Korrekt & begripligt. Skrivhandledning för Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Korrekt & begripligt Skrivhandledning för Västra Götalandsregionen

2 Innehåll UEtt korrekt språku... 3 UVästra Götalandsregionen och Västra GötalandU...3 UAnvänd dessa ord konsekventu...3 UAvstava inte i onödanu...3 UHåll isär de och demu...4 USe upp med särskrivningaru...4 USkriv ut förkortningaru...4 UStor eller liten bokstavu...5 UEfter kolonu... 5 UFlerordiga egennamnu... 5 UStatliga, regionala och kommunala myndigheter U 5 UÖversatta och utländska namnu... 5 USammansättningar med namnu... 6 UPolitiska partieru...6 UPunktlistorU...6 USiffror i textu...7 USiffror eller bokstäver?u... 7 UTelefonnummerU... 7 UHur du använder skiljeteckenu...7 UKommateckenU... 7 UKolonU... 8 USemikolonU... 8 UTankstreckU... 8 UCitatteckenU... 9 UAtt använda accentu...9 UAtt skriva begripligtu UVem skriver du för och varför?u UDet viktigaste förstu URubriker ska locka till läsning U 10 UAnvänd moderna och begripliga ordu UAnvänd ord som läsarna förståru UKanslispråk krånglar till textenu UDe onödiga skrytfenornau USynonymer kan förvirrau UDu eller niu USamt eller ochu UVariera mellan långa och korta meningaru UVem har beslutat vad?u USubstantivering gör texten svårareu UKlä på substantivetu UHjälp läsaren att hittau UVisa hur texten hänger ihopu USkriva för webbenu UKorrekturläs!U

3 0BEtt korrekt språk Västra Götalandsregionen och Västra Götaland Vår organisation heter Västra Götalandsregionen medan Västra Götaland avser det geografiska området. Undvik därför att skriva regionen eftersom det kan betyda både organisationen, det geografiska området eller kanske någon annan region, exempelvis Göteborgsregionen. Du kan förkorta Västra Götalandsregionen med VGR om du först förklarar förkortningen i texten: Västra Götalandsregionen, VGR, I diagram och tabeller kan du använda VGR om det är ont om plats. Skriv däremot aldrig VG-regionen. Andra benämningar inom Västra Götalandsregionen finns i bilagan Korrekta benämningar på verksamheter. 4BAnvänd dessa ord konsekvent En del ord kan skrivas på flera sätt. För att Västra Götalandsregionens texter ska bli konsekventa ska du använda följande varianter: ska (inte skall) kvalitet (inte kvalité) i dag, i morgon, i går, i stället (inte idag, imorgon, igår, istället) ner (inte ned) inte (inte ej eller icke) cd och dvd (inte CD eller DVD) du (inte Du eller Ni) internet (inte Internet) 5BAvstava inte i onödan Det bästa rådet när det gäller avstavningar är att helt enkelt undvika att använda dem, speciellt i korta ord, eftersom det försvårar läsningen. Undvik högerjusterad text och automatisk avstavning. Om du ändå måste avstava ska du försöka se till att det stör så lite som möjligt. Både det som står före bindestrecket och det som står efter bindestrecket ska se rimligt ut. Om du måste avstava så bör du leta efter naturliga brytpunkter i orden. Sammansatta ord är lätta att avstava, till exempel klar-språk skriv-handledning

