Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik

Transkript

1 Slutrapport Avslut 1(32) Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik [I denna rapport sammanställs erfarenheter, resultat, bedömning av måluppfyllelse samt förslag till fortsättning. Målgruppen för denna rapport är främst Beställare och styrgrupp men även Projektkontoret, PLG, Resultatmötet och projektgruppen. Skriv kort och koncist!] Version Nummer Datum Summarisk beskrivning av ändringar

2 Slutrapport Avslut 2(32) Innehåll 1 Sammanfattning Projektet Projektets bakgrund och uppgift Kort beskrivning av de ingående källorna Projektets uppgift Avgränsningar Deltagare Kunder och kundönskemål Resultat Tabellplan Ny tabellplan Sekretesshantering System för röjande Användarhandledning/Intern funktion KomOlj Leveranser kontra användning/förbrukning Skattning av bensin och diesel Skattning av eldningsoljor Slutsats AREL Population/täckning Nytt insamlingssystem Granskning Imputeringar Dokumentation Beröringspunkter gentemot andra undersökningar ISEN Skattning av småföretagen Imputering Granskning Energistatistik för småhus Energianvändning i jordbruk Sammanfattning av resultatet BILAGA 1 TABELLPLAN BILAGA 2 UTÖKAD TABELLPLAN BILAGA 3 ANVÄNDARHANDLEDNING BILAGA 4 EXPERTGRANSKNING & GRANSKARDEBRIEFING (AREL)

3 Slutrapport Avslut 3(32) 1 Sammanfattning Syftet med översynen av den kommunala- och regionala energistatistiken, KRE, har varit att få en mer kvalitetssäkrad redovisning. För att nå dit har en rad åtgärder vidtagits. Det första har varit att gå igenom de ingående källorna för att värdera om rätt källor använts. Om så varit fallet, går de då att förbättra med avseende på KRE? En viktig aspekt har varit att införa någon form av kommungranskning redan i de ingående källorna. De tre viktigaste källorna som går in som underlag i KRE är undersökningarna Oljeleveranser, kommunvis indelning (KomOlj), Årlig energistatistik (AREL) samt Industrins energianvändning (ISEN). Det andra har varit att se över den nuvarande tabellplanens utseende. Tabellplanen har uppfattats som svår och komplex av användarna. Den stora detaljeringsgraden har inneburit att många redovisningsceller inte kunnat redovisas p.g.a. för få observationer. Att få till stånd en tabellplan som både uppfyller användarnas krav och innehåller så få sekretessmarkeringar som möjligt även för små kommuner har därför varit viktigt. De viktigaste åtgärder som projektet genomfört kan sammanfattas i följande punkter: Utvärderat KomOlj som källa för bensin, diesel och eldningsoljor Förbättrat missiv och anvisningar i KomOlj för att säkerställa en bättre kvalitet i undersökningen Ersatt KomOlj som källa för bensin och diesel för industrin med uppgifter från ISEN. Förbättrat urvalsramen i AREL Infört ett nytt insamlingssystem och en ny granskningsapplikation i AREL Infört en ny imputeringsstrategi (AREL) och en förbättrad imputeringsstrategi (ISEN) Infört kommungranskning i både AREL och ISEN Modellberäknat småindustrin (företag med 1-9 anställda) från ISEN och fört in dessa företag i KRE Dessutom har en ny tabellplan tagits fram med ett tillhörande nytt uttagssystem och ett nytt system för röjande.

4 Slutrapport Avslut 4(32) 2 Projektet 2.1 Projektets bakgrund och uppgift Den Kommunala och Regionala Energistatistiken (KRE) har hittills tagits fram avseende år 1990, 1995 samt Energimyndigheten är beställare och Statistiska centralbyrån, SCB, är producent av produkten. Syftet med KRE är att ge en översiktlig beskrivning av produktion och slutlig användning av energi för en specifik kommun eller region. Uppgifterna används för att ge underlag för kommunal energiplanering, miljömålsuppföljning och klimatstrategiarbete. Uppgifterna används också för uppföljning av det lokala Agenda 21-arbetet som kommunerna åtagit sig att genomföra samt för uppföljning av de åtaganden enligt Borgmästaravtalet som vissa kommuner förbundit sig att uppfylla. KRE har varit föremål för ett antal översyner under de gångna åren varav den senaste gjordes under våren I dialog med Energimyndigheten och företrädare för de regionala användarna bestämdes att man skulle gå vidare med alternativet som bland annat innebar en kraftigt utökad granskning för att på så sätt kunna säkerställa en kvalitetsförhöjning för samtliga kommuners energistatistik. Utgångspunkten i den här översynen har varit att försöka förbättra de ingående underlagen d.v.s. undersökningarna: Oljeleveranser, kommunvis redovisning (KomOlj) Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik (AREL) Industrins energianvändning (ISEN) För AREL och ISEN gäller att undersökningarna är designade för att ta fram resultatet på riksnivå. För KomOlj är problemet att uppgifterna om oljeleveranserna inte motsvarar den kommunala slutliga användningen. Därutöver ingår också underlag från: Energistatistik för småhus Energianvändning inom jordbruk Förutom förbättringar av de ingående undersökningarna har en viktig uppgift varit att också öka förståelsen för användningen av materialet och kommunicera materialets restriktioner. Outputen uppfattas idag som svår och alltför komplext uppbyggd vilket gör att den inte är särskilt användarvänlig. En fråga för projektet har därför varit att se om det finns möjligheter att slå ihop bränslen i grövre grupper och/eller om kategorierna under slutanvändning kan slås ihop? Förutom att man vinner en ökad förståelse från användarna och får ett mer lättillgängligt material medför

