Rapport 2014:26. Utvärdering av stödet till hållbara städer

Transkript

1 Rapport 2014:26 Utvärdering av stödet till hållbara städer

2

3 Utvärdering av stödet till hållbara städer

4 Titel: Utvärdering av stödet till hållbara städer Utgivare: Boverket juni 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN PDF: Sökord: ekonomiskt stöd, hållbara städer, stadsutvecklingsprojekt, investeringsprojekt, planeringsprojekt, utvärdering, slutsatser, energieffekter, klimateffekter, sociala effekter Dnr: /2014 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns som PDF på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

5 3 Förord Bakgrunden till rapporten är ett regeringsuppdrag som Boverket tilldelades i regleringsbrevet för 2013 (M2012/3408/S). Boverket har i enlighet med detta uppdrag låtit genomföra två externa utvärderingar rörande det ekonomiska stödet till hållbara städer. Rapporten är sammanställd av Karin Hermansson och Helena Klintström, utredare på Boverket. De externa utvärderingarna har tagits fram av konsultfirman Projektengagemang Energi & Klimatanalys respektive av forskare vid Örebro universitet. Författarna till underlagsrapporterna ansvarar själva för innehållet. Utvärderarnas slutsatser kan därmed inte åberopas som Boverkets ståndpunkt. Karlskrona juni 2014 Janna Valik generaldirektör

6 4 Utvärdering av stödet till hållbara städer

7 5 Innehåll Förord... 3 Inledning och läsanvisningar... 7 Sammanfattning... 9 Bakgrund Uppdraget Stödet till hållbara städer Beviljade stödprojekt Avgränsningar Boverkets val av utvärderingar Förstudier Utvärderingar Svårigheter i utvärderingen Projekten är inte avslutade Svårigheter att följa upp komplexa och flerdimensionella projekt Konsekvenser Urval av projekt att utvärdera Bortvalda projekt Projektbeskrivningar Investeringsprojekt Fokus Rosengård Fullriggaren Hållbara Järva Hållbara Ålidhem Hållbar kunskapsstad Lund NE Kongahälla Krokslätts Fabriker Kvillebäcken Mitt Gröna Kvarter Planeringsprojekt Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus Stadsdelsförnyelse Östra Sätra Storsjö Strand - den kreativa stadsdelen med närområde Bilagor Bilaga 1: Tabell över samtliga beviljade stödprojekt Bilaga 2: Utvärdering Energi- och klimateffekter Bilaga 3: Utvärdering Sociala effekter Bilaga 4: Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen, avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, sid 8-18

8 6

9 7 Inledning och läsanvisningar I regleringsbrev för 2013 tilldelas Boverket högst kronor för en utvärdering av det ekonomiska stödet till hållbara städer. Utvärderingen ska, enligt regleringsbrevet, genomföras av en extern utvärderare och redovisas för regeringen (Miljödepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni Avrapporteringen av regeringsuppdraget utgörs av två utvärderingsrapporter som Boverket har beställt av konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys, respektive av forskare vid Örebro universitet. Utvärderingsrapporterna utgår från uppföljningsplaner som Boverket låtit ta fram inför genomförandet av utvärderingen. Uppföljningsplanen för stödets energi- och klimateffekter togs fram av Umeå universitet och uppföljningsplanen för stödets sociala effekter togs fram av Örebro universitet. Rapporten inleds med en kort bakgrund som beskriver utvärderingen av stödet till hållbara städer. En förteckning över samtliga projekt som har beviljats stöd bifogas. Se bilaga 1. Rapporterna biläggs i sin helhet. Se bilaga 2 och 3. I Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen redovisas statistik som rör de beviljade stödprojekten. Se bilaga 4, sid 8-18.

10 8

11 9 Sammanfattning Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Inom sitt uppdrag ansvarade delegationen för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Totalt delades sammanlagt 357 miljoner kronor ut till 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt. I Boverkets regleringsbrev för 2013 avsattes medel för att genomföra en extern utvärdering av det ekonomiska stödet till hållbara städer. Boverket har därför beställt två utvärderingsrapporter; en rapport gällande stödets energi- och klimateffekter samt en rapport gällande stödets sociala effekter. Utvärderingsrapporterna utgår från uppföljningsplaner som Boverket lät ta fram inför genomförandet av utvärderingen. Uppföljningsplanen för stödets energi- och klimateffekter togs fram av Umeå universitet och uppföljningsplanen för stödets sociala effekter togs fram av Örebro universitet. Utifrån uppföljningsplanernas föreslagna upplägg beställde Boverket två utvärderingar. Utvärderingen av energi- och klimateffekter har genomförts av konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys. Utvärderingen av sociala effekter har genomförts av forskare vid Örebro universitet. Boverket har valt att avgränsa utvärderingarna till att i huvudsak omfatta investeringsprojekten, då dessa står för den dominerande delen av det ekonomiska stödet. I utvärderingen av stödets sociala effekter ingår även tre planeringsprojekt. Det är svårt att dra slutsatser om projektens effekter och resultat medan projekten fortfarande pågår. Projekten har många och överlappande mål, där en del kan vara kvantifierings- och mätbara medan andra handlar mer om kvaliteter och svårmätbara värden. Utvärdering av breda och fleråriga projekt är komplicerad, i synnerhet gällande projekt som syftar till att nå långsiktiga effekter. En framtida utvärdering, som inväntar resultat och tar hänsyn till projektens komplexitet, skulle möjliggöra en mer fullständig utvärdering av åtgärdernas effekter, inklusive deras kostnadseffektivitet. De ovan nämnda svårigheterna medför dock att en sådan utvärdering är både resurs- och tidskrävande.

