Dnr DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S NORRA STADSSKOGEN PLANBESKRIVNING

Transkript

1 Handlä ggare: Hans Nerstu, tfn Dnr ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S NORRA STADSSKOGEN PLANBESKRIVNING

2 HANDLINGAR Planhandlingar: - Plankarta med bestä mmelser, skala 1: Denna planbeskrivning - Genomfö randebeskrivning Endast plankarta med bestä mmelser blir juridiskt bindande. Ö vriga handlingar: - Illustrationskarta, skala 1: Program, Samrådsredogö relse 1 (Program), Samrådsredogö relse 2 (Planfö rslag), Utstä llningsutlåtande, Kvalitetsprogram - Fö rdjupat kvalitetsprogram/utformningsprogram - Checklista - Fö rberedande miljö konsekvensbeskrivning - Grundkarta (underlag fö r plan- och illustrationskarta) - Fastighetsfö rteckning - Bullerutredning PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syfte Huvuddrag Med planen avses i fö rsta hand att mö jliggö ra byggande av bostä der, områdesanknuten service samt verksamheter i Norra Stadsskogen. Ett syfte ä r också att utveckla natur- och miljö vä rdena i området. Planen har fö ljande huvuddrag: Den ö st-vä st-gående Stadsskogsgatan utformas med cirkulationsplatser. En tvä rgata till denna ä r Ekhagegatan som ansluter till Alfhemsvä gen i norra delen av planområdet. Kring gatorna fö reslås olika kvarter med i fö rsta hand bostä der. Kontor tillåts också samt verksamheter och hantverk i entrévåningarna. En förskola i en separat byggnad planeras i ö stra delen av planområdet. Ett grö nstråk genom området bevaras. PLANDATA Lä ge Areal Markä gofö rhållanden Planområdet ligger ca 2 km sydvä st om Alingsås stadskä rna. Planområdets areal uppgår till ca 16 ha. Kommunen ä ger huvuddelen av marken. Ett privat bostadshus ingår i planområdet. TIDIGARE STÄ LLNINGSTAGANDEN Ö vergripande dokument Alingsås kommun har antagit Vision 2010 som en ledstjä rna fö r kommunens utveckling. Bl.a. anges att Kommunen satsar på kunskap och tillvä xt i en unik miljö samt har invånare år Ett av fyra tema fö r samhä llsutvecklingen ä r boende och i en bostadspolicy anges att bostadsformerna ska vara strandnä ra boende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknä ra boende samt boende på landet. 2

3 I Kommunbudget 2006 anges att Kretsloppstä nkande skall prä gla all samhä llsplanering. Ö versiktliga planer Detaljplanebestä llning Detaljplaner Risker och sårbarhet Strandskydd I den kommuntä ckande ö versiktsplanen Ö P 95 (antagen ) har aktuellt område beteckningen Befintlig sammanhållen bebyggelse/stö rre anlä ggning. Planfö rslaget ö verensstä mmer med ö versiktsplanen. Enligt kommunstyrelsens detaljplanebestä llning bör ett förslag till detaljplan antas före sommaren Följande ska prö vas i planen: bostä der integrerat med mindre del små verksamheter, service m.m. Planeringen fö regås och efterfö ljs av partnerskap mellan exploatö rer, förvaltare och kommunen. Fö r en del av området gäller fö ljande detaljplan: Dp 102, Stadsskogsgatan (lagakraft ). När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphä va den ä ldre planen i berö rd del. En risk- och sårbarhetsanalys antogs av kommunstyrelsen 2004 som beskriver risker och skyddsvä rda objekt. Västra Stambanan berö r aktuellt planområde (se rubriken Farligt gods nedan). Enligt miljö balken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjö ar och vattendrag och syftet ä r att tillgodose allmä nhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Den nordvä stra delen av planområdet berö rs av det strandskydd som gäller inom en 300 meters zon från Mjö rn. Planerad bebyggelse avskiljs från stranden av både Västra Stambanan och två bilvä gar. I samband med detaljplaneringen kommer ansö kan om upphä vande av strandskyddet inom kvartersmarken att inlä mnas (lä nsstyrelsen har bedö mt att det finns särskilda skä l att upphä va strandskyddet inom berö rd kvartersmark). Inom naturmarken kommer strandskyddet att fortsä tta att råda och mö jlighet fö r allmä nheten att passera ska finnas. FÖ RUTSÄ TTNINGAR OCH FÖ RÄ NDRINGAR Natur/friytor Riksintressen Mark och vegetation Sjö n Mjö rn ä r av riksintresse för naturvården och Västra Stambanan av riksintresse fö r järnvä gstrafiken. Fö reslagna fö rändringar bedö ms inte skada riksintressena. Stadsskogen ä r kraftigt kuperat med flera hö jdryggar med mellanliggande dalar som huvudsakligen lö per i nordö stlig-sydvä stlig riktning. Avvattning sker huvudsakligen norrut mot sjö n Mjö rn. En naturinventering av Stadsskogen har utfö rts av GF Konsult Den helt dominerande naturtypen ä r barrskog (merparten planterad). En naturvä rdesklassificering görs av GF Konsult där det konstateras att nationellt eller regionalt värdefulla områden saknas inom planområdet. Ett område med stö rre lokala naturvä rden finns i norra delen av planområdet och består av en lö v- och blandskog. Delar av detta bevaras. Inom skogsområdet men utanfö r planområdet har Skogsvårdsstyrelsen avgrä nsat en skogsbiotop som huvudsakligen består av gammal ek och tall. 3

