Arbetsskadeutredning Buller av handhållna skogsmaskiner

Transkript

1 Skogs och Träfacket. Rapportserie Nr 1 Arbetsskadeutredning Buller av handhållna skogsmaskiner Hörselskaderisken vid brukandet av äldre motorsågar och röjsågar i skogsbruket. Peter Lindström Regionalt Skyddsombud Avd 2 Västerbotten Åsele

2 Innehållsförteckning Inledning och Bakgrund 3 Syfte 3 Problem 3 Hörselskada och Audiogram 4 Mätning och Instrument 5 Utvärdering 5 Gränsvärden i sverige 6 EU-gränsvärde 7 Resultat 8 Hörselskydd 9 Dämpvärden, oktavband 10 HML-värden 11 Hygienisk bedömning 12 Slutsats och Diskussion 13 Referenser 14 2

3 Inledning och Bakgrund Skogsbruket har gått från Yxa och svans och körning med häst till användande av högteknologiska och bullrande motordrivna maskiner under det senaste halvseklet. Tyvärr så har införandet av maskiner i skogsbruket även infört hörselskadligt buller på våra arbetsplatser. Kunskap om buller och hörselskaderisker har dock inte haft samma snabba intåg på arbetsplatserna. Under intåget av motorsågar, röjsågar och traktorer så var inte kunskapen om hörselskaderisken så stor. Hörseldämpningsutrustning var inte anpassad till den utrustning som i övrigt användes av skogsarbetare. Det kom framförallt att märkas på att vissa av skogsarbetarna fick svårt att kommunicera med varandra och även hörde sämre i alla andra miljöer. Fågelkvitter och bruset från vattendragen försvann så sakteliga, det som tidigare varit en del av tjusningen med detta yrke. Detta var hörselskadornas intåg i vår bransch. Medlemmen har jobbat i skogen sedan 1966 och under intåget av dessa teknikvidunder som dock har underlättat arbetet men som även satt sina spår som en hörselskada hos honom och den får han ha kvar i resten av sitt liv. Vi kommer i denna rapport att belysa sambandet mellan buller som han exponerats för i sitt yrkesliv som skogsarbetare och den hörselskada han fått i skogsbruket. Bullermätningar har utförts av äldre handhållna skogsmaskiner/ sågar. för att klargöra hörselskaderisken vid brukandet av maskiner/verktyg i skogsbruket. Medlemmen har använt hörselskydd som var praxis för aktuell tidsperiod. Vi har gjort jämförelser mot dagens hörselskydd för att fastställa vilken exponeringstid man klara utan att riskera hörselskada. För att komma nära verkligheten så har vi utfört mätningar på maskiner som både tidigare och idag används i professionellt skogsarbete. Dessa var de maskintyper som XX använde under 70, 80, och 90-talen, vi har audiogram på hörselnedsättningen hos medlemmen, och exemplifierade hörselskydd. Exponeringstid med och utan hörselskydd finns beräknad utifrån risken för bestående hörselskada. Syfte Att i denna arbetsskadeutredning ta fram ett underlag som kan styrka maskinernas inverkan på örat och som orsak till hörselskadan hos Skogs-ochTräfackets medlem Problemställning och uppgift Buller är ett fysikaliskt sammansatt problem som är beroende av tre dimensioner, bullernivån över en viss gräns, frekvensen inom det hörbara intervallet ca Hz och totala exponeringstiden från millisekunder till arbetsdag och mera. Störning och hörselskaderisken är alltså beroende av dessa tre faktorer. 1. Nivå, mäts i olika typer av decibel 2. Frekvens, Hz ( svängningar per sekund) 3. Tid, totalexponeringstid. Arbetstiden var inte då som idag reglerad till 8 tim/dag utan det var rakt ackord som gällde och det gjorde arbetstiden till minst 8tim/dag. Man kände inte till att en längre tids exponering sammantaget kunde bidraga till en framtida hörselskada. Hjälmhuvor, glasögonskalmar och annat som gjorde att dämpningen inte blev maximal inne i de kåpor som man använde. Hörselskydd var troligen inte anpassade för rätt frekvens och nivå. Det var några problem från förr. Nuvarande problem är, svårigheter att hitta maskiner av rätt modell och i ett förhållandevis bra skick för att få rättvisa mätvärden. Eftersom maskinerna var lite ålderstigna fick jag leta runt för att hitta rätt modell i ett bra skick- såsom maskinerna var när de brukades yrkesmässigt. Det gick inte att få fram dämpvärden vid olika frekvenser på de äldre hörselskydden. 3