12 10 Utvärdering av stödet till hållbara städer

13 11 Bakgrund Uppdraget I Boverkets regleringsbrev för 2013 (M2012/3408/S) anges att kronor av anslag 1:15 Hållbara städer får användas för utvärdering av stödet. Enligt villkor i regleringsbrevet ska utvärderingen genomföras av en extern utvärderare och inriktas på stödets direkta samt långsiktiga och dynamiska effekter på kommuners och andra aktörers arbete med klimat och hållbar stadsutveckling, inklusive miljö, sociala och ekonomiska aspekter samt stödets kostnadseffektivitet. Utvärderingen ska redovisas för regeringen (Miljödepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni Stödet till hållbara städer Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen under åren med uppdraget att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen skulle i samarbete med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter underlätta och stimulera arbetet med att skapa välfungerande och attraktiva stadsmiljöer, där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Detta skulle åstadkommas bland annat genom integrerad, sektorsövergripande planering, höjda ambitionsnivåer och användande av ny teknik. Delegationen skulle även ansvara för att fördela ett ekonomiskt stöd till stadsutvecklingsprojekt. Stödprojekten skulle fungera som förebilder för hållbart stadsbyggande och tillämpad miljöteknik. De skulle också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, samtidigt som ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsmiljöer skapades. Beviljade stödprojekt Totalt under åren delade Delegationen för hållbara städer ut sammanlagt 357 miljoner kronor i statligt stöd till totalt 98 projekt, varav 297 miljoner kronor till nio stora, flerdimensionella investeringsprojekt

14 12 Utvärdering av stödet till hållbara städer och 60 miljoner kronor till 89 mindre planeringsprojekt. Investeringsprojekten omfattar i huvudsak investeringar i byggande av nya stadsdelar och ombyggnad av befintliga stadsdelar. Planeringsprojekten omfattar bland annat förstudier och programskrivning inför kommande fysiska investeringar, men även fristående projekt som rör till exempel processutveckling och informationsinsatser. De nio investeringsprojekten listas nedan. De projekt som ingår i utvärderingarna beskrivs närmare nedan i avsnittet Projektbeskrivningar. En utförlig statistiksammanställning av de beviljade projekten presenterades i Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen (se utdrag, bilaga 4). Tabell: Beviljade investeringsprojekt Projekt Stödmottagare Beviljat stöd (kr) Fokus Rosengård Malmö stad kr Fullriggaren Malmö stad kr Hållbara Järva Stockholms stad kr Hållbara Ålidhem Umeå kommun kr Hållbar kunskapsstad Lund NE Lunds kommun kr Kongahälla Kungälvs kommun kr Krokslätts Fabriker KB Kreativiteten kr Kvillebäcken Göteborgs stad kr Mitt Gröna Kvarter (Vivalla) ÖrebroBostäder AB kr Summa kr Delegationen gjorde ett urval bland ansökningarna och beviljade dem som bäst uppfyllde syftet med stödet, som var att projekten skulle: ge väsentliga klimateffekter, ha ett helhetsperspektiv med alla tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet), omfatta flera åtgärdsområden, kunna bli goda skyltfönster för att visa upp svensk miljöteknik och kunnande, utveckla och tillvarata synergier mellan olika tekniska system, planera för nära samverkan och deltagande från berörda aktörer inom projekten (kommuner, näringsliv, boende etc). Totalt 42 av landets kommuner fick del av stödet, inberäknat både kommunala och privata projekt. Detta motsvarar 14 procent av landets 290 kommuner. Om man istället ser till antal berörda personer kan man konstatera att hela 47 procent av landets invånare är bosatta i kommuner som fått del av stödet. Omkring hälften av investeringsstödet har gått till upprustning av befintliga områden byggda under miljonprogrammet. Projekten löper under flera år där de sista kommer att avslutas den 31 december De nio stora investeringsprojekten avslutas den 31 december 2014.

15 13 Avgränsningar Boverkets val av utvärderingar Förstudier I en förberedande del av arbetet med regeringsuppdraget beställde Boverket två förstudier/uppföljningsplaner. Den ena uppföljningsplanen berörde hur en utvärdering av energi- och klimateffekter skulle kunna läggas upp. Den andra uppföljningsplanen berörde hur en utvärdering av sociala effekter skulle kunna läggas upp. För energi- och klimatuppföljningsplanen anlitade Boverket docent Staffan Andersson vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet. Staffan Andersson valdes på grund av att han tidigare medverkat i framtagandet av den matris som används av investeringsstödprojekten för att följa upp energi- och klimateffekter. För uppföljningsplanen rörande sociala effekter anlitades Eva Gustavsson och Ingemar Elander, båda forskare vid Centrum för urbana och regionala studier vid Örebro universitet. Gustavsson och Elander valdes på grund av att de tidigare, med ekonomiskt stöd från Delegationen för hållbara städer, har tagit fram en modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i de beviljade investeringsstödprojekten. Uppföljningsplanerna levererades i slutet av Utvärderingar I början av 2014 beställde Boverket två utvärderingar utifrån uppföljningsplanernas föreslagna upplägg. För energi- och klimatutvärderingen upphandlades konsultföretaget Projektengagemang Energi & Klimatanalys med docent Per Levin som uppdragsansvarig. För utvärderingen av sociala effekter anlitades Eva Gustavsson och Ingemar Elander, forskare vid Örebro universitet. Utvärderarna av energi- och klimateffekter utgick från skriftlig dokumentation från projekten, samt genomförde enkäter och intervjuer med projektledare. Utvärderarna av sociala effekter utgick från skriftlig dokumentation från projekten, samt genomförde enkäter och samtal vid platsbesök. Dessutom gjorde forskarna egna observationer vid olika möten och seminarier i projektnätverket.

16 14 Utvärdering av stödet till hållbara städer Svårigheter i utvärderingen Projekten är inte avslutade Boverket kan konstatera att det är svårt att dra slutsatser om projektens effekter och resultat medan de fortfarande pågår. Vid den här tidpunkten är det möjligt att dra slutsatser kring hur planeringen och en viss del av genomförandet gått till, men det är för tidig för att kunna se påtagliga effekter. Även i de fallen där utvärderingsperioden har påbörjats kan det krävas mer tid för intrimning av system och mätutrustning för man ska kunna redovisa pålitliga resultat. Svårigheter att följa upp komplexa och flerdimensionella projekt Utvärdering av breda och fleråriga projekt är komplicerad. Det är en känd erfarenhet, bland annat från arbetet med att följa upp resultaten av EU:s regionalfondsprogram, att långsiktiga effekter av projekt och program är svåra att hitta belägg för. Projekten har ofta många och överlappande mål, där en del kan vara kvantifierings- och mätbara medan andra handlar mer om kvaliteter och värden som är svårare att sätta siffror på. Konjunkturinstitutet har hävdat att ett enskilt styrmedel inte bör peka på fler än ett mål, eftersom det annars blir svårt att följa upp styrmedlets effekter. 1 Ett sådant synsätt bortser dock helt från de synergieffekter som kan nås genom flerdimensionella projekt, liknande delegationens stödprojekt. En del forskare lyfter istället fram betydelsen av en lärande utvärdering. En lärande utvärdering står i motsats till den traditionella planeringsstyrda utvärderingen, där projekten redan på förhand ska kunna ange vad som ska uppnås. 2 Gustavsson och Elander, de forskare som genomfört utvärderingen av sociala aspekter, förespråkar denna lärande modell och kommenterar i sin utvärdering att de, i sin utvärderarroll inte nöjt oss med att bara lyssna utan också bidragit med synpunkter baserade på vår kunskap om rön från annan forskning och om sociala aspekter på hållbarhet. Konsekvenser Konsekvenserna av de nämnda svårigheterna med att mäta projektens effekter i absoluta tal är att vi i denna utvärdering inte i tillfredsställande grad kan redovisa åtgärdernas kostnadseffektivitet. Detta kan bli en uppgift för eventuella kommande utvärderingar, där man hunnit invänta resultat och även tar hänsyn till projektens komplexitet. De ovan nämnda svårigheterna medför dock att en sådan utvärdering är både resurs- och tidskrävande. 1 Uppföljning av statens satsning på hållbara städer, Rapporter från riksdagen 2010/11:RFR2, sid Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg: Att fånga effekter av program och projekt, Studentlitteratur 2013, sid 234 ff