4 Ett ö vrigt område med lokala naturvä rden finns vid Skaverydsvä gen i vä stra delen av planområdet. Det ä r en lö v- och blandskog och delar av det bevaras också. Stö rre delen av planområdet består av barrskog som utnyttjas fö r skogsbruk och dä r ä r naturvä rdena fö rhållandevis låga. Ingen av skogarna inom planområdet finns upptagna i kommunens naturvårdsprogram med bl.a. värdefulla skogar. Däremot anger programmet att planområdet ingår i ett sammanhä ngande område med vä rdefull natur. Lokalklimat En lokalklimatologisk analys av planområdet har gjorts av Bergab Klimatundersö kningar Topografin i sig ger inte några stora skuggeffekter. Problem med beskuggning finns i områden dä r hö g vegetation fö rekommer enskilt eller i kombination med topografi. I fö rsta hand fö reslås gallring i vegetationen fö r att ö ka ljusgenomslä ppligheten men ä ndå behålla en vinddä mpningseffekt. Geotekniska fö rhållanden Jordartskartan anger urberg med tunt jordlager fö r stö rre delen av Stadsskogen. Mindre områden med sandig-moig morä n finns spritt i området. I de norra delarna av planområdet finns glacial finlera. En geoteknisk ö versikt har utfö rts av Kjessler & Mannerstråle och en geoteknisk utredning Området består till stö rsta delen av berg och morä n men i dalarna finns ett flertal sankmarkspartier. Sankmarkspartierna bevaras och ingår i avvattningssystemet för bebyggelsen. Geotekniska undersö kningar med sondering till berg har gjorts av GF Konsult och En kompletterande undersö kning angående grundlä ggningen pågår för hus längst åt norr. Inga stabilitetsproblem bedö ms fö rekomma inom området. Radon Radioaktiviteten i berggrunden ä r dokumenterad av Sveriges Geologiska AB i en rapport Berggrunden klassas som normalradonmark. Bostadsbyggnad/Kontorsbyggnad inom normalriskområde ska normalt utfö ras med radonskyddande konstruktion alternativt ska motsvarande åtgä rder vidtas så att hö gsta tillåtna radonhalt inte kommer att ö verskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedö ma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillrä ckliga skyddsåtgä rder åligger dock den som ska bygga (detta anges som en upplysning på plankartan). Inget byggnadsmaterial får anvä ndas som ä r radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån ballasten i betongen, makadamfyllningen till grundlä ggningen etc. hä rrö r. Fornlä mningar Utanfö r planområdet finns fornlä mningen Raä nr 231 som ä r en fyndplats fö r flintverktyg. Närområdet har undersö kts av Lö dö se Museum och redovisats i rapport 2006:3 men inget av arkeologiskt intresse påträ ffades. Om man vid grä vning eller annat arbete påträ ffar fornlä mning fö religger anmä lningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Bostä der En varierad bebyggelse skapas med friliggande hus, parhus, radhus och flerbostadshus i olika former. 4

