Rätt resurs - på rätt sätt - vid rätt tillfälle

Transkript

1 Rätt resurs - på rätt sätt - vid rätt tillfälle Dokumentation från temadagen om hur forskning och praktik tillsammans kan bidra till kunskapsutveckling om barns utbildning och hälsa, den 6 april Temadagen arrangerades av PArT (Preventivt Arbete Tillsammans) och Campus Helsingborg. Medverkande Kristina Ansaldo språkutvecklingslärare, Språkforskningsinstitutet Sthlms stad Jens Dietrichson ekonom Hbgs stad, doktorand Nationalek. inst. Lunds univ. Eva-Lotta Eriksson undervisningsråd, Skolverket Kjell Hansson professor emeritus, Socialhögsskolan Lunds univ. Martin Hassler Hallstedt, leg psykolog, doktorand vid Psyk. inst. Uppsala univ. Fredrik Lindencrona Forskningsansvarig, Sveriges Kommuner och Landsting Palle Lundberg stadsdirektör i Helsingborgs stad Madeleine Löwing FD, lektor vid inst.för didaktik & ped. profession, Gbgs univ. Martin Olsson FD och universitetslektor, Socialhögskolan vid Lunds univ. Elsa Rudsby Strandberg projektledare Statens folkhälsoinstitut Eva-Kristina Salameh MD och leg logoped, Skånes universitetssjukhus, Malmö Martin Stafström forskare institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds univ. Torkild Strandberg kommunstyrelsens ordförande i Landskrona Eva Tideman FD och leg psykolog, inst. för psykologi vid Lunds univ. Bo Vinnerljung - professor vid institiutionen för socialt arbete, Stockholms univ. Fakta om temadagen Allt arbete inom PArT bygger på en nära relation mellan forskning och praktik för att skapa ett lärandestyrt förändringsarbete. Under temadagen den 6 april berättade olika forskare knutna till arbete inom PArT hur forskning och praktisk verkan kan bidra till bättre utbildning och hälsa för barn och unga. Cirka 150 deltagare diskuterade i mindre grupper och ställde relevanta frågor till de medverkande. Inledning Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, hälsade deltagarna välkomna och belyste det banbrytande samarbete som pågår förvaltningsövergripande i Helsingborg och Landskrona inom UTSIKTER. Sju skolor i Helsingborg och Landskrona arbetar aktivt för att hjälpa barn i definierade riskgrupper till bättre utbildning och god hälsa. -Resultaten av barnens framgångar och utvecklingen av arbetssättet inom UTSIKTER är häpnadsväckande och hoppingivande, sa Torkild Strandberg och lämnade sedan över ordet till dagens moderator, Kjell Hansson. Helsingborgs stads stadsdirektör Palle Lundberg fortsatte inledningen med att referera till sina tidigare erfarenheter, där barns utveckling och hälsa alltid stått i fokus, men där arbetet inte visat resultat så snabbt som det gjort i Helsingborg och Landskrona. Att det har gått så bra för PArT redan från start menade han med stor sannolikhet beror på arbetets nära koppling till forskning där forskningsresultaten används direkt i arbetsmetoderna. -Men vi får inte nöja oss med detta. Vi bör hela tiden fundera över vad vi gör och om vi gör det på rätt sätt, sa Palle Lundberg och drog en parallell till idrottsvärlden och underhållningsprogrammet Let s dance: - Det behövs tydliga mål för att nå resultat och det krävs hårt arbete. För att utvecklas finns inga genvägar. Det krävs stort engagemang hos politikerna och hos ledningspersonal, det krävs engagerade medarbetare och forskare som brinner för frågorna. Palle Lundberg avslutade med att dela ut två diplom till Kristin Hintze och Anna Aldenius Isaksson, för deras insatser i utvecklingen av SkolFam.