4 Samma sak gäller för ord som har förstavelser, till exempel er-bjuda miss-uppfatta. 6BHåll isär de och dem Skriv aldrig dom. Det är talspråk. Skriv de eller dem. Är du osäker på om du ska använda subjektsformen de eller objektsformen dem? Pröva att byta ut de/dem mot vi/oss. Grundregeln är att där man väljer vi ska man också välja de: Vi/de stavar alltid rätt. Och omvänt, där man väljer oss ska man också välja dem: Han köpte en present åt oss/dem. Det finns också ett de som inte går att byta ut mot vare sig vi eller oss. Exempel: de arga barnen och de svåra räknetalen. Sådana de skrivs alltid de. Är du ändå osäker välj de. Då är det störst chans att det blir rätt. 7BSe upp med särskrivningar En enkel test av särskrivning är att säga ordet högt för sig själv. Låter det som ett ord ska du också skriva det som ett ord. Om du är osäker kan du slå upp ordet i en ordlista, till exempel Svenska Akademiens ordlista som finns på nätet: SAOL I värsta fall kan en särskrivning ändra betydelsen och göra läsaren osäker på vad du menar. Ihopskrivning Rökfritt Rökning förbjuden Extraknäck Extrajobb Sjuksköterska Särskrivning Rök fritt Bolma på Extra knäck Mer godis Sjuk sköterska 8BSkriv ut förkortningar Det är lättare att läsa hela ord än förkortningar. Skriv ut orden i löpande text: cirka, bland annat, inklusive, kronor, procent. I tabeller eller när det är ont om plats kan det vara motiverat att använda våra vanligaste förkortningar. Använd i så fall punkter på följande sätt i förkortningarna: bl.a. m.fl. m.m. t.o.m. d.v.s. o.d. fr.o.m. t.ex. o.s.v. s.k. m.a.o. f.n. Miljon(er) kronor förkortas mnkr och miljard(er) kronor mdkr. Använd inte mkr eller Mkr som förkortning, eftersom det både kan tolkas som miljoner och miljarder. Tusen kronor förkortas tkr. Har du plats, skriv även ut dessa ord. Detsamma gäller procenttecknet % som skrivs procent i löpande text

5 9BStor eller liten bokstav Ibland kan man bli osäker på om det ska vara stor (versal) eller liten (gemen) bokstav. Efter punkt ska det alltid vara stor bokstav (utom efter punkter i förkortningar), men här är några tumregler för andra situationer då det kan vara svårare att veta. 3BEfter kolon Du ska använda stor bokstav när det kommer en fullständig mening efter ett kolon. Problemet är uppenbart: Det finns inte tillräckligt med pengar. När det följer en ofullständig mening efter kolon som är en uppräkning, exemplifiering eller förklaring använder du liten bokstav. Endast två avdelningar har svarat på enkäten: ekonomiavdelningen och personalavdelningen. 43BFlerordiga egennamn Huvudregeln för namn med flera ord är att du ska skriva endast första ordet med stor bokstav. Om andra egennamn ingår i namnet får även de stor bokstav: Göta kanal, Stilla havet, Fridas visor, Göteborgs centralstation, Tolk- och översättarinstitutet, Fjäril vingad syns på Haga. Statliga, regionala och kommunala myndigheter Skriv regionfullmäktige, regionstyrelsen, kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, riksdagen och regeringen med liten bokstav. Myndigheter och offentliga organ som det bara finns en eller ett av skriver du med stor bokstav: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs kommun, Socialstyrelsen, Justitiedepartementet (och övriga departement) Sveriges riksdag. Kortformer av domstolar, myndigheter, nämnder och så vidare som det finns flera av i landet inleds med liten bokstav när de inte har karaktär av namn: kulturnämnden, departementet, posten, polisen, länsstyrelsen, tingsrätten, kommittén. Myndigheter vars namn är en personbeteckning inleds med stor bokstav: Justitieombudsmannen. Om man syftar på personen ska det vara liten bokstav: barnombudmannen NN. Titlar inleds alltid med liten bokstav: regionråd, regiondirektör, miljöinspektör. Sammansättningar när en del av ordet är ett geografiskt namn eller ett egennamn inleds med stor bokstav: Göteborgsområdet, Mellansverige, Vänerregionen. Europeiska unionen skrivs just så (kortform EU), Europeiska kommissionen skrivs just så (kortform kommissionen) och Europaparlamentet (kortform parlamentet) skrivs just så. Skriv inte den Europeiska unionen, EU-kommissionen eller EU-parlamentet. Lagar, förordningar och andra allmänna regelverk inleds med liten bokstav: miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, avfallsförordningen. Fler exempel finns i bilagan Korrekta benämningar på verksamheter

