Nätkod Load-Frequency Control and Reserves

Transkript

1 EI1000, W-3.1, BILAGA 1 1 (28) Diarienr Internationella avdelningen Nätkod Load-Frequency Control and Reserves Bakgrund ACER har på uppdrag av EU-kommissionen (Kommissionen) tagit fram en ramriktlinje för systemdrift, Framework Guideline. Därefter har ENTSO-E fått i uppdrag av Kommissionen att ta fram en nätföreskrift (nätkod) för frekvenskontroll och frekvenskvalitet. ENTSO-E beslutade den 28 juni 2013 att anta ett förslag till nätkoden Network Code on Load-Frequency Control and Reserves (bilaga 1). Syftet med nätkoden är i huvudsak att ange grundläggande gemensamma EU-regler för frekvenskontroll och frekvenskvalitet i elnäten (ur ett systemdriftperspektiv). Som komplement till nätkoden har ENTSO-E även den 28 juni 2013 publicerat ett dokument som beskriver koden, Supporting Document for the Network Code on Load-Frequency Control and Reserves. 1 Nätkoden avseende frekvenskontroll och frekvenskvalitet ställer i huvudsak upp minimikrav på och principer för frekvenskontroll och frekvenskvalitet för att tillgodose en enhetlig och koordinerad process för ett synkronområde. Nätkoden omfattar alla transmissionsnätsoperatörer (TSO), alla DSO som ansluter någon typ av frekvensreserv samt den som erbjuder frekvensreserv. Med frekvensreserv förstås i koden produktionsenhet eller förbrukningsenhet som erbjuder tjänst för frekvensreglering till TSO. Arbetet med nätkoden om frekvenskontroll och frekvenskvalitet Nätkoden har utarbetats av ENTSO-E i enlighet med den procedur som framgår av EU:s regelverk och i linje med ACER:s framtagna ramriktlinjer Framework Guidelines on Electricity System Operation (bilaga 2). 2 Nätkoden har utarbetats efter dialog med intressenter (möten, publika seminarier m.m.) mellan mars 2012 och maj Hänsyn har även tagits till de ca individuella kommentarer som inkommit i den publika konsultationen. ENTSO-E har också som en del i beredningen av nätkoden, hållit flera bilaterala/trilaterala möten med representanter för ACER, Kommissionen och DSO Technical Expert Group om innehållet i koden. 1 Se 2 Publicerad den 2 december Se x Box 155, Eskilstuna. Besöksadress Kungsgatan 43. Tel registrator@ei.se. Org.nr

2 2 (28) Nätkoden lämnades till ACER för yttrande (reasoned opinion) den 28 juni I syfte att bereda ärendet genomförde ACER under sommaren 2013 en öppen konsultation genom att uppmana intressenter att lämna skriftliga synpunkter via e-post 3. Den 26 september 2013 lämnade ACER yttrandet Opinion of the Agency for the Cooperation of Energy Regulators No 19/2013 of 26 September 2013 (bilaga 3) samt rekommendationen Recommendation of the Agency for the Cooperation of Energy Regulators No 08/2013 of 26 September 2013 (bilaga 4). Av yttrandet framgår att ACER anser att koden, med de tillägg som beskrivs av ENTSO- E i brev den 10 september 2013, är i överensstämmelse med de av ACER framtagna ramriktlinjerna samtidigt som ACER särskilt vill rekommendera Kommissionen i några frågor. När yttrandet och rekommendationen lämnats till Kommissionen påbörjas Kommissionens arbete 4. Av ACER:s rekommendation, vilken är ställd till Kommissionen, framgår bl.a. följande: Preamble (7): ACER anser att den föreslagna preambeln inte klargör att medlemsstaterna kan föreskriva i nationell rätt att en prövning av avtalsvillkor får ske som enligt koden endast ska meddelas den nationella tillsynsmyndigheten. Vidare anser ACER att ytterligare metoder och villkor ska kunna anmälas till eller underställas prövning hos den nationella myndigheten. Vidare anser ACER att målet i preambeln, att beslut avseende metoder och villkor som är föremål för underställning, ska prövas inom en tidsrymd som tillåter punktligt meddelande av sådana avtalsvillkor eller vidtagande av åtgärder, är lämpligt i syfte att undvika oskäliga handläggningstider, under förutsättning att syftet inte ska tolkas som en begränsning av den nationella kompetensen i enlighet med det tredje paketet. Artikel 45(6): Stycket föreskriver aktiveringstider för frekvensstyrd reserv. ACER anser att man vid tillämpningen av stycket ska använda begreppet tillhandahållare av frekvensstyrd reserv istället för begreppen tillhandhållare av reservenhet och tillhandahållare av grupp av reservenheter för att förtydliga tillämpningen. (Det av ACER föreslagna begreppet utgör en tjänst och inte en anläggning samt omfattar både enskilda och aggregerade enheter.) I det följande lämnas en redovisning som beskriver innehållet i koden i dess nuvarande form (dels sammanfattning per kapitel, dels längre kommentarer per artikel). Det får antas att Kommissionen kommer att föreslå ändringar i nätkoden. Detta medför att denna promemoria kan komma att behöva uppdateras. 3 Senast 8:e augusti 2013, se Load-Frequency_Control_and_Reserves/default.aspx?InstanceID=1 4 Kommissionen har därefter möjlighet att ytterligare omarbeta koden innan nätkoden slutligt presenteras för medlemsstaterna. Processen för att anta en nätkod beskrivs på

3 3 (28) Artikel 60 avseende delning av frekvensstyrda reserver: ACER anser att motiven för artikeln är delvis ofullständiga. Lagstöd för utformning och beslut om nätkoder Grunden för ENTSO-E:s arbete med nätkoder är: Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003. Ramriktlinjen Framework Guidelines on Electricity System Operation publicerad av ACER den 2 december Nätkodens innehåll Av artikel 8(7) i elförordningen (714/2009) kan utläsas:... the network codes shall be developed for cross-border network issues and market integration issues.... Ramriktlinje - förutsättningar Ramriktlinjerna anger ramverket för nätkoden och hänvisar till relevanta bestämmelser i elförordningen. För ökad förståelse av denna promemoria har nedan valda delar ur ramriktlinjerna återgetts. Ramriktlinjerna är inte översatta till svenska. Ord som är definitioner i ramriktlinjerna återges här kursiverade. Ramriktlinjerna fokuserar på: issues of electric power system and network operation (henceforth referred to as System Operation ), covering the areas pursuant to Article 8 (6) (a), (d), (e), (f) of the Electricity Regulation. När det gäller vad som menas med gränsöverskridande påverkan anges: All Transmission System Operators (TSOs) actions with regard to system operation within a synchronous area or between them could bear cross-border character due to law of physics. Syftet med de nätkoder som följer av denna ramriktlinje är att ange ett regelverk som innefattar bestämmelser för fyra huvudmål: to operate the electrical system in a safe, secure, effective and efficient manner, to apply same principles for different systems, to enable the integration of sustainable technologies and to make full use of information and communication technologies. När det gäller nivån på harmonisering som eftersträvas med nätkoden så anges i konsekvensutredningen (Initial Impact Assessment (IIA)) att olika nivåer på harmonisering har analyserats. De analyserade alternativen har varit fyra stycken, att uppnå standardisering per synkronområde, delvis standardisering på EU-nivå, genomgående

