbetsgrupp sker efter behov, ca en gång per månad. Där planeras allt det arbete som skall göras inom ramarna för projektet. Utgångspunkten för planeringen är den forskningsplan som gjordes vid projektets start Arbetsfördelning sker utifrån område och kompetens. Universitetet roll är att bistå med insatser och kunskap kring det forskningsbaserade arbete som sker. Beroende på vilken delstudie vi arbetar med har olika personer olika roller. Samordnaren i kommunen har till uppgift att lokalt arbeta med kontakter, förankring, information och nätverk, samt fånga upp lokala behov. Samordnare bistår också med dokumentation och administrativt stöd i forskningsprocessen. Efterhand anpassas arbetet efter de förutsättningar som finns (verksamhetsnära forskning), och därför har planen som gjordes från början fått ändrats efter hand. Dialog förs i den styrgupp som finns för att arbetet ska vara väl förankrat och alla ska veta hur, när och varför saker görs. Vad gäller begreppet föräldrastöd försöker vi i projektet att tänka brett och ha en bred syn på vilka aktörer som arbetar med detta på olika sätt, vilket gör att vi inte bara inkluderar de verksamheter som bedriver någon form av program eller utbildning för föräldrar, utan också hur de arbetar som erbjuder ett mer informellt stöd. På folkhälsoförvaltningen där samordnaren är placerad, sker folkhälsoarbete för barn och unga på flera olika sätt och på olika nivåer. Att dra nytta av annat arbete för projektet är viktigt, både på lokal, regional och nationell nivå. Bland annat så diskuteras föräldrastödsfrågan i de olika nätverk och som finns för det lokala och regionala folkhälsoarbetet, både på verksamhets-, tjänstemanna- och politisk nivå. I projektet har vissa delstudier lagts upp så att inför en studie så genomförs dialogforum och när resultat börjar komma så hålls dialogseminarium. Detta görs för att dels få input i arbetet från verksamheter, föräldrar och ungdomar, samt att sprida och fördjupa förståelsen av de resultat som framkommit. 13

19 Rapporter/artiklar som publicerats i samband med forskningen Rapporter/artiklar som hitintills publicerats i samband med forskningen Namn på rapport/artikel Författare Länk till rapport/artikel Kartläggning av familjestöd i Karlskoga och Degefors - En intervjuundersökning våren 2011 med aktörer Ida Broman m.fl. 14

20 Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Planerade rapporter/artiklar som kommer att publiceras Namn på rapport/artikel Författare Datum Vem deltar i tematiska föräldramötet? Ungdomars uppfattningar om den goda familjen Adolescents perceptions of family and parenthood Camilla Pettersson m fl Agneta Tinnfält m fl Agneta Tinnfält m fl 15

21 Föräldrars syn på familjestöd Praktikers syn på arbete med familjer Perspektiv på föräldraskap och föräldrastöd Familjeliv i Degerfors och Karlskoga en surveyundersökning Karlskoga och Degerfors fallstudier av kommuners arbete med familjestöd Innovativa metoder att nå föräldrar Ideal och realitet i samhällskommunikation till föräldrar Aktörer för en samlad strategi för stöd till familjer Lärande utvärdering som integrerande strategi Slutrapport Agneta Tinnfält m fl Karin Fröding m fl Charli Eriksson m fl Camilla Pettersson, Charli Eriksson m fl Forskarteamet* Forskarteamet* Forskarteamet* Forskarteamet* Charli Eriksson m fl Hela teamet * Huvudansvarig forskare ej bestämd än 16

22 Organisation Beskriv kort hur projektet är organiserat. Folkhälsonämnden är den gemensamma nämnd i Karlskoga och Degerfors som har ansvar för folkhälso- och barnrättsfrågorna i kommunerna. Denna nämnd har det politiska ansvaret för projektet, här stäms arbetet och delrapporterna av för att föra en återkommande dialog i frågan. För projektet finns en styrgrupp med chefer från berörda kommunala förvaltningar, som träffas en gång per termin. Vid dess möten deltar samordnarna i kommunen och forskningsledaren. Projektet har en gemensam arbetsgrupp bestående av forskare från Örebro universitet och samordnare från kommunerna. Inom forskningsarbetet finns arbetsgrupper kopplat till de olika delstudierna. Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors Styrgrupp: Chefer från berörda förvaltningar i Karlskoga och Degerfors, samt delar av arbetsgruppen. Arbetsgrupp: Örebro universitet och Karlskoga/Degerfors kommunala samordnare 17