5 Ett befintligt enbostadshus finns inom planområdet. Fastigheten ges mö j- lighet att köpa till ett mindre markområde och göra avstyckning för ett nytt bostadshus. På kommunal mark fö reslås nya kvarter fö r i fö rsta hand bostä der. Upp till ca 300 nya bostä der kan mö jliggö ras med detaljplanen om en hö g andel lä genheter med bostads- eller hyresrä tt byggs. Om andelen villor och radhus blir stö rre sjunker det totala antalet bostä der. Verksamheter Platsens egenskaper Fö r att mö jliggö ra en blandning av bostä der och verksamheter som inte ä r stö rande ska allmä nt en blandad anvä ndning tillåtas i form av bostä der, kontor samt mindre butiker/hantverk i bottenvåningarna. Områdesanknuten service som fö rskola och ä ldreomsorg tillåts också i de flesta av kvarteren. En fö rskola i en separat byggnad planeras i ö stra delen av planområdet. Naturen tas till vara genom att husen anpassas till den kuperade terrä ngen och gatuhö jderna med beaktande av goda solvä rden. Utblickar finns också mot sjö n Mjö rn eller mot natur och planteringar. Befintlig vegetation sparas så långt det ä r mö jligt. Hus anpassade till terrä ngen med vegetation sparad alldeles intill (Rektorsgatan i Alingsås, byggherre AB Alingsåshem, arkitekt Glantz Arkitektstudio) Lek Tillgä nglighet Skyddsrum Småbarnslekplatser anordnas inom respektive kvarter. För ä ldre barn ger naturområdena rika mö jligheter till lek. En stadsdelslekplats/nä ridrottsplats bö r också anlä ggas i en kommande detaljplan. Lokaler ska vara tillgä ngliga fö r rö relsehindrade. Fö r nybyggnad av bostä der fö reskriver gällande lag att alla lägenheter belä gna högre upp ä n två våningsplan skall ha tillgång till hiss. Markplaneringen skall utfö ras så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsfö rmåga kan nå målpunkter utan problem. Sä rskilt utsatt område där skyddsrum bör byggas har faststä llts av kommunstyrelsen , 205. Den nu aktuella detaljplanen berö rs av detta område i nordö st och skyddsrumsbesked ska därfö r sö kas vid planering av den bebyggelsen. Gestaltning 5

6 Gestaltningsfrågor vidareutvecklas och preciseras tillsammans med miljö - frågor i separata dokument: Kvalitetsprogram samt Fö rdjupat kvalitetsprogram/utformningsprogram. En planbestä mmelse finns som anger att utformningsprogrammet ska vara vä gledande fö r utformning m.m. Fä rgsä ttning En planbestä mmelse anger vilka färger som ska anvä ndas fö r fasader m.m. De kulö rer som byggnadsnä mnden godkä nt i en fö rsta omgång anges med NCS-nummer i utformningsprogrammet. Bygglovplikten för omfä rgning av fasad (fä rgning i ny färgnyans) utö kas så att den också gäller fö r en- och tvåbostadshus. Terrä nganpassning Bebyggelsen ska anpassas till terrä ngen så långt det ä r mö jligt och nivåfö r- ä ndringar tas upp genom olika höga socklar, souterrä ngvåningar, grundlä ggning på plintar o.dyl. Uteplatser kan finnas på balkonger och trä dä ck. Parhus anpassade till terrä ngen med uteplatser på trä dä ck (Barnabovägen i Alingsås, byggherre Peab, arkitekt GF Arkitekter) Vid p-platser tas stö rre nivåskillnader upp med stö dmurar. Vid nedgrä v- ning av p-däck kan undantag behö va gö ras och slä nter accepteras fö r att inte garagevä ggarna ska bli fö r dominerande. Fö r att inte delar av kvartersgatorna ska bli för branta behö ver också uppfyllnader göras. Genom att strä va efter att inte gö ra om terrä ngen kan befintlig vegetation sparas i hö g- re grad. Gaturum Hustyper Utsikt och utblickar Offentligt-privat Husen placeras i grä nsen fö r byggrä tten längs gatan så att gaturum bildas. Gaturummet markeras på olika sätt med staket, murar eller häckar vid tomtgrä nserna samt med den angrä nsande naturen. Olika typer av hus blandas längs gatorna. Upplåtelseformerna varieras också så att det omvä xlande finns kvarter med ä gande-, bostads- och hyresrä tt lä ngs gatorna. Stö rst exploatering sker på västersluttningar fö r att ta vara på utsikt mot Mjö rn samt eftermiddagssol. På lägre liggande delar placeras låga hus alternativt tvä rstä llda hus som mö jliggö r att boende på hö gre liggande delar kan få utsikt mellan husen. Där utsikt mot Mjö rn saknas finns istä llet utblickar mot natur och planteringar. Gatan ä r den offentliga zonen och gångstråken ligger lä ngs gatan. Alla en- 6