6 Sammansättningar med namn Om första ordet i ett sammansatt ord är ett egennamn skriver du hela ordet med stor bokstav: Trollhättebo, Göteborgsavdelning, Norgeresa. Även när andra ordet i en sammansättning är ett egennamn börjar du hela ordet med stor bokstav: Västsverige, Storstockholm. Nationalitets-, språk- och folkgruppsbeteckningar skriver du med liten bokstav även om de består av en sammansättning med ett geografiskt namn: finlandssvensk, fransk, göteborgare. 01BPolitiska partier De politiska partierna ska skrivas med stor bokstav, både de fullständiga namnen och deras kortformer: Socialdemokraterna, Socialdemokratiska arbetarepartiet Moderaterna, Moderata Samlingspartiet Miljöpartiet, Miljöpartiet de gröna Folkpartiet, Folkpartiet liberalerna Centern, Centerpartiet Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna. Även partibeteckningarna ska skrivas med stora bokstäver: (S), (M), (MP), (FP), (C), (KD), (V), (SD). 1BPunktlistor Det finns olika typer av punktlistor. Om varje punkt utgör en direkt fortsättning på den inledande meningen ska varje led börja med liten bokstav och sista ledet avslutas med en punkt. Det ska inte vara något kolon efter sista ordet före uppräkningen. Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under Arbetet har bland annat lett till att fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet energianvändningen har minskat miljöpåverkan från kemikalier har minskat andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent. Om varje led är en fristående mening ska leden också behandlas så, med inledande versal och avslutande punkt. Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under Några exempel på detta: Fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning

7 Fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet. Energianvändningen har minskat. Arbetet med kemikaliestrategin har lett till minskad miljöpåverkan från kemikalier. Andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent. Om satsen som står före punktlistan är en självständig mening ska även varje rad i punktlistan avslutas med punkt. Exempel: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att miljöarbetet har gått framåt under Fler anställda har fått grundläggande miljöutbildning. Fler förvaltningar har kommit igång med miljöledningsarbetet. Energianvändningen har minskat. Arbetet med kemikaliestrategin har lett till minskad miljöpåverkan från kemikalier. Andelen ekologiska livsmedel har nått drygt 24 procent. 21BSiffror i text 73BSiffror eller bokstäver? Tumregeln är att du i löptext skriver små tal med bokstäver och stora tal med siffror. I Västra Götalandsregionen skriver vi talen ett till tolv med bokstäver. Siffran 13 och högre skriver du med siffror. Undvik att blanda siffror och bokstäver när de står i samma stycke eller sammanhang. Välj det som passar bäst och försök vara konsekvent. Om texten innehåller väldigt många tal eller om det är själva talen som är det viktiga kan du skriva dem med siffror. Detsamma gäller i tabeller, listor, prisuppgifter och så vidare. 83BTelefonnummer I Västra Götalandsregionen skriver vi telefonnummer med siffrorna i grupper om tre eller två från vänster räknat. I mobilnummer skriver vi endast mobilprefixet (tre siffror) före bindestrecket: BHur du använder skiljetecken 93BKommatecken Idag rekommenderar Svenska skrivregler så kallad tydlighetskommatering. Det innebär att du ska använda kommatecken som ett hjälpmedel för att göra texten så tydlig som möjligt för läsaren. Sätt ut kommatecken där läsaren kan behöva en paus eller där det förtydligar hur innehållet hänger samman. Det finns ingen regel som säger att man inte kan ha komma framför och eller men. Läs mer i Svenska skrivregler 12.5 eller Myndigheternas skrivregler