4 4 (28) harmonisering på EU-nivå med ett detaljerat regelverk respektive genomgående harmonisering på EU-nivå med en strukturerad process. Ramriktlinjen anger för den här koden att standardisering per synkronområde bör gälla för de regler som omfattas av målet to operate the electrical system in a safe, secure, effective and efficient manner, att genomgående harmonisering på EU-nivå med ett detaljerat regelverk bör gälla för de regler som omfattas av målet to apply same principles for different systems samt att de andra två målen bör hanteras genom delvis standardisering på EU-nivå. Vidare anger ramriktlinjen att fokus ska läggas på de tre utmaningarna att harmonisera principer, att klargöra TSO:s roll, ansvar och metoder samt att försäkra att data utbyts mellan berörda aktörer på ett adekvat sätt. Ramriktlinjerna fokuserar på fem huvudområden med driftssäkerhet som det övergripande området. Denna nätkod handlar om frekvenskontroll och frekvenskvalitet. De övriga fyra områdena som täcks av ramriktlinjerna är: Operational Security (NC OS, kod publicerad av ENTSO-E); Operational Planning & Scheduling (NC OPS, kod publicerad av ENTSO-E); Staff Training and Certification (arbetet är ännu inte påbörjat av ENTSO-E); Emergency and Restoration (arbetet är ännu inte påbörjat av ENTSO-E). När det gäller vad nätkoderna om systemdrift ska innehålla anges bl.a. följande i ramriktlinjerna: The network code(s) shall establish minimum standards and requirements related to System Operation. In developing the network code(s) ENTSO-E should take into consideration the rulebooks on System Operation that already exist for each synchronous area. The network codes on system operation shall be drafted with due attention to the network code amendment process. In particular, ENTSO-E shall ensure that the level of detail in the code is sufficiently high level to facilitate incremental innovation in technologies and approaches to system operation without requiring code amendments. För denna nätkod anges särskilt att: Real-time operation of an electric power network requires a balance between generation and load, whereas deviations impact the system frequency. Hence, Load-Frequency-Control is a core task of System Operation, with the main features: - Ensuring coherent and coordinated behaviour of transmission networks and power systems in real-time operation;

5 5 (28) - Achieving and maintaining a satisfactory level of frequency quality and efficient utilisation of the power system and resources. När det gäller hur nätkoderna om systemdrift ska förhålla sig till nationella regler anges följande: The network code(s) shall take precedence over the relevant national codes and international standards and regulations, without prejudice to the Member States right to establish national rules which do not affect cross-border trade. Where there are proven benefits, and if compatible with the provisions of the network code(s), any national codes, standards and regulations which are more detailed or more stringent than the network code(s) should retain their applicability. Det anges även särskilt i ramriktlinjen att om bestämmelse i nätkoden avviker väsentligt från nuvarande standarder ska ENTSO-E genomföra en kostnads-nyttoanalys vilken ska lämnas till ACER tillsammans med nätkoden. Kodens kapitel i korthet 5 Här följer en översikt över nätkoden per kapitel: Allmänna bestämmelser (kap 1) Syfte samt tillämpningsområde. Definitioner. Rättsliga aspekter som principer om öppenhet, icke-diskriminering m.m. Godkännande av, och underrättelse till, den nationella tillsynsmyndigheten av normer, bestämmelser, metoder (och dokumentation) som stamnätsoperatören (TSO:n) avser tillämpa vid införandet av koden. Täckning av kostnader som uppkommer i samband med tillämpning av denna kod. Sekretesskrav för stamnäts- och distributionsnätsoperatörerna (TSO och DSO) och för den som avser tillhandahålla resurs för frekvensreglering. Roller och delegering. Systemdriftavtal (kap 2) Kapitlet reglerar utformning och rutiner för att ingå systemdriftavtal mellan TSO:erna i synkronområdet. Kapitlet beskriver även systemdriftavtal för s.k LFC-block, LFCområde och övervakningsområde (Monitoring Area). 6 Norden är ett synkronområde och på samma gång ett LFC-block och ett LFC-område varför koden, ur Svenskt perspektiv, kan läsas som att nästan allt handlar om synkronområdet. Sverige har fyra övervakningsområden. Dessa bedöms av Ei sammanfalla med de fyra nuvarande elområdena 7. 5 Översättning till svenska har genomförts av Ei, ingen officiell översättning finns ännu. 6 För förklaringar av begreppen, se även Supporting document avsnitt 5.1, figur 16, 14 och Mer om elområden kan läsas här:

6 6 (28) Frekvenskvalitet (kap 3) Kapitlet fastställer definitioner och parametrar för frekvenskvalitet. Vidare fastställs målparametrar för frekvensen per synkronområde. Inhämtning och beräkning av kriterier för kvalitetskontroll. Övervakning av synkronområdet. TSO:s rätt till information från betydande nätanvändare. Slutligen reglerar kapitlet en skyldighet för TSO att vidta analyser och åtgärder för att förhindra frekvensavvikelser. Metoder och processer för frekvenskontroll (kap 4) Kapitlet introducerar frekvensreservbegreppen FCR, FRR och RR 8 : Den frekvensstyrda reserven (FCR 9 ) syftar till att bromsa frekvensfallet efter en incident (av given storlek). Frekvensåterställningsreserven (FRR 10 ) syftar till att återställa systemfrekvensen till 50 Hz och återställer den frekvensstyrda reserven. Resurserna för återställning av frekvensreserven (RR 11 ) syftar till att ersätta de redan ianspråktagna resurserna (fylla på). Kapitlet fastställer vidare skyldigheter för TSO att för varje synkronområde skapa en struktur för ansvar och aktivering vad gäller bevarande och återställning av frekvens. Slutligen reglerar kapitlet frågan om utbyte av frekvensreserv över nationsgränser, underrättelser mellan TSO:er och nödvändig infrastruktur för genomförandet av TSO:ers skyldigheter att behålla eller återställa frekvens. Hantering av frekvenskontroll (kap 5) Kapitlet fastställer definitioner för olika systemtillstånd. Informationsutbyte mellan TSO:er vid avvikelser. TSO:er har gemensamt ansvar för att hantera frekvenskontroll. Metoder för drift av nät vid de två drifttillstånden normalt driftläge och alert/varningsläge samt metod för frekvensåterställning. Utbyte av aktiv frekvensreserv mellan synkronområden. Kapitlet anger även när reglering av produktionsenheter eller förbrukningsenheter ska ske i de fall frekvensåterställning misslyckas. Frekvensstyrda reserven (kap 6) Kapitlet reglerar TSO:ers skyldighet att säkerställa tillräckliga reserver för att bibehålla frekvensen i nätet. I kapitlet fastställs även tekniska krav på frekvensreserver i syfte att bevara rätt frekvens i nätet och krav på frekvensreservens tillgänglighet. Frekvensåterställningsreserven (kap 7) Kapitlet reglerar TSO:ers skyldighet att fastställa en process för frekvensåterställning. Kapitlet anger även regler för hur TSO:er definierar vad som är en tillräcklig frekvensreserv. Vidare fastställs tekniska krav på tillgänglighet för frekvensåterställningsreserven. 8 Se även figur 13 i Supporting document. 9 Motsvarar FRC-N (49,9-50,1 Hz) och FRC-D (49,5-49,9 Hz) som Sverige använder idag. 10 Motsvarar FRR-M (manuell aktivering av reserver) vilket motsvarar vår reglerkraftmarknad idag, och FRR-A (automatisk aktivering av reserver) som Norden använder idag. 11 Motsvarar långsam reserv, t.ex. oljekondens.

