Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011"

Transkript

1 Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

2

3 Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

4 Tidigare isbn (Bokslut 1987) publicering: isbn (Bokslut 1988) isbn (Bokslut 1989) isbn (Bokslut 1990) isbn x (Bokslut 1991) isbn (Bokslut 1992) isbn (Bokslut 1993) isbn (Bokslut 1994) isbn (Bokslut 1995) isbn (Bokslut 1996) isbn (Bokslut 1997) isbn (Bokslut 1998) isbn (Bokslut 1999) isbn (Bokslut 2000) isbn (Bokslut 2001) isbn (Bokslut 2002) isbn (Bokslut 2003) isbn (Bokslut 2004) isbn (Bokslut 2005) isbn (Bokslut 2006) isbn (Bokslut 2007) isbn (Bokslut 2008) isbn (Bokslut 2009) isbn (Bokslut 2010) Producent: sveriges kommuner och landsting Avdelningen för ekonomi och styrning Stockholm statistiska centralbyrån Avdelningen för nationalräkenskaper Enheten för Offentlig Ekonomi Örebro Förfrågningar: Hans Ekholm (tabell 10) skl Derk de Beer (tabell 4, 5 & 11) skl Bengt-Olof Knutsson (tabell 4 & 5) skl Anders Nilsson (tabell 1, 2 & 3) skl Peter Sjöquist (tabell 6, 7, 8a, 8b & 8c) skl Signild Östgren (tabell 9) skl Ingela Johansson, scb , Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan issn isbn Grafisk form och produktion: Elisabet Jonsson Omslagsnycklar: Ordförrådet Bertil Örtenstrand ab. Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri ab, Klippan. Satt i BerlingNova och Charlotte Sans SKL, tabeller i Helvetica-Narrow. Tryckt på Trucard 1 gloss 220 gr (omslag) och Profimatt 100 gr (inlaga) 2

5 Förord Hur står det till med ekonomin och vad kostar olika verksamheter i en kommun? För politiker, tjänstemän och allmänhet är det intressant att analysera den egna kommunen, men också att kunna jämföra den med andra. Kommunal verksamhet spänner över många olika verksamhetsområden och jämförelser är ofta komplicerade. Svaren på varför skillnader mellan olika kommuner ibland kan vara så stora finns inte alltid i denna skrift. Jämförelsetalen kan dock ge uppslag till frågor att arbeta vidare med. I år utkommer denna rapport med sin tjugofemte årgång. Under årens lopp har rapporten ständigt förändrats och förbättrats. Sedan nå - gra år tillbaks finns huvuddelen av den kommunalekonomiska stati - stiken i olika databaser som är tillgängliga via Internet. Fortfarande finns det dock ett behov av att även publicera ett urval av dessa uppgifter i denna tryckta form. Nyckeltalen bygger på det räkenskapssammandrag för år 2011 som kommunerna lämnat in till Statistiska centralbyrån (scb). Vi vill tacka kommunerna för deras omfattande arbete med att redovisa dessa uppgifter. Sveriges Kommuner och Landsting (skl) och scb är gemensamt ansvariga för denna publikation. Projektansvarig på förbundet är Hans Ekholm; Ingela Johansson vid scb är ansvarig för merparten av grund - materialet till tabellerna. Stockholm, den 6 juli 2012 Peter Fitger Avd. för ekonomi och styrning Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting Katarina Wizell Avd. för nationalräkenskaper Enheten för Offentlig Ekonomi och Mikrosimuleringar Statistiska centralbyrån 3

6 Innehåll Inledning... 5 Att jämföra kommuner Tabeller 1 Resultaträkning Balansräkning Finansiella nyckeltal Kostnader för olika verksamheter Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad Nyckeltal för utbildning Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg a Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning b Nyckeltal för äldreomsorg c Nyckeltal för omsorg om personer med funktionsnedsättning Nyckeltal för individ- och familjeomsorg Nyckeltal för personal, skattesatser m.m Kostnader jämfört med strukturårsjusterad standardkostnad