23 Genomförandeplan 2013 Vilka aktiviteter, i stora drag, planeras i projektet under 2013? Namn på aktivitet Datum (start/slut) Vad är syftet med aktiviteten? Främsta målgrupp för aktiviteten Deltagande på Bredsjödagarna mars Fokus är att mötas kring Degerforsmodellen (organisationsmodell för föräldrastöd), ett tillfälle för utveckling och förankring av arbete. Projektet deltar för information, diskussion och observation. Aktörer som på olika sätt arbetar kopplat till Degerforsmodellen Enkätundersökning (inkl. marknadsföringsinsatser) Prel.utskick v.12 (marknadsföring sker ett par veckor innan enkätutskick) Undersöka behov av föräldrastöd samt hinder och möjlighet för deltagande. Föräldrar till barn födda år 1996, 1998, 2000 och Dialogseminarium Prel. juni 2013 Seminarium kring resultat från enkäten, för fördjupad analys Föräldrahäfte Våren 2013 Sprida information om verksamheter, aktiviteter och stöd som finns för familjer i Karlskoga och Degerfors kommuner. Verksamhetsföreträdare och föräldrar Preliminärt är detta tänkt att skickas ut till alla familjer med barn i kommunerna. Intervjustudie med verksamhetsföreträdare Har påbörjats och planeras slutföras under våren 2013 Lyfta fram verksamheters olika perspektiv och erfarenheter kring arbetet med föräldrar Verksamheter som arbetar med familjer/föräldrar på olika sätt och i olika typer av organsationer. Fallstudier Har påbörjats och pågår fram till hösten 2013 Beskriva utvecklingen i de två kommunerna. Strategiutvecklare 18

24 Feriepraktik Juni 2013 Planer finns att även denna sommar anlita ferieungdomar för den participatoriska ansatsen i projektet. Ett eventuellt uppdrag blir spridning av enkätresultat. 4 ungdomar i Karlskoga kommun, år 9 och år 1 på gymnasiet Analysarbete och rapport, föräldraintervjuer Rapport, ungdomsintervjuer Deltagande på konferens i Vestfold Deltagande i lokal Folkhälsokonferens 1 juni 2013 Kunskap om föräldrars syn på familj och stöd 1 april 2013 Kunskap om ungdomars perspektiv på familj juni 2013 Abstract har skickas in 18 oktober 2013 Spridning av resultat från projektet till lokala/regionala aktörer Aktörer inom familjeområdet och folkhälsa Aktörer inom familjeområdet och folkhälsa Konferensdeltagare Konferensdeltagare Uppföljning av föräldraenkäten och rapportering December 2013 Genom intervjuer och statistisk analys belysa deltagande och bortfall Forskare och praktiker inom området Ideal och realitet i samhällskommunikation till föräldrar Februari 2014 En analys av frågan på basen av fynd i de två kommunerna Forskare och praktiker inom området Aktörer för en samlad strategi Februari 2014 Syntes av erfarenheter lokalt och i andra projekt Forskare, praktiker och politiker inom området Lärande utvärdering som integrerande strategi April 2014 En kritisk genomgång av forskningens möjligheter och begränsningar Forskare och praktiker inom området Slutrapport April 2014 Forskare, praktiker och politiker inom området 19

25 Barnens perspektiv Hur får barn och unga sina röster hörda i projektet? (Jmf artikel 12 i Barnkonventionen Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnad på) Lämna kort beskrivning. Projektet har med barn och ungdomars perspektiv som en viktig del i flera av delstudierna. Under två somrar har vi i projektet haft feriepraktiserade ungdomar från skolår 9 och år 1 på gymnasiet. Detta är en del av den participatoriska ansatsen i projektet, vilket innebär att vi redan inför olika studier vill få med ungdomars tankar, erfarenhet och idéer. Ungdomarna har under sin ferieperiod arbetat med bland annat en pilotstudie för intervju av ungdomar och föräldrar, analys av resultat samt framtagande av marknadsföringsmaterial för den enkätundersökning som skall göras under våren Inom projektet har en intervjustudie genomförts med 19 ungdomar från kommunerna, där de fått utrycka sina tankar kring synen på familj och föräldraskap. Vi har också samlat in ca 60 uppsatser/berättelser från elever i skolår 6 samt gymnasieelever. Ämnet de ombads skriva om var just hur de anser att en bra/god familj skall vara. Tanken är att det resultat som framkommer från intervjuer och uppsatser skall kunna ligga till grund för utvecklingen av det aktiviteter och verksamheter som finns idag eller som bör utvecklas i kommunerna. Kommunernas folkhälsoarbete tar utgångspunkt i barnkonventionen och därför försöker vi få med det tänket i allt arbete som görs för barn och unga. Jämställdhet i hälsa Hur görs överväganden avseende jämställdhet i hälsa, d.v.s. hur tar projektet hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor, pojkar och flickor? Lämna kort beskrivning. Inom forskningsprogrammet finns ett tydligt genusperspektiv. Ifrån tidigare egna studier vet vi att när det gäller deltagande i föräldraaktiviteter för tonårsföräldrar deltar mammor mer än pappor. Det är en särskild utmaning inom projektet att få kunskap om hur mammor och pappor vill och kan delta. Därför intervjuas både mammor och pappor. Enkäter kommer att skickas till ett urval mammor och ett urval pappor för att öka kunskapen om mammor, pappor och familj. Under 2013 kommer resultaten från behovsstudierna ligga till grund för särskilda insatser att nå och engagera familjer med ungdomar. I arbetet med de olika delstudierna söker vi få med såväl kvinnor som män i dialogforum och seminarier. De ungdomar som feriearbetat inom projektet har inkluderat två flickor och två pojkar årligen. 20