7 7 (28) Resurser för återställning av frekvensreserven (kap 8) Kapitlet definierar och fastställer metoder för beräkning av resurser för återställning av frekvensreserven samt skyldighet för TSO:er att ha tillräckliga resurser. Utbyta och dela reserver (kap 9) Kapitlet reglerar begränsningar i utbyte och delning 12 av frekvensreserver för den frekvensstyrda reserven, frekvensåterställningsreserven och resurserna för återställning av frekvensreserven mellan TSO:er inom och mellan synkronområden. Hantering av tidsavvikelse (kap 10) Kapitlet innehåller process och metod för att bestämma regler för att beräkna och korrigera tidsavvikelsen mellan normal och synkron tid. Samarbete med DSO:er 13 (kap 11) Kapitlet reglerar tillgängligheten av frekvensreserv ansluten till distributionsnät samt anger bestämmelser för samarbetet mellan TSO och DSO i dessa frågor. Öppenhet och informationsutbyte (kap 12) Kapitlet behandlar offentliggörande av TSO:ers systemdriftavtal och allmänna villkor (vad som ska publiceras, i vilken tid och på vilka språk). Vidare föreskriver kapitlet att nationella tillsynsmyndigheter och ENTSO-E ska informeras om innehållet i systemdriftavtalet. Kapitlet föreskriver även skyldigheter för TSO att bidra med information som underlag för ENTSO-E:s årliga rapport om frekvenskontroll. Slutbestämmelser (kap 13) Kapitlet anger regler för ändringar i avtal och allmänna bestämmelse och villkor samt bestämmelser avseende ikraftträdande av koden. Genomgång av alla artiklar i koden 14 Nätkodens preamblar Preamblarna är utformad på liknande sätt som för övriga systemdriftkoder och hänvisar till samma legala bas. Avseende nationell kompetens framgår av p 7, 8 och 9 The Network Code should respect the competences of national authorities raising out of Regulation (EC) N 714/2009 and Directive 72/2009/EC in combination with its implementation in national legislation. This Network Code should not hinder National Regulatory Authorities competence to monitor compliance with 12 Skillnaden mellan utbyte och delning förklaras i kap 9 i supporting document, sid 77: In contrast to the Exchange of Reserves which only changes the geographical distribution of Reserve Capacity, the Sharing of Reserves changes the total amount of Active Power Reserves in the Synchronous Area, with an impact on the geographical distribution as an additional implicit effect. The Sharing Agreement defines priority rights to the shared Reserves in the situation where both TSOs have a simultaneous need. 13 I Sverige motsvaras DSO av både regionnät och lokalnät. 14 Översatt av Ei, ingen officiell översättning finns ännu.

8 8 (28) Network security and reliability rules and to set or approve standards and requirements for quality of service and supply. This Network Code should not be detrimental to the right of any party having a complaint against a transmission or distribution system operator in relation to that operator s obligations under this Network Code to direct its complaint to the regulatory authority. Kodens syfte får därför förstås så att medlemsstaternas kompetens enligt ovan nämnda direktiv inte inskränks av koden, att koden inte inskränker den nationella kompetensen att bedöma kvalitet och att nationella tillsynsmyndigheter kan utöva tillsyn inom kodens tillämpningsområde på eget initiativ och efter anmälan. Koden syftar till att uppnå viss grundläggande harmonisering. Medlemsstaterna är oförhindrade att införa mer långtgående regler. Kodens utformning anses därför vara i linje med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Kapitel 1 Allmänna bestämmelser Artikel 1-2 berör allmänna bestämmelser så som syfte och definitioner. Av artikel 1 framgår det att koden omfattar överförings- och distributionsnät belägna i medlemsstaterna. Koden omfattar inte nät som utgör en del av ett synkronområde beläget både inom och utom unionen och om synkronområdet domineras av nät vilka inte regleras av europarätten. Koden är heller inte tillämplig på nät i medlemsstater som inte omfattas av synkronområden eller är tillfälligt bortkopplade från synkronområde (t.ex. nätet på Åland). Artikel 2 innehåller ett mycket stort antal definitioner. Värt att särskilt nämna är att artikel 2 innehåller bl.a begreppen Reserve Providing Unit och Reserve Providing Group i tillägg till de övriga driftkodernas centrala begrepp Significant Grid User. En produktionsenhet eller en förbrukningsenhet, respektive en grupp av dessa, utgör en Reserve Providing Unit resp Group om den/de är anslutna till ett koncessionerat nät och uppfyller denna nätkods krav för frekvensstyrd reserv, frekvensåterställningsreserv eller resurs för återställning av frekvensreserv. I övrigt hänvisar artikel 2 till alla de definitioner för betydande elnätsanvändare som förekommer i utkast till driftkoderna samt i utkast till nätkoden CACM. I sammanhanget kan nämnas att i artikel 25 används bl.a. begreppet betydande elnätsanvändare i ett sammanhang som även berör koden OS. Begreppet används också i artikel 78 för att definiera de parter som har ansvar för att implementera denna nätkod. Artikel 3-9 beskriver de övergripande principer som genomsyrar nätkoden, vilka metoder och villkor i nätkoden som kräver de nationella tillsynsmyndigheternas godkännande respektive notifiering och vem som ska begära godkännande/notifiering. Artikel 4 beskriver de nationella tillsynsmyndigheternas kompetens att godkänna metoder för bevarande och återställande av frekvens i förhållande till TSO. En nationell tillsynsmyndighet kan godta en metod, be att den förändras eller kompletteras men inte avslå en ansökan. Eftersom koden avses bli en s.k. minimum-harmonisering (den lägsta nivån för reglering av nätdriften) finns det möjlighet för medlemsstaterna att genom nationell rätt lägga till krav i de listor som återfinns i artikel 4 under förutsättning att dessa krav inte är diskriminerande eller utgör ett oproportionerligt hinder för handel med el över EU:s interna gränser. Det kan ifrågasättas om regleringen avseende s.k. recovery of cost i artikel 5 överensstämmer med de ramriktlinjer som har antagits av