7 Inledning I denna rapport redovisas både finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter. I verksamhetsredovisningen är det fram för - allt utbildning, förskoleverksamhet, individ- och familjeom sorg, äldresamt handikappomsorg som redovisas. Övriga kommunala verksamhetsområden redovisas med mer övergripande nyckeltal. Vår avsikt med denna publikation är bland annat att ge en återrapportering till kommuner från det mycket omfattande räkenskapssammandrag som kommunerna varje år lämnar in till scb. Nyckeltal av denna art, och jämförelser med andra kommuner, innehåller mycket intressant information. Hela sanningen om tillståndet i en kommun och dess verksamheter är dock svårfångad. I första hand kan denna rapport ge impulser till fortsatta analyser. De redovisade nyckeltalen bör därför ses som indikatorer på inom vilka områden som det kan vara intressant att analysera vidare i den egna kommunen. Aktuellt Kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen som nu används är den som gäller från och med den 1 januari Varje kommuns grupptillhörighet framgår av tabell 10; se särskilt definitionerna av de nya kommungrupperna på si dan 246. För den som vill veta mer om hur indelningen är gjord och vilka variabler som mäts hänvisar vi till vår webbplats och si dan Kom muner & landsting, Om kommuner, Kommungruppsindelning. Kostnader jämfört med strukturkostnader 2011 I tabell 11 redovisas kostnaderna för vissa kärnverksamheter jämfört med den kostnad kommuner skulle ha om man bedrev verksamheten i nivå med de strukturella faktorerna, såsom de beräknas i det statliga kostnadsutjämningssystemet. Då Vad kostar verksamheten 2011 trycks finns endast tillgång till preliminära beräkningar av standardkostnader. Definitiva värden kommer till årsskiftet. Upp daterade värden kommer att läggas in i data bas erna och i tabellerna som uppdateras och kan hämtas på scb:s webb plats. 5

8 Vägda och ovägda genomsnitt Genomsnitten för de olika kommungrupperna är ovägda, det vill säga alla kommuner väger lika tungt vid beräkning av genomsnitten. De ovägda genomsnitten beräknas som summan av kommunernas nyckeltal i form av kostnad per invånare eller per målgrupp, dividerat med antalet kommuner. För riket redovisas i tabellerna även vägda genomsnitt. I de vägda genomsnitten beaktas kommunstorleken vilket till exempel innebär att en stor kommun påverkar nyckeltalen mer än en liten kommun. De vägda genomsnitten för hela riket beräknas som summan av kommunernas belopp i absoluta tal dividerat med antalet invånare i riket. I anslutning till varje tabell finns en beskrivning av vilka definitioner som styrt de presenterade nyckeltalen samt vissa analysinstruktioner. Rapportens disposition Rapporten innehåller tretton olika tabeller med olika typer av nyckeltal som presenteras kommunvis sorterade per län. Nyckeltalen redovisas i kronor per invånare, kronor per viss målgrupp, som indextal eller som procenttal. Dessutom presenteras även nyckeltal summerade efter folkmängdsstorlek, kommungrupper, total och egen skattesats. Av tabell 10 framgår vilken kommungrupp varje kommun tillhör. Rapportens uppgifter i digital form Skriften och tabellerna Denna skrift samt länkar till Exceltabeller finns utlagd på Sveriges Kommuner och Landstings webb plats (www. skl.se). Klicka på: Vi arbetar med, Statistik, Publikationer-Statistik. Sedan mitten av maj har scb lagt ut merparten av de tabeller som presenteras i denna skift på sin webbsida (www.scb.se) i Excelformat. Gå in under rubriken Hitta statistik, Statistik efter ämne och klicka på Offentlig ekonomi samt Räkenskapssammandrag för kommuner. Av olika orsaker kan enstaka nyckeltal saknas för några kommuner. I tabellernas Excelfil på scb:s webbplats (www.scb.se) kommer uppdateringar att ske när nya kommunuppgifter blir tillgängliga. 6