7 tréer till husen kan nås och ä r synliga från gatan. Gångstråken blir trygga ä ven när det ä r mö rkt eftersom bilar och människor rö r sig längs gatan och den blir upplyst av gatlampor och ljus från entréer. Smala förträ dgårdar mellan gata och huvudbyggnader kan bilda en halvoffentlig zon. I någon del av kvarteret ska en mer privat zon finnas utan genomgående gångstråk. Alla bostä der i bottenvåningen bör ha direktutgång till egen trä dgård eller altan på däck. Gemensamt fö r kvarteret kan också en halvprivat zon fö r lek och samvaro finnas. Från gatan ska man bara kunna nå den privata zonen via entréer med grindar, portar eller portiker fö r att markera att det inte ä r allmä nna gångstråk. Belysning Skriften Alingsås Ljusguide behandlar principer fö r ljussä ttning. I Kvalitetsprogrammet tas ä ven belysningen upp. Den ska inte bara ge upplysta trafikytor utan också skapa trygghet, ge rumskä nsla samt visa byggnaders och planteringars volymer och fä rger. Speciella armaturer ska ge identitet åt området. Armaturerna ska vara vä l avblä ndade. Gator, järnväg och trafik A-gatan (Stadsskogsgatan) Stadsskogsgatan ä r den bredaste gatan och inne i bebyggelsen har den gång- och cykelstråk på båda sidor. Besö ksparkering finns mellan alléträ den som kantar gatan. B-gatorna (Ekhagegatan m.fl.) Tvä rgatorna till Stadsskogsgatan utformas med separata gång- och cykelstråk på ena sidan. Parkering tillåts i zonen mellan gata och gångstråk. En gångbana finns i allmä nhet på andra sidan när det finns hus på båda sidor gatan. C-gatan Inne på kvartersmarken utformas gatan som en gårdsgata vilket innebä r 7