9 9 (28) ACER med stöd av förordning 715/2009. Förslaget till regleringen av ersättning för kostnaderna är begränsat och innehåller i stort en procedur för bedömandet av skäligheten av desamma. Vidare anges i artikel 6 att de kostnader som uppkommer avseende nätkoden och som anses vara skäliga och proportionerliga ska godkännas av de nationella tillsynsmyndigheterna. När det gäller sekretess anges i artikel 7 att varje TSO, DSO, ansvarig för ett slutet distributionssystem (CDSO) m.fl. ska bevara information hemlig och att information endast får användas i enlighet med nätkoden. Vidare anges vad som gäller i relation till TSO:er som inte är bundna av den här koden samt rollfördelning. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Nätkoden följer i denna del i huvudsak samma upplägg och struktur som övriga nätdriftkoder för el. Generellt gäller också att flera av de metoder och villkor som nu ska godkännas enligt nätkoden, av tillsynsmyndigheten eller annan kompetent myndighet, inte är föremål för explicit godkännande i Sverige idag. Med tanke på att det idag är Affärsverket svenska kraftnät (SvK) som är systemansvarig myndighet behöver det övervägas i vilka avseenden SvK ska vara kompetent myndighet när SvK samtidigt är svensk TSO. Det är i nuläget inte självklart vilken myndighet som bör vara kompetent myndighet. Detta får dock viss betydelse för DSO och övriga aktörer som berörs av nätkoden eftersom metodgodkännanden m.m. krävs för att fastställa de metoder och villkor som SvK som TSO kommer att tillämpa. Det är också delvis oklart hur metodgodkännanden respektive nationella tillsynsmyndigheters kompetens förhåller sig till synkronområden, om synkronområdet består av flera länder med flera TSO. Av artikel 4(6) framgår i vart fall indirekt att vissa metodgodkännanden kommer att behöva sökas hos samtliga berörda nationella tillsynsmyndigheter inom ett synkronområde. För närvarande pågår också en diskussion inom Kommissionen om det finns möjlighet till att förändra ansvarsfördelningen så att frågor som berör flera tillsynsmyndigheter istället prövas av ACER. På grund av olika definitioner av betydande elnätsanvändare i nätkoderna (RfG, OS och LFCR) blir det vid tillämpningen av artikel 78 oklart vilka aktörer som omfattas. Vad avser artikel 2 i föreningen med artikel 78 uppstår också en begreppsförvirring huruvida en betydande elnätsanvändare är en person eller en anläggning (det senare har varit fallet i tidigare koder). Detta är i praktiken avgörande eftersom tillämpningen av delar av koden RfG är begränsad till kommande anläggningar och inte avseende nuvarande, så som är fallet i nätkoden OS. Avseende begreppet betydande elnätsanvändare i artikel 25 är det tydligare att samma aktörer avses här som i nätkoden OS eftersom artikel 25 i koden LFCR innehåller en uttrycklig hänvisning till koden OS. I denna nätkod introduceras begreppen Reserve Providing Unit respektive Group vilket medför att det finns flera definitioner för samma enhet. Skäl för avvikande tillämpning föreligger mellan de olika nätkoderna, men det behöver tydliggöras vilka enheter som berörs av respektive nätkod. Generellt bör samma begrepp inte kunna ha olika innebörd i olika nätkoder. Problematiken minskas förvisso något av att adressaterna för artiklarna 25 och 68 i denna nätkod är DSO och TSO. Det medför att tillämpningen av koden här blir begränsad till TSO och DSO i förhållande till betydande

10 10 (28) elnätsanvändare och Reserve Providing Unit/Group. Med Reserve Providing Unit ska också förstås att dessa avser även förbrukande betydande elnätsanvändare. Detta gör att begreppet skiljer sig även i detta avseende från koderna RfG och OS. Oklarheten om begreppen avser anläggningar eller personer medför att ansvaret är oklart och medför att det är svårt att tolka om en anläggning idag lever upp till ställda krav i nätkoden. En fråga som detta medför är att det i juridisk mening synes oklart om det är TSO/DSO, eller ägaren, som ansvarar för att upphandlad frekvensreserv uppfyller kodens krav och på vem skyldigheten att implementera respektive krav i nätkoden ligger. Detta sammantaget gör sammantaget att det inte är helt entydigt vilka aktörer i Sverige som kommer att betraktas som betydande elnätsanvändare enligt denna nätkod. Kapitel 2 Systemdriftavtal Artikel 10 innehåller minimiregler för systemdriftavtal för synkronområdet. TSO:er inom synkronområdet har skyldighet att ingå ett systemdriftavtal för synkronområdet med de andra TSO:erna inom synkronområdet senast tolv månader efter att koden träder i kraft. Artikeln anger vad systemdriftavtalet ska innehålla bestämmelser om, t.ex. tillvägagångssätt och dimensioneringsregler för den frekvensstyrda reserven, metod för utvärdering av vissa risker inom synkronområdet, regler om driften för att minska systemfrekvensensens avvikelser vid återställning av systemets driftläge till normal drift samt att minska risken för att extremläge ska uppkomma. Vidare ska roller och ansvar för vissa processer framgå i systemdriftavtalet. Artikel 11 innehåller minimiregler för systemdriftavtal för LFC-blocket. Tolv månader efter att koden träder i kraft ska TSO:er inom respektive LFC-block ingå ett systemdriftavtal för LFC-blocket. Avtalet ska reglera ett stort antal frågor, bl.a. ska en TSO utses som övervakare av LFC-blocket. Vidare anges t.ex. vad som ska gälla avseende rampningsbegränsningar för utmatning av aktiv effekt enligt artikel 28, metoden för att begränsa mängden av frekvensreserv som kan göras tillgänglig för gränsöverskridande frekvensreserv enligt artikel 37(7) och 38(7), dimensionerande regler för frekvensreserven enligt artikel 46(1) och 48(2), roller och ansvar för respektive TSO, åtgärder och koordinering enligt artikel 42(15) eller åtgärder som att kräva förändringar i produktionen eller förbrukning av den aktiva effekten i produktionsenheter och förbrukningsenheter i enlighet med artikel 42(17). Artikel 12 innehåller minimiregler om systemdriftavtal för LFC-området. Tolv månader efter att koden träder i kraft ska TSO:er inom LFC-området etablera ett systemdriftavtal för LFC-området. Avtalet ska bl.a. innehålla regler om den specifika fördelningen av ansvar mellan TSO:er inom LFC-området i enligt artikel 32(8) och ange vilken TSO som är ansvarig för att genomföra och driva av processen frekvensåterställning enligt artikel 34(7). Artikel 13 innehåller regler för systemdriftavtal i övervakningsområdet. Sverige berörs inte av denna artikel.

11 11 (28) Artikel 14 innehåller minimiregler för avtal om kvittning av obalanser. Alla TSO:er som deltar i den gemensamma kvittningsprocessen ska ingå ett avtal om kvittning av obalanser. Avtalet ska innehålla bestämmelser om TSO:ernas roller och ansvar enligt artikel 39(3). Artikel 15 innehåller minimiregler för avtal om aktivering av gränsöverskridande frekvensåterställningsreserv. Alla TSO:er som deltar i den gränsöverskridande frekvensåterställningsprocessen ska ingå ett avtal för aktivering den gränsöverskridande frekvensåterställningsreserven. Avtalet ska innehålla bestämmelser om TSO:ernas roller och ansvar enligt artikel 39(3). Artikel 16 innehåller minimiregler för avtal om aktivering av gränsöverskridande resurser för återställning av frekvensreserven. Alla TSO:er som deltar i sådan gränsöverskridande process ska ingå ett avtal för aktivering av resurs för att återställa frekvensreserven. Avtalet ska innehålla bestämmelser om TSO:ernas roller och ansvar enligt artikel 39(3). Artikel 17 innehåller minimiregler för avtal om delning av frekvensreserver. Alla TSO:er som delar frekvensreserv ska bl.a. ingå ett avtal om delning av frekvensreserven och om resurser för återställning av frekvensreserven. Avtalet ska innehålla bestämmelser om roller och ansvar för berörda TSO:er. Artikel 18 innehåller minimiregler för avtal om utbyte av frekvensreserver. Artikeln anger att alla TSO:er som deltar i utbyte av frekvensreserv ska ingå ett avtal om utbytet. Avtalet ska innehålla bestämmelser om roller och ansvar för berörda TSO:er. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Kapitlet innehåller krav på TSO:er att ingå flera olika avtal som är kopplade till TSO:ernas drift av näten. Det finns idag ett systemdriftavtal inom Norden. Kapitlet anger ett antal minimivillkor som respektive avtal ska innehålla. Det är i nuläget inte kommunicerat till ACER eller tillsynsmyndigheterna hur ENTSO-E och TSO kommer att utforma villkoren i detalj, hur TSO:erna ska gå till väga för att utarbeta avtalen eller processen för att ingå avtalen. Innan villkoren i avtalen har utarbetats och processen är klar, är det också svårt att avgöra vilken påverkan som respektive avtal får på SvK:s nuvarande drift av verksamheten. Det är också troligt att villkoren, beroende av sin utformning, kan medföra nya konsekvenser för andra svenska aktörer som är anslutna till elnätet. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att krävas resurser för SvK att delta i arbetet med att ta fram dessa avtal och utreda hur SvK:s nuvarande arbetssätt respektive avtal, handbok, föreskrifter m.m., kan behöva anpassas. T.ex. delar SvK och Statnett i dag på uppgiften att övervaka, men enligt artikel 11 ska en TSO utpekas som ansvarig. Mot bakgrund av att de närmare villkoren i respektive avtal ska utarbetas när koden antagits, eller om de befintliga avtalen kan användas med uppdatering av t.ex. definitioner, är det omöjligt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som kapitlet kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. Eftersom det redan idag finns

12 12 (28) överenskommelser mellan TSO:erna om hur frekvensreserv m.m. ska hanteras behöver inte villkoren komma att innebära stora förändringar eller vara omfattande. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering. Kapitel 3 Frekvenskvalitet Artikel 19 innehåller regler om riktvärden för frekvenskvaliteten för synkronområdet. Artikeln anger de parametrar 15 som ska användas för att definiera frekvenskvaliteten, t.ex. är nominell frekvens en sådan parameter. Av artikeln framgår vidare att den nominella frekvensen ska vara 50 Hz. Vidare anges standarvärden för de förvalda frekvenskvalitetsparametrarna och riktvärden för de olika synkronområdena, se värdena för Norden (NE) i tabellerna nedan. Ur tabell 1 i nätkod LFCR Standard Frequency Range 16 Maximum Instantaneous Frequency Deviation 17 Maximum Steady-State Frequency Deviation 18 Time to Restore Frequency 19 Frequency Restoration Range 20 Alert State Trigger Time 21 NE ±100 mhz 1000 mhz 500 mhz 15 minuter ±100 mhz 5 minuter Ur tabell 2 i nätkod LFCR NE Maximalt antal minuter utanför Standard Frequency Range I artikeln anges nio parametrar. Alla används inte i alla områden, Norden använder sju, se tabellerna. 16 Standard Frequency Range means a defined interval symmetrically around the Nominal Frequency within which the System Frequency of a Synchronous Area is supposed to be operated. 17 Maximum Instantaneous Frequency Deviation means the maximum expected absolute value of an Instantaneous Frequency Deviation after the occurrence of an imbalance equal or less than the Reference Incident, beyond which emergency measures are activated. 18 Definition från NC OS: Maximum Steady-State Frequency Deviation means the maximum expected Frequency Deviation after the occurrence of an imbalance equal or less than the Reference Incident at which the System Frequency is designed to be stabilized. 19 Time to Restore Frequency means the maximum expected time after the occurrence of an imbalance smaller than or equal to the Reference Incident in which the System Frequency returns to the Frequency Restoration Range for Synchronous Areas with only one LFC Area; for Synchronous Areas with more than one LFC Area the Time to Restore Frequency is the maximum expected time after the occurrence of an imbalance of an LFC Area within which the imbalance is compensated. 20 Frequency Restoration Range means the System Frequency range to which the System Frequency is expected in the Synchronous Areas GB, IRE and NE to return after the occurrence of an imbalance equal to or less than the Reference Incident within the Time to Restore Frequency. 21 Alert State Trigger Time means the time until Alert State becomes active.

13 13 (28) I artikeln anges att tabell 1 och 2 gäller men det finns möjlighet att ändra parametervärdena i systemdriftavtalet för synkronområdet om vissa villkor är uppfyllda och alla TSO:er är överens om det. Det krävs i så fall konsultation av berörda parter. Artikel 20 innehåller regler om att ange riktvärden för styrning av frekvensåterställning vid kvalitetsavvikelse (FRCE 22 ) i driftavtalet för synkronområdet. Alla TSO:er i synkronområdet ska enligt systemdriftavtalet årligen definiera intervaller för olika frekvensavvikelser för att uppfylla bestämmelserna i artikel 19. Vidare finns krav på maximalt antal tidsintervall per år utanför målet för frekvensavvikelsen. Artikel 21 innehåller regler om process och kriterier för utvärdering av frekvenskvalitet. Artikeln anger bl.a. vad som omfattas av processen (t.ex. insamling av data för utvärdering av frekvenskvalitet) och kriterier för utvärdering av frekvenskvalitet (t.ex. medelvärde, standardavvikelse osv). TSO:er ska i systemdriftavtalet för synkronområdet bestämma en gemensam metod för bedömning av risk och riskutveckling för att den frekvensstyrda reserven tar slut i synkronområdet, hur ofta analys av detta ska utföras och att TSO ska tillhandahålla nödvändiga indata för analysen. Artikel 22 innehåller regler om processen för datainsamling och leverans av data. Artikeln anger regler för datainsamlingen och leverans av data, som utvärdering av systemfrekvens, men också vilken typ av indata som ska ingå vid utvärdering av frekvenskvaliteten och krav på mätnoggrannhet. Artikel 23 innehåller regler om övervakning av synkronområdet. Artikeln anger bl.a. att en TSO ska utses som övervakare av synkronområdet. Detta ska anges i systemdriftavtalet för synkronområdet. Den som utses ska implementera processen för datainsamling och leverans av data liksom process och kriterier för utvärdering av frekvenskvalitet. Artikel 24 innehåller regler om övervakning av LFC-blocket. Artikeln anger bl.a. att en TSO inom LFC-blocket ska utses som övervakare av LFC-blocket i systemdriftavtalet för LFC-blocket. Vidare anges vilket arbete som övervakaren ska utföra och hur mätningar ska överlämnas. Artikel 25 innehåller regler angående information om hur produktionsenheter och förbrukningsenheter hanterar obalanser. Artikeln anger att den TSO som ansluter en enhet (anslutande TSO) har rätt att efterfråga nödvändig information enligt artikel 16(3) i NC OS av betydande elnätsanvändare (definierade enligt NC OS) för övervakning av produktionsenheters och förbrukningsenheters hantering av obalans och anger vilken information de kan efterfråga, t.ex. uppgift om total aktiv effekt med tidsstämpel. Artikel 26 innehåller regler om rampperiod för synkronområdet. Inte aktuell för Sverige. 22 FRCE betyder Frequency Restoration Control Error enligt senaste versionen av NC OS. (Dvs. frekvensavvikelse).

14 14 (28) Artikel 27 innehåller regler om restriktioner för rampning vad gäller aktiv effekt på synkronområdesnivå. Alla TSO:er i synkronområdet har i systemdriftavtalet rätt att bestämma restriktioner för den aktiva effekten från gränsöverskridande HVDC-ledningar mellan synkronområden i syfte att begränsa att de påverkar synkronområdets frekvenskvalitetsmål. Detta görs genom att bestämma exempelvis högsta ramphastighet och/eller en unik rampperiod tillämplig på alla gränsöverskridande HVDC-ledningar. Artikel 28 innehåller regler om restriktioner för rampning vad gäller aktiv effekt för LFCblocket. Alla anslutna TSO:er (till en gränsöverskridande HVDC-ledning i samma eller annat synkronområde) har rätt att i systemdriftavtalet bestämma gemmensamma restriktioner för gränsöverskridande HVDC-lednings aktiva effekt i syfte att begränsa att de påverkar frekvenskvalitetsmålen. Detta görs genom överenskommelse om rampperiod och/eller maximal ramphastighet för gränsöverskridande HVDC-ledning. Artikel 29 innehåller regler om eller riskreducerande åtgärder. Artikeln anger vilka åtgärder TSO:er inom synkronområdet ska utföra om värdena för frekvenskvalitetens riktvärden eller frekvenskvaliteten beräknat för ett kalenderår är utanför synkronområdes uppsatta riktvärden. Exempel på åtgärder är undersökningar som analyserar frekvensen. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Artikel 19 innebär att tabell 1 och 2 gäller, men om TSO:erna är överens så kan de själva bestämma parametervärdena. Det kan vara lämpligt att nationell tillsynsmyndighet har möjlighet att godkänna detta. Kapitlet innehåller i övrigt krav inte bara på TSO utan också på andra aktörer. Eftersom bestämmelserna gäller både nya och redan ansluta aktörer till nätet, kommer de krav i nätkoden som avviker från dagens bestämmelser i Sverige att behöva efterlevas också av nuvarande aktörer. Det kan, om kraven avviker från nuvarande regler och rutiner, få påverkan på svenska aktörer. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att krävas stora resurser att utreda hur våra nuvarande arbetssätt (avtal, handbok, föreskrifter m.m.) kan behöva anpassas. Mot bakgrund av att kapitlet ska analyseras och sannolikt genomgå vissa förändringar av Kommissionen innan kommittologin är det svårt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som kapitlet kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering. Kapitel 4 Metoder och processer för frekvenskontroll Artikel 30 innehåller regler om övergripande metod för frekvenskontroll 23. Artikeln anger TSO:ers ansvar att i systemdriftavtalet bestämma övergripande metod för frekvenskontroll inom synkronområdet. Varje TSO ansvarar också för implementering och genomförande enligt metoden. Artikeln anges också vilka processer som ingår i den övergripande metoden. 23 I koden benämns detta Load-Frequency-Control Structure, vilket Ei tolkar som en övergripande metod innehållande olika processer m.m.

15 15 (28) Artikel 31 innehåller regler om metod för aktivering av frekvenskontroll. Artikeln anger vad metoden ska innehålla, t.ex. process för frekvensåterställning enligt artikel 34, och det som kan inkluderas t.ex. en process för kvittning av obalanser enligt artikel 36. Artikel 32 innehåller regler om metod för definiering av ansvar för frekvenskontroll. Artikeln anger bl.a. kriterier som TSO:er inom ett synkronområde åtminstone ska beakta vid i framtagning av metoden, t.ex. synkronområdets storlek, total tröghet 24 samt syntetisk tröghet. TSO:erna inom synkronområdet ska också försäkra sig om att t.ex. ett LFC-block endast tillhör ett synkronområde. Artikeln föreskriver en ansvarfördelning för TSO:erna, t.ex. TSO:er inom LFC-blocket ska göra sitt bästa för att uppfylla frekvensmålen enligt artikel 20 och TSO:er inom LFC-området ska implementera process för frekvensåterställning. Artikel 33 reglerar process för frekvensstyrning (FCP 25 ). Artikeln anger att målet med processen är att bevara systemets frekvens genom aktivering av den frekvensstyrda reserven som i sin tur ska ge en minskning i aktiveringen. Artikel 34 reglerar process för frekvensåterställning (FRP 26 ). Artikeln anger bl.a. målsättning med processen, förklarar begreppet FRCE (se även artikel 20). Vidare anges hur börvärden för automatisk aktivering av frekvensåterställningsreserven ska beräknas. En TSO ska utses som ansvarig för genomförandet och driften av frekvensåterställningen inom LFC-området om det består av mer än ett övervakningsområde. Artikel 35 reglerar process för ersättning av frekvensreserv (RRP 27 ). Artikeln anger målsättningen med processen, t.ex. hur återställning av den aktiverade frekvensåterställningsreserven sker gradvis. De ersättande frekvensreservernas börvärde ska bestämmas av en TSO från LFC-området. Artikel 36 reglerar process för kvittning av obalanser. Målsättning för processen är att minska antalet samtidig motverkande aktiveringar av frekvensåterställningsreserver från olika LFC-områden genom kvittning av obalanser. Artikeln anger hur processen ska implementeras och att processen ska innehålla en reservmekanism. Artikel 37 reglerar process för gränsöverskridande aktivering av frekvensåterställningsreserven. Målsättning med processen är att möjliggöra för TSO:er att utföra gränsöverskridande frekvensåterställning med utbyte mellan LFC-områden. Varje TSO har rätt att genomföra process för aktivering av gränsöverskridande frekvensåterställning. Detta görs genom gränsöverskridande avtal om aktivering. Artikeln anger hur processen ska implementeras och vad den ska inkludera (begränsningar, reservmekanism, mm). Artikel 38 reglerar process för gränsöverskridande aktivering av resurserna för återställning av frekvensreserven. Målsättning med processen är att möjliggöra för TSO:er att 24 Intertia 25 FCP frequency containment process 26 FRP frequency restoration process 27 RRP reserve replacement process