8 04BKolon Kolon (:) kan du använda på många olika sätt, här är några av de vanligaste: Före uppräkningar: Ta med dig följande till läkarbesöket: legitimation, högkostnadskort och kallelse. Före exempel: Medicinen kan ge olika biverkningar: huvudvärk, illamående, trötthet och yrsel. Vid exempel och uppräkningar ska du använda liten bokstav direkt efter kolonet. Här är ytterligare några sätt att använda kolon: vid förkortningar och ordningstal: 7:ans buss, tv:n, FN:s vid uppräkning: 1:a före citat: På ledningsmötet var chefen tydlig: Vi ska jobba mot ett gemensamt mål! före repliker: Romeo: Så dör jag med en kyss. vid tidsangivelser: Du kan också skriva 10:30 som är det internationella skrivsättet. Sluttiden var eller 2:45:35 vid litteraturreferenser: Lindblom 2004:38 vid skalangivelser: 1: BSemikolon Den bästa regeln för semikolon är att inte använda det! Semikolon och kolon är inte samma sak och ska inte blandas ihop. Semikolon är som ett mellanting mellan kommatecken och punkt. Det är väldigt få sammanhang där du inte kan använda kommatecken eller punkt istället för semikolon. Läs mer i Svenska skrivregler 12.6 eller Myndigheternas skrivregler BTankstreck Tankstreck ( ) är ett något längre streck än bindestreck. Det har flera användningsområden och här tar vi upp de tre vanligaste. Runt inskott: Du kan använda tankstreck runt ett inskott (något som är inskjutet inuti en mening). Du kan även använda komma eller parentes. När du använder tankstreck ska det vara mellanslag före och efter tankstrecket. Exempel: Genom målmedveten satsning och landets största regionala kulturbudget både i kronor och ören och utslaget per invånare har kulturen fått en självklar roll i samhällslivet. I betydelsen från till: Tankstreck kan även användas för perioder, omfång och sträckor. Du gör då inget mellanslag före eller efter tankstrecket, och du skriver heller inte ut de ord som tankstrecket ersätter. Exempel: Just nu genomför vi vägreparationer på sträckan Vänersborg Göteborg. Mötet hålls klockan Bidragsperioden gäller För att uttrycka relation: Du kan använda tankstreck för att uttrycka en relation. Det ska då inte vara något mellanslag runt tankstrecket. Exempel: läkare patient, lärare elev

9 Tankstreck gör du på en pc genom kommandot Ctrl+minustecken och på en Mac-dator Alt+ bindestreck. 34BCitattecken Här ska du använda citattecken: Vid citat och direkt anföring. Exempel: Vi ska ha en bättre infrastruktur till nästa år, lovade vd:n. Avdelningschefen lade till: Vi måste uppmuntra fler att åka kollektivt. På mötet påpekades också att informationen till allmänheten måste bli bättre!. Runt främmande uttryck. Exempel: De är brats, det vill säga ungdomar från överklassen som lever på sina rika föräldrar. Runt titlar eller namn som riskerar att missförstås. Exempel: Vi väntar på Carl Philip som ankommer klockan 14:34. Jag ska iväg och titta på En arg ung man. Jag tycker verkligen om Mitt liv som hund. Här ska du inte använda citattecken: Efter uttrycket så kallade. Exempel: De är så kallade brats, det vill säga... Om du redan specificerat vad det är du menar. Exempel: Vi väntar på båten Carl Philip. Jag ska iväg och titta på filmen En arg ung man. Om du använder uttrycket alias. Exempel: Agent X9 alias Modesty Blaise. Var också försiktig med att använda citattecken i ironisk betydelse eller när du bara vill betona ett ord. 41BAtt använda accent Du ska alltid sätta accenten ovanför den bokstav den hör till, inte före eller efter. I svenskan finns det två typer av accenter. Den vanligaste är akut accent ( ) som i armé, idé, kommittéer. Tecknet används också i många egennamn: Tegnér, André, Sundén. Den andra, grav accent, ( ` ) används väldigt sällan i det svenska språket. Oftast förekommer tecknet i franska låneord som till exempel à i à la carte och tre äpplen à 5 kronor. I utländska uttryck eller namn återger du ordet med accent precis som det skrivs på originalspråket: Crème de la crème, pièce de résistance, Montán