8 (Tallbackegatan) trafik på de gåendes villkor. Parkering tillåts inte på gatan. Jä rnvä g Trafik Buller Vä stra Stambanan ä r en mycket viktig kommunikationsled. Den befintliga plankorsningen mellan järnvä g och bilvä g nordvä st om planområdet kommer att stä ngas när en vägbro sydvä st om planområdet står klar. En gångoch cykeltunnel kommer också att byggas nordvä st om planområdet. En trafikutredning har utfö rts av Sweco VBB daterad , reviderad Berä kningar ä r gjorda fö r effekterna av 1000 nya bostä der med en planerad hö gsta exploateringsgrad kring Stadskogsgatan. Analysen visar att trafiken in mot stadskä rnan ö kar med ca 1200 fordon/vardagsmedeldygn (f/vd) på Stråhles allé (trafiken ä r där ca f/vd idag vilket innebä r en ö kning med 7,7%). På Hedvigsbergsvä gen ö kar trafiken med ca 3800 f/vd, på E20 norrut med 2600 f/vd och E20 sö derut med 800 f/vd. Det ä r bara på Hedvigsbergsvä gen som en fö rdubbling av trafikmä ngderna kommer att ske och där erbjuder kommunen berö rda fastighetsä gare bullerplank. På den vä stra delen av Stadsskogsgatan berä knas trafiken vara 700 f/vd, i den ö stra delen 2000 f/vd och på gatan norrut 500 f/vd. Den nu aktuella detaljplanen avser knappt en tredjedel av det antal bostä der analysen gjorts fö r. Berä kningar har ä ven gjorts fö r ett fö rslag med planskild fö r- bindelse under järnvä gen norr om Stadsskogen men fö r detta fö rslag finns inga vä gskisser framtagna. Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvä rden fö r bullernivåer från trafik och Boverket har 2004 gjort ett fö rslag till hur riktvä rdena ska tillä mpas. Bullerutredning har utfö rts av GF Konsult , reviderad De byggnader som planeras närmast järnvä gen kommer 100 meter från den. En planbestä mmelse finns som anger att ekvivalenta ljudnivån 55 dba vid fasad normalt ska klaras men att bostä der som utanfö r fönster utsä tts fö r ekvivalent ljudnivå på dba kan accepteras om minst hä lften av bostadsrummen, liksom en uteplats eller balkong, vänds mot sida med hö gst 50 dba (bestä mmelsen fö ljer Boverkets fö rslag till tillä mpning). Enligt Boverket upplevs tågtrafikljud också som mindre stö rande ä n vä gtrafikljud. Det ä r mö jligt att klara planlö sningar enligt ovan på många sätt. Ett exempel ä r det fö rslag till villor fö r kvarteret Rådmanshage som Unit Arkitektur i Gö teborg tagit fram. I planlö sningarna nedan ä r alla sovrummen vända mot den tystare sidan. Uteplatser anordnas på den tystare sidan och mellan villorna byggs garage eller bullerplank så att en god ljudmiljö erhålls på den sidan av villorna (det ä r också den sida som ä r mest vä nd mot sö dersolen). 8

9 Fö r de åtta småhusen i en gårdsformation i kvarteret Rådmanshage finns också en planbestä mmelse om att bullerskä rm ska finnas mellan byggnader så att en ljuddä mpad gård erhålls. Maximalnivåerna inomhus nattetid kommer inte att ö verskridas någon gång. Maximalnivåerna utomhus kommer att ö verskridas på den exponerade sidan av bebyggelsen och uteplatser ska därfö r finnas på den tystare sidan dä r riktvä rdet maximal ljudnivå 70 dba klaras. Ett test pågår ä ven i Sverige med en ny typ av bullerskä rm, bara en meter hö g, som monteras alldeles intill järnvä gsrä lsen (den kan ge en dämpning med 7-10 dba). Det ä r ä nnu oklart hur en sådan skä rm kommer att fungera och den ä r inget krav fö r att klara riktvä rdena i denna detaljplan. I den ö stra delen av Stadsskogsgatan med 2000 f/vd kommer den ekvivalenta ljudnivån att bli 55 dba när området ä r utbyggt (bullernivåerna berä knas egentligen under årsmedeldygn vilket man brukar anta ä r 90% av vardagsmedeldygn). Bostä derna kan utfö ras med en tyst sida vänd från gatan där ekvivalent ljudnivå under 45 dba uppnås. Uteplatser eller balkonger behö vs på den tysta sidan fö r att klara riktvä rdet fö r maximal ljudnivå på 70 dba. Planbestä mmelsen anger också att fasader ska utformas så att de riktvä rden fö r ljudnivåer inomhus som riksdagen antagit ska klaras. Ä ven riktvä rdet fö r uteplats ska klaras. Farligt gods Planområdet ligger inte vid någon av de bilvä gar (E20 och R42) som länsstyrelsen rekommenderat som färdvä gar för genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vägvalsstyrning angivits fö r transporter mellan primä rnä tet och leverantö r/mottagare. Planområdet ligger inte heller vid någon av dessa bilvä gar. Vä stra Stambanan ä r också en transportled fö r farligt gods. All ny bebyggelse kommer på ett avstånd av 100 meter eller mer från järnvä gen och några åtgä rder fö r att minska skador vid olyckor med farligt gods behö vs då inte. Alla bostä der närmast järnvä gen får dörr som kan anvä ndas som utrymningsvä g i vägg som vetter från järnvä gen eftersom tillfartsgatan ligger på denna sida. 9