4 Figur 1. Kapning av timmer Figur 2. Fällning av timmer Hörselskada och audiogram Nedan visas ett audiogram som påvisar den hörselskada som Medlemmen har. Audiogrammet är från På de högre frekvenserna visas en tydlig nedsättning av hörseln. Från 2000 Hz och uppåt i frekvens vilket sammanfaller med hörförlusten för de mätvärden som framkommit för de äldre sågarna. Audiogram för hörselskada Av diagrammet bredvid (figur 3), så framgår att decibel finns på Y-axeln och frekvensen på X-axeln. Hörselskadan är 35 db vid 2000 Hz och 55 db vid 4000 Hz på vänster öra (det som kommer närmast sågen vid fällning och kvistning) på höger öra är nedsättningen något mindre. Figur 3. Medlemmen Gire ns audiogram för höger och vänster öra 4

5 Mätning och Instrument Instrument T E S 1350 A sound level meter Instrumentet har frekvensområdet Hz Dynamik 65 db, noggrannhet +/- 2dB Två mätområden, db och db, upplösning 0,1 db Mätningar kan utföras i tidsvägning slow (1 sek), fast (125 msek) eller max hold. Frekvensvägning A och C, (db-lin ingen frekvensvägning) enligt IEC 651 Instrumentet kalibreras elektriskt med intern oscillator (94 db)och mot kalibrator Rion NC-73 vid 1000Hz och ljudnivån 94. En jämförelse har gjorts mellan Tes 1350 A och precisionsljudnivåmätare B&K 2231för att utröna eventuella skillnader mellan instrumentens mätvärden för samma bullerkälla. Denna kontroll av Tes 1350 A visade på en mindre skillnad mellan instrumenten, se bilaga 1. A-vägning. Syftet med A-frekvensvägning av buller är att försöka efterlikna örats känslighet och A-frekvensfiltret anses motsvara phonkurvan 40 (jfr med rena toner). Mätning I detta fall har jag valt att mäta bullret i db A och db C med tidsvägning fast. Man kan beräkna nivån på två sätt, Aritmetriskt medelvärde eller med tredjedelsmetoden Jag har valt tredjedelsmetoden där man tar en tredjedel i skillnad mellan högsta och lägsta nivån (från högsta värdet). Denna metod stämmer bäst med eqvivalentnivån. Man kan även mäta aritmetriskt medelvärde som är mittvärde mellan högsta och lägsta värdet i mätningen. Mätning utförd med tre på varandra följande -värden och ett till två dbc-värden. Skillnaden ( minst 10 db) mellan och dbc värdena indikerar isåfall på att det finns låga frekvenser i bullret och eventuellt infraljud förekommer. Mätpunkten är ca 30 cm ovanför motorsågen, ungefär vid örats normala placering, vid kvistnings och kapningsrörelser som utförs vid typiskt arbete med sågen. Mätpunkt för röjsågar är att instrumentet placerats på brukarens skuldra, i närheten av örat. Mätning tre gånger i nära följd vid ett tillfälle. Total mättid ca 2 minuter vilket bedömdes vara representativa värden. Mätning/analys och hygienisk bedömning har utförts för buller (frekvens mellan Hz) men ej vad gäller infraljud eller ultraljud ( under 22 och över Hz) enligt instrumentets begränsning. Störningsproblematiken tar vi ej hänsyn till. Utvärdering Mätningarnas medelvärde ( dos) som motsvarar db A är beräknat enligt tredjedelsmetoden och ger ett värde motsvarande eq. För att beräkna exponeringstiden används nedanstående formel. LpAeqd< -- LpAeqTe+10log10Te/T0 LpAeqd --> beräknad dagsexponering, ekvivalentnivå, (d=dag, 8 tim) LpAeqTe -- > uppmätt ljudnivå under en given tid (Te) Te --- >daglig exponeringstid T0 --- >ref 8 timmar Jag har för enkelheten använt Bilsomsnurran som fungerar enligt ovanstående formel. Jag har använt exponeringstiderna i jämförelse med gällande rikt och gränsvärden. 5