9 Databaser Den 1 januari 2011 togs den nya databasen i bruk. I Kolada publiceras nyckeltalen från Vad kostar verksamheten i Din kommun? Kolada ersätter de tidigare databaserna Kommundatabasen, WebOr och Sjukvårdsdata i Fokus. Motsvarande analysfunktioner samt historiska data som fanns i dessa databaser är överförda till Kolada. Kolada administreras av Rådet för främjande av kommunala analyser (rka). Se vidare i Nyckeltalen i denna rapport finns också tillgängliga i Sveriges statistiska databaser. Databasen nås via scb:s webbplats Rapportens underlag Uppgifterna grundar sig till största delen på den bokslutsstatistik som scb varje år samlar in från kommuner genom det så kallade räkenskapssammandraget (rs). Om enstaka uppgifter inte är tillgängliga eller bedöms som alltför osäkra för att presenteras så anges detta med två punkter [..] i tabellerna. Om intet finns att redovisa (värdet noll) markeras detta med ett streck [ ] i tabellerna. För att förbättra jämförbarheten mellan kommuner har vissa justeringar av kommunernas inlämnade underlag gjorts. Detta kan ibland avvika från de redovisningsprinciper som kommuner använt i sina se pa - rata bokslut. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år i tabell 8a c och 11 Statistiken i tabellerna bygger på mängdstatistiken från Socialstyrelsen med mätdatum 1 oktober

10 Tips om andra skrifter, rapporter och webbplatser För fördjupade analyser av olika delområden inom den kommunala sektorn kan vi tipsa om följande publikationer och webb platser. Från Sveriges Kommuner och Landsting, Aktuellt om skola och barnomsorg Aktuellt om äldreomsorgen Ekonomirapporten. Handikappnycklar en modell för analys och reflekterande Kommunal personal Kommunernas marknadsanvändning Parkering på gatumark parkeringsavgifter, felparkerings - avgifter m m i kommunerna Öppna jämförelser: Grundskola, Äldreomsorg, Vård och omsorg om äldre, Trygghet och säkerhet, Folkhälsa Från Statistiska cen tral byrån. På webbplatsen välj Hitta statistik, Statistik efter ämne, Offentlig ekonomi. Där finns bland annat: Årsbok för Sveriges kommuner Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting (rs) Årsbok för offentlig ekonomi Rådet för främjande av kommunala analyser och jämförelser www. kolada.se Från Socialstyrelsen, Jämförelsetal för socialtjänsten Hos Skolverket, finns tre databaser: Databas för jämförelsetal siris salsa 8

11 Att jämföra kommuner... Den främsta avsikten med denna sammanställning av nyckel- och jämförelsetal för kommuner är att ge möjligheter till jämförelser mellan dem. För att en jämförelse ska vara möjlig krävs dock att uppgifterna är insamlade på samma sätt och att samma definitioner har tillämpats kort sagt att uppgifterna mäter samma saker. Eftersom rs spänner över en stor mängd uppgifter kan det, trots olika kontroller både på kommunnivå och av scb, finnas fel i det redovisade materialet. Vid jämförelser av olika slag är det viktigt att noga analysera vad uppgifterna står för och vilka förklaringar som är tänkbara till uppkomna skillnader. hur var det förra året? I denna utgåva av Vad kostar verksamheten i Din kommun? redovisas enbart uppgifter för år Vi har prioriterat en så snabb redovisning som möjligt. Vid skapandet av tidsserier måste också uppgifter som gäller olika år justeras så att de faktiskt omfattar samma sak även om regelförändringar givit olika definitioner olika år. Kommunerna har dock möjlighet att själva göra jämförelser med motsvarande nyckeltal föregående år. Kommunen vet ju bäst vilka förändringar som eventuellt kan ha skett såväl regelmässigt som inom kommunen som förklarar en större skillnad över tiden. Det kan vara stora strukturella förändringar som påverkar den kommunala verksamheten eller det kan vara någon tillfällig händelse som gör att siffrorna ser helt annorlunda ut för någon viss företeelse vid olika mättillfällen. Jämförelser mellan olika kommuner kan ge impulser och kunskaper om hur verksamheter kan bedrivas så effektivt som möjligt. Skillnader i nyckeltal och jämförelsetal kan bero på flera olika saker och den kunskap om verksamheten som finns i kommunerna kan väl tas tillvara vid analyser och diskussioner om uppgifterna i tabellerna. 9