10 1BAtt skriva begripligt 51BVem skriver du för och varför? Redan innan du börjar skriva bör du göra klart för dig själv varför du skriver texten och vem som ska läsa den. Du kan använda följande frågor som stöd: Vad ska läsaren tycka, veta eller göra efter att ha läst texten? Hur insatt är läsaren i ämnet? Är läsaren intresserad? Är läsaren van vid den här typen av texter? Anpassa texten så att den blir enkel och begriplig för just din läsare. Föreställ dig en person som du skriver för, exempelvis en mormor, en tonåring, en make eller en fiktiv person. 61BDet viktigaste först Inled alltid texten med det som är viktigast och det som du vill lyfta fram. Låt läsaren tidigt få veta vad texten handlar om. Bakgrundsinformation kan komma sist. På så sätt får den läsare som inte vill, kan eller har tid att läsa hela texten snabbt reda på det viktigaste. 71BRubriker ska locka till läsning En rubrik ska berätta vad texten handlar om och locka till vidare läsning. Exempel: Kollektivtrafiken (Säger inte mycket om textens innehåll.) Kollektivtrafiken ökar (Den här rubriken är bättre.) Resorna med kollektivtrafik ökade med 15 procent (En konkret rubrik för samma text som är ännu bättre.) Här är några knep som du kan ta till: Plocka ut de viktigaste nyckelorden ur texten och använd dem i rubriken. Tala om för läsaren vad som sägs, vad som görs och vad som händer använd verb. Bra rubriker består oftast av fler än ett ord. Använd gärna ett påstående, en uppmaning eller en fråga i din rubrik. Var så konkret som möjligt. Dela upp texten med hjälp av mellanrubriker (underrubriker) om du skriver längre texter. Det för läsaren framåt i texten och gör det lättare att hitta. Sätt aldrig punkt efter en rubrik

11 2 81BAnvänd ord som läsarna förstår Vilka förkunskaper har dina läsare inom området som du skriver om? Använd bara ord som du är säker på att läsaren förstår, eller ge tydliga förklaringar. Du måste inte stryka fackord ur din text bara för att de är svåra, men du bör förklara dem om det behövs. Om du har väldigt många fackord eller kanske en längre text kan det vara ett alternativ att ha en ordlista eller en faktaruta vid sidan om. Här är några exempel på ord och uttryck i Västra Götalandsregionens texter som skulle behöva en förklaring: life science multisjuka patienter listning överenskomna ersättningsutrymmen resurstillskott utomregional vård tillgänglighetssatsningar den entreprenöriella kedjan. Här är tre exempel på hur du kan hantera fackord för att förenkla för läsaren: Beskriv vad ordet betyder: Forskningsområdet life science vetenskap om liv och hälsa utvecklas snabbt. Skriv en förklaring efter facktermen: multisjuka patienter, det vill säga patienter med två eller fler diagnoser, Ge exempel efter facktermen. Du kan inleda med till exempel : tillgänglighetssatsningar, till exempel skyltar med punktskrift och en ombyggd entré. Men det allra bästa är förstås att byta ut dem mot ord som läsaren förstår. 91BKanslispråk krånglar till texten Ofta går det att byta ut långa prepositioner som avseende, angående, rörande och beträffande mot korta som om, för eller av. Gör det där du kan för att undvika kanslispråk och skriva mer begripligt. Skriv inte: Yttrande angående försörjning Synpunkter i fråga om styrelsens beslut Uppdatering vad avser utbildningen Analys angående förslag Skriv hellre: Yttrande om försörjning Synpunkter på styrelsens beslut Uppdatering om utbildningen Analys av förslag