6 Gräns- och riktvärden i svenskt yrkesliv (AFS 1992:10) I svenskt yrkesliv finns 8 rikt och gränsvärden, 4 stycken är relaterade till hörselskada och 4 stycken till störning. För de låga frekvenserna har man ett riktvärde för infraljud som ligger mellan db för de olika tersbanden, infraljudsriktvärdet baseras på störning och omfattar frekvenserna 1,8-22 Hz. Det finns 3 gränsvärden för hörselskada och 3 riktvärden för störning av buller ( Hz). 85 eq8 tim (dosmedelvärde över 8 timmar), samt 115 som ett takvärde i tiden (det får aldrig överskridas på en arbetsplats) och 140 db C för impulsljud. Impulsljudet definieras som ett kortvarigt ljud med varaktighet mindre än en sekund, vars vägda toppvärde överstiger ljudnivån med mer än 15 db, dvs smällar och knallar. Vid en nivå på 85 eq anses risken att få en bestående hörselskada vara ca 10%, detta finns angivet i ISO (E) och ISO/DIS Detta redovisas i tabell 1 nedan. De tre störningsriktvärdena är 40 db Aeq för att vid stora krav kunna koncentrera sig på uppgiften och obehindrat föra samtal, 60 db Aeq stadigvarande krav på precision, snabbhet eller uppmärksamhet och betydelse att kunna samtala. 80 db Aeq verksamhet där bullrande maskiner och utrustning används och ej omfattas av grupp 1 eller 2.( man räknar att gränsen för att säkerställa att ej få hörselskada går vid 75 db Aeq8). Detta redovisas i tabell 1 nedan. Vid höga frekvenser fins ett riktvärde för ultraljud mellan db för frekvenser över Hz. Tabell 1. I denna redovisas 8 gräns- och riktvärden i svenskt yrkesliv (AFS 1992:10) Nivå db Frekvensvägning A Frekvensvägning C Ej frekvensvägning, Lin Gränsvärden Riktvärden,tid Frekvens Hz db IL Perception störning Infraljud Lp n a-dag 1, eq dbc 40 eq8 60 eq8 80 eq8 db UL Hörselskada - - Ekvivalent 8 tim Hörselskada - - Maximal nivå 28 sek - Hörselskada - Impuls Toppvärde störning - - Ekvivalent Ljudnivå grp1 Störning - - Ekvivalent Ljudnivå grp2 Störning - - Ekvivalent Ljudnivå grp3 - - Hörselskada Ultraljud Lp n a-dag KHz 6

7 7

8 EU-Gränsvärde Inom EU finns två insatsvärden 80 och 85 eq8 och ett gränsvärde 87eq8, Och tre impulsvärden om 135 och 137 dbc där man skall göra insatser samt ett impulsvärde på 140 dbc som är högsta tillåtna impulsbuller. Vad som gäller för respektive värde finns i tabell 2 nedan. Tabell 2. EU-DIR 2003/10/EG: minimikrav för arbetstagarens hälsa och säkerhet, exponering av fysikaliska agens. Nivå Insatsvärde 1, undre Insatsvärde 2, övre Gränsvärde 3, Daglig exp. 80 eq8 85 eq8 87 eq8 (peak) 135 dbc 137 dbc 140 dbc Arbetsgivarens ansvar Tillhandahålla hörselskydd, ge information och utbildning om buller, insatsvärden och gränsvärden. Utbilda i tysta arbetsmetoder Åtgärdsprogram utarbetas och genomförs, bullerområden för insatsvärde 2 markeras och avgränsas. Individuellt utprovade hörselskydd måste användas. Hörselkontroll för arbetstagaren Om gränsvärdet överskrids skall omedelbart vidtagas åtgärder för att minska bullerexponeringen. 8