26 Jämlikhet i hälsa Hur görs överväganden avseende jämlikhet i hälsa, d.v.s. hur uppmärksammar projektet skillnad mellan olika grupper av människor? Lämna kort beskrivning. Projektet har förankring inom folkhälsovetenskap där vi i alla studier har ambition att få kunskap om hur olika grupper i befolkningen har det. Detta har satt sin prägel på detta projekt. I våra tidigare studier vet vi att det finns en socioekonomisk gradient i deltagande i föräldraprogram. Därför har vi i detta projekt en ambition att få kunskap om vägar att nå olika typer av föräldrar och familjer. Särskilda insatser görs till exempel när det gäller att få kunskap om vilka som deltar i tematiska föräldramöten i skolan, där en kartläggning pågår. För behovsundersökningen, som genomförs genom en enkät våren 2013, har särskilda insatser gjort för att skapa intresse för att delta i studien. Förutsättningar skapas för en ordentlig analys av deltagande och bortfall görs i samarbete med SCB. Under 2013 kommer intervjuer av föräldrar genomföras som komplement och uppföljning av enkätundersökningen. Detta syftar till att låta de typer av föräldrar komma till tals som inte deltagit tidigare. Genom samarbete med andra aktörer kommer vi att på basen av dessa resultat utveckla en plan för insatser att nå föräldrar och familjer med olika bakgrunder. Vidmakthålla och sprida erfarenheter 1) Finns ett politiskt intresse för föräldrastöd i kommunen? Om ja, ge en kort beskrivning av hur ni ser detta och hur det yttrar sig. I det avtal som finns mellan Karlskoga och Degerfors kommuner och Örebro läns landsting kring lokalt folkhälsoarbete är föräldrastöd ett av de områden som lyfts upp som särskilt viktigt att prioritera. Detta leder till att frågan har hög prioritet både politiskt och på verksamhetsnivå. I de lokala folkhälsopolitiska planer som finns för Karlskoga respektive Degerfors är även där föräldrastöd någon som nämns som viktigt att satsa på. Dessa planer är processade på både politiskt och tjänstemannamässig nivå. 2) Har det politiska intresset för föräldrastödsfrågorna ökat i och med projektet? Om ja, beskriv hur ni genomfört mätningen och hur stor ökningen är (kvantifiera). Projektet har lyft föräldrastödsfrågan i flera olika politiska sammanhang under projektåren, bland annat via de tvärsektoriella nätverk för folkhälsofrågor som finns samt vid lokala folkhälsokonferenser. Detta har lett till ökad kännedom, intresse och kunskap i frågan. Hur detta ökat är inte uppmätt i kvantitativa mått. 21