16 16 (28) genomföra återställning av frekvensreserv mellan LFC-områden. Varje TSO har rätt att genomföra process för aktivering av gränsöverskridande resurser för återställning av frekvensreserven inom samma och olika LFC-block eller mellan olika synkronområden. Detta görs genom gränsöverskridande avtal om aktivering av resurser för återställning av frekvensreserven. Artikeln anger hur processen ska implementeras och vad den ska inkludera (reservmekanism mm). Varje TSO har rätt att bestämma metod för att begränsa mängden tillgängliga resurser för gränsöverskridande resurser för återställning av frekvensreserven för LFC-blocket. Artikel 39 innehåller allmänna krav på gränsöverskridande kontrollprocesser. Alla TSO:er som medverkar i process för gränsöverskridande utbyte eller delning ska uppfylla vissa krav, t.ex. ska varje TSO implementera adekvata processer. Vidare anges villkor som en TSO ska uppfylla för att medverka i mer än en process för kvittning av obalanser eller aktivering av frekvensreserv. Artikel 40 innehåller regler om anmälan/underrättelse av TSO. Artikeln anger att TSO som vill implementera process för kvittning av obalanser ska skicka information tre månader i förväg till andra TSO:er. Artikel 41 innehåller regler om infrastruktur. Alla TSO:er ska beakta den tekniska infrastruktur som behövs för att genomföra och använda en eller flera processer som enligt artikel 31 i NC OS är kritiska. Artikeln anger även TSO:s skyldighet att i systemdriftavtalet fastställa ytterligare krav för tillgänglighet, tillförlitlighet och redundans för den tekniska infrastrukturen samtidigt som kraven i artikel 41(1) och 41(2) uppfylls. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Kapitlet innehåller krav inte bara TSO utan också på Reserv Providing Unit/Group. Eftersom bestämmelserna gäller både nya och redan ansluta aktörer till nätet, kommer de krav i nätkoden och de avtalsvillkor som slutligen utformas och som avviker från dagens bestämmelser i Sverige att behöva efterlevas också av nuvarande aktörer. Det kan, om kraven avviker från nuvarande regler och rutiner, få stor påverkan på svenska aktörer. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att krävas stora resurser att utreda hur våra nuvarande arbetssätt (avtal, handbok, föreskrifter m.m.) kan behöva anpassas. Mot bakgrund av att kapitlet ska analyseras och sannolikt justeras innan kommittologin inleds är det svårt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som koden i denna del kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering. Kapitel 5 Hantering av frekvenskontroll Artikel 42 innehåller regler om systemets driftlägen relaterade till frekvens. Artikeln anger bl.a. hur TSO:erna ska agera (som bl.a. systemansvarig i del av ett synkronområde eller som övervakare av synkronområdet) i två olika driftlägen (normalläge och alert/varningsläge). T.ex. anges att TSO har skyldighet att inom synkronområdet ha

17 17 (28) datautbyte av uppgifter i realtid med andra TSO enligt artikel 18 i NC OS och TSO som är synkronområdets övervakare ska fastställa driftläget med avseende på systemets frekvens enligt artikel 8 i NC OS. Artikeln anger när gränserna för systemfrekvensen uppfyller kraven för driftlägena normal- respektive alert/varningsläge. Vidare anges hur TSO:er ska agera vid alert/varningsläge samt anger speciella instruktioner för TSO:er i synkronområdet i Norden (NE) vid speciella omständigheter. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Kapitlet innehåller krav inte bara TSO utan också på aktörer som utgör Reserv Providing Unit/Group. Eftersom bestämmelserna gäller både nya och redan ansluta sådana aktörer till nätet kommer krav som avviker från vad som gäller idag i Sverige att behöva efterlevas också av nuvarande aktörer. Det kan, om kraven avviker från nuvarande regler och rutiner, få stor påverkan på svenska aktörer. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att krävas stora resurser att utreda hur våra nuvarande arbetssätt (avtal, handbok, föreskrifter m.m.) kan behöva anpassas. Mot bakgrund av att kapitlet ska analyseras och sannolikt justeras av Kommissionen innan kommittologin är det svårt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som kapitlet kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering. Kapitel 6 Frekvensstyrda reserven (FCR) Artikel 43 innehåller regler för dimensionering av den frekvensstyrda reserven. Artikeln anger att varje TSO ska bestämma vilken kapacitet som behövs på den frekvensstyrda reserven. Ett sätt för dimensionering ska tas fram och definieras i systemdriftavtalet. Kapaciteten ska räknas om minst varje år. Vidare anger artikeln vilka kriterier som dimensioneringen ska ta hänsyn till (referenshändelse och händelser som inträffar en gång vart 20:e år) och hur kapaciteten ska beräknas. Artikel 44 innehåller regler om tekniska minimikrav på den frekvensstyrda reserven. Artikeln anger bl.a. att koden ska respektera tabell 4 i artikel 10(2) i NC RfG och att de tekniska parametrarna kan anges i systemdriftavtalet. Varje enhet som tillhandahåller frekvensreserv ska ha endast en TSO som ansvarig. Hur förkvalificering går till och vilka krav som ställs. Att enheter och grupper som önskar ingå i frekvensstyrda reserven ska uppfylla kraven. TSO:n ska säkerställa att aktivering av reserverna görs enligt de regler som satts upp. TSO:n ska övervaka sitt bidrag till frekvensstyrda reserven och de enheter som bidrar ska skicka den information som behövs till TSO:n. Artikel 45 innehåller regler om bestämmelser för den frekvensstyrda reserven. Artikeln anger att TSO:n ska säkerställa tillgången på den frekvensstyrda reserven. Vidare hur K- faktorn (definition saknas) ska beräknas, krav på reservenheternas storlek samt hur lång tid de kontinuerligt ska kunna vara i funktion. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Kapitlet innehåller krav inte bara TSO utan också DSO och andra aktörer. Eftersom

18 18 (28) bestämmelserna gäller både nya och redan ansluta aktörer till nätet kommer de krav i nätkoden som avviker från dagens bestämmelser i Sverige att behöva efterlevas också av nuvarande aktörer. Det kan, om kraven avviker från nuvarande regler och rutiner, få stor påverkan på svenska aktörer. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att kräva stora resurser att utreda hur våra nuvarande arbetssätt (avtal, handbok, föreskrifter m.m.) kan behöva anpassas. Mot bakgrund av att koden ska genomgå analys och sannolikt revidering av Kommissionen innan kommittologin är det svårt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som kapitlet slutligt kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering. Kapitel 7 Frekvensåterställningsreserven (FRR) Artikel 46 innehåller regler för dimensionering av frekvensåterställningsreserven. Alla TSO:er inom ett LFC-block ska gemensamt i avtal definiera dimensioneringsregler för frekvensåterställningsreserven. Artikeln innehåller dock minimikrav för dimensionering, t. ex. dimensionerade incident. Alla TSO:er i LFC-blocket ska se till att ha dimensionerad kapacitet vid alla tidpunkter. Artikel 47 innehåller regler om tekniska minimikrav på frekvensåterställningsreserven. Artikeln anger att varje enhet som tillhandahåller frekvensåterställningsreserv ska ha endast en TSO som ansvarig. Vidare finns regler för förkvalificering. Enheter och grupper som önskar ingå i frekvensåterställningsreserven ska uppfylla kraven. TSO:n ansvarar för att aktivering av frekvensåterställningsreserven görs enligt de regler som anges. TSO:n ska övervaka sin del av frekvensåterställningsreserven och de enheter som ingår ska skicka den information som behövs till ansvarig TSO. Vidare anges att enheter och grupper som önskar ingå i frekvensåterställningsreserven ska uppfylla kraven och meddela om så inte är fallet. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Kapitlet innehåller krav inte bara på TSO utan också på de aktörer som i nätkoden betecknas som Reserve Providing Unit/Group. Eftersom bestämmelserna gäller både nya och redan ansluta aktörer till nätet kommer de krav i nätkoden som avviker från dagens krav i Sverige att behöva efterkommas också av nuvarande aktörer. Det kan, om kraven avviker från nuvarande regler och rutiner, få påverkan på berörda aktörer. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att krävas mycket resurser att utreda hur våra nuvarande arbetssätt (avtal, handbok, föreskrifter m.m.) kan behöva anpassas. Mot bakgrund av kapitlet ska analyseras och sannolikt genomgå revidering av Kommissionen innan kommittologin är det svårt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som koden kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering.