5 Slutrapport Avslut 5(32) sammanslagningar av bränslen och kategorier också att det blir färre celler som måste prickas p.g.a. sekretesshanteringen Kort beskrivning av de ingående källorna Oljeleveranser, kommunvis indelning KomOlj Statistiken över leveranser av oljeprodukter till kommunerna bygger på en totalundersökning av oljebolag och andra s.k. lagringsskyldiga säljare av petroleumprodukter (motorbensin, dieselbränslen och eldningsoljor). Totalt undersöks 32 företag varav sju undersöks varje år och resterande vartannat år. Uppgiftsplikt föreligger. Månatliga bränsle-, gas- och lagerstatistiken utgör populationsavgränsare. Några objektsbortfall förekommer inte. Däremot kan partiellt bortfall förekomma eftersom bolagen kan ha svårt att specificera vissa leveranser på kommun. Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) AREL Den årliga energistatistiken, AREL, bygger på en totalundersökning av eloch värmeproducenter. AREL har uppgiftsplikt. Totalt undersöks ca 700 företag. I vissa fall svarar ett företag för flera olika undersökningsobjekt (arbetsställen) på samma blankett. Totalt undersöks ca arbetsställen. Syftet med undersökningen är bl.a. att samla in uppgifter om el- och värmeproduktion, vilka bränslen som använts vid produktionen samt leveranser av el och värme fördelat på förbrukargrupper och regionalt. Undersökningen använder inte Företagsdatabasen, FDB, som ram då FDB inte har en tillförlitlig täckning för de anläggningar som produkten vill undersöka. Bortfallet är begränsat till ca 100 mindre företag. Industrins energianvändning ISEN Statistiken över industrins energianvändning, ISEN, bygger på en totalundersökning av samtliga industriarbetsställen med minst 10 anställda. Totalt ingår ca arbetsställen. Syftet med undersökningen är att belysa användningen av inköpta och egenproducerade bränslen (t.ex. stenkol, olja och el) inom industrin samt att redovisa kostnaden för inköpta bränslen. Företagsdatabasen, FDB utgör urvalsram. ISEN har uppgiftsplikt. Det ovägda bortfallet var ca 11 procent i den senaste undersökningen. Både för objektsbortfallet och för det partiella bortfallet kan data i vissa fall hämtas från undersökningarna Månatlig elstatistik och Kvartalsvis bränslestatistik. Energistatistik för småhus Den officiella energistatistiken för fastigheter och byggnader omfattar tre delundersökningar avseende småhus, flerbostadshus och lokaler.

6 Slutrapport Avslut 6(32) Energistatistiken för småhus har tillkommit för att ge information om uppvärmningssätt, energianvändning och ytor i det befintliga beståndet av småhus. Urvalet innehåller småhus som färdigställts före aktuellt undersökningsår. Husen fördelas på bl.a. uppvärmningssätt, färdigställandeperiod, uppvärmd yta m.m. Energianvändning redovisas för både renodlade och sammansatta uppvärmningssätt. År 2003 genomfördes en stor småhusundersökning med ett urval på småhus (inkl. lantbruksfastigheter), som gjorde det möjligt att redovisa energianvändning per kommun. I den undersökningen inhämtades endast uppgift om uppvärmningssätt samt använd mängd energi av olika slag. Energianvändning i jordbruk År 2007 genomfördes en undersökning om energianvändning inom jordbruket. Populationen utgörs av jordbruksföretag med mer än 2 hektar åker eller stor djurbesättning enligt lantbruksregistret (LBR) Syftet med undersökningen är att få information om energianvändning inom jordbruket samt också produktion av energi vid jordbruksföretagen. Statistiken används av myndigheter, departement och universitet för analyser och prognoser över tillförsel och användning av energi, uppföljning och utvärdering av miljö- och energipolitiska åtgärder samt energiberedskap Projektets uppgift Projektet har haft till uppgift att förbättra kvaliteten i KRE samt öka förståelsen och användbarheten. För att åstadkomma detta har en översyn gjorts för att se om det finns möjligheter till förbättringar i de ingående undersökningarna. Likaså har en översyn av tabellplanens utseende gjorts. Nedan görs en genomgång över de problem som finns i de enskilda undersökningarna med hänsyn taget till KRE. Tabellplan Dagens tabellplan består av ca 300 möjliga redovisningsceller per kommun (se bild nedan). Den är uppdelad på ett antal energislag 1 och kategorier. Kategorierna är: Bruttotillförsel är lika med den totalt kända användningen d.v.s. tillförsel och användning balanseras. Insatt för omvandling visar de bränslen som satts in för el- och värmeproduktion. 1 Stenkol, koks, bensin, diesel, Eo1, Eo>1, gasol, naturgas, torv, trädbränsle, avlutar, avfall, fjärrvärme, el.

7 Slutrapport Avslut 7(32) Omvandlat visar den el- och värmeproduktion som skett med de bränslen som angetts under insatt för omvandling. Användning i energisektor visar energisektorns egen energianvändning för drift av olika anläggningar. Överföringsförluster Slutlig användning slutanvändarna är uppdelade i följande sektorer; Jordbruk, skogsbruk, fiske, Industri, byggverksamhet, Offentlig verksamhet, Transporter, Övriga tjänster samt Hushåll. Figur 1. Den gamla tabellplanens utseende Tabell: Datas efter region, kategori, tid och energibärare Vald region: 00 Riket Variabler 1 Stenkol 2 Koks 3 Bensin 4 Diesel 5 Eo 1 6 Eo>1 7 Gasol 8 Naturgas 9 Torv 10 Träbränsle 11 Avlutar 12 Avfall 13 Övrigt 14 Fjärrv 15 Sum bränslen 2 Bruttotillförsel 3 Insatt för omvandling totalt 3.1 Insats Vattenkraftstationer 3.2 Insats Vindkraftverk 3.3 Insats Kärnkraftverk AREL 3.4 Insats Värmekraftverk (ej kärn-) AREL AREL AREL AREL 3.5 Insats Indust.mottrycksanl. AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL Insats Kraftvärmeverk, fjärrvärmeprod. AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL Insats Spec. Fjärrvärme m. värmepumpar AREL Insats Kraftvärmeverk, elprod. AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL 3.7 Insats Fristående värmeverk AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL AREL Insats Spec.Fristående värmev. värmepumpar AREL 4 Omvandlat totalt 4.1 Omvandlat Vattenkraftstationer 4.2 Omvandlat Vindkraftverk 4.3 Omvandlat Kärnkraftverk 4.4 Omvandlat Värmekraftverk (ej kärn-) 4.5 Omvandlat Industr.mottrycksanl. 4.6 Omvandlat Kraftvärmeverk AREL Omvandlat Spec. Kraftv.värmepumpar AREL Omvandlat Spec. Kraftv.spillvärme AREL 4.7 Omvandlat Fristående värmeverk AREL Ovandlat Spec.Frist.värmev. värmepumpar AREL Omvandlat Spec.Frist.värmev. spillvärme AREL 5 Anv i energisektor totalt 5.1 AnvEnSektor Vattenkraftstationer 5.2 AnvEnSektor Vindkraftverk 5.3 AnvEnSektor Kärnkraftverk 5.4 AnvEnSektor Värmekraftverk (ej kärn-) 5.5 AnvEnSektor Industr.mottrycksanläggning 5.6 AnvEnSektor Kraftvärmeverk AnvEnSektor Spec.Kraftv.värmepumpar 5.7 AnvEnSektor Fristående värmeverk AnvEnSektor Frist.värmev.värmepumpar 7 Överföringsförluster AREL 9 Slutlig användning totalt 9.1 Slutanv. Jo rdbruk,sko gsbruk,fiske KomOlj KomOlj KomOlj +EnUndJor d 9.2 Slutanv. Industri, byggverks. ISEN ISEN KomOlj KomOlj KomOlj ISEN ISEN ISEN ISEN ISEN ISEN ISEN AREL 9.3 Slutanv. Offentlig verksamhet KomOlj KomOlj KomOlj AREL 9.4 Slutanv. Transporter KomOlj KomOlj 9.5 Slutanv. Övriga tjänster KomOlj KomOlj KomOlj AREL 9.6 Slutanv. Hushåll KomOlj KomOlj KomOlj Småhus AREL Slutanv.Spec Hushåll småhus KomOlj KomOlj KomOlj Småhus AREL Slutanv.Spec Hushåll eluppv.småhus Slutanv. Spec Hushåll flerbostadshus KomOlj KomOlj KomOlj AREL Slutanv. Spec Hushåll fritidshus På grund av att tabellplanen är så omfattande riskerar man att i många celler endast få ett fåtal observationer vilket gör att man råkar ut för att få en risk för röjande. Det finns tydliga regler för hur röjande ska behandlas i statistikredovisningen. I SCB:s framtagna CBM Statistisk röjandekontroll från september 2001, med tillägg, står att: Tröskelvärdesregeln säger att en cell måste innehålla minst 3 objekt för att kunna publiceras, d.v.s. tröskelvärdesregeln tillämpas med parameter 3. Kombination av dominansregler: Inget objekt får bidra med 50 procent eller mer till cellvärdet. Inte heller får två objekt tillsammans bidra med 90 procent eller mer till det totala cellvärdet. Om minst en av reglerna är uppfylld måste åtgärder vidtas.