2 Att mäta resursanvändning och effektivitet Effektiviteten av en insats mäts genom kvalitet producerad volym använda resurser På plats under temadagen fanns bland annat rektorer, politiker verksamhetschefer, representanter från nationella organisationer, pedagoger och personal från elevhälsan och socialtjänsten. Ekonom och doktorand Jens Dietrichson är verksam inom PArT genom sina studier av resursanvändning kopplat till tvärsektoriellt arbete. Under förmiddagen berättade han om vikten av att mäta resursanvändning och effektivitet på tvärs av samarbetande verksamheter, för att därigenom reflektera över det egna arbetssättet, utveckla det gemensamma arbetet och nå större effektivitet. -Arbetet med barns utbildning och hälsa måste ske tvärsektoriellt och mätningen av resursanvändandet bör därför ske i samtliga inblandade organisationer för att resultatet av mätningen ska bli så relevant som möjligt. Förändringar i resursanvändningen i en organisation påverkar sannolikt verksamheten i andra sektorer i arbetet med samma barn, sa Jens Dietrichson. För att se om en insats är effektiv måste vi mäta kvaliteten på det som görs (elevernas skolresultat och hälsa), vi måste mäta hur mycket vi gör (hur många barn som ingår i insatsen) och hur mycket resurser som det går åt för att skapa volymen och kvaliteten (till exempel arbetstid eller totala kostnader). -Fortfarande kan det vara svårt att skapa metoder och få fram underlag till mätning över verksamhetsgränserna, menade Jens Dietrichson. Han nämnde sedan ett flertal exempel, bland annat projekt inom PArT, där ambitionen är att hitta modeller för att mäta arbetets resursanvändning, vilket ska kunna utgöra en bra grund för reflekterande över det egna arbetssättet och därmed skapa ett ökat organisatoriskt lärande. Skolmisslyckande den starkaste riskfaktorn för socialt utsatta barn Professor Bo Vinnerljung, har haft en avgörande roll beträffande forskaraspekter och utvärdering i det skolprojekt inom familjehemsvården som pågick och som blev starten för det nu framgångsrika arbetssättet inom SkolFam. Under temadagen berättade Bo Vinnerljung om ett stort forskningsprojekt där man har analyserat skolresultaten hos unga personer, födda mellan , i förhållande till hur framtiden har format sig för dem. -På lång sikt kan man se att det går bättre för dem med goda skolresultat än för dem med låga skolresultat, oavsett uppväxtvillkor, sa Bo Vinnerljung. Oberoende av socioekonomisk tillhörighet har de som klarar sig sämre i skolan rejält högre andel självmordsförsök, fler är narkotikaberoende och fler hamnar i allvarlig kriminalitet. Tittar man endast på familjehemsbarnen får de, trots likvärdig begåvning, sämre betyg än andra barn och blir oftare lågutbildade. Bo Vinnerljung pekade på en av de faktorer som har stor påverkan på barnens utbildningsresultat: -Fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar ofta familjehembarnens kapacitet och förväntar sig inte något av deras prestationer resultaten därefter. Bo Vinnerljung avslutade: -Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för socialt utsatta barns utveckling efter skolåren. Men skolprestationer är en variabel riskfaktor, det vill säga vi kan påverka den. Vill man förbättra socialt utsatta barns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan! Professor Bo Vinnerljung Deltagarfråga: Hur hanterar vi våra förväntningar på barnen om de spelar så stor roll för det slutgiltiga resultatet? BV: Betydelsen av våra förväntningar blir tydligare ju längre ut i marginalerna vi kommer. Det krävs dock en forskningsstudie om vi skall kunna se om förväntningarna skiljer sig åt beroende på vilket lokalområde man tillhör, vilken socioekonomisk bakgrund man har etc och hur detta i sin tur påverkar skolresultaten. 2