27 3) Finns det nätverk med regelbundna möten där arbetet med föräldrastöd diskuteras? Om ja, beskriv vilka parter ingår i det nätverket, vilken part som ansvarar för nätverket samt hur ofta man träffas i nätverket. Inom ramen för det ordinarie folkhälsoarbete som bedrivs i kommunerna finns nätverk och samverkansformer uppbyggda. I dessa grupper sker också diskussioner kring föräldrastödsarbetet. Exempel på grupper som gör detta är det så kallade Västermöte som sker med verksamheter om har västra Örebro län som verksamhetsområde för olika typer av folkhälsoarbete. I detta nätverk ingår bland annat länsidrottsförbundet, bildningsförbundet, primärvården, lasarettet, folktandvården, länsstyrelsen samt kommunernas folkhälsoenhet. Detta nätverk ansvarar folkhälsoenheten för och det är också kopplat till det politiska utskott för folkhälsofrågor som bildats mellan politiker inom landsting och kommunerna, där också föräldrastödsfrågan är en viktig del. De tvärsektoriella nätverk, som finns omnämnt under punkt 2, finns på både politisk och tjänstemanna nivå. Dessa två grupper ses två gånger per år och består av representanter från de olika kommunala nämnderna och förvaltningarna. Här diskuteras aktuella gemensamma frågor inom folkhälsoområdet, vilket också gör att föräldrastödsfrågan är en sådan fråga som diskuteras här. Samordnaren för projektet sitter med i den referensgrupp för regionalt föräldrastöd som finns i länet. Där sker diskussioner, erfarenhetsutbyten och reflektioner kring föräldrastödsarbetet i regionen. Gruppen består av representanter från regionförbundet, landstinget, kommunerna, länsstyrelsen, idrottsförbundet, bildningsförbundet samt universitetet. Gruppen samordnas av samhällsmedicinska enheten på landstinget. 4) Är detta nätverk ett informellt nätverk för föräldrastöd, eller finns (politiskt/annat) beslut om att ha ett nätverk för föräldrastödsfrågorna? Det ovan nämnda tvärsektoriella nätverken och politiska utskottet är formella grupper där det finns politiska beslut på att mötena skall ske samt vilka parter som skall delta. Västermötet och den regionala referensgruppen som nämnts är av mer informell karaktär och har inget politiskt beslut för deltagande. Av dessa grupper är det endast den regionala referensgruppen som uteslutande har föräldrastöd på agendan. 5) Hur planerar ni som kommun och forskningslärosäte att sprida resultat och erfarenheter från projektet under 2013, samt efter projektet avslutats? Inom detta projekt sprids forskningens resultat tillbaka till deltagare och intressenter genom de dialogseminarier som sker kring de första resultaten. Detta sker som en metod att kvalitetssäkra forskningen och för att öka intresset och delaktigheten i frågorna. Detta kommer under 2013 bland annat omfatta enkätundersökningen av föräldrar samt arbetet med att beskriva utvecklingen i de två kommunerna. En viktig utgångspunkt är att använda sig av befintliga forum för spridning av resultat och erfarenheter. Alla de ovan nämnda grupperna blir här viktiga kanaler för informationsspridning. Till detta kommer sen konferenser som anordnas inom ramen för folkhälsoarbete/föräldrastöd. Exempel på detta är den regionala konferens kring social hållbarhet och jämlik hälsa som anordnades i länet i början av februari. Under barnrättsdagarna som går av stapeln i april i Örebro kommer projektet finnas med som utställare. Lokalt kommer det att anordnas bl.a. dagar för personer som arbetar med familjer och föräldrar i Degerfors kommun och under dessa dagar kommer projektet finnas med för spridning av resultat och vidare inhämtning av data. 22

28 Att utveckla den hemsida som finns kopplat till kommunerna är också en viktig del, för att lätt kunna hänvisa till material och rapporter. Det blir också viktigt att ta fram underlag som kan spridas till olika typer av målgrupper, så att materialet bli förståeligt för alla. Rapporteringen av de olika delstudierna kommer att ske dels genom rapporter på svenska och vetenskapliga artiklar på engelska. Till detta kommer medverkan på vetenskapliga konferenser. Bidrag till har anmälts till den sjunde nordiska konferensen om forskning om hälsofrämjande arbete som går av stapeln i Vestfold, Norge juni Under hösten kommer den årliga lokala folkhälsokonferensen genomföras i Karlskoga och där får projektet en viktig del för spridning av resultat. Det kan också bli aktuellt med deltagande på de regionala konferenser som FHI kommer att ordna under året. Forskningsledare har tillsammans med kollega lämnat in ett anbud för en nationell uppdragsutbildning i föräldrastödjande arbetet. Om anbudet antas kommer detta bli en viktig väg att sprida resultat från vårt och andras forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Stöd från Folkhälsoinstitutet 1) Får projektet tillräckligt med stöd (annat än det ekonomiska stödet) från Statens folkhälsoinstitut? Om inte, vad ytterligare stöd skulle behövas? Det har varit mycket bra konferenser som Statens folkhälsoinstitut arrangerat inom ramen för satsningen på föräldrastöd. Projektet har deltagit och medverkat i de dialogforum och forskarmöten som arrangerats. Det har varit viktigt för erfarenhetsutbyte och för att knyta nätverk. Besöket från Statens folkhälsoinstitut i september 2012 var värdefullt. Det skulle vara bra att få en idé från FHI om hur de skulle vilja att slutrapporten från projektet skall se ut formmässigt. Det skulle underlätta denna del av arbetet. 2) Övrigt som Statens folkhälsoinstitut bör uppmärksammas på: En utmaning inom verksamheten är att själva ordet föräldrastöd är problematiskt. I våra intervjuer av föräldrar och ungdomar framkommer att de inte använder ordet. Man vill träffa andra föräldrar för erfarenhetsutbyte. Ordet har en negativ klang. För det generella föräldrastödet kanske det är bättre att tala om att främja föräldrakompetens. 23