Områden som berörs av Banverkets projekt Trädsäkring av järnvägen på Lunds kommuns fastigheter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Områden som berörs av Banverkets projekt Trädsäkring av järnvägen på Lunds kommuns fastigheter"

Ellen Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 En trädsäker järnväg I snitt faller ett träd om dagen över järnvägen med kostsamma skador på kontaktledningarna som följd. Tågförseningarna som följer orsakar stora samhälleliga kostnader och järnvägens konkurrenskraft minskar. Det är orsaken till att Banverket 2006 startade projektet Trädsäkra järnvägar i syfte att skapa en helt trädsäker zon intill spåret, 450 mil särskilt viktiga banor prioriteras. Idag går ca 300 mil av Sveriges järnvägar genom detaljplanerat område, Privata tomter, kyrkogårdar, parker, rekreationsområden m.m. På dessa platser finns ofta stora, gamla solitära träd eller häckar som står så nära järnvägen att de kan utgör en fara för Järnvägens säkerhet om de tappar grenar, går av eller faller. Det är därför viktigt att identifiera vilka av dessa träd eller häckar som utgör en fara och vidta åtgärder för att förebygga denna fara. I första hand medelst beskärning. I vissa fall kan det dock vara tvunget att man tar bort trädet eller häcken helt, eftersom en beskärningsinsats i sådana fall skulle innebära ett så stort ingrepp att trädet skulle ha svårt att återhämta sig och risken att det försvagas kraftigt och /eller helt förlorar sitt estetiska värde är ett faktum. Det är många aspekter som ståndort, trädslag och dess ålder som vägs samman för att bedöma ett träd och ta fram ett åtgärdsförslag. Ett förebyggande arbete är att eftersträva: Att inte plantera eller släppa upp stora träd i närheten av järnvägen är det bästa sättet att på sikt trädsäkra järnvägen, att i stället låta buskar och mindre träd växa i nära anslutning till järnvägen och låta mottot Rätt träd på rätt plats råda, då slipper man framtida konflikter! Att göra en god uppbyggnadsbeskärning och annan trädvård för att skapa hållbara och vitala träd av de som trots allt ska stå nära järnvägen. Järnvägen är en känslig måltavla för ett fallande träd då den inte bara drabbas lokalt av störningarna utan det blir snabbt vitt förgrenade konsekvenser som drabbar stora delar av infrastrukturen.

2 Kort om trädets biologi: Rot och krona har en utbytesbalans: Genom fotosyntesen i kronan binds solenergi i stärkelse och sockerarter. Finrötterna, vilka är mest aktiva på ett djup ned till 20 cm och på en yta minst lika stor som trädets dropplinje (den yta som skuggan av kronan täcker då solen står i zenit), förser trädet med vatten och däri lösta näringsämnen, fusionen av detta bildar trädets byggstenar, om balansen rubbas påverkas hela trädet, vitaliteten blir nedsatt. Ett träd har, kan man säga, tre livsfaser: ungdomen då det växer snabbt på höjden, för att snabbt nå ljuset och stå sig i eventuell konkurrens, för att sedan träda in i vuxenåldern då det växer mer på bredden i sin strävan efter ljuset, kronan blir allt vidare och vidare, grenarna tyngre och tyngre tills det slutligen kommer in i ålderdommen, då allt börjar förfalla, det orkar helt enkelt inte längre. Trädets livscykel bestäms av två saker, genuppsättningar och lokala förutsättningar som markens beskaffenhet, temperaturen, djurlivet, annan växtlighet och vindförhållanden. Så långt det genetiska arvet tillåter anpassar sig trädet efter de lokala förutsättningar i den takt det växer, det vill säga inte så där jättefort. I gengäld är det känsligt för drastiska förändringar av de lokala förutsättningarna, om vattentillgången ändras åt ena eller andra hållet, om marken höjs eller sänks, om vinden får en ny passage, eller i vissa fall att ljusförhållandena förändras. Trädets vitalitet försämras och nedbrytande organismer, virus och bakterier kan inte längre hållas stånd. De kan också drabbas av någon yttre skada som blixten eller djur och insekter. Nedbrytning sker till stor del genom att svampar, som inte har någon egen förmåga att tillgodogöra sig solenergi genom fotosyntesen, utvinner energi ur trädets olika beståndsdelar beroende på vad det är för svamp, en del svampar lever i symbios med träden och ger dem mineraliska näringsämnen i gengäld, andra är parasiter, en del lever på redan död ved medan andra lever av levande ved med nedsatt vitalitet som följd. Det primära skyddet mot denna nedbrytning är barken som täcker trädet från grenspetsarna till rotändarna, penetreras barken har trädet olika förmågor att bromsa upp angreppet genom kemiska reaktioner i veden för att hinna växa över skadan så den kapslas in, utan syre sker ingen nedbrytning. Är skadan för stor hinner inte trädet kapsla in skadan innan nedbrytningen har fått ordentlig fart. Olika trädslag har olika förmåga att hantera dessa rötangrepp. CODIT. Ett vitalt träd har större förmåga att hantera skador av alla de slag än ett mindre vitalt träd.