8 Slutrapport Avslut 8(32) KomOlj I KRE ska den slutliga användningen av olika bränslen inom en kommun redovisas. KomOlj används för redovisningen av slutanvändning av bensin och diesel inom transportsektorn samt för redovisningen av diesel och eldningsolja för övriga sektorer. Dessvärre motsvarar uppgifterna om oljeleveranser inte den kommunala slutanvändningen av flera skäl. Just det faktum att det är statistik över leveranser av oljeprodukter och inte den slutliga användningen gör att resultaten kan bli missvisande. I princip all bensin och mer än hälften av all diesel säljs via bensinstationer. Förbrukningen av bensin och diesel som säljs via bensinstationer kan ske både inom och utom kommunens gränser där bensinstationen är belägen. Övrig diesel och eldningsolja levereras direkt till slutanvändare eller via andra återförsäljare. I de fall leveranser sker via återförsäljare finns det risk för att leveransvolymerna kan hamna i fel kommun och/eller i fel sektor p.g.a. att återförsäljarens belägenhetsadress respektive sektorstillhörighet används vid kategorisering. Nedan sammanfattas några svårigheter i redovisningen som oljebolagen själva har angett: Faktureringsadress och leveransadress sammanblandas Leveranser går till återförsäljare vilket innebär att slutlig leveransmottagare är okänd Kommunal fördelning av leveranser ej tillgänglig Uppdelningen på olika kategorier är svår Problem att skilja olika bränslen åt Siffrorna från KomOlj bedöms som rimliga på riksnivå men när de bryts ner på kommunal nivå ökar osäkerheten. Med anledning av detta ska två alternativa modeller för bensin och dieselförbrukningen utredas; beräkning av körsträckor och SMHI:s applikation SimAir. Alternativa källor för fördelningen av eldningsoljor ska också undersökas. AREL AREL används i KRE för uppgifter om el och fjärrvärme. Nätbolagen specificerar överföringen av el och värmeproducenterna specificerar leveranser av fjärrvärme per kommun och sektor. AREL är också källa för de uppgifter som ska in i kategorierna Insatt för omvandling, Omvandlat, Användning i energisektorn samt Överföringsförluster. Det finns misstanke om viss undertäckning i AREL. Skälet är att Företagsdatabasen, FDB, hittills inte har utnyttjats som urvalsram. Istället har ett eget register byggts upp som uppdaterats kontinuerligt när kännedom om nya företag erhållits. Undertäckningen bedöms ha marginell betydelse på

9 Slutrapport Avslut 9(32) riksnivå. På kommunal nivå kan det dock innebära att uppgifterna helt saknas istället för att redovisningen är komplett. Projektet har därför haft till uppgift att utreda om FDB kan användas. Insamlingen sker idag via excelblanketter med vissa inbyggda granskningskontroller. Sedan excelblanketterna skapades har ett nytt generellt system för elektronisk insamling införts på SCB, SIV 2. På grund av säkerhetsproblem med Excel-filer som har inbyggd VBA-kod (macron) är en målsättning med projektet att undersöka möjligheterna att införa SIV. I samband med det ska också ett mättekniskt test göras. Granskningen ska också ses över och för att täcka behoven från KRE ska någon form av kommungranskning införas. Bortfallet i undersökningen består till stora delar av mindre företag. En stor del av bortfallet är vindkraftsföretag. Data som saknas kan i vissa fall hämtas från undersökningen Kvartalsvis bränslestatistik. Visst bortfall av mindre företag åtgärdas inte och leder alltså till underskattning. För att komma tillrätta med den här problematiken ska en metod för imputeringar tas fram. ISEN Uppgifter från ISEN används för industrisektorn för samtliga bränsleslag utom bensin, diesel och eldningsolja. Arbetsställen inom tillverkningsindustri med färre än 10 anställda, den så kallade småindustrin, består av ca arbetsställen. Dessa företag undersöks inte. Det görs idag inte heller någon beräkning för att skatta energianvändningen för dessa företag. På riksnivå står småindustrin för ca 3 procent av den totala energianvändningen. De utgör därför inget problem. På enskilda kommuner, framförallt små kommuner, kan de däremot tänkas ha en viss betydelse. De spelar i alla hänseende en stor roll när det gäller att undkomma risken för röjande. Liksom för AREL behöver granskningen kompletteras med någon form av kommungranskning. Likaså behöver imputeringsförfarandet ses över och systematiseras. Med systematiseras avses här att en ordning för hur imputeringarna ska ske bör fastställas och dokumenteras. Objektsimputeringar görs i ISEN med hjälp av föregående års värden. Ingen hänsyn tas till om värdena föregående år är imputerade eller inte. Undersökningsobjekt som saknas föregående år ligger blanka. Detta gäller i första hand nystartade företag (med i de flesta fall ganska låg energiförbrukning). Snittpriser används för partiella imputeringar där kvantiteter angetts men ej värden i kronor och vice versa. Saknade bränslen 2 SCB:s elektroniska insamlingsverktyg