19 19 (28) Kapitel 8 Resurser för återställning av frekvensreserven (RR) Artikel 48 innehåller regler för dimensionering av resurs som behövs för återställning av frekvensreserven. Artikeln anger att alla TSO:er i LFC-blocket har rätt att ta fram en process för hur återställning av resurserna för återställning av frekvensreserven ska ske. Kraven ska definieras i avtal mellan berörda aktörer. Vidare anges minimikrav. TSO:n ska enligt artikeln ha tillräcklig kapacitet för återställning vid alla tidpunkter. Artikel 49 innehåller tekniska minimikrav för återställning av frekvensreserven. Artikeln anger att en enhet som tillhandahåller reserver kan göra detta enbart till en TSO. Vidare anges hur proceduren för förkvalificering går till och vilka krav som ställs. Berörda enheter och grupper som önskar ingå i återställning av frekvensreserven måste uppfylla de uppsatta kraven. Påverkan för svenska marknadsaktörer: Kapitlet innehåller krav inte bara på TSO utan också på de aktörer som i nätkoden betraktas som Reserve Providing Unit/Group. Eftersom bestämmelserna gäller både nya och redan ansluta aktörer till nätet kommer de krav i nätkoden som avviker från dagens bestämmelser i Sverige även i denna del att behöva efterlevas också av nuvarande aktörer. Det kan, om kraven slutligt avviker från nuvarande regler och rutiner, få påverkan på svenska aktörer. Ei noterar att det, åtminstone inledningsvis, kan komma att krävas mycket resurser att utreda hur våra nuvarande arbetssätt (avtal, handbok, föreskrifter m.m.) kan behöva anpassas. Mot bakgrund av att koden, som tidigare nämnts, ska genomgå ytterligare justeringar innan den antas är det svårt att i nuläget utvärdera vilka förändringar som koden kan komma att ge upphov till för svenska aktörer. SvK har påbörjat arbetet med att kartlägga hur koden i befintlig version kommer att påverka SvK:s arbete men har ännu inte beräknat de resurser som kan komma att behövas för utredning och eventuell anpassning och inte heller för eventuell implementering. Kapitel 9 Utbyta och dela reserver Artikel 50 innehåller regler om hur den frekvensstyrda reserven kan utbytas mellan TSO:erna inom synkronområdet. 28 Utbyte är tillåten inom de ramar som sätts upp av artikeln. Artikeln anger att TSO:erna i synkronområdet har rätt att i systemdriftavtalet ange gränser för utbyte av den frekvensstyrda reserven i syfte att undvika interna överbelastningar och för att upprättålla säkerhet. Vidare anges i nätkoden vissa begränsningar för utbytet och att säkerhetsmarginalerna som anges i artikel 26 i NC CACM ska beaktas. Utbyte av den frekvensstyrda reserven får inte medföra att TSO inte uppfyller kraven enligt artikel 45. Artikel 51 innehåller regler om delning av den frekvensstyrda reserven inom synkronområdet. En TSO får inte dela frekvensstyrd reserv på så sätt att den totala frekvensstyrda reserven inom synkronområdet reduceras. 28 Det avtal som gäller i dag i Norden kan läsas här:

20 20 (28) Artikel 52 innehåller generella krav avseende utbyte av frekvensåterställningsreserv och återställning av resurserna för återställning av frekvensreserven inom synkronområdet. Roller och ansvar för de berörda ska anges i systemdriftavtalet för synkronområdet och vidare ska särskilt avtal ingås mellan berörda aktörer om ansvar, volymer och implementering av utbyte m.m. Utbyte av frekvensåterställningsreserver m.m. får inte medföra otillåtna energiflöden i nätet eller till att frekvensreserverna avviker från dimensioneringsreglerna. Artikel 53 innehåller allmänna krav för att dela frekvensåterställningsreserv och resurserna för återställning av frekvensreserven inom synkronområdet. Roller och ansvar för de berörda aktörerna ska anges i systemdriftavtalet för synkronområdet och vidare ska särskilt avtal ingås mellan berörda om ansvar, volymer och implementering av delning m.m. Delning av frekvensåterställningsreserver m.m. får inte medföra otillåtna energiflöden i nätet eller till att TSO inte klarar sina åtaganden. Artikel 54 innehåller regler om utbyte av frekvensåterställningsreserv inom synkronområdet. Gäller inte för Norden. Artikel 55 innehåller regler om delning av frekvensåterställningsreserv inom synkronområdet. Gäller inte för Norden. Artikel 56 innehåller regler om utbyte av resurser för återställning av frekvensreserven inom synkronområdet. Utbyte inom synkronområdet är tillåtet enligt artikel 52. Artikel 57 innehåller regler om delning av resurser för återställning av frekvensreserven inom synkronområdet. Artikeln anger att TSO:er har rätt att dela resurser för återställning av frekvensreserven givet att hänsyn tas till artikel 48(4), 48(5) och 53. Artikel 58 innehåller allmänna krav för utbyte och delning av reserver mellan synkronområden. Artikeln anger bl.a. krav på ägare/operatör av HVDC-ledning mellan synkronområden. Roller och ansvar för de berörda TSO:erna ska anges i systemdriftavtalet för synkronområdet och vidare ska särskilt avtal ingås med berörda aktörer om ansvar, volymer och implementering av delning respektive utbyte, m.m. Delning respektive utbyte av frekvensreserver m.m. får inte leda till otillåtna energiflöden i nätet eller till att TSO inte klarar sina åtaganden. Särskilda regler behövs eftersom utbyte mellan synkronområden ställer högre krav. Artikel 59 innehåller regler för utbyte av den frekvensstyrda reserven mellan synkronområden. Systemdriftavtalet för synkronområdet ska ange metod för att sätta gränser för utbytet med annat synkronområde. Artikeln anger vidare att den som driver HVDCledning ska kontrollera det aktiva effektflödet. Artikel 60 innehåller regler för delning av den frekvensstyrda reserven mellan synkronområden. Artikeln anger att en TSO inte ska dela den frekvensstyrda reserven med TSO som ingår i annat synkronområde. Artikeln anger vidare att den som driver HVDCledning ska kontrollera det aktiva effektflödet.