12 Vid jämförelser mellan kommuner måste man också ta hänsyn till skillnaderna i kommunernas befolkningsstruktur och andra bak grunds - faktorer. Dessa uppgifter finner man enklast på webb platserna www. scb.se och I anslutning till tabelldefinitionerna till tabellerna 8b och 11 har vi via exempel försökt visa hur man kan genomföra en lite mer djupgående analys. Nedan har vi sammanställt några vanligt förekommande frågor och tänkbara svar till de övriga tabellerna. Frågor och tänkbara svar Tabell 1 Resultaträkning 2011 Varför varierar verksamhetens intäkter? Kommuner har i olika hög grad valt att organisera avgiftsfinansierad verksamhet i kommunen eller i kommunala företag. Omfattningen av verksamhet som finansieras med riktade statsbidrag eller eu-bidrag varierar. När verksamhet bedrivs via entreprenader kan avtalen vara utformade så att bruttoredovisningen av kommunens intäkter och kostnader jämfört med egen regi blir missvisande. Olika policy i synen på avgiftsfinansiering. Varför varierar verksamhetens kostnader? Samma förklaring som de tre första punkterna ovan. Skillnader i struktur vad gäller såväl ålder som geografisk eller social struktur. Den kommunala servicen är olika utbyggd. Kvalitet och effektivitet. Varför varierar skatteintäkter och generella statsbidrag? Kommuner har olika skattekraft och olika skattesatser. Det statliga utjämningssystemet innebär att vissa kommuner får betala för utjämning och andra kommuner får finansiella tillskott via statsbidrag och utjämning. Hur ska extraordinära intäkter analyseras? Posterna är av engångskaraktär, de bör därför inte ses som en finansieringskälla för den ordinarie driftverksamheten. I det lagstadgade balanskravet (från och med år 2000) får i regel inte dessa intäkter medräknas. 10

13 Tabell 2 Balansräkning 2011 Varför har kommuner stora skillnader i värdet av sina anläggnings - tillgångar? Kommuner har valt olika organisationsformer, allt från att bedriva det mesta i egen regi till en långtgående bolagisering eller entreprenaddrift. Anläggningstillgångarna kan vara uppförda vid olika tidpunkter och därmed i olika penningvärden. Tillgångarna värderas enligt principen om ursprungligt anskaffningsvärde med planenliga avskrivningar av detta värde. Någon enstaka kommun kan ha beräknade värden för äldre tillgångar som inte är värderade enligt principen om ursprungligt anskaffningsvärde. Varför varierar kommunernas skuldsättning? Kommuner har olika policy beträffande lånefinansiering respektive självfinansiering av investeringar. Den finansiella ställningen varierar i olika kommuner. Behoven av nyinvesteringar varierar mellan kommuner. Kommuner har valt olika organisationsformer, allt från att bedriva det mesta i egen regi till en långtgående bolagisering eller entreprenaddrift. Tabell 3 Finansiella nyckeltal 2011 Vad betyder ett högt värde för verksamhetens självfinansierings - grad? Det indikerar att kommunen tar ut högre avgifter från verksamheten än andra kommuner. Det kan även innebära att kommunen till exempel säljer mycket verksamhet till andra kommuner eller att kommunen har erhållit mer riktade statsbidrag än andra kommuner. Vad betyder det när summan av de två nyckeltalen om nettoinvesteringarnas finansiering tillsammans överstiger 100 procent? Varje nyckeltal visar hur mycket som kan användas till att finansiera investeringarna, var för sig. Om summan överstiger 100 procent har kommunen antagligen inte behövt låna till sina investeringar. Det är också troligt att kommunens likviditet förstärkts. 11

14 Varför varierar soliditeten? Kommuner har finansierat sina tillgångar på olika sätt. En hög soliditet visar att kommuner i hög grad självfinansierat sina tillgångar vilket indikerar en finansiell uthållighet på lång sikt. Om en hög andel av affärsverksamheten är organiserad i kommunen brukar det i regel innebära att soliditeten är lägre då anläggningstillgångarna i dessa verksamheter ofta har lånefinansierats. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter 2011 Tabellen innehåller kostnader och nettokostnader. Varför varierar kostnaden per invånare? Skillnader i åldersstruktur, vilket särskilt gäller utbildning, förskoleverksamhet samt omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Skillnader i geografisk och social struktur. Skillnader i utbuds- och servicenivåer. Skillnader i kvalitet och effektivitet. Politiska prioriteringar. Varför varierar nettokostnaden per invånare? Utöver förklaringarna som redovisats för föregående fråga kan skillnader förklaras av: Skillnader i avgiftsfinansiering Skillnader i de riktade statsbidrag som finns kvar. Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnader 2011 Ingår så kallade interkommunala ersättningar för elevplatser i begreppet Köp av verksamhet? Ja, alla sammanhållna tjänster som kommunen köper av en annan juridisk person ingår (se definitionen till tabell 5). Av vad består skillnaden mellan de två kolumnerna Totalt och Därav föreningar och övriga företag? Skillnaden mellan de två talen visar den andel av verksamheten som bedrivs av organisationer och företag som kontrolleras eller ägs av stat, kommuner och landsting. 12

15 Tabell 6 Nyckeltal för utbildning 2011 Varför varierar kostnaden per grundskoleelev? Skillnader i geografisk struktur det vill säga stora avstånd och gles bebyggelse. Samordning av skola/barnomsorg med exempelvis integrerad skolbarnsomsorg i skolans regi. Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Varför kostar gymnasieeleven olika? Elevens programval där variationen i kostnad är mycket stor, från billiga teoretiska till dyrare specialinriktade yrkes program. Skillnader i geografisk struktur det vill säga stora avstånd och gles bebyggelse. Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Varför varierar kostnaden per heltidsstuderande för Komvux? Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för Komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. En fördjupad redovisning av statistik inom skolor redovisas på Skolverkets webbplats Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarns - omsorg 2011 Varför varierar kostnaden för barnomsorg? Olika personaltäthet och personalsammansättning. Skillnader i vistelsetider och öppettider. Barngruppens storlek och ålderssammansättning. Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Andelen barn i behov av särskilt stöd varierar. 13

16 Kostnad per heltidsbarn Kostnad per heltidsbarn i förskolan, familjedaghem och fritidshem beräknas inte längre pga för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Tabellerna 8a, b & c Nyckeltal för omsorg om äldre och per - soner med funktionsnedsättning 2011 Varför så stora skillnader i kostnad per pensionär och funktions - hindrad? Kommunerna har tagit över olika mycket verksamhet från landstingen. Kommunen kan ha relativt sett fler äldre som är mer vårdkrävande än yngre pensionärer. Variationer i ohälsotillstånd. Olika organisation av verksamheten för hjälp i hemmet eller mer av särskilt boende. Skillnader i geografisk struktur, det vill säga stora avstånd och gles bebyggelse. Variationer i personaltäthet Anhöriginsatserna varierar Skillnader i beräkning av lokalkostnader, olika kapitalkostnadsmetoder samt olika policy vid hyressättning. Statistiken i tabellerna bygger på mängdstatistiken från Socialstyrelsen med mätdatum 1 oktober Ett exempel på hur äldreomsorgen kan analyseras framgår av definitionen till tabell 8b på sidan 176. En fördjupad redovisning av olika nyckeltal inom socialtjäns tens område kommer under hösten 2012 att redovisas av Socialstyrelsen i Jäm förelsetal för socialtjänsten Tabell 9 Nyckeltal för individ- och familjeomsorg 2011 Varför varierar kostnaden för ekonomiskt bistånd? Olika social struktur. Skillnader i arbetslöshet. Skillnader i andelen invandrare. Hyreskostnaderna varierar Varför varierar kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder? Olika social struktur. Skillnader i arbetslöshet. 14