10 Slutrapport Avslut 10(32) kan ibland imputeras med hjälp av den Månatliga bränsle-, gas- och lagerstatistiken och den Kvartalsvisa bränslestatistiken. Energistatistik för småhus Används för att få fram uppgifter om användning av trädbränslen i hushållssektorn. Eftersom småhusundersökningen är en urvalsundersökning med ett relativt litet urval bör modellen ses över och alternativa källor utredas. Energianvändning i jordbruk Används för att ta fram uppgifter om dieselanvändningen i jordbrukssektorn. Även här bör den modell som används ses över Avgränsningar Utgångspunkten i projektet har varit att i första hand förbättra den kommunala och regionala energistatistiken. För att göra det har vissa förbättringar behövt göras i de ingående källor som KRE använder. Under projektets gång har, framförallt inom AREL, ytterligare förbättringspotential uppmärksammats men det har inte varit möjligt att ta hand om inom ramen för KRE. Detta finns dock med i rapporten men snarare med en problembeskrivning än med en lösning. 2.2 Deltagare Projektgruppen har bestått av följande personer: Helena Rehn (RM/ET), Hans Elfsberg (RM/ET) t.o.m. december 2010, Susanne Enmalm (RM/ET) fr.o.m. januari 2011, Tomas Westling (RM/ET), Pär Brundell (PCA/MFFM), Dan Andersson (PCA/MFFM), Anita Larsson (PCA/IT1), Kjell Norström (PCA/IT1) och projektledare Cecilia Hertzman (ES/LEDN). 3 Kunder och kundönskemål Extern beställare av projektet är Energimyndigheten genom Per-Anders Paulsson och Niklas Notstrand. Interna beställare av projektet är enhetschef Ulf Durnell (RM/ET) och avdelningschef Inger Eklund (RM). Till projektet har en intern styrgrupp varit kopplad bestående av enhetscheferna Leif Norman (RM/MN) t.o.m. augusti 2010, Viveka Palm (RM/MN) fr.o.m augusti 2011, Britt-Marie Johansson (ES/REG), Torsten Gustavsson (PCA/IT1) samt Maria Lidén (RM/MIT).

11 Slutrapport Avslut 11(32) Avrapportering har också skett till den externa GRUS-gruppen (Gruppen för Regional-/kommunal Utveckling av energistatistiken) där representanter från Sveriges Kommuner och landsting, Länsstyrelsen, Klimatkontoren, Naturvårdsverket och Boverket ingår förutom Energimyndigheten och SCB. 4 Resultat 4.1 Tabellplan Ny tabellplan Inom ramen för projektet har en ny tabellplan tagits fram, se bilaga 1. Den innehåller grövre aggregat av bränsleslag och kategorier. Antalet sektorer är däremot desamma. Bränsleslagen består av fjärrvärme, el, förnybara bränslen (uppdelade på flytande, fast och gas) samt icke-förnybara bränslen (uppdelade på flytande, fast och gas). Kategorierna består av produktion och slutlig användning. Den nya tabellplanen redovisas som tre olika tabeller: Produktion av el och därtill använda bränslen Produktion av fjärrvärme och därtill använda bränslen Slutlig användning uppdelat på olika förbrukarkategorier Tanken med den nya tabellplanen är att den ska kunna fungera för de flesta kommuner. En avvägning har gjorts med avseende på detaljeringsgrad och sekretess. I den gamla tabellplanen fick många uppgifter prickas vilket fick till följd att den för, framförallt små kommuner, inte gav så mycket information. Syftet med den nya tabellplanens utseende är att fler celler kommer att kunna redovisas. För större kommuner kommer det att finnas möjlighet att mot en avgift kunna få en mer detaljerad tabellplan, se bilaga 2. I samband med att den nya tabellplanen publiceras har ett nytt verktyg för att ta ut statistiken från webben införts. Tidigare redovisades tabellerna via uttagssystemet PC-AXIS. Men eftersom många användare har haft problem med att ladda hem och installera det programmet har PC-AXIS istället ersatts med det uttagssystem som används av SCB för redovisning av officiell statistik, SSD 3. SSD kräver ingen installation utan det är bara för användarna att plocka fram de uppgifter man önskar via olika variabelmenyer. Ett nytt system baserat på SAS har tagits fram för själva produktionen av KRE. 3 Sveriges Statistiska Databaser

12 Slutrapport Avslut 12(32) Sekretesshantering Om det trots allt finns celler som måste prickas p.g.a. röjande ska medgivande användas så långt det är möjligt. Detta arbete måste ske mer aktivt på de ingående källorna. För de celler som sedan återstår har reglerna för hur sekretessmarkeringen går till setts över. I den nya tabellplanen är målsättningen att totalen alltid ska redovisas så att ingen energianvändning går om intet. Om en cell blir primärt sekretessmarkerad måste då en annan cell bli sekundärt sekretessmarkerad System för röjande Ett nytt system för röjande har tagits fram tillsammans med en central arbetsgrupp på SCB. Systemet består av en samling makron skrivna i SAS, här kallat Bifrost, samt programvarorna tau-argus och Xpress 4. tau-argus är en programvara som tagits fram för att skydda statistiska tabeller och som har utvecklats av Hollands statistikbyrå. Programmet skapar tabeller från mikrodata där hänsyn tagits till olika sekretessregler. Det innebär att de tabeller som genereras ur tau-argus är sekretessgranskade med avseende på både primär- och sekundärundertryckning. Med s.k. skuggvariabler kan man hantera mer komplexa situationer som att få fram vilka företag man behöver medgivande från för att kunna öppna upp fler celler. Vid implementering av Bifrost i en befintlig produktionsmiljö krävs ett visst arbete för att anpassa in- och utdata med avseende både på innehåll och format till det specifika röjandekontrollproblemet, det kan göras mer eller mindre avancerat och automatiserat beroende på kraven i det enskilda fallet. Bifrost kommer att implementeras i det nya produktionssystemet för KRE, men eftersom det ännu inte är helt färdigutvecklat sker det först till publiceringen av 2010 års KRE. Under tiden har en förenklad metod för sekretesshanteringen införts Användarhandledning/Intern funktion En del av kritiken mot den gamla tabellplanen var att den var svår att förstå. Inom ramen för projektet har därför en ny användarhandledning tagits fram, se bilaga 3. En intern funktion på SCB med särskild uppgift att kommunicera materialet och svara på frågor från användarna har också tillsatts. 4 Xpress är en så kallad LP-solver som krävs för att få full funktionalitet i tau-argus.