17 Avgränsningar 15 Urval av projekt att utvärdera Delegationen för hållbara städers ekonomiska stöd tilldelades närmare hundra olika projekt runt om i landet. Boverket har valt att avgränsa utvärderingarna till att i huvudsak omfatta de stora investeringsprojekten då dessa står för den absolut dominerande delen av stödet (297 miljoner kronor, av totalt utdelade 357 miljoner). Ett annat skäl till att fokusera på investeringsprojekten är att de är flerdimensionella och pågår under lång tid. De kan därmed förväntas få tydligare effekter än de mindre och oftast kortvarigare planeringsprojekten. I utvärderingen av sociala effekter ingår även tre av planeringsprojekten. Syftet med detta är att bättre belysa olika typer av projekt samt att få en större geografisk spridning. De planeringsprojekt som valdes ut kännetecknas av att de är avslutade eller nära att avslutas, samt att de innehållsmässigt har en koppling till framtida eller pågående stadsomvandlingsprojekt, liknande investeringsprojekten. Det slutliga valet av vilka tre planeringsprojekt som skulle ingå i utvärderingen gjordes av forskarna, utifrån tio förslag som Boverket tog fram. Även de utvalda planeringsprojekten är alltså breda och komplexa satsningar, men där stödet har gått till ett tidigare skede, inte till investeringsfasen. De planeringsprojekt som valdes ut är förstudierna Sköna Gröna Sätra i Gävle och Storsjö Strand i Östersund samt processutvecklingsåtgärden Dialog 3.0 i Helsingborg. Bortvalda projekt Investeringsprojektet Kongahälla ingår inte i någon av utvärderingarna eftersom projektet blivit kraftigt försenat på grund av överklaganden. Investeringsprojektet Fullriggaren ingår inte i utvärderingen av sociala effekter. Huvudskälet till detta är att utvärderingen utgår från ett tidigare genomfört projekt (Modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt) där indikatorer för social hållbarhet togs fram och där samtliga investeringsprojekt utom Fullriggaren medverkade.

18 16

19 17 Projektbeskrivningar Investeringsprojekt Fokus Rosengård I projektet Fokus Rosengård i Malmö sker startskottet för att bryta miljonprogrammets funktionssegregering och låta hållbara, blandade, levande stadsdelar växa fram. Syftet är att skapa ett världsledande demonstrationsområde med fokus på klimat och miljöteknik som kan stå modell för kommande stadsförnyelseprojekt i Sverige och utlandet, samt att skapa en dynamisk innovationsmiljö där kommun och näringsliv samverkar. Fokus ligger på klimatområdet, men projektet syftar även till ökad social och ekonomisk integration. Åtgärder som rör främst energi, transporter, stadsodling och ökad delaktighet hos de boende kring energiförsörjning är utmärkande för projektet. Andra insatser som planerades var en stadsnära vindkraftspark, förtätning med radhus i lågenergistandard, ekologisk renovering av en ishall och skola, klimatsmart mat genom odling, miljö- och tillgänglighetsförbättrande åtgärder i anslutning till Rosengårds station samt åtgärder för minskad vattenförbrukning. Gång- och cykelstråket mellan Rosengård och Möllevången - Rosengårdsstråket - binder samman östra och västra Malmö, både geografiskt och sociokulturellt. Genom att höja statusen på stråket och utveckla det till en trygg, social mötesplats ska fler välja att gå och cykla. Bland annat testas nya lösningar för framtidens cykelbanor (democykelstråk), belysningen byts till lågenergilampor, två nya mötesplatser skapas i anslutning till stråket och träd planteras. Fullriggaren Efter Bo01-området och Kv Flagghusen är kvarteret Fullriggaren nästa nybyggnadsområde i Västra Hamnen i Malmö. Elva byggherrar har där gått samman i en Bygga Bo-dialog som ska resultera i Sveriges största samling av lågenergi- och passivhus. Området rymmer bostäder, förskola och kontorslokaler samt ett energisnålt parkeringshus som till 50 procent är självförsörjande på energi. Totalt omfattar området cirka kvm

20 18 Utvärdering av stödet till hållbara städer nyproduktion. Minst hälften av de knappt 600 bostäderna ska vara hyresrätter. Området blir även det första i Sverige där alla boende får tillgång till bilpool från start. Detta sker genom att byggherrarna garanterar medlemskapet de första fem åren. Upplägget väntas leda till lägre bilinnehav och parkeringsbehov och att ändrade vanor därmed grundläggs. Fullriggaren kommer också att visa upp innovativa gröna lösningar. Flera byggnader i området förses med gröna väggar. På parkeringshuset installeras en stor grön vägg på 490 kvadratmeter. För att minska andelen hårdgjorda ytor får området i övrigt ca kvadratmeter gröna tak. Organiskt avfall tas omhand och används till områdets biogasbilpool. Med stöd av erfarenheterna av lokal förnybar energiproduktion från Bo01 ska staden tillsammans med andra aktörer ta fram beräkningsverktyg för lokal klimatpåverkan samt utveckla systemlösningar och beskrivningar som visar hur Rosengård och Västra Hamnen kan utvecklas till klimatneutrala stadsdelar, försörjda med vindkrafts- och biogasproduktion inom stadens gränser. Hållbara Järva Projektet Hållbara Järva är en del i det mer övergripande arbetet Järvalyftet i stadsdelarna kring Järvafältet i Stockholm. Hälften av det beviljade stödet går till energieffektivisering av befintlig bebyggelse (Svenska Bostäder) i samspel med de boende, vilket beräknas halvera energianvändningen. Två olika metoder för energieffektivisering av fasader prövas. Den metod som är bäst vid en sammanvägning av ekonomi, teknik, miljö och kulturhistoriska aspekter väljs för det fortsatta renoveringsarbetet. Under projekttiden renoveras lägenheter och därefter ska samma koncept tillämpas på hela Svenska Bostäders bestånd på Järva (5 600 lägenheter). Idrotts- och skollokaler samt bostäder förses med solceller och solfångare för el- och varmvattenproduktion. Värme till bostäder lagras i borrhålslager och tas upp med värmepump. I övrigt ska fossilfri fjärrvärme användas i området. För att uppmuntra ett mer hållbart resande ska Stockholms stad bland annat höja standarden på befintligt cykelvägnät, öka separeringen mellan gående och cyklister, skapa bättre cykelparkeringar och erbjuda cykelpumpar i området. Staden ska även förbättra kommunikationerna för gående och cyklister som ska ta sig till eller mellan stadsdelarna på Järva. Informationsinsatser och cykelkurser för vuxna ska öka cyklandets status. Svenska Bostäder ska uppmuntra bilpooler att etablera sig i området. Vid renoveringsarbete ska byggtransporterna samordnas för att minska transportarbetet och krav ställs på miljövänliga bränslen. Hållbara Ålidhem I samband med att ett kvarter på Geografigränd i Umeå brann ned julen 2008 föddes idén att återbygga och förtäta stadsdelen Ålidhem med Norrlands största lågenergihusbygge och samtidigt rusta upp befintliga miljonprogramsbyggnader med fokus på energi, klimat och attraktiv boendemiljö.

21 Projektbeskrivningar 19 Strategin Hållbart byggande med energisystemsyn i kallt klimat sätter fokus både på energitillförsel och minskad total energianvändning. Grundidén är att utnyttja den förnybara fjärrvärme som finns i Ålidhem och minska/ersätta användningen av el och fossil energi. Vid upprustningen av 405 lägenheter ska det kommunala bostadsbolaget Bostaden installera värmeåtervinning och använda sig av innovativa tätningsmaterial vid tilläggsisolering. De platta taken byggs om till sadeltak med integrerade solceller för elproduktion och två stadsdelsnära vindkraftverk planeras, varav ett väl synligt i Ålidhem. I anslutning till de nya lågenergihusen (som inte beviljades stöd) uppförs en inglasad vinterträdgård som värms upp av fjärrvärmens returvatten. Vinterträdgården blir en social mötesplats året runt och kan även användas vid studiebesök som projektet förväntas generera. Genom att omvandla den tungt trafikerade Studentvägen till stadsgata minskar barriäreffekterna mellan Ålidhem och grannstadsdelen Sofiehem, vilket skapar en tryggare och trivsammare livsmiljö. Dessutom skapas utrymme för kompletteringsbebyggelse med varierade upplåtelseformer. Hållbar kunskapsstad Lund NE Lunds kommun ska tillsammans med ett stort antal aktörer, bland andra Lunds Universitet, Statens Fastighetsverk och Akademiska Hus, genomföra åtgärder inom ett stråk som sträcker sig från de centrala delarna av staden till Brunnshög för att visa på hur en arbetsintensiv blandad stadsdel kan utvecklas på ett hållbart sätt. Förtätnings-, nybyggnads- och ombyggnadsprojekt binds samman av en stadsintegrerad spårväg som planerades stå klar Investeringarna i ansökan var kopplade till det utvecklingsprogram som Lund beviljades stöd för från Delegationen för hållbara städer 2009 i planeringsprojektet Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög. Investeringsprojektet Hållbar kunskapsstad Lund NE sträcker sig i ett stråk från centrala Lund i nordöstlig riktning genom universitetsområdet, inkubatorparken Ideon, förbi Sony Ericsson, genom den nya stadsdelen Brunnshög och ut till de båda europeiska forskningsanläggningarna ESS och Max IV. Inom det fyra kilometer långa stråket arbetar idag cirka människor, och på sikt uppskattas antalet arbetsplatser till Åtgärder som planeras är bland annat förtätnings-, nybyggnads och ombyggnadsåtgärder av stråket från Lunds centrala delar till de nya forskningsområdena i stadens utkant. Andra satsningar görs på spårväg, cykel och gång längs stråket, klimatplantering av träd och stadsodling. Kongahälla Projektet Kongahälla kommer inte att hinna genomföras under den tid som står till förfogande för delegationens stödprojekt, på grund av överklagad detaljplan. Det ingår därför inte bland de utvärderade projekten. Kongahälla är en ny stadsdel som planeras i Kungälv, där 900 bostäder och verksamheter ska utvecklas med målet att Kongahälla ska bli en miljömässigt, socialt och ekonomiskt aktiv stadsdel. Projektet initierades av Kungälvs kommun och Kungälv Energi och genomförs i samarbete med Riksbyggen, Förbo AB, Kungälvsbostäder och KF

22 20 Utvärdering av stödet till hållbara städer Fastigheter. Projektet följs inom ramen för ett forskningsprojekt där SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Göteborgs Universitet och Mistra Urban Futures ingår. Den nya stadsdelen ska knytas ihop med den gamla stadskärnan och länka samman staden över motorvägen. Här kommer att finnas bostäder med olika upplåtelseformer, handel, service, torg och park. Strövgator där de gående dominerar ges hög prioritet. Målet om ett aktivt stadsliv med mötesplatser, aktiviteter, rörelse och evenemang bottnar i Kungälvs kommuns folkhälsoarbete och jämställdhetsintegrerade samhällsplanering. Energianvändningen i området ska vara låg och endast förnybar energi ska användas. Energilevererande byggnader är ännu ovanliga men Kongahällaprojektet har som mål att överbrygga de hinder som nu finns, såväl juridiska som ekonomiska. Krokslätts Fabriker Visionen för projektet Krokslätts Fabriker i Mölndal, som drivs av fastighetsägaren Husvärden AB, är att inom ett tydligt avgränsat område åstadkomma en internationell förebild för ett historiskt fabriksområde som stödjer en klimatsmart livsstil för boende och verksamma. Ambitionen är att utveckla ett "samhälle i miniatyr" med bostäder, service och arbetsplatser på kort pendlingsavstånd till Göteborg, byggt på värderingar som individuell frihet, flexibilitet och inslag av klimatanpassad arkitektur, biologiska system och IT-teknik. Samtidigt ska den kulturhistoriska miljön i området tas tillvara. I planerna ingår att bygga 250 lägenheter, kontor och servicefunktioner, som integreras och samordnas med befintlig bebyggelse. Målen för energianvändningen i området är höga. Trots att byggnadsarealen ökar med 65 procent är målet att mängden köpt energi till området ska minska med 10 procent. Värmesystem för nya och befintliga byggnader byggs samman och systemen integreras. Överskottsvärme från kontor och verksamheter ska användas till att värma upp bostäder i området. Solceller, solpaneler och en stirlingmotor producerar el. För att minska översvämningsrisken i området fördröjs dagvatten från hårdgjorda ytor och från det närliggande naturreservatet Safjället i småskaliga magasin och terrassodlingar. Taken bekläs med växter, och vatten från fördröjningsmagasin används för bevattning av gemensamma planteringar och i privata odlingar och uterum. Utemiljön utformas så att den uppmuntrar till rekreation och möten. Kvillebäcken I Göteborg pågår ett aktivt arbete med det så kallade Älvstadsprojektet som ska knyta samman staden över Göta älv. Kvillebäcken ligger inom Älvstaden och var tidigare ett nedgånget industriområde som nu omvandlas till en levande blandstad med nya lägenheter, drygt en fjärdedel hyresrätter och resten bostadsrätter. Utvecklingen av Kvillebäcken genomförs av ett konsortium som leds av Älvstranden Utveckling AB, ett av Göteborgs kommunala bolag. Målet är att skapa en trivsam och levande stadsdel redan från start. Mellan husen blandas små gårdsgator med breda avenyer, pocketparker,

23 Projektbeskrivningar 21 torg och grönområden. Gatustrukturen är byggd för gångtrafikanter och cyklister. Inom projektet görs även många cykelsatsningar, bland annat cykelpooler, säkra och bekväma cykelgarderober, Sveriges första Bikein-café och cykelstråk som ligger på den soliga sidan av gatan. Fokus i projektet är det sociala livet i staden. Efter en uppmärksammad arkitekttävling byggs en saluhall med internationell touch som kan attrahera göteborgare från olika stadsdelar. Området får även många lokaler med utåtriktad verksamhet i bottenvåningarna såsom butiker, restauranger och annan service. Redan idag befolkas Kvillebäcken av engagerade odlare från hela Göteborg. På en av rivningstomterna i området finns Kvartersodlat, ett initiativ för att öka kunskap och medvetenhet om stadsnära odling och för att underlätta möte mellan människor. När rivningstomten bebyggs ska odlingslotterna flyttas till förgårdsmark och refuger i området. Mitt Gröna Kvarter I stadsdelen och miljonprogramsområdet Vivalla i Örebro, omvandlar hyresvärden Örebrobostäder (ÖBO) ett av sina bostadskvarter. Projektet Mitt Gröna Kvarter omfattar 123 lägenheter i 1-2 planshus, tvättstugor och kvarterslokal. Genom att börja med ett avgränsat kvarter skapar Örebrobostäder ett pilotprojekt för sitt förnyelsearbete. De lyckade åtgärderna kan sedan komma att tillämpas i hela Vivalla med totalt lägenheter. Åtgärder som ingår är bland annat solpaneler och solceller för förnybar energi, energieffektiva tvättstugor, tilläggsisolering av tak och fasader samt byte av dörrar och fönster. Hyresgästerna ska ges möjlighet att medverka och minska sin egen miljöpåverkan, bland annat genom individuell mätning av vattenförbrukningen. Ett mobilt "miljöhus" ska finnas i området där möten kan hållas och olika tekniklösningar kan visas upp. En annan viktig del är den konstnärliga utformningen av området. Konst i boendemiljön skapar delaktighet och engagemang. Det är även ett bra sätt att förmedla kunskap, eftersom det är lättare att förstå något som man kan se med egna ögon. Ett annat initiativ i projektet är Boendebyggarna, ett samarbete med Arbetsförmedlingen, där arbetssökande i kvarteret ges möjlighet att arbeta i projektet och därmed delta i förändringsarbetet i sin egen boendemiljö. Planeringsprojekt Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus Drottninghög är ett fysiskt slitet miljonprogramsområde där Helsingborgs stad och AB Helsingborgshem tillsammans driver projektet DrottningH för att lyfta området genom renovering, förtätning och nybyggnation. Planeringsprojektet Dialogmodell 3.0 är ett fristående delprojekt med fokus på dialog med ungdomar i stadsdelen. Erfarenheter från de tidigare dialogprojekten Arkitekter i skolan och Mina kvarter används. Det beviljade stödbeloppet är kr.

24 22 Utvärdering av stödet till hållbara städer Stadsdelsförnyelse Östra Sätra Det kommunala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna har drivit ett stadsförnyelseprojekt i miljonprogramsområdet Östra Sätra i Gävle. Projektet, som nu är avslutat, syftade till att stärka de boendes delaktighet och utveckla en hållbar stadsdel. Det beviljade stödbeloppet är kr. Storsjö Strand - den kreativa stadsdelen med närområde Östersunds kommun driver projektet Storsjö Strand, som avser fördjupat programskrivningsarbete där kommunen och privata fastighetsägare gemensamt avser att etablera en unik och hållbar stadsdel centralt i Östersund. Det beviljade stödbeloppet är kr.