3 Skolan kan påverka barnens utveckling FD och leg psykolog Eva Tideman har haft en stor och betydelsefull roll i planeringen av metoder och forskningsupplägg samt stöd i implementeringen av SkolFam. Hon utgick under sin föreläsning från Henri Matisses målning The Inattentive Reader och talade om hur barns läsutveckling går från learning to read till reading to learn. Detta är ett av de viktigaste skiften i livet och svårigheter med detta måste uppmärksammas och tränas eller kompenseras. För att förstå varför vissa barn misslyckas i skolan, måste man se till barnets hela livssituation och till skolans sätt att möta barnet. Dåliga skolresultat kan bero på att barnet har svårt för koncentration eller inlärning och detta kan ha konstitutionella såväl som psykologiska orsaker, eller bero på bristande stöd hemifrån. Men också skolans organisation, lärartäthet, lärarnas förmåga och förväntningar har stor betydelse - och det är faktorer som går att påverka! -Det är självklart att vi ska hjälpa barn med svårigheter, men det är inte självklart vilken hjälp barnen ska ha, sa Eva Tideman. Därför är det viktigt att vi mäter resultaten före och efter de insatser vi sätter in, liksom det är viktigt att vi sätter in resurserna tidigt. Hjärnan fungerar så att all ny kunskap relateras till vad vi redan kan och därför är det viktigt att ge barnen grundläggande kunskaper och färdigheter. Att bedöma effekterna av en insats FD och universitetslektor Martin Olsson samarbetar med UTSIKTER genom forskningsstudier av Familjemobilisering och dess effekter på barnens skolresultat. Han förklarade hur vi ska kunna bedöma effekterna av de insatser vi sätter in. Vi måste först klargöra vilka aspekter vi letar efter: Vilka problem är det vi vill förbättra? Vill vi exempelvis skapa bättre skolresultat eller bättre kontakt till barnens föräldrar? Vem vänder sig insatsen till, vilken målgrupp riktar vi oss till? Hur utförs insatsen? Använder vi oss av en manual för att stödja och likrikta insatsen? Martin Olsson förklarar att det är först när vi har svar på dessa frågor som vi kan bedöma resultatet av en insats. Psykologer Eva Tideman och Kristin Hintze Han avslutade genom att nämna en vetenskaplig studie av Familjemobilisering som påbörjas i höst. Studien kommer bland annat att titta på effekterna av de insatser som görs för att elevernas föräldrar ska lära känna och engagera sig i barnens skola och därigenom stärka barnen i deras skolprestationer. Samband mellan utbildning och hälsa -Att stödja en mer jämlik uppväxt för barn, där alla barn får möjlighet till en bra utbildning och god hälsa kräver politiskt engagemang, engagemang i skolan och i hemmet. - Vi bör fokusera på hälsofrämjande insatser för barnen istället för problemorienterade, säger Martin Stafström. Forskare Martin Stafström, samarbetar med PArT genom det hälsofrämjande arbete för barn och unga som initierats av Folkhälsoinstitutet. Martin Stafström förklarade hur hälsa och utbildning hänger ihop och påverkar varandra. -Inom UTSIKTER ser vi ett nära samband mellan utbildning och hälsa. Genom att förbättra skolresultaten kan vi se att vi även förbättrar barnens hälsa. Vi kan också se att vi behöver öka informationen om varje enskilt barn för att kunna sätta in rätt resurs vid rätt tillfälle. En genomgång av de preliminära resultaten av hälsokartläggningen på UTSIKTERskolorna i år visar att parametrar så som trivsel i skolan, koncentrationssvårigheter, kamratskap, läsning och matematikkunskaper har förbättrats sedan mätningen förra året, medan parametrarna BMI, och om man känner sig nöjd och glad har blivit sämre. Orsaken till de försämrade resultaten, menar Martin Stafström, kan bero på att barnen har blivit äldre och har fått fler åldersrelaterade bekymmer sedan den förra mätningen. Resultatet av årets kartläggning visar dock att det i stort har skett en positiv utveckling på UTSIKTER-skolorna. Deltagarfråga: Har ni titta på speciella livskvalitetsfunktioner för att kunna påverka allmän psykisk ohälsa? MS: Nej, vi har fokuserat på att bättre skolresultat ger bättre psykisk hälsa. 3