12 De onödiga skrytfenorna En så kallad skrytfena är ett ord som har ett tillägg som gör ordet längre utan att tillföra någon ny betydelse. Exempel på vanliga tillägg i slutet av ord är -funktion, -förfarande och -situation. Det rör sig alltså bara om ord utan skillnad i betydelse och när så är fallet ska du stryka skrytfenan och använda det ursprungliga, kortare ordet. Skriv inte: målbild målsättning frågeställning motorfunktion underlagsmaterial Skriv hellre: mål mål fråga motor underlag Förutom att skrytfenorna blir onödigt långa riskerar de också att lura läsaren att tro att orden betyder olika saker, särskilt om du blandar den långa och den korta versionen i samma text. 12BAnvänd moderna ord Sträva alltid efter att använda ord som dina läsare förstår och se upp med ålderdomliga ord som gör texten onödigt tung och svårläst. Här är några exempel på ord som inte längre används i moderna texter och som du därför inte heller ska använda när du skriver inom Västra Götalandsregionen: Skriv inte: erhålla föreligga ej erlägga utröna utgå (i sammanhanget Lön utgår ) Skriv hellre: få finns inte betala ta reda på/klarlägga betalas ut Det finns ofta moderna alternativ som går att använda utan någon betydelseskillnad. Läs mer i Svarta listan ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk: Svarta listan 2BSynonymer kan förvirra I skönlitterära texter är det ofta bra att variera sitt språk med hjälp av synonymer, men informativa texter måste vara tydliga och begripliga. Därför är det viktigt att använda samma ord för samma sak i hela texten. Blanda till exempel inte orden brukare, vårdtagare och patient om de syftar på samma sak, det kan lätt förvirra läsarna. 32BDu eller ni Vilket tilltal som passar bäst varierar mellan olika texter. Det beror också på vilka läsare texten vänder sig till. I många texter fungerar det bra att tilltala läsaren med du. Det ger texten ett personligt tilltal och får läsaren att känna att texten är riktad till henne. Texten blir då

13 lättare att ta till sig. En liten varning: använd inte du och vi rutinmässigt, det är inte i alla sammanhang det passar. När du använder vi är det viktigt att läsaren är fullt införstådd med vilka ordet vi syftar på. Använd aldrig formen Du eftersom du med stort D skapar mer distans. Använd inte heller ni som tilltal för enskilda personer, många uppfattar det som nedsättande att bli niad. Texten blir lättare att förstå om du är noga med att skriva ut vem som gör vad. 42BSamt eller och Undvik samt när det fungerar lika bra med och. Skriv inte: Det händer mycket inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena energi, livsmedel, transporter samt vatten. Skriv hellre: Det händer mycket inom de fyra prioriterade utvecklingsområdena energi, livsmedel, transporter och vatten. Däremot passar det med samt när du har en uppräkning eller ett uttryck där du redan har och med: Viktiga områden för oss är hälso- och sjukvård samt folkhälsofrågor. 52BVariera mellan långa och korta meningar Genom att blanda långa och korta meningar får din text en bra dynamik. Du kanske har hört att du ska skriva korta meningar för att göra texten lättläst, men en text med bara korta meningar är svårläst. Läsaren får svårt att förstå sambanden i texten och det blir en staccatoliknande rytm. Men det är inte heller bra att bara använda långa meningar eftersom läsaren lätt tappar bort sig då. 62BVem har beslutat vad? Så kallade passiva verb gör texten svårtolkad och krånglig. Du känner igen dem på att de slutar på -s, exempelvis det har beslutats. Ibland kan en sådan formulering också dölja vem som gör vad. Skriv inte: Det har beslutats att. Vem är det som har beslutat något egentligen? Om du istället gör dina verb aktiva kommer du automatiskt att skriva ut vem som gör vad. Skriv hellre: Regionfullmäktige har beslutat att... Skriv inte: Under året har det väckts 35 interpellationer, 30 motioner inlämnats och 40 motioner besvarats. Skriv hellre: Under året har ledamöterna väckt 35 interpellationer, de har lämnat in 30 motioner och fått svar på 40 motioner. Skriv inte: Detta är de redovisningsprinciper som använts av Västra Götalandsregionen. Här är det i och för sig tydligt vem det är som gör något. Men det passiva verbet är onödigt och därför kan det ändå vara bra att skriva om till: Detta är de redovisningsprinciper som Västra Götalandsregionen har använt