25 23 Bilagor Bilaga 1: Tabell över samtliga beviljade stödprojekt Bilaga 2: Utvärdering Energi- och klimateffekter Bilaga 3: Utvärdering Sociala effekter Bilaga 4: Delegationen för hållbara städers slutrapport till regeringen, avsnitt 2 Statligt stöd till utveckling av hållbara städer, sid 8-18

26

27 Status Projektbenämning Sökande Beviljat stöd juni Investeringsprojekt Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen (Kv. Fullriggaren) Malmö stad kr Pågående Hålbara Järva Stockholms stad kr Pågående Ålidhem - den hållbara stadsdelen i kallt klimat Umeå kommun kr Pågående Summa investeringsprojekt kr Planeringsprojekt Hållbar stadsutveckling Albyberg Haninge kommun kr Pågående Miljöuppföljning i Lomma hamn Lomma kommun kr Pågående Den Hållbara Kunskapsstaden Brunnshög Lunds kommun kr Pågående Norra Djurgårdsstaden - en miljöprofilerad stadsdel i världsklass Stockholms stad kr Pågående Väsby sjöstad - en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren Upplands Väsby kommun kr Pågående Exploatering Librobäck AB Uppsala Kommuns Industrihus kr Pågående Storsjöstrand - den kreativa stadsdelen Östersunds kommun kr Pågående Södra Vimpeltorpet Kalmar kommun kr Nedlagt Nya hållbara Gällivare Gällivare kommun kr Avslutat Stadsdelsförnyelse Östra Sätra AB Gavlegårdarna kr Avslutat Stadsodling som drivkraft för hållbar stadsutveckling SLU Alnarp kr Avslutat Kv Kängurun 21 KB Kreativiteten, c/o Husvärden AB kr Avslutat Arkitekt- och planeringstjänster inom hållbar stadsutveckling Sveriges Arkitekter kr Avslutat Program för omvandling av Västerås stationsområde med närområde Västerås stad kr Avslutat Summa planeringsprojekt kr Totalt beviljat stöd kr Beviljat stöd Bilaga 1. Beviljat stöd

28 2010 Investeringsprojekt Mitt Gröna Kvarter Örebrobostäder AB kr Pågående Den hållbara kunskapsstaden Lund NE-Brunnshög Lunds kommun kr Pågående Hållbar stadsomvandling Malmö, Fokus Rosengård Malmö stad kr Pågående Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken Göteborgs stad kr Pågående Kongahälla - en aktiv stadsdel i Kungälv Kungälvs kommun kr Pågående Nya Krokslätt Husvärden AB kr Pågående Summa investeringsprojekt kr Planeringsprojekt 2010 Hållbara transporter - ryggraden i den hållbara staden Jönköpings kommun kr Pågående Planeringsverktyg för beräkning av koldioxidutsläpp i blandstad Länsstyrelsen i Skåne kr Pågående Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer KTH, avd för Urbana och Regionala Studier kr Pågående Grönskans roll i en klimatsmart stad Ramböll Sverige AB kr Pågående Pulsåder i den hållbara staden Örebro kommun kr Pågående Framtidens kollektivtrafik i Karlstad Karlstads kommun/karlstadsbuss kr Pågående Uppsala - energi i den hållbara staden Uppsala kommun, Fastighetskontoret kr Pågående Samverkansplattform för eko-innovationer för hållbara stadsdelar IVL Svenska Miljöinstitutet AB kr Avslutat Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås Borås stad kr Avslutat Från loftgångslänga till framtidens gröna sociala boende Spridd AB kr Avslutat Centrala Älvstaden - vision och strategi Göteborgs stad kr Avslutat Plantagon vertical farming, Botkyrka Plantagon International AB kr Avslutat Plantagon vertical farming H+ Helsingborg Plantagon International AB kr Avslutat Portal till den hållbara staden Arkitekturmuseet kr Avslutat Summa planeringsprojekt kr Totalt beviljat stöd kr

29 2011 Planeringsprojekt Alby stadsbyggnadsidé Botkyrka kommun kr Pågående Byggrupper - nya bostadsformer för en blandad och miljösmart stad Spridd AB kr Pågående Norra Djurgårdsstaden - en miljöprofilerad stadsdel i världsklass Stockholms stad, exploateringskontoret kr Pågående Urban Futures Kungl. Konsthögskolan kr Pågående Svenskanpassning av certifieringsystem för stadsdelar NCC AB och samarbetspartners kr Pågående - en mötesplats för hållbar stadsutveckling WSP Sverige AB samt samarbetspartner kr Pågående Hållbarhetscertifiering av befintliga områden IVL Svenska Miljöinstitutet samt sam kr Pågående Albano-social-ekologisk stadsbyggnad, delprojektet Integrerad småskalig energiproduktion Studie av kreativa lösningar för minskat parkeringsbehov Håbo Kommun kr Pågående Skolans roll i "Hållbarhetscertifiering av stadsdelar" WSP Sverige AB kr Pågående Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö Malmö stad kr Pågående Bygga om Dialogen Malmö stad, Miljöförvaltningen kr Pågående "SUD-Den skånska modellen för export av hållbar stadsutveckling" Sustainable Business Hub Scandinavia kr Pågående Stadens ljud -- samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Helsingborgs stad m.fl kr Pågående Lärande och delaktighet för Partille och planeten Partille Kommun kr Pågående Bergsjön Planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön. Bergsjön kr Pågående En cykelstad för alla Örebro kommun kr Pågående Mitt Gröna Kvarter ÖrebroBostäder AB (ÖBO) kr Pågående Validering, lärande o utvärdering av hållbarhetsmål i Hållbara Ålidhem Bostaden i Umeå AB kr Pågående Strategi för en levande stad Ulricehamns kommun kr Nedlagt Fördjupat hållbarhetsprogram för Västra Roslags-Näsby, Stationssamhälle 3.0 Täby kommun kr Avslutat Planning and sustainable urban development in Sweden Föreningen för Samhällsplanering (FFS) kr Avslutat Processutveckling för goda cykelparkeringar vid bef. kollektivtrafiknoder. TUB Trafikutredningsbyrån kr Avslutat Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö stad kr Avslutat EVAA - Integrerad systemlösning inom Energi-VA-Avfall; teknisk förstudie Projekt H+ Helsingborgs Stad, m. NSR kr Avslutat Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Göteborgs stad, Kretsloppskontoret kr Avslutat Utvecklingsplan för Östra sjukhuset Västfastigheter, Västra Götalandsregionen kr Avslutat Summa planeringsprojekt kr

30 Investeringsåtgärder Visualisering av stadens/stadsdelens systemsyn - Hållbara Ålidhem Umeå kommun kr Pågående Summa investeringsåtgärder kr Totalt beviljat stöd kr 2012 Planeringsprojekt Från gruva till grönsak - program för stadsodling i Falun Falu kommun, Trafik- och Fritidsförvaltn kr Pågående Planeringsunderlag för hållbara orter Länsstyrelsen i Jönköpings län kr Pågående Klimatsmart ungdom Vetlanda Vetlanda kommun, Tekniska kontoret kr Pågående Cykla! Cykelplan för Vetlanda kommun Vetlanda kommun, Tekniska kontoret kr Pågående Hållbar stadsutveckling - Prostsjöområdet Värnamo kommun kr Pågående Dialogmodell 3.0 för DrottningH, med ungdomar i fokus Helsingborgs stad kr Pågående NÖ Vilan - vitaliserande stadsutveckling i Kristianstad Vattenrike Kristianstads kommun kr Pågående Hållbara Karlslund - en viktig pusselbit i en expansiv region Landskrona stad kr Pågående Lomma hamn - hållbar stadsdel.3 Lomma kommun kr Pågående Miljonprogramsområdet Holma Riksbyggen ekonomisk förening kr Pågående Hållbarhetscertifiering av stadsdelar i mindre kommuner - ett pilotprojekt Ängelholms kommun kr Pågående Kajer mot det gröna, hållbara gränssnitt mellan stad o land Järfälla kommun kr Pågående Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering Nacka kommun, Park- och Naturenheten kr Pågående Planeringsplattfom och projektportal för Byggemenskaper Föreningen för Byggemenskaper kr Pågående Minskade utsläpp av växthusgaser genom förtätning av stationsnära lägen Jernhusen AB kr Pågående Förnya en ny stad - vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad? KTH Miljöstrategisk analys - fms kr Pågående Ronna - den hållbara stadsdelen i den hållbara kommunen Södertälje kommun kr Pågående Konceptplattform för Resilienskvarter Inobi AB kr Pågående Teknikutveckling, kunskaps- och kapacitetsbyggande för stadsnära matproduktion Mistra Urban Futures, Chalmers kr Pågående Utvärdering av två innovativa arbetsmarknadssatsningar med mångfaldsinriktning Örebro kommun kr Pågående Klimatfaktorer och klimatrevision som verktyg vid bygggandet av Vallastaden Linköpings kommun kr Pågående Östra Valla Sankt Kors Fastighets AB kr Pågående Motala Cykelstad 2015 Motala kommun kr Pågående GröntSpel för urban omställning Malmö Högskola kr Pågående Hållbara handelsetableringar, strategier, incitament, styrmedel och praktiska lösningar Stadsliv AB kr Pågående

31 Kolla Parkstad kvarter 15, 16 och 17 Eksta Bostads AB kr Avslutat Hållbar stadsdel i Luleå Luleå kommun, Stadsbyggnadskontoret kr Avslutat KOM till Hässleholm - Källsortering i Offentliga Miljöer till Hässleholm Hässleholm Miljö AB kr Avslutat Det kretsloppsanpassade växthuset som bostadskomplement KTH, Centrum för Hälsa och Byggande kr Avslutat Högdalen ett industriområde i världsklass Stockholm Business Region Development kr Avslutat Från iskyla till sommarvärme Värmdö kommun kr Avslutat Koordinerad kraftsamling - Attraktiva platser Partnerskap Inland - Akademi Norr kr Avslutat Hållbara städer i Norden Umeå kommun kr Avslutat Modell för analys och uppföljning av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt (MASST) ÖrebroBostäder AB (ÖBO) kr Avslutat Summa planeringsprojekt kr Investeringsåtgärder Modulär cykelparkering som ett skalbart sätt att utveckla cykelparkering Borås stad kr Pågående Kängurun 21 - Stirlingmotor Fastighets AB Kullen Krokslätt Söder kr Pågående Lokal för möten mellan teknik och människa Malmö stad kr Nedlagt Summa investeringsåtgärder kr Totalt beviljat stöd kr Investeringsprojekt Totalt beviljat stöd till investeringsprojekt kr Planeringsprojekt Totalt beviljat stöd till planeringsprojekt kr Summa beviljat stöd, alla år kr

32

33 Handläggare Per Levin Sabina Jonestrand Johanna Snygg Uppdrag Boverket utvärdering DHS Uppdragsnummer Datum rev Utvärdering av energi och klimatpåverkan för stödet till hållbara städer Innehåll 1 Inledning 3 K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx 1.1 Bakgrund Metodik Tillgängligt underlag och begränsningar 3 2 Deltagande projekt 4 3 Åtgärder och resultat inom ramen för DHS-projekten Energianvändning Minskade CO 2 -utsläpp Förnyelsebar energi Nybyggnadsprojekt Om- och tillbyggnadsprojekt Andra energiåtgärder för verksamhet och hushåll Växtlighet och markanvändning Vatten- och dagvatten Transporter Andra miljöåtgärder 20 4 Utvärdering av processaspekter och arbetsmetodik Samverkan i projekt Kunskap och kompetensutveckling Rutiner och arbetssätt (29)

34 5 Diskussion och slutsatser Energianvändning och CO 2 -reduktion DHS-stödets påverkan Ny teknik Erfarenhetsåterföring Fortsatt uppföljning och tidplan 28 K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx 2 (29)

35 1 Inledning 1.1 Bakgrund Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utva rdera effekter av det ekonomiska sto det som betalats ut via Delegationen fo r ha llbara sta der. Som en del av utva rderingen har Boverket givit Projektengagemang i uppdrag att fo lja upp resultat avseende energianva ndning och klimatpa verkan fo r a tta av de nio investeringsprojekten som fa tt sto d. 1.2 Metodik Utva rderingen har skett genom granskning, sammansta llning och analys av inkomna delredovisningar fo r 2013, kompletterat med telefonintervjuer med kontaktpersoner fo r de olika projekten. Fo r intervjuerna togs en fra gelista fram. Utva rderingen har fo ljt det fo rslag till uppfo ljningsplan samt det utva rderingsblad i excel som utarbetats av Umea Universitet och KTH. Resultatet redovisas i fo religgande rapport. 1.3 Tillgängligt underlag och begränsningar Denna rapport baseras pa projektens a rsrapporter fo r Ma nga av projekten pa ga r fortfarande och det la mnar luckor i utva rderingen. Na gra a tga rder har redovisats tidigare och inte varit med i delredovisningarna fo r 2013 och inga r da rfo r inte i sammansta llningen. Redovisningarna fra n delprojekten inneha ller a ven andra a tga rder a n de sto dbera ttigade. Dessa har i huvudsak inte tagits med i utva rderingen. Intervjuresultaten baseras pa samtal med kontaktpersoner fo r 5 av 8 projekt. K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx Redovisningarna fra n projekten varierar stort i omfa ng och detaljeringsgrad. Vissa har redovisat endast a tga rder utfo rda 2013, medan andra har redovisat hittills uppna dda resultat. Det medfo r att a tga rder fo r tidigare a r till viss del inga r i denna rapport. Fo r na gra av projekten finns ett stort antal bilagor, och dessa har inte i detalj kunnat omfattas av denna utva rdering. Fokus har legat pa delrapporterna fo r 2013 och tillho rande sammansta llningsblad i excel. 3 (29)

36 2 Deltagande projekt Fo ljande a tta projekt har la mnat in delredovisning fo r 2013 och inga r i utva rderingen: 1 Fullriggaren, Malmö 2 Järva, Stockholm 3 Krokslätt, Mölndal 4 Kvillebäcken, Göteborg 5 Hållbar kunskapsstad, Lund 6 Rosengård, Malmö 7 Ålidhem, Umeå 8 Mitt Gröna Kvarter, Vivalla, Örebro. K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx 4 (29)

37 3 Åtgärder och resultat inom ramen för DHS-projekten 3.1 Energianvändning I tabell 1 visas en sammansta llning av inrapporterad specifik energianva ndning (uppva rmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi) fo r olika byggnader eller medelva rden av byggnader. Informationen har i huvudsak tagits fra n de inla mnade redovisningsbladen i excel. I vissa fall har dessa kompletterats med egna redovisningar i projekten. Dock saknas en hel del va rden och vissa motsa gelsefulla va rden fo r samma hus samt orimliga va rden finns, vilket delvis kan bero pa att projekten har haft sva rt att fylla i redovisningsmallarna pa ett korrekt sa tt. Sa kerligen finns en del felaktigheter kvar i de redovisade va rdena, a ven om de orimliga va rdena tagits bort. Na gra projekt har endast redovisat medelva rden pa grund av att pa litliga va rden fo r enskilda byggnader saknas. Ofta oklart ocksa vilka byggnader som inga r i medelva rdena. Referensva rden a r i ma nga fall otydliga eller saknas. Med referensva rden menas ha r energianva ndning fo re a tga rd fo r de befintliga byggnaderna och bera knade fo rva ntade va rden fo r de nybyggda husen. Ibland framga r det inte om uppgett va rde avser bera knat eller uppma tt energianva ndning. Underlaget medger inte att se besparing av enskilda a tga rder, med na got undantag. Ma nga har ocksa inte hunnit ma ta efter a tga rder, eftersom a tga rderna inte a r till fullo genomfo rda. Na gra redovisar prelimina ra va rden. Sammantaget medfo r ovansta ende att en sammanra kning av uppna dda energibesparingar fo r projekten inte la ter sig go ras i detta skede. K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx 5 (29)

38 Tabell 1. Projektens redovisning av uppmätt specifik energianvändning före åtgärd samt beräknad och uppmätt efter åtgärd. Redovisningen kommer främst från inlämnade excelblad, men är ofullständig och i vissa fall motsägelsefull med olika redovisade energianvändningar för samma byggnad. Atemp (m 2 ) Uppmätt energianvändning före åtgärd (kwh/m 2,Atemp) Beräknad energianvändning (kwh/m 2,Atemp) K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx Uppmätt energianvändning efter åtgärd (kwh/m 2,Atemp) Kommentar Fullriggaren Redovisar uppmätta värden efter åtgärd för 17 nybyggda hus, ev. drar ett hus med 0- värde ner medelvärdet. Järva KTH excel Järva SB pdf Järva SB excel Redovisar tre versioner av energistatistik för 6 ombyggda hus. Uppmätt energi före får samma medelvärde i två av dokumenten, men från helt olika byggnadsvisa energianvändningar. Krokslätt ,6 39,4 Ombyggd q-märkt byggnad och eventuellt nybyggd kontorsbyggnad hopslagna. Oklart vad som är beräknade respektive uppmätta värden. Kvillebäcken Lund Rosengårds ishall Rosengård Värner Rydenskolan Ålidhem Har inte redovisat statistik för energianvändning. Har inte redovisat statistik för energianvändning ,3 96,7 Verksamhetselen har ökat från 357 till 390 kwh/m 2 A temp ,7 143,2 Ökad energianvändning redovisas i excelbladet, benämns som konstant i rapporteringen och att åtgärder ej givit resultat ännu. Redovisar i år endast energistatistik för ej stödberättigade nybyggnadsprojekt. 6 (29)

39 Örebro ,2 Åtgärder är ännu i planeringsstadiet, uppmätta värden finns inte och beräknade värden redovisas inte. Fullriggaren redovisar uppmätta värden efter åtgärd för 17 nybyggda byggnader, dock bara ett medelvärde för beräknade värden. Det går inte att utläsa ur redovisningen vilka satsningar som gjorts i vilken byggnad eller om det är bostad eller lokal. Kontaktpersonen hänvisar till redovisat medelvärde för utvärdering, eftersom de byggnadsspecifika värdena bedöms som osäkra i form av tolkning av areabegrepp och mätperioder. Järva redovisar energianvändning för 6 st. 70-talsbyggnader i tre olika dokument med lite olika resultat. Uppmätt före åtgärd, beräknad respektive uppmätt efter åtgärder redovisas, se tabell 2 nedan och figur 1. En byggnad saknas dock ännu (sent färdigställd). Flera byggnader har uppmätt hög tappvarmvattenanvändning, över 40 kwh/m 2,A temp och i vissa beräkningar är detta korrigerat i enlighet med Sveby (till 25 kwh/m 2 ). Det verkar dock inte vara tappvarmvattnet som står för hela differensen mellan redovisningarna. Om ett redovisningsverktyg är svårt att fylla i och öppnar för tolkningar så blir det också svårt att följa upp resultaten. K:\PEEKA\MAR\Uppdrag\351883\05_Utredning\DHS utvärderingsrapport slutlev docx Tabell 2. Olika resultat för Järvas byggnader i olika dokument. Information för att förklara skillnaderna har inte varit tillgänglig. Uppmätt före: KTH excel SB pdf SB excel Kvarnseglet 2 93, Nystad Nystad 8 92, Storkvarnen 86, Trondheim , Trondheim , Beräknat: Kvarnseglet ,4 76,4 Nystad ,7 Nystad ,3 73,3 Storkvarnen Trondheim ,8 75,4 Trondheim ,4 88,8 Uppmätt efter: Kvarnseglet 2 43, Nystad 7 55, Nystad Storkvarnen Trondheim Trondheim (29)