3 Kort om beskärning: Olika träd reagerar olika på likvärdiga beskärningsingrepp. Detta beror förutom vitaliteten i stort på två saker: förmågan att begränsa rötangrepp samt förmågan att skjuta nya skott. En beskärning innebär alltid att man rubbar rot kron balansen. En del träd har en god förmåga att snabbt kompensera bortfallen bladmassa med så kallade vattenskott som får stora blad, ju mer man tar bort ju kraftigare blir kompensationen. För en del träd tar det inte många år innan det åter blivit ett stort träd men med den skilnaden att de nya grenarna har en mycket svagare infästning och en överhängande risk för fläkning föreligger man har skapat ett farligt träd. Andra träd har inte den förmågan att kompensera för bortfallen bladmassa vilket får till följd att rotsystemet inte matas med tillräckligt med energi och dör av vilket kan leda till rotröta. Förmågan att begränsa rötangrepp i trädet skiljer sig mellan trädslagen. vissa träd klarar en beskärningssnitt med en diameter på 10 cm, medan andra har svårt att klara 5cm. Bättre med 100 små snitt en ett förstort. För att trädet ska kunna hantera skadan behöver det savströmmar i anslutning till skadan, dessa upphör om man tar av en gren på mitten, det man måste göra är att korta in den till en tillräckligt tjock sidogren (minst 1/3), denna sidogren måste ha en tillräklig bladmassa, men även en bra riktning så att den inte växer för mycket åt sidan vilket skapar en framtida rotationsskada. Sålunda bör man vara försiktig vid beskärning, ju hårdare men skär ju oftare behöver man återkomma för att bibehålla en säkerhet.

4 Alla beskärningsåtgärder bör, ur biologisk synvinkel, utföras i september då även körsbär ingår i åtgärden. Sälg, bör fällas.

5 Avenboksridå. Här bör man göra en förebyggande beskärning på det som växer närmast planket Avenboksridå. Se nästa sida

6 Avenboksridå. Gallra ut det med större stamskador samt de som lutar mot spåret, dubbelstammar och de som sträcker sina grenar över planket. Ridån kommer fortförande att fylla sin funktion som skärm.

7 Vide som bör röjas undan Lövridå där avenbok med inslag av amelanchier, rubes alpinum, hassel och frösådder(?) av lön och ask. Lönar och askar med stamskador och dubbelstammar bör gallras ut. Avenbok som växer i närheten till planket med stamskador och dubbelstammar samt de som växer ut över planket bör fällas. lövridån kommer att fortsätta fylla sin funktion som skärm då åtgärder är vidtagna.

8 Här står flera flerstammiga askar. några av dem kommer inte att nå fram om de faller innom 10 år. De flerstammiga askarna på spårsidan om gångvägen bör fällas samt en ask i anslutning till dessa. Trädrad där de flesta träd lutar från spåret och har ensidiga kronor från spåret men några lutar mot spåret och har stamskador eller invuxen bark med förhöjd risk att falla på kontaktledningarna vid extrema vindförhållanden 3 lönnar och en ask, bör fällas. Ek med gammal fläkskada. Bör fällas.

9 Lövridå. Buskskiktet: amelanchier, fläder, hassel. Träd: avenbok, ask, lind, lönn, alm (döda), fågelbär. Alla störer träd som lutar mot spåret bör fällas. De större trädens grenar som sträcker sig mot spåret bör reduceras (OBS beskärning bör utföras i september då det Avenboksraden närmast spåret i norra delen bör tas Lönn med invuxen bark, beskärningsskador och stamskador. Den bör fällas. Dunge med lind och lönn. De nedre grenarna som växer mot spåret på lönnen bör avlastningsbeskäras och kortas in. OBS sommarbeskärning! Tre lindar växer i en avenbokshäck. Den nordligaste av de tre har en dubbelstam, den smalaste av stammarna, den som vätter mot spåret, bör kortas in så kan den stå säkert många år till. OBS sommarbeskä rning!

10 Al med En rad med träd där en del åtgärder är att föredra för att säkra järnvägen 10 år framöver, se skiss nedan. Robinia. Bör fällas för att gynna eken Ek, lutar från spåret. grenarna mot spåret bör kortas in OBS sommarbeskärning! OBS sommarbeskärning! Lövträdsdunge med merparten ek. Korta in grenar på spårsidan för. Fäll den ek vars topp strävar mot spåret (det är tydligt, den böjer sig kraftigt). Robiniasly som bör röjas undan En bukett popplar. de bör fällas för att säkra järnvägen. Dubbelstammig björk. Bör fällas Björk med beskärningsskador, två toppar och den tränger undan eken. Bör fälla

11 Ungask som bör fällas då den kommer att komma i konflikt med järnvägen Döalm som bör fälls Sälg som bör fällas Här står en rad med tysklönnar. Den nordligaste av dem har stora beskärningsskador. Den har varit flerstammig men en av stammarna har avlägsnats med stora beskärningssnitt som följd. trädet är ett blivande högrisksträd.

12 Översiktskarta. Rött visar berörda områden på Lunds kommuns fastigheter

Relevanta dokument

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård