Minnesanteckningar förda vid möte med Landsbygdsnätverkets styrgrupp dec på Hyssna Kvarn, Hyssna.

Transkript

1 Minnesanteckningar förda vid möte med Landsbygdsnätverkets styrgrupp dec på Hyssna Kvarn, Hyssna. Närvarande: Peter Melin, Jordbruksverket, ordförande Maria Dirke, Ekologiska lantbrukarna Annika Andersson, Lokalt ledd utveckling Christina Friberg Lokalt ledd utveckling FOG Staffan Bond, Hela Sverige ska Leva Ingmar Alm, Svenska Fotbollsförbundet Gun Rudquist, SNF Jesper Broberg, Hushållningssällskapens Förbund Sofia Lindblad, LRF Eva Engström, Länsstyrelserna Rebecca Källström, Företagarna Adjungerade Åza Rydén, ESF-rådet Andreas Mattisson, Förvaltningsmyndigheten Jordbruksverket Ej Närvarande: Henrik Hammar, Vattenbrukarnas Riskförbund Tore Johnsson, Sveriges Fiskares Riksförbund Ellinor Ivarsson, SKL Jenny Kreuger, SLU Åsa Bjelkeby, Tillväxtverket Kansliet Maria Gustafsson Nils Lagerroth Tommy Nilsson Inger Pehrsson 1-1. Öppnade Peter Melin hälsade välkommen till mötet i Hyssna kvarn. 2. Presentation av Leader Sjuhärad Annika Andersson berättade om bygden och om leader Sjuhärad. 3. Sekreterare Som sekreterare för mötet valdes Nils Lagerroth med stöd av Tommy Nilsson. 1

2 4. Justerare Ingmar Alm utsågs att justera minnesanteckningarna. 5. Föregående protokoll Föregående protokoll från 9 september 2014 godkändes och lades till handlingarna. 6. Information från Landsbygdsdepartementet över telefon. Via telefon gavs senaste nytt från de tre programmen av Maria Ahlsved och Bianca Bucardt Salazar från Landsbygdsdepartementet. Maria Ahlsved: Landsbygdsprogrammet är skickat till KOM och återkoppling gavs med de 333 frågorna. Mycket är besvarat men en del återstår, ex om LFA stödet. Man har diskuterat avgränsningar med det verkar kunna lösa sig. Den stora frågan nu är betesstödkonstruktion, den diskuteras idag. Djurvälfärden håller man också på och diskuterar nu, men man är inte färdig än. En tredje fråga är bredband, det har då handlat mycket om regionalfonden. Några av de nationella programmen som är klara godkänns nu. Sverige bedöms komma med i godkännandet i juni. Vi bör veta förutsättningarna innan dess och vi kan i vår på egen risk gå in och börja med vissa av stöden. Då behövs en intereristisk förordning så att JV kan ta emot ansökningar redan innan programmet är godkänt, sedan behövs en slutlig förordning. För att fatta beslut krävs godkänt program och förordning och en Övervakningskommitté, ÖK. Det blir i början av september. Nu gäller alliansens budget, men det är ingen skillnad mot som var i regeringens budget, ej heller skillnad i innehåll. Bedömningarna är att kunna fortsätta som förslaget ligger. Matlandet har regeringen sagt man inte ska fortsätta med, men med alliansens budget kommer det bli fortsatta satsningar på området. Det kommer också ett anslag som heter livsmedelssatsningar. I alliansen förslag blir det en ökning på 35 milj. kr till 50 Milj kr men det ligger utanför programmets budget. I övrigt ligger det i programförslaget. I utskottet kan det komma fram andra förslag som kan påverka, men troligen inte några större förändringar. I vårens budget vet man inte vad som kan hända. Sofia: Hur blir det med LFA/ANC? Maria A: Livsmedelsstrategin pratar bägge blocken om. Det är på gång ett arbete, men man vet inte exakt vad som ska göras. Vad gäller LFA är det bilaterala diskussioner idag om hur stödet ska utformas. Det har tidigare diskuterats om områdenas avgränsningar. Inget är klart ännu. Nu är det mer stödets konstruktion än avgränsningar man tittar på. Ingemar: Hur blir det men landsbygdpengen, den ligger i tre olika potter nu. Det borde vara bra om den kan finnas i bara en. Maria A: Det som hänt är att olika landsbygdsatsningar ökar, det är pengar som ligger i olika delåtgärder. Kan man göra en ansökan som berör flera olika åtgärder? Det är kommuncerat som landsbygdspeng men i programmet har det inte hänt någonting. Jordbruksverket kan berätta mer om detta. 2

3 Eva: Hur blir det med tidsplanen. Kan det komma in i samblanketten. Maria A: En interimistisk förordning kan innebära att det kan gå att få söka stöd innan programmet är klar. Maria D: Kommer lantbrukarna att veta vilken ersättning som finns för respektive åtgärd, Maria A: JV har dialog med KOM. Vi bör kunna lösa detta. Maria: D: Matlandet får 50 milj. men finansiering utanför landsbygdsprogrammet. Hur blir det? Maria A: Vi vet inte när matlandets aktiviteter kan börja användas. Andra på dep, kan veta mer om detta. Bianca: I processen med fiskeriprogrammet ligger vi efter landsbygdsprogrammet. Vi har beslutat om gemensam beredning. Vi behöver en sista politikeravstämning som sker i nästa vecka. Vi får in en sista del av utvärderingen runt v 3. Efter v 5, om ingen ändring kommer in från remisser, kan det bli regeringsbeslut och sedan överlämning i mitten av feb till kommissionen. KOM har aviserat att de behöver ca 2 mån för återkoppling. Vi har underhandskontakt med KOM. Förhoppningsvis kommer programmet godkännas i juni så vi kan komma igång i höst. Ändringarna i fiskeförordningen är gjorda och träder i kraft första jan. Det ska även tillsättas en ÖK. Vad gäller budgetramarna finns ingen skillnad mellan alliansens och regeringens budget. 7. Fastställande av Handlingsplanen Maria Gustafsson från kansliet föredrog förslaget till revidering av handlingsplanen som var utskickat. Synpunkterna som lämnats tidigare har tagits emot av kansliet. Handlingsplanen diskuterades även på förra mötet och ändringar är inarbetade i förslaget. Synpunkter har inkommit från ledamöter i styrgruppen angående bl. a miljöskrivningarna och begreppet miljönytta, om hur intressen definieras och var nyttan av verksamheten ska hamna. Mötet diskuterade dessa frågor. Vidare diskuterades syftet i förordningen om att öka intressenternas engagemang i landsbygdsutvecklingens genomförande. En tolkning som görs är att vi ska jobba med målen i programmen och med målgrupper som är både direkt och indirekt berörda och viktiga för att målen ska nås. Ett exempel är när vi jobbar med kommunernas måltidschefer inom offentlig upphandling. De är indirekt bidragande till att målen om hållbar konkurrenskraft i jordbruket ska uppnås men inte direkta målgrupper för stöd i programmen. Mötet diskuterade att kansliet bör göra justeringar i handlingsplanen avseende begreppet miljönytta om fiskeprogrammet, tydliggöra vem nyttan tillfaller, tydligare förklara företeelsen om att vi skapar förutsättningar för landsbygdens utveckling, påpeka vikten av landsbygdsutvecklarna samt se över upprepningar och att planen håller rätt detaljnivå. Beslutades att kansliet får i uppdrag att justera i handlingsplanen utifrån mötets diskussion. Ett nytt reviderat förslag skickas ut för godkännande till styrgruppen via mail. 3

4 8. Lägesrapport verksamhet Kansliet redovisade att utskickad lägesrapport berörde hela årets verksamhet. Inför landsbygdsprogrammet kommande årsrapporter till Kommissionen ska vi redovisa utfallsindikatorer för landsbygdsnätverket. Kansliet har börjat förbereda för att registrera indikatorerna som krävs och kommande lägesrapporter kommer därför att innehålla dessa indikatorer. EIP-AGRI Inger Pehrson, kansliets anvarige för EIP-AGRI arbetet, fördrog aktuellt läge för satsningen i Sverige. Tvåstegsmetoden, med förberedande gruppbildningsstöd på kr har rönt intresse. Ett draknäste eller rådgivande kommitté ska bedöma förslagen och de ska även bedöma ansökan om gruppbildningsstöden. Urvalskriterierna är originalitet, insatsförmåga (kunna komma in på marknaden) och gruppens genomförandeförmåga. Det kan även bli intervjuer för att bedöma balans och interaktion i gruppen. Den som äger problemet, jordbrukarna, ska väga lika tungt i gruppen som forskarna. Frågor som kom upp på styrgruppsmötet om förskottsbetalning, ersättningsfrågor och overheadkostnadens storlek samt upphandlingsfrågor tar Inger och Jordbruksverket med sig in i det fortsatta arbetet för att utforma regelverket. Landsbygdsnätverkets kansli genom Inger Pehrson tar ansvar för dialogen mellan aktörerna och förvaltningsmyndigheter och kopplingen till den europeiska nivån. I förordningstextens artikel 54 står det att de nationella nätverken ska jobba med tjänster för service till innovationsarbetet mm. Det är inte klart om hur ansvarsfördelningen mellan nätverket och förvaltningsmyndigheten kommer att se ut när det gäller service till innovationsgrupperna? Det behöver dock samordnas när grupperna förbereds och när de väl kommer på plats. Det finns ett behov hos innovationsgrupperna av erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt. Finansieringen av denna innovationssupport är fortfarande oklart. Om ansökningar kan ske innan sommaren är beroende av om Jordbruksverket har IT-stöd för detta. Många andra länder i Europa är i samma fas som vad vi är i vilket bådar gott för fortsatt samarbete. Styrgruppen och medlemsorganisationerna kan ge hjälp med att sprida information om möjligheterna med EIP-AGRI. Det finns även behov av kompletterande kompetenser som kansliet kan behöva ha hjälp med. Det kan komma in i aktivitetsplaneringen. Fiskenätverket Kansliet föredrog att vad gällerfiskenätverket är inte finansieringen klar. Inriktningen är helt beroende av en projektansökan som går in i havs- och fiskerprogrammet för att finansiera nätverksdelarna. På februarimötet bör styrgruppen kunna ta ställning till ett förslag till formuleringar i denna projektansökan. Anna Lööv och Karin Hjerpe håller på med att ta fram ett förslag i dialog med olika aktörer. Det finna många fiskeri- och vattenbruksaktörer som är med och har synpunkter, bl a vid en workshop i september och en virtuell tankesmedja om specifika mål som pågår under samma vecka som detta styrgruppsmöte. När projetplanen är godkänt blir denna styrgrupp även styrgrupp för fiskerinätverket. Inför 2016 års verksamhet kommer ni att få ta ställning till arbetsplan etc. 4

5 Grunden finns i handlingsplanen. Det finns fyra områden som har identifierats i fiskerinätverket som delvis liknar arbetet i landsbygdsnätverkets Gröna näringar grupp. SKLs medverkan i styrgruppen Kansliet informerade att SKL har formellt skickat in ett brev där de träder ut styrgruppen och samordningsgruppen. De vill dock vara medlemmar i nätverket och vara med i specifika satsningar. De kommer att starta en arbetsgrupp centralt med representanter från de avdelningar som har relation till landsbygds-, havs- och fiskerprogrammet. De är även med i landsbygdsutvecklarnätverket men vill inte samordna och driva nätverket. Jordbruksverkets ledning föreslår att tillfråga Småkom (en förening för kommuner under invånare) som representant in i landsbygdsnätverkets styrgrupp. Vi har även frågat SKL om de kan ha en avstämning gemensamt med Småkom om landsbygdsutveckling och nätverksfrågor som stöd för Småkom i nätverkets styrgrupp. SKL kan göra det i den utsträckning som de ändå har regelbundna avstämningar med Småkom. Flera i styrgruppen utryckte sig positiva över att Småkom kan komma med nu när SKL har tackat nej. Flera sa att det är anmärkningsvärt och att vi på olika sätt bör framföra vårt missnöje. En möjlighet är att medlemsorganisationerna i styrgruppen framför sitt missnöje i sina respektive kontakter med SKL. Det finns även risk för att kommunerna får sämre information om LLU och landsbygdsutveckling från SKL. Beslutades att Kansliet går vidare med kontakterna med att få Småkom med i Styrgruppen samt att brevet från SKL skickas till styrgruppen. Nätverksträffen Kansliet redogjorde utvärderingen från nätverksträffen i november. 55 svar var inkomna (ungefär en tredjedel av deltagarna) och 40 av dessa ansåg att träffen var bra att var med på. Flera i styrgruppen deltog i planeringen och var aktiva på träffen vilket är bra ha i åtanke när 2015 års träff planeras. En synpunkt var att träffen borde bli mer interaktiv, även om det kanske bäst sker i mötesplatserna. För att få med fler, exempelvis från länsstyrelserna, borde träffen marknadsföras att den ger både information och reflektion. Bra även om länsstyrelserna får en tydligare roll på nätversträffen. 9. Ekonomisk lägesrapport Kansliet redogjorde för att nu är de 70 miljonerna från förra programperioden är förbrukade. I långtidsbudgeten har vi ramen till förfogande för En del av dessa medel är intecknade. Utrymme för nya initiativ under 2015 uppgår till kr plus kr som är medel från 2014 års budget och som inte intecknats. Det gör att vi 2015 har totalt ca kr för nya initiativ. Mötet diskuterade kansliets kostnader i förhållande till den totala budgeten. Flera framförde önskemål om att tydligare beskriva vad som ingår kansli och administrationskostnaden. I denna post ingår ersättning för styrgrupp och uppdelning på driftskostnader och genomförande av handlingsplanen. 5

6 På fråga om administrationskostnaden ökat svarade kansliet att kanslitjänsterna 2013 var 6,5 årstjänster, 2014 som varit ett övergångsår med mindre budget och färre aktiviteter var det drygt 5 årstjänster i en summering av gamla och nya budgeten. Det som ligger i budgeten 2015 är 6,7 tjänster. Till det kommer en tjänst en tjänst som ska jobba med fiskedelarna och som finansieras med medel från havs- och fiskeriprogrammet, vilket därefter kommer att ge totalt 7,7 tjänst. Någon måste göra jobbet och se till att arbetsgrupperna fungerar. En möjlighet är att det upphandlas konsulttjänster, vilket dock blir dyrare än att anställa själva. En annan möjliget är att arvodera verksamhet till medlemmarna. En erfarenhet är dock att det ändå är kansliet som behöver blåsa på för att saker och ting ska hända, så man vinner inte något på detta. Vi har prövat detta några gånger. Beslutades att till nästa möte tydligt redovisa hur kansliets tid fördelas på olika arbetsgrupper, verksamheter, etc. Kansliet ska även ta fram ett underlag till arbetsgrupperna om miljöinriktning. 10. Läget beträffande Landsbygdsprogrammet, Havs- och fiskeriprogrammet samt Lokalt ledd utveckling Andreas Mattisson Jordbruksverket: Den nya organisationen på näringsdepartementet kommer att ha fyra avdelningar. Det blir två avdelningar som berör landsbygd och fiske. En heter Näringsliv och villkor där jordbruk, fisk och skog kommer att ingå. Christina Nordin kommer att bli chef för den avdelningen. Den andra avdelningen heter Hållbar tillväxt och främjande och där kommer det finas en enhet för EU-program och en enhet kommer ha ansvar för regional tillväxt. Frågorna kommer bli splittrade mellan de två avdelningarna. Begreppet landsbygd finns inte med i strukturen. Det kommer troligen finnas under regional tillväxt. Man kör vidare med denna organsationen trots alliansbudgeten. Detta körs igång den andra februari. En ny regering kan senare tycka annorlunda. Programmet för LLU är överlämnat till kommissions. Vi har inte fått någon större respons. Vad gäller djurvälfärdsersättning för mjölk, får och gris har de varit ifrågasatta av KOM men det blir nog ersättningar på det området. Kommissionen vill att Sverige preciserar och sätter ner foten kring olika frågor. Alla stödnivåer måste spikas i programmet. Vi har haft en modell i Sverige att stödnivåerna fastställs av stödmyndigheten ex. LSt, detta kommer inte att ske framöver utan det fastställs centralt. Det är en förändring från tidigare och minskar det regionala inslaget i programmet. Efter att programmet godkänns i juni blir det en nationell förordning, JVs föreskrifter ska fastställas och inte minst ny ÖK ska tillsättas. Det kommer finnas en ÖK för varje program, d v s tre stycken. Dessa ska beslutas av regeringen och ha sitt första möte. Innan detta händer får vi inte ta beslut och betala ut pengar. Programmen måste också vara godkända innan beslut kan fattas. En trolig tidsplan är att miljöersättningarna kan sökas under 2015 i samblanketten, Det gäller ekologisk produktion, vall etc. Beslut för utbetalning blir inte möjligt fullt ut. Vi kommer inte kunna betala ut kompensationsbidraget under Resten av miljöersättningarna, fånggrödor, de tre djurvälfärdsersättningarna etc. kommer

7 Kommer företagen att söka utan att veta reglerna? Svaret är ja, så är fallet eftersom vi inte har ett fullt godkänt program från den 1 januari 2015 då reglerna ska efterlevas. Vi vet heller exakt stödnivåerna men vi tror att de stödnivåer vi känner till när jordbrukarna söker i mars också är de som kommer att gälla. Sofia: Hur blir det med de fleråriga åtagandena? För de nya åtaganden? Eva: Förra gången var vi ute i augusti och informerade. En yrkeskår som nu är beroende av stöden och som ska göra på ett visst sätt ska skriva under på fem år för villkor de inte känner till. Kan man få det så att man kan dra tillbaka sin ansökan snarare om villkoren inte är de man trodde från början. Det är inget lyckosamt läge för företagen. Alternativet vore att hoppa över ett års stöd och det skulle inte kunna bli aktuellt. Maria D. Är det så att ersättningsnivåerna måste beslutas av regeringen? Andreas: Regeringen fattar beslut om detta, troligen i feb/mars, när regeringen känner sig trygga om vilka stödnivåer som kommer att finnas. Att juni känns relativt tryggt för godkännande av programmet är p.g.a. av det finns ett uppsamlingsheat vid det tillfället. Vad gäller projekt- och företagsstöd. Det finns startstöd och rovdjurstängselsstöd att söka på de gamla pengarna. Det går att söka bredbandsstöd och investeringsstöd i det nya programmet. De som söker gör det utan att exakt veta vilka krav som kommer att gälla. Resten av stöden kommer att sökas efter sommaren i september., när ÖK har hört kriterierna. Det gäller projekt- och företagsstöd, miljöinvesteringar, kompetensutveckling och hela fiskeprogrammet. I september ska man komma fatta beslut och betala ut stöd. Det kan ske vissa undantag från när man söker stöd. Det kan bli så att vissa stöd kan sökas tidigare, som man gjort för bredband och investeringsstödet. Det är dock inte normalfallet. Det är inte omöjligt att det kan öppnas upp för vissa stöd något tidigare. Ett exempel kan vara rovdjursstängsel som är politiskt känsligt. Vissa projekt- och företagsstöd öppnar 2015, det gäller skogsstöd, dikesstöd samt hela samarbetsåtgärden förutom EIP. Inom LLU finns en urvalskommitté på plats som ska välja ut de strategier som ska godkännas. Peter är ordförande, Sofia och Jesper är med. Johan Boström från HSsL, Ingela Sörqvist från SNF samt representant från SKL ingår. Urvalskriterierna för att välja ut strategierna finns på plats. 53 strategierna har kommit in varav 49 är flerfonds och 4 är en-fonds vilket avser fiske. 17 strategier har alla fyra fonder inblandade. Vad gäller förberedande stödet vet vi inte när det kan betalas ut men ambitionen är att det ska ske så fort som möjligt Om ÖK måste godkänna detta så är sker det i september, men det kan bli tidigare. Driftsåtgärden för LLU öppnas upp först och senare öppnas det upp för att söka övriga stöd. Det blir förskottsutbetalningar för driftstöden. Nu pågår det mycket ute i länen för att ta fram de regionala handlingsplanerna, det blir tre omgångar av handlingsplaner. Det är mycket jobb p.g.a. urvalskriterierna. Utmaningar för JV är kommunikationen om stöden. Vi har valt att vi inte kan ändra informationen varje vecka. Den största utmaningen är IT-sidan. IT utvecklingen har både de 7

8 formella kraven och de mer praktiska behoven för att hålla ordning på 4 fonder och 37 miljarder kr. Det är svårt få IT konsulter till Jönköping. Det är Sveriges största IT projekt. Två saker som vi ska förändra är dels E- ansökan. Den öppnades upp i sept. och nästan alla som söker ska använda den. Den säger till om det blir fel. Det underlättar för myndigheterna och för de som söker. Detta ska då fungera för alla stöd. De ska då kunna sökas på nätet, men kanske först Vi hoppas även på en elektronisk ansökan för utbetalning vilket kan ge större vinster. Den andra biten som vi hoppas förändra är schablonbelopp för mat, bilkörning etc. så man slipper kvittohanteringena. Ingemar: Det är viktigt att JV trycker på så att landsbygdspengen kan sökas i de tre programmen. Viktigt att man kan slå ihop det. Det skulle även kunna förenkla för LSt. Andreas: I förordningsspråk är det tre olika åtgärder, det finns tre olika budgetar. När man går ut till de som ska söka kan man planera det på ett annat sätt. När man ansöker om ett projektstöd är det flera olika åtgärder man söker inom. Kunden behöver inte se i vilken åtgärd som ansökan hamnar. Förhoppningsvis då bär inte detta bli ett stort problem, men jag tar med mig frågan. Andreas: På nätet så söker man Vad vill du göra! Eva: För varje åtgärd finns villkor och det är viktigt man känner till dessa. Man måste veta var man får ut pengarna så det blir korrekta villkor och redovisningar. Ett problem är att vi inte kommunicerar kedjan tillbaka. Det vi gör på lokalplan är en del i det stora och det bör vi kunna kommunicera bättre. Gör programkedjan tydlig och hur vi är en del i pusslet. Återbetalningar är ett stort problem för att man inte förstår villkoren. Det har varit mycket sådant. Även små pengar kan göra stor skada i en liten förening. Man måste tydligt kommunicera villkoren! Det blev bakslag på vår ambition att ha färre budgetar. Christina: Inom fiske och LLU så blir det färre som söker digitalt. Andreas: Det finns även pappersblanketter att söka på. Vad gäller stödnivåer så är undantaget LLU, de kan själva fastställa stödnivåer. Kommissionen accepterar om Sverige skriver in stödnivåer för alla län. 11. Nya medlemmar Kansliet föredrog utskickad lista för ansökan om nya medlemmar. En fråga är hur producentorganisationer som ingår i en större organisation ska hanteras, exempelvis Hallandsfiskarnas PO. En annan fråga är hur lokal förening utan någon större nationell organisation ska hanteras, exempelvis Göteborgs fiskauktion ek förening. En tredje fråga är också vad som gäller för AB när de företräder kollektiva nyttor, exempelvis Fiskehälsan AB. Vi kan behöva ändra i stadgarna för att få med viktiga intressen såsom olika fiskeaktörer. Beslutades att kansliet får utreda stadgarna med hänsyn till att få med viktiga aktörer inom fisket. Detta tas upp på mötet den 4 feb. Beslutades att godkänna Livsmedelsverket, SLU, Stiftelsen Folkets Hubb, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska Alpackaföreningen, Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges spannmålsodlarförening samt lantmästarkåren som nya medlemmar i Landsbygdsnätverket. 8

9 Beslutades att kansliet vidare eventuellt utreder medlemskap för Fiskhälsan AB, Göteborgs Fiskauktion Ek. förening och Hallandsfiskarnas PO eftersom dessas medlemskap kräver ändringar i nätverkets stadgar Inventering bland medlemmar om behov av nätverksaktiviteter 2015 Kansliet redogjorde för den bakomliggande interventionslogiken och visade en bild på hur de olika initiativen kommit fram och förhåller sig till varandra: Vi ska utgå från behov av nätverksaktiviteter som består av medlemmarnas och programmets behov. Vi ska också utgå från de övergripande målen som finns beskrivna i förordningen och som mäts i de effekter som utvärderarna tittar på. Vi ska utforma specifika mål och förväntade resultat som ska bidra till de övergripande målen. Och vi har operativa mål som är prestationer som mäts i utfallsindikatorer. Det finns ca 2 miljoner kr tillgängliga för nya initiativ 2015 med den budget som vi har från Landsbygdsprogrammet. En ny arbetsgrupp förbrukar ca kr det första året när den är i ett uppstartskede. Bland de nya initiativen finns också förslag om inspirationscheckar. Tidigare har vi haft checkar som kostar ca kr per check. Större Konferenser kostar mellan kr. Internationellt samarbete kostar också en del men är ett också ett verktyg för arbetet i arbetsgrupperna och inryms därför till viss del i deras budgetar. Det finns inte möjlighet att ta med alla nya initiativ som framkommit när vi gjort behovsinventering bland medlemmar. Vi måste priorietera. En bild över alla initiativ som framkommit, och som avser aktiviteter som kan finansieras med vår budget från Landsbygdsprogrammet, visades (biläggs dessa anteckningar). Utöver det som är på bilden tillkommer det som ska finansieras med medel från Havs-och fiskeriprogrammet. Dessa aktiviteter ska styrgruppen ta ställning till vid kommande möte eftersom det hanteras som ett särskilt projekt när programmet är godkänt. Initiativet från HSsL om Fiskekonferensen i Blekinge finns dock med på bilden över behov som önskas finansieras med nätverkets budget från Landsbygdsprogrammet, eftersom HSsL tagit upp det i det sammanhanget. De aktiviteter som styrgruppen kommer att prioritera uppdras till medlemmarna eller till arbetsgrupper att genomföra. En del av initiativen som föreslagits är lämpligare att vi skjuter på till nästa år. De arbetsgrupper som finns bestämda hittills är Gröna näringar gruppen och samordningsgruppen samt landsbygdsutvecklarna (eftersom de finns särskilt utpekade i handlingsplanen). I övrigt är det öppet vilka nya arbetsgrupper som ska startas upp. Utöver redan beslutade arbetsgrupper är också nationellt innovationsnätverk för jordbruket och nätverksträff aktiviteter som redan är beslutade och utpekade i handlingsplanen. Länsstyrelsen: Det viktiga med landsbygdutvecklarnas nätverk är att det finns någon som kan rådda det. Det behöver inte kosta så mycket. Bra att nu även länsstyrelserna är med. Tillväxtverket håller ihop handläggare för servicefrågor, trots att många som arbetar i detta finns i landsbygdsprogrammet. Det borde samordnas mer. 9

10 Kansliet berättade att vad gäller EIP är det som inte finns med i den utsända beskrivningen är bl a ett så kallat Innovationsrace den 5 mars med olika kategorier av studenter i Skaraborg. Det blir en pilot där vi använder Drivhus väst som har jobbat med detta innan. Synpunkter från mötet var att ta vara på befintliga strukturer. Urvalskriterierna blir viktiga och man förde fram att man måste vikta i urvalsprocessen så att både konkurrenskraftsfrågor och hållbarhetsfrågor kommer fram. Bottom up är viktigt och då är det viktigt med massiva informationsinsatser. Det är viktigt att ha liknande krav på projektansökningarna som andra EUländer och att inte ha för höga krav i Sverige. Kansliet svarade att en bra balans mellan olika kriterier eftersträvas och urvalskriterierna kan ändras men inte under en pågående ansökningsperiod. Nu handlar det om att fortsätta träffa olika konstellationer, ex HS centralt och regionalt, LRF, Vreta kluster, SLU Holding, m fl och bistå Jordbruksverket i arbetet med att bygga stödet. Landsbygdsnätverkets hemsida har en EIP del. 13. Planering aktivitetsplan 2015 Kansliet inledde med att berätta om de inkomna nätverksinitiativen. Allmänna synpunkter under mötet var: Viktigt att känna till centrala aktiviteter på regional nivå så vi inte sätter resurser på samma aktiviteter. Viktigt diskutera mer framtidspanade om vad som är den framtida landsbygden och vårt synsätt på landsbygden. Skapa kreativa forum för att tänka utanför boxen. Var står vi när vi tittar på landsbygden, står vi i staden och tittar på landsbygden eller står vi på landsbygden. Se det vi gör på landsbygdens villkor? Bra om vi kan jobba utanför boxen. Inom landsbygdsnätverket kan vi tänka annorlunda för att förandra attityden. Programmet varar i 7 år och vi måste tänka på att vara i verkligheten för att om 7 år är det olika än det som är nu. Svårt hitta ungdomsorganisationer på landsbygden. Man måste ge ungdomar plats i de organisationer som redan finns eftersom det inte finns så mycket ungdomsorganisationer kvar på landsbygden utan ungdomarna är med i de traditionella organisationerna. Pm om ullbaggar och landsbygdsgalan. Kansliet redogjorde för att arrangerade Landsbygdsnätverket Landsbygdsgalan och 358 nominerade förslag kom in under perioden. Det är ett bra sätt att samla in goda och kvalitetssäkrade exempel på projekt och företag som fått stöd ur något av programmen. Alternativa varianter kan vara att enbart arrangera galan vart annat år, samarbeta med andra priser, vara på andra orter än Stockholm, att fler kan nominera. KSLA till exempel har ett landsbygdsutvecklarpris som skulle vara möjligt att samverka kring. Yrkesfiskarna har också haft ett pris och Anders Wall. I diskussionen framkom att Ullbaggenomineringarna kräver en stor insats av länsstyrelserna vilket också gör att handläggningen drabbas. Landsbygdsnätverket är dock ålagt att ta fram goda exempel och att detta måste göras på något sätt. Det också är viktigt för att säkra stödprocessen. De exempel som tas fram ska leda till att framtida projekt får ännu högre kvalitet och att vi säkrar det på något sätt. Ullbagge och landsbygdsgala är dock en av få saker som gör att nätverket når ut. Det syns i massmedia och det är svårt att bygga nya saker. 10

11 Landsbygdens dag. Kansliet berättade att även detta förslag är byggt på förordningstext. Vi har haft uppe diskussionen om dagar att nå ut till en bredare allmänhet. Detta ska vara massmedialt. Det ska inte vara jippo och event betonat. Kostnaden är arbetstid från olika organsationer som samverkar om information denna dag. Styrgruppens kommunikatörer kan vara en kärna i genomförandet. Man tar fram ett tema som sedan kan brytas ner i sin resp. organisation och regionalt. Detta är en möjlighet att samlas för en dag. Ju fler organisationer som presenterar olika utspel under detta tema, ju större geniomslag i media. Andra medlemsstaters landsbygdsnätverk har visat intresse för detta. Europeiska landsbygdsnätverkets Contact Point ska skriva om det. En variant kan vara att plocka in även landsbygdsgalan under denna dag. Men det bör vara ett datum som man använder för att satsa på detta under varje år. Det kan även vara en mobilisering för att styrgruppen gör ett utspel om de vill. Möter diskuterade landsbygdens dag: Det har tidigare funnits en lanthandelns dag. HSsL har även framtidsveckan inom omställning Sverige som fått genomslag. Koppla gärna ihop med det som finns tidigare. Lanthandlens dag finns inte kvar. Det tar oändlig tid att skapa kännedom och ge engagemang i egna led. Temat måste vara smalt och man måste ha samma tema varje år. Det behövs ett tydligt mål och tydlig målgrupp Vi är 150 org. som finns på alla platser i hela Sverige med en stor bredd. Organisationerna vill ofta driva på i sina egna organisationer. Det saknas en del partners om vi ska göra det. Ex bonde- och miljöorganisationerna. Det är en risk med att komma med förslag uppifrån. Det är då lättare med galan och ullbaggarna. Men svårt med landsbygdens dag. Det finns risk för att landsbygdens dag blir kontraproduktiv HSsL kan testa av idén inom länsbygderåden. Idén har diskuterats men det har fallit på att det inte funnits resurser nationellt. Kan det kopplas till politisk påverkan? P.g.a. underifrånperspektivet och jobbet vi har så borde det var bra att gå ut och höra medlemmarna om vad de tycker. European rural parliament European Rural Parliament (ERP) fick stöd förra året. Det finns fem länder med nationella landsbygdsriksdagar och ytterligare fem på gång. Nätverkskanslierna kommer att träffas och diskutera vilken samsyn vi kan ha om dessa Rural parliament. HSsL: Det är formellt ERCA och Preparera, ELARD som är en trio som rattar idén. Det är ett möte i Bryssel på torsdag om nästa European möte som blir någon annanstans än i Bryssel nästa år. Man ska samla på sig idéer och förslag innan möten. Sverige tar på sig en administrativ roll för att genomföra arrangemanget. Sverige och Finland tog på sig kostnaderna för förra mötet, bl.a. med bidrag från respektive nationellt landsbygdsnätverk. Genom att ELARD är med så borde även nätverken vara intresserade även denna gång. Detta kan vara ett arrangemang för leader och byarörelserna. Det är bra om man kan ha det vartannat år. 11

12 Synpunkter från mötet: Vem tog emot resultatet och vad ledde det till framöver? Påverkade det några beslut etc.? Det var tyvärr få EU parlamentariker som kom förra gången. Kommer detta att ske ändå? Hur kommer resultatet att spridas i nätverket om vi ska bli en del? Hur tänkte man att ERP ska hänga på olika politiska processer inom EU. HSsL: Tanken är ytterst att påverka politiken inom EU som sedan har återverkningar nationellt. Vi är missnöjda med hur vi orkade följa upp. En del parlamentariker tog emot resolutionen. Staffan Nilsson var med i Ekonomiska och sociala kommittén, ECOSOC och det skedde i samarbete med dem. Kommitteen har haft seminarier om dessa frågor runt om i Europa. De har tagit tag i detta på ett bra sätt och ERP har skött det på ett bra sätt. Det sätter spår i politiken och det har uppmärksammats inom politiken som en bra företeelse. Begreppet har nu satt sig och företeelsen är där. Det blev en uppslutning bakom idén. Åren mellan bör man ha en uppföljning i Bryssel för att tydligare befästa riksdagens arbete. Tanken är inte att skapa en ny institution i Bryssel. Det kan ändå märka ut landsbygden inom EU och viktigt att Sverige är med i framkanten för detta. Checkar för lotsar, inspiratörer Coacher/unga och integration Kansliet: Syftet med detta är att när man får upp en högre kunskapsnivå så kommer de lokala aktörerna att bli ännu mer delaktiga och orka delta. Nätverksinitiativet från Fotbollsförbundet är kopplat till detta. Synpunkter från mötet: En erfarenhet är att organisationerna är trevande, framförallt på lokal och regional nivå, för att delta i programmets framtagande och genomförande. Vi måste i organisationerna kunna mer för att vara aktiva med att ta fram lokala handlingsplanerna. Man behöver ha hjälp för att kunna klara av detta. Vi klarar inte den sista biten ut till användarna. Vi behöver hjälp för att nå unga och nyanlända. En del av detta finns med i det initiativet från unga. Unga behöver möjlighet att ta plats i de etablerade organisationerna och jobba generationsövergripande. Det handlar om ungas delaktighet i lokal utveckling. Det gäller att få in sitt eget folk i de processer som pågår. Det behövs en knuff. Det kan handla om att sprida goda exempel. Man behöver hjälp lokalt för att göra en ansökan. Integration Kansliet: Gruppen har under året arbetet i princip utan ersättning och vill fortsätta att arbeta. Det är också ett sätt där organisationer som SIOS och andra blir aktiva i Landsbygdsnätverkets arbete. Flera på mötet tycker att vi borde utveckla gruppen då detta är en stor fråga i samhället. Detta är även något som länsstyrelserna ser som en mycket viktig fråga och även de Lokala utvecklingsområdena skulle ha nytta av en sådan här grupp. Kapitalförsörjning Kansliet redogjorde för att även denna grupp lever vidare på egen bekostnad. De ser att den här frågan blir än viktigare. Särskilt då kapitalfrågan vid ägarbyte. Även unga-gruppen inom Gröna Näringar kommer att jobba med detta och där man skulle kunna samverka. 12

13 Ägarskiftesfrågan är en prioriterad fråga och hur man ska arbeta med det tror flera är viktigt. Även Praktikernätverket är viktigt och Mikrofonden som gruppen är engagerad i är viktigt som komplement till Almi. Det kräver en statlig basfinansiering för att kunna få att fungera. Här kan landsbygdsnätverket vara med. En synpunkt var även att det är viktigt med spridningen av resultaten. Ska man jobba vidare bör man koncenterar sig på en fråga och jobba med att sprida detta. Gröna Näringars extrabehov Sofia Lindblad, LRF som är ordförande i gröna näringar gruppen berättade om de extrabehov som gruppen bedömer att man har. För det första har diskuterat hur vi kan jobba vidare med miljöfrågor. Naturvårdsverket jobbar med ekosystemtjänster och har ett regeringsuppdrag. Hur kan vi värdera ekosystemtjänster i de gröna näringarna? Finns det modeller vi kan plocka fram för detta? Vi kan i arbetsgruppen jobba med det. Man kan få fram ekonomiska siffror på ex miljönyttan med betande djur. Den andra frågan rör att Livsmedelverket har lyft upp frågan om upphandling av ekologiskt och konventionellt. Vi kan ta fram olika inspel och sortera i frågorna. Vi kan ha en roll att ta fram ett opartiskt material. Den tredje saken är unga gruppen. Att de unga är med känns viktigt och det vill vi stärka upp. Då kan vi tillsätta gruppen av unga personer som då får mer resurser. Mötet diskuterade gröna näringars extra behov: Det finns en statlig utredning om ekosystemtjänster. Det finns flera uppdrag på detta. Varför ska vi gå in i detta när naturvårdsverket jobbar med detta? Det finns många aktörer som har material för att vägleda vad gäller ekologisk upphandling. Vad kan vi göra för att ta fram ett bra material? Kommunerna själva säger att de behöver en hjälp med att ta fram ett faktamaterial om ekologisk respektive konventionellt. Det är att bidra till en kunskapshöjning, en neutral arena där ingen har tolkningsföreträde. En del kommuner har gått fram rejält inom detta. Man måste utgå från det som gjorts inom miljöstyrningsrådet. Vad är det man behöver ytterligare? Vilken är då nätverkets uppgift? Kanske bra att samla det som redan är gjort? Det kanske går att samla det som har gjorts tidigare. Vi kan samla de olika sanningarna och olika synpunkter från medlemsorganisationerna inom nätverket men där ingen har tolkningsföreträde. Lägger man upp det bra och samlar sakargumenten på ett bra sätt så kommer det ut som ett bra material. Det finns inte något neutralt i detta. Det är svårt att i en stor grupp komma överens om att det är det här som vi ska säga. Det är svårt att skriva något utan att det är en valör. Vad gäller ekosystemtjänster så kan detta var en del i naturvårdverket arbete och en hjälp. Konferenser om bättre företagande baserat på jord, skog och fiskevatten Kansliet: Detta bör skickas vidare till arbetsgruppen Gröna Näringar så att det inte blir några dubbla processer. Naturturism LRF: Ekoturismföreningen tog kontakt om detta. Många pratar om detta vad gäller sysselsättning på landsbygden. Visita, Svenska turistförening, Företagarna och Tillväxtverket ställer sig bakom 13

14 initiativet. Det handlar om hur man kan samarbete med offentlig sektor och skapa goda företagarvillkor, etc. Det finns olika aspekter, både förutsättningar för ekoturism men även att inte slå undan fötterna för att utveckla detta. Det handlar om att jobba mer med naturturism med fokus på företagandet. Fiskekonferensen i Blekinge HSsL: Fiskekonferensen ska vara nationell och markera detta via att landsbygdsnätverket är med. Det behövs lite mer pengar utöver finansiering från länsstyrelsen Blekinge. Nu är tanken att få dit politiker och få en höjd på frågan. Man behöver markera det småskaliga fisket och utvecklingen med detta. Flera på mötet tyckte att det inte i aktivitetsplanen ska lyfta specifika konferenser med lokal prägel utan mer generellt att man ska jobba nationellt med fiskekonferenser. Dessutom är detta en fråga som bör in i de delar som vi så småningom ska finansiera med medel från Havs- och fiskeriprogrammet. Fritidsfiske Kansliet hänvisade till underlaget. Jordbruksverket som skrivit förslaget har varit tydlig att det ska ske i nära samarbete med gruppen för naturturism. Det är mer ett komplement för de delar av sportfisket som sker utanför turismnäringen och handlar mycket om tillgänglighetsfrågor. Service struktur och process HSsL: Bredband är ju en tiondel av landsbygdsprogrammet och en viktig fråga vi måste ägna kraft åt. Hela Sverige Ska Leva håller på att ta fram ett program för dessa frågor. De har också ett samarbete med PTS och Bredbandsforum. Landsbygdsnätverket borde ha en grupp som nu arbetar under några år och kopplar det till det nationella arbetet som sker från regeringen och HSsL:s arbete. Vi borde fästa uppmärksamhet på service inom landsbygdsnätverket. Det är även ett sätt att få in Tillväxtverket och Tillväxtanalys in i arbetet. Kansliet: Tillväxtverket vill ha fram mer exempel på banan och få till metoderna kring processerna bl.a. för att service ska få mer utrymme i lokalt ledd utveckling LLU med Leadermetoden. De vill ha en grupp som framför allt kan stötta och ge stöd till LLU och kommuner. Landsbygdsutvecklarna pratar också om servicefrågorna och de efterlyser att Tillväxtverket kan bli mer aktiva i denna fråga i landsbygdsnätverket. Det har utryckt ett behov av mer samverkan. Länsstyrelsen: Det finns behov från LSt för att landsbygdsprogrammet ska kunna komma med. De som handlägger service kommer från en annan kultur. Detta kan missgynna landsbygdsprogrammet. Vi behöver hjälpa de som jobbar med service så att de kommer mer med in i landsbygdsprogrammet. Så får vi likheter och lärdomar. Bredbandsinitiativet HSsL: Inom PTS var HSsL och Coompanion, LRF med flera med och diskuterade att etablera ett byanätsforum för att hjälpa fiberföreningarna att förvalta näten. Det finns olika uppfattningar i denna grupp om hur de ska förvaltas men alla enades om att ett byanätsforum behöver etableras. I detta skulle i en styrgrupp från HSsL, LRF etc. men även andra i landsbygdsnätverket behöva vara med. Vi kan inte gå förbi bredbandsfrågan. Är det rätta sättet att göra detta att ta plats i forumet eller ska vi ha någon annan som gör det? 14

15 Behöver vi en helpdesk som kan ge hjälp? PTS har bekostat forumet men kan inte bekosta en helpdesk. Vem kan ta denna roll? Det behövs en omgivning som kan ge stöd till en helpdesk. Byanätsforumet skulle kunna utvecklas till en egen förening som kan ge hjälp till de lokala fiberföreningarna på sikt. Det finns ett stort behov av assistans inom detta. Länsstyrelsen: Det finns olika förutsättningar. Svårt att bredband ska ligga här hos oss. Det som byggds ut inom landsbygdsprogrammet är marginellt jämfört med den stora utbyggnaden. Det händer mycket av sig självt som vi inte hinner kontrollera. Vi kan gapa över för mycket om vi pratar bredband här. Det kommer finnas statligt anställda bredbandsansvariga i varje län som ska koordinera utbygganden. Det finns en förstärkning inom PTS och bredbandsforum. Kan vi vara delaktiga i frågan utan att äga den? Bredbandskonferens Kansliet: Det är Jordbruksverkets initiativ. De ser att det finns ett stort behov att samla Landsbygdsnätverkets medlemmar och ge en grundläggande information om stödmöjligheterna. Synpunkter från mötet: Det skulle i så fall behövas lokala konferenser eftersom stöden ser olika ut på regional nivå. Om vi inte ska ha en egen bredbandsgrupp så är detta viktigt att stötta. Bredbandsfrågan ingår i service och strukturfrågan. Ska vi ha med detta i servicegruppen istället? Inför 2015 kan vi ha en låg nivå och bevaka för att till 2016 kunna gå in mer i arbetet. Ta med Lantmäteriet i ett sådant forum. Landsbygdsutvecklarna Kansliet: Det är angivet i handlingsplanen att vi ska jobba med dem men nu förstår jag på er att några vill kunna diskutera det. Vi ska givetvis diskutera deras budget men även hela företeelsen verkar finnas behov att diskutera. Hushållningssällskapet: Är de bra med landsbygdsutvecklare från enbart kommuner, regioner och LSt. Det borde även vara med rådgivare från andra organsationer. Det borde vara rimligt att fler landsbygdsrådgivare är med som även är med och jobbar i organisationer. Den gemensamma kärnan borde vara att jobba med landsbygdsutveckling på ett bredare sätt. Bra om fler kan komma med för de som jobbar professionellt med landsbygdsutveckling. Kansliet: Det har bara varit offentligt finansierade rådgivare från kommuner och länsstyrelser som varit med. De har själva sett sitt nätverk som viktigt för just denna grupp eftersom de har så många beröringspunkter som är kopplade till att verka i en politiskt styrd organisation med många andra sektorsintressen där landsbygdsfrågorna ska säkras upp. Det finns exempelvis kommuner i Värmland där HS har rådgivare som jobbar på detta sätt som också är med i landsbygdsutvecklarnätverket. Länsstyrelsen: Det finns ingen som idag samlar de olika nivåerna kommun, länsstyrelser och regioner. Det finns ingen kanal för de som styr med kommunal och statliga pengar och det är de som behöver var med. Partnerskapsöverenskommelsen i praktiken LRF: PÖ i praktiken avser de olika fonderna. Inte bara cheferna bör samarbeta utan fler bör samarbeta. Det borde göras men kanske inte just nu. Vi bör inte finansiera detta just nu i en större omfattning. 15

16 Prioritering: Styrgruppen fick tillfälle att prioritera bland de olika initiativen och de röda prickarna visar resultatet: Mötet diskuterade de framkomna prioriteringarna. Några synpunkter/kommentarer: Mandatperioden för styrgruppen är t o m En översyn görs innan dess och sedan kan man eventuellt byta ut gruppen. Det troliga är att flertalet sitter kvar. Denna grupp ska planera även 2016 års plan. Den nya styrgruppen får möjlighet att revidera aktivitetsplanen för Möjligheten att på kort sikt ändra storleken på kansliet är begränsad p.g.a. anställningsskydd etc. Kortsiktigt är personalkostnaden där, men långsiktigt går det givetvis att göra ändringar. En erfarenhet är att det behövs kansliresurser för att grupperna ska kunna arbeta effektivt. Det är nästan dubbelt så dyrt att handla in konsulter jämfört med att ha egna resurser inom kansliet bl.a. på grund av att Jordbruksverket bjuder på OH-kostnaderna för att hålla kansliet. Personalens tid i de olika arbetsgrupperna behöver redovisas bättre. Nästa budget behöver göras så att vi även kan se kansliresursen kopplade till aktiviteterna i aktivitetsplanen. 16

17 Bra om vi gör en större satsning på integration nu när det fick så mycket stöd i prioriteringen. Hela nätverket bör tillfrågas om hur vi ska arbeta med integration. Hur kooridinerar vi arbetsgrupperna Integration, Naturturism, Service och Gröna Näringar med LLU? Kan man ha med Ungas situation, regionalt uppsökande verksamhet och checkar/lotsar i resp. arbetsgrupp som horisontella mål som kan ingå i grupperna. Hur gör vi då denna resursfråga? Då skulle man i så fall lägga resurser i grupperna för att dessa ska kunna jobba med checkar, lotsar och inspiratörer. Men blir checkarna för stora fungerar inte det systemet. I så fall får vi skära på annat sätt. Vi behöver ha fokus på att unga har stöd från andra som tror på sin hembygd. Vad gäller integration är kanske inte pengarna det viktiga. Där finns det mycket pengar utan frågan är snarare vad man ska göra. För unga så möts de aldrig och det finns inte ungdomsföreningar nu på landsbygden. Men exempelvis på landsbygdsforum så hittade de varandra. Det är fascinerande då unga kan hitta unga. Unga måste vara med som en grupp. Det behövs kanske inte så mycket pengar för detta, men det är viktigt markera vikten av gruppen unga på landsbygden. Man kan även lägga integration och jämställdhet in de andra grupperna, för att det ska genomsyra alla grupperna. Vi kan ta nya grepp om vi vill det. I vår strategi för LLU har vi med unga som en horisontell indikator tillsammans med jämlikhet. Det går inte att isolera utan det behöver vara med överallt. Om man lägger detta horisontellt, vad är det då man priorieterar. Det är risk att de horisontella målen då marginaliseras. Hur gör vi med perspektiven unga, jämställdhet och integration? Vi talar om att det också ska fungera för alla. Vi behöver ha en metod och pengar med för att det ska bli mer än bara retorik. Exempelvis i Naturturism, Service och Gröna näringar kan vi som en idé att ha med en representant från unga, integration, jämställdhet så att man ger impuls in i grupperna och kan få in tankarna. Den personen som ska representera unga och/eller invandrare behöver en grupp bakom sig och vi behöver ha resurser för att ge den personen stöd. Vi behöver ha ett förslag till hur grupperna ska kunna samarbeta till nästa möte. Grupperna måste beskriva hur de ska jobba med unga och jämlikhet in i temagrupperna. Detta är mycket viktiga frågor in i nätverket Vi kan inte här bestämma vem som ska sitta med. Det kan se olika ut. Om vi skippar grupperna integration etc. som egna grupper så är risken att det blir tomma ord. Vi riskerar att nå målet. Vi kanske får prioritera så att unga får plats inne i vår budget. Ett förslag är att vi som metod jobbar lotsande och inspirerande och använder medlemsorganisationerna och att exempelvis ihop med Länsstyrelserna komma överens om hur man jobbar med regionalt uppsökande verksamhet. Det är vad initiativtagarna bakom både unga och integrationsgruppen tänkt sig. Ska vi ge besked till landsbygdsutvecklingsgruppen att de inte är prioriterade för att få stöd genom landsbygdsnätverket? Eller ska vi säga att deras delnätverk är prioriterat men de behöver ta med även andra landsbygdsutvecklare? Det är mycket viktigt att landsbygdsutvecklarna finns. Det bör då vara med. Vi bör få lova att sätta av kanslitid för gruppen. En nationell fiskekonferens kan komma ifråga när vi har igång ett fiskenätverk. 17

18 Det som är intressant med en europeisk landsbygdsriksdag är om de nationella landsbygdsnätverken ska vara med. Vi bör se över detta med de andra nätverken så kan vi i februari avgöra. Beslutades att: Kansliet får i uppdrag att inför näst styrgruppsmöte ta fram en tvåårig aktivitetsplan och budget för baserat på prioriteringarna från detta möte. Kansliet redovisar hur personalens tid fördelas i kommande budget, ex till de olika arbetsgrupperna. Genomföra en kraftfull satsning på integration och förnya arbetsgrupp integration. Tillsätta en arbetsgrupp för naturturism enligt det initiativ som Ekoturismföreningen och LRF tagit. Tillsätta en arbetsgrupp för service enlig de två initiativ som HSsL och Tillväxtverket tagit. Fortsätta samla goda exempel genom Ullbaggeprocess vart annat år. Kansliet tar fram förslag till arbetsplan till nästa möte. Ge utökade arbetsuppgifter och budget för Gröna näringar gruppen enligt deras förslag. Tillsätta en arbetsgrupp för Unga i stort enligt det initiativ som flera ungdomsorganisationer tagit. Ta fram ett konkret förslag på bra samordning mellan grupperna. Varje grupp ska ha i uppdrag att jobba med regionalt uppsökande verksamhet och se till att det finns funktioner i form av lotsar/inspiratörer. Ge kansliresursstöd till landsbygdsutvecklarna om de inte öppnar upp för andra landsbygdsutvecklare än offentligt finansierade. Om de öppnar upp sig kan vi också gå in med pengar för olika aktiviteter. Ta upp frågan om stöd till European rural parliament vid nästa möte. Inte ge stöd till nätverksinitiativet kapitalförsörjning, fiskekonferens, bredband och bredbandskonferens samt Landsbygdens dag. Konferenser för bättre förutsättningar för företagande baserat på jord, skog och fiskevatten hänvisas till Gröna Näringar gruppen. Senare ta upp frågan om stöd till verksamheten PÖ i praktiken samt temagrupp för innovationer bredare än jordbruk. 12. Kommunikationsplan Tommy Nilsson vid kansliet fördrog utsänt pm om landsbygdsnätverkets kommunikationsplan. I promemorian finns framtagna frågeställningar för styrgruppen att reflektera över och diskutera. Vi ska ta beslut om detta på nästa möte i februari. Mycket är baserat på upplägget av kommunikationsstrategin. Det är ett antal frågor Tommy vill ha svar på och han vill även ha svar via mail. Vilka teman ska vi arbeta med under olika tidsperioder? Ska vi arbeta brett och ta flera frågor parallellt och engagera medlemsorganisationer mer än bara kansliresurserna? Eller ska vi köra mer fokuserat på ett fåtal områden, ex ungdomar järnet. Synpunkter från mötet: Stöder detta med att fokusera. Det ska inte vara allting utan det är bättre ha ett eller två teman per år. 18

19 Bra om vi fokuserar, det har varit en framgångsfaktor. Ska inte Tommy vara med i arbetsgrupperna? Grupperna skulle ha nytta av den kompetensen. Tommys roll är viktig för spridningen av informationen. Det är viktigt att fokusera så det är svårt nå fram med kommunikation. Man måste vara uthållig med frågorna. Det är viktigt att de prioriterade frågorna som finns i arbetsgrupperna. Det behövs även en basdel som är generell som får löpa under hela perioden som man alltid kan sälja in i alla sammanhang. Det blir också en hjälp till oss som är ute bland folk. Tommy: Som det är nu ska varje arbetsgrupp ha en person utsedd i varje grupp som har ansvaret för kommunikationen. Min roll är ett bollplank och mer övergripande med mediakontakter. Vad gäller kommunikatörsnätverket har det tidigare varit mycket brett men det är svårt få engagemang och förankrat i organisationerna. Det finns ett värde med att få med kommunikationsavdelningarna. En del finns även utanför styrgruppen som vill in och arbeta medan andra är passiva. Det finns tre alternativ. Nytt? Öppet för fritt deltagande? Eller avvakta eftersom intresset har varit svalt. Hur kommer vi ut med information ut i medlemsleden? Synpunkter från mötet: Vi jobbar med mycket och frågan runt landsbygdsprogrammet är viktigt. Avvakta med att starta. Särskilt p.g.a. att det inte har funnits ett så stort intresse. När vi körde igång visste vi inte vad vi skulle komma igång med. Det skulle ha varit den rätta personen på rätt nivå som tog tag i det. Det skulle var den professionella marknadsföraren som bör ta tag i det. Avvakta lite, se hur det blir. Det måste vara ett egenintresse om det ska bli bra. Svårt hålla reda på alla kommunikatörer. Det behövs smarta sätt att kommunicera på. Tommy: Hur gör vi med information till allmänheten: a. arrangera event och kampanjer, skolsatsningar, etc. b. hantera genom samarbetspartners som Europa direkt, social media. c. hur långt upp ska vi komma i ambitionstrappan? Unga människor som går i skolan är en viss grupp. Men hur gör vi en skolsatsning? Man kan mäta med enkäter och intervjuer om de nåtts av satsningen, eller göra sifo- och gallupsatsningar. Det var konstigt att vi inte kom ut till allmänheten i förra perioden. Vi bör ha ambitionen att klättra högre. Kan man välja ut en del av allmänheten? Vilka ska vi kunna nå på olika sätt? Det kräver för mycket resurser. Vi har inte de resurser som krävs om vi ska kunna nå någon form av allmänhet. Ex. skulle vi behöva göra TV reklam etc., men de resurserna har vi inte. Tommy: Mitt förslag Landsbygdens dag var som en del av detta att kostnadseffektivt nå allmänheten. Man kommer att få jobba mycket med ifrågasättandet. Detta blir en dialog som blir mer och mer omfattande. Det kräver flera olika scenarier om hur vi ska jobba kommunikativt gentemot allmänheten. 19

20 Svårt nå alla med info. om dessa program. Varför ska vi nå dessa? Vad är nyttan med detta? Det blir en svår uppgift. Tommy. Hur kontaktar vi skattebetalarna om hur deras pengar används? Vi bör ha ett seminarium om vad som är vår roll i frågan om att informera allmänheten. KOM vill att vi ska nå allmänheten för att rättfärdiga att de sätter pengar i CAP. Vi själva vill att den breda allmänheten ska veta om potentialen på landsbygden. Vi lägger in i kommunikationsplanen om vad vi vill nå med detta mål. Bra om vi kan fördjupa oss i detta. En sak är att ge info och en sak är att ta. Inom Leader Sjuhärad har haft i snitt två artiklar i veckan i pressen där Leader och landsbygdsprogrammet är nämnt. Men folk vet inte vad Leader eller landsbygdsprogrammet är men de har läst artikeln. Vi behöver veta hela kedjan i programsammanhang. De bästa kommunikatörerna är de som förstår att de är en del i ett samhällsbyggande inom EU. Detta ska kunna var en del i byggandet av EU2020. Bra om vi kan hjälpa till så att folk förstår att detta är en del i ett pussel. Det är inte ett projekt jag gör för min egen del utan det tillhör att vi ska nå målen. Då kan vi använda hela programmet för att nå detta. Målet måste vara att nå så många som möjligt så att de vet vad det här programmet innebär. Vi har en ide om att vi har en sammankomst för att ta upp denna fråga. Kansliet får detta uppdrag. Beslutades att kansliet ger förslag till en sammankomst om hur vi når allmänheten med information om landsbygdsprogrammet och som beslutas om den 4 februari. Om samordning mellan grupperna: Kansliet: Till nästa styrgruppsmöte ska vi ha ett konkret förslag till hur en samordning kan ske mellan de olika grupperna. Vi ville gärna koppla detta till de uppföljnings- och utvärderingsfrågor som finns i vårt arbete. Vi samlar de grupper som är igång så att de kan ha en halvdag ihop och så att de kan ta del av den metod som nätverket använder för måluppfyllese. De ska då prata igenom vad detta innebär för grupperna när de jobbar och vad kräver det av dem för att beskriva och leverera resultaten. Det blir det första sättet att börja få dem att prata om hur de som de ska få fram sina resultat. Beslutades att kansliet skickar ut ett förslag till styrgruppen om hur samordning kan ske mellan grupperna och om hur en utbildning kan ske för grupperna om den metod som nätverket ska använda för att följa upp måluppfyllese. 14. På gång - Information från resp. styrgruppsledamot Denna fråga hanns ej med på mötet. 15. Övriga frågor Inga övriga frågor fanns att ta upp. 20