13 Slutrapport Avslut 13(32) 4.2 KomOlj Leveranser kontra användning/förbrukning För att försöka förbättra kvaliteten på uppgifterna i KomOlj anordnades ett möte där samtliga berörda bolag som lämnar uppgifter till undersökningen bjöds in. Under mötet diskuterades hur uppgifterna används i statistiken och vikten av att man lämnar korrekta värden. Även de missiv och anvisningar som skickas till berörda uppgiftslämnare har genomlysts och förtydligats. Bolagens svårigheter med att särredovisa sina uppgifter på olika bränslen och i olika förbrukarkategorier har till viss del eliminerats i och med att bränslegrupperna slagits ihop i den nya tabellredovisningen Skattning av bensin och diesel För att försöka komma närmare förbrukningen av bensin och diesel per kommun har två alternativa modeller utretts. Den ena modellen baseras på körsträckor och den andra på SMHI:s modell SimAir. Körsträckor Körsträckedatabasen innehåller faktiska och skattade körsträckor för ca 90 procent av fordonen (personbil, lastbil, buss och MC) i Sverige. På SCB finns även siffror för genomsnittlig förbrukning av bensin och diesel för personbilar samt liter/medelbil vilket är framtaget med bl.a. körsträckor som grund. Siffrorna redovisas på kommunnivå. Projektet har undersökt tre olika alternativ att beräkna bränsleförbrukningen utifrån körsträckedatabasen. Alternativ 1 Alternativ 1 bygger på att man använder uppgifterna från körsträckedatabasen tillsammans med antalet fordon i fordonsbeståndet. Syftet är att beräkna en förbrukningssiffra på riksnivå som kan jämföras med leveranssiffran från KomOlj. Tabell 1. Förbrukning och leveranser av bensin resp. diesel i MWh Förbrukning (Körsträckor) Leverans (KomOlj) Förhållande (Förbr/Lev) År Bensin Diesel Bensin Diesel Bensin Diesel % 42% % 40% % 41% % 33% % 32%

14 Slutrapport Avslut 14(32) Resultaten visar att förbrukad och levererad bensin ligger nära varandra, där förbrukningen uppgår till mellan procent av leveranserna. För diesel är dock resultaten inte lika goda. Förbrukningen av diesel motsvarar endast procent av leveranserna. Tabell 2. Antal fordon Personbil Lastbil Buss MC År Bensin Diesel Bensin Diesel Bensin Diesel Bensin Diesel Bristerna med det här alternativet är att: Den genomsnittliga förbrukningen som används är framtagen för en genomsnittlig personbil. Förbrukningen stämmer troligtvis väl in på personbilar. Däremot sker med största sannolikhet en underskattning för lastbilar och bussar som kan förväntas förbruka mer bensin jämfört med en personbil. Omvända förhållanden kan tänkas gälla för motorcyklar. Vid beräkning av förbrukning utifrån körsträckor används ägarens hemkommun för att fördela resultat kommunvis. Hemkommun behöver dock inte innebära att det är där förbrukningen sker, speciellt gäller det för t.ex. lastbilar och bussar. Viss del av förbrukningen av diesel sker med andra fordon än de som täcks in av körsträckedatabasen, t.ex. skogsmaskiner, traktorer osv. Detta bidrar till en underskattning av förbrukningen. Fördelarna är: Att använda förbrukning utifrån körsträckor ger möjlighet till en stabilare fördelad förbrukning på kommunal nivå över tiden Alternativ 2 För att komma förbi problemet om underskattning av den genomsnittliga förbrukningen för lastbilar och bussar har möjligheten att utnyttja emissionsfaktorer framtagna av Trafikverket undersökts. I Trafikverkets rapport Handbok för vägtrafikens luftföroreningar finns bränsleförbrukning redovisad för 2008 för bl.a. personbil, lätt lastbil, landsvägsbuss, stadsbuss, lastbil utan släp och mc. Förbrukningen finns redovisad för både bensin och diesel. I nedanstående tabell redovisas beräknad förbrukning utifrån SCB:s körsträckedatabas tillsammans med Trafikverkets emissionsfaktorer.

15 Slutrapport Avslut 15(32) Tabell 3. Förbrukning och leveranser av bensin respektive diesel i MWh Förbrukning (Körsträckor) Leverans (KomOlj) Förhållande (Förbr/Lev) År Bensin Diesel Bensin Diesel Bensin Diesel % 74% % 76% % 78% % 72% % 72% Resultaten visar att täckningen för bensin fortfarande är god och att siffrorna för diesel ser bättre ut jämfört med tidigare resultat. Det finns dock fortfarande brister i denna metod: Tidigare brister gällande ägarens hemkommun kvarstår. Likaså bristen i att vissa fordon, främst dieseldrivna, inte finns med i körsträckedatabasen samt att täckningen är ca 90 procent av beståndet. Emissionsfaktorer redovisar siffror på en detaljeringsnivå som det inte alltid finns möjlighet att hantera, t.ex. finns förbrukning för lastbil både med och utan släp. I körstäckedatabasen finns inte den detaljeringsgraden. Fördelarna med den här metoden är att: Med emissionsfaktorer tas hänsyn till olika fordons bränsleförbrukning på en med detaljerad nivå jämfört med tidigare. Alternativ 3 Under vintern och våren 2010/2011 pågick ett arbete med att utvärdera modellen som används för att beräkna körsträckor. En del i det arbetet innebar att körsträckedatabasen skulle få 100 procent täckning. Ett tredje tillvägagångssätt är då att utgå ifrån nya siffror i körsträckedatabasen, med 100 procent täckning, tillsammans med Trafikverkets emissionsfaktorer. De siffror som vi nu har tillgång till gäller för åren 2005 till Övriga resultat med nya modellen kommer att finns tillgängliga efter att Trafikanalysmyndigheten publicerat nya resultat. Tabell 4. Förbrukning och leveranser av bensin respektive diesel i MWh Förbrukning (Körsträckor) Leverans (KomOlj) Förhållande (Förbr/Lev) År Bensin Diesel Bensin Diesel Bensin Diesel % 76% % 78% % 80% % 78%

16 Slutrapport Avslut 16(32) SIMAIR SMHI har idag en modell, SimAir, som i första hand används för att mäta luftkvalitet t.ex. i svenska städer. Modellen bygger på bl.a. emissionsfaktorer för utsläpp från olika fordon och vid olika trafikförhållanden (vägtyp, hastighetsbegränsning, omgivning mm.) men även på flödesdata. Att använda sig av flödesdata istället för körsträckor skulle kunna lösa problemet med att vi från körsträckorna endast vet fordonets hemkommun men inte var förbrukningen sker. Nackdelen med SimAir är att det i dagsläget inte finns några emissionsfaktorer för att beräkna bränsleförbrukning. Projektet har varit i kontakt med SMHI för att diskutera möjligheten att implementera sådana emissionsfaktorer. SimAir kommer att utvecklas och även om den idag inte är ett alternativ för KRE så bör modellen utvärderas när emissionsfaktorerna är implementerade Skattning av eldningsoljor KomOlj används i dagsläget för att få fram uppgifter om eldningsoljor. Precis som för bensin och diesel är problemet att man bara vet till vilken kommun leveranserna går och inte vart förbrukningen sker. Ett antal olika alternativ till att använda KomOlj har undersökts: Alternativ 1 - Sotarregistret Varje enskild sotare har anmälningsplikt till kommunen över vilka oljepannor som finns inom deras område. Kommunen aggregerar uppgifterna och förmedlar dem vidare till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen aggregerar i sin tur och lämnar vidare till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Projektet har varit i kontakt med både Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, kommunen (Örebro), Länsstyrelsen (Örebro) och MSB. Enligt de upplysningar vi fått finns det ingen samlad förteckning per kommun som går att använda. För att få en komplett förteckning över oljepannor måste man ha kontakt med varje enskild sotare (eller sotarfirmor). Alternativ 2 - Energistatistik för småhus Ett alternativ som undersökts har varit om det går att använda energistatistiken för småhus. Tyvärr verkar inte heller det vara en framkomlig väg. Eftersom undersökningen är en urvalsundersökning blir urvalet för glest på kommunnivå. Däremot går det troligen att ta fram hyggliga skattningar på länsnivå även om det i vissa fall kan bli osäkert. Dock kvarstår svårigheten att fördela ned på kommunnivå. Alternativ 3 - Energideklarationer Fr.o.m. 1 januari 2009 ska villor och radhus som är till försäljning energideklareras. Dessutom ska nya byggnader deklareras senast två år efter

17 Slutrapport Avslut 17(32) tillträde. I Energideklarationerna finns detaljerade uppgifter om husens energiförbrukning m.m. Täckningen blir dock beroende av hur många hus deklarationerna finns för vilket skapar osäkerhet om huruvida den är tillräcklig. Alternativ 4 Anmälningsplikt för oljepannor i småhus Det finns därutöver anmälningsplikt för oljepanna i småhus. Exempelvis miljöförvaltningen i Örebro har svarat att de hade tagit över ett sådant register för ett antal år sedan från Statsbyggnadskontoret. Registret var dock långt ifrån heltäckande. Kommunen har inte gjort något för att komplettera de uppgifter som saknas men däremot lägger de till ny information när de får reda på den. Cisterner ska anmälas. När det gäller tankar >250 liter ska dessa anmälas till Brandkåren. Alternativ 5 Fastighetstaxeringsregistret, FTR Fastighetstaxering, FTR; det mesta tyder på att det inte finns något bra sätt att veta om det finns oljepannor som verkligen används. Alternativ 6 - Fördelningsmodell RM/MIT Eldningsoljorna fördelas till grupper av kommuner genom att använda undersökningen Kvartalsvis bränslestatistik. SMHI har sedan i sin tur en fördelningsmodell för att fördela ut dessa gruppsummor till de enskilda kommunerna. Modellen att fördela ned till enskilda kommuner är enligt SMHI i vissa fall inte helt bra och en översyn pågår för att hitta alternativ. I dagsläget är det därför osäkert om ny/bättre metod kommer att finnas. Alternativ 7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Uppgifter om antal oljepannor per kommun finns i Årsuppföljning LSO 2008.xls ( Uppgifter visar sig finnas för drygt 200 områden att jämföra med de 290 kommuner som finns totalt i Sverige. Aktuella uppgifter som samlas in är: Oljepannor över 60 kw samt större förbränningsanordningar Oljepannor under 60 kw (villapannor) Fastbränslepannor konventionella Fastbränslepannor med keramik eller motsvarande konstruktion Pannor som eldas med pellets eller annat från sotningssynpunkt motsvarande bränsle Uppgiften om oljepannor under 60 kw skulle i så fall vara den som är aktuell för KRE. Enligt MSB är skälet till att det inte finns en uppgift för varje kommun att

18 Slutrapport Avslut 18(32) man inte alltid kan redovisa och/eller inte har behov av uppgifterna per kommun. Ett sådant exempel är redovisning för ett brandförsvars- eller räddningstjänstförbund. Ur deras perspektiv är det ett sådant område som är relevant att övervaka Slutsats Det har inte gått att hitta någon modell som är bättre än de uppgifter som går att få från KomOlj, varken vad det gäller bensin, diesel eller eldningsoljor. Dock har problemet med att bolagen haft problem med att fördela mängden mellan olika bränslen försvunnit i och med att den nya tabellplanen aggregerar bränslen. Projektet föreslår därför att KomOlj fortsätter att användas som källa. När SIMAIR är mer utvecklad än vad den är idag bör den modellen utvärderas för att se om den möjligtvis skulle kunna användas. 4.3 AREL Population/täckning Företagsdatabasen FDB är ett register över samtliga institutionella enheter (företag, organisationer, enskilda firmor, handelsbolag m.fl.) som bedriver någon form av ekonomisk verksamhet, oavsett om de tillhör den privata eller den offentliga sektorn. FDB uppdateras löpande med information från flera administrativa källor där Skatteverket, Bolagsverket och Svensk Adressändring AB (SVAAB) är de viktigaste. FDB har sju olika objekttyper: Företagsenhet, FE Juridisk enhet, JE Arbetsställeenhet, AE Verksamhetsenhet, VE Lokal verksamhetsenhet, LVE Firma, FIRMA Arbetsställeenhet, AST I AREL:s fall är det anläggning man vill undersöka. Det kan med FDBtermer bäst likställas med arbetsställeenhet, AE. Med AE avses varje adress, fastighet eller grupp av närliggande fastigheter där en juridisk enhet, JE, bedriver verksamhet. För registrering av ett AE till ett JE måste ett antal villkor vara uppfyllda: det ska förekomma någon typ av verksamhet på arbetsstället (näringsgren) det ska finnas en plats där verksamheten bedrivs (geografiskt avgränsad enhet = adress) verksamheten ska bedrivas minst 20 timmar/vecka och ha anställd personal (uppgift om antal anställda hämtas för företag med ett arbetsställe från kontrolluppgifterna en gång per år)

19 Slutrapport Avslut 19(32) för JE med geografiskt skilda enheter registreras varje enhet som ett separat AE. För JE som är lokalt sammanhållet (t ex inom inhägnat område eller i intilliggande byggnader) och som är sammansatta av flera enheter (produktions-, serviceenheter etc.) registreras normalt endast ett AE. Som icke AE klassas kraftstationer < 100 kw för allmän användning eller < 400 kw för annan användning. Undantaget från ovanstående villkor är att i vissa speciella fall används särskilda kriterier för avgränsning av arbetsställen. Exempel på detta är kraftstationer och betongstationer av stor ekonomisk betydelse. Det innebär att de ska vara med även om de inte har anställd personal. Hittills har täckningen i FDB varit dålig för just dessa undantag. Framförallt är det vindkraftverk och små vattenkraftverk som varit undermåligt täckta. Problemet har varit att eftersom de normalt sett inte har någon anställd personal har man inte heller fått in någon kontrolluppgift och därmed inte ens vetat om att de existerat. För att råda bot på problemet har möjligheten till att använda uppgifter från Elcertifikatregistret som källa till FDB utretts. Elcertifikatregistret infördes den 1 maj 2003 med syfte att öka andelen förnybar el. Regeringen föreslog därför att ett svenskt system för handel med elcertifikat skulle upprättas. De anläggningar som har rätt till elcertifikat är: vindkraft, vattenkraftverk med en effekt på högst 1500 kw vågenergi, solenergi, geotermisk energi biobränsle. Genom att få tillgång till registret kommer FDB att kunna förbättra sin täckning i så stor utsträckning att företagsregistret i framtiden kommer att kunna användas vid ramframställningen. Målsättningen är att ha kunna ha införlivat elcertifikatregistret i FDB till november-samu Det innebär att AREL årgång 2011 kan börja använda FDB. 5 SAMU står för SAMordnat Urval och är det system som SCB använder för att skapa populationer i FDB och för att dra urval.

20 Slutrapport Avslut 20(32) Nytt insamlingssystem AREL har i stort sett inte haft något systematiskt IT-stöd för sin insamling och granskning av blanketterna. Excelblanketterna har granskats var för sig, flik för flik. Inom ramen för projektet har därför ett nytt insamlingssystem tagits fram. SIV-blanketter En av målsättningarna har varit att få bort de excelblanketter som nu används. För att uträkningar och granskning ska kunna göras har makron funnits inbyggda i excelblanketterna. Fler och fler företag har dock brandväggar som stoppar filer med inbyggda makron, vilket leder till att vissa uppgiftslämnare kan komma att få problem med att ta emot excelfiler framöver. Excel som insamlingsverktyg är därför inte något som SCB längre rekommenderar. Istället har målsättningen varit att lägga in undersökningen i SCB:s webbinsamlingsverktyg SIV. Excelblanketterna kommer dock att finnas kvar och användas för de riktigt stora företagen (17 företag), men även som ett pappersalternativ till SIV. I SIV har kontroller lagts in direkt mot uppgiftslämnarna i form av summeringar och rimlighet för t.ex. verkningsgrad. Samtliga kontroller utom två är så kallade mjuka kontroller vilket innebär att det går att skicka in blanketten utan att ha åtgärdat kontrollen. De hårda kontrollerna består två frågor där företagens ombeds ange om man har levererat fjärrvärme respektive annan värme. Ett möte har dessutom hållits med en intressent inom uppgiftslämnarområdet för att diskutera möjligheterna att hämta information direkt från uppgiftslämnarnas system. Bedömningen var dock att vi inte hade möjlighet att hantera dessa delar inom ramen för projektet. Mättekniskt test I samband med skapandet av SIV-blanketterna genomfördes ett mättekniskt test, se bilaga 4. Testet har bestått dels av en expertgranskning och dels av en granskardebriefing. En mätteknisk expertgranskning innebär vanligtvis att missiv, blanketter och instruktioner granskas på ett systematiskt sätt av mätteknisk expertis. Här var det primära syftet att underlätta undersökningens överföring till SIV. En granskardebriefing är en kvalitativ metod som används för att ta tillvara en grupps erfarenheter av en specifik undersökning. Syftet med denna debriefing var primärt att ta reda på vilka variabler som är problematiska, men även vilka fel som ofta dyker upp i granskningen samt möjliga orsaker

21 Slutrapport Avslut 21(32) till felen. Detta för att kunna förbättra instruktionerna till undersökningen och få en större träffsäkerhet för granskningskontrollerna. En hel del synpunkter och förslag till förbättringar och förändringar har framkommit, både vad gäller utseendet på blanketten men även vad gäller instruktioner till granskarna. Instruktionerna till granskarna tas om hand av produktansvarig allteftersom. Under projektets gång har ett första utkast till granskningsinstruktioner tagits fram. Den kommer sedan att kompletteras kontinuerligt. Det har inte varit möjligt att till utsändningen av AREL 2010 genomföra alla de förbättringar som föreslagits gällande instruktioner och granskningskontroller. Även det är ett arbete som får genomföras successivt. När det gäller blanketterna var de förändringar som föreslogs av den arten att man skulle behöva genomföra omfattande tester innan de kunde införas. Genom testerna kan man se hur förändringarna fungerar för uppgiftslämnarna; om det underlättar, försvårar eller varken eller. Man får också en indikation på kvaliteten i svarsdata och uppgiftslämnarbördans omfattning. En pilotstudie på ett urval av företag rekommenderas också som ett komplement till ett test. Detta för att se att de förändringar som oftast föreslås efter ett test verkligen fungerar i skarpt läge. Tyvärr har det inom projektets ram inte funnits möjlighet att genomföra dessa tester och därför har inga större förändringar av blankettens utseende skett mer än att den nu är införd i SIV Granskning I AREL granskas för närvarande uppgifterna främst inom den egna blanketten, d.v.s. oftast de uppgifter som avser den egna anläggningen. Ingen systematisk granskning mot föregående år görs. För KRE:s del är en sådan granskning viktig eftersom skillnader i t.ex. bränslemix för enskilda företag kan få stora konsekvenser när dessa ska redovisas på kommunnivå. Granskningen utgår från de hopslagna bränslena som redovisas i slutprodukten. Inför AREL 2010 har därför en ny granskningsapplikation införts. Traditionell granskning Med traditionell granskning avses summeringskontroller och logiska kontroller för att granska samband inom varje blankett. Dessa kontroller liknar i mångt och mycket de kontroller som fanns tidigare. Som ett komplement har också kontroller mot föregående års värden systematiserats och lagts in. Även uppgifter på anläggningsnivå (i princip varje cell i blanketten från uppgiftslämnarna) där uppgift ej alls inkommit markeras. Ej