17 Tabell 10 Nyckeltal för personal, skattesatser m m 2011 Varför varierar antalet årsarbetare? Den kommunala servicen är olika utbyggd. Kommunerna har tagit över verksamhet från landstingen i varierande grad. Bolagisering och entreprenader. Skillnad i kvalitet och effektivitet. I tabellsamlingen Kommunal Personal 2011 (publicerad på i maj 2012; se Vi arbetar med, Statistik, Statistik Personal) finns möjlighet till mång a intressanta kommunvisa jämförelser av den kom mu nala personalen. Se vidare definitionen till denna tabell på sidan 245. Tabell 11 Kostnader jämfört med strukturkostnader 2011 Se definitionen till denna tabell på sidan 257. Varför skiljer sig värdena i boken från de uppdaterade värdena som kommer att publiceras i databaserna? Då boken trycks finns endast tillgång till preliminära beräkningar av standardkostnader. Definitiva värden kommer först under hösten. Uppdaterade värden kommer att läggas in i databaserna och i tabellerna som uppdateras och kan hämtas på scb:s webbplats. 15

18 Teckenförklaring I tabellerna har nedanstående tecken använts:.. Uppgift ej tillgänglig eller för osäker för att anges. Intet finns att redovisa (värdet noll). Kommunen har helt eller delvis tagit över hemsjukvården från sitt landsting (används enbart i tabellerna 8b och 8c). Slutord Efter denna genomgång av frågor och tänkbara svar är det mycket troligt att det återstår frågor som inte alltid är så lätta att besvara. De nyc - keltal som vi presenterar i denna publikation handlar främst om kost - nader och prestationer, det vill säga en analys som är mer av produktivitetskaraktär. I en fortsatt analys kan det vara lämpligt att ställa sig följande frågor: Hur mäts eller bedöms kvaliteten/nyttan av de tjänster som produceras och överensstämmer detta med kommunens mål med verksamheten. Skapar tjänsten ett värde som svarar mot kostnaden för att skapa detta värde? Nästa steg och fråga som kan ställas på vägen från analys till handling är: Vad kan vi lära av andra kommuner och vad har vi för erfarenheter att dela med oss av? Vår förhoppning är att denna publikation ska kunna användas som ett första steg i en sådan analys. 16

19 Tabeller 17

20 1 Tabell 1 Resultaträkning 2011 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räken ska - p er. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De del ägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kost nader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstingskommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verk - samheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den lands tings - kommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskriv - ningar. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen ska finansiera med skattemedel, generella stats bidrag och utjämning samt räntenetto. 18

21 Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter 2011 baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för 2011 (+727 kr/inv.) samt definitiv korrigering av slutav räkning för 2010 (+144 kr/inv.) ingår. Denna pe rio - diceringsmetod re kom menderas av Rådet för kommunal redovisning. Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna reg ler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. 1 Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomst- utjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även lss-utjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostna - der. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljnin gar av kommunala företag. I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extra - ordinära kostnader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett öv er - skott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eg et kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. 19

22 Tabell 1 Resultaträkning 2011, kr per invånare 1 Kommunen Län Verksamhetens Avskriv- Verksam- Skatte- Generel- Finans- Resultat Extra- Årets intäkter kost- ningar hetens intäkter la stats- netto före ordinära resultat Kommun nader netto- bidrag extra- poster kost- och ut- ordinära nader jämning poster Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länet Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länet

23 Tabell 1 Resultaträkning 2011, kr per invånare Koncernen Län Verksamhetens Avskriv- Verksam- Skatte- Finans- Resultat Extra- Årets intäkter kost- ningar hetens intäkter netto före ordinära resultat Kommun nader netto- o gen. extra- poster kost- stats- ordinära o skattenader bidrag poster kostnader 1 Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länet Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länet

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011

Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011 Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011 Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2011 Tidigare isbn 91-7344-803-6 (Bokslut 1987) publicering: isbn 91-618-0330-8 (Bokslut 1988) isbn 91-618-0372-3

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen 2012-03-29 Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-februari visar att i Norrbottens län var 84,5 procent av de nya bilarna dieseldrivna.

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2.

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om

Läs mer

Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor. Rapport

Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor. Rapport Varannan kommun saknar information på internet till våldsutsatta kvinnor Rapport December 2007 Stärk informationen till våldsutsatta kvinnor Hela 47 procent av landets kommuner tycks helt sakna information

Läs mer