9 Resultat Mätvärdena visar att motorsågarna som Medlemmen har nyttjat i sitt yrkesliv har höga buller nivåer. Dessa varierade mellan eq Röjsågarna ligger även dessa på en hög nivå eq dock lägre än motorsågar. ( 10 db är en dubblering eller halvering av bullret) Dessa är inte exakt rätt maskiner men av samma typ, likvärdiga med de maskiner som är av rätt modell i ett professionellt användarbruksskick. De äldre maskinerna har en högre bullernivå, ligger också högre i frekvens. Detta antas eftersom skillnaden mellan och dbc är låg. Husqvarnas röjsåg 252 är referensmaskin som nyttjas idag i skogsbruket. Sågen 444 är den kraftiga sågen för yrkesfolk som användes under -70talet, medelnivån för bullret var höga 122 och ingen skillnad mellan db A och dbc värden. Sågen 238 är en smidigare och mera högvarvig såg som användes under -80talet av de professionella skogsbruket bullret var 112 i medelvärde och den visar en skillnad mellan och dbc på 9 db, vilket kan indikera på lågfrekvent buller ( Vi har ej speciellt mätat lågfrekvent buller, då den utrustning som använts inte klarar av nivåer under 30 Hz). Dessa är vad man inom skogsbruket kallar: proffs-sågar för ackordsarbete. Röjsåg 165 är en stor och kraftig såg för tunga jobb, stor motorvolym och lägre varvtal. Den uppmättes till 111 i medelvärde och ingen skillnad på och dbc. Röjsåg 244 är en storvolymsröjare som är smidig och effektiv i ungskogsröjning. Den är högvarvig, lätt och smidig. Bullret uppmättes till 110 i medel. Ingen skillnad på och och dbc. Samtliga värden finns redovisade i tabell 3. Tabell 3. Visar bullernivåer hos ett antal motorsågar och röjsågar Fabrikat Modell Årsm. Ca. max dbc max * Medel Fält mät ning. Skillnad dbc, db Temp C *(1/3 metod) Husqvarna ja 0-6 Husqvarna Ja 9-4 Husqvarna Ja 0 +6 Husqvarna nej 0 0 I verkstad Övr. Husqvarna ja 6-8 Referensmaskin 9

10 Hörselskydd Allmänt De hörselskydd som uteslutande har använts av Medlemmen är Peltor Pamir H6 och Bilsom comfort. När maskinerna kom in i manuellt skogsbruk på 40 och- 50 talet var det inte vanligt att bruka hörselskydd. Användningen av hörselskydd tog sin början långt senare ( -60talet). De skydd som till en början användes var inte anpassade för denna uppgift och användningen blev därför sporadisk. I takt med att skydden under 70 och 80talet förbättrades och anpassades till sin uppgift så ökade användningsgraden För att bedöma hörselskydd används idag HML-metoden och oktavbandsmetoden. När det idag är svårt att få fram data på äldre typer av hörselskydd så har vi i studien valt att använda data och exemplifiering av ett idag rekommenderat och använt hörselskydd för skogsbruksarbetare. Dämpvärdena är minst lika goda som tidigare nämnda Peltor pamir H6 hörselskydd som använts av Medlemmen i skogsbruket ( Peltor pamir H6 har vi ej några HML-värden på). På Peltor H6P3E som är en modern variant har vi HML-data och kommer att ta med dessa i studien för vi tror att de ligger närmare de äldre varianterna av Peltor H6 än dagens Peltor H 31 för skogsbruk. Exempel på hörselskydd idag Peltor H 31. Som tidigare nämnts är det svårt att få fram dämpvärden för de äldre kåporna så vi har i studien valt att jämföra med det som rekommenderas idag för skogsarbete. Vi bedömer att dessa är ungefär likvärdiga eller bättre och därför jämförbara med de kåpor som Medlemmen använt. Peltor H 31. Lågt slimmat skydd. Ett bekvämt skydd med mycket bra dämpning. Lågt anliggningstryck, ligger slimmat mot huvudet, utan utstickande delar. De breda och komfortabla tätningsringarna är fyllda med en unik kombination av vätska och skum, som ger optimal tätning och dessutom bästa komfort även under långtidsanvändning. Tätningsringarna är försedda med ventilationskanaler och är klädda med specialutvecklad, mjuk, mönstrad hygienfolie.lämplig att använda för t ex skogsbruk, sågning och i industrin. (vikt 190 g / 6.7 Oz. 1. Färger: Orange och gul) Kåpor- Peltor H 31, dämpvärden enligt HML-metoden H M L värden är värden som anger dämpningen på höga, mellan och låga frekvenser, för Peltor H 31 är de följande H 33 db, M 25 db, L 15 db. Kåpor- Peltor H 31, dämpvärden för oktavband Eftersom bullret har olika frekvenser så måste en kåpa dämpa för dessa frekvenser. Man delar därför in frekvensområdet i standardiserade oktavband för att bedöma dämpningen i dessa, med mittfrekvenser enligt tabell 4. Denna visar dämpvärdena för kåpan Peltor H 31, på respektive frekvensområde, tex. vid mittfrekvensen 125 Hz är dämpningen11,2 db och vid 1000 Hz är dämpningen 36,2 db. Tabell 4. Dämpvärden för olika oktavband för kåpan Peltor H 31 Frekvens Hz Dämpning ,2 17,4 29,7 36,2 37,3 34,7 35,7 10