10 Gång-, cykeloch mopedtrafik (gcm-trafik) Skolvä gar (årskurs 1-6) Parkering fö r bilar Parkering fö r cyklar Kollektivtrafik Separata gcm-vä gar finns längs de allmä nna gatorna. Inne i kvarteren utformas gatorna fö r hö gst 30 km/h så att blandtrafik kan accepteras. Genom att bostä ders och lokalers entréer nås från gatorna blir dessa befolkade. Nä r mä nniskor rö r sig där till fots, på cykel, i bil eller buss kan alla känna sig trygga, ä ven efter mö rkrets inbrott. En skola planeras omedelbart ö ster om planområdet. Längs alla allmä nna gator kommer separata gcm-vä gar att finnas som leder till skolan. Kvartersgatorna utformas så att trafiken sker på de gåendes villkor. Fö r varje kvarter ska bilparkering fö r det egna behovet lö sas inom kvarteret. Dessutom behö vs besö ksparkering som delvis också kan anordnas längs de allmä nna gatorna (detta måste då samordnas mellan de olika kvarteren). Vid parkering på egen tomtplats tillä mpas normen 2,0 p-platser/bostad och fö r bostä der med gemensam parkering 1,4 p-platser/bostad. Fö r kontor kan samnyttjande ske (om boendeparkeringen inte består av reserverade p-platser) och då kan normen 15 p-platser/1000 m 2 våningsyta tillä mpas. Fö r att uppmuntra cykelåkande och av utseendeskä l behö ver cykelparkeringar finnas. De ska vara bekvä mt belä gna nära entréer, tillrä ckligt stora samt säkra. De kan utformas som låsbara cykelrum alternativt cykelstä ll under skä rmtak med t.ex. kablar fö r fastlåsning. Stadsbussar kommer att trafikera huvudgatan genom Stadsskogen. Stadsbussarna går till bussterminalen/jä rnvä gsstationen dä r anslutande landsvä gsbussar och tåg finns. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Dagvatten Låg energianvä ndning Fjä rrvä rme Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Vattensnål teknik utnyttjas fö r installationer i våtutrymmen. Installationer ska vara fö rberedda fö r individuell mätning av vattenanvä ndning. Byggnaders grunder fö reslås vara fö rberedda fö r framtida installation av urinseparerande toaletter. Ekologisk hantering av dagvatten ska eftersträ vas enligt fö rslag till Dagvattenplan fö r Alingsås tätort. Så långt mö jligt ska vatten ledas från stuprö r ut på grä smattor. Dagvatten som inte kan infiltreras leds i ö ppna diken eller kanaler ner i dalarna till bäckar och dammar fö r vidaretransport till sjö n Mjö rn. Dagvatten från huvudgatorna bö r renas i behandlingsanlä ggningar. Enligt kommunens program för värmefö rsö rjning (antaget av kommunfullmä ktige 1997) ä r det fö rsta målet fö r vä rmefö rsö rjningen att effektivisera energianvä ndningen. I Stadsskogen ska låg energianvä ndning eftersträ vas både fö r uppvä rmning och apparater samt andra installationer vilket anges med planbestä mmelser. Två andra mål ä r att andelen fjä rrvä rme ska ö ka med 30 % och att minst hä lften av fjä rrvä rmeproduktionen ska ske med fö rnyelsebara brä nslen. Att byggnaderna ska anslutas till fjä rrvä rme regleras inte i denna detaljplan men avsikten ä r att så ska ske fö r ca 90 % av bebyggelsen. Undantag ska kunna göras för hus utan uppvä rmningssystem samt för byggnader som projekteras fö r mycket låg elanvä ndning och lågt vä rmebehov som tillgodo- 10