4 Vi måste lära eleverna tänka och abstrahera FD och universitetslektor Madeleine Löwing har på uppdrag av Skolverket skapat analysverktyget Diamant, vilket används på samtliga UTSIKTER-skolor för att mäta elevernas kunskaper och förståelse för matematiska strukturer. Madeleine Löwing deltar även i det analysarbete som följer efter kartläggningen av barnens resultat. Hon inledde sitt föredrag genom att berätta att vi behöver matematiska verktyg, modeller och räknemetoder för att förstå andra skolämnen och klara oss i livet. Precis som med läsning måste man lära sig räkna automatiskt med flyt för att inte tappa koncentrationen. - God undervisning gör skillnad! Alla barn kan lära sig jättemycket, säger Madeleine Löwing -Lärarens roll är oerhört viktig, sa Madeleine Löwing. Tidigt i skolan måste läraren lära barnen att abstrahera och bygga upp ett matematiskt tänkande. Olika matematiska metoder har olika förkunskapsstruktur och varje förkunskapsstruktur grundas i en förståelse som läraren måste hjälpa barnen att finna. Madeleine Löwing menar att det problem vi ser idag med dåliga matematikkunskaper bland eleverna beror på att eleverna inte har flyt i sitt räknande, att de har bristande förståelse för grundläggande matematiska begrepp, och att det saknas bra kartläggning av elevernas kunskaper och förmågor. - En av de faktorer som slagit undan benen på eleverna är de nya matematiska metoder som införts i Sverige. Eleverna gör saker, men lär sig inte att tänka, vilket krävs för att kunna abstrahera. Elever i lågstadiet lär sig inte abstrahera och får därmed sämre förkunskaper att ta med sig senare i livet. Deltagarfråga: Varför verkar det vara svårare att lära sig matematik än språk? ML: Matematiken har en gedigen förkunskapsstruktur och denna krävs för att man ska kunna lära sig matematik. Vissa barn har inte tillägnat sig dessa förkunskaper. Att lära barn räkna med flyt Leg. psykolog och doktorand Martin Hassler Hallstedt är verksam inom UTSIKTER genom studier av räknemetoden Morningside och dess påverkan på elevernas skolresultat och hälsa. Under temadagen beskrev och visade han hur man kan lära barn att räkna med flyt med hjälp av räknemetoden Morningside. Morningside bygger på talmönster och kombination av talmönster. Under en intensiv period och med korta intervaller räknar eleven på tid. Det handlar om att bli snabb och få flyt i sitt räknande. Läraren vägleder och hjälper eleven framåt och tillsammans mäter de kontinuerligt resultaten. Tre pilotstudier har gjorts i Helsingborg och Halmstad. -Resultaten visar att morningsidegruppen lär sig mer än kontrollgruppen, berättade Martin Hassler Hallstedt. - Det ser lovande ut och vi kan se att eleverna i en av studierna närmar sig referensgruppen med de duktiga eleverna. Under 2012 kommer Martin Hassler Hallstedt genomföra en större, randomiserad studie inom ramen för UTSIKTER för att pröva metodens evidens. Martin Hassler Hallstedt i samtal med Martin Stafström 4

5 Skolan och flerspråkigheten MD och leg logoped Eva-Kristina Salameh har i flera år arbetat med flerspråkiga barn inom UTSIKTER. - Det tar lång tid att tillägna sig ett andraspråk framförallt ett ordförråd för skolans ämnen. För skolframgång räcker det dock inte med ett stort ordförråd utan det måste vara hierarkiskt organiserat i över- och underordning, berättar Eva-Kristina Salameh. Denna omorganisation av ordförrådet sker mellan 6-10 års ålder och börjar i samband med skolstarten. När ett barn möter ett andraspråk förs denna hierarkiska organisation över till andraspråket. Språklig socialisering ser olika ut och i många kulturer sker detta främst i barngruppen, inte via vuxna, vilket skiljer sig från den språkliga socialiseringen i Sverige. Denna