11 Kåpor- Peltors H6P3E, dämpvärden för oktavband Vi har redovisat vad som rekommenderas idag för skogsarbete av Peltor i tabell 4. Nu ska vi visa skillnaden för en annan kåpa, Peltors H6P3E- hjälmburen av modernt utförande. Denna kåpa ligger närmare i jämförande dämpvärden (ungefär lika) mot de kåpor som Medlemmen använt under skogsarbete enligt muntlig information från Peltor april HML värdena är H 28 db, M 20 db, L 12 db Tabell 5. Dämpvärden för olika oktavband för kåpan Peltor H6P3E Frekvens Hz Dämpning ,8 9,5 18,6 31,5 25,5 27,7 36,9 Dämpvärden enligt HML-metoden HML-värden för respektive kåpa redovisas mot varje maskin för sig i figur 4 för Peltor H 31 och i figur 5 för Peltor H6P3E. Hur mycket av maskinens buller som kåpan dämpar beror på frekvensen av maskinens buller. Funktion för HML* kurvor redovisas i figur 4 och figur 5 Kåpans värden. Vid minus 2 förs H-värdet för respektive skydd in, Vid 2 förs M-värdet från skyddet in och vid 10 förs skyddets L-värde in. På X-axeln i figurerna 4 och 5 för man in värdet som blir när man tar dbc-värdet minus -värdet från mätningen på respektive maskin. Där den lodräta stapeln bryter skyddets HML-kurva har man skyddets PNR-värde för respektive maskin, läses av på Y-axeln. Det PNR värde vi fått används senare för att hygieniskt gränsvärdesbedöma maskinen mot aktuellt skydd se tabell 6. *Princip H M L: analys. Den räta heldragna linjerna mellan H och M samt från M och genom L.beskriver hörselskyddets PNR-värde i alla förekommande buller. Med kännedom om hörselskydds H-,M-och L-värde kan ett diagram lätt konstrueras (H står för hög, M för mellan och L för lågfrekvent bullerexponering). H-,M-och L-värde är definierade som dämpningen vid 2, 2, 10 ((LC-LA), dbc ). Ur detta diagram kan sedan hörselskyddets PNR-värde(dvs förväntaddämpning) avläsas när bullrets (LC-LA)-värde är känt, dvs avläst skillnad mellan dbc på arbetsplatsen. 11

12 Peltor H Dämpvärde i kåpan H db, db, M 25 db L 15 db M 25 dämpvärde db i kåpan L 15 db PNR(dB) C-A(dB) Figur 4. HML-värden Peltor H 31 som visar dämpvärden vid användning av 3 olika motorsågar (444, 252, 238) Peltor H6P3E H 28 db M 20 db L 12 db 24 db PNR(dB) db 12 db C-A(dB) Figur 5. HML-värden för Peltor H6P3E som visar dämpvärden vid användning av 3 olika motorsågar 12

13 Hygienisk bedömning Den hygieniska bedömningen av de maskiner som nyttjats av Medlemmen visar att tillåten exponeringstids i samtliga fall är mycket kort. Tillåten exponeringstid utan hörselskydd ligger mellan 9 sek och till 1 min och 29 sek per arbetsdag (8 tim.) för de maskiner som använts. Om istället likvärdiga och jämförbara hörselskydd använts (Peltor H 31) så blir tillåten exponeringstid från 37 min till 16 timmar per dag och med Peltor H6P3E så får vi en brukartid mellan 15 minuter och till 6 timmar och 21 minuter. Referensmaskinen har jämförts mot de gamla maskinerna och även hygieniskt bedömts, allt detta redovisas i tabell 6. Den hygieniska bedömningen baseras på formeln på sidan 5 (Bilsomsnurran). Värderingarna är gjorda mot gränsvärdet 85dB Aeq8 (brukartid). Medelvärdet för db A i tabell 6 har använts vid utvärdering av brukartid. Noterbart är att en stor del av arbetslivet har bedrivits på ackord och då blir arbetsdagen minst 8 timmar varje dag under den tid av året när ljuset tillåter det, det är också noterbart att de här värdena baseras på användande av hörselskydden hela arbetstiden vid användande av maskinerna och att hörselskydden är i bra kondition. TABELL 6. Hygienisk bedömning av buller och vid val av kåpa Peltor H31 Fabrikat Mo dell År. Ca. Husqvarna Husqvarna Husqvarna Husqvarna Referens dämpning, kåpa enl. HML Skillnad medel minus dämpning Medel Brukartid utan hörsel skydd. Brukartid med användning av Peltor H sek /dag 1 tim/dag sek/dag 37 min, 48 sek /dag min, 12 tim, 11sek/dag 41 min /dag min, 16 tim/dag 29sek/dag Husqvarna min, 54sek/dag 20 tim, 9min 13