11 ses med fö rnybara fasta brä nslen eller solenergi. Fastbrä nsle Uppvä rmningssystem El Restprodukter/avfall Utslä ppskraven på eldstä der för ved kommer att jämstä llas med de som gä ller fö r pelletseldstä der avseende partiklar och kolvä ten. Sårbarhets/beredskapsaspekter med avseende på elfö rsö rjning skall beaktas. Lokala eldstä der som uppfyller utslä ppskraven i Boverkets Byggregler kan få installeras som en beredskap mot längre elavbrott o.dyl. Eldstä derna får inte anvä ndas som primä r uppvä rmningskä lla så att problem för kringboende uppstår. En bestä mmelse anger att endast flexibla luft- eller vattenburna uppvä rmningssystem får finnas. Syftet ä r att undvika den bindning till el som direktverkande elradiatorer ger. Transformatorstationer byggs i separata byggnader och utformningen anpassas till närliggande bebyggelse. I bostadsbebyggelse bö r femledarteknik anvä ndas fö r att minska elektromagnetiska fä lt. Utrymmen inomhus för källsortering av restprodukter ska finnas. Med restprodukter avses tidningar och fö rpackningar, elavfall (t.ex. glö dlampor, lysrö r, lågenergilampor, batterier, stereo), farligt avfall (t.ex. fä rgrester, lacknafta, kvicksilvertermometrar), grovavfall (t.ex. mö bler, vitvaror) samt avfallsslag som i framtiden kan komma att sorteras ut. I utrymmena bör också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall. Om lokal kompostering i slutna kärl sker reduceras hä mtningsavgiften. Detta ska anmä las till miljö skyddskontoret. Utomhus ska plats finnas fö r kompostering av trä dgårdsavfall. Ä ven i småhusområden kan gemensamma byggnader vara lämpliga fö r hantering av restprodukter och avfall. MILJÖ KONSEKVENSER Stä llningstagande Natur- och kulturmiljö Plan- och byggkontoret har tillsammans med miljö skyddskontoret gått igenom en checklista för bedö mning av detaljplanefö rslagets miljö konsekvenser. Kontoren anser att planens genomfö rande inte medfö r betydande miljö påverkan enligt plan- och bygglagens mening i kap 5:18 (med sådan påverkan på miljö n, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser avses industrier, kö pcentra, parkeringsanlä ggningar, hamnar och liknande). En separat miljö konsekvensbeskrivning behö ver därmed inte upprä ttas. Eftersom planarbetet påbö rjades 2003 påverkas planen inte heller av EU-direktivet om miljö bedö mningar. Naturvä rdena ä r av lokal betydelse och dessa kan till stor del bevaras. Inom planområdet finns inga intressen angående rödlistade arter registrerade. Området har inte bedö mts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens ö versiktsplan. Planen innebä r inte heller någon fö rändring av någon kulturhistoriskt vä rdefull miljö. Hä lsa och sä kerhet Acceptabla bullernivåer klaras i bebyggelsen i enlighet med Boverkets fö r- slag till tillä mpning av riktvä rden. Eftersom kollektivtrafik och viss gångoch cykeltrafik kommer att finnas bedö ms exploateringen ge mindre miljö problem ä n om den tillkommit som spridd bebyggelse. När en pendeltågstation kan byggas kommer också antalet bilresor att kunna minska på- 11

12 tagligt. Planen kommer inte att innebä ra att någon miljö kvalitetsnorm enligt miljö balken ö verträ ds. Naturresurser Planfö rslaget bedö ms vara fö renligt med de grundlä ggande bestä mmelserna om hushållning med naturresurser och skydd av naturen i miljö balken kapitel 3, 4 och 7. Ö VRIGT Genomfö rande Planens genomfö randetid slutar tio år efter det datum planen vunnit laga kraft. Genomfö randebeskrivning finns som sä rskild handling. Medverkande Synpunkter på planfö rslaget har lämnats av tekniska kontoret och miljö - skyddskontoret där Lars-Ove Hultgren respektive Stellan Andersson varit kontaktpersoner. Illustrationer har gjorts av Hans Grö nlund, Efem Arkitektkontor. PLAN- OCH BYGGKONTORET Hans Nerstu Planchef 12