socialisation har också betydelse för hur skrift presenteras för barn. Inom UTSIKTER använder man sig av genrepedagogik som en del i satsningarna på språkutveckling i fyra modellklasser. Utifrån erfarenheter från de 14 nyanlända barn man följt inom UTSIKTER startades under hösten 2010 två modellklasser i Landskrona och två i Helsingborg, där flerspråkiga barn ska få möjligheter att utveckla båda sina språk. Till grund för arbetet ligger de framgångsfaktorer de amerikanska forskarna Thomas och Colliers arbetat fram. Exempel på detta är att barnen får ämnesundervisning även på modersmålet, har en stödjande sociokulturell miljö, skolan arbetar för aktiv föräldrasamverkan och har höga förväntningar på barnen. Eva-Kristina Salameh och arbetsgruppen i UTSIKTER utarbetar nu även ett screeningstest för att mäta andraspråksutvecklingen med avseende på grammatik och skolordförråd, vilket inte funnits tidigare. Detta test tillsammans med pedagogiska test har använts i september 2010 och februari 2011 och visar på en positiv språklig utveckling som går snabbare än förväntat. Genrepedagogik hjälper barn tillägna sig ämneskunskaper UTSIKTER UTSIKTER syftar till att förbättra förutsättningarna för god hälsa och goda utbildningsresultat för barn i Helsingborg och Landskrona. De skolor som medverkar i UTSIKTER är: Nanny Palmkvist, Dalhem, Drottninghög, Raus Plantering och Söderskolan i Helsingborg samt Dammhags- och Pilängsskolan i Landskrona. Läs mer på Språkutvecklingslärare Kristina Ansaldo har stora erfarenheter av genrepedagogik i undervisningen. - Genrepedagogik syftar till att eleverna ska bli medvetna om de olika språkmönster vi använder dagligen när vi talar eller skriver texter. Syftet med det vi vill kommunicera, situationen vi befinner oss i och ämnet vi behandlar styr våra språkliga val. Med en explicit och stöttande undervisning tillägnar sig eleverna en medveten kunskap om hur språket fungerar i olika sammanhang och de kan lära sig språket samtidigt som de inhämtar ämneskunskaper. Varje textgenre har ett syfte beroende på vad vi vill förmedla - man använder sig av ett specifikt språk beroende på i vilken kontext man befinner sig i. I undervisningen utgår man från sex olika basgenrer som forskning i Australien påvisar är vanligast förekommande i undervisningen för elever i de lägre och mellersta årskurserna: Återgivande, berättande, beskrivande, instruerande, förklarande, diskuterande/ argumenterande. -Lärarens roll är oerhört viktig, menar Kristina Alsaldo. Med höga krav på Kristina Ansaldo i samtal med moderator Kjell Hansson eleverna och med kontinuerligt stöd kan eleverna nå språklig framgång och utveckla sina ämneskunskaper. Deltagarfråga: Kan man arbeta med genrepedagogik före lågstadieålder? KA: Ja, jag anser att man kan använda pedagogiken redan från tidig ålder, när man läser för barnet hemma och i förskolan. 5

6 Avslutning Hur går vi vidare? Till sist fick företrädare från de nationella organisationerna berätta hur de, utifrån sina organisationer, ser på sin roll i förhållande till det arbete som pågår lokalt i Helsingborg och Landskrona. 50-miljonersprojektet Läs mer om Folkhälsoinstitutets 50-miljonersprojekt på: Vårt uppdrag/ Barns och ungas hälsa/ Regeringsuppdrag/ 50-miljonersprojektet Modellområden Läs mer om fjorton modellområden på SKL s webbplats: Elsa Rudby Strandberg, projektledare för 50-miljonersprojektet inom Statens folkhälsoinstitut, berättade att man inom projektet följt hur man lokalt i Helsingborg och Landskrona arbetat sektorsövergripande med hälsofrämjande arbete för barn och unga och hur man tagit fram ny kunskap tillsammans med forskare. Projektet är nu i sitt slutskede och Folkhälsoinstitutet kommer sedan sprida de erfarenheter och kunskaper som uppnåtts lokalt i arbetet med barn och unga. Eva-Lotta Eriksson, undervisningsråd från Skolverket, reflekterade över hur man