14 TABELL 7. Hygienisk bedömning av buller och vid val av kåpa Peltor H6P3E Fabrikat Mo dell År Ca. Husqvarna Husqvarna Husqvarna Husqvarna Referens dämpning, kåpa enl HML Skillnad medel minus dämpning Med el Brukartid utan hörsel skydd sek /dag 24 min sek/dag 15 min min, 11sek/dag min, 29sek/dag Brukartid med användning av Peltor H6P3E 5 tim 2 min 6 tim 21 min Husqvarna min, 54sek/dag 6 tim 21 min Diskussion och slutsatser Det framgår att sambandet mellan brukandet av dessa maskiner under hela eller delar av arbetsdagar och hörselskada är stort. Även om man hela tiden använt hörselskydd med dämpvärden liknande exemplet av Peltors H 31 årsmodell 2004 så föreligger en stor risk för hörselskada. Ett mera rättvist jämförande bedömer jag att vi får av att jämföra Peltors H6P3E mot de gamla Peltor Pamir H6. Jag bedömer dock inte att de hörselskydd som Medlemmen använt, Peltor Pamir H6, har lika bra värden som de vi använt oss av i vår studie. Maskinernas höga bullernivåer och dämpvärdena hos de skydd som använts har därför med stor sannolikhet orsakat och bidragit till hörselskadan som på vänster öra är 55 db vid 4000 Hz. Detta kopplar jag till bullernivån på 122 db Aeq som uppmätts på en Husqvarnasåg av modellen 444 det var den modell Medlemmen använde under 1970-talet i sitt skogsarbete. Och bullernivån 112 db Aeq som uppmätts på en Husqvarnasåg av modell 238 som användes av Medlemmen under -80 talet i skogsarbetet. Med mätvärden och gränsvärden som underlag och audiogram som visar hörselnedsättning kan man dra slutsatsen att de maskiner som använts under många års yrkesverksamhet med stor sannolikhet ligger till grund för den bestående hörselskada som Medlemmen har. Det bör också vara utom tvivel att de hörselskydd som använts inte klarar av att säkerställa att hörselskada ej kan uppstå vid yrkesmässigt brukande av dessa maskiner under många års skogsarbete. Motorsågarnas ljudnivå varierade mellan Exponeringstid utan hörselskydd blir mellan 9 sek. och 1 min. 21 sek per dag Peltor H6P3E motsvarar Peltor Pamir H6 som dämpar mellan 12 och 24 db Ljudnivån har inne i kåpan i samtliga fall legat över det svenska gränsvärdet, 85 eq Hörselskadan är 35 db vid 2000 Hz och 55 db vid 4000 Hz. 14

15 Referenser ADI 344, arbetsmiljöverkets folder : buller och hörselskydd Bilsomsnurran: kalkylator för bullerexponering ISO (E) (34) och ISO/DIS 1999 (29) AFS 1992: 10 AFS 1986: 15 EU-DIR 2003/10/EG: minimikrav för arbetstagarens hälsa och säkerhet, exponering av fysikaliska agens. Hygienisk bedömning av icke önskvärt ljud, ARBETE OCH HÄLSA A&H 1991:18, Johnny Hedendahl. Ovan refererade mätvärden från maskiner i skogsbruket. LO,s grundbok för försäkringsrådgivare 15

16 Bilaga 1. Jämförelse mellan ljudnivåmätare Jämförelse mellan ljudnivåmätare TES 1350 A och precisionsljudmätare B&K 2231 med mikrofon B&K 4155 mot en gemensam bullerkälla (motorsågar). Medelvärdet för TES 1350 A är beräknat enligt tredjedelsmetoden. Båda Instrumenten kalibrerades med extern kalibrator Rion NC-73 vid 1000Hz och ljudnivån 94 db A. Jämförelsemätningarna utfördes utomhus i maj vid en temperatur av +16 C. Mikrofonerna var placerade i samma mätområde och mätningen genomfördes så att när eqt värdet blev konstant i B&K 2231 gjordes under motsvarande mättid jämförelsen med TES1350 A. Tabell 8. Jämförelsevärden Såg Typ Precisionsljudmätare B&K 2231 Ljudnivå Mätare TES 1350 A eq db A medel Husqvarna Husqvarna Husqvarna