22 Slutrapport Avslut 22(32) inkommit definieras som en tom cell där någon uppgift funnits föregående år. Kommungranskning Två huvudpunkter föreslås för en utökad granskning: Granskning av några utvalda aggregerade uppgifter på kommunnivå. Dessa aggregat konstrueras så att de i princip kan fungera med fasta förändringsgränser för vad som ska godkännas för varje kommun mellan två år. Exempelvis att gröna bränslen för produktion av fjärrvärme för kommun X mellan 2008 och 2009 bör förändras med högst 50 procent. Granskning av aggregat (som beskrivits ovan) mellan två år men på företagsnivå. Ett företag kan således ha flera anläggningar vilka i så fall måste aggregeras. Detta granskningskriterium ska ej ses som absolut utan ett underlag för att granska objekt med de största förändringarna. För att ovanstående granskningsmoment ska kunna utföras har granskningsapplikationen kompletterats med möjligheten att titta på föregående års uppgifter för den aktuella anläggningen. Granskningen avseende kommunnivå kan göras när samtliga företag inom en kommun inkommit med uppgifter. Vilka kommuner som är kompletta känns av maskinellt och kommunaggregat för dessa kommuner beräknas. Dock kan det vara så att ett företags anläggningar bidrar till olika kommuner så det föregående årets kommuntillhörighet för den aktuella anläggningen måste beaktas. Granskningen avseende företagsnivån kan däremot göras så snart hela företaget inkommit med uppgifter. Detta skulle också kännas av maskinellt om möjligt. För att åstadkomma detta måste systemet: Räkna fram och spara aggregat per kommun för i stort sett samtliga undersökningsvariabler. Dessa aggregerade uppgifter behövs för tidserieanalys och kontroll. Räkna och spara antal anläggningsbidrag per kommunaggregat. Exempelvis att 3 anläggningar bidrar till fjärrvärmeskattningen i Kumla kommun. Denna räknare skulle fungera som en fingervisning om hur många anläggningar som normalt ska bidra till cellen. Om färre än normalt bidrar ett aktuellt år ska det flaggas som att potentiellt objekts- eller partiellt bortfall förekommer. Räkna och spara antal imputeringar per kommunaggregat. Detta ger underlag för att flagga för om en stor del av skattningen består av imputerade värden.

23 Slutrapport Avslut 23(32) En utvärdering måste sedan göras av den totala granskningen för att kontrollera att det inte övergranskats Imputeringar Det ovägda objektsbortfallet är idag ca 10 procent. Motsvarande vägda bortfall är mycket lägre och på riksnivå i stort sett försumbart. Ingen särskild justering för objektsbortfall görs i dagsläget dvs. underskattningar kan i princip förekomma. En makrogranskning görs av uppgifterna främst på riksnivå och då orimliga eller onormala avvikelser upptäcks görs imputeringar för de största potentiella felen. Imputeringarna lagras dock ej i själva databasen och den exakta omfattningen är inte känd. Även om det inte verkar vara ett stort problem på riksnivå finns det en farhåga i att det kan innebära problem på kommunnivå. Därför har en imputeringsstrategi tagits fram som innebär att man imputera med föregående års värde. Detta innebär en kraftigt konservativ hållning med stor risk för så kallade inliers men bedöms ändå vara bättre än att endast sporadiskt göra imputeringar. Det är också viktigare för kommunredovisningen att det inte finns bortfall av uppgifter för enskilda anläggningar då det kan få mycket större genomslag på kommun- än på riksnivå Dokumentation I samband med publiceringen av officiell statistik ska statistiken dokumenteras i form av en Beskrivning av statistiken, BAS, SCBDOK och Metaplus. Syftet med BAS är att ge en kortfattad information om statistikens kvalitet och andra grundläggande fakta. Vid publicering av statistik fyller beskrivningarna en viktig funktion som kvalitetsdeklaration. Syftet med SCBDOK är att ge en detaljerad redogörelse för skapandet av ett statistiskt register från datainsamling till presentation. MetaPlus är ett metadatasystem för variabler och deras delkomponenter objekt och värdemängd kopplat till population. Förenklat kan man säga att metadata är data om data. Metadata beskriver innehållet och den tekniska strukturen hos ett datamaterial och är viktigt vid tolkning av dess innebörd, möjligheter och begränsningar. För KRE har det hittills endast funnits en BAS medan SCBDOK och Metaplus saknats. Bägge dessa dokumentationer har dock tagits fram under projektets gång. Sammanlagt har ca variabler dokumenterats och definierats.

24 Slutrapport Avslut 24(32) Beröringspunkter gentemot andra undersökningar Det finns potential att minska uppgiftslämnarbördan genom att försöka knyta AREL närmare undersökningarna Företagens ekonomi och Kvartalsvis bränslestatistik. Detta har dock legat utanför projektets ram och därför nämns endast förslag på frågeställningar att arbeta vidare med. Företagens ekonomi Under projektets gång har funderingar kring att ta vissa uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi, FEK, funnits. En jämförelse har gjorts mellan vissa variabler och intrycket är att uppgifterna skiljer sig åt. Svårigheten med att låta de ekonomiska variablerna utgå ur AREL och istället hämta de från FEK:en är att man då missar information om kvantiteter. Det är inte en uppgift som lättvindigt går att lägga till i FEK. Om man inte skulle kunna hitta en lösning där man hämtar uppgifterna från FEK:en skulle man istället kunna förbättra insamlingen i AREL. Huvudtankarna är att: Anpassa uppgiftslämnandet efter den typ av redovisning som uppgiftslämnaren har; funktions- eller kostnadsslagsindelad Låta intäkterna utgå ifrån nettoomsättning och utifrån denna fördela omsättningen på variabler enligt de redovisningskrav som finns Fördela samtliga kostnader men med detaljerad specificering av de kostnader som undersökningen AREL kräver Slutligen ger summan av samtliga intäkter och kostnader ett rörelseresultat. Kvartalsvis bränslestatistik Det är inte ovanligt att uppgiftslämnarna missar att fylla i både bränsle och kostnader i AREL. Möjligheten att ta uppgifter om bränsle från den Kvartalsvisa bränslestatistiken har därför diskuterats (ELLEN-projektet). Det skulle eventuellt vara en rationaliseringsmöjlighet, då de fyra kvartalens förbrukning kan summeras till årsförbrukning. Vissa uppgifterna skulle då kunna tas bort från AREL, alternativt skulle värdena kunna förtryckas i AREL:s blankett eftersom de vid tiden för utsändning redan finns. Problematiken ligger i undersökningsobjekten då det kan finnas vissa svårigheter att få ihop anläggningar, så att de motsvarar varandra i de båda undersökningarna.