14 Använd heller inte ordet man när du syftar på en underförstådd person/aktör. Skriv inte: Man har beslutat att Tillsammans med övriga intresseorganisationer har man bedrivit ett aktivt arbete med att Skriv hellre i klartext vem som gör vad. Om du inte vet får du ta reda på det! 72BSubstantivering gör texten svårare Fenomenet att göra substantiv av verb kallas för substantivering. Du känner igen fenomenet på ord med ändelserna -ande/-ende och -ing/-ning och -tion. Resultatet blir en abstrakt och svårläst text. Skriv inte: Primärvården och sjukhusen har jobbat med införandet av rökfria arbetsplatser. Skriv hellre: Primärvården och sjukhusen har jobbat med att införa rökfria arbetsplatser. 82BKlä på substantivet Ett substantiv som inte har någon bestämning brukar kallas för ett naket substantiv. Skriv inte: Patient ska få kontakt med primärvården via telefon samma dag. Detta gör texten tung och svårläst och kan förvirra läsaren. Klä på de nakna substantiven och skriv hellre: Patienten ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Patienterna ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Alla patienter ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. Våra patienter ska få kontakt med primärvården i telefon eller på plats samma dag. 92BHjälp läsaren att hitta För att hjälpa läsarna genom texten kan du lägga till olika sorters texter om din text, så kallad metatext. De tillför inget innehåll utan visar snarare hur dina mottagare ska läsa din text. Det kan handla om att inleda din webbsida med På den här sidan kan du läsa om eller att du i en kallelse skriver Adressen hittar du längst ner i brevet. Om du har en lite längre text kan du gärna ge läsaren en sammanfattning. Metatext kan även vara att lyfta ut eller markera viktiga delar i till exempel punktlistor och faktarutor eller genom att markera med fet stil. Det handlar om att hjälpa läsarna att hitta i texten. Ibland har läsaren frågor som hon vill ha svar på gör det då lätt att hitta svaren. Det är du som visar vad som är viktigt i din text. 03BVisa hur texten hänger ihop Läsforskningen har visat att en av de viktigaste sakerna för läsförståelsen är hur tydliga sambanden i texten är. Genom att använda sambandsord som eftersom och därför att visar du på orsak och verkan mellan två meningar, och med ord som även om, ändå, istället och trots att visar du på motsats, och så vidare

15 Andra sambandsord är för det första, för det andra dels till exempel med andra ord snarare dessutom. Det är viktigt att du visar din läsare den röda tråden i din text och inte bara staplar meningarna på varandra: Skriv inte: Det är svårt att bedöma om vi nått målet, statistiken är inte tillförlitlig. Skriv hellre: Det är svårt att bedöma om vi nått målet eftersom statistiken inte är tillförlitlig. 13BSkriva för webben När du skriver en text på webben är det viktigt att texten är anpassad till de personer den riktar sig till du använder ett klart och enkelt språk texten är formaterad på ett korrekt sätt. Vi rekommenderar att du använder dig av E-delegations riktlinjer för webbutveckling: E-delegationens riktlinjer 3 Korrekturläs! Korrekturläs din text på papper när du har skrivit klart den. Du kan till exempel läsa texten högt för dig själv eller läsa texten bakifrån, mening för mening. På så sätt blir det lättare att upptäcka fel i till exempel stavning och meningsbyggnad. Be allra helst någon annan, en kollega eller någon utomstående, att titta på texten när du är färdig det är lätt att bli hemmablind. Läs mer om språk på intra.vgregion.se/skrivhandledning