i utbildningssektorn på nationell nivå har ett stort ansvar i kopplingen till den utveckling som sker lokalt. -Exempelvis kan vi se att SkolFam-modellen fungerar. Min förhoppning är att vi nu ska ta större nationellt ansvar för de familjehemsplacerade barnen. Vi måste se till att vi får bästa möjliga kunskap och bästa möjliga metodval. Det pågår en diskussion om det nationella ansvaret. Betänkandet Se, tolka och agera pekar på behovet av en större koppling mellan det lokala arbetet och ansvaret på nationell nivå. Betänkandet är ute på remiss till mitten på maj då det kommer ett svar på hur man på nationellt plan ska arbeta vidare för utsatta barn i skolan. Fredrik Lindencrona, forskningsansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), berättade att man inom projektet Modellområden stödjer 14 områden i landet som arbetar brett och sektorsövergripande inom skola, sjukvård och socialtjänst för barns psykiska hälsa. Inom SKL är man inspirerade av det arbete som pågår i Helsingborg och Landskrona. -Man måste ha mod att problematisera sin egen verksamhet och vilja fokusera mot de här frågorna, sa Fredrik Lindencrona. Vi måste sprida den metod och den systematik som finns inom PArT. Nästa gång vi diskuterar det komplexa samarbetet mellan forskning och praktik så gör vi det gärna nationellt och sprider det till hela landet, avslutar Fredrik Lindencrona. 6

7 Reflektioner från deltagare Avslutningsvis följde flera kommentarer från deltagarna. Moderator Kjell Hansson startade genom att reflektera över mängden av insatser som ingår i PArTs olika forskningsprojekt och om det eventuellt kan påverka resultaten och göra dem svåra att analysera. Björn Wikström från barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund menade att mängden av projekt inom PArT och UTSIKTER sannolikt är en av anledningarna till att framgången är så stor. Att man vågar och förväntas agera och sedan följer upp resultaten och ser om insatserna gjort någon nytta. Margaretha Månsson, Helsingborgs Lasarett: - VI måste ta hand om allt på en gång, vi kan inte lämna något åt sidan om vi ska lyckas. Tomas Johansson från utbildningsförvaltningen i Landskrona betonade att det samarbete som pågår mellan Landskrona och Helsingborg i UTSIKTER inte får bli en verksamhet vid sidan om allt annat vi gör. Arbetet måste integreras och ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Projektet är viktigt för att få till stånd en skola som vilar på vetenskaplig grund och utmaningen står nu i att sprida det vi uppnår till övriga skolor. Jan Andersson, från barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg, pekade på de klyftor som ökat mellan olika skolor och menade att det är viktigt att lyfta de skolor och elever som halkat efter. Att vi arbetar sektorsövergripande för att stärka barnens utveckling är något vi måste fundera över hur vi kan sprida både på lokalt och nationellt plan. Carina Agelius från Campus Helsingborg berättade att Lunds universitet nu startar en lärarutbildning i Helsingborg och att hon i samband med detta tror och hoppas på ett nära samarbete med UTSIKTER och forskare. Leif Redestig, utvecklingsledare i PArT, avslutade med att poängtera de höga förväntningar vi måste ha på oss själva. - Vi jobbar med många olika saker men måste ständigt ha ambitionen att bli bättre. Vi hoppas nu att vi kan finna ett mer organiserat samarbete med kommun, region och statliga organ, där staten blir en stödjande organisation i de lokala projekt som pågår. -Vår förhoppning är också att vi kan återkomma med liknande temadagar där vi kan diskutera det utvecklingsarbete som pågår, avslutade Leif Redestig. Till sist tackade Gunlög Stenfelt moderator Kjell Hansson, som lett diskussionerna under hela dagen. FILM Temadagen spelades in av Sveriges Kommuner och Landsting. Se filmen här: Klicka på webbtv och sedan på